Prop. 1982/83:129

Regeringens proposition

1982/83:129

om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande, gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel);

beslutad den 17 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om den framtida utformningen av hälsovård för högskolesluderande.

Tyngdpunkten inom studerandehälsovården föreslås ligga på förebyggande, sociala och kurativa insatser. Motionsidrotten ingår som en del av den förebyggande hälsovården. De studerandes behov av somatisk och psykiatrisk sjukvård får däremot huvudsakligen tillgodoses inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvården.

De studerande föreslås behålla ansvar och huvudmannaskap för hälsovården för högskolesluderande vid statliga högskoleenheter. Högskoleenheterna ges ett slörre infiytande över verksamheten. Dessa skall sluta avtal med studerandesammanslutningar som genom avtalen blir berättigade till statsbidrag på vissa villkor.

Medlen till studerandehälsovården samlas under ett anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Skolhälsövården inom den kommunala delen av högskolan föreslås bibehållas i oförändrat skick.

Universitets- och högskoleämbetet blir central myndighet för all studerandehälsovård fr.o.m den 1 juli 1984. Den nya statsbidragsförordningen föreslås träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1985/86.

I propositionen läggs vidare fram förslag som rör resetilläggen inom studiehjälpen. De medel som i 1983 ärs budgetproposition beräknats för sådana resetillägg omvandlas till ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen. Länshuvudmännen skall, för atl få tillgång till statsbidraget, ansvara I Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 129

Prop. 1982/83:129 3

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)' dels att 3 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 3 och 9 §§ samt 8 kap. 57, 69 och 85 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2§ Studiehjälp beslår av studiebidrag jämte fillägg, ålerbelalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning.

TUlägg till studiebidraget ulgår i Tillägg till studiebidraget utgår i

form av inackorderingstillägg, rese- form av inackorderingstillägg, in-

tillägg, inkomstprövat tillägg och komstprövat tillägg och behovsprö-

behovspröval tillägg. vat tillägg.

3 kap.

3§ Studiehjälp utgår från och med kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 16 år, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Inkomstprövat tillägg utgår från och med månaden efter den under vilken den studerande fyllt 17 år.

Inackorderingstillägg, resetiltågg Inackorderingstillägg och be-
och behovsprövat tillägg utgår även hovspröval tillägg utgår även till
till studerande som ej uppnått så- studerande som ej uppnått sådan ål-
dan ålder som anges i första der som anges i första stycket,
stycket.

9§
Vid prövning av fråga om inack- Vid prövning av fråga om inack
orderingstillägg eller resetillägg på orderingstillägg på grund av ändra-
grund av ändrade förhållanden får de förhållanden får hänsyn ej tagas
hänsyn ej tagas till sådan ändring till sådan ändring som skett mindre
som skett mindre än en månad före än en månad före slutet av läsåret
slutet av läsåret eller sådan del av eller sådan del av läsåret för vilken
läsåret för vilken studiebidrag be- studiebidrag beviljats,
viljats.

8 kap.

57 §

FrivUlig återbetalning under avgiftsär tillgodoräknas den älerbetalningsskyldige på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen för-höjes med en tiondels procent för varje helt är som vid inbetalningstillfället återstår till utgången av det år, under vilket den älerbetalningsskyldige fyller 65 är. Förhöjningen får dock ej ske med högre belopp än som motsvarar tre och en halv procent.

' Lagen omtryckt 1981:579.

Prop. 1982/83:129 4

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

Regeringen kan bestämma alt frivillig återbetalning, som sker under viss angiven tidsperiod, skcUl förhöjas utöver vad som följer av första stycket.

Har beslul om att debilera den Har beslut om alt debitera den
älerbetalningsskyldige preliminär älerbetalningsskyldige preliminär
avgift eller kvarstående avgift helt avgift eller kvarstående avgift helt
eller delvis förfallit enligt 66 § på eller delvis förfallit enligt 66 § på
grund av att den ålerbelalningsskyl- grund av att den återbetalningsskyl
dige ej erlagt det debiterade belöp- dige ej erlagt det debiterade belop
pet eller del därav, avräknas dock pet eller del därav, avräknas dock
frivillig betalning i första hand på frivillig betalning i första hand på
del obetalda beloppet, sedan detta det obetalda beloppet, sedan detta
omräknats enligt tredje stycket. omräknats enligt fjärde stycket.
Vid denna avräkning tillgodoräknas Vid denna avräkning tillgodoräknas
ej någon förhöjning enligt första ej någon förhöjning enligt första
stycket. stycket etter enligt bestämmelser

som avses i andra stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringsial som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket del obetalda beloppet påförts den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsär. Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsär till och med avgiftsåret närmast före del under vilket den frivilliga återbetalningen sker.

69 § Extra avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda belopp i fråga om vilket beslut om debitering förfallit enligt 66 § multipliceras först med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket beloppet debiterats den älerbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje följande avgiftsår till och med året närmast före det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år eller, i fråga om återbeialningsskyldig som avlidit före det år när han skulle ha fyllt 65 år, avgiftsårel två år före det under vilket han avlidit.

Vid multiplikation enligt första Vid multiplikation enligt första
stycket för visst avgiftsår medräk- stycket för visst avgiftsår medräk
nas ej sådant belopp som på grund nas ej sådant belopp som på grund
av frivillig återbetalning under tidi- av frivillig återbetalning under tidi
gare avgiftsår avräknats enligl 57 § gare avgiftsär avräknats enligt 57 §
andra och tredje styckena. tredje och fiärde styckena.

Extra avgift får icke i någol fall överstiga återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång.

85 § _, •

Belopp som någon är berättigad att återta enligt 74 eller 75 S§ men söm enligt 76 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts räknas som avbetalning på den obetalda avgiften.

Prop. 1982/83:129 6

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde . 1983-03-17

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Walléri, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande, gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel).

1. Inledning

Hälso- och sjukvård samt motionsidrott för de studerande inom statlig högskoleutbildning anordnas i dag med utgångspunkt i riksdagens beslut år 1967 (prop. 1967:48, SU 1967:96, rskr 1967:220). Under de femton år som förflutit sedan studerandehälsovården och motionsidrotten fick sin nuvarande utformning har förutsättningarna för verksamheten förändrats; bl. a. har nya studievägar och studerandegrupper tillkommit. Under samma period har flera olika utredningar om studerandehälsovård och motionsidrott för studerande gjorts. Dessa har dock inte lett lill några beslut om mer betydande förändringar av verksamheten.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 december 1979 tillkallade min företrädare den 30 april 1980 en särskild utredare' (U 1980:03) med uppgift att lägga fram förslag om den framtida utformningen av hälso- och sjukvården och motionsidrotten för de studerande med utgångspunkt i tidigare framlagda förslag i frågan. Utredningens betänkande (Ds U 1982: 12) Hälsovård för högskolestuderande avlämnades i augusti 1982. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), universitets- och högskoleämbetet (UHÅ), Landstingsförbundet och Stiftelsen Statshälsan. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har inkommit med en särskild skrivelse.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels etl utdrag ur utredningens betänkande som bilaga 1. dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bUaga 2. Belräffande bak-

' Departementsrådet Lars Ekholm.

Prop. 1982/83:129 7

grund, nuvarande förhållanden samt utredningens närmare överväganden hänvisas till belänkandet.

I prop. 1982/83: 100 (bil. 10 s. 624) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, lill Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1983/84 beräkna ett förslagsanslag av 5720000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frägor. I de frägor som rör dels Sveriges lantbruksuniversitet, dels motionsidrott för studerande har jag samrått med chefen för jordbruksdepartementet. När det gäller vissa anslagsfrågor har jag också samrått med chefen för socialdepartementet.

1 detta sammanhang tar jag också upp två frågor som rör sludiehjälp och studiemedel. Beträffande studiehjälpen har utbildningsdeparlementet utar-beial elt förslag till ändrade bestämmelser för ersättning för gymnasieelevernas resor. Förslaget har utarbetats i nära samråd med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

I 1983 års budgetproposition aviserades ett förslag om rabatt för studie-medelstagare som gör högre inbetalningar av återbetalningspliktiga studiemedel än de fastställda. Ett sådant förslag har nu också utarbetats inom utbildningsdepartementet.

2. Föredragandens överväganden

2.1 Studerandehälsovården

2.1.1. Bakgrund och allmän motivering

Vid flertalet statliga högskoleenheter flnns i dag en mer eller mindre välulbyggd studerandehälsovärd. På de större högskoleorterna finns också en organiserad motionsidrott för studerande. Verksamheten drivs i de studerandes egen regi. Statsbidrag läcker ca hälften av kostnaderna, medan resten finansieras genom bidrag från studerandeorganisationerna och genom avgifter. Landstingskommuner och kommuner bidrar med en mindre del.

Praktiskt tagit alla studerande inom den kommunala delen av högskolan omfattas av skolhälsövården. Huvudmannaskapet för skolhälsövården är knutet till huvudmannaskapet för utbildningen och den finansieras i sin helhet av huvudmannen. Verksamheten har på senare år alltmer inriktats mot psykisk hälsovård, rådgivning och kurativ verksamhet. Skolhälsövården behandlades senast i prop. 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag m. m., där inga mera väsentliga förändringar i verksamheten föreslogs.

Studerandehälsovärden inom den statliga delen av högskolan liksom motionsidrotten för studerande fick sin nuvarande principiella utformning genom eU riksdagsbeslut år 1967 (prop. 1967:48, SU 1967:96, rskr 1967:220). En viktig utgångspunkt för riksdagsbeslutet var att de studeran-

Prop. 1982/83:129 8

de skulle tillförsäkras samma möjligheter till hälso- och sjukvård som övriga medborgare. I första hand skulle verksamheten inriktas på psykiska och psykosomatiska åkommor, som kunde ha samband med den speciella miljö de studerande vistas i. Motionsidrotten betraktades som en viktig del av den förebyggande hälsovården.

I början av 1970-talet utreddes studerandehälsovården av studerande-hälsovårdsutredningen. Denna hävdade i sitt betänkande (SOU 1975:7) Framtida studerandehälsovård att hälsovården i alltför hög utsträckning var inriktad mol somatisk sjukvård. Utredningen föreslog alt den offenfiiga hälso- och sjukvården i ett längre lidsperspektiv skulle ta över ansvaret för de studerandes behov av såväl akut som icke-akut somatisk och psykiatrisk sjukvård. Studerandehälsovården borde enligt utredningen finnas kvar men inriktas mot att främja de studerandes psykiska hälsa och arbeta med förebyggande hälsovård. Utredningen föreslog ell statligt huvudmannaskap för verksamheten och inrättande av en studiesocial nämnd pä varje högskoleort.

Sluderandehälsovärdsutredningens betänkande ledde inte till någon proposition till riksdagen. Orsakerna var flera: högskolereformen var under genomförande, frågan om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutning låg under utredning, skolhälsovårdsfrågorna var också föremål för utredning.

Vid slutet av 1970-talet var högskolereformen helt genomförd och obligatoriefrågan på väg atl få en mer permanent lösning. Eftersom studeran-dehälsovårdsutredningen, mot bakgrund av de senaste årens snabba utveckling, nu var delvis inaktuell, tillkallade min företrädare, efter regeringens bemyndigande, i april 1980 en särskild utredare med uppgift att med utgångspunkt i tidigare utredningsförslag och remissynpunkter se över studerandehälsovärden och motionsidrotten.

Det är detta utredningsarbete som resulterat i betänkandet Hälsovård för högskolestuderande. Förslag om hälsovård och motionsidrott, och som nu ligger till grund för mitt förslag till proposition.

Utredningen har arbetat i nära kontakt med de olika intressenterna, framför allt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), som i väsentliga frågor stär bakom de framlagda förslagen. Under hand har utredningen berett berörda personalorganisationer och samtliga högskoleenheter tillfälle att ta del av förslagen och avge yttranden. Dessa yttranden redovisas i betänkan-del (se betänkandet bil. 2 och bil. 3). Belänkandet har remissbehandlats. Yttranden har därvid avgivits av berörda statliga myndigheter och av Landstingsförbundet. Deras synpunkter framgår av den bilagda remissammanställningen. SFS har inkommit med en särskild skrivelse. ■

En stor majoritet av de instanser som har lämnat synpunkter är i allt väsentligt positiva till och tillstyrker utredningens förslag.

Flera skäl gör det angeläget att nu fatta beslut i frågan om hur hälsovården för de studerande inom högskolan bör utformas. Den nuvarande

Prop. 1982/83:129 9

studerandehälsovården har, trots uttalandena i 1967 års riksdagsbeslut, i alltför hög grad inriktats mot somatisk och psykiatrisk sjukvård. Samtidigt har behovet av sådan vård speciellt för studerandegrupperna minskat i takt med den offentliga hälso- och sjukvårdens utveckling och det förbättrade utomlänsavtalet.

Utbyggnaden av högskoleutbildningen utanför universitetsorterna har medfört alt en relativt stor gmpp studerande saknar tillgång till en särskild studerandehälsovård. Nuvarande statsbidragssystem är inte avpassat till den nya situationen inom högskolan. Stor enighet råder också kring de förslag till ändrad inriktning av studerandehälsovården som lagts fram.

Jag behandlar i det följande utredningens olika förslag under huvudrubrikerna inriktning, organisation, finansiering och genomförande.

2.1.2 Inriktning DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Tyngdpunkten inom studerandehälsovården bör ligga på förebyggande, sociala och kurativa insatser. De studerandes behov av somatisk och psykiatrisk sjukvård bör huvudsakligen tillgodoses inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvärden.

Motionsidrotten är en viktig del av den förebyggande hälsovården.

Utredningens förslag

Överensstämmer med departementsförslaget (se betänkandet s. 64-72).

Remissinstanserna

Samtliga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag (se bil. 2, s. 35).

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

Hälso- och sjukvård

Redan i dag svarar berörda landstingskommuner och kommuner för merparten av de högskolestuderandes sjukvård. Utbyggnaden av primärvården har förbättrat möjligheterna för hälso- och sjukvårdshuvudmännen att ta elt ansvar också för de studerande. Jag vill också erinra om alt 1982 års utomlänsavial särskilt uppmärksammar de studerandes situation. Utomlänsavtalet är tillämpligt i de fall den studerande bereds värd på studieorten utan att vara mantalsskriven där. Avtalet omfattar såväl öppen som sluten vård. Sjukvårdshuvudmännen är ocksä införstådda med en utveckling som innebär att den offentliga sjukvården successivt övertar ansvaret för huvuddelen av den sjukvård som i dag ges i studerandehälsovårdens regi. Däremot visar utredningen att det, utöver den hälso- och sjukvård som samhället kan erbjuda, finns behov av en särskild studeran-

Prop. 1982/83:129 10

dehälsovärd, inriktad på atl främja de studerandes hälsa i den speciella miljö som högskolan utgör.

Jag delar utredningens uppfattning att en särskild studerandehälsovård behövs och i första hand bör inriktas mot förebyggande hälsovård och mot sociala och kurativa insatser. Den bör således inte vara en ersättning för, utan ett komplement till, den offentliga hälso- och sjukvården.

I enlighet med utredningens förslag bör verksamheten bygga på - förutom läkare - i första hand kuratorer och sjuksköterskor. Det kan också vara lämpligt atl i ökad utsträckning knyta andra personalkategorier, t. ex. psykologer och sjukgymnaster, lill verksamheten. Jag anser emellertid i Ukhet med utredningen atl lokala förutsättningar och skiftande behov bör få bestämma personalsammansättningen på den enskilda högskoleorten.

Utredningen framhåller vikten av en bättre samordning mellan olika insatser inom det studiesociala området, t.ex. studievägledning, studiestöd och företagshälsovård. Vidare menar utredningen att en mer ändamålsenlig gränsdragning mellan studerandehälsovården och den offentliga sjukvården ställer ökade krav på samverkan mellan de båda områdena. I dessa avseenden delar jag helt utredningens synpunkter. Det ökade engagemang i verksamheten från högskoleenheternas sida, somjag nu föreslår, bör kunna bidra till en önskvärd utveckling.

Jag delar utredningens uppfattning alt molionsidrotien utgör en viktig del av den förebyggande hälsovården. Del bör vara en lokal angelägenhet alt avgöra på vilket sätt motionsidrotten lämpligen samordnas med övrig hälsovård.

2.1.3. Studerandehätsovårdens organisation DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

De studerande behåller ansvar och huvudmannaskap för studerandehälsovård och motionsidrott. Statsbidrag för studerandehälsovård utgår under vissa förutsättningar. Bidraget beslutas av den statliga högskoleenheten på högskoleorten. På de orter där det finns mer än en högskoleenhet, beslutas bidragen av den enhet regeringen bestämmer. För att slatsbidrag skall utgå krävs att berörd högskoleenhet sluter ett avtal med en studerandekår eller en sammanslutning av studerandekårer om hälsovårdens närmare inriktning och omfattning. De studerande, som tillhör en studerandekår som omfattas av ett sådant avtal, blir berättigade att få del av hälsovården på de villkor som anges i avtalet.

Den studerandehälsovård som i dag bedrivs i statlig regi vid vissa högskolor bör avvecklas i den takt som motsvarande vård kan erbjudas genom studerandekårerna.

Skolhälsövården inom den kommunala delen av högskolan bibehålls oförändrad.

De studerande vid vissa enskilda läroanstalter som i dag har tillgäng fill

Prop. 1982/83:129 11

studerandehälsovård bör även i fortsättningen kunna få statsbidrag till sådan verksamhet.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÅ) bUr central myndighet för all studerandehälsovård.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår - vad gäller den statliga delen av högskolan - ett
statligt huvudmannaskap för de studerandes hälsovård inkl. motionsidrott.
En studiesocial nämnd föreslås inrättas på varje ort där det finns en eller
flera statliga högskoleenheter. De studerande föreslås få majoritet i nämn
den. Den studiesociala nämnden skall antingen själv kunna driva verksam
heten eller överlåta driften på annan. Nämnden skall även vara rådgivande
organ till högskolestyrelserna i studiesociala frågor. 1 övriga delar överens
stämmer utredningens förslag med departementsförslaget (se betänkandet
s. 73-100). ■ '

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag om ett statligt huvudmannaskap och inrättande av studiesociala nämnder.

SFS förordar emellertid en lösning med bibehållet studerandehuvudmannaskap pä de större högskoleorterna och ett statligt huvudmannaskap på de mindre.

När det gäller motionsidrotten har Riksidrottsförbundet genom sin expert i utredningen i ett särskill yttrande tagit avstånd från utredningens förslag om ett organisatoriskt inlemmande i hälsovården.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

Ansvarsfrågor

Redan den tidigare sluderandehälsovårdsulredningen föreslog i sitt belänkande Framtida studerandehälsovård, alt huvudmannaskapet för studerandehälsovården skulle föras över till läroanstalterna. Den nu aktuella utredningen har kommit fram till samma lösning och föreslår således att det övergripande ansvaret för studerandehälsovården och molionsidrotien förs över till högskoleenheterna.

Trots detta föreslår jag nu av flera skäl atl de studerande genom sina sammanslutningar får behålla ansvaret för organisafion och drift ay studerandehälsovård och motionsidrott.

Del finns anledning att, i det mycket kärva ekonomiska läge som f. n. råder, vara mycket restriktiv när det gäller nya statliga åtaganden. Studerandehälsovärden är dessutom en verksamhet som de studerande själva har byggt upp och i en rad av år skött pä ett utmärkt sätt.

När det nu aktuella förslaget om hälsovårdens framlida organisation

Prop. 1982/83:129 12

lades fram hade inle heller obligaloriefrågan fält någon mer permanent lösning. Efter riksdagens beslut med anledning av proposilion (1982/83:27) om obligatoriskt medlemsskap i studerandesammanslutningar (UbU 1982/83:9. rskr 1982/83:62) skaU alla studerande vid samfiiga högskoleenheter ha obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutning. Den bas detta ger studerandekårernas verksamhet är en viktig förutsättning för mitt förslag att kårerna skall ges fortsatt förtroende atl organisera hälsovård för sina medlemmar.

Samtidigt visar utredningen att det kan finnas anledning för staten att spela en mer aktiv roll när det gäller att tillse alt verksamheten får den inriktning som motiverar att statsbidrag skall utgå. Jag föreslår mot den bakgrunden att högskoleenheterna, utan att överta huvudmannaskap eller driftsansvar, skall få uppgiften atl besluta om statsbidrag till verksamheten.

En förutsättning för statsbidrag till en studerandekår bör vara att kåren har slutit etl avtal med en högskoleenhet om vissa förutsättningar beträffande t.ex. hälsovårdens inriktning och omfattning och de studerandes tillgång till vården. I samband med ingåendet av avtal får dä staten genom högskoleenheterna en betydelsefull möjlighet att påverka verksamheten i enlighet med statsmakternas intentioner.

I sina motiveringar för ett stafiigt huvudmannaskap har utredningen framhållit att ett sammanhållet ansvar för högskolemyndigheterna bör leda till en bättre samverkan med företagshälsovården vid högskoleenheterna och en bättre samordning med pedagogiska, studie- och yrkesvägledande och andra studiesociala frågor för vilka högskolan har ett direkt ansvar. Genom mina förslag rörande högskoleenheternas befattning med studeran-dehälsovårdsfrågorna kan enligt min mening sådana fördelar uppnås ulan att staten övertar det direkta huvudmannaskapet.

Ett problem som utredningen aktualiserar är att många mindre högskoleorter i dag helt saknar studerandehälsovård. På sådana orter skulle ett statligt huvudmannaskap enligt utredningens förmenande garantera att verksamhet kommer till stånd och får en större stabilitet. Jag delar utredningens uppfattning att studerande på alla högskoleorter i landet bör fä tillgång till studerandehälsovård. Statsbidrag kommer också enligt mina förslag att kunna utgå till studerandekårer pä samtliga högskoleorter.- Jag återkommer senare till denna fråga. På de orter där studerandekårerna åtminstone i etl övergångsskede kan vara små och svaga förutsälter jag alt resp. högskoleenhet genom sin möjlighet att sluta avtal i studerandehälso-vårdsfrågor medverkar till att verksamhet kommer till slånd. Det bör också vara möjligt för studerandekårerna på de stora högskoleorterna med en väl utbyggd verksamhet att bistå de mindre kårerna när det gäller att få igång verksamhet.

I Stockholm och Göteborg finns merän en högskoleenhet. I Uppsala och Umeå finns, utöver resp. universitet, en del av Sveriges lantbruksuniversi-

Prop. 1982/83:129 13

tel. Lantbruksuniversitetet har permanent verksamhel också pä andra orter. Jag anser det lämpligt att en högskoleenhet på varje ort beslutar om statsbidrag och därmed också blir den myndighet som sluter avtal med berörda studerandekårer. Det bör ankomma pä regeringen atl utse dessa högskoleenheter liksom att meddela närmare föreskrifter om till vilken högskoleenhets ansvarsområde studerande utanför högskoleorterna skall hänföras. Jag förutsätter all den enhet som utses vid behov samråder med övriga berörda högskoleenheter. Jag anser det inle nödvändigt att närmare reglera formerna för ett sådant samråd.

Vid vissa statliga utbildningar, t.ex. lärarutbildningar och sjöbefälsul-bildningar, finns i dag en studerandehälsovärd i statlig regi som bekostas från berörda sektorsanslag. Denna verksamhet bör avvecklas när studerandesammanslulningarna kan erbjuda samma vård. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra ät UHÅ att vidta de åtgärder som behövs.

Oinjatining

Förslagen om studerandehälsovårdens framlid förutsätter atl staten inle bidrar med större anslag än vad som är fallet i dag. De studerande själva måste således, för atl ambitionsnivån i verksamheten skall bibehållas, bidra i minsl samma utsträckning som nu.

Utredningen har föreslagit att studerandehälsovärden skall omfatta samtliga studerande inom den statliga delen av högskolan, oberoende av utbildning och studieort. Jag har nyss berört denna fråga och vill här ytterligare belysa den. Jag är tveksam om studerandehälsovården måste omfatta samtliga studerande. SFS har i ell särskilt yllrande över utredningens förslag påpekat vissa problem i sammanhanget. SFS har också i en särskild skrivelse lill regeringen ytterligare understrukit dessa problem.

Pä en ort kan den situationen uppstå att en majoritet av studerandekårerna beslutar om en uttaxering lill studerandehälsovärden via kåravgifter, medan någon eller några kårer släller sig utariför. Studerande inom samtliga kårer skulle emellertid enligt utredningens förslag ändå ha samma tillgång till hälsovård. Vidare förutsätter riksdagens beslut med anledning av propositionen om obligatoriskt medlemskap i sluderandesammanslutningar all vissa studerande, som inte kan förväntas utnyttja olika typer av service, skall ha partiellt medlemskap i studerandekår och betala en nedsatt avgift. Det gäller t. ex. studerande i distansundervisning. Hälsovården är ett exempel på just den typ av service som avses i detta sammanhang.

Mot bakgrund av dessa förhållanden anser jag att den bästa lösningen är att i de avtal som skall slutas mellan högskoleenheterna och berörda studerandekårer bestäms vilka studerande som skall ha tillgäng till hälsovården. Eftersom avtalet dessutom anger hälsovårdens inriktning och omfattning åtar sig en studerandekår att själv bidra till verksamheten i sådan omfattning atl denna får den kvalitet som förutsätts i avtalet. n Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 129

Prop. 1982/83:129 14

Drift

Eftersom ansvaret för studerandehälsovården och molionsidrotien kommer alt ligga kvar hos de studerande, ankommer det på studerandekårerna att själva, inom ramen för de villkor som uppställs för statsbidraget, bestämma i vilken form de vill driva verksamheten. Hit hör aU pröva formerna för samverkan mellan motionsidrotten och hälsovårdsverksamheten i övrigt.

Den kommunala delen av högskolan

Sammanlagt ca 15000 studerande inom den kommunala högskoleutbildningen får i dag sin hälsovård tillgodosedd genom skolhälsovårdens försorg. 1 likhet med utredningen finner jag aU denna verksamhet fungerar väl och ser inga skäl att föreslä någon ändring beträffande dess organisation. Däremot anser jag att det finns anledning att ta fasta på utredningens förslag om en förbäUrad samverkan i hälsovården mellan de statliga och kommunala delarna av högskolan. Jag ser det också som angeläget att motionsidrott för berörda studerande successivt utvecklas. I båda de nu nämnda avseendena förutsäUer jag att berörda myndigheter tar de initiativ som behövs.

Tillsynsmyndighet

Det cenirala myndighetsansvaret för skolhälsövården. studerandehälsovården och motionsidrotten är i dag splittrat på skolöverstyrelsen (SÖ) och socialstyrelsen. Riksidrousförbundet har petitaansvar för motionsidrotten.

Jag föreslår nu i enlighet med utredningens förslag att UHÅ blir central myndighet för den samlade hälsovardande verksamheten och således lar över de uppgifter som i dag ligger på socialstyrelsen och SÖ. Mot bakgrund av socialstyrelsens övergripande ansvar för all hälso- och sjukvård bör styrelsen även i fortsättningen ha en möjlighet alt påverka innehållet i och utformningen av hälsovården för de studerande. UHÄ bör därför samråda med socialstyrelsen när det gäller planering m. m. Jag utgär också ifrån att SÖ ställer sin kompetens till förfogande och i mån av behov biträder UHÅ i frägor som rör studerandehälsovärden inom den kommunala delen av högskolan.

Riksidrottsförbundet har ett övergripande ansvar för all inom förbundet organiserad idrott, bl.a. sluderandeidroUen. Förbundet bör också i fortsättningen kunna påverka omfattningen och inriktningen av motionsidrotten för de studerande. Jag föreslär därför ingen ändring av nuvarande ordning.

2.1.4. Finansiering DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Ett nytt reservationsanslag för studerandehälsovärd bör inrättas under utbildningsdepartementets huvudtitel, littera G. Studiestöd m.m. Anslaget

Prop. 1982/83:129 15

ersätter det nuvarande anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande. Till anslaget förs även medel från anslaget Bidrag till sjukförsäkringen under socialdepartementets huvudtitel.

Ur anslaget skall medel utgä för studerandehälsovård på samtliga berörda orter. Medlen fördelas pä berörda högskoleenheter i huvudsak med hänsyn till antalet studerande pä resp. ort. Anslag lill motionsidrotl för studerande utgär liksom i dag ur anslaget Stöd lill idrotten under jord-bruksdepartementeis huvudtitel.

Utredningens förslag

Överenstämmer med departementsförslaget i de delar som rör hälsovård. Utredningen har härutöver föreslagit att anslaget skall omfatta även medel för motionsidrott.

Remissinstanserna

Remissinstanserna har inga invändningar mot utredningens förslag.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

De statliga bidragen till studerandehälsovården och motionsidrotten är i dag splittrade pä flera anslag och huvudtitlar. Ersättning för läkarvård utgår ur anslaget Bidrag till sjukförsäkringen under socialdepartementels huvudtitel. Vidare utgår medel ur anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande och ur vissa högskoleanslag under utbildningsdepartementets huvudtitel. Slutligen utgår medel till molionsidrotten ur anslaget Stöd till idrotten under jordbmksdeparlementets huvudtitel.

Sammanlagt utgick budgetåret 1980/81 ca 8,5 milj- kr. i statliga anslag till studerandehälsovärden och molionsidrotien. Härtill kom de studerandes egna bidrag som uppgick till ca 6 milj. kr. och bidrag frän kommuner och landstingskommuner pä ca 1,1 milj. kr.

Anslagens fördelning på de olika berörda orterna finns redovisade i utredningens belänkande (se bil. 1 s. 32).

Verksamheten har olika omfattning på olika orter. Pä några orter saknas studerandehälsovärd helt. Utredningen räknar med att ca 16000 studerande inom den statliga delen av högskolan står utanför hälsovårdsorganisationen. Enligt mina förslag bör flertalet av dessa studerande nu via sina studerandekårer få del av verksamheten.

I likhet med utredningen förutsätter jag att de studerande även i fortsättningen skall bidra till verksamheten och vill här erinra om vad jag nyss har anfört om. studerandehälsovårdens omfattning. Vidare utgår jag ifrån att landstingskommunerna och kommunerna skall ha samma intresse som hittills av att bidra till verksamheten.

Prop. 1982/83:129 16

När jag nu föreslår en ändrad inriktning för studerandehälsovården är det naturligt att ocksä föreslä alt bidragen till verksamheten samlas under ett anslag. Formerna för att finansiera verksamheten bör bidra lill att utveckla hälsovården i överenstämmelse med de uppställda målen. Så är i dag inte fallet med ersättningen från försäkringskassan. Ersättningen står nämligen i direkt proportion till omfattningen av de sjukvårdande insatserna.

Det nya anslaget för studerandehälsovård bör inle inrättas förrän de föreslagna förändringarna beträffande inriktning och organisation är genomförda. Jag återkommer till den frågan i samband med att jag behandlar genomförandet av mina förslag.

I samband med överförandet av medel från Bidrag till sjukförsäkringen bör möjligheterna för de av sluderandeorganisalionerna drivna läkarmottagningarna alt erhålla ersättning från försäkringskassan enligt bestämmelserna om annan läkarvård i läkarvårdstaxan (1974:699) upphöra.

Det nya anslaget bör disponeras av UHÅ och fördelas på de berörda högskoleenheterna. Fördelningen bör göras med huvudsaklig hänsyn till antalet studerande på varje ort. I ett inledningsskede är det emellertid nödvändigt att också ta hänsyn lill nuvarande ulbyggnadsgrad och olika förhållanden i övrigt.

2.1.5. Genomförande DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Statsbidrag enligt den nya ordningen bör första gängen utgå budgetåret 1985/86. UHÅ skall vara central myndighet för studerandehälsovärden fr. o. m den 1 juli 1984.

Utredningens förslag

Utredningen har föreslagit alt de studiesociala nämnderna inrättas den 1 juli 1983 och att UHÅ blir tillsynsmyndighet vid samma tidpunkt.

Remissinstanserna

Inga invändningar anförs mol utredningens förslag.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

Mina här framlagda förslag om nytt statsbidragssystem för studerandehälsovården bör kunna genomföras sä att den nya ordningen fungerar frän budgetåret 1985/86. När det gäller den ändrade inriktningen på verksamheten kan det bli nödvändigt med en något längre övergångstid. Det kommer säkert också att ta en viss tid alt få lill stånd verksamhel på de orter där sådan saknas i dag. Jag räknar emellertid med att de övergångsproblem

Prop. 1982/83:129 17

som kan komma att uppstå skall gå att lösa inom ramen för de närmare bestämmelser för verksamheten, som jag senare avser alt föreslå regeringen att utfärda.

2.2 Gymnasieelevernas resor

Bakgrund och allmän motivering

Studiehjälpssystemet infördes efter riksdagsbeslut är 1964. Inom ramen för systemet ulgår bl. a. kostnadsersättning i form av resetillägg till elever i gymnasial utbildning som gör dagliga resor mellan hemmet och skolan. Ersättningen har formen av etl tillägg till studiebidraget och utgår enligl särskilda regler som bl. a. innehåller krav på resväg av viss längd. Bidraget motiverades i betänkandet (SOU 1963:48) Bättre studiehjälp bl.a. med behovet av att främja mer likvärdiga utbildningsmöjligheter för ungdom i glesbygd och mindre tätorter. Resetilläggen är maximerade och administreras av skolförvaltningarna, som rekvirerar ersättning för utgivna belopp från centrala sludiestödsnämnden (CSN). CSN utfärdar också föreskrifter om hur bestämmelserna om resetillägg i studieslödslagen (1973:349) och studieslödsförordningen (1973:418) bör tillämpas. Tillägg betalas ul till eleven (eller målsman) som själv planerar sitt resande, löser biljett osv. Trafikplanering speciellt inriktad pä att tillgodose elevernas behov av resemöjligheler förutsätts inte i systemet. Detta torde vara en bidragande orsak till att den kollektivlrafikservice eleverna kan utnyttja varierar högst avsevärt.

Andelen elever med resetillägg är ca hälften av samtliga studiehjälpsberättigade elever. Detta innebär att omkring 146000 elever kan beräknas få resetillägg under läsåret 1983/84.

Genom tillkomsten av länshuvudmän enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik har förutsättningarna för planering av elevernas resor till och frän skolan förändrats. 1 nägra län har detta medfört atl huvudmän och skolförvaltningar har tagit på sig ett ansvar för att planera och anordna reseservice. De bestämmelser som i dag reglerar resetilläggen är emellertid inte anpassade till etl sådant system. 1 dessa län har därför ett byråkratiskt system byggts upp bl. a. för att via fullmakt från bidragsmoltagarna föra över resetilläggen till länshuvudmannen. Frän elevernas synpunkt har fördelarna varit betydande; de slipper göra kontantut-lägg för biljettinköp, får färdbevis som är giltiga under hela skolåret, osv.

Förslag om förändring av den ekonomiska ersättningen för elevernas resekostnader har framförts i en rad olika sammanhang. Sludiestödsutredningen skisserade i betänkandet (SOU 1977:31) Studiestöd Alternativa utvecklingslinjer ett förslag om överförande av ansvaret för elevresorna till kommunerna. Flertalet remissinstanser uttalade sig positivt om delta förslag, men bl.a. Svenska kommunförbundet framhöll att kommunerna vid etl överförande måste kompenseras för de ökade kostnaderna. Utredning-

Prop. 1982/83:129 18

en utvecklade sill förslag i promemorian (Ds U 1978: 15) Gymnasieskoleel-vernas resor och inackordering.

CSN framförde förslag om förändringar av reselilläggen bl.a. i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80. Nämnden föreslog då bl.a. att eleverna i stället för schabloniserad ersättning, skulle få ersättning för sina fakliska resekostnader.

Kommun- och landslingsförbunden framlade den 27 maj 1982 i en gemensam skrivelse lill utbildningsdepartementet förslag om förändringar av stadganden i studiestödsförordningen (1973:418), som reglerar resetilläggen.

Utgångspunkten för de förslag till förändringar som framförts frän olika håll har varit att de nu gällande reglerna skapat administrativa problem och varit svåra atl tillämpa.

Mot denna bakgrund är jag nu beredd att föreslå etl förändrat system för ekonomisk ersättning för gymnasieskoleelevernas resor. En utgångspunkt för förslaget är alt kostnadsfördelningen mellan staten och kommunsektorn skall förbli oförändrad. En annan utgångsjDunkt är att elevernas resemöjligheter inte får försämras.

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

De medel som i 1983 års budgetproposition beräknats för resetillägg under anslaget Studiehjälp m.m. omvandlas till ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen.

CSN fördelar dessa medel — med undantag av vad som beräknas åtgå i ersätlning för resekostnader till svenska elever som studerar i utlandet -till länshuvudmännen, som lämnar nämnden nödvändigt underlag för denna fördelning. Framställning om medel för kommande budgetårs statsbidrag görs av CSN. En årlig kostnadsprövning bör liksom hittills ske.

För att få tillgång till statsbidraget åtar sig länshuvudmännen att ansvara för de dagliga resorna till och frän skolan för de studiehjälpsberättigade elever som har sin skolgång förlagd lill resp. huvudmans område.

Ersätlning för resekostnader till gymnasieelever som är svenska medborgare och studerar utomlands skall även fortsättningsvis kunna utgå enligl särskilda regler som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Dessa ärenden bör även fortsättningsvis handläggas hos CSN. Medel för denna verksamhel ingår för budgetåret 1983/84 i den summa som beräknats för resetillägg i 1983 ärs budgetproposition.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

Fr.o.m. den 1 juli 1983 kommer länshuvudmän för den lokala och regionala kollektivtrafiken atl finnas i samtliga län. Kommunerna och landstingskommunen i resp. län svarar för länshuvudmännens verksamhet som kan drivas som kommunalförbund eller i form av aktiebolag där

Prop. 1982/83:129 19

samtliga aktier ägs av landstingskommunen och kommunerna. Länsbolagens tillkomst förbättrar förutsättningarna för att planera och genomföra kollektivtrafik sä att den tillgodoser elevernas behov av goda kollektivtrafikförbindelser mellan hemmet och skolan. Vidare kommer ett överförande att innebära betydande administrativa vinster för såväl CSN som för länsbolagen. Utformningen ay detaljregler kan genom förslagel föras ned på regional nivå och alltså ske utifrån god kännedom om lokala förhållanden. För elevernas del kommer den föreslagna ordningen bl. a. att innebära att de i de allra flesta fall slipper göra konlantullägg vid biljeltinköp. Genom att trafiken i större utsträckning kan planeras utifrån elevernas resebehov kan t. ex. kortare restider uppnås. Det kan också förutsättas atl färre elever kommer att tvingas bo inackorderade på skolorten.

Fördelningen av det riktade statsbidraget bör göras med utgångspunkt i vad som utgått i resetillägg inom resp. huvudmans område under budgetåret 1981/82. Jag förutsätter att fördelningen förbudgetåret 1983/84 görs på ett sådant sätt, att det inte inom någon huvudmans område utgär mindre statligt stöd till gymnasieelevernas resor än vad som skulle ha varit fallet vid ett bibehållande av det nuvarande systemet. CSN kan vid fördelningen ta hänsyn till t.ex. de senaste årens taxe- och elevutveckling och efter inhämtande av synpunkter från landstings- och kommunförbunden göra önskvärda justeringar. Fördelningen av medel för kommande budgetår kan göras på grundval av erfarenheter frän budgetåret 1983/84.

Enligt vad jag erfarit är länshuvudmännen .beredda att åta sig de uppgifter ett ansvar för elevresorna innebär. Under beredningen av detta ärende har överläggningar med företrädare för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet ägt rum. Jag har också övervägt frågan i samråd med chefen för civildepartementet. I den förordning jag avser alt föreslä regeringen att utfärda kommer de närmare villkoren för statsbidraget atl regleras.

Jag är medveten om att det inle kommer att vara möjligt för länshuvudmännen att erbjuda samtliga elever kollektivtrafikservice. Huvudmannen bör därför få avgöra om en elevs resor skall göras med kollektivtrafik som huvudmannen svarar för, med annan kollektivtrafik eller, om möjligheter att resa kollektivt saknas, på annat sätt. Elever som åsamkas kostnader för sina resor till och från skolan, skall ersättas för detta av huvudmannen. En riktpunkt för ersättningens storlek kan vara kostnaden för resa av motsvarande längd enligt statens järnvägars månadskortstaxa för andra klass. Länshuvudmannens beslut skall inte kunna överklagas.

Länshuvudmännens ansvar för elevresorna skall omfatta samtliga studiehjälpsberättigade elever som studerar vid läroanstalter i länet och som har en färdväg till skolan som uppgår till minst sex kilometer. I den mån resor till och från skolan går över länsgräns bör huvudmännen sins emellan lösa eventuella problem. Den länshuvudman inom vars område skolan är belägen är ansvarig för att resebehovet tillgodoses.

Prop. 1982/83:129 20

Studiehjälpsberättigade elever som bor och studerar utomlands är ofta inte folkbokförda och saknar alltså hemortskommun i Sverige. Det är därför lämpligt att handläggningen av ärenden som rör dessa elever även fortsättningsvis sköts centralt av CSN.

2.3 Tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av studiemedel

Bakgrund och allmän motivering

I årels budgetproposition har jag anmält att jag övervägde atl senare framlägga förslag om en tillfälligt förhöjd rabatt till dem som i "förtid återbetalar studiemedel. Jag är nu beredd atl framlägga förslag i denna fråga.

Reglerna för återbetalning av studiemedel har alltsedan systemets införande i mitten av 1960-talel haft en utformning som avviker från vad som gäller förändra kreditsystem. Vissa tekniska förändringar har gjorts under årens lopp, men huvuddragen har behållits:

- ålerbetalningsskyldigheten är villkorlig och beroende av individens ekonomiska situation under vart och ett av de kalenderår som äterbetal-ningstiden omfattar,

- kvarvarande återbetalningsskyldighet upphör i princip om den återbetalningsskyldige avlider eller när han/hon har fyllt 65 år,

-det belopp som skall återbetalas är räntefritt, men i gengäld förhöjs beloppet varje år enligt särskilda regler; dessa regler innebär numera att förhöjningen sker med ett regleringstal som motsvarar förändringen i konsumentprisindex men som inte får överstiga ell garantilal som f. n. år 1,042,

-de årliga återbetalningarna (benämnda avgifter) ökar i takt med regle-ringslalet och är därför relativt jämnt fördelade över hela återbetalnings-tiden.

Studiemedelssystemet är utformat på sitt speciella sätt för att det skall samverka med de mål som gäller utbildnirigspolitiken i stort. Studiemedlen skall dels göra det möjligt för alla att, oavsett föräldrarnas ekonomiska situation, bedriva studier, dels erbjuda trygga villkor för återbetalningen. Återbetalningsreglerna medför - utöverde försäkringsliknande villkoren för när återbetalningsskyldighet föreligger under ett enskilt år - att bördan relativt selt och i förhållande till ett konventionellt banklån blir liten i böljan av återbelalningsperioden för att successivt öka i löpande penningvärde. Denna profil överensstämmer i normalfallet med individens in-komslutveckling efter studiernas slut.

Även om man bortser från den viktiga förmån som det innebär att ha en fastställd rätt till uppskov med och avskrivning av ålerbetalningsskyldigheten, sä är återbelalningsvillkoren för studiemedel även i övrigt gynnsamma. Detta hänger samman dels med hur återbetalningarna är periodiserade

Prop. 1982/83:129 21

över tiden, dels med sättet att beräkna det regleringsial varmed återbeial-ningsbeloppet och de årliga ålerbetalningarria förhöjs.

Återbetalningsliden för studiemedel är lång. I normalfallet avslutas den då den älerbetalningsskyldige fyller 50 år, men den kan komma att utsträckas till dess han/hon fyller 65 år. Den kan alltså omfatta 20-30 år eller ibland i praktiken ännu längre tid.

1 samma mån som återbelalningsreglerna är gynnsamma för de återbetalningsskyldiga, är de oförmånliga för staten, söm tillhandahåller krediten. Det är därför av intresse för staten att återbetalningarna kan göras i snabbare takt än vad reglerna kräver. Redan nu finns i reglerna béstämmeU ser som innebär atl man får en viss premie om man gör frivilliga återbetalningar i förtid. Premien innebär i korthet, att det i förtid inbetalda beloppet förhöjs med en tiondels procent för vart och ell av de år som återstår lill och med det år dä den älerbetalningsskyldige fyller 65 år. dock högst méd tre och en halv procent.

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Studiestödslagen (1973:349) förses med elt tillägg, vari regeringen bemyndigas att för viss angiven tidsperiod tillämpa förmånligare regler vid förtida återbetalning av studiemedel än vad som nu gäller enligt 8 kap! 57 §.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

Från siatens sida finns ell iniresse - inle minsl i rådande statsfinansiella läge - av att tillfälligt ytterligare sfimulera en tidigareläggning av återbetalningarna av studiemedel. Under förutsättning av atl studiestödslagen ändras på nyss angivet sätt avser jag därför att föreslå regeringen att utfärda bestämmelser som innebär, att den som under perioden den I juli - den 31 december 1983 frivilligt och i förtid återbetalar studiemedel får en förmånligare premie än f.n. Bestämmelserna bör gälla endast den för vilken studiemedelsavgifi har fastställts och som fr. o. m. är 1984 har minst fem år kvar av återbetalningstiden. Den förmånligaste premien bör självfallet utgå vid inbetalningar som avser såväl hela som del av den kvarstående återbetalningsskyldigheten.

Innebörden i bestämmelserna bör vara, atl de berörda återbetalnings-skyldiga erhåller en högre premie vid frivillig - förlida återbetalning än vad som följer av bestämmelserna i 8 kap. 57 §, studiestödslagen. Premien bör vara följande.

Med återbetalningsår förstås i detta sammanhang varje år som studiemedelsavgift kan beräknas bli debilerad med utgångspunkt dels i den vid ingången av år 1983 kvarvarande återbetalningsskyldigheten, dels i årsbeloppet för 1983 enligt 8 kap. 22 § studiestödslagen.

Som framgår av vad jag nyss har anfört innebär mitt förslag att en ganska betydande premie kommer att utgå i många situationer, och med inte mindre än 20% för den som har minsl 20 återbetalningsär kvar. Detta kan förefalla stötande eftersom det endast är de, som kan skaffa fram ett visst kapital, som kan tillgodogöra sig premien och eftersom premien i kronor räknat blir störst för dem som kan göra de största frivilliga återbetalningarna.

Jag vill emellertid i detta sammanhang återigen framhålla, au reglerna för återbetalning av studiemedel är sådana att de normalt medför stora subventioner för dem som utnyttjar hela den långa återbetalningstid som reglerna medger. Det är givetvis omöjligt att för de långa perioder det här gäller göra några säkra bedömningar av hur alla i sammanhanget relevanta faktorer kommer att utvecklas. Men om penningvärdet förändras på samma sätt som under de senaste åren och om regleringstalet för beräkningen av den åriiga återbetalningsskyldigheten fortfar att innebära en uppräkning med 4,2%, så blir vinsten stor för dem som har läng återstående återbetalningstid. Milt förslag om tillfälligt höjda premier vid frivillig återbetalning innebär i det perspektivet endast ett erbjudande om att tillgodogöra sig denna vinst omedelbart.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats ett förslag fill ändringar i 1 kap. 2 §, 3 kap. 3 och 9 §§ samt 8 kap. 57, 69 och 85 §§ studiestödslagen (1973:349).

Prop. 1982/83:129 23

4 Anslagsfrågor

Jag övergår nu till att ta upp vissa anslagsfrågor för budgetåret 1983/84..

Anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande togs, i avvaktan på särskild proposition, i 1983 års budgetproposition upp med ett preliminärt beräknat belopp om 5 720000 kr. Denna summa inkluderade enöver-föring från socialdepartementels huvudtitel anslaget Bidrag lill sjukförsäkringen om 2500 000 kr.

De förslag jag nu har lagl fram förutsätter ingen anslagsomläggning förrän budgetåret 1985/86. I avvaktan härpå föreslår jag att stödet lill de studerandes hälso- och sjukvård för budgetåret 1983/84 utgår efter samma principer som hittills.

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslagit en uppräkning av bidraget till 25 kr. per studerande upp till ell anlalav 10000 och med 17 kr. per sluderande därutöver. Det statsbidrags-grundande antalet studerande beräknas uppgå tillca 155000. Jag tillstyrker socialstyrelsens förslag till bidragsbelopp och har beräknat de ökade kostnaderna fill 220000 kr.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen dels att

1. anta förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. besluta att till Bidrag titt hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 3 220000 kr.,

dels alt godkänna vad jag har föreslagil .

3. belräffande studerandehälsovårdens inriktning och organisation,

4. om resetillägg för gymnasieelever,

5. om tillfäUig premie vid förtida återbetalning av studiemedel.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1982/83:129 24

Bilaga I

UTDRAG UR BETÄNKANDET (Ds U 1982:12) HÄLSOVÅRD FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE

Utredningen inleder med en kort punktvis sammanfattning av sina överväganden och förslag:

• Vi har vid utforniningen av våra överväganden och förslag betraktat motionsidrott för studerande som én del av deras hälsovård.

• Vi menar att det även i framtiden finns skäl att anordna hälsovård inklusive motionsidrotl för studerande I särskilda former.

• Vi föreslår att verksamheten byggs Ut till att omfatta alla högskolestuderande på samtliga studieorter.

• Vi föreslår en hälsovård för de studerande, som lar sin utgångspunkt i ett offensivt syrisält och som inriktas på i första hand förebyggande åtgärder.

• Vi betonar i våra förslag verksamhetens behov av samverkan med övrigt hälsovärdsarbete. Åven behovet att bättre samordna olika insatser inom studerandehälsovårdens egen ram tillgodoses genom våra förslag.

• Vi föreslåren organisation av verksamheten som tar hänsyn till skiftande lokala fömtsättningar.

• Vi föreslår att frågor om basorganisafion, personalsammansättning m. m. avgörs lokalt.

• Vi föreslår att de studerande tillförsäkras ett avgörande inflytande över verksamheten.

• Vi föreslår - vad gäller statlig högskoleutbildning - elt statligt huvudmannaskap för de studerandes hälsovård inklusive motionsidrotl. Vi föreslår därför att en särskild studiesocial nämnd inrättas på varje ort där det finns en eller flera statliga högskoleenheter.

• Vi föreslår att den studiesociala nämnden får möjlighet att överlåta på annan att ansvara för driften av verksamheten, vad gäller både hälsovård och motionsidrott. Huvudmannaskap och driftansvar behöver således inte sammanfalla.

• Vi föreslår - med få undantag - inga förändringar vad gäller skolhälsövården för de studerande inom kommunal högskoleutbildning.

• Vi föreslår att formerna för statens bidrag till finansiering av den samlade verksamheten inom den statliga delen av högskolan reformeras.

• Vi föreslär att UHÅ får det samlade myndighetsansvaret för all hälsovård inklusive motionsidrott inom högskolan, dvs. såväl statlig som kommunal högskoleutbildning.

Prop. 1982/83:129 25

1 det följande återges utdrag ur utredningens sammanfattning: Studerandehälsovårdens framtida organisation

Utvecklingen under de senaste femton åren har medfört förändrade och nya förutsättningar för studerandehälsovårdens organisation. Då nuvarande studerandehälsovårdsorganisation tog form var det eftergymnasiala utbildningssystemet annorlunda organiserat jämfört med i dag. Antalet deltidsstuderande, antalet studerande pä enbart kvällstid och åldersfördeU ningen bland de studerande har under sjuttiotalet förändrats på ett märkr bart sätt. Samtidigt har samhället utanför högskolan på skilda vägar fått större insyn i och inflytande över planeringen och ledningen av högskolans samlade verksamhet.

Vi har starkt betonat behovet av olika praktiska organisatoriska lösningar med hänsyn till de från studieort till studieort skiftande förulsättningarT na. Parallellt härmed har vi emellertid ocksä strukit under det angelägna i en viss enhetlighet vad gäller i första hand verksamhetens inriktning och omfattning. Del gäller alltså att mot den bakgrunden finna en lösning spm kan främja båda dessa önskemål. Renl principiellt kan vi tänka oss en lösning med olika huvudmän på olika orter. På så sätt skulle ansvaret för de studerandes hälsovård delas upp. Vi tror emellertid inte att en sådan lösning pä sikt främjar utvecklingen av en för de sluderande - oavsett studieort och val av utbildning — likvärdig studerandehälsovärd. Det yttersta ansvaret för utvecklingen av studerandehälsovården bör enljgt yår mening hållas samman och inte delas mellan flera olika huvudrnän,

Vi vill alltså få till stånd ett samlat och gemensamt yttersta arisvar för studerandehälsovården parat med en organisation som främjar samverkan med övrigt hälsovårdsarbete och som dessutom underlättar samordriingen med övriga sludiesociala insatser. Ell sädanl synsätt får emellertid inte lägga hinder i vägen för skilda organisatoriska lösningar. Vi vill mot den bakgrunden föreslä att huvudmannen för den framlida sluderandehäjsp vården ges reella möjligheter atl själv, utifrån lokala förutsättningar, avgöra vem som skall vara den som driver verksamheten. Huvudmannaskap och vårdgivaransvar behöver pä sä sätt inte sammanfalla. Om huvudmauT nen inte själv väljer att driva verksamheten ankommer det på huvudman= nen att träffa avtal härom med lämplig vårdgivare.

I stället för att föreslå en särorganisation bedriven i privaträttsliga former vill vi alltså knyta huvudmannaskapet antingen till högskolan eller till de studerande själva. Enligt vår uppfattning finns skäl som talar för båda lösningarna. I våra överväganden har vi kommit fram till att den bästa lösningen är att låta de studerande få ett avgörande inflytande över verksamheten inom ramen för ett statligt huvudmannaskap. Våra skäl härför är följande.

Prop. 1982/83:129 26

Pä samma sätt som inom skolhälsövården bör utbildningshuvudmannen ha ett yttersta ansvar för även detta slag av studiesociala frågor. Hälsovården för studerande inom kommunal högskoleutbildning samt för studeran-' de inom den statliga högskolan på vissa lärarutbildningar och sjöbefälsul-bildningar fungerar redan enligl denna modell. En framfida intensifierad samverkan med företagshälsovården vid högskoleenheterna underlättas av att dessa får ett ansvar för säväl företagshälsovård som studerandehälsovård. Även samordningen med andra pedagogiska, studie- och yrkesvägledande saml övriga av högskolan redan handhavda studiesociala frågor underiätlas om högskolan på det sätt vi föreslår fär ett utökat ansvar.

I valet att lägga det föreslagna statliga huvudmannaskapet pä regional eller på lokal nivå förordar vi del senare alternativet. Det är i första hand på enhetsnivån som kunskaperna om de studerandes hälsoförhållanden m. m. står att finna och bäst kan tas tillvara i det vardagliga arbetet.

Högskolestyrelsens mångsidiga sammansättning gör det naturligt att den får bära det yttersta ansvaret också för studerandehälsovården. Synen på studerandehälsovården - som etl slags företagshälsovård för de studerande - måste emellertid enligt vår mening komma till uttryck i fråga om den direkta ledningen och planeringen av verksamheten. I analogi med vad som gäller inom företagshälsovården bör de studerande ges ett avgörande inflytande över verksamheten. Med hänsyn till den utveckling vi förespråkar för studerandehälsovården mäste samtidigt också andra intressenter ges ett inflytande.

Vi föreslår att en särskild studiesocial nämnd inrättas på varje ort där det finns en eller flera statliga högskoleenheter. Nämndens uppgift blir att vara ledningsorgan för studerandehälsovård och motionsidrott för de sluderande inom nämndens verksamhetsområde. Vi är medvetna om att förslaget ytligt sett skulle kunna kritiseras för att vi därmed skulle skapa ytteriigare ett organ inom högskolan. Inrättandet av de nya studiesociala nämnderna behöver emellertid i sig inte innebära att något ytterligare organ skapas, eftersom möjlighet härigenom ges alt samtidigt avskaffa de i dag förekommande privaträttsligt reglerade kårortsnämnderna.

Vi föreslår att de studerande ges majoritet i denna särskilda statliga nämnd. I nämnden bör vidare finnas företrädare för verksamheten inom högskolan, landstingskommun, primärkommun, stiftelsen Slalshälsan, sludiemedelsnämnden, hälsovården för studerande inom kommunal högskoleutbildning. Riksidrottsförbundet och för de anställda hos nämnden. Nämndens sammanfattning bör avgöras lokalt och anpassas lill de rådande förhållandena på respektive studieort. Vi föreslår att i 16 kap. högskoleförordningen tas in bestämmelser om studiesociala nämnder.

Våra förslag bygger på den grundläggande tanken alt varje studiesocial nämnds verksamhetsområde i princip skall omfatta en högskoleenhet. 1 Slockholm och i Göteborg finns emellertid mer än en högskoleenhet.

Prop. 1982/83:129 27

Samtidigt bör emellertid enligt vår uppfattning den studiesociala verksamheten hällas ihop på respektive ort. Det blir därför nödvändigt att där knyta nämnden till en äv högskoleenheterna.

1 främst Uppsala och Umeå finns - utöver studerande vid respektive universitet — även studerande vid Sveriges lantbruksuniversitet. Detta universitet hör till jordbruksdepartementets verksamhetsområde. De studerande därjämte de studerande vid lanlbmksuniversitelets institutioner i Ainarp omfattas i dag av bestämmelserna om studerandehälsovård. Vi ulgår ifrån att studerande vid lantbruksuniversitetet även i framtiden skall omfattas av såväl studerandehälsovård som motionsidrotl. Del bör enligt vår mening därför ankomma på universiteten i Uppsala och Umeå att när de utser ledamöterna i respektive studiesociala nämnd ta tillräcklig hänsyn till de studerandes vid lantbruksuniversitetet intressen.

För atl ytterligare stärka de studerandes inflytande över hälsovårdsarbetet vid högskolan samt för att främja samverkan mellan studerandehälsovård och företagshälsovård föreslår vi också att man nu förverkligar UHÅ:s förslag att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för en förändring av arbetsmiljölagen sä att de sluderande bl. a. ges fullvärdig representation i berörda skyddskommittéer.

Vi har föreslagit att studerandehälsovården befrias från merparten av sina i dag förekommande direkt sjukvårdande uppgifter, och att högskolan blir huvudman för verksamheten. Detta talar enligl vår mening sammanlaget för att det centrala myndighetsansvaret för den i särskilda former anordnade hälsovården för de sluderande inom den statliga högskoleutbildningen överförs från socialstyrelsen till UHÅ. Den direkta tillsynen över personalen inom hälso- och sjukvärdande verksamhel enligt tillsynslagen (1980:11) ligger av naturliga skäl kvar hos socialstyrelsen.

Sammanlagt ungefär 15 000 studerande inom den kommunala högskoleutbildningen får i dag sin hälsovård tillgodosedd genom skolhälsovårdens försorg. Vi ser inga skäl att föreslå någon ändring beträffande organisationen av hälsovården för de studerande inom denna del av högskolan. Däremot menar vi att möjligheter till samverkan mellan denna hälsovård och den för de studerande inom statlig högskoleutbildning bör tas tillvara bättre än f. n. En sådan samverkan kan i hög grad gälla frågor i anslutning till epidemiologiska och socialmedicinska studier inom respektive stude-randepopulation. Utbildningshuvudmännen bör vidare pä olika sätt försöka medverka till atl de studerande ökar sitt inflytande över denna del av skolhälsovårdens utformning.

Skolöverstyrelsen är i dag tillsynsmyndighet för hälsovården bland de studerande inom den kommunala högskoleutbildningen. Regeringen har i proposition 1981/82:89 om kommunal högskoleutbildning m.m. föreslagit att det centrala myndighetsansvaret för all högskoleutbildning skall - med undantag för vissa speciella frågor under en övergångsperiod - åvila UHÅ oavsett huvudmannaskap. Riksdagen har besluiai i överensstämmelse med

Prop. 1982/83:129 28

regeringens förslag. Vi menar att UHÅ bör ha det centrala myndighetsansvaret också för hälsovården för de studerande inom kommunal högskoleutbildning.

Motionsidrott för studerande i framtiden

Vi föreslår ett särskill statligt stöd Jill motionsidrotten för de studerande. Detta skall emellertid inte uppfattas som om vi avvisar tanken på att stora delar av de studerandes motionsbehpy skulle kunna tillgodoses inom ramen för den verksamhet som olika organisationer och föreningar bedriver på studieorterna. Det är på allmänna grunder givelvis viktigt att motionsidrotten för de studerande inle isoleras från motsvarande verksamhel bland befolkningen i övrigt. En slor koncentration av studerande till etl begränsat antal orter kar) emellertid skapa problem när man skall förverkliga en sådan grundsyn. Särskilda insatser för de studerande är därför motiverade. Vidare lever många studerande i en sä speciell situation att det motiverar särskilda lösningar. Detta är - sedan riksdagens beslut är 1967 - den principiella grund som nuvarande ordning vilar på. Vi har alltså inle funnit anledning att inta någon annan ståndpunkt, Vi vill emellertid betona, att det är viktigt itl särskilda insatser för de studerande inom motionsområdet utformas så att de utgör ett kprnplement Ull övrig molionsverksamhet pä studieorten,

Behovet av ett övergripande pch gemensamt synsätt i fråga om hälso-och sjukvård satTjt rnotionsidrotl för de studerande bör enligt vär uppfattning ocksä ta sjg uttryck i en samlad organisation pä varje ort. I princip är det fråga om att i praktiken nu förverkliga riksdagens beslut från år 1967 vad gäller verksamhetens organisation. Den av oss föreslagna studiesociala nämnden bör därför svara för såväl de studerandes hälsovård som deras motionsidrolt. Idrottsföreningarna bör emellertid som hittills kunna spela en stor roll när motionsidrotten utformas. På motsvarande sätt som vi föreslagit att nämnden kan överlåta driftansvaret för hälsovården på annan vårdgivare, meriar yi därför alt den skall kunna teckna avtal med lämplig idrottsförening, i Rraktij

Del statliga stödet till motionsidrplten för studerande kommer i dag inte alla studieorter tiU del. Enligt vår mening bör en första åtgärd bli - liksom vad gäller motsvarande slöd till studerand,ehälsovärden - atl statens ekonomiska bidrag till yerksaniheten byggs ut till att omfatta samtliga studieorter med stallig högskoleutbildning,

Vi menar atl statens bidrag lill de verksamhetsgrenar som värt ulred-ningsomräde omfattar - hälso- och sjukvård saml motionsidrott - nu mäste ses i ell sammanhang. Vi vill erinra om all bidraget lill motionsverksamheten tidigare inom regeringskansliet låg inom ulbildningsdepartemen-

Prop. 1982/83:129 29

tets område. En gemensam planerings- och ledningsorganisation för de olika verksamhetsgrenarna lägger enligt vår mening grUrtden för en sådan samlad syn också i fräga om formerna för alt finansiera verksamheten. Det kari inte vara rimligt att i framtiden de sludiesociala nämndema försörjs via åtminstone fem statliga anslag för vilka tre olika statsdepartement svarar. Vi föreslår att siatens bidrag för säväl molionsidrotien som studerandehälsovården i övrigt ställs till förfogande för var och en av de studiesociala nämnderna via ett gemensamt anslag. Vår avsikt härmed är inte att åstadkomma någon omfördelning av medel mellan motionsidrott och hälsovård utan endasi att skapa anslagstekniska förutsättningar för en mer ändamålsenlig hantering av de statliga medlen. För att markera den här aktuella motionsidrottens samhörighet med idrotten i allmänhet menar vi att UHÅ skall avge anslagsframställning, i berörda delar dock efter hörande av Riksidrottsförbundet. Det blir med vårt förslag en uppgift för var och en av de studiesociala nämnderna att fördela resurser till motionsidrotten. Med hänsyn till motionsidrottens stora betydelse för den samlade verksamheten måste nämnderna få en sammansättning som motsvarar ocksä motions-idrottens krav på inflytande över verksamheten. Detta är också viktigt för atl verksamheten inte isoleras från motionsidrotten bland befolkningen i övrigt. Vi föreslår därför att det i varje nämnd - vid sidan av de studerande själva - bör finnas ylleriigare en företrädare för idrotten. Riksidrottsförbundets distriktsorganisation utgör enligl vår uppfattning den mest lämpliga organisationen för att nominera idrottens företrädare i nämnden. Vad gäller hälso- och sjukvård för sluderande inom kommunal högskoleutbildning har vi inte föreslagit någon ändring av huvudmannaskapet. Utbildningshuvudmannen blir även i fortsättningen huvudman för denna verksamhet. I flera av de utbildningar som i dag utgör den kommunala högskoleutbildningen fanns tidigare - innan de blev högskoleutbildningar - inslag av motionsverksamhet. Det finns enligt vår mening inga skäl till att de studerande inom den kommunala högskoleutbildningen i framtiden skall ha sämre möjligheter till motionsidrott än sina kamrater i statliga utbildningar. Detta är i första hand en fråga för de nuvarande och framtida huvudmännen, landstingen och de berörda primärkommunerna. Liksom för de studerande inom statlig högskoleutbildning bör strävan här vara att i ökad utsträckning försöka lägga ett samlat synsätt på molionsidrotien och hälsovården. Enligt vår mening bör man lokall försöka finna lösningar som gör det möjligt för berörda delar av skolhälsövården att tillsammans med de studerandes egna organisationer utveckla motionsidrotten. På de orter där kommunal och statlig högskoleutbildning förekommer sida vid sida bör möjligheterna till samverkan undersökas. Även möjligheterna att tillgodose de studerandes behov av motion inom ramen för den verksamhet som olika organisationer och föreningar bedriver på studieorten i övrigt bör självfallet tas tillvara.

Prop. 1982/83:129 30

Finansiering

I det följande återges oavkortat utredningens finansieringsavsniil:

Formerna för att finansiera den samlade verksamheten måste enligt vår uppfattning pä ett mer aktivt sätt än f. n. bidra till alt utveckla säväl hälsovården som molionsidrotien i överensstämmelse med målen för respektive verksamhet. Så är i dag inte fallet med ersättningen från försäkringskassan. Ersättningen slär nämligen i direkt proportion till omfattningen av de sjukvårdande insatserna. Här måste målet vara att göra statens anslag till verksamheten åtminstone neutralt vad gäller val av olika åtgärder när medlen används.

För vårt arbete gäller - liksom för övriga kommittéer och särskilda utredare - att förslagen skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. SFS har i skrivelse till regeringen anhållit om atl regeringen beslutar undanta vår utredning från dessa direktiv. Regeringen har genom beslut i juni 1981 emellerfid lämnat skrivelsen utan åtgärd.

Vi är således förhindrade att lägga fram förslag som släller krav på ökade resurser inom det område som förslagen avser. Vi avslår därför frän att föreslå åtgärder som medför krav på ökade resurser inom motsvarigheten till dagens hälsovård och motionsidrotl för studerande. Till regeringens beslut om tillkallande av särskild utredare fogades en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria. I promemorian förutsätts alt våra förslag skall komma all gälla samtliga studerande. Ungefär 16 000 studerande inom stallig högskoleutbildning omfattas inte av reglerna om särskild studerandehälsovård. Vi har i det föregående föreslagil, atl den framtida verksamheten skall omfatta även dessa studerande. För den i promemorian förutsatta och av oss föreslagna utökningen har vi beräknat att statens kostnader ökar med sammanlagt 400 000 kronor (1980/81 års kostnadsläge). Statens kostnader ökar vidare i någon mån p. g. a. inrättandet av de studiesociala nämnderna. Delta beror pä kostnader för sammanträdesarvoden åt ledamöterna i nämnderna.

Med utgångspunkt i situationen budgetåret 1980/81 låter vi vår diskussion om finansiering av verksamheten - såvill avser statliga medel -omfatta följande anslag och belopp.

FEMTE HUVUDTITELN

B 8. Bidrag till sjukförsäkringen 2 145000'

' 15 %. av dessa medel utgörs av direkta statliga kostnader. 85% av kostnaderna bestrids genom arbetsgivaravgifter.

Den samlade verksamhet som vårt utredningsuppdrag omfattar disponerade budgetåret 1980/81 således drygt åtta och en halv miljoner kronor av statliga medel. Till delta skall läggas de resurser som de sluderande själva skjuter till samt vissa bidrag från kommuner och landsting m. m. (se avsnitt 4).

De statliga medlen fördelade sig på anslag och studieorter 1980/81 enligt tabell 11:1.

Tabell 11:1 Statliga bidrag till verksamheten budgetåret 1980/81

Studieort	Anslag
	Bidrag till hälso-	Stöd till	Bidrag till	Övriga anslag	Totalt
	och sjukvård för	idrotten	sjukförsäk-	under nionde
	studerande		ringen	huvudtiteln
Stockholm	828000	845 000	.54 000		2 027 000
Uppsala	427 000	527 000	666000		1620000
Lund	397000	222 000	577 000	154 000	I35()000
Göteborg	442 000	574 000	362 000		1378000
Umeå	180000	232 000	132 000		.44 000
Linköping	163 000	164 000	29000		356000
Örebro	95000	138 000	18000		251 000
Karlstad	58000	128000	7 000		193 000
Växjö	60000	124 000			184 000
Luleä	64 000	59000			123000
Gävle/Sandviken				144 000	144 000
Jönköping		10000		54 000	64 000
Kalmar		10000		54000	64 000
Borås	36000	10000			46000
Sundsvall/Härnösand		10000		40000	50000
Östersund	29000	15 000			44000
Falun/Borlänge		10000		51000	61000
Kristianstad				20000	20000
Halmstad				3 000	3000
	2779000	3078000	2145000	520000	8522000

Prop. 1982/83:129 32

Vi har tidigare i avsriitt 10 föreslagit, att samtliga dessa statliga medel nu bör behandlas i elt sammanhang. Vår avsikt härmed är inte att åstadkomma nägon omfördelning av medel mellan hälsovård och motionsidrott, utan att lägga den anslagstekniska grunden för en mer ändamålsenlig hantering av de statliga medlen. I och med atl del yttersta ansvaret för såväl hälsovården som motionsidrotten enligt vårt förslag kommer att läggas på de lokala studiesociala nämnderna skapas förutsättningar för en anslagsomläggning enligt följande.

Elt nytt anslag skapas genom att anslaget F 8. Bidrag fill hälso- och sjukvård för studerande läggs samman med de delar av de ovan berörda övriga anslagen som gäller den nu aktuella verksamheten. Dessa anslag minskar i motsvarande måfl. Samlidigt upphör möjlighetema för de av studentkårsorganisationerna drivna läkarmottagningarna att - inom ramen för de föreslagna studiesociala nämndernas verksamhet - erhålla ersättning från försäkringskassan enligt bestämmelserna om annan läkarvård i läkarvårdstaxan (1974:699). Det nya anslaget bör förslagsvis benäm--nas Hälsovård (inkl. motionsidrott) för högskolestuderande och utformas som ett reservationsanslag.

En viktig fråga i sammanhanget är hur det nya anslagel fördelas mellan de olika studieorterna. En avgörande roll för denna fördelning spelar naturligtvis antajet studerande på respektive studieort. Fördelningen av anslaget kan emellertid inte utan vidare sältas i direkt förhållande till antalet studerande. Åven andra faktorer måste enligt vår uppfattning tillåtas alt påverka fördelningen. En viktig faktor är vilken organisation som respektive studiesocial nämnd beslutar om. Andra faktorer att räkna med är antalet högskoleenheter på respektive ort, utbudet av skilda studievägar, antalet deltidsstuderande jämfört med antalet heltidsstuderande, geografiska avstånd, de studerandes ålderssammansättning, berörd primärkommuns och hälso- och sjukvårdshuvudmannens förmåga och vilja att ge de studerande service samt möjUgheter till samverkan med företagshälsovården och/ellér med skolhälsövården. Också andra faktorer kan spela in. Det är mot den bakgrunden ingen lätt uppgift att mer exakt ange kriterier för hur anslaget bör fördelas mellan de olika orterna. En given utgångspunkt för denna fördelning är emellertid antalet studerande pä respektive studieort. Utifrån antalet studerande fär sedan vissa modifieringar göras.

I våra överväganden har vi i enlighet med detta tagit hänsyn till bl.a. utformningen av redan befintlig verksamhet, de studerandes samlade erfarenheter av verksamheten samt slutligen olika studieorters skiftande fömtsällningar i fråga om studerandesammansätlning m. m. Frågan om fördelningen av anslaget på olika orter har noga diskuterats med de experter i utredningen som företräder de studerande och de nuvarande kårortsnämnderna. Med hänvisning härtill och till våra tidigare redovisade överväganden och förslag beträffande verksamhetens mål vill vi*föreslå att nedan i tabell 11:2 angivna belopp läggs till grund för fördelningen av anslaget. De

Stockholm

Uppsala 1

Lund I

Göteborg

Umeå

Linköping

Örebro

Karlstad

Växjö

Luleä

Eskilstuna/Västerås

Gävle/Sandviken

Jönköping

Kalmar

Borås

Sundsvall/Härnösand

Östersund

Falun/Borlänge \

Kristianstad I

Halmstad |

Skövde '

1900000	1900000
1425 000	2850000
1400000	1400000
550000	550000
450000 .	450000
300000	300000
200000	600000
lOOOOO	100000

85000-

510000

65000

260000

Totalt 8920000

Tabell 11:3 Föreslaget statsbidrag i jämförelse med förhållandena 1980/81

Studieort	Bidrag enligt	Bidrag enligt	Differens
	nu gällande	föreslaget
	system	system (i
	1980/81	1980/81 ärs kostnadsläge)
Stockholm	2027000	1900000	-127 000
Uppsala	1620000	1425 000	-195 000
Lund	1350000	1425000	-H 75 000
Göteborg	1378000	1400000	-h 22000
Umeå	544000	550000	-1- 6000
Linköping	356000	450000	+ 94 000
Örebro	251000	300000	-1- 49000
Karistad	193000	200000	-t- 7000
Växjö	184000	200000	4- 16000
Luleå	123000	200000	-1- 77000
Eskilstuna/Västerås		100 000	-t-100 000
Gävle/Sandviken	144 000	85000	.- 59000
Jönköping	64000	85000	-1- 21000
Kalmar	64 000	85 000	■i- 21000
Borås	46000	85000	-■ 39000
Sundsvall/Härnösand	50000	85000	-■ 35000
Östersund	44000	85 000	-1- 41000
Falun/Borlänge	61000	65 000	-1- 4000
Kristianstad	20000	65000	-t- 45 000
Halmstad	3 000	65 000	+ 62000
Skövde		65000	-f- 65 000
	8 522000	8920000	-1-398000

Vi vill betona att den anslagsmodell vi nu föreslär ger de för verksamheten ansvariga ökade möjligheter att mer flexibelt använda olika slag av resurser jämfört med vad som gäller i dag. På sikt menar vi alt den ocksä bidrar till alt skapa ökade förutsättningar för en samlad syn på de båda verksamhetsområdena. Den fördelning av anslaget som vi föreslär skapar vidare en — enligt vår mening — rimligare fördelning av statens kostnadsåtaganden mellan de olika studieorterna än vad som i dag är fallet; vissa orter slår nu t. o. m. helt ulan statligt stöd i dessa avseenden.

Vi har hittills berört endast frägan om statens bidrag lill verksamheten. Det är enligt vår uppfattning i och för sig fullt möjligt att med endast dessa medel driva en meningsfull verksamhel, om än på låg nivå. En verksamhet gmndad på enbart statliga medel skulle emellertid drastiskt sånka nuvarande ambitionsnivå. De studerandes egna bidrag till verksamheten är av avgörande belydelse för att dagens ambitionsnivå skall kunna vidmakthållas. Våra överväganden och förslag i fråga om verksamhetens inriktning och organisation har därför hela liden byggt på bl.a. den förutsättningen, all de studerande själva även fortsättningsvis tar sin del av ocksä det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Del är enligt vårt sätt att se naturligt att de studerande önskar utveckla verksamheten såväl till sitt omfång som till sitt innehåll. Del är mot bl.a. den bakgrunden som vi föreslagil att de studerande skall ges ett avgörande inflytande över verksamheten genom alt de får majorilet i de föreslagna nya studiesociala

Prop. 1982/83:129 35

nämnderna, som skall leda och planera verksamheten. Värt förslag befäster på den punkten de studerandes eget inflytande över verksamheten, och vi utgår från att detta lägger grunden för etl fortsatt ekonomiski åtagande från de studerandes sida.

Vi har också utgått från att omfattningen av detta ekonomiska åtagande i utgångsläget inle förändrar den nu gällande kostnadsfördelningen mellan staten och de studerande. Våra förslag skall på den punkten alltså betraktas som kostnadsneutrala. En fortsatt kollektiv uttaxering är enligt vår uppfattning den bästa möjligheten att tillförsäkra verksamheten de resurser som behövs för all driva den med oförändrad ambitionsnivå. Staten kommer om vårt förslag förverkligas atl bidra med ungefär nio miljoner kronor till en verksamhel som ytterst är ägnad atl förbättra de studerandes egen situation och över vilken de även fortsättningsvis föresläs få elt avgörande inflytande. Del är naturligt om vi mot den bakgrunden inle räknar med några förändringar i fråga om omfattningen av de studerandes egna bidrag lill verksamheten. Elt genomförande av UHÅ:s förslag om att samtliga studerande vid statlig högskoleenhet skall omfattas av obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutning ökar enligt vårt sätt atl se de studerandes möjligheter att bära sin del av kostnaderna för verksamheten.

Genomförande Utredningen anför följande:

Våra överväganden och förslag skall uppfattas som ett försök att finna en helhetslösning pä de frågor vi har haft alt utreda. Detta hindrar emellertid inte att verksamheten enligt våra förslag kan reformeras etappvis.

Vi räknar med att det finns möjlighel atl genomföra våra förslag med start budgetåret 1983/84. Vid en övergångsperiod omfattande tre år kan förslagen i sin helhet vara genomförda senast budgetåret 1986/87.

De studiesociala nämnderna bör enligt vär uppfattning inrättas samtliga fr.o.m. budgetåret 1983/84. Vid den tidpunkten bör också UHÄ ha det centrala ansvaret för den samlade verksamheten. Nämnderna bör under detta första budgetår bestämma sig för i vilka former verksamheten skall drivas samt i förekommande fall avtala om verksamhetens närmare utformning och drift. Den av oss föreslagna anslagsomläggningen kan - om så bedöms nödvändigt - genomföras etappvis men bör vara avslutad och fullt genomförd senast inför budgetåret 1986/87. En sådan lösning bidrar till att skapa en rimlig övergångsperiod samtidigt som målen för reformen inte skjuts allt för långt pä framliden.

Prop. 1982/83:129 36

Bilaga 2

SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDENA ÖVER BETÄNKANDET (DsU 1982:12) HÄLSOVÅRD FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE

Remissinstanserna

Efter remiss har yltranden över belänkandet avgelts av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), universitetsr och högskoleämbetet (UHÄ), Landstingsförbundet och Stiftelsen Statshälsan.

1 det följande återges remissinstansernas uppfattningar och synpunkter i sammandrag.

Studerandehälsovårdens ändrade inriktning

Utredningen föreslär alt tyngdpunkten inom studerandehälsovärden skall ligga pä förebyggande, sociala och kurativa insatser.

Samtliga remissinstanser delar utredningens uppfattning om verksamhetens inriktning.

Socialstyrelsen tillägger att som ett komplement till de förslag som lagts på förbättrad förebyggande, psykisk och social stödverksamhet bland de studerande borde, enligt socialstyrelsens mening, förslaget tillfogas klara markeringar av möjligheterna tiU samverkan med den sektoriserade psykiatrins resurser.

Ändrad organisation

Utredningen föreslår att staten blir hiivudman för verksamheten genom högskolestyrelserna. En särskild studiesocial nämnd inrättas med representanter för olika intressenter. De sluderande får majoritet i nämnden. Driften kan överlåtas på annan,

Samtliga remissinstanser tillstyrker det statliga huvudmannaskapet och den sludiesociala nämnden.

Socialstyrelsen tillstyrker också att UHÅ får det samlade myndighetsansvaret för all hälsovård inkl, motionsjdrott inom såväl statlig som kommunal högskoleutbildning.

UHÄ menar atl en anpassning bör ske tiU lokala förutsättningar. Därför bör man kunna skilja på huviidniaririaskap och ansvaret för själva driften. Beträffande den studiesociala näninden bör berörd högskolestyrelse besluta om nämndens närmare sammansättning Pch utse ledamöter. De studerande bör i enlighet med förslaget erbjudas rnajpritet i nämnden.

Pä orter där det finns flera statliga högskoleenheter bör den sludiesociala nämnden kunna knytas till den högskoleenhet som. har del slörsla antalet studerande.

Prop. 1982/83:129 37

Landstingsförbundet framhåller att de nya huvudmännen redan från början bör ha samplanering med landstingen som en utgångspunkt för sitt arbete. De nya huvudmännen bör genom avtal kunna överiåta pä landstingen att ansvara för driften av verksamheten. Förbundet ställer sig tveksamt lill förslagel alt företrädare för landstingskommun och för studerande m. fl. skall kunna ingå i nämnderna. Överenskommelsen om samarbete kan enligt förbundet enklast åstadkommas genom diskussion och förhandlingar mellan parterna och inte genom enstaka representanter i olika organ.

Frågan om molionsidrotten och de studerandes inflytande bör bli föremål för fortsatta överväganden hos huvudmännen för den kommunala högskolan.

Slalshälsan anser inte alt Slatshälsans anknytning till studerandehälsovården är så stark att det motiverar att statshälsan är företrädd i nämnden. I övrigt har Slalshälsan inga synpunkter pä utredningens förslag.

Finansiering

Utredningen har föreslagit att ett nytt samlat anslag skapas inom nionde huvudtiteln. Fördelningen av medel bör göras med utgångspunkt i antalet studerande på orten. De studerande bör även i fortsättningen själva bidra fill driften.

RFV framhåller att genom beslut av regeringen för ett år i sänder ersätts den meddelade läkarvården enligt bestämmelserna om privat läkarvård i läkarvärdstaxan. Vidare ersätts rådgivning i födelsekontrollerande syfte enligt reglerna om offentlig läkarvård i taxan. Den sammanlagda ersättningen uppgick budgetåret 1980/81 lill 2 145 000 kr.

RFV ulgår ifrån att någon ersättning från sjukförsäkringen lill de studiesociala nämndernas verksamhet i framtiden inte skall utgå. Statens kostnader för de studerandes hälsovård inkl. sjukvård kommer enligt RFV i realiteten dock alt bli högre om utredningens förslag genomförs och de Sluderande i högre utsträckning än i dag kommer att utnyttja den offentliga sjukvården.

Socialstyrelsen förutsälter att verksamheten i stort sett ryms inom nuvarande personalresurser. En viss utökning av psykolog- och sjukgymnast-verksamheten torde behövas, vilket ligger i förslagen.

UHÄ anser att statens bidrag i enlighet med utredningens förslag bör ges i form av ett samlat anslag för varje högskoleenhet. De studerande bör själva bidra ekonomiskt till verksamheten och UHÅ anser att till utbetalningen av anslagen bör knytas ett villkor som anger etl minsta belopp, som de studerande själva skall bidra med.

Prop. 1982/83:129 39

Innehåll

Innehåll Sida

Proposifionens huvudsakliga innehåll........................ ... 1

Förslag till Lag om ändring i studieslödslagen (1973:349) 3

Utdrag ur regeringsprotokoll den 17 mars 1983 ....... 6

1 Inledning ....................................................... ... 6

2 Föredragandens överväganden ......................... ... 7

2.1 Studerandehälsovärden ............................... 7

2.1.1 Bakgrund och allmän motivering................ 7

2.1.2 Inriktning ............................................. 9

2.1.3 Studerandehälsovårdens organisation........ 10

2.1.4 Finansiering ......................................... 14

2.1.5 Genomförande....................................... 16

.2.2 Gymnasieelevernas resor ............................ 17

2.3 Tillfälligt förhöjd premie vid förfida återbetalning av studieme
del .......................................................... 20

3 Upprättat lagförslag.......................................... 22

4 Anslagsfrågor ................................................. 23

5 Hemställan ................................................... 23

6 Beslut............................................................ 23

Bilaga 1 Utdrag ur betänkandet (Ds U 1982: 12)

Hälsovård för högskolestuderande .......... 24

Bilaga 2 Sammanslällning av remissyttrandena över betänkandet

(Ds U 1982: 12) Hälsovård för högskolesluderande 36

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983