Prop. 1982/83:136

Regeringens proposition

1982/83:136

om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;

beslutad den 17 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anla de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås atl grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa höjs från 10.5 miljarder kr. till 12.5 miljarder kr. Vidare föreslås vissa ändringar belräffande stadshypotekskassans styrelse. För sladshypoteksförening öppnas möjlighet att i vissa fall lämna lån mot säkerhet av kommunal borgen.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 136

Regeringen utser två ledamöter och två suppleanter för dem för tre är. Fullmäktige i riksgäldskonloret utser en ledamot och suppleant för honom likaledes för tre är.

Övriga sex ledamöter saml sex personliga suppleanter för dem väljes på ordinarie ombudsstämma. Av dessa väljes två ledamöter och deras suppleanter varje år för en lid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för fiden till och med den ordinarie ombudsslämma som hålles under tredje året efter det år då valet förrättades.

Sex ledamöter saml sex personliga suppleanter för dem väljs pä ordinarie ombudsslämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie ombudsstämma som hålls under tredje året efter det år då valet förrättades.

Verkställande direktören är leda
mot i styrelsen. Hans ställföreträ
dare är suppleant.
Avgår vald ledamot eller supple- Avgår vald ledamot eller supple-

ant före utgången av den lid för vil- ant före utgången av den tid för vilken han är vald, väljes ny ledamot ken han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie ombudsstämma. vid nästa ordinarie ombudsstämma.

Regeringen förordnar en av de av regeringen utsedda ledamöterna att vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är styrelsens vice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden lill de av regeringen och av riksgäldsfullmäklige utsedda ledamöterna.

Prop. 1982/83:136 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Ombud för föreningarna skall årligen före utgången av juni månad sammanträda lil! ordinarie ombudsstämma i Stockholm på lid, som kassans styrelse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och suppleanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa, avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fräga om ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligt eller revisorerna begär del.

Varje förening får lill ombudsslämma utse fem ombud jämte fem suppleanter:

Till ombud får ej utses ledamot Till ombud fär ej utses ledamot

eller suppleant i kassans styrelse el- eller suppleant i kassans styrelse el-

ler verkställande direktör eller an- ler tjänsteman hos kassan.
nan tjänsteman hos kassan.

Ingen fär pä ombudsstämma deltaga i behandUng av fräga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av fräga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har etl väsentligt iniresse som kan strida mot kassans. Detta äger motsvarande tillämpning på gåva från kassan och på rättegäng eller annan talan mol honom eller tredje man.

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening eller av kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej säsom ombud vid ombudsstämma deltaga i beslut om ansvarsfrihet.

13 § .

Som grundfond för kassan släller Som grundfond för kassan ställer
staten fill förfogande en av riks- staten till förfogande en av riks
gäldsfullmäklige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garanti
förbindelse på tio och en halv mil- förbindelse pä tolv och en halv mil
jarder kr. jarder kr.

19 §3
Sladshypoteksförening har till Sladshypoteksförening har till

ändamål atl lämna lån mot säkerhet ändamål att inom sitt verksamhets-
i form av panträtt i fastighet eller område utöva låneverksamhel av
tomträtt (inteckningssäkerhet) och seende fast egendom eller med
tån åt samfällighetsförening, kom- tomträtt upplåten fastighet som be-
mun, landstingskommun och sådan byggs för atl användas huvudsakti-
församling etter samfällighet. som gen till bosläder eller affärslokaler,
avses i tagen (1961:436) omför- Långivningen får avse åven annan
samlingsstyrdse samt att driva an- bebyggelse, om den finansieras
nan verksamhet söm står i sam- med slöd av statligt bostadslån d-
band därmed. ler statUgt lån för anordnande av

allmän samlingslokal. Förening får åven driva annan verksamhet som har samband med långivningen.

' Senaste lydelse 1982: 133.

Prop. 1982/83:136 5

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-17

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande: slatsrädet Feldl

Proposition om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

1 Inledning

Stadshypoteksinslitutionen består av en central kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa — och tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av panträtt i bostads- och affärsfastigheler. Sladshypotekskassan har till uppgift atl skaffa medel till föreningarnas kreditgivning genom upplåning mol obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsrätt bestäms av storleken av den grundfond som slaten släller till kassans förfogande. Upplåningen får inle överstiga tio gånger grundfondens storlek. Grundfonden uppgår f. n. lill 10,5 miljarder kr. och beslår av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senasie grundfondshöjningen skedde år 1982 med 2 miljarder kr. (prop. 1981/82:84, NU 21, rskr 150, SFS 1982:133). Kassan förvaltas av en styrelse, som består av nio ledamöter.

Sladshypotekskassan har i en skrivelse till regeringen den 23 februari 1983 hemställt atl kassans grundfond höjs från 10,5 miljarder kr. lill 12,5 miljarder kr. Vidare har kassan hemställt att antalet styrelseledamöter ökas från nio lill tio samt all verkställande direktören blir självskriven ledamot i styrelsen. Skrivelsen bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Yttranden över stadshypotekskassans framställning har avgetls av bankinspektionen, bosladsslyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank och fullmäktige i riksgäldskonloret.

Prop. 1982/83:136 6

2 Föredragandens överväganden

Bestämmelser för stadshypoteksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (SL, omtryckt 1974:261, ändrad senast 1982:1151).

Enligt 13 § SL släller staten till förfogande en av riksgäldsfullmäklige utfärdad garantiförbindelse som grundfond för kassan.' Grundfonden är avsedd att i sista hand användas för att fullgöra stadshypotekskassans förbindelser gentemot obligationsinnehavare. Efter anmälan lill riksgälds-kontoret får grundfonden las i anspråk för atl fullgöra kassans förbindelser om kassan tillfälligtvis saknar medel. Annars fär gmndfonden användas endast vid kassans likvidation. Tas grundfonden i anspräk i annat fall än vid likvidation, skall det använda beloppet snarast möjligt återbetalas lill staten. Vid återbetalning skall staten ersättas förden ränta som slaten kan ha utgett med anledning av att fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endasi i den mån kassan inle har nägon annan tillgäng som svarar för dess förbindelser.

Enligt 7 § andra stycket SL krävs tillstånd av regeringen för all kassan skall få la upp nytt lån, om grundfonden genom förluster på kassans rörelse i dess helhet går ned mer än 5%. Är nedgången större än 10% krävs dessutom riksdagens medgivande. Enligl 7 § tredje stycket skall kassan göra anmälan till regeringen om grundfonden las i anspråk för atl läcka förlust.

Enligt 2 § SL förvallas kassan av en styrelse, som består av nio ledamöter. Av dessa utses två ledamöter och lika många suppleanter av regeringen samt en ledamot och en suppleant av fullmäktige i riksgäldskontoret. Övriga sex ledamöter och sex personliga suppleanter för dessa utses på ombudsstämma av de av föreningarna valda ombuden. En av de ledamöter regeringen utser förordhas av regeringen till ordförande i styrelsen. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är vice ordförande.

Sladshypotekskassan framhåller i sin skrivelse att låneverksamheten fortsatt att öka efter den senasie höjningen av grundfonden. Enligl kassa-styrelsens bedömning kan den förfallningsbestämda upplåningsrätten komma atl bli fullt utnyttjad mot slutet av 1983. Styrelsen hemställer därför atl kassans uppläningsrätt vidgas genom en höjning av grundfonden.

Vad gäller höjningens storiek erinrar kassan om att låneanspråken i främsta mmmet beror på bostadsbyggandets omfattning. Med hänsyn tiU den emissionsverksamhel som kassan förutser under den kommande tvåärsperioden föreslår kassan att gmndfonden höjs med minst 2 miljarder kr. så att fonden blir lägst 12,5 miljarder kr.

Enligl styrelsens mening är del av särskUd vikt att det finns en lillräckligt bred representation i styrelsen för mera betydande låntagargmpperingar. Med det antal styrelseplatser som nu finns lill förfogande har del emellertid inte alllid varit möjligt att tillgodose rimliga önskemål om en allsidig

Prop. 1982/83:136 7

representation. Som exempel nämns alt det f. n. inle finns nägon representation för en sä dominerande lånlagargmpp som SABO-företagen.

Styrelsen har också tagit upp frägan om verkställande direktörens slällning i styrelsen. Enligt nuvarande beslämmelser är denne inte självskriven ledamot av styrelsen. Sedan länge har det dock varit praxis alt verkställande direktören valts in på en av de platser som ombudsstämman förfogar över. Kassaslyrelsen framhåller all verkställande direktören hos andra jämförbara institut, t. ex. centralkassorna inom jordbruksrörelsen och Sveriges allmänna hypoteksbank, är självskriven ledamot av styrelsen. Samma ordning bör nu införas för stadshypotekskassans del.

1 fråga om styrelsens sammansättning föreslår kassastyrelsen dels all antalet ledamöter ökas från nio till tio dels att verkställande direktören blir självskriven ledamot. Kassastyrelsens förslag innefattar även att del i lagen skall anges att styrelsen skall utse en ställföreträdare för verkställande direktören (vice verkställande direktör), något som i praktiken redan sker, saml alt ställföreträdaren skall vara suppleant i styrelsen.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt stadshypotekskassans framställning eller lämnal den ulan erinran.

Jag delar uppfattningen att stadshypotekskassans uppläningsrätt nu är OtiUräcklig med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses under åtminstone de närmaste tvä åren. 1 likhet med kassan och remissinstanserna anser jag atl upplåningsrätlen på samma säll som tidigare bör ökas genom en höjning av grundfonden. Jag förordar att stadshypotekskassans grundfond.höjs med 2 miljarder kr. från nuvarande 10,5 miljarder kr. fill 12,5 miljarder kr. Detta förutsätter all 13 § SL ändras och att fullmäktige i riksgäldskonloret utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om atl en höjning av grundfonden endast formellt ökar möjlighelerna till upplåning. Denna upplåning sker genom lån mol obligationer men kan också - som i betydande omfattning f. n. görs för att finansiera upplåning för opriorilerade ändamål — ske genom lån mot reverser eller på annat sätt. Den fakliska upplåningen får liksom hittills anpassas till utvecklingen av den allmänna kreditpolitiken och den emissionskontroll som riksbanken kan utöva.

Vidare kan jag ansluta mig till kassastyrelsens förslag om att antalet styrelseledamöter skall ökas och atl verkställande direktören skall vara självskriven ledamot i kassans styrelse. Jag har heller inget atl erinra mol atl i lagen införs beslämmelser om ställföreträdare för verkställande direktören. Förslagen förutsätter ändringar i 2 och 3 §§ SL. En följdändring föresläs i 6 § SL.

I delta sammanhang vill jag också ta upp en fråga som rör stadshypo-teksföreningarnas långivning. Beslämmelser om långivningen finns i 19 och 28-32 §§ SL. Huvudregeln är alt län får ges endasi mol betryggande säkerhet i form av panträtt i fastighet eller tomträtt (inteckningssäkerhel) liggande inom 75% ay egendomens värde. Dock får en förening i vissa fall

Prop. 1982/83:136 8

ge lån utan sädan säkerhet ät särskill angivna låntagare. Dessa är samfällighetsförening, kommun, landstingskommun och sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

I propositionen 1982/83:50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. behandlades bl. a. frågan om lån till underhåll av vissa bostadshus (bil. 5 s. 12). Del angavs atl län för underhållsåtgärder under år 1983 skulle finansieras via kapitalmarknaden och atl delta lånebehov skulle beaktas när 1983 ärs ramar för bostadsinslitulens opriorilerade upplåning fastställdes. Underhållslänen skulle fä användas lill alla statligt belånade hyreshus som färdigställts under åren 1958—1975. I propositionen angavs vidare atl en förutsättning för lån var att godtagbar säkerhet ställdes lill förfogande och att i fråga om allmännyttiga företag kommunen måste vara beredd atl gå i borgen för lånen. Vidare föreslogs alt räntebidrag skulle ges lill allmännyttiga företag och studenlbostadsföretag. Riksdagen godtog förslaget (CU 8, rskr 112). I förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa .fall meddelades de beslämmelser som gäller för allmännyttiga bostadsföre-tag och studentbostadsföretag. En av förutsällningarna för räntebidrag är alt lån beviljats av slalshypoleksinslilulionen eller kreditakliebolag.

Del har sålunda förutsatts atl de allmännyttiga förelagen vid behov skulle kunna använda kommunal borgen som säkerhet för underhållslänen. Stadshypoleksföreningarna har emellertid inte f. n. möjlighel alt godta sådan säkerhet för sin långivning utom i elt speciellt fall som inle är tillämpligt här. Eftersom del visat sig alt inteckningssäkerhel i flera fall inle kunnat lämnas har föreningarna alltså inte, som förutsatts, kunnat lämna underhållslån.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört förordarjag att i SL införs bestämmelser som öppnar möjlighet för stadshypoleksföreningarna atl godta kommunal borgen som lånesäkerhet. Bestämmelserna bör ges den utformningen alt sådan borgen fär godtas som säkerhet i särskilda fall. Därmed avses alt del skall vara fräga om speciella typer av lån där statsmakterna, i likhet med vad som skett i samband med införandel av underhållslånen för år 1983, förutsatt all bostadsinslituten skall kunna lämna län mot säkerhet i kommunal borgen. Vidare bör i lagen anges atl län mol sådan säkerhet endasi skall ges lill bebyggelse som finansierats med slöd av statligt bostadslån.

Avslutningsvis vill jag framhålla atl även vissa av de kreditakliebolag söm avselts lämna underhållslån är förhindrade all lämna sådana län mot säkerhet av kommunal borgen eftersom bolagsordningarna inle medger delta. För ändring av kreditaktiebolags bolagsordning krävs godkännande av regeringen. Jag är för min del beredd att medverka lill alt berörda kreditakliebolag får samma möjlighel alt lämna underhållslän som jag nu har föreslagit i fråga om stadshypoleksföreningarna.

Det här redovisade förslagel föranleder ändringar i SL:s beslämmelser

Prop. 1982/83:136 9

om sladshypoteksföreningarnas ändamål och deras lånerörelse, Möjlighet att lämna underhällslån mol säkerhet av kommunal borgen ges genom den föreslagna 30a§. Förutom denna ändring föresläs även vissa redaktionella ändringar. Bestämmelsen om säkerhet i 19 § har sålunda ansetts kunna utgä eftersom motsvarande bestämmelse återfinns också i 28§. Vidare har vissa bestämmelser angäende långivningen överförts från 20§ till 19§.

De föreslagna lagändringarna får anses vara av så enkel beskaffenhet atl lagrådsgranskning inte är påkallad.

3 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. anta inom finansdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i
lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret all utfärda en garantiför
bindelse på 12,5 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond i
stället för den nuvarande förbindelsen på 10,5 miljarder kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposilion föreslå riksdagen atl anta de förslag föredraganden har lagt fram.

Prop. 1982/83:136 10

Bilaga 1

Konungarilcet Sveriges Stadsliypotekskassa

1983-02-23 Dnr 8/83

Till fmansdeparteinentel

I 13 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar stadgas all staten som grundfond för kassan ställer lill förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på tio och en halv miljarder kronor (senast ändrad genom SFS 1982:133). Enligt bestämmelse i lagens 7 § fär sammanlagda beloppet av kassans låneskuld ej uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

Kassans låneskuld får sålunda enligl bestämmelserna uppgå lill 105 miljarder kronor. Den utelöpande obligationsskulden och skulden enligt utgivna kapUalmarknadsreverser uppgick den 31 januari 1983 till cirka 90,2 miljarder kronor resp. cirka 3,1 miljarder kronor. I beloppet ingär försålda men ej likviderade obligationer resp. reverser. Med hänsyn härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätlen den 31 januari 1983 lill cirka 11,7 miljarder kronor.

De anförda siffrorna aktualiserar frågan om upplåningsrätten.

Följande uppstäUning visar utvecklingen under senare år av kassans obiigationsskuld och låneverksamhet:

År	Belopp utelöpande:		Nettoökning av ute-
	obligationer	kapitalmarknadsreverser	stående	hypote	:kslän
	(vid slutet av	resp. är)
	mkr	mkr	mkr		%
1975	45 207		4 735		11,5
1976	49452		4512		9,8
1977	54841		5 313		10,5
1978	61409		6743		12,1
1979	67 656		6312		10,1
1980	73 037	713-	6 141		8,9
1981	82419	1847	10456		13,9
1982	89087	3022	7825		9,2

Anm. 1 beloppen utelöpande obligationer och kapitalmarknadsreverser har räknats in vid resp. tidpunkt försålda men icke likviderade obligationer och reverser.

Som framgår av tablån har låneverksamheten fortsalt alt öka. Riksbanken fastställer numera årliga ramar för bosladslåneinslitutens upplåning för såväl prioriterat som oprioriterat bostadsbyggande. För år 1983 medger ramarna en sammanlagd upplåning för stadshypotekskassans del om 12 650

Prop. 1982/83:136 11

miljoner kronor, varav 10000 miljoner ulgör upplåning för prioriterade ändamål. Del skall vidare framhållas att beloppet av de balanser inneliggande beviljade låneansökningar, som kassan huvudsakligen lill följd av läget på kapitalmarknaden inte kunnat effektuera, uppgår ull ett belopp som överstiger 9 miljarder kronor, varav närmare 8 miljarder kronor utgör prioriterade lån. Kassastyrelsen bedömer all den förfallningsbestämda upplåningsrätlen kan bli fullt utnyttjad mol slutet av år 1983. Med hänsyn härtill hemställer kassaslyrelsen att kassans uppläningsrätt nu vidgas genom att grundfonden höjs.

Vad gäller den ifrågasatta höjningens storiek kan erinras om att länean-" språken i främsta rummet är beroende av bostadsbyggandets omfattning. Det är angeläget alt stadshypoteksinslitutionen kan fullfölja sina uppgifter inom slutfmansieringen av bostadsbyggandet. Långivningens närmare omfattning och inriktning blir beroende av bl. a. den allmänna kreditpoliliken. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kan förutses under den närmast följande tvåårsperioden föreslär styrelsen att höjningen av grundfonden bör ske med ett belopp av minsl tvä miljarder kronor, dvs. liU lägst tolv och en halv miljarder kronor.

Styrelsen vill i detta sammanhang ocksä ta upp frägan om en lagändring som rör reglerna för kassaslyrelsens sammansättning.

För närvarande gäller att styrelsen består av nio ledamöter. Regeringen utser två ledamöter och tvä suppleanter för dem och riksgäldsfullmäklige utser en ledamot jämte suppleant-. Övriga sex ledamöter och lika många personliga suppleanter väljs på ordinarie stämma med ombud frän stadshypoleksföreningarna. Mandattiden är tre är. Ombudsstämman väljer varje år tvä ledamöter jämte suppleanter. Regeringen förordnar en av de två av regeringen utsedda ledamöterna till ordförande. Den av riksgäldsfullmäklige utsedde ledamoten är vice ordförande. Bestämmelserna, sorn finns i 2 § sladshypotekslagen, har varit oförändrade sedan 1963.

Sladshypotekskassan svarar för den upplåning som behövs för de regionalt verksamma sladshypoteksföreningarnas verksamhel. Kassan har dessutom ett övergripande ansvar för hela institutionens verksamhet. Det statliga inflytandet i kassans rörelse via tre styrelseledamöter, varav såväl ordföranden som vice ordföranden, grundas pä det statliga engagemanget i form av gmndfonden.

De övriga sex styrelseplatserna disponeras alltså av ombudsstämman. Sedan lång tid fillbaka har i praktiken därvid gällt atl en av ledamotsplatserna använts för inval av kassans verkställande direktör. Återstående platser jämte suppleanter har alltså återstålt för dels representanter för föreningskollektivet mera allmänt selt, dels för viktigare läntagarkollektiv. I viss utsträckning har till styrelseledamöter invalts personer som kan

Prop. 1982/83:136 12

sägas representera både föreningsintresset och lånlagarintressel. Styrelsen anser att del mot bakgmnd av institutionens givna karaklär som lånlagar-assodation är särskilt viktigt all i styrelsen finns en tillräckligt bred representation för mera betydande låntagargrupperingar. Redan det förhållandet att stadshypoleksinstilutionens verksamhet expanderat myckel kraftigt - omsättningen har från 1969 till nu ökat från 18 miljarder kr. till 93 miljarder kr. - talar för atl det kan finnas skäl alt vidga styrelsen för atl lånlagarintressel bättre skall kunna tillgodoses. Med det begränsade antal styrelseplatser som funnits lill förfogande har det också visat sig, att del inte alllid gäll ätt tillgodose rimliga önskemål om en tillräckligt allsidig representation för olika intressegmpperingar. Det kan sålunda konstateras att i kassastyfelsen för närvarande inte finns någon representafion för t. ex. en numera så dominerande lånlagargmpp som SABO-företagen, låt vara att del finns i föreningsstyrelserna.

Frågan om en utvidgning av kassastyrelsen aktualiserar även en annan fråga, nämligen om verkställande direktörens slällning i förhållande till styrelsen. Enligt de nuvarande bestämmelserna är denne inte självskriven ledamot av kassaslyrelsen. Som ovan nämnts har sedan länge den praxis lillämpals atl verkställande direktören invalts i styrelsen på en av de sex styrelseposter som stämman förfogar över. Detta innebär atl ombudsstämman endasi i praktiken har haft fem styrelseposter atl fördela mellan kassans olika intressentgrupper. Hos andra med stadshypoteksinslitutionen jämförbara institut skall författningsenligt verkställande direktören ingå som självskriven ledamot av styrelsen. En sådan ordning gäller t.ex. för centralkassorna inom jordbrukskasserörelsen och för Sveriges Allmänna Hypoteksbank. Enligl kassastyrelsens mening bör en motsvarande ordning nu införas i fråga om verkställande direktören i sladshypotekskassan.

Med hänsyn till angelägenheten av atl underlätta för ombudsstämman att tillgodose berättigade önskemål om styrelserepresentation för viktigare grupper inom låntagarkollekfivet föreslär kassastyrelsen alt en ordning med verkställande direktören som självskriven ledamot införs utan att det antal ledamöter som väljs pä stämman ändras. Detta innebär att antalet styrelseledamöter ökas från nio lill tio.

Kassastyrelsen får alltså hemställa att bestämmelserna om styrelsen i sladshypotekslagen ändras i enlighet med vad som angetts i det föregående.

Förslag lill lagändring bifogas. Även förslag lill vissa följdändringar i det för institutionen gällande reglementet bifogas.

1 behandlingen av detta ärende har deltagit styrelsens ordförande N. Erik Åqvist, vice ordförande Bernt Ekinge, ledamöterna Tryggve Ahlgren,

Prop. 1982/83:136 14

Stadstiypoteksicassans lagförslag

Förslag lill lag om ändring i lagen (1968; 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Kassan förvaltas av en styrelse Kassan förvaltas av en styrelse
med säte i Slockholm. Styrelsen med säte i Stockholm. Styrelsen
består av nio ledamöter. består av tio ledamöter.

Regeringen utser tvä ledamöter och tvä suppleanter för dem för tre år. Fullmäktige i riksgäldskonloret utser en ledamot och suppleant för honom likaledes för tre år.

VerkstäUande direktören ingår som ledamot i styrelsen. Suppleant är dennes ställföreträdare (vice verkstäUande direktören).

Övriga sex ledamöter saml sex personliga suppleanter för dem väljs på ordinarie ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för fiden till och med den ordinarie ombudsslämma som hålls under tredje året efter det år då valet förrättades.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den lid för vilken han är vald. väljs ny ledamot eller suppleant för återstående lid vid nästa ordinarie ombudsstämma.

Regeringen förordnar en av de av regeringen utsedda ledamöterna atl vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är styrelsens vice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och av riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöter.

3 §

Verkställande direktör utses och Verkställande direktör och stält-

entledigas av styrelsen. företrädare för denne (vice verk-

stäUande direktör) utses och entledigas av styrelsen.

6 §

Ombud för föreningarna skall ärligen före utgången av juni månad sammanträda till ordinarie ombudsstämma i Slockholm pä lid, som kassans styrelse bestämmer. Stämman förtätlar föreskrivna val av ledamöter och suppleanter i kassans styrelse saml av revisorer och suppleanter för dessa, avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligl eller revisorerna begär det.

Varje förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem suppleanter.

Prop. 1982/83:136 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till ombud får ej utses ledamot TiU ombud får ej utses ledamot
eller suppleant i kassans styrelse el- eller suppleant i kassans styrelse el
ler verkställande direktör eller an- ler tjänsteman hos kassan.
nan tjänsteman hos kassan.

Ingen får på ombudsstämman dellaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mol kassans. Detta äger motsvarande tillämpning på gåva från kassan och pä rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Verkställande direktör eUer annan tjänsteman hos förening eller av kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid ombudsslämma deltaga i beslul om ansvarsfrihet.

13 §
Som grundfond för kassan släller Som grundfond för kassan släller

staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av riks
gäldsfullmäklige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garanti
förbindelse på tio och en halv mil- förbindelse pä tolv och en halv mil
jarder kr. jarder kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983