Prop. 1982/83:118

Regeringens proposition

1982/83:118

om vissa ändringar i fråga om markvillkoret samt den produktions-kostnadsanpassade belåningen i samband med statliga bostadslån m.m.;

beslutad den 3 mars 1983.

Regeringen föreslär riksdagen all antaga de förslag som har upplagUs i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

HANS GUSTAFSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

Del s. k. markvillkorel i samband med statlig bosladslångivning innebär i princip all bostadslån medges endasi om kommunen har förmedlat den mark som skall bebyggas. Della vUlkor gäller f. n. endasi i exploateringsområden. I proposifionen föreslås atl markvillkorel införs även i saneringsområden. Mark som har förvärvals i sådana områden före den 9 februari 1983 undantas dock fram lill den 1 juli 1985. För s. k. slyckebyggda småhus lämnas enligl huvudregeln inle län om förvärvet av mark är förenat med villkor om leverans av hus eller material från viss byggintressent. Fram till den 1 juli 1985 skall dock ell undantag från denna huvudregel gälla i såväl exploaterings- som saneringsområden. Övergångstiden för undantag från markvillkorel i fråga om sädan mark i exploateringsområde som innehas sedan den 1 november 1974 bör förkortas med tvä år och således gälla endast t. o. m. den 30 juni 1985.

Enligl propositionen bör reglerna för bostadslån förbättras i syfte atl sfimulera nyproduktion av bosläder. Reglerna om s.k. produktionskostnadsanpassad belåning för hyres- och bosladsrällshus saml gmppbyggda småhus bör gälla även om byggnadsarbetena upphandlas efter förhandling. Vidare bör den nu gällande temporära möjligheten lill produktionskostnadsanpassad belåning av projekt som byggs i egen regi förlängas. De ändrade reglerna bör gälla i läneärenden i vilka läneansökan inlämnas fr.o.m. den 1 mars 1983 och avse sådana projekt där byggnadsarbetena påbörjas före utgången av juni 1985.

I Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 118

Prop. 1982/83:118 2

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-03

Närvarande: Statsminister Palme, statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg, Hellslröm

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Proposition om vissa ändringar i fråga om markvillkoret samt den produk-tionskostnadsanpassade belåningen i samband med statliga bostadslån m. m.

Inledning

Mark- och konkurrensvillkoren infördes år 1975 efter beslut av riksdagen (prop. 1974: 150, CU 36, rskr 372). Syflel med viUkoren är dels alt förbättra kommunernas möjligheter alt utöva inflytande över markanvändningen, dels all öka konkurrensen i bostadsbyggandet.

Under senare år har vissa ändringar gjorts av de ursprungliga reglerna (prop. 1980/81: 194, CU40, rskr 400 och prop. 1981/82: 100, CU24, rskr 238). Några av ändringarna är av permanent, andra av tillfällig nalur. Enligl min mening är de nu gällande reglerna i vissa avseenden olämpliga. Samtidigt är jag emellertid medveten om all nya snabba ändringar kan förorsaka störningar i bostadsproduktionen. Tillfälliga lättnader i villkoren kan därför behövas under ännu någon lid framöver.

Jag vill också ta upp frågan om den produklionskoslnadsanpassade belåningen och dess anknytning lill konkurrensvillkoret. En möjlighet atl fä sädan belåning infördes år 1980 (prop. 1979/80: 100, CU 22, rskr 240) i syfte all lösa vissa problem i belåningssyslemel, bl.a. problemen med överkostnaderna. Jag anser all vissa ändringar bör göras i reglerna för denna belåning.

Gällande bestämmelser

MarkvUlkoret innebär att bostadslän för ny- och ombyggnad beviljas endast om kommunen eller ell aktiebolag, som helt ägs av kommunen och vars verksamhel uteslutande beslår i alt förvärva eller förvalta mark, har till lånesökanden för genomförande av byggnadsföretaget överlåtit mar-

Prop. 1982/83:118 3

ken, upplåtit den med tomträtt eller överlåtit tomträtt fill marken, Med kommun och kommunall aktiebolag jämställs landstingskommun och landstingskommunall aktiebolag.

Dispens från markvillkoret kan medges av länsbostadsnämnden efter ansökan av kommunen, om del finns starka skäl.

Från markvillkorel har vissa undanlag gjorts. Våren 1981 upphävdes sålunda markvillkorel i fråga om län till projekt pä mark i saneringsornrår den (prop. 1980/81:194, CU 40, rskr 400). I exploateringsområden, dvs. områden utan samlad äldre bebyggelse, gäller markvillkoret inle om lånesökanden har ägt marken eller innehaft den med lomlrält sedan den 1 november 1974 och om ansökan om bostadslån ges in före den I juli 1987, Markvillkoret gäller inle heller för lån lill s.k. slyckebyggda småhus, om sökandens förvärv av marken inle är förenat med sädana villkor som binder sökandens upphandling av material och byggnadsarbeten till en viss byggintressent. Med slyckebyggda smålius avses sådana småhus som skall bebos av den som söker länet. Förbudet mol bindning fill viss byggintressent är lillfälligl satt ur spel (prop. 1980/81: 100 bil. 16, CU 22, rskr 238).

Konkurrensvillkoret innebär alt bostadslän fär lämnas endast om byggnadsarbetena upphandlas genom infordrande av anbud och genom prövning och anlagande av anbud ulan föregående förhandling med anbudsgivare. Som yllerligare fömtsättning gäller atl länesökanden inte får ha antagit elt anbud som är påtagligt sämre än andra anbud, om detta innebär all anbudsgivaren gynnas på etl ofillbörligt säll.

Prövningen av frägan om konkurrensvillkoret är uppfyUt ankommer i första hand pä kommunen (förmedlingsorganel). Länsbostadsnämnden får frångå förmedlingsorganels yllrande endasi om det finns särskilda skäl. Om förmedlingsorganel har lUlslyrkl län, skall dock närnnden göra en särskild prövning av upphandlingen, om detta har begärts av anbudsgivare eller när del annars finns anledning till del.

Kravet pä anbudsupphandling gäller endast i fråga om nybyggnad av hyres- och bosladsrällshus saml gruppbyggda småhus. Med gruppbyggda smähus avses småhus som skall säljas till dem som skall bebo husen. Kravet är inte absolut. Lån kan beviljas även om upphandlingen har skelt efter förhandling. För all della skall kunna ske krävs dock alt upphandlingen kan antas vara lika fördelaktig som anbudsupphandling och all fprhand-lingsenlreprenaden även i övrigt anses vara en lärnplig produktionsform. Del sistnämnda kravet är tillfälligt slopat. Har förmedlingsorganel tillstyrkt en läneansökan kan länsbostadsnärnnden frångå förmedlingsorganets bedömning endasi om del föreligger särskilda skäl. Har förmedlingsorganet avstyrkt ansökningen måste del finnas särskilda skäl för alt lån skall kunna medges.

Motsvarande gäller i fråga om s.k. egenregibyggen, dvs. byggen som ulförs av ägaren lill marken eller av tomträttshavaren.

S. k. produktionskostnadsanpassad belåning innebär all bostadslånets ti Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 118

Prop. 1982/83:118 4

storlek bestäms med ledning av elt låneunderlag som motsvarar anbudssumman med tillägg för skäliga kostnader som inte omfattas av anbudet. Metoden innebär således alt bostadslån lämnas även för godkänd överkoslnad, dvs. även för skillnaden mellan en godkänd produktionskostnad och ell schablonmässigt beräknat låneunderlag. Produktionskostnadsanpassad belåning får enligl huvudregeln tillämpas vid nybyggnad av hyres-och bosladsrällshus saml gruppbyggda småhus. Som förutsättning gäller atl projektet är upphandlat genom anbudsupphandling.

Produktionskostnadsanpassad belåning tillämpas f. n. inte bara på an-budsupphandlade projekt ulan också på projekt som har upphandlats efter förhandling och för egenregiprojekl. För de sistnämnda produktionsformerna är dock reglerna om produktionskostnadsanpassad belåning tidsbegränsade. Reglerna tillkom i syfte att stimulera nyproduklionen och gäller för ärenden i vilka preliminärt beslut meddelas före den 1 juli 1983 och under förulsällning atl byggnadsarbetena påbörjas senast den 30 september 1983. Som yllerligare förutsättning gäller alt läneansökan har kommit in lill kommunen (förmedlingsorganet) före utgången av februari 1983.

Också för slyckebyggda småhus gäller temporärt regler som i vissa fall kan ge en högre belåning än som följer av normalreglerna. Denna ordning gäller under i huvudsak samma lid som reglerna om produktionskostnadsanpassad belåning för förhandlingsenlreprenader och egenregiprojekl.

Föredragandens överväganden

Jag tar försl upp frågan om ändring i reglerna om markvillkorel för bostadslån.

Markvillkorel infördes somjag nyss nämnde år 1975. Som grundläggande motiv angavs all del skulle vara etl verksamt medel när det gäller all genom en kommunal markfördelning se lill atl bostadsbyggandet anförtros byggherrar som har de bästa föratsättningarna och viljan att bygga goda och billiga bostäder. Markvillkoret skulle även medföra en minskad konkurrens om marken och därmed dämpa prisnivån.

Regeringen gav år 1978 bosladsslyrelsen i uppdrag alt belysa effekterna av mark- och konkurrensvillkoren. I uppdraget ingick bl.a. atl kartlägga markvillkorels effekter för ny- och ombyggnadsverksamheten med avseende pä konkurrensförhållandena, bostadsbyggandets omfattning och kommunernas markpolilik.

Bosladsslyrelsen, som redovisade uppdraget i början av år 1981, tolkade resultatet av sin utvärdering av markvillkoret som atl kommunerna ansåg alt villkoret allmänt setl hade haft positiva effekter för bostadsbyggandet. Markvillkorel ulgör enligl vad styrelsen dä anförde en betydelsefull grund för kommunens mark- och bostadspolitik. Bosladsslyrelsen fann för egen del inle några bärande skäl för att markvillkorel borde slopas.

Prop. 1982/83:118 5

Med anledning av förslag i prop. 1980/81:194 beslöt riksdagen emellertid all markvillkoret skulle slopas i saneringsområden (CU 40, rskr400). Föredragande statsrådet angav som motiv för sitt förslag all det inle fanns några tecken som tydde på all markvillkorel hade lett lill ökade kommunala markförvärv i saneringsområden. Däremot hade kommunerna i samband med sin prövning av frågan om dispens från markvillkoret övervägt sådana frägor som överlålelsepriser, lägenhetsfördelning och gårdssanering. Sådana frågor skulle dock enligl föredragandens uppfattning i tillräcklig utsträckning kunna beaktas inom ramen för del kommunala inflytandet i lämplighelsfrägor enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). Riksdagens beslut innebar en ändring av bestämmelserna i enlighet härmed.

För egen del anser jag atl de möjligheter att utöva inflytande över bostadsbyggandet i saneringsområden som kommunerna har enligt de nya reglema inle är tillfyllest. De ger t.ex. inte kommunerna de erforderliga möjligheterna atl fördela marken på etl sätt som slår i överensstämmelse med de mål som kommunen har ställt upp för sin bostadsförsörjning.

Jag förordar därför atl markvillkorel ålerinförs i saneringsområden. Kommunerna får på della sätt elt reellt inflytande över markanvändningen och angränsande frågor och kan därigenom styra bostadsförsörjningen på elt sådant säll all den främjar de sociala, miljöpolitiska och andra mäl som samhället har ställt upp.

Alt återinföra markvillkoret i fräga om bostadslån för ny- och ombyggnad i saneringsomräden bör närmast ses som en markering av det kommunala inflytandet över hur marken i sådana områden skall användas. För all uppnå della syfte är del dock inte nödvändigt atl ställa ell absolut krav pä all marken faktiskt har upplåtits av kommunen. Del är enligl min mening tillräckligt atl kommunen ges möjlighet att utöva ett avgörande inflytande pä lånefrågan i de fall där marken har förvärvats från annan än kommunen. Della bör ske genom atl huvudregeln om markvillkoret kombineras med en regel om alt länsbostadsnämnden skall ge dispens frän markvillkorel om kommunen tillslyrker all dispens ges. I annat fall skall dispensansökan avslås.

I exploateringsområden har länsbostadsnämnden f. n. möjlighel alt lämna dispens frän markvillkorel efter ansökan av kommunen och om del finns starka skäl. Enligl min mening finns del med hänsyn till syflel bakom markvillkoret inle skäl alt ställa strängare krav på dispensgivningen i fräga om mark i exploateringsområden än i fråga om mark i saneringsomräden. Jag föreslär därför all reglerna för dispens frän markvillkorel i fräga om län lill projekt i exploateringsområden ändras sä all del som villkor för dispens är tillräckligt atl kommunen fiUslyrker en dispensbegäran. Omvänt innebär della atl, om kommunen avslyrker, dispens inle skall lämnas.

På samma sätt som nu gäller i fräga om exploateringsområden bör från markviUkoret i saneringsomräden undantas bl. a. förvärv genom arv, gåva.

Prop. 1982/83:118 6

testamente m.m., om markviUkoret inle hade utgjort hinder för lån tUl förre ägaren, eller förvärv genom fusion. Även en bostadsrättsförenings förvärv frän riksorganisation som föreningen tillhör bör undantas, liksom en bostadsrättsförenings förvärv av mark som säljaren har förvärvat av kommunen, om föreningen är underkastad kommunal insyn. Dessutom bör markvUlkoret inte gälla i fråga om lån för ny- eller ombyggnad av småhus som skall bebos av sökanden (slyckebyggda småhus), om markförvärvet inle binder sökandens upphandling av material och byggnadsarbeten till en viss byggintressent.

Markvillkorel i saneringsområden bör återinföras så snart som möjligt. Jag avser därför, om vad jag nu har föreslagit godkänns, all föreslå regeringen att de nya bestämmelserna skall träda i krafl redan två veckor efter den dag då bestämmelserna utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna skall lillämpas för alla beslul om lån som meddelas efter ikraftträdandet. Jag anser det dock rimligt atl de som den 8 februari 1983 ägde mark eller innehade mark med tomträtt under en över-gängslid fär lån ulan hinder av atl marken eller tomträtten har förvärvals från någon annan än kommunen. Undantaget bör dock gälla endast under fömtsältning all man lämnar in sin läneansökan före den 1 juli 1985.

Som jag nyss har nämnt gäller i fråga om län för slyckebyggda smähus f.n. inte förbudet att sälja mark med villkor om upphandling av material och byggnadsarbeten frän viss byggintressent. Detta undanlag är tillfälligt och gäller i ärenden, i vilka länsbostadsnämnden beslutar om lån senast den 30 juni i är.

Med hänsyn till behovet att stimulera bostadsinvesteringarna samt sysselsättningsläget inom småhusinduslrin anser jag atl undantaget bör förlängas yllerligare en lid. Prisnivån pä småhus torde inle påverkas nämnvärt av en sådan förlängning. Jag vill i sammanhanget erinra om den krafligl dämpade efterfrågan på småhus under senare lid saml kommunens möjlighel alt inom bosladslängivningens ram förhindra projekt som enligl kommunens bedömning är för dyra. Jag förordar således atl nuvarande undanlag från markvillkoret i fräga om län för slyckebyggda småhus där markförvärvet är förenat med villkor om upphandling förlängs. Delta undanlag bör gälla i ärenden i vilka beslut meddelas senast den 30 juni 1985. Del bör avse även sådana slyckebyggda småhus som uppförs i saneringsomräden.

Jag vill i sammanhanget ocksä ta upp frågan om markvillkorels tillämpning i exploateringsområden. Enligt de regler som riksdagen beslutade om med anledning av förslag i prop. 11974:150 om rikfiinjer för bostadspolitiken m. m. (CU 36, rskr 372) hade byggföretag och andra, som sedan den 1 november 1974 hade ägt mark i exploateringsområden eller innehaft sådan mark med tomträtt, fram lill den 1 juli 1984 räll lill bostadslån för all bebygga den utan hinder av markvillkorel. Bosladsslyrelsen framhöll i den i del föregående nämnda skrivelsen all byggföretag m.fl. är 1980 alltjämt

Prop. 1982/83:118 7

ägde betydande markområden som inle skulle komma alt las i anspråk före den 1 juli 1984. Mol den bakgrunden föreslog regeringen (prop. 1980/81:194) att denna övergångslid skulle utsträckas fill den 30 juni 1987. Riksdagen beslöt i enlighet med förslagel (CU 40, rskr 400).

Enligl min mening är denna övergångslid alltför lång. Jag förordar att den begränsas lill den 1 juli 1985, dvs. samma tidpunkt som enligl milt förslag i det föregående skall gälla för rätten all bygga på egen mark i saneringsområden. Jag är medveten om att problem kan uppslå i vissa fall, t. ex. dä en kommun inle anser sig kunna eller vilja köpa den mark som är aktuell för bebyggelse. Kommunen bör dock enligt min bedömning inom ramen för sitt ställningstagande i dispensfrågan kunna hantera dessa problem på ett smidigt sätt.

Genom etl markvillkor med den utformning somjag nu har föreslagit får kommunema möjlighel alt påverka bostadsbyggandet i olika avseenden, t.ex. i fråga om markpris, lägenhelssammansällning och gärdssanering. De särskilda regler om del kommunala inflytandet i hithörande frägor som infördes år 1981 saknar därmed självständig belydelse och bör följaktligen slopas om mina förslag beträffande markvillkorel godkänns.

Jag övergår nu lill frågan om den produklionskoslnadsanpassade belåningen och dess koppling lill konkurrensvillkoret.

Konkurrensvillkoret innebär alt bostadslån för nybyggnad fär beviljas endasi om byggnadsarbetena har upphandlats i konkurrens. Villkoret är dock somjag nyss har nämnt inle absolut. Egenregibyggen och förhand-Ungsenlreprenader kan ocksä godtas under fömtsältning atl kostnadsnivån inle är högre än om byggnadsarbetena hade upphandlats i konkurrens och alt produktionsformen är lämplig i det enskilda fallet. Del sistnämnda kravet på atl produkfionsformen skall vara lämplig har fillfälligl upphävts i syfte all stimulera bostadsbyggandet.

Vad gäller frågan om produktionskostnadsanpassad belåning vill jag lämna följande uppgifter.

De generella reglerna för beräkning av bostadslån för nybyggnad innebär bl.a. alt lån lämnas med viss andel av elt schablonberäknat läneunderlag och all säkerhet skall ställas inom ell på motsvarande säll beräknat pant-värde, ofta lika med låneunderiaget. En förutsättning för att bostadslån skall lämnas är atl produktionskostnaden inle väsentligt överstiger panlvärdet. De kostnader som inle ryms inom det schablonmässigt beräknade låneunderiaget får betalas med egen insats eller krediter på öppna marknaden utan räntebidrag. Sedan nägra är tillbaka är del emellertid möjligl all få produktionskostnadsanpassad belåning för hyres- och bosladsrällshus saml gruppbyggda småhus som uppförs efter anbudsupphandling. Delta innebär i princip all de anbudsbaserade kostnaderna läggs lill grund för beräkning av låneunderiag och panlvärde även om de överstiger de schablonberäknade. Därav följer att även överkoslnader kan läckas med lån som berättigar till räntebidrag. Även i dessa fall gäller dock all kostnaden

Prop. 1982/83:118 8

inle väsenlligl får överstiga panlvärdet. Är detta fallet kan bostadslån över huvud taget inle beviljas.

Våren 1981 beslöt riksdagen i syfte all stimulera bostadsbyggandet atl produktionskostnadsanpassad belåning temporärt skall kunna lämnas även vid förhandlingsentreprenader och egenregibyggen. Denna utvidgade möjlighet lill produktionskostnadsanpassad belåning gällde från början för ärenden i vilka preliminärt beslul meddelades senast den 30 juni 1982 och under förutsättning atl byggnadsarbetena påbörjades senast den 30 september samma år. Som ytteriigare förulsällning gällde alt låneansökan skulle ha kommit in lill kommunen (förmedlingsorganel) före utgången av februari 1982. Reglerna har sedermera efter förslag i prop. 1981/82: 100 bil. 16 (CU 24, rskr 238) förlängts och gäller numera för ärenden i vilka preliminärt beslut meddelas senast den 30 juni 1983 och under förutsättning att byggnadsarbetena påbörjas senast den 30 september 1983. Som ytterligare förutsättning gäller all låneansökan skall ha kommil in lill kommunens förmedlingsorgan före utgången av febmari 1983.

I princip anser jag atl produkfionskoslnadsanpassad belåning bör användas för all främja upphandling i konkurrens. Del var ju också ett av motiven för riksdagens beslut alt godta förslaget om sådan belåning (prop. 1979/80:100 bil. 16, CU22, rskr 240). Del är därför viktigt att reglema i del statliga bostadsfinansieringssyslemet är sådana atl delta slimulansmoment bevaras. En ordning där i princip alla upphandlingsformer godtas för produktionskostnadsanpassad belåning uppfyller inte della krav. Jag anser dock alt en upphandling efter förhandling i vissa fall kan innebära sådana fördelar att även projekt med denna upphandlingsform bör kunna medges den förmånligare finansiering som den produklionskoslnadsanpassade belåningen innebär. Delta kan gälla t.ex. när bostadsområden byggs ut etappvis. Förhandlingsentreprenaden kan, såsom HSB:s riksförbund har nämnt i en skrivelse lill regeringen, även vara en lämplig produktionsform då en byggherre för alt pressa byggnadspriserna gemensamt upphandlar flera projekt vid ell och samma tillfälle. Jag förordar därtor att reglerna om produktionskostnadsanpassad belåning i fortsättningen ocksä skall omfatta projekt i vilka byggnadsarbetena upphandlas efter förhandling. De nya reglerna bör lillämpas pä projekt för vilka ansökan om lån lämnas in till förmedlingsorganet efter utgången av februari 1983.

Samtidigl med alt produktionskostnadsanpassad belåning för förhand-lingsenlreprenader görs permanent bör ocksä vissa ändringar göras i de särskilda villkoren för all fä bostadslån lill dessa projekt. För det första bör del temporära undantaget från kravet pä all förhandlingsentreprenaden i del särskilda fallet skall anses vara en lämplig produktionsform inte förlängas. 1 fortsättningen bör således både kravet på viss högsta kostnadsnivå och kravet pä lämplig produktionsform hävdas i fråga om lån till för-handlingsupphandlade projekt.

Vidare bör bedömningen av orn kravet pä lämplig produktionsform är

Prop. 1982/83:118 9

uppfyllt göras liU en uteslutande kommunal angelägenhet. Om kommunen godkänner förhandlingsentreprenaden bör kravet således anses uppfyllt. Någon ytterligare prövning i denna fräga från länsbostadsnämndens sida bör inte ske. Detsamma bör gäUa om kommunen inte godkänner upphand-Ungssältet. Det bör understrykas att vad jag nu har föreslagit inle innebär någon ändring i synsättet all konkurrensupphandling skall vara den dominerande upphandlingsformen.

Kravet på atl kostnadsnivån för en förhandlingsenlreprenad inte fär översliga kostnadsnivån för jämförbara konkurrensupphandlade projekt bör däremot vara en fråga som den lånebeviljande myndigheten skall avgöra. Den nuvarande regeln, att kommunens bedömning i frågan får frångås endasi om del finns särskilda skäl, bör således upphävas.

Samma ändringar som jag nu har föreslagit i fräga om villkoren för bostadslån tiU projekt som upphandlas efter förhandling bör göras beträffande motsvarande viUkor i fråga om lån för egenregibyggen.

De föreslagna ändringarna i villkoren för lån fill förhandlingsupphand-lade projekt och egenregibyggen bör fillämpas från samma tidpunkt som jag har förordat i fräga om produktionskostnadsanpassad belåning av för-handlingsenlreprenader, dvs. i ärenden i vilka ansökan ges in tiU förmedlingsorganet efter utgången av febmari 1983.

Eftersom nybyggnadsverksamheten behöver hållas uppe anser jag avslutningsvis beträffande belåningen av projekt som byggs i egen regi all sådana bör fä produktionskostnadsanpassad belåning under yllerligare en period. Det är den f n. lugna prisutvecklingen inom bostadsbyggnadsseklorn som enligl min mening gör en sådan förlängning möjlig. Som fömtsättning för produktionskostnadsanpassad belåning bör gälla atl byggnadsarbetena påbörjas före den 1 juli 1985.

Somjag nämnde tidigare finns temporärt för slyckebyggda småhus vissa möjligheter lUl en högre belåning än som följer av normalreglerna. Jag anser inle alt del finns skäl alt förlänga dessa regler .

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna de ändringar i fråga om markvillkorel som jag har förordat,

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om ändrade regler för produkfionskoslnadsanpassad belåning för förhandlingsenlre-prenader,

3. godkänna de av mig förordade ändringarna av villkoren beträffande bostadslån för förhandlingsentreprenader och egenregibyggen,

4. godkänna den förlängning av möjligheten fill produktionskostnadsanpassad belåning av egenregibyggen somjag förordat.