Prop. 1982/83:115

Regeringens proposition

1982/83:115

om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m. fl.;

beslutad den 23 febmari 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoU.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

ANDERS THUNBORG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås dels vissa ändringar och förbättringar av de förmåner som värnpliktiga m.fl. får under gmndutbildningen, dels principer för hur ersättningar liU värnpliktiga m.fl. skall betalas ul under beredskap och krig.

Det nuvarande systemet för vämpliktigas m. fl. förmåner under gmndul-bUdningen behålls. I fråga om de generella förmånema höjs dagersättningen från nuvarande 18 kr. tiU 22 kr. per dag. Vidare tillkommer ytterligare ett tiUägg tiU dagersättningen efter 360 dagars tjänstgöring. Utbildningspre-miema för kompanibefalsuttajgna m. fl. och de särskilda ersättningarna för visst slags tjänstgöring m. m. slopas. Det s. k. vpl 10-systemet för de vämpliktigas m. fl. resor upphör. I stället införs en fri hemresa varje vecka. Nuvarande begränsningar i möjlighelerna att resa med flyg kvarstår. För de behovsprövade förmånema ändras reglerna för familjepenning, bostadsbidrag samt näringsbidrag. Näringsbidraget höjs från nuvarande högst 200 kr. tiU högst 400 kr. per dag. Vissa ändringar vidtas i administrationen av familjebidragen.

Ersättningen tiU personal inom försvarsmaktens, inkl. hemvärnet, och civilförsvarets krigsorganisation under beredskap och krig skall ske eiUigt det s. k. dagpenningsystem som gäUer för värnpliktiga, vapenfria, civUför-svarsphktiga ocb friviUiga vid repetifionsutbUdning i fred. Dagpenningen, som motsvarar hel sjukpenning, skall normalt betalas ut liU anhörig. Den inkallade far ett s.k. fälttraktamente på tjänstgöringsplatsen. Administrationen skaU kunna fungera utan datorer. Vidare blir aUa resor, för vUka ledighet bevUjas, kostnadsfria för den inkaUade. 1 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 115

Bostadsbidrag beräknas för månad fill högst bostadskostnaden eller, i fall som avses i 8§ 4, den tjänsleplikliges andel i bostadskostnaden. Endast om särskilda skäl föreligger får dock liU gmnd för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som motsvarar nonnal hyra på orten för en lägenhet om tre mm och kök i fråga om bostad som avses i 8 § I, för en lägenhet om två mm och kök i fråga om bostad som avses i 8§ 2 samt för en lägenhet om etl mm och kök för bostad i övriga fall.

Bostadsbidrag beräknas för månad lill högsl bostadskostnaden eller, i fall som avses i 8§ 4, den tjänsleplikliges andel i bostadskostnaden. Endast om särskilda skäl föreligger får dock till gmnd för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om fyra mm och kök i fräga om bostad som avses i 8§ 1, för en lägenhet om tre mm och kök i fråga om bostad som avses i 8§ 2 samt för en lägenhet om ett mm och kök för bostad i övriga fall.

\9f

Har Ijänstepliktig heU eller delvis sin försöijning från näring, som drivs av honom eller hans maka, och anlitas under den tjänsleplikliges Ijänslgöring särskill avlönad arbetskraft för all ersätta den tjänslepliktige, ulgår näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, i den mån kostnaden är skälig och överstiger del genomsnittliga normala driftsöverskolt som näringen kan beräknas lämna under den tjänsleplikliges tjänstgöring. Näringsbidrag ulgår dock endasi om del måste antagas all fömtsällningar finns för fortsalt drift av näringen.

Har Ijänstepliktig sin huvudsakliga försöijning från näring, som drivs av honom eller hans maka, och anlitas under den tjänsleplikliges tjänstgöring särskilt avlönad arbetskraft för att heU eller delvis ersätta den tjänslepliktige, ulgår näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, i den mån kostnaden är skälig och överstiger del genomsnittliga normala driftsöverskolt som näringen kan beräknas lämna under den tjänsleplikliges tjänstgöring. Näringsbidrag utgår dock endast om del måste antagas atl fömtsättningar finns för fortsall drift av näringen.

Första stycket gäller också om näringen drivs av juridisk person, vari aktier eller andelar till övervägande del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas av den tjänslepliktige eller hans maka.

För lönekostnad som avser ijänstepliktigs eller hans makas barn, som är under 16 år, ulgår icke näringsbidrag. Avser lönekostnad ijänstepliktigs maka, den tjänsleplikliges eller hans makas bam som har fyUl 16 år eller deras föräldrar eUer syskon, utgår näringsbidrag endasi om del föreligger särskilda skäl.

Frågan om bams ålder bedöms enligt 7 § andra stycket.

Prop. 1982/83:115 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreskrifter om i vilken ulslräckning beslul skall innehålla de skäl som bar bestämt utgången finns i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

Utan hinder av2§ 2 förvaltningslagen tillämpas 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos särskild familjebidragsnämnd.

28§

Ärende om familjebidrag avgörs Ärende om bostadsbidrag avgörs

av försvarets civilförvaltning, om av försvarets civilförvaltning, om ärendet angår fråga som avses i 7§ fråga är om annan bostad än hyres-5 eller 8§ 2 eller 4. I samma ord- lägenhet eller bosladsräilslägenhet. ning avgörs ärende om bostadsbi- I samma ordning avgörs ärende om drag, om fråga är om annan bostad näringsbidrag, än hyreslägenhet eUer bosladsräilslägenhet, samt ärende om näringsbidrag, om tjänstgöringen enligt inkallelseordern skaU pågå under längre tid än 50 dagar.

Ärende som icke skall prövas av civilförvaltningen avgörs av den familjebidragsnämnd som anges i 27§. Angår ärendet flera frågor och skaU någon fråga prövas av civilförvaltningen, skall dock ärendet i sin helhet avgöras av civilförvaltningen.

39 § Har någon uppburit familjebidrag med för högt belopp, skall han återbetala vad han har erhåUit för mycket

1. om han har insett eller hade bort inse att utbetalningen är felaktig,

2. om den felaktiga utbetalningen beror på att den tjänslepliktige eller annan sökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat osann uppgift eller förtigit sanningen,

3. om den felakfiga utbetalningen beror på atl uppgiflsskyldighet enligl 38 § första stycket har åsidosatts.

Fråga om ålerbelalningsskyl- Fråga om ålerbelalningsskyl
dighet prövas av den familjehi- dighet prövas av försvarets civilför-
dragsnämnd som har utbetalat Jh- vattning. Är någon återbelalnings-
miljebidraget. Är någon återbelal- skyldig, får vid senare utbetalning
ningsskyldig, får vid senare utbe- till honom skäligt belopp innehållas
talning tUI honom skäligt belopp in- i avräkning på vad som har utgått
nehållas i avräkning på vad som har för mycket. Fullgörs ej ålerbelal-
ulgått för mycket. Fullgörs ej åter- ningsskyldighel på sätt som nu har
betalningsskyldighet på sätt som nu angetts, skall civilförvaltningen
har angetts, skall familjebidrags- vidtaga de åtgärder som behövs för
nämnden vidtaga de åtgärder som atl driva in fordringen,
behövs för att driva in fordringen.

Försvarets civilförvaltning får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldighet, om det föreligger särskilda skäl.

Vämpliklig är i samband med tjänstgöring berättigad till dagersättning eUer dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning, utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri utmstning samt fri hälso-och sjukvård. När värnpliktig tjänstgör enligt 27§ 2mom. eller 28 § är han dessutom berättigad tiU fälttraktamente. Avlider värnpliktig under tid då han är berättigad lill fri sjukvård, utgår begravningshjälp tiU hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall åt värnpliktig under tjänstgöring.

Vämpliklig är i samband med tjänstgöring berättigad tjH dagersättning eUer dagpenning, särskilda ersättningar för tjänstgöring av särskiU slag eller i viss befattning, utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri utmstning samt fri hälso- och sjukvård. Värnpliktig som med godkänt betyg har genomgått utbildning tiU militär befattning för kompanibefäl erhåller utbildningspremie. Avlider vänipliktig under tid då han är berättigad tiU fri sjukvård, utgår begravningshjälp fill hans dödsbo. Staten meddelar gmppUvförsäkring för dödsfaU åt värnpliktig under tjänstgöring.

Om vämpliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i famUjebi-

' Lagen omtryckt 1969: 378. Senaste lydelse 1978:521.

Prop. 1982/83:115 6

dragslagen (1978:520), lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om stafiig ersättning vid ideell skada.

Vid inkallelse liU vämpliklsljänslgöring enligt 28 § må föreskrivas, atl värnpliktig skall medföra proviant för högsl tre dagar samt förse sig med beklädnad, intill dess sådan anskaffats. Skälig ersätlning härför skaU beredas honom av slaten.

Denna lag träder i kraft den I juli 1983. För värnpliktig som har påbörjat sin gmndutbildning tiU värnplikligl kompanibefäl och den I juU 1983 fullgjort 300 dagar skall 33 § i den äldre lydelsen gälla i fråga om utbildnings-premie, dock längst intUl utgången av år 1983.

3 Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs att 12 § 5 mom. civilförsvarslagen (1960:74)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12§

5 mom. Om ej annat följer av 5 mom. Om ej annat följer av
tredje stycket, är civilförsvarsplik- tredje stycket, är dvilförsvarspUk-
tig vid fullgörande av civilförsvars- tig vid fullgörande av civilförsvars-
plikt inom del allmänna dvilförsva- plikt inom det allmänna civilförsva
ret eller verkskyddel berättigad till rel eller verkskyddel berättigad lill
dagpenning, särskilda ersättningar dagpenning, särskild ersättning för
för Ijänslgöring av 5är5/:(7/5/ag e// tjänstgöring i viss befallning, rese-
i viss befattning, reseförmåner, fri förmåner, fri förplägnad, fri inkvar-
förplägnad, fri inkvartering och fri tering och fri sjukvård. När civil-
sjukvård. Avlider civilförsvarsplik- försvarspliktig tjänstgör enUgt 12 §
tig under lid då han är berättigad lill / mom. är han dessutom berättigad
fri sjukvård, utgår begravningshjälp tiU fälttraktamente. Avlider civil-
liU hans dödsbo. försvarspliktig under lid då han är

berättigad lill fri sjukvård, ulgår begravningshjälp tiU hans dödsbo.

Under sädan föreskriven tjänstgöring i det allmänna civilförsvaret som fullgöres efter inskrivning i civilförsvaret och under föreskriven tjänstgöring vid försvarsmakten meddelar staten gmppUvförsäkring för dödsfall ät civilförsvarspliklig.

Om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej för dygn, under vUkel mindre än sju limmar tagas i anspråk för tjänstgöring och färd tiU eller från Ijänslgöringsplalsen.

Om civilförsvarspliktigs rätt lill familjebidrag och ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i familjebidragslagen (1978:520), lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om stafiig ersätlning vid ideell skada.

Denna lag träder i krafl den 1 juU 1983.

' Lagen omtryckt 1975:712. Senaste lydelse 1978: 522.

6.' Vämpliklig för egen del fiU-kommande naturaförmåner och under fredstjänstgöring utgående dagersättning och tillägg lill sådan ersättning, befallningspenning, av-gängsvederlag samt ulbildningspre-mie och utryckningsbidrag //// värnpliktig skola icke upptagas såsom skattepliktig intäkt. Under fredstjänstgöring utgående dagpenning, flygtillägg och sjötjänstbidrag utgöra däremot skattepliktig inläkt. För tid då krigsavlöningsreglementet är liUämpligl skall för värnpliktig terminslön icke räknas tiU skattepliktig intäkt, dock att vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreUgger för den del av terminslönen, som motsvarar sjötjänstbidrag, i den mån densamma överstiger terminslön för den värnpliktige enligt 6§ krigsavlöningsreglementet. Månadslön skall utgöra skattepliktig intäkt.

För annan under krigsavlöningsreglementet hänförlig personal än som iföregående stycke avses skola under tid, då reglementet är tillämpligt, naturaförmåner eller ersättning därför ävensom månadslön utgöra skattepliktig intäkt. Terminslön enligt reglementet upptages däremot såsom intäkt endast

6. Värnpliktig tillkommande naturaförmåner, dagersättning och tillägg lill sådan ersättning, befallningspenning, avgångsvederlag, ul-bildningspremie, ulryckningsbidrag samt fälttraklamente skola icke upplagas säsom skattepliktig inläkt. Utgående dagpenning utgör däremot skattepliktig intäkt.

Prop. 1982/83:115 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för tid, varunder befattningshavaren kunnat fullgöra tjänstgöringen utan att lämna den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. Vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv gäller, att såsom intäkt upptages den del av terminslönen, som motsvarar sjötillägg eller uppbördsersättning, i den mån densamma överstiger terminslön för befattningshavaren enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Den för terminslön medgivna skattefriheten har sin grund däri, att sådan lön avsetts omfatta ersättning för samtliga de merkostnader, som uppkommit för den skattskyldige genom att han för fullgörande av miUtär tjänstgöring vistats utom den vanliga bostads-eller verksamhetsorten. I följd härav må för tid, varunder terminslön utgått, nämnda merkostnader ej avföras såsom utgift, åven om terminslönen icke förslår till deras bestridande.

Familjebidrag, vilket annorledes än säsom näringsbidrag utgår tUl värnpliktig, räknas icke till skattepliktig intäkt. Näringsbidrag utgör däremot skattepliktig intäkt och hänföres till den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag anses tillkomma den värnpliktige, även om bidraget utbetalas liU annan person. Del förhållandel alt bidraget använts för bestridande av en vid inkomsttaxeringen i och för sig avdragsgill utgift, t.ex. ränta eller periodiskt understöd, skall icke föranleda, all avdrag vägras för utgiften i fråga.

Vad ovan i första och fiärde Vad ovan i första och andra
styckena sägs skall äga motsvaran- styckena sägs skall äga motsvaran
de tillämpning i fråga om annan per- de tillämpning i fråga om annan per
sonal vid försvarsmakten som av- sonal vid försvarsmakten som av
lönas enligt de för värnpUktiga gäl- lönas enligl de för värnpliktiga gäl
lande gmnder, vapenfri IjänslepUk- lande gmnder, vapenfri Ijänsteplik
tig, hemvämspersonal och annan lig, hemvärnspersonal och annan
personal som frivilligt fuUgör ul- personal som friviUigt fullgör ut
bildning för att nå eller bibehålla bildning för all nä eller bibehålla
kompetens för placering inom total- kompelens för placering inom total
försvaret, civilförsvarspliklig som försvarel, civilförsvarspliklig som
inkallats tiU tjänstgöring enligt 12 § inkallats lill tjänstgöring enligt 12 §
civUförsvarslagen och annan som civilförsvarslagen f/96(? .7') och an-
avlönas enligt för värnpliktiga eller nan som avlönas enligt för värnplik-
civilförsvarspliktiga gällande gmn- tiga eller civilförsvarspliktiga gäl-
der. lande gmnder.

Prop. 1982/83:115 10

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1983-02-23

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, .\ndersson. Boström, Bodström, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellslröm, Thunborg

Föredragande: statsrådet Thunborg

Proposition om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m. fl.

1 Inledning

Med slöd av regeringens bemyndigande den 26 november 1981 tUlkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet en kommitté (Fö 1982:01)' för atl utreda frågan om etl nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl. under gmndulbUdning.

Kommillén, som antog namnen 1982 års värnpliktsförmånskommitté (VFK 82), överiämnade i september 1982 betänkandet (Ds Fö 1982:4) Förmåner till värnpliktiga m. fl. under gmndutbildning. En sammanfattning av kommitténs betänkande bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet en särskUd utredare (Fö 1980:02) med uppdrag atl överväga och lämna förslag om vämpliktsförmåner m.m. under beredskap och krig. Utredaren, som antog namnet vämpliktsförmånsutredningen (VFU), överlämnade i febmari 1982 betänkandet (Ds Fö 1982:1) Ersättningar lill personal i krigsorganisafionen. Utredningens sammanfattning av sitt betänkande bör fogas lill protokoUet i detta ärende som bilaga 3.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanslällning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

' Riksdagsledamoten Lennart Brunander, tillika ordförande, riksdagsledamoten Göran Allmér, kontoristen Lena Erixon, riksdagsledamoten Ralf Lindström, ombudsmannen Lars Nicander och riksdagsledamoten Karl- Erik Svartberg. Generaldirektören Alf Resare.

Prop. 1982/83:115 II

2 Allmän motivering

2.1 Värnpliktsförmåner under grundutbildning

2.1.1 Allmänt

Nuvarande ordning

Enligl värnpliklslagen (1941:967, omtryckt 1969:378, ändrad senast 1982:470) är varje svensk man värnpUklig fr. o. m. del år han fyller 18 år t. o. m. del år han fyller 47 är. Värnplikten innebär skyldighet all tjänstgöra inom del mUilära försvaret i både fred och krig. I fred utbildas den värnpliktige för krigsuppgiflen genom gmndulbUdning och repetitionsulbildning. Gmndutbildningens längd varierar frän 227 lill 540 dagar. Repefitionsutbildningen kan bestå av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

En värnpliktig som finner del oförenligt med sin övertygelse atl bmka vapen kan enligt lagen (1966:413, ändrad senast 1982:347) om vapenfri tjänst få tillstånd alt fuUgöra vapenfri tjänst i stället för värnpliklsljänslgöring. Tjänstgöringsfiden för en vapenfri ijänstepliktig är totalt 420 dagar och delas, liksom värnpliktstjänstgöringen, in i gmndulbUdning och repetitionsulbildning.

När en värnpliktig genomgår gmndutbildning och repetitionsulbildning får han ekonomisk ersättning enligl ell särskilt förmånssystem. Syslemel omfattar också de vapenfria tjänsteplikliga och de kvinnor som fullgör frivUlig miUtär gmndulbUdning. Kostnaderna för förmånssystemet, exkl. kost och logi, beräknas för budgetåret 1982/83 uppgå fiU ca 1075 milj. kr.

Förmånssystemet är utformat så atl vissa ersättningar tillkommer alla värnpliktiga, medan andra ersättningar är behovsprövade och endast ges fill värnpliktiga som på grund av t.ex. sin familjesituation behöver elt särskUt ekonomiskt slöd under vämpliktsutbildningen.

De generella ersällningama regleras i värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008, ändrad senast 1982:472). Bestämmelserna för de behovsprövade ersättningarna återfinns i familjebidragslagen (1978:520, ändrad senast 1982:469).

Enligt vämpliktsförmånsförordningen får en värnpliktig, när han genomgår gmndutbildning, dagersättning och tiUägg tiU dagersättningen. När den värapliklige rycker ul frän gmndutbildningen erhåller han ell ulryckningsbidrag. För viss befälsutbildning betalas ocksä utbildningspremier.

För varje kalendermånad med minsl sexton tjänslgöringsdagar får en värnpUktig under sin gmndutbildning två fria resor liU och från den plats inom landei där han är kyrkobokförd eller vistas sladigvarande. Fri resa medges även tUl annan plats inom landei, om platsen kan nås med allmänna kommunikationsmedel. Vid viss tjänstledighet är den värnpliktige också berätfigad lUl fri resa. Fömtom dessa fria ledighetsresor har den

Prop. 1982/83:115 12

värnpliktige möjlighel all för 10 kr. i obegränsad omfattning utnyttja allmänna tåg-, buss- och bålförbinddser vart som helst i landei, de s. k. vpl 10-resorna.

En värnpliktig som genomgår repetitionsulbildning får dagpenning. Dagpenningen är lika stor som den värnpliktiges sjukpenning enligl den allmänna sjukförsäkringen, dock lägst 40 kr. för dag. Dagpenningen betalas ut av försäkringskassorna. Utöver dagpenningen utbetalas s.k. befallningspenning liU värnpliktiga som tjänstgör som befäl.

Alla värnpliktiga har under både gmnd- och repelifionsutbildningen rätt lill fri mat, fri inkvartering, fri utrtistning och fri hälso- och sjukvård. De är vidare ekonomiski skyddade vid skador under tjänstgöringen genom en särskild lagstiftning som anknyter till lagen (1976: 380) om arbeisskadeförsäkring. De är också gmpplivförsiikrade enligl i huvudsak samma gmnder som statens arbetstagare. Om en värnpliktig avlider under tjänstgöringen; lämnas begravningshjälp lill han:> dödsbo. Värnpliktiga som tjänstgör i speciella befattningar som t.ex. dykare eller fallskärmshoppare erhåller särskilda ersättningar.

En värnpliktig kan efter behovsprövning få familjebidrag för atl klara sin försörjning under ijänslgöringstiden. Familjebidrag, som också kan avse den värnpliktiges närstående, finns i fem olika former, nämUgen familjepenning, bostadsbidrag, flytlningsbidrag, näringsbidrag, och begravningsbidrag. Värnpliktiga som fullgör repetitionsulbildning kan enbart få näringsbidrag.

Familjepenning kan ulgå tUl värnpliktiga som har försörjningsansvar mot barn och hustm eller sammanboende.

Bostadsbidrag kan erhållas med högsl bostadskostnaden. Bidragets storlek beror på bostadens mmsantal. familjens storiek och på vad som är all betrakta som normal hyra på orten.

Ärenden om familjebidrag handläggs av försvarets civilförvaltning och kommunemas familjebidragsnämnder. Kommuner som betalar ul familjebidrag erhåller statsbidrag med 95 % av utbetalade belopp.

Ytterligare bestämmelser om förmåner och bidrag finns i förordningen (FFS 1979: 31) om särskild ekonomisk hjälp till värnpliktiga. Denna hjälp betalas ut i form av räntefria lån eller som bidrag lill värnplikfiga för all tillgodose uppkomna särskilda behov spm inle har kunnat förutses och som inte kan tillgodoses på annat sätt.

Kommittén

I sitt betänkande redovisar kommittén inledningsvis nuvarande förhållanden belräffande förmåner tiU värnpUktiga m.fl. under gmndutbildning samt resultatet av en undersökning om de värnpliktigas sociala och ekonomiska situation som har gjorts av ijverbefälhavaren och statistiska centralbyrån.

Kommittén behandlar därefter de allmänna fömtsättningarna vid ul-

Prop. 1982/83:115 13

formningen av ett förmånssystem. Kommittén konstaterar att etl syslem med vämphktslön eUer elt system med ersätlning som bygger på den värnpliktiges sjukpenning har diskuterats i andra sammanhang. Båda dessa lösningar syftar tUl att de vämpliktiga i så slor utsträckning som möjligl skall kunna leva på samma ekonomiska nivå som före inryckningen. Kommittén anser att kostnadsskäl talar mot införandet av dessa system. I stället för att fuUt ut kompensera den värnpliktige för det inkomstbortfall som drabbar honom under gmndutbUdningen får man nöja sig med att hitta en lösning som garanterar den värnpliktige och hans anhöriga en ekonomisk ocb social gmndtrygghet.

Kommittén pekar i detta sammanhang på bestämmelserna om kommunalt försörjningsansvar i socialtjänstlagen (1980:620) som ger den enskUde rätt till bistånd enligt denna lag, oavsett om han är värnpliktig eller inte, om hans behov inte kan liUgodoses på annat sätt.

Kommittén redogör vidare för den nuvarande fördelningen av ansvar meUan stat och kommun när det gäller de värnpliktigas förmåner och för bakgmnden tUl denna ansvarsfördelning. Belräffande den framtida ansvarsfördelningen tar kommittén avstånd från elt allernativ som innebär att staten svarar för förmåner till den värnpliktige och kommunen för förmåner tiU hans familj, framför allt på gmnd av att socialbidraget då skuHe ersätta befintliga bidrag, vilket torde innebära en utveckling i strid med de långsiktiga strävandena i svensk socialpolifik. Valet mellan övriga alternativ (nuläget eller ett alternativ där staten blir helt ansvarig för kostnadema) måste enligt kommittén bli avhängigl av hur administrationen för beslut om och utbetalning av familjebidrag organiseras.

Kommitténs slutsats blir att det nuvarande systemels huvudprinciper är lämpliga. Inom ramen för detta system föreslår kommittén vissa förändringar.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstansema ställer sig posifiva lUl kommilténs förslag att nuvarande förmånssystem i stort sett behålls. Några remissinslanser, bl.a överbefälhavaren. Centralorganisationen SACO/SR, Centerns ungdomsförbund, Folkpartiets ungdomsförbund, värnpliktiga arbetsgmppen och vapenfria arbetsgmppen, anser dOck atl etl syslem med lön lill de vämpliktiga bör utredas.

Socialstyrelsen delar kommitténs uppfattning all kommunen enligl socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för alt de som vistas i kommunen får det stöd som de behöver, men anser att detta ansvar inte fär innebära någon inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

Överväganden

Fullgörandet av värnpliktstjänstgöring eller motsvarande plikttjänstgöring innebär med nödvändighet uppoffringar för den enskilde och hans

Prop. 1982/83:115 14

familj. Etl gmndläggande krav på ett förmånssystem är dock atl den tjänslepliktige och hans anhöriga kan leva under rimliga ekonomiska förhållanden i samband med tjänstgöringen. SkiUnadema mellan olika tjänsle-pliktigas sociala och ekonomiska förhållanden är stora. F.n. utgår till vämpliktiga dels generella förmåner, som regleras huvudsakligen i värnpliktsförmånsförordningen, dels selekfiva, dvs. behovsprövade förmåner, som regleras i familjebidragslagen. Del nuvarande förmånssystemet har från vissa håll påståtts bygga på gamla regler som bar kompletterats och blivit svåröverskådliga. Systemet har också ansetts dels vara komplicerat och krångligt, dels medföra att administrationen blivit alltför byråkratisk. Vidare har man ansett att familjetiidragssyslemel medfört alt kommunerna har kunnat uppfatta sig vara befriade från sitt gmndläggande sociala ansvar för de tjänsteplikliga och deras familjer.

I likhet med de flesta remissinstanser ansluter jag mig liU kommilténs förslag att nuvarande förmånsregler i princip bör behållas. Enligl min mening skulle ell system med värnpliktslön, som vissa remissinslanser förespråkar, bli aUlför dyrbart. Det är troligt alt ett sådant system också skulle behöva kompletteras med behovsprövade bidrag.

Kommittén bar bl. a. anfört alt den kritik som i vissa fall har riktats mot systemet inte är riktig. Jag dehr helt kommitténs uppfattning på den punkten. De principer som lidig:ire har lagts fast bygger på schabloner, normerad behovsprövning och enhelsbelopp. Den administrafion som finns bygger på enkla normer och fungerar väl. I likhet med kommittén förordarjag dock att vissa förbättringar vidtas inom ramen för det nuvarande systemet.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet vill jag understryka atl jag delar kommitténs uppfattninj; atl en Ijänstepliktig inle kan förvägras bistånd enligl socialtjänstlagen enbart av det skälet atl han är inkallad lill vämpliktsljänstgöring.

I det följande kommer jag all mera i detalj ta upp enskilda frägor och förslag från kommittén och atl redogöra för mina förslag i frågorna.

2.1.2 Generella förmåner

Dagersättning, tillägg till dagersättningen, utbildningspremier Nuvarande ordning

Enligl vämpliktsförmånsförordningen får en värnpUklig, när han genomgår gmndulbUdning, dagersättning med 18 kr. per dag l.o.m. 230 dagars tjänstgöring. Därefter får han 15 kr. per dag i tillägg till dagersättningen t. o. m. 300 dagars tjänstgöring. För tjänstgöring utöver 300 dagar ulgör tillägget 30 kr. En vämpliklig s;om med godkänt betyg har genomgått utbildning till mUilär befattning fiir kompanibefäl får en utbildningspremie på 5000 kr. Vissa andra gmpper kan också få ulbildningspremier.

Prop. 1982/83:115 15

Kommittén

Kommittén framhåller att en dagersättning på 30 kr. som värnpliktsrörelsen förespråkar är rimlig som målsättning men alt detta mål av stalsfinansiella skäl bara kan nås genom etappvisa höjningar. Kommillén föreslår därför alt dagersättningen höjs med 2 kr. per år räknat i fasl prisläge under de fyra närmaste budgetåren. I en reservation förordar de socialdemokratiska ledamöterna i kommittén alt dagersättningen höjs mera och föreslår för budgetåret 1983/84 en höjning med 3 kr. jämte priskompensalion.

Kommittén föreslår vidare alt utbildningspremiema slopas. I stället bör elt nytt tillägg till dagersättningen införas. Tillägget föreslås utgå med 45 kr. efter den 360:e ijänslgöringsdagen.

Remissinstansema

Flertalet remissinstanser lämnar kommilténs förslag i denna del ulan erinran. Några remissinslanser har dock vissa invändningar. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Kommunistisk ungdom, vämpliktiga arbetsgmppen och Lantbmkarnas riksförbund (LRF) ställer sig bakom den socialdemokratiska reservationen. Socialstyrelsen, Socialdemokratiska ungdomsförbundet och Cen-tems ungdomsförbund anser att dagersättningen genast bör höjas till 30 kr. Vissa av remissinstansema anser atl trettiokronorsmålet bör nås snabbare men godtar reservantemas förslag som en första etapp. Försvarets personalvårdsnämnd avslyrker kommitténs förslag lUl automatisk priskompensation av dagersättningen. Chefen för armén, chefen för flygvapnet och Moderata ungdomsförbundet avstyrker förslagel atl ta bort utbildningspremiema.

Överväganden

Dagersättningen har under de senasie fyra åren höjts med 1 kr. varje är. Della motsvarar en årlig höjning med 6 - 7%. Eftersom prisökningama under samma period har varit högre, har de ijänslepUkligas dagersättning fortlöpande urholkals. Jag delar därför kommitténs uppfattning all dagersättningen etappvis bör höjas till 30 kr. I likhet med försvarels personalvårdsnämnd kan jag däremot inte stödja kommitténs förslag atl dagersättningen automatiskt skall priskompenseras. Del måste anses vara en styrka i förmånssystemet atl riksdagen varje är har möjlighel alt la ställning till vilka förmäner i systemet som bör förbättras. Ekonomiskt utrymme för en angelägen men kostsam reform kan därigenom uppslå, eftersom andra förmåner inte automatiskt tar i anspråk en ökande del av de medel som kan avsättas tiU värnpliktsförmåner. Jag är f. n. inle beredd alt ange någon bestämd tidsplan för när tretliokronorsmälet skall nås. Jag förordar emellertid för budgetåret 1983/84 atl dagersättningen höjs med 4 kr., dvs. från 18 kr. liU22kr. per dag.

Prop. 1982/83:115 16

Genom 1975 års riksdagsbeslut om värnpliktsförmåner (prop- 1975:37, FöU 18, rskr 195) lades fast att ersätiningen fill de tjänstepUktiga under gmndutbUdningen i princip skaU grundas på tjänstgöringens längd, Den dittiUsvarande kopplingen mellan lön och grad sjopades Ukspm huvuddelen av de då existerande tjänstgöriings- och utbildningpremierna. I §tället infördes tilläggen tUl dagersättningen. För frivillig utbildning tiU värnpliktig officer (kpmpanibefal) och reser/officer behölls prentjerna av rekryte-ringsskäl,

I likhet med flertalet remissinstanser, däribland chefen för marinen, försvaret? civUförvallning, LO och Slockholms komtnun dlar jag kommilténs uppfattning atl utbildningspremiema bör slopas. Redan när den obligatoriska uttagningen tUl kompanibefalsvämpUktiga infördes uttryckte den dåvarande chefen för försvarsdepcirtementel tveksamhet till att ge premier vid en obligatorisk ulbUdning. Av de ca 2700 värnpliktiga som har en betydligt längre tjänstgöringstid än flertalet vämpliktiga får cft en tredjedel inte någon premie. Av dem som får en utbildniiigspfernie är fler än tre fjärdedelar numera tvångsutlagna till denna utbildning, Mot bakgmnd av den fastlagda principen om atl ersättningen skall grundas på tjänstgöringstidens längd samt det förhållandet atl det finns andra kategorier av Ijänstepliktiga som har ungefär lika lång tjänstgöringstid men som inte får några premier bör av rättviseskäl i stället elt ytterligare tillägg tiU dagersättningen utgå efter 360 dagars tjänstgöring. Tillägget bör doek vara större än det som kommittén föreslår. Jag förordar därför alt tillägget efter 360 dagars tjänstgöring skall vara 60 kr. per dag. Dagersättningen och tilläggen skulle alltså vid genomförande av mitt förslag bli 22 kr, t. p, m, 230;e tjänstgöringsdagen, 37 kr. mellan 23I:a och 300:e tjänstgöringsdagama, 52 kr. mellan 30I:a och 360:e tjänstgöringsdagarna och 82 kr. fr.o.m. 36I:a tjänstgöringsdagen.

Utbildning tiU reservofficer är helt igenom friviUig vid samtliga vapenslag. Premierna för sådan utbUdning bör av rekryleringsskäl alltjämt beslå.

Vissa särskilda ersättningar Nuvarande ordning

Enligl 12 § vämpliktsförmånsförordningen kan värnpliktiga erhålla särskild ersättning för sjötjänstgöring, dykeriarbete, flygtjänstgöring och faU-skärmsljänst enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt. Sådana bestämmelser har regeringen meddelat i beslut den 30 juni 1967 med bestämmelser om särskilda ersättningar liU värnpUktiga vid sjötjänstgöring och i förordningen (FFS 1977:41, ändrad senast FFS 1982:9) om särskild ersättning liU värnpliktiga under flygtjänslgöring och fallskärmstjänsl. Under sjöijänslgöring kan enligl nämnda bestämmelser ulgå ell belopp som varierar från 3 fill 35 kr. per dygn. DykningsliUägg ulgår med meUan 90 öre och 8:10 kr. per period om sex minuter beroende på vilket djup dykningen har bedrivits. Vid flygtjänstgöring ulgår flygliUägg med 1140 - 1 260 kr.

Prop. 1982/83:115 17

per månad. Vissa flygaspiranler har ell flygelevtiUägg med 540 kr. i månaden. FlygrisktiUägg utgår tUl värnpliktig, som inte har flygliUägg, under flygningmed 20 kr. för dag. TUl värnplikfig som deltar i Iräningshopp från tom eller utför fallskärmshopp utgår hoppfillägg med 600 kr. i månaden. Vissa av tilläggen ulgör beskattningsbar inkomst.

Av förordningen (FFS 1982:3) om mässpengar för vissa värnpliktiga framgår att mässpengar under vissa fömtsättningar kan utgå i stället för fri förplägnad. Mässpengar skall beräknas enligt de beslämmelser som enligl kollektivavtal gäller för tjänstemän. Mässpengar ulgår med ell belopp per dag som motsvarar värdet av en skeppsportion och etl fasl fillägg om 9 eller 12 kr. beroende på typ av mäss. När skeppsportion utspisas skall mässpengama minskas med skeppsportionsprisel.

Kommittén

Enligt kommilténs mening är de särskilda ersällningama all betrakta som risklillägg. Kommillén anser att det inle är möjligl all gradera olika slag av risker och påpekar att de flesta skadorna bland värnpliktiga inträffar i samband med fysisk träning och olyckor med fordon. Kommittén framhåUer att riskfyllda verksamheter bör göras så säkra som möjUgt genom säkerhetsföreskrifter, skyddsanordningar m. m. Om en olycka trots allt skulle inträffa och skada uppstå, bör staten, liksom f. n., lillhandahåUa ell fillfredsställande ekonomiskt skydd.

Kommittén framhåller att systemet med mässpengar synes ha motiverats av jämförelser med de ansläUdas avlalsreglerade förmåner. Syftet med mässpengama var urspmngligen atl möjliggöra mathållning i den egna mässen m.m., medan syftet numera enligl kommittén torde vara alt förslärka skeppsportionen. Vidare kan enligl vad kommittén har erfarit mässpengarna användas till representation, anskaffning av inventarier fill mässen o.d. Kommittén föreslår mot denna bakgmnd att de särskilda ersällningama och mässpengarna lill vämpliktiga slopas.

Remissinstansema

Försvarets civilförvaltning, försvarels rafionaUseringsinslitul, kammarrätten i Göteborg, Stockholms kommun, LO och Sveriges socialdemokrafiska ungdomsförbund delar kommitténs uppfattning att de särskilda ersällningama bör slopas. Chefen för marinen hävdar all sjötilläggen skall ses som obekvämlighets- och ansvarstillägg och därför bör bestå. Chefen för flygvapnet anför atl flyglilläggen är en del av löneförmånerna och utgör kompensation för en krävande kvalificerad utbUdning och av rekryteringsskäl bör behållas.

Försvarels civilförvaltning, kammarrätten i Göteborg, Slockholms kommun och LO delar kommitténs uppfattning atl mässpengarna liU vämpliktiga kan tas bort. Chefen för marinen föreslår alt mässpengama begränsas till alt endast ulgå för kompanibefalsvärnpliktiga. 2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 115

Prop. 1982/83:115 18

Överväganden

För min del anser jag att del skulle medföra betydande adminislrativa förenklingar om de särskilda ersättningarna och mässpengarna avskaffades. De medel som därigenom sparas kan bidra till all möjliggöra angeläg-,na reformer och förbättringar i förmånssystemet. Det finns såvitt jag kan se inte heller någol skäl att från rekryleringssynpunkl behålla dessa ersättningar. Med hänsyn lill alt del kan finnas andra typer av ijänslgöring som i och för sig också skulle kunna motivera en fiUäggsförmån eller särskild ersätlning talar ocksä rättviseskäl för alt de särskilda ersättningarna las bort. I fråga om mässpengarna kan jag i likhet med kommillén inte anse dessa utgöra en egenfiig värnpliktsförmän. Jag förordar därför all de särskilda ersättningarna och mässpengarna lill värnpliktiga slopas.

Förplägnadsersåttning, inkvarteringsersättning, beklädnadsersåttning Nuvarande ordning

Enligt 30 § värnpliktsförmånsförordningen får en värnpliktig förplägnadsersåttning i stället för fri förplägnad när han har lillständ all själv svara för sin mathållning samt när han i samband med tjänsfiedighet eUer sjukdom inte befinner sig vid förbandet. F. n. uppgår ersättningen fill 15 kr. per dag.

Enligt 31 § värnpliktsförmånsförordningen kan en vämpliklig få inkvar-leringsersältning i stället för fri inkvartering enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskill. Regeringen har genom beslul den 30 september 1960 (ändrat den 18 december 1965) meddelat sådana bestämmelser. Om den värnpliktige inte bor i egen bostad, kan förbandschef enligt dessa bestämmelser under vissa fömtsättningar hyra en bostad ål honom för högsl 300 kr. i månaden. Om den värnpliktige utnyttjar sin egen bostad, ulgår etl månatligt hyresbidrag med 50 kr. under förulsällning all han inte uppbär bostadsbidrag enligt familjebidragslagen. När en värnpliktig har medgetts förläggning utanför kasernområdel, utbetalas ersättning för resa mellan bostaden och ijänslgöringsplalsen, om avståndet däremellan överstiger tre kilometer.

Vämpliktiga som har tillstånd all i tjänsten begagna egna persedlar erhåller beklädnadsersätlning enligl 32 § värnpliktsförmånsförordningen. Ersättningen utgår med 2:70 kr. per dag.

Kommillén

Kommillén har funnit all 15 kr. inle läcker livsmedelskostnaderna för en dag och föreslär atl förplägnadsersällningen höjs lill 25 kr. Vidare föreslär kommittén atl beloppsgränsen 300 kr. för hyra av bostad utom kasernområdel slopas samt atl hyresbidraget höjs lill 100 kr. i månaden och utgår oavsett om bostadsbidrag utgår £;Uer ej. Enligt förslagel bör vidare beklädnadsersättningen räknas upp och bestämmas tiU ell månadsbelopp.

Prop. 1982/83:115 19

Remissinstanserna

I den mån remissinstansema har yttrat sig i denna del har flertalet inte haft någol all erinra mol utredningens förslag. I fråga om förplägnadsersällningen har arbetsmarknadsstyrelsen och värnpliktiga arbetsgruppen föreslagit en ytterligare höjning.

Överväganden

Jag delar kommitténs uppfattning om atl de här nämnda ersättningarna bör höjas. Jag anser dock atl höjningen av förplägnadsersällningen av statsfinansiella skäl bör begränsas till hälften av vad kommillén har föreslagit. Det ankommer pä regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att närmare bestämma ersättningamas storlek. I motsats lill kommittén anser jag inte att hyresbidrag skall utgå om den tjänslepliktige har bostadsbidrag.

Utryckningsbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd Nuvarande ordning

Enligt 15 § vämpliktsförmånsförordningen erhåller en värnpliktig 1500 kr. i utryckningsbidrag dä han rycker ul från tjänstgöringen, om tjänstgöringen varit minsl 180 dagar. Ulryckningsbidrag ulgår endasi en gäng lill varje värnpliktig.

Enligl 6§ lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd föreligger rätt fill ekonomiski slöd om den arbetslöse, under en ramlid av tolv månader omedelbart före det arbetslösheten började, har utfört förvärvsarbete i minst fem månader. I 7 § sägs atl viss annan verksamhet bl. a. värnpliktstjänstgöring jämsläUs med förvärvsarbete, dock högsl två månader.

Kommillén

Kommillén framhåller bl.a. atl ulryckningsbidragel inle har höjts sedan år 1979 och föreslår att bidraget höjs med 500 kr. fiU 2000 kr. fr.o.m budgetåret 1985/86.

Kommittén anför vidare atl vämpUklsrörelsen har krävt all värnpliktstjänstgöring skall jämställas med fem månaders förvärvsarbete i kvalifika-tionshänseende för kontant arbetsmarknadsstöd. Kommillén vUl därför peka pä behovel av atl frågan las upp till behandling snarast i lämpligl sammanhang.

Remissinstansema

Några remissinstanser, däribland försvarets civilförvaltning, kammarrätten i Göteborg och Moderata ungdomsförbundet, instämmer i kommitténs förslag till höjning av ulryckningsbidragel. Socialstyrelsen, Kommunistisk ungdom, värnpUktiga arbetsgmppen och vapenfria arbetsgruppen anser att ulryckningsbidragel bör höjas redan nu. Socialstyrelsen, SACO/SR, LO, vämpliktiga arbetsgruppen och vapenfria arbetsgruppen

Prop. 1982/83:115 20

delar kommitténs uppfattning i fråga om en översyn av del kontanta arbetsmarknadsstödet.

Överväganden

Jag har i del föregående förordat en avsevärd uppräkning av dagersättningen. Del innebär all jag har prioriterat ersättningar under utbildningen före en höjning av ersättningen vid dess avslutande. Någol utrymme för all också höja utryckningsbidraget finns således inte. Denna fräga får tas upp i del årliga budgetarbetet. Med hänsyn lill all frägan om del kontanta arbetsmarknadsstödet inte kan ses isolerat anser jag, efter samråd med arbetsmarknadsministern, all den bör tas upp i annat sammanhang.

Reseförmåner Nuvarande ordning

De ijänsieplikligas reseförmåner regleras i huvudsak i 17-26§§ värnpliktsförmånsförordningen. Den tjänslepliktige har räll lill fri in- och utryckningsresa tiU och från ijänslgöringsplalsen från resp. till den plats han är kyrkobokförd eUer vistas sladigvarande eUer från resp. lill annan plats som kan nås med allmänt kommunikationsmedel. Vid tjänsteresa och vid tjänsfiedighet för enskild angelägenhet av vikl får den Ijänsleplikfige fri resa. Under gmndutbildningen har den tjänslepliktige två fria ledighelsre-sor per månad lUl och från den plats inom landet där han är kyrkobokförd eller vistas stadigvarande eller annan plats som kan nås med allmänna kommunikationsmedel. Fria resor kan i vissa fall bytas ut mol lokala månadskort eller liknande. Flyg får användas vid ulryckningsresa och för ledighetsresa liU och frän Golland och då avståndet överstiger 800 kUome-ler. I undantagsfall kan flyg, enligt förbandschefens bestämmande, fä användas då avståndet är kortare än 800 kilometer, dock minsl 500 kilometer. Utöver dessa resor har den tjänslepliktige möjlighel till subventionerade resor. Dessa består av s.k. vpl 10-resor och abonnerade bussresor. Vpl 10-resor innebär all den tjänslepliktige i obegränsad omfattning får resa med aUmänt kommunikationsmedel, dock inle flyg, för endast 10 kr. vart som helst inom landet. Den Ijänstepliklige har också under vissa speciella förhållanden möjlighet all få ersättning för resor utom landei.

Kommittén

Kommittén har övervägt olika lösningar för att åstadkomma förbättringar i det nuvarande resesystemet. Kommittén framhåller atl administrationen kring vpl 10-resorna är dyrbar och all varje form av samordning lill ell enda resesyslem skulle medföra adminislrativa vinsler. Kommittén föreslår därför att syslemel med vpl 10-resorna slopas och ersätts med ytterligare fria resor. En fri ledighetsresa per vecka innebär enligt kommUtén alt den värnpliktige kan la sig hem sä ofta del är möjligl med hänsyn lill tjänstens krav på närvaro vid förbandet och avståndet mellan tjänslgö-

Prop. 1982/83:115 21

ringsorten och hemorten. Kommittén fömtsätter därvid att det finns möjlighet all byta fria resor mot t. ex. lokala månadskort.

Kommittén framhåller dock alt begränsningar måste vidtas i rätten all använda flyg vid fria resor med hänsyn tiU kostnaderna och tiUgänglig flygkapacilel. Kommittén föreslår därför atl den ijänstepliklige endast får rätt lill flygresor i den omfattning som nu gäller, vilket skuUe innebära atl flyg får användas vid varannan resa, om fömtsättningarna för flygresa i övrigt är uppfyUda.

Kommittén har också tagit upp frägan om fria resor skall kunna sparas eller tas ut i förväg på del sätt som nu gäller. Eftersom en fri ledighetsresa medges varje vecka, bör möjligheten att spara resor eller att la ut resor i förskott avskaffas. Kommittén anser dock atl en eller två fria ledighelsre-sor bör kunna få överlåtas på anhörig för all ge möjlighel lill besök på förbandsorten.

Kommittén finner det vidare nödvändigt att begränsa de höga kostnadema för flygresor. Enligl kommitténs mening bör den avståndsgräns som f. n. tUlämpas för rätlen lUl flygresa alltjämt gäUa, men rätlen lUl flygresa får inle vara oviUkorUg, om resan utan alltför stora olägenheter för den tjänslepliktige hade kunnat företas med annat och billigare färdmedel. Den tjänsteplikfiges olägenheter bör därvid inte mätas enbart i tid. Vikfigare är enligt utredningen frågan om hur länge den tjänslepliktige kan vistas på hemorten, eller om exempelvis sovvagn kan nyttjas. Man bör vidare pröva om kostnadsmedvetandet vid förbanden kan ökas genom alt dessa faktureras de verkliga kostnadema för varje resa.

Kommittén pekar också på atl den uppdelning av ansvaret mellan över-befålhavaren och försvarels civUförvallning som finns för de Ijänsteplikfi-gas resor är mindre lycklig och att möjligheterna för en myndighet alt ha det sammanhållande ansvaret för resorna bör prövas.

Remissinstansema

Flertalet av remissinstanserna tUlstyrker kommitténs förslag alt ersätta vpl 10-resorna med en fri ledighelsresa i veckan. Moderata ungdomsförbundet anser att vpl 10-resoma kan slopas ulan alt ersättas med flera fria resor. AMS, Folkpartiels ungdomsförbund. Kommunistisk ungdom, vämpliktiga arbetsgmppen och vapenfria arbetsgmppen anser all fria ledighetsresor skall kunna sparas eUer tas ut i förskott. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund förordar all den Ijänstepliklige, förutom en fri resa i veckan, också får resa som med nuvarande vpl 10-resesystem men tUl ett pris av 30 kr. per tur och returresa. Socialstyrelsen, Cenlems ungdomförbund. Kommunistisk ungdom och vämpliktiga arbetsgmppen föreslår elt system med frikort.

Överväganden

Reseförmånerna för de tjänstepliktiga utgör en stor andel av de sammanlagda kostnaderna för värnpliklsförmånerna. Enligt min mening är det

Prop. 1982/83:115 22

mycket angeläget atl de tjänsteplikliga får möjligheter alt besöka hemmet under helger och övningsuppehåU. Förmånssystemet har också utformats för att möjliggöra delta. Det har dock visat sig alt de tjänstepliktiga trots delta har stora kostnader för sina resor. I likhet med kommittén och de- flesta remissinstansema anser jag; alt en samordning av resorna tiU ett enda resesyslem kan ge adminislrativa vinster. Som kommittén har föreslagit bör vpl 10-resoma slopas och ersättas med ytterligare fria resor. Del bör som f.n. vara möjligl att byta ut fria resor mot lokala eller regionala mänadskort eller motsvarande färdhandlingar. Genom en smidig anpassning av reglerna för resornas ulnylljande bör den Ijänstepliklige fa möjlighet alt resa hem under sin frilid, även om möjlighetema all spara resor eller att la ut dem i förskott avskaffas i enlighet med kommilténs förslag. Däremot finner jag inle någon anledning fiUstyrka att fri resa skaU kunna överlåtas liU den tjänsteplikfiges anhöriga.

Jag vUl i detta sammanhang påpeka att vpl 10-resorna f. n. även utgår tUl vämpliktiga under repetifionsutbUdning och civitförsvarspUkliga. Enligt vad jag har inhämtat har dock utnyttjandet av sådana resor under repeli-tionsövningar m.m. varit lägl, beroende bl.a. på de kortartjänslgöringsti-dema och tjänstgöringsförhållandena i övrigt. Mot denna bakgmnd och med hänsyn till att den ekonomiska situationen normall torde vara bättre för dessa kategorier än för värnpliktiga under gmndutbildning bör vpl 10-resorna slopas även för vämpliktiga under repetitionsulbildning. I sammanhanget bör också nämnas att dagpenningsyslemet för vämpliktiga under repetifionsutbUdning numera ger dessa en helt annan ekonomisk situation än de hade när vpl 10-resoma infördes.

De som tjänstgör under längre tid än 60 dagar bör dock liksom f. n. få utnyttja en fri resa.

Jag delar kommitténs uppfattning atl kostnadema för flygresor måste begränsas. Jag förordar därför i likhet med kommillén alt de verkliga kostnadema för flygresorna bör faktureras förbanden. Vidare bör undersökas om del inte är möjligt all belasta förbanden med samtliga kostnader för de värnpliktigas resor.

2.1.3. Behovsprövade förmåner

Familjepenning Nuvarande ordning

Familjepenning kan utgå lill ijänstepliktiga som har försörjningsansvar mol barn och hustm eller sammanboende. Familjepenningen är f.n. för barn högst 630 kr. för månad och för hustru högst 1440.kr. för månad.

Kommittén

Kommittén konstaterar med slöd av tidigare undersökningar atl gifta eller sammanboende tjänslepliktiiga som har barn har den lägsta disponibla

Prop. 1982/83:115 23

inkomsten per famUjemedlem. Kommittén föreslår alt en förbättring för denna gmpp bör åstadkommas genom att familjepenningen fill bam höjs så atl den uppgår fiU halva beloppet av familjepenningen fiU hustm (motsvarande). Kommittén anser vidare alt socialbidragsnormen för Slockholms kommun är en lämplig utgångspunkt för familjepenningens nivå.

Remissinstansema

De remissinstanser som har behandlat förslagel om familjepenning har samtliga lUlslyrkl kommilténs förslag. Kammarrätten i Göteborg har särskUt underslmkit vikten av atl gmppen gifta eUer sammanboende tjänsteplikliga som har barn bUr liUgodosedda.

Överväganden

Jag delar kommitténs uppfattning i fråga om familjepenningen till barn, dvs. alt den bör utgöra halva beloppet av familjepenningen liU hustm (motsvarande). Jag förordar all famUjepenningen fill hustru eller sammanboende höjs med 60 kr. för månad. Genom dessa förändringar kommer familjepenningen fill hustm eller sammanboende all bli högsl 1500 kr. för månad och familjepenningen liU barn högst 750 kr. för månad.

Bostadsbidrag Nuvarande ordning

Bostadsbidrag ulgår för kostnad för bostad i vilken Ijänstepliktig bor ensam eller tUlsammans med maka och barn. Också andra boendeformer kan berättiga fill bostadsbidrag, om särskUda skäl föreligger. Bostadsbidraget beräknas lill högsl bostadskostnaden eUer vid boende i "annat fall" lUl den tjänsleplikliges andel av bostadskostnaden. Endast om det finns särskilda skäl får en högre bostadskostnad än vad som motsvarar normal hyra på orten för en i familjebidragslagen angiven lägenhelsstorlek läggas fill grund för beräkning av bostadsbidraget. F. n. gäller lägenhetsstorieken tre mm och kök i fråga om bostadsbidraget lill en Ijänstepliktig med maka och barn, två rum och kök för Ijänslepliklig med maka och ell mm och kök för ensamslående Ijänslepliklig. Enligl de avräkningsregler som gäller för reducering av bostadsbidraget pä grund av makas eller barns inkomster skall dock minsl hälften av den boendekostnad som ligger tiU gmnd för beräkningen av bostadsbidraget ulgå lill den tjänslepliktige.

En ensamslående Ijänslepliklig som har bostadsbidrag kan enligt nuvarande regler inle få ersättning för andra kostnader som normall uppslår i samband med egel hushåll, t.ex. kostnader för hushållsel, telefonabonnemang och hemförsäkring. För andra tjänsteplikliga kan sådana kringkosl-nader till boendel bli täckta genom familjepenningen.

Kommillén

Kommillén har ansett att del finns behov av atl justera bostadsstödet lill de Ijänstepliktiga.

Prop. 1982/83:115 24

Kommittén föreslår atl med begreppet normal hyra skall avses hyreskostnader i nyproducerade lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag (motsvarande). På så säll kan en ijänstepliktig som bor i en enligl bestämmelsema för stor men biUig lägenhet få hela sin bostadskostnad täckt om hans lägenhet inte har högre hyra än en nyproducerad lägenhet om ett rum och kök.

F. n. läggs den fakfiska bostadskostnaden tiU gmnd för beräkningen av bostadsbidrag. Bidragen begränsas sedan när det sammanlagda behovel av familjebidrag (famUjepenning och bostadsbidrag) beräknas. Detta kan enligl kommUtén leda tUl all familjer, som i princip har rätt lill lika stora bidrag, behandlas olika. En begränsning av familjebidragen först vid bestämmandel av utgående bidrag äi- således enligl kommitténs mening inle tillfyllest. En anpassning av tUlämpningen lill den nuvarande lydelsen i lagen, dvs. att tiU grund för bostadsbidraget får läggas högst de enligl lagen särskUt angivna lägenhelsslorlekarna, innebär en försämring i bidragshänseende för vissa gmpper. Kommittén har därför funnU det mofiverat all föreslå en något högre nivä pä utgående bostadsbidrag än vad familjebidragslagen f. n. anger. Förslagel innebär atl lill grund för beräkningen av .bostadsbidrag skall, om inle särskilda skäl föreligger, läggas normal hyra för en lägenhet om fyra mm och kök för den som bor tillsammans med maka och barn, för en lägenhet om tre mm och kök för den som bor tiUsammans med maka och för en lägenhet om ett mm och kök i övriga fall.

Kommittén anser vidare all delad vårdnad av barn eller umgängesräll av viss omfattning med bam bör vara ell sådant särskill skäl som kan innebära att högre bostadsbidrag kan utgå fill den fiänstepliktige.

Kommittén föreslår också att makas synneriiga höga inkomsler skall kunna påverka bostadsbidraget, dvs. att 1 § i familjebidragslagen skall vara fiUämplig. Denna paragraf ger beslutande myndighet möjlighet att bestämma alt bidrag inte skall ulgå, om det är uppenbart alt bidraget inte behövs.

Kommittén pekar på att bidrag enfigt förordningen (FFS 1979:31) om särskild ekonomisk hjälp till värnpliktiga i praktiken har utnyttjats för att betala elräkningar, hemförsäkringar etc. för ensamslående Ijänstepliktiga som bara har bostadsbidrag men inle kan få familjebidrag. Eftersom den formella gmnden saknas för all tillämpa förordningen på detta sätt, föreslär kommittén atl elt fillägg till bostadsbidraget införs lill ensamboende tjänsteplikliga. Tillägget föreslås ulgå med högsl 60 kr. för månad.

Remissinslanserna

Försvarets civilförvaUning biträder kommitténs förslag när del gäller bostadsstödet lUl tjänsteplikliga. Civilförvaltningen anser att del är viktigt att begreppet normal hyra definieras, eftersom man har upplevt aft de olika kommunernas familjebidragsnämnder, som i första hand administrerar familjebidragen, tolkar begreppet normal hyra på olika sätt. Överbefälhavaren framhåller atl arbetet inom personalvårdsdelaljerna vid förbanden

Prop. 1982/83:115 25

underlättas, om man inför ell tillägg till bostadsbidraget enligl kommitténs förslag. Då kan enligl överbefälhavaren den särskilda ekonomiska hjälpen i framliden tiUämpas enligt de urspmngliga tankarna, nämligen för bidrag lill plötsliga och oförutsedda ekonomiska utgifter för de tjänsteplikliga. Liknande synpunkter framförs av försvarels civilförvaltning.

Riksrevisionsverkel avslyrker all en ny bidragsform införs med motiveringen all detta skulle ytterligare fördyra och komplicera förmånssystemets administration. Riksrevisionsverkel hävdar all kringkoslnader för boendet bör läckas av den tjänsleplikliges dagersättning.

Överväganden

Jag delar kommitténs uppfattning när del gäller behovet av förbättringar av bostadsstödet lill tjänsteplikliga. I de flesta fall torde de tjänsteplikliga som skaffar lägenhet i dag vara hänvisade till nyproducerade lägenheter. Kommitténs förslag liU definition av begreppet normal hyra är därför enligt min mening lämpligt. Jag förordar således atl vid tillämpningen av de bestämmelser som begränsar bostadsbidraget med begreppet normal hyra på orten skall förslås vad del kostar all på samma ort hyra en nyproducerad lägenhet i ett allmännyttigt bostadsföretag. På slörre orter bör med ort i stället förslås ell bostadsområde.

Jag biträder vidare kommitténs förslag atl bostadsbidraget beloppsmässigt bör begränsas tiU atl avse normal hyra för fyra mm och kök för barnfamiljer, tre rum och kök för andra sammanlevande och elt mm och kök i övriga fall.

Jag delar också kommitténs uppfattning om att makas synnerligen höga inkomster skall kunna påverka bostadsbidraget. Det är rimligl all den beslutande myndigheten kan bestämma atl bidrag inte skall ulgå om del är uppenbart alt bidraget inle behövs.

I likhet med överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning delar jag kommitténs uppfattning alt etl fillägg bör ulgå för vissa boendekostnader. För atl - såsom riksrevisionsverkel invänder - administrafionen av del föreslagna tillägget inle skall bli onödigt krånglig bör tillägget ulgå lill alla tjänsteplikliga som uppbär bostadsbidrag men inle har beviljats familjepenning. Delta innebär alt tillägget inle kan ulgå, om den tjänslepliktige har beviljats bostadsbidrag men genom de olika avräkningsreglerna inle kommer att få ut någol bidrag. TiUäggel bör, som kommittén har föreslagit, bestämmas tiU 60 kr. per månad.

Näringsbidrag Nuvarande ordning

TUI en Ijänstepliktig som har sin huvudsakUga försörjning från näring som drivs av honom själv eller hans maka och anlitar särskild avlönad arbetskraft under sin tjänstgöring för atl helt eller delvis ersätta egen arbetsinsats utgår näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, om rörel-

Prop. 1982/83:115 26

sens normala driftöverskott inle kan läcka denna. Näringsbidrag kan också ulgå för rörelse som under den tjänsleplikliges Ijänslgöring tillfälligt är nedlagd. Bidrag ulgår då för kostnader som är nödvändiga för att verksamheten skall kunna åtempptas efter tjänstgöringens slut. Näringsbidrag kan utgå med högsl 200 kr. för dag.

Kommillén

Kommittén föreslär atl maximibeloppet höjs fill 400 kr. för dag och anser alt stadgandet om atl en Ijänstepliktig skall ha sin huvudsakliga försörjning frän rörelse bör ändras till atl den tjänslepliktige skall ha inkomst som bedöms vara av vikt för hans försörjning från näring som drivs av honom eUer hans maka.

Kommillén framhåUer vidare att en Ijänstepliktig som inle formellt lägger ner sitt företag, men inle heller anställer en ersättare i dag inle kan få någol näringsbidrag. Det finns dock fall där en rörelse renl formellt bör kunna betraktas som nedlagd trots atl ägaren, vid sidan av sin tjänstgöring, driver företagel i begränsad omfattning. KommUtén föreslår all näringsbidrag skall kunna ulgå i sådant fall. Bidraget bör dock reduceras med rörelsens inläkler.

Remissinslanserna

Flera remissinslanser, däribland försvarels civilförvaltning, kammarrätten i Göteborg, Svenska arbetsgivarföreningen och värnpliktiga arbetsgruppen tiUstyrker kommitténs förslag om en höjning av maximibeloppet för näringsbidrag till 400 kr. för dag. Lantbmkarnas riksförbund anser att höjningen är för Ulen och Centralorganisafionen SACO/SR föreslår atl beloppet höjs tUl högst 600 kr. för dag.

Kammarrätten i Göteborg anser all den äldre lydelsen, där man talar om försörjning och inte om inkomst i stadgandet om näringsbidrag är alt föredra framför kommilténs förslag.

Överväganden

Näringsbidrag ulgår endasi när rörelsen visar underskott. Avsikten är således inle alt genom näringsbidrag ge bidrag lill den tjänsteplikfiges försörjning utan endasi att garantera rörelsens fortbestånd efter tjänstgöringstidens slut. Maximalt näringsbidrag ulgår i få faU. Det förekommer emeUertid undanlagsvis all tjänslepUktig som i dag fär fuUl näringsbidrag, inle har fuU täckning för sina kostnader. Detta är otillfredsställande. I likhet med kommittén och flertalet remissinstanser anser jag därför atl maximibeloppet bör höjas tiU 400 kr. för dag.

I likhet med kommillén anser jag vidare alt möjligheterna liU näringsbidrag bör utökas så atl inte endasi de som har sin huvudsakliga försörjning av näringen får bidrag. Med beaktande av kammarrättens i Göteborg mening förordar jag att reglerna i famUjebidragslagen om näringsbidrag

Prop. 1982/83:115 27

ändras på sä säll alt en Ijänslepliklig som helt eller delvis har sin försörjning från näring kan få näringsbidrag, om lagbestämmelsernas krav i övrigt är uppfyllda.

Enligl min mening är pUkltjänstgöringen en heltidssysselsättning. Kommitténs förslag om all näringsbidrag även skall kunna ulgå lill den som varken lägger ned sill förelag eller anställer en ersättare kan jag därför inte godta.

Jag vill i delta sammanhang också la upp frågan om ersätlning för avbylare vid inkallelser av jordbrukare lUl repetitionsulbildning. Frågan har tidigare behandlats av riksdagen med anledning av en mofion av innebörden atl dåvarande regler medförde stora kostnader för en lantbrukare som vid inkallelse fiU repetitionsulbildning var tvungen atl anUla avbytarservicen. Jordbmksulskotlel fann del önskvärt alt denna fråga i enlighet med uttalandet i prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbmksprodukler m. m. skulle övervägas ytterligare och föreläggas riksdagen för beslut.

Efter samråd med chefen för jordbmksdepartemenlet vill jag anmäla alt den av riksdagen aktualiserade frågan får anses löst i och med den föreslagna höjningen av näringsbidraget.

Administrationen av familjebidragen Nuvarande ordning

Ansökningar om familjebidrag görs tiU kommunernas familjebidragsnämnder som svarar för alla kontroller, utredningar, kompletteringar m.m. av ansökningarna och fattar beslut i huvuddelen av familjebidragsärendena. Kommunerna betalar också ul samtliga familjebidrag. 95 % av utbetalade medel för familjebidrag täcks av statsbidrag.

Försvarels civilförvaltning avgör följande familjebidragsärenden.

1. Familjepenning för maka ulan barn om synnerliga skäl föreligger.

2. Bostadsbidrag för bostad i vilken ijänstepliktig bor tillsammans med enbart maka (motsvarande).

3. Bostadsbidrag för bostad i vilken ijänstepliktig bor tillsammans med föräldrar, syskon eller kamrat saml när han skaffat bostad efter tidpunkten för inryckningen, om särskilda skäl föreligger.

4. Bostadsbidrag för annan bostad än hyres- eller bosladsrätlslägenhel.

5. Näringsbidrag om tjänstgöringen varar längre än 50 dagar.

6. Eftergift av återbetalningsskyldighel.

Om ell ärende berör flera ärendetyper och nägon av dessa prövas av försvarels civilförvaUning, skall ärendet i sin helhet avgöras av civilförvaltningen. Försvarets civilförvaltning utövar ocksä lUlsyn över efterlevnaden av familjebidragslagen och av civilförvaltningen utfärdade föreskrifter och anvisningar lill lagen.

Prop. 1982/83:115 28

Kommittén

Kommittén har diskuterat ålgärder för alt uppnå en rationellare behandling av familjebidragen och pekar på tre möjliga handlingsvägar, nämligen att överföra handläggningen av samtliga ärenden till försäkringskassorna, all centralisera den tiU försvarels civilförvaltning saml alt decentralisera den frän civilförvaltningen lill kommunerna.

Kommittén framhåller att riksförsäkringsverket, som har yttrat sig tUl kommillén, anser alt en överföring av familjebidragsadminislralionen lUl försäkringskassorna är möjlig utan ändringar i de grundläggande beslämmelser för familjebidragen som finns i familjebidragslagen. Kommittén anser emeUertid alt det är tveksamt huruvida någon rationaliseringsvinst över huvud taget kan uppslå och förordar därför alt en överföring av administrationen tUl försäkringskassorna inte sker nu. Kommittén utesluter dock inle alt en sådan överföring i framtiden kan visa sig vara rationell.

En centralisering av samtliga familjebidragsärenden till försvarels civilförvaltning skulle enligl kommittén medföra en merkostnad om ca 2,6 milj. kr. för civilförvaltningen. Om dessutom de uiredningar och kompletteringar som kommunerna nu biståir med centraliseras, krävs ytterligare resurser vid civilförvaltningen. Till detta kommer också här kommunernas andel av utbetalade bidrag, ca 3 milj. kr. Kommittén kan därför inle förorda en sådan centralisering.

Kommittén konstaterar atl en total decentralisering av familjebidragsärendena frän civilförvaltningen lill kommunerna inle heller är lämplig, eftersom vissa ärenden är så udda och komplicerade,

Kommittén föreslår emellertid att de familjebidragsärenden av skälig-hetskaraktär, som f. n. handläggs av civUförvaltningen, förs över lill kommunerna, medan andra svårare och mera tidskrävande ärenden, som nu handläggs av kommunerna, förs över lill civilförvaltningen.

Kommitténs förslag innebär således atl ärenden om näringsbidrag, ålerbelalningsskyldighet samt liksom nu bostadsbidrag lill villafastigheter och eftergift av äterbetalningsskyldighet skall avgöras av försvarels civilförvaltning. Övriga ärenden bör avgöras av familjebidragsnämnderna.

Remissinstansema

Överbefälhavaren, försvarets civilförvaUning, försvarets rationaUseringsinstilut, kammarrätten i Göteborg saml Göleborgs och Vetlanda kommuner tillstyrker i slort setl kommitténs förslag om en ökad decentralisering av vissa familjebidragsärenden och centralisering av andra sädana ärenden. Överbefälhavaren påpekar, liksom kammairätten i Göteborg, all utredningen om ersättning till personal i krigsorganisafionen har föreslagit all alla frågor om näringsbidrag vid krig eller krigsfara skall avgöras av kommunerna. Civilförvaltningen framhåller alt den ärendegrupp som avser bostadsbidrag till ijänstepliktig som har anskaffat bostaden under tjänstgöringstiden inle bör decenlrciliseras lUl kommunerna. Civilförvall-

Prop. 1982/83:115 29

ningen anför vidare att den minskade ärendemängd vid myndigheten, som förslaget medför, inte fullt ut kommer all kunna realiseras i personalbesparingar, eftersom förslaget samtidigl ställer större krav på civilförvaltningen när det gäller utbildning, lUlsyn och information tiU kommunerna. Kammarrätten förordar en mer långtgående decentralisering och anser alt alla familjebidrag bör avgöras av kommunema, med undanlag av ärenden om återbetalningsskyldighel.

Försvarets rationaliseringsinstilul påpekar att en decentralisering kommer att minska antalet familjebidragsärenden som handläggs av försvarets civUförvallning med ca 50 % och framhåUer viklen av atl civilförvaltningen tillgodogör sig de personalbesparingar som därvid uppstår.

Riksförsäkringsverket anser alt frågan om att föra över familjebidragsadministrationen tUl försäkringskassorna inle bör avfärdas ulan vidare. Verket anför flera skäl till att en sådan överföring kan vara lämplig och anser alt en begränsad utredningsinsats kan göras av verkel i samråd med representanter för försäkringskassorna för alt belysa bl. a. serviceaspekler vid en sådan överföring. Försäkringskasseförbundel anför också flera skäl till atl överföra familjebidragsadministrationen från kommunema och försvarets civilförvaltning fill försäkringskassorna med riksförsäkringsverket som tiUsynsmyndighet. Bl. a. ser förbundet en sädan överföring som ett första steg mot ett genomförande av socialpolitiska samordningsulredningens förslag atl åstadkomma förenklingar i regelsystem och administration för att därigenom nå såväl ekonomiska besparingar för samhället som en ökad överblick för den enskilde. Förbundet anser atl kommittén endasi har beaktat etl fåtal aspekter i denna fråga och all del utredningsmaterial som kommillén har gmndat sill förslag på är ofullständigt.

Överväganden

Jag anser det angeläget atl administrationen av familjebidragen kan anordnas inom ramen för en enhetlig och rationell organisation. Jag är inle beredd all nu la slutlig ställning liU hur denna adminislralion skall ordnas pä längre sikt. I likhet med bl. a. överbefälhavaren och riksförsäkringsverket anser jag dock, efter samråd med chefen för socialdepartementet, all det finns anledning alt ytterligare pröva möjlighelerna att överföra bidragsadministralionen fill de allmänna försäkringskassoma. Dessa har redan nu hand om administrationen av slörre delen av samhällels ekonomiska bidragssystem, bl. a. dagpenning lill värnpliktiga under repelitionsljänslgö-ring, och flera fördelar borde kunna vinnas genom en anknytning liU denna organisation.

Jag avser föreslå regeringen att återkomma tUl riksdagen i denna fråga när ytterligare klarhet vunnits.

Med hänsyn tiU viklen av att även på kort sikt kunna rationalisera familjebidragsadminislralionen delar jag kommitténs uppfattning all famil-jebidragsnämndema i kommunerna bör handlägga flertalet familjebidrags-

Prop. 1982/83:115 30

ärenden. Därigenom understryks försvarels civilförvaltnings karaktär av fillsynsmyndighet. Civilförvaltningens handläggning av familjebidrag bör i stort setl inskränka sig till näringsbidrag, frågor om äterbetalningsskyldighet och eflergU"l av återbetalningsskyldighel.

2.1.4 Övriga frågor '

Flyttningsbidrag

En tjänslepUktig, som under tjänstgöringen eller strax därefter byter bostad, har möjlighet alt få flytlninigsbidrag för skäliga flyttningskostnader.

Flyllningsbidragel regleras i famUjebidragslagen och handläggs av familjebidragsnämnderna. Andra frågor som rör själva flyttningen, t. ex. tjänstledighet m.m., handläggs vid förbandet. Kommittén anser atl det är en fördel om samtliga hithörande frågor avgörs av samma myndighet, nämligen förbandet. Kommittén föreslår därför att reglema för flyltningsbidrag förs över från familjebidragslagen tiU förordningen om särskild ekonomisk hjälp fill värnpliktiga. Inle någon remissinstans har motsatt sig kommilténs förslag i denna del.

Enligl min mening hör bestämmelserna om flytlningsbidrag naturligen hemma i familjebidragslagstiflningen. Jag delar dock kommitténs uppfattning att det fmns klara fördelar med att även dessa frågor handläggs på förbanden. Jag förordar därför atl flyllningsbidragel slopas som familjebidragsform. Möjligheterna all få vissa flyttningskostnader ersatta bör regleras inom ramen för den särskilda ekonomiska hjälpen. Del ankommer på regeringen all utfärda de föreskrifter som behövs för della.

Semesterlön

Enligt gällande beslämmelser skall en tjänsleplikligs semesterlön inte betraktas som inkomst vid bestämmande av familjebidrag. Kommillén anser all semesterlön som uppbärs under tjänstgöringen bör räknas som inkomst och därmed påverka behovet av familjebidrag.

Enligl min mening är detta en fråga som i allmänhet inte berör den vanlige tjänslepliktige ulan snarare sådana frivilligt tjänstgörande som genomför sin frivilUgulbildning under sin semester. Regeringen har i juli 1982 tillkallat en kommitté atl utreda förmåner m. m. vid frivillig försvarsverksamhel (Dir. 1982:63). Jag anser all denna fråga bör behandlas i denna kommitté.

Övrigt

Jag vUl i delta sammanhang la upp några frågor som 1982 års värnpliktsförmånskommitté inte har behandlat.

Både värnpliktiga och civilförsvarspliktiga är berättigade fill befattnings-penning under repetitionsulbildning som befäl. Vapenfria tjänsteplikliga som genomför repefifionsutbildning som befäl inom civilförsvaret är dock

Prop. 1982/83:115 31

inle berättigade lill befaltningspenning. Del finns enligl min mening ingen anledning all ha kvar denna skillnad. Jag förordar atl vapenfria tjänsteplikliga som tjänstgör inom civilförsvaret skall vara berättigade lill befallningspenning enligl samma villkor som civilförsvarspliktiga.

En vapenfri Ijänstepliktig får för erhållande av tillägg till dagersättningen fillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring enligl vämpliktslagen. Någon motsvarande tillgodoräkning kan en värnpliktig som har övergått frän vapenfri tjänst inle göra. Kammarrätten i Göteborg har i sitt yttrande över värnpliktsförmånerna pekat på denna skillnad och föreslär alt en värnpliktig för erhållande av lUlägg lill dagersättningen får tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring enligt lagen om vapenfri tjänst.

Jag delar kammarrättens uppfattning i denna fråga och förordar atl en värnpUktig som tidigare har gjort viss del av vapenfri tjänst får tillgodoräkna sig denna ijänslgöring för erhållande av tillägg till dagersättningen.

Del ankommer pä regeringen all meddela erforderliga författningsändringar för genomförande av de förslag somjag nu har förordat.

Kostnader

I 1983 ärs budgetproposkion (prop. 1982/83:100 bil. 6) anmälde min företrädare atl han avsåg återkomma tiU regeringen med förslag lill proposition om förbättrade vämpliktsförmåner för budgetåret 1983/84 inom en koslnadsram av ca 100 milj. kr. i genomförandeprisläge. De förslag somjag i det föregående har redovisat har utformats med beaktande av denna kostnadsram. Förslagen avser även förmäner lill vapenfria tjänsteplikliga. Jag har i denna fråga haft samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

2.2 Ersättningar till personal i krigsorganisationen

2.2.1 Allmänt

Nuvarande ordning

Värnpliktiga kan med slöd av 27 § 2 mom. värnpliktslagen inkallas lill en eller flera beredskapsövningar i sammanlagt högst 180 dagar, om del behövs med hänsyn lill försvarsberedskapen. Om rikets försvar eller säkerhet kräver del, dvs. under beredskap och krig, kan värnpliktiga inkallas för obegränsad lid med slöd av 28 § värnpliktslagen. Motsvarande beslämmelser finns för civilförsvarspliktiga och vapenfria tjänsteplikliga.

De förmåner som gäller för värnpliktiga m.fl. under repetitionsulbildning i fred gäller också under beredskap och krig i den mån inle särskilda beslämmelser meddelas för sådana förhållanden.

Frivillig personal och hemvärnsmän har räll lill dagpenning och befaltningspenning vid tjänstgöring under krigsförbandsövning. Bestämmelser-

Prop. 1982/83:115 32

na skall även lillämpas vid beredskap och krig, om del inte har utfärdats särskilda beslämmelser.

I krigsavlöningsreglementet (1945:833), som beslulades av riksdagen är 1945 (prop. 1945:65, SU 137, rskr 311), finns särskilda beslämmelser för vämpliktiga, fast anställda och vissa frivilliga. Bestämmelserna skall träda i kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer. Regeringen har inle bestämt någon sådan tidpunkt.

Jag har i det föregående beskrivit hela värnpliklsförmänssystemel. Under repetitionsutbildning tillämpas för värnplikfiga m. fl. dagpenningsyslemet. Detta innebär all de får en skattepliktig dagpenning som motsvarar hel sjukpenning enligl lagen om allmän försäkring, dock lägst 40 kr. per dag. Vidare får den som har en befälsbefallning en skattefri befallningspenning. VämpUktiga som fullgör sjö-, flyg-, fallskärms- eller dykeriljänsl kan få särskilda ersättningar för detta. Om den värnpliktige driver egen näring eller rörelse kan han fä etl näringsbidrag. Därutöver är han berättigad fill fria hemresor, fri förplägnad och inkvartering, fri hälso- och sjukvård saml begravningshjälp. Han omfattas även av regler om statligt personskadeskydd och stallig ersättning vid ideell skada. Nägra regler om fria hemresor under annan tjänstgöring än utbildning finns dock inte.

Utredningen

Enligt utredningens bedömning finns del inte något för förhållandena i krig anpassat syslem för att betala ut ersättning till personal i försvarsmaktens och civilförsvarels krigsorganisation.

Utredningen har övervägt olika gmnder för ersätlning - behov, presta-fion eller inkomstbortfall. Utredningen förordar all ersättningen skall grundas på inkomstbortfall och atl ersättningsnivån skall motsvara sjukpenningen. Utredningens förslag sarnmanfaUer i allt väsenfiigl med dagpenningsystemet, dock med tillägg av ett s.k. fälltraktamenle. De särskilda ersättningarna för vissa slag av tjänstgöring (sjötjänst m. m.) föreslås upphöra.

Avsiklen är all dagpenningen i normalfallet skall utbetalas till hemmavarande anhörig som därigenom kan sköta familjens ekonomi ulan allvarligare störningar. På Ijänslgöringsplalsen utbetalas- fälltraktamenle och eventuell befallningspenning.

Fälllraklamenlel är avsett atl läcka smärre ullägg på Ijänslgöringsplalsen. Utredningen föreslår alt beloppet skall motsvara statligt traktamente för endagsförrättning minskal med det belopp som avräknas om myndighet lillhandahåUer samtliga måUider. Enligt del reseavlal som gällde från den 1 januari 1982 skulle fälltraklamentel bli 15 kr. per dag.

Även anställd personal föreslås bli omfattad av dagpenningsyslemet. För frivillig personal föreslås elt annat syslem med skattefria belopp som endast utbetalas på Ijänslgöringsplalsen.

Prop. 1982/83:115 33

Remissinstanserna

Del övervägande flertalet remissinslanser tillslyrker det föreslagna systemet för ersättning, ofta med hänvisning till atl della ersättningssystem redan fungerar i fredstid och av de flesta uppfattas som rimligl. Några remissinslanser är dock tveksamma till hela eller delar av förslagel, främst därför att systemet av olika skäl inte anses vara lämpligt under en längre fid.

Försvarels civilförvaltning befarar alt del efter hand kan uppfattas som orättvist atl befattningshavare med likartade uppgifter får olika ersätlning.

Överbefälhavaren och SACO/SR anser all en starkare koppling bör finnas mellan ansvar och ersättning och pekar på möjligheten att differentiera befaltningspenningen. Bl.a. Tjänstemännens centralorganisation pekar på all den som strax före inkallelsen saknade arbetsinkomst fär en låg ersättning som efter hand upplevs som orättvis. Sveriges arbetsgivareförening menar atl ersättningens maximering lill ett belopp som avser inkomster på högst 7,5 basbelopp inte är godtagbar under någon längre lid och påminner om risken för all lönenivån inom delar av samhällsekonomin ökar snabbi sä alt orimliga inkomstskillnader uppstår mellan dem som är kvar i arbetslivet och dem som får sina inkomster "frysta" i samband med inkallelse fill plikttjänstgöring.

Överväganden

Den mUilärtekniska utvecklingen har medfört ökade möjligheter all genomföra överraskande angrepp mol oss. Detta ställer höga krav pä vår beredskap atl snabbi anpassa olika samhällsfunkfioner tiU krigsförhällanden eller en omfattande beredskapshöjning. Samtidigt har sedan lång lid förändringar i samhället och den datatekniska utvecklingen medfört all komplicerade administrativa syslem införts inom alla samhällsområden. Utredningen har funnit alt del i dag inte finns någol för krigsförhållanden anpassat system för atl betala ul ersättning till personal i försvarsmaktens och civilförsvarels krigsorganisation. Jag delar utredningens uppfattning atl della utgör en brist i vår beredskap.

Utredningen föreslår all dagpenningsyslemet skall lillämpas under beredskap och krig. Dagpenningsyslemet infördes för all ge de värnpliktiga möjlighel att under repetitionsulbildning i fredsfid oförändrat kunna bidra fill familjeförsörjningen och fullgöra betalningsåtaganden som avpassats fill den enskildes civila inkomstnivå. Från beredskapssynpunkl är det en väsenfiig fördel om omfallande inkallelser kan göras ulan att de inkallade behöver vidta en rad åtgärder för sin privata ekonomi eller all någon form av moratorium behöver införas. Om händelseutvecklingen medger att endast begränsade inkallelser sker, kan den inkallade personalen efter hand avlösas och återgå lill arbelsUvet ulan att den privata ekonomin blir allvarligt rubbad under inkallelseliden.

Jag finner atl remissinstanserna fill helt övervägande del godtar de 3 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 115

Prop. 1982/83:115 34

föreslagna principerna för ersättning och alt de invändningar som har förts fram i allmänhet avser effekter som uppslår försl efter en längre fid. Enligl min mening uppfyller dagpenningsyslemet de krav som är väsentliga från beredskapssynpunkt. Om händelseutvecklingen framtvingar omfattande inkallelser under en längre lid, är del troligt all en sädan silualion medför all nya krav efter hand kommer all ställas på ersättningssystemet. Del är inle möjligl all nu förutse dessa krav. Det bör dock vara möjligt all enkelt och snabbt anpassa dagpenningsyslemet lill de ändrade fömtsällningar som kan uppslå. Jag anser därför all dagpenningsyslemet, med tillägg av del fälltraktamenle som utredningen har föreslagit, bör fillämpas för värnpliktiga m. fl. vid tjänstgöring under beredskap och krig. Del bör ankomma på regeringen att fastställa etl med hänsyn till syflel avpassat belopp för fälllraktamenlel.

Genom beslut av riksdagen tillkom år 1945 krigsavlöningsreglementet (1945:833). Reglementet har inte trätt i kraft och är numera myckel föråldrat. Vidare måste verksiäUighetsföreskrifler utfärdas av regeringen för all del skall kunna fillämpas. I likhet med utredningen anser jag del vara uteslutet alt tillämpa reglementet i krig varför del bör upphävas.

2.2.2 Personalgrupper

Nuvarande ordning

Dagpenningsyslemet omfaltar personal med ovillkorlig tjänsteplikt i form av värnplikt, vapenfri tjänsteplikt och civilförsvarsplikt. Även frivillig personal och hemvärnspersonal får dagpenning vid motsvarande tjänstgöring. Anställd personal har löneförmåner m.m. enligl kollektivavtal. Under beredskap och krig sker tjänstgöringen för anställd personal normall med stöd av anställningsförhållandet.

Utredningen

Utredningen har haft alt pröva om del föreslagna syslemel kan lillämpas på de olika gmpper av frivillig personal som kan tjänstgöra inom försvarsmakten. Utredningen föreslår alt personal inom hemvärnets krigsorganisation skaU fä ersätlning enligt elt särskilt syslem som bör omfalla även frivillig personal med B-avlal och värnpliktiga som tjänstgör i hemvärnet.

Utredningen har lagil upp frågan om del föreslagna dagpenningsyslemet i krig bör omfalla även anställd personal och funnit starka skäl för atl även denna personal skall omfattas av samma ersättningssystem som övrig personal i krigsorganisationen. Del enda skäl som enligt utredningen talar mot ell sådant enhetligt system för alla personalkategorier är den fria förhandlingsrätten för arbetsmarknadens parter. All dessa i fredslid skall kunna träffa etl avtal som verkligen kan lillämpas i krig bedöms av utredningen som osannolikt. Utredningen föreslår därför atl även anställda skaU omfattas av dagpenningsyslemet i den mån inle annat gäller enligl kollek-

Prop. 1982/83:115 35

tivavtal som uttryckligen reglerar ersättnings- och ijänslgöringsfrågor under krig eller därmed jämförbara förhållanden.

Remissinstanserna

Överbefälhavaren avslyrker förslagel om särskilt ersättningssystem för personal inom hemvärnet, bl.a. därför all detta syslem inle kan anses administrativt mindre betungande än del system som föreslås för värnplikfiga m. fl. Överbefälhavaren anser ocksä all tjänstgöringen för mänga inom hemvärnet kan antas bli likartad tjänstgöringen för värnpliktiga och förordar atl all personal inom hemvärnet ersätts pä samma sätt som värnpliktiga m.fl. Rikshemvämschefen tillstyrker i princip utredningens förslag men pekar på vissa missuppfattningar om vilka personalkategorier som finns inom hemvärnet. Flera frivilligorganisalioner är negativa till en särbehandling av frivilliga gentemot värnpliktiga m.fl. och föreslår liksom bl.a. överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen alt frägan om ersättningssystem för friviUig personal inom totalförsvaret utreds särskill.

Elt antal remissinslanser, bl.a. överbefälhavaren, försvarels civilförvaltning och statens arbetsgivarverk, tillstyrker utredningens förslag om atl även anställd personal skall omfattas av dagpenningsyslemet under beredskap och krig. Flera fackliga organisalioner anser alt utredningen har underskattat möjligheterna atl reglera dessa frägor genom kollektivavtal.

Överväganden

Enligl min mening bör del föreslagna ersättningssystemet omfatta värnpliktiga, civilförsvarsplikliga och vapenfria Ijänstepliktiga. De nämnda personalgrupperna bör erhålla ersätlning på samma säll oavsett var de tjänstgör inom totalförsvaret under fömtsättning all tjänstgöringen ålagts den enskilde med slöd av värnpliklslagen, civilförsvarslagen eller vapenfrilagen. CivUförsvarspliktiga inom verkskyddet bör dock avlönas av ordinarie arbetsgivare.

Jag finner atl utredningens förslag i fråga om personal ur de frivilliga försvarsorganisafionema har utformats främst mol bakgrund av atl de frivilliga fömtsätts tjänstgöra endasi korta tider och nära hemmet. I likhet med bl. a. överbefälhavaren är jag dock för egen del tveksam om detta system är administrativt mindre betungande än dagpenningsystemet. Jag är även principiellt tveksam lill om elt annat ersättningssystem bör lillämpas för frivillig personal än för värnpliktiga m.fl. Jag förordar därför all den friviUiga personal som skall tjänstgöra inom försvarsmakten, inkl. hemvärnet, och civilförsvaret omfattas av samma dagpenningsyslem som vämpliktiga m.fl. Frivillig personal inom drift värnet bör dock, liksom personal inom verkskyddel, avlönas av ordinarie arbetsgivare. Från flera remissinslanser har föreslagUs all ersättningssystemet för frivilliga ytterligare klariäggs. Jag anser all kommittén (Fö 1982:08) om förmåner m. m. vid frivillig försvarsverksamhet inom ramen för sina direktiv även har att

Prop. 1982/83:115 36

pröva frågan om ersättning vid beredskap och krig. I den mån dagpenningsyslemet då befinns olämpligt för den frivilliga personalen bör förslag till undanlagsregler m.m. utarbetas.

I fråga om utredningens förslag om all dagpenningsyslemet även skall omfalla den anställda personalen vill jag anföra följande. Riksdagen har under hösten 1982 beslutat om .administrativ beredskap på arbetsrättens område (prop. 1981/82:179, AU 1982/83:1, rskr 1982/83:16). I lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m. fl. atl della i lolalförsvarsplaneringen föreskrivs bl. a. om skyldig-hel för arbetsmarknadens parter alt överlägga med motparter om kollekfivavtal för krissituationer som omfattas av lolalförsvarsplaneringen. Enligl riksdagsbeslutet skall del fortsatta planeringsarbetet inledningsvis ledas av en av regeringen tillsatt delegation, sammansatt av företrädare för arbetsmarknadens parter och berörda lotalförsvarsmyndigheter. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag atl den anställda personalen inte bör omfattas av dagpenningsyslemet och inle heUer bör deras ersättningar på annat sätt förfatlningsregleras. Jag förutsätter atl de kommande överläggningarna kommer all visa om behov av författningsreglering finns.

2.2.3 Utbetalningssystemet

Nuvarande förhåUanden

För värnpliktiga m.fl. fastställs och betalas dagpenning ut av försäkringskassa. Ersättningen utbetalas till den inkallade, som regel genom anvisning eller kontoinsättning var 14:e dag och efter tjänstgöringens slut. Syslemel fömtsätter datorstöd. Befattningspenning lill värnpliktiga betalas ul på Ijänslgöringsplalsen.

Utredningens förstag

Enligl utredningens förslag bör fälttraklamente och befallningspenning vara obeskattade och betalas ut pä ijänslgöringsplalsen. Dessa utbetalningar bör enligt utredningen inte innebära nägra särskilda problem. Dagpenning, efter avdrag för preliminär skall, skall inle bara som i fred utbetalas lUl den tjänslepliktige utan bör även kunna lyftas av en anhörig som kan befinna sig pä hemorten eller på annan ort. Utbelalningssystemel får inte vara beroende av datorstöd eller fungerande kommunikationer meUan olika orter. Utredningen har föreslagit alt den Ijänslgöringsskyldige fär en handling som visar behörighet alt få dagpenning och en fullmakt som kan ge anhörig eller annan person behörighet alt lyfta dagpenningen. Denna handUng kan utformas som en talong som bifogas den krigsplace-ringsorder som den Ijänslgöringsskyldige normalt får i god lid före tjänstgöringen. En sådan talong, försäkringsbesked och skatlekort ulgör tillsammans det underlag som behövs för atl hos försäkringskassan få en "dag-

Prop. 1982/83:115 37

penningbok" som ger rätt atl lösa ul dagpenningen på vatfri penningme-delsinrältning. Om fullmakt ges skaU handlingarna före inställelse lämnas fill exempelvis anhörig som då kan få en dagpenningbok upprättad hos försäkringskassan.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tiUstyrker del föreslagna ulbetalningssys-lemet. Flera remissinslanser har dock pekat på svårigheter. Värnpliktsverkel anför att en reviderad krigsplaceringsorder med exempelvis talong för behörighet, fullmakt m.m. kan las fram men alt del för dem som inte är krigsplacerade eller som av någol skäl förioral tidigare utsänd talong erfordras reservblanketter på mobiliseringsplatserna.

Civilförsvarsstyrelsen anser all del för en civilförsvarspliklig inte är meningsfullt alt fä dagpenninghandlingar i samband med krigsplaceringsorder med hänsyn till atl en krigsplacering inom civilförsvaret ofta beslår i tiotals år.

Riksförsäkringsverket pekar på all ökad användning av datorstöd hos försäkringskassorna efter hand kan medföra risk för all den kvarstående personalen inte klarar utbetalning av dagpenning om datorstödet faller bort. Riksrevisionsverkel anser bl. a. all utredningen underskattat antalet tjänslgöringspUktiga som saknar anhöriga på hemorten. Postverket anser del angelägel all dagpenningen utbetalas till en angiven person på hemorten, eftersom fältposlen inte dimensionerats för sådana utbetalningar på Ijänslgöringsplatserna.

Överväganden

För egen del finner jag att utredningens förslag i fråga om utbetalnings-systemet är väl anpassat till de övriga syslem för upprätthållande av olika samhällsfunktioner som förulsätls fungera även i en krissituation. Jag förordar därför all en fortsall detaljplanering från berörda myndigheter genomförs med den inriktning som utredningen har föreslagit. Del ankommer på regeringen all besluta om hur utbelalningssystemel närmare skall utformas.

2.2.4 Tidpunkt för ikraftträdande

Nuvarande ordning

Några särskilda beslämmelser som rör dagpenning och som skall träda i kraft vid beredskap och krig finns f. n. inte.

Utredningen

Utredningen har övervägt frän vilken tidigaste tidpunkt en övergäng från fredsbestämmelser bör kunna ske. Del av utredningen föreslagna ersällningssystemet har utformats med tanke på alt det skall kunna fungera även

Prop. 1982/83:115 38

vid elt överraskande angrepp. Utredningen anser all en mer allmän beredskapshöjning framtvingar en övergång liU ell ersättningssystem som är avsett för krig. Men utredningen anser ocksä all en övergång tiU ett ersättningssystem som är avsett för krigsförhållanden kan le sig omofiverat då endasi begränsade inkallelser sker och försvarsmakten i övrigt behåller fredsorganisationén.

Utredningen föreslär därför att del för krig anpassade ersällningssystemet för vämplikfiga m.fl. skall börja lillämpas när värnpliktiga inkallas med stöd av 28 § värnpliktslagen eller civilförsvarsplikliga tjänstgör under civilförsvarsberedskap. Enligl förslagel bör regeringen fä bestämma om detta ersättningssystem skall lillämpas när värnplikfiga inkallas med stöd av 27 § 2 mom. vämpliktslagen (beredskapsövning) eller civilförsvarspUk-figa las i anspråk med stöd av 12 § 1 mom. andra stycket civilförsvarslagen.

Remissinstanserna

Överbefälhavaren, chefen för marineri, försvarels civUförvallning och SACO/SR anser atl en övergång till ell för krig anpassat ersättningssystem bör ske när värnpliktiga kallas in med slöd av 28 § värnpliklslagen. Någon allmän möjlighel för regeringen atl besluta om övergång när 28 § värnpliklslagen inte tiUämpas bör inle finnas. Den huvudsakliga motiveringen för denna uppfattning är främst risken för all två ersättningssystem annars kommer atl fillämpas samtidigt. Länsstyrelsen i Stockholms län anser all övergången bör ske då beredskapstUlstånd inträder.

Över\'äganden

För egen del anser jag, i likhet med de tidigare nämnda remissinstanserna, att en övergång lill etl för krig utformat ersättningssystem lämpligen bör ske så all erforderlig samordning med lolalförsvarets och övriga samhällsfunktioners övergång tiU beredskaps- och krigsmfiner kan åstadkommas. Del bör ankomma på regeringen alt utfärda de föreskrifter söm kan behövas för övergång till de administrativa rutiner som föreslås gälla vid beredskap och krig.

Enligl min mening kan dock tjänstgöringen under beredskapsövning vara likartad den tjänstgöring som sker med stöd av 28 § värnpliklslagen. I båda fallen finns möjligheten all tjänstgöringen blir avsevärt längre än vad som gäller för tjänstgöring i fred. Jag anser del därför lämpligl atl i värnpliklslagen ange all värnpliktig är berättigad lill fälttraklamente om tjänstgöringen sker med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 § värnpliklslagen. Delta gäller dä även för vapenfria tjänsteplikliga. Motsvarande förmän för civil-försvarspUkliga bör ske genom ändring i 12§ 5 mom. civilförsvarslagen.

Prop. 1982/83:115 39

2.2.5 Vissa övriga frågor

Näringsbidrag

Enligt gällande bestämmelser kan näringsbidrag erhållas när värnpliktiga m.fl., dock inle frivilliga, fullgör Ijänslgöring då dagpenningsyslemet tilllämpas. Utredningen har funnit all bestämmelserna i huvudsak kan lillämpas även under krigsförhållanden, och föreslår erforderliga ändringar och tillägg. Dessa innebär möjlighet även för annan än den IjänslepUklige själv all ansöka om näringsbidrag, all näringsbidrag oavsett ansökningstidpunkt kan erhållas fr. o. m. inryckningsdagen saml all alla ärenden om näringsbidrag prövas av de kommunala familjebidragsnämnderna.

Försäkringskasseförbundel anser all prövningen av näringsbidragsärenden bör läggas på försäkringskassorna. I övrigt har remissyttrandena gällt friviUigas möjligheter all få näringsbidrag. Gällande beslämmelser innebär all näringsbidrag inle får ges till en frivillig när denne får dagpenning. De remissinslanser som yttrat sig i frägan föreslår atl familjebidragslagen ändras så all frivilliga ges möjlighet atl, liksom värnpliktiga m.fl., få näringsbidrag samlidigt med dagpenning.

Enligt min mening bör möjligheten alt fä näringsbidrag finnas även i krig. Jag finner också all utredningen i huvudsak föreslagit lämpliga anpassningar lill krigsförhållanden. Jag kan dock inte bUräda förslagel om atl lägga handläggningen av sådana ärenden helt på familjebidragsnämnderna.

F. n. prövas näringsbidragsärenden i vissa fall av familjebidragsnämnder och i andra fall av försvarets civilförvaltning. Jag har i del föregående (s. 29) redovisat mina överväganden i fräga om vilken myndighet som bör pröva näringsbidragsärenden i fredstid. Jag har funnit all dessa ärenden t. v. helt bör läggas pä försvarets civilförvaltning. Del bör ankomma på den ansvariga myndigheten atl utforma en beredskapsplanering som medger utbetalande av näringsbidrag även under krigsförhållanden.

När det gäller frågan om familjebidragslagen bör ändras sä alt även friviUiga kan erhålla näringsbidrag samtidigt med dagersättning är jag inte beredd alt nu la slällning fill en sädan förändring. Jag anser all den tidigare nämnda kommittén om förmåner m.m. vid frivillig försvarsverksamhel bör studera denna fråga sä all konsekvenserna av en sädan ändring blir ytterligare belysta.

Resor

I värnpliktsförmånsförordningen anges vilka reseförmåner som gäller under ulbUdning. Vid repetilionsulbildning erhålls en fri hemresa för varje hel tjänstgöringsperiod om 60 dagar. Tjänstgöring som inte är utbildning, t.ex. tjänstgöring under beredskap och krig, regleras inte. Utredningen föreslår alt alla resor, som avser tjänsten eller är föranledda av enskild angelägenhet för vilken tjänstledighet beviljats, blir fria för dem som omfattas av dagpenningsyslemet under beredskap och krig.

Prop. 1982/83:115 40

Överbefälhavaren tolkar utredningen sä alt fri resa skall erhållas även vid permission, krigspermission, tjänstledighet och hempermillering.

Jag föreställer mig atl del under sådana tjänstgöringsförhållanden som del här är fråga om inle är rimligt atl lägga kostnadsaspekter på resandet. I , likhet med utredningen anser jag atl den som tjänstgör under beredskap och krig skall ha fria resor ulan begränsningar lill visst antal resor per tjänstgöringsperiod, resmål eller liknande. Della bör även gälla frivillig personal. Jag fömlsätler därvid att resor utanför tjänsten under här aktuella förhållanden kommer all kuiana ske endasi i jämförelsevis begränsad omfattning med hänsyn lill möjlighelerna atl bevilja ledighel och lill transportkapaciteten.

Särskilda ersättningar vid vissa slags tjänstgöring

Utredningen föreslår all särskilda ersättningar för sjöijänslgöring, dykeriarbete, flygtjänslgöring och lallskärmstjänst slopas. Jag har i mina överväganden om värnpliktsförmåner under grundulbildning redovisat mina skäl för all de särskilda ersättningarna skall upphöra. Jag anser i likhet med utredningen och de remissinslanser som tagit upp denna fråga all sådana särskilda ersättningar för visst slag av ijänslgöring m. m. inte heller bör förekomma i krig.

3 Upprättade lagförslag

Förslagen om de generella förmånerna och förmånerna under beredskap och krig kräver endast smärre formella ändringar i värnpliklslagen (1941:967), civilförsvarslagen (1960:74) och kommunalskallelagen (1928: 370). 1 övrigt regleras dessa förmåner i regeringsförordningar.

I fräga om förslagen lill ändringar i det familjesociala slödel till de tjänsteplikliga krävs del ändringar i familjebidragslagen (1978:520).

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats förslag lill

1. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

2. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

4. lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945:833),

5. lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928: 370).

Lagförslaget under punkten 5 har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet.

Lagförslagen är i och för sig av den karaktär all de faller inom området för lagrådets granskning enligt 8 kap. 18 § regeringsformen. De föreslagna ändringarna rör emellertid mindre ingripande ålgärder och är därför av den beskaffenhet att lagrådets hörande kan underlåtas i detta ärende.

Prop. 1982/83:115 41

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

2§

F. n. anges i paragrafen vilka former av familjebidrag som finns. Som framgår av den allmänna motiveringen skall flytlningsbidrag upphöra som familjebidragsform. I enlighet härmed föreslås att begreppet flyttningsbidrag utgår ur paragrafen.

9§

I denna paragraf anges de högsta belopp som kan ulgå i familjepenning. Beloppen har höjts i enlighet med vad som har angetts i den allmänna motiveringen.

I0§

Denna paragraf innehåller bestämmelser för hur bostadsbidraget skall beräknas. Huvudregeln är all den fakliska hyran skall läggas lill grund för beräkningen. Om den fakfiska hyran överstiger den normala hyran för viss angiven lägenhelsstorlek, skaU dock vid beräkningen bortses från del överskjutande beloppet.

Som framhållits i den aUmänna motiveringen bör i fortsättningen den tjänslepliktige i vissa fall få möjlighet all jämföra sin faktiska hyreskostnad med kostnaden för en slörre lägenhet än hittills. Paragrafen har ändrats i enlighet härmed.

Paragrafen öppnar också en möjlighet alt beräkna bostadsbidraget efter en högre bostadskostnad än den normala hyran för den angivna lägenhets-storleken. Härför krävs dock all det föreligger särskilda skäl. I förarbetena till lagen (prop. 1977/78:127 s. 32) angavs några fall där del kunde vara motiverat atl frångå huvudregeln. Denna exemplifiering avsågs inle atl vara uttömmande. Som ytterligare exempel kan nämnas alt en ensamstående Ijänstepliktig kan ha behov av en större lägenhet än elt rum öch kök på gmnd av all han har umgängesräll med ell barn eller delar vårdnaden om etl barn.

Som framhölls i den allmänna motiveringen har begreppet normal hyra vållat problem vid tillämpningen. Jag avser all föreslä regeringen all i familjebidragsförordningen la in en bestämmelse som anger all den normala hyran skall anses vara hyran för nyproducerade lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag eUer motsvarande.

17§

De nuvarande bestämmelserna i denna paragraf har flyttats lill 18 §. Här återfinns i stället bestämmelser om elt tillägg till den som uppbär bostadsbidrag. Innebörden av tillägget, som är nytt, framgår av den aUmänna

Prop. 1982/83:115 42

motiveringen. Tillägget utgår endasi lill den som uppbär bostadsbidrag. Om familjepenning också har beviljats den tjänslepliktige, ulgår dock inget tillägg. Tillägget utbetalas under samma tid som den tjänslepliktige uppbär bostadsbidrag. Bidraget utgår med 60 kr. per månad. Någon särskild avräkningsregel för detta bidrag finns inte. 1 § kan dock tUlämpas pä denna bidragsform, dvs. att det inle skall utgå om del är uppenbart all behov av bidrag inle föreligger.

19§

I denna paragraf regleras rätten lill näringsbidrag. För att kunna få näringsbidrag förutsätts f. n. alt den tjänslepliktige har sin huvudsakliga försörjning av näringen. Detta har i praxis medfört atl den som har tjäns-teinkomsler vid sidan av näringen inte har fäll näringsbidrag. Som har framhållits i den allmänna motiveringen bör möjligheterna atl få näringsbidrag utökas. Paragrafen ändras därför på del sättet all rätten lill näringsbidrag tillkommer även den som bara delvis har sin försörjning av näringen. Della innebär alt även om rörelsen ger relafivt små inkomster sä kan näringsbidrag ulgå under förutsättning atl rörelsen bidrar fill försörjningen. Näring som endasi ger etl ringa överskott och därför mera är av hobbykaraktär kan inle anses bidra lill vederbörandes försörjning och berättigar därför inte lill näringsbidrag. I paragrafen anges också alt näringsbidraget utgår för lönekostnad för särskill avlönad arbetskraft för att helt eller delvis ersätta den tjänslepliktige. Med hänsyn lill den ändring som föreslås behöver del inle anges här all arbetskraften avses ersätta den tjänslepliktige helt eller delvis. Del följer nämligen av huvudregeln all den tjänslepliktige skall ha sin försörjning helt eller delvis av näringen. Ersättaren kan alltså inle ersätta den tjänslepliktige i vidare utsträckning än vad denne själv ägnar sig ät sin näring.

21 §

I denna paragraf anges det belopp som näringsbidraget högst kan ulgå med. Beloppet föreslås höjt från 200 kr. lill 400 kr.

25 §

I denna paragraf finns beslämmelser om beslutsordningen i en familjebidragsnämnd. I samband med tillkomsten av socialtjänstlagen (1980:620) kom i den följdlagstiftning som hängde samman med sodallagsliftningen även vissa ändringar att ske i 25 § familjebidragslagen. Ell i den urspmngliga paragrafen befintligt tredje stycke innehållande bl.a. en hänvisning till förvaltningslagen föll därigenom bort (jfr prop. 1979/80:1, SoU 15, rskr 130). Innehållet i nämnda stycke bör återinföras i denna paragraf.

28 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om vilka myndigheter som

Prop. 1982/83:115 43

beslutar i familjebidragsärenden. Som framhållits i den allmänna motiveringen bör vissa av de ärenden som nu skall avgöras av försvarels civilförvaltning i stället avgöras av familjebidragsnämnden. Samtidigt bör de ärenden om näringsbidrag som nämnden beslutar om föras över lill civilförvaltningen. Försvarels civilförvaltning skall i fortsättningen endast avgöra de s.k. villabosladsfallen saml ärenden om näringsbidrag. Paragrafens första stycke har ändrats i enlighet med detta.

39 §

39 § innehåller vissa beslämmelser om ålerbelalningsskyldighet och eftergift av sådan skyldighet. Frägan om ålerbetalningskyIdighet prövas f. n. av familjebidragsnämnden och om eflergtft av försvarets civilförvaltning. Som framgår av den allmänna motiveringen bör samma myndighet, försvarets civilförvaltning, avgöra dessa frågor. Andra stycket har ändrats i enlighet med det anförda. Av 38 § andra stycket framgår bl. a. alt familjebidragsnämnden är skyldig all lämna civilförvaltningen de upplysningar som den behöver för sin verksamhel. Della innebär all del därigenom blir möjligl för civilförvaltningen alt infordra dels uppgifter om de fall som kan komma all bli föremål för återbetalningsskyldighel, dels underlag för beslul i sådana faU.

42§

Paragrafen innehåller besvärsbeslämmelser. Enligl nu gällande beslämmelser förs talan mol civilförvaltningens beslul i ärenden om eftergift av återbetalningsskyldighel hos regeringen medan familjebidragsnämndens beslul om äterbetalningsskyldighet överprövas av länsstyrelse och dess beslut av kammarrätten. Enligt förslaget fill 39 § skall försvarets civUförvallning pröva frågor om återbetalningsskyldighel. Civilförvaltningens beslul om återbetalningsskyldighet bör kunna överklagas lill kammarrätten. Däremot bör inle de indrivningsålgärder, exempelvis ansökan om stämning eller begäran om utmätning, som civilförvaltningen kan vidta vara överklagbara.

F. n. pågår inom justitiedepartementet en översyn av möjligheterna all kunna överklaga beslul lill regeringen. I detta arbete strävas efter alt befria regeringen från de flesta gmpper av besvärsärenden som den nu prövar (jfr Ds Ju 1982:14). Med hänsyn härtill förordarjag att möjligheten atl överklaga dvilförvaUningens beslul om eftergift av äterbetalningsskyldighet upphör.

42 § har ändrats i enlighet med del anförda.

Ikraftträdandebeslämmelsen

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 1983. Någon särskild övergångsbestämmelse behövs inle. Den som vid ikraftträdandet uppbär bidrag enligl lagen bör automatiskt få sina bidrag omprövade efter de nya bestäm-

Prop. 1982/83:115 44

melserna. Den som inte uppbär någol bidrag eller fått en ansökan avslagen enligl de äldre bestämmelserna får ansöka på nytt. Ärenden som vid ikraftträdandet ännu inle har avgjorts och som efter den 30 juni 1983 skall prövas av annan myndighet bör överlämnas lill rätt myndighet enligt de nya bestämmelserna.

4.2 Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

33 §

I denna paragraf regleras allmänt vilka vämpliktsförmåner som finns. I verkställighelsföreskrifter till lagen har regeringen närmare preciserat dessa. Enligl vad som framgår av den allmänna mofiveringen föresläs alt de särskilda ersättningarna och utbildningspremien skaU upphöra som förmåner för värnpliktiga. I enlighet härmed kan de ulgå ur uppräkningen i lagen.

33 § gäller såväl i fred som i krig. Av vad som framgår av den allmänna motiveringen skall i slort setl samma förmåner lill värnpliktiga utgå i fred som i krig. I förhåUande lill vad som gäller i fred förordas emellertid att ell särskill s. k. fälltraktamenle skall utgä i krig. I 33 § bör denna ersättning föras in i uppräkningen av de förmåner som kan ulgå till värnpliktig. Som har framhållits i den allmänna motiveringen förordas alt den värnpliktige skall vara berätfigad lill fälltraktamenlet då han inkallas med slöd av 27 § 2mom. och 28 § värnpliklslagen. 33 § första stycket har ändrats i enlighet med vad som har anförts. Nu gällande krigsavlöningsreglemente kan därmed upphävas.

I 8a§ lagen (1966:413) om vapenfri tjänst föreskrivs bl.a. att vapenfri Ijänstepliktig är berätfigad fill samma förmåner som enligl 33 § första stycket värnpliktslagen tillkommer värnplikfig i sarnband med tjänstgöring. I 5§ vapenfrilagen föreskrivs alt inkallas vämpliktiga med slöd av 27 § 2 mom. eller 28 § värnpliklslagen får även vapenfri ijänslepliklig kallas till tjänstgöring. Detta innebär all vapenfri tjänstepliklig som inkallas när värnpliktig inkallas med slöd av 27 § 2 mom. eller 28 § nämnda lag får fälttraklamente och i övrigt samma förmåner som värnplikfig.

Ikraftlrådandebestämmelsen

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1983. För värnpliktig, som har påbörjat sin grundutbildning till värnpliktigt kompanibefäl och den 1 juli 1983 fullgjort 360 dagar, skall 33 § i den äldre lydelsen gälla i fräga om ulbildningspremie, dock längst inliU utgången av år 1983. Detta innebär samlidigt alt den värnpliktige inle har rätt lill den förhöjda dagersättningen som föresläs utgå fr.o.m. den 1 juli 1983. Det får ankomma pä regeringen atl i värnpliktsförmånsförordningen reglera detta.

Prop. 1982/83:115 45

4.3 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

12 §5 mom.

I della momenl regleras allmänt förmånerna lill civilförsvarspUkliga. Regereringen har närmare preciserat förmånerna i förordningen (1976:1011, ändrad senast 1982:474) om förmåner lill civilförsvarsplikliga. Ändringarna i della momenl är av samma art och med samma motiv som har anförts till 33 § värnpliktslagen.

12 § 5 mom. gäller även i krig. För de dvilförsvarsplikfiga skall i slort setl samma förmåner ulgå i fred som i krig. Del som fillkommer är det i allmänna motiveringen föreslagna fälllraklamenlel. Fälltraktamentel föreslås ulgå då värnplikfiga inkallas enligt 27 § 2 mom. och 28 § vämpliktslagen. Motsvarande tjänstgöring för civilförsvarsplikliga fmns reglerat i 12 § 1 mom. civUförsvarslagen. I första stycket regleras civilförsvarspliktigas ijänslgöring under civilförsvarsberedskap. I andra stycket, vilket kan sägas motsvara 27 § 2 mom. värnpliktslagen i fråga om värnpliktiga, regleras civUförsvarspUkligas ijänslgöring då regeringen med hänsyn lill försvarsberedskapen förordnar om sådan Ijänslgöring. I 12 § 5 mom. har tillagts all civilförsvarspliklig är berättigad lill fälltraktamenle då han tjänstgör enligl 12 § 1 mom. Nägon annan lagreglering behövs inte. Regeringen får i verk-ställighetsskrifler lUl lagen närmare precisera förmånerna i krig. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1983. Någon särskUd övergångsbestämmelse behövs'inle.

4.4 Förslaget till lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945:833)

Som har framhållits i den allmänna motiveringen förordas alt krigsavlöningsreglementet upphävs. Beslämmelser om della har lagils in i denna särskilda lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet.

4.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Punkten 6 av anvisningarna till 32 §

I denna punkt anges bl. a. de skatterätlsliga konsekvenserna av värnpliklsförmånerna under såväl fred som krig. I första stycket första meningen räknas upp vissa skattefria förmåner under fred. I andra meningen omnämns de förmåner i fred som är skattepliktiga. De förmäner som enligl förslagel kommer alt upphöra kan således tas bort ur denna punkt. Eftersom förmånerna kommer att gälla i såväl fred som krig och med samma skatterätlsliga konsekvenser kan de i första meningarna orden "under fredsljänslgöring" las bort. I ställes bör i första meningen fälttraklamente

Prop. 1982/83:115 46

föras till. Vad som avses med fälttraklamente förklaras i den allmänna motiveringen och i specialmotiveringen fill förslagel lill ändringar i värnpliktslagen. I de sista följande meningarna i första stycket och hela andra och tredje stycket regleras förhållanden som rör krigsavlöningsreglementet. Eftersom della fömtsätts komma alt upphävas kan bestämmelserna som rör krigsavlöningsreglementet ulgå ur punkten 6. Det fömtsätts också alt den fast anställda personalen kommer all avlalsreglera sina löneförhållanden i krig och därvid beskattas pä vanligt säll för inkomst av tjänst.

Ändringen i femte stycket är en konsekvens av ändringarna i föregående stycken.

Ikraftlrådandebestämmelsen

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gängen vid 1984 års laxering. Ersättningar som har utgått enligl värnpliklslagen, vapenfrilagen eller civilförsvarslagen i deras lydelse före den Ijuli 1983 bör behandlas enligl äldre beslämmelser i kommunalskallelagen. I övergångsbestämmelserna har detta lagts fill. Enligt övergångsbestämmelserna liU förslaget tiU lag om ändring i värnpliklslagen kan ulbildningspremie komma alt ulgå liU vämpliklig efter den 30 juni 1983, dock längst fill utgången av år 1983. Sådan premie bör även i fortsättningen vara skattefri. En bestämmelse om della har tagits in i övergångsbestämmelserna lUl lagen.

5 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen dels all antaga förslagen till.

1. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

2. lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967),

3. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

4. lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945:833),

5. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

dels all godkänna vad jag i det föregående har anfört om värnplikts-förmåner under gmndutbildning och ersättningar lill personal i krigsorganisationen.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposilion föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1982/83:115 47

Bilaga 1

1982 års värnpliktsförmånskommittés förslag

I sitt betänkande redovisar kommittén inledningsvis nuvarande förhållanden beträffande förmåner lill värnpliktiga m.fl. under gmndutbildning saml resultatet av en undersökning av överbefälhavaren och statistiska centralbyrån om de vämpliktigas sociala och ekonomiska situation.

Kommittén behandlar därefter de allmänna fömtsättningarna vid utformningen av etl förmånssystem. I andra sammanhang har bl.a. värnpliktslön och elt syslem baserat på den värnplikfiges sjukpenning diskuterats. Båda dessa lösningar bygger på all de värnpliktiga i så stor ulslräckning som möjligl skall kunna leva på samma ekonomiska nivå som före inryckningen. Kommittén anser all bl.a. kostnadsskäl talar för atl förmånssystemet inle bör syfta till att kompensera del inkomstbortfall som kan uppslå i samband med grundutbildningen ulan liksom f. n. bör garantera ekonomisk och social trygghet för den värnpliktige och för dem av hans anhöriga som är beroende av hans inkomsler. Kommittén avfärdar därmed den krifik som i olika sammanhang riklats mot syslemel, men föreslår vissa förbättringar inom ramen för detta syslem.

Kommittén lar i della sammanhang upp stadgandet i socialtjänsfiagen om kommunalt försörjningsansvar och finner därvid atl den enskilde har räll lill bistånd enligl denna lag, oavsett om han är värnpliktig eller inte, om hans behov inle kan tillgodoses pä annat sätt.

KommUtén redogör vidare för den nuvarande fördelningen av ansvar mellan stat och kommun när del gäller de värnpliktigas förmåner och för bakgmnden lill denna ansvarsfördelning. Belräffande den framlida ansvarsfördelningen lar kommillén avstånd frän etl alternativ som innebär atl staten ansvarar för förmåner till den värnpliktige och kommunen för förmåner lill hans familj, framföraUt på gmnd av all socialbidraget då skulle ersätta befintliga bidrag, vilket torde innebära en utveckling i strid med de långsiktliga strävanden i svensk socialpolitik. Valet mellan övriga allernativ (den ordning som nu gäller eller ell alternafiv där staten blir helt ansvarig för kostnaderna) måste enligt kommillén bli avhängigl av hur administrationen för beslut om och utbetalning av familjebidrag organiseras.

Slutligen redovisas förslag lill åtgärder i värnpliktsförmånssystemet.

Kommillén finner alt det nuvarande systemels huvudprinciper är lämpliga och anser alt naturaförmånerna bör ulgå som f. n. Kommillén lämnar däremot förslag om kontantförmånernas storlek saml om vissa förändringar i regelsystemet liksom förslag om slopande av vissa förmäner saml införandel av nya. Kommittén betonar att förslagen tUlsammans bildar en helhet.

Prop. 1982/83:115 48

Generella förmåner

Dagersättningen föreslås höjas med 2 kr. per är under de närmaste fyra budgetåren. Höjningen är beräknad i fasta priser (genomsnillsprisläget 1982/83 är bas).

Premierna för utbildning lill viirnpUkfigl kompanibefäl föreslås slopas. Kommittén föreslår i stäUet atl ett nytt fillägg till dagersättningen införs. Tillägget bör utgå med 45 kr. efter den 360:e Ijänslgöringsdagen.

Ulryckningsbidragel föreslås höjas med 500 kr. till 2000 kr. budgetåret 1985/86. Kommittén pekar också på behovet all bestänimelserna om kontant arbetsmarknadsstöd ses över med avseende pä alt tillgodoräkna värnpliktstjänstgöringen som kvalUikalionslid.

De särskUda ersällningama (sjö-, dyknings-, flyg-, flygrisk- och hopp-tillägg) är enligl kommillén all betrakta som risklillägg, Del är inte möjligl atl gradera olika slags risker. Kommittén föreslår att de särskilda ersättningarna slopas. Riskfyllda verksamheter bör göras så säkra som möjligl och om skada trots allt skuUe uppstå, skall slaten liksom f. n. garantera ell tillfredsställande ekonomiski skydd.

Inom marinen ulgår i vissa fall s. k. mässpengar lill värnpliktiga. Kommittén konstaterar atl en värnpliktig alllid skall ha rätt lill fri kost, oavsett om han bespisas i befälsmäss eUer inle. Nägon ersättning till mässen, förutom för den värnpliktiges mat, erfordras inle. Kommittén föreslär därför all mässpengar för värnpliktiga slopas.

Förplägnadsersällningen föreslås höjas lill 25 kr. per dag.

Kommittén föreslår att den beloppsgräns om 300 kr. som gäller för av förbandschef förhyrd bostad ål värnpliktig slopas. Vidare föreslås att det hyresbidrag som i vissa fall kan utgå fill värnpliktig som inkvarteras i egen bostad höjs från 50 kr. till 100 kr. per månad.

Beklädnadsersätlningen, vilken varit oförändrad sedan den 1 januari 1977, föreslås räknas upp lill aktuellt prisläge.

Resor

Kommittén föreslår all de s. k. vpl 10-resorna slopas och all värnplikfig under gmndutbildning i stället får en fri ledighetsresa per tjänstgörings-vecka. Denna förändring, i kombinafion med möjligheten all byta fria resor mol lokala månadskort eller s. k. länskort, innebär all den värnpliktige kan resa hem så ofta del är möjligl med hänsyn lill tjänstens krav på närvaro vid förbandet och avståndet mellan tjänstgöringsorten och hemorten.

Av kostnads- och Irafikkapacitetsskäl anser kommittén all fördubblingen av antalet fria resor inle får innebära en fördubbling av antalet flygresor för de värnpliktiga som har rätt alt nyttja flyg. Kommittén föreslår därför atl sädan värnpliktig fär nyttja flyg vid endasi varannan fri resa.

Prop. 1982/83:115 49

I syfte alt försöka begränsa de höga kostnaderna för flygresor föreslås vidare atl reglerna härför skärps. Kommillén föreslär ocksä all man bör pröva om inte förbanden kan faktureras de verkliga kostnaderna för varje resa. Della borde enligl kommittén öka kostnadsmedvelandet hos myndighetema.

Överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning har f. n. delat ansvar belräffande de värnpliktigas resor. Kommillén föreslär atl möjlighetema atl sammanföra uppgifterna lill en myndighet bör utredas i särskild ordning.

Familjesocialt stöd

Gifta eller sammanboende med barn har enligt gjorda undersökningar genomsnittligt den lägsta disponibla inkomsten per familjemedlem. En förbättring för denna grupp är därför angelägen och kan genomföras genom alt höja familjepenningen för barn. Kommillén föreslår all familjepenningen för barn skaU utgöra hälften av familjepenningen för maka. Under budgelårel 1982/83 motsvarar delta en höjning med 90 kr. fill högst 720 kr. per månad.

Nuvarande regler för bostadsbidrag innebär atl den värnpliktige normall garanteras minsl häfflen av bostadskostnaden. Egna inkomsler kan dock reducera beloppet. Kommittén föreslär atl beloppet även skaU kunna reduceras om makan har synnerligen höga inkomsler.

Familjebidragslagens begrepp "normal hyra" vållar problem vid fill-lämpningen av lagen. Kommittén föreslår all med normal hyra skaU avses hyran för en nyproducerad lägenhet i aUmännyttiga bostadsföretag. Kommittén föreslår all ett nytt bidrag, tillägg tUl bostadsbidrag, införs. Detta bidrag skall utgå lUl ensamstående som uppbär bostadsbidrag, dock ej till den som bor i föräldrahemmet. Bidraget är avsett all läcka rörliga kostnader för hushållsel, fasta kostnader för telefonabonnemang och kostnad för hemförsäkring. Bidraget bör utgå med högst 60 kr. per månad.

Semesterlön föreslås i fortsättningen räknas som inkomst vid beräkning av behov av familjebidrag.

Näringsbidrag kan f.n. utgå liU värnpliktig som har sin huvudsakliga försörjning från näring som drivs av honom eller hans maka. Della innebär alt den som även har inkomst av tjänst inte kan få näringsbidrag om Ijänsleinkomsten överstiger inkomsten från näringen. KommUtén anser all om näringen bedöms vara av vikl för den värnpliktiges försörjning, så skall näringsbidrag kunna ulgå även om den värnpliktige inte har sin huvudsakliga försörjning från densamma.

Förutsättningen för alt erhålla näringsbidrag är f. n. alt avlönad ersättare anställs eller all verksamheten läggs ned under tjänstgöringen. Kommittén 4 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 115

Prop. 1982/83:115 50

anser alt den som själv driver näringen vidare, utan atl ha anställt ersättare, bör fä möjlighet atl i vissa fall erhålla näringsbidrag.

Dagsbeloppel för näringsbidrag föreslås vidare höjas från högst 200 kr. till högsl 400 kr.

Rälien till flyttningsbidrag regleras f.n. i familjebidragslagen. För all skapa möjlighel atl handlägga dessa ärenden lokall på förbanden föreslås atl reglerna om flyltningsbidrag flyttas tiU förordningen (FFS 1979: 31) om särskild ekonomisk hjälp liU värnpliktiga.

Kommittén har övervägt olika alternativ för familjebidragsadminislralionen, varvid en överföring till försäkringskassorna, en centralisering av samfiiga ärenden lill försvarels civilförvaltning och en decentralisering frän försvarets civilförvaltning lill kommunerna prövas. Kommitténs utgångspunkt har varit atl föreslå en förändring endast om denna innebär en rafionaliseringsvinst och en besparing jämfört med nuläget. Kommillén konstaterar alt endast i alternafivet med en decentralisering tUl kommunerna kommer nägon besparing all kunna uppnås. Därför föreslås att kommunemas familjebidragsnämnder normall skall avgöra samtliga familjebidragsärenden utom ärenden avseende bostadsbidrag för villa, näringsbidrag, återbetalningsskyldighel och eftergift av återbetalningsskyldighel, vilka skall avgöras av civilförvaltningen. Förslagel bedöms medföra en besparing motsvarande fyra personår på civilförvaltningen.

Möjlighelerna till kostnadsminskningar i förmånssystemels adminislralion har också kommenterats. Dylika förenklingar innebär oftast en schablonisering av förmånerna. Dessa får enligt kommillén inle drivas så långl att merkostnaderna för utgående förmåner överstiger de besparingar som görs i administrationen.

Kommittén redovisar slutligen beräkningar av kostnaderna för de framlagda förslagen och förslag lill nödvändiga författningsändringar.

Prop. 1982/83:115 51

BUaga2

Sammanställning av remissyttrandena över 1982 års värnpliktsförmånskommittés betänkande (Ds Fö 1982:4) Förmåner till värnpliktiga m. fl. under grundutbildning

Efter remiss har yttranden över kommitténs betänkande avgetls av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaUning, försvarels ralionaliseringsinsfilul, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, riksskatteverket, arbetsmarknadsstyrelsen, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Slockholms och Norrbollens län, försvarels personalvårdsnämnd, försäkringskasseförbundel, Svenska kommunförbundet, kommunslyrdsema i Stockholms, Malmö, Göleborgs och Vefianda kommuner, Lantbmkarnas riksförbund. Tjänstemännens centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges socialdemokrafiska ungdomsförbund. Centerns ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet. Folkpartiels ungdomsförbund. Vänsterpartiet kommunistemas ungdomsförbund (Kommunistisk ungdom), vämpliktiga arbetsgruppen och vapenfria arbetsgmppen.

Försäkringskasseförbundet har bifogat inkomna yttranden från de allmänna försäkringskassorna.-

Vidare har yttrande avgetls av försäkringsanställdas förbund, riksförbundet för sexuellt Ukaberättigande och vapenfriförbundel.

I följande sammanslällning återges yttrandena i redigerat skick. För överskådlighelens skull redovisas de under de olika avsnitt som motsvarar propositionens allmänna motivering (punkt 2.1).

Allmänt

Överbefälhavaren (ÖB):

ÖB delar kommitténs uppfattning all nuvarande värnpliklsförmänssy-stems huvudprinciper f. n. är lämpliga.

ÖB vill dock ansluta sig till Nicanders och Nilssons särskilda yttrande om fortsatt utredning av värnpliklslön.

Socialstyrelsen:

Kommunen har enligt socialtjänstlagens 3 § del yttersta ansvaret för alt de som vistas i kommunen får det stöd som de behöver men della ansvar innebär inle någon inskränkning i del ansvar som vilar pä andra huvud-

Prop. 1982/83:115 52

Socialstyrelsen anser atl utbildning och Ijänslgöring som fullgörs enligt pliktlagar skall vara en slallig angelägenhet.

Med anledning av de många olika bidragsformer som idag ulgår med del nuvarande syslemel ser socialstyrelsen modellen "värnpUklslön" med familjestöd som ell allernativ som aUvarligt bör beaktas och utredas. I samband härmed bör också nämiare undersökas om administrationen av värnpliklsförmånerna kan förenklas för alt skapa en mer enhetlig och samlad administration, t.ex. i likhet med administrationen av förmäner i samband med repetitionsulbildning vUken sker genom försäkringskassorna.

Socialstyrelsen anser atl samtliga förmåner bör värdesäkras.

Riksrevisionsverket (RRV):

RRV anser det vara en slor brist i utredningen, alt den ej behandlar alternafiv till dagens förmånssystem och avvägningar mellan skilda förmånstyper säsom dagersättning, reseförmäner och selekliva förmäner i förhållande fill kostnadsramen.

Riksskatteverket (RSV):

Skatteplikten för merparten av de ersättningar som f.n. ulgår till värnpliktiga är reglerad i p. 6 av anvisningama lill 32 § kommunalskatlelagen. RSV fömlsätler all om kommilténs förslag genomförs, del ocksä sker en anpassning tiU dessa inom skatleförfallningarnas område. Så t.ex. bör slopandel av utbildningspremie och särskUda ersättningar medföra all någon skatterättslig reglering av dessa ersättningar inte längre är nödvändig.

Länsstyrelsen i Norrbottens län;

Länsstyrelsen fillstyrker förslaget.

Försvarets personalvårdsnämnd (IFPVN):

Nämnden delar kommitténs uppfattning all nuvarande syslems huvudprinciper är lämpUga. Frågan om soldallön har dock inle studerats av kommittén. Enligt nämndens uppfattning bör denna fråga studeras närmare t. ex. inför nästa försvarsbeslut. En ökad differentiering av utbildningstiden, ökande andel kvinnor som genomför gmndutbildning och begränsningar av det totala antalet värnpliktiga som genomför grundutbildning är exempel på åtgärder som förstärker tanken på all införa någon form av lönesystem för vämpliktiga.

Prop. 1982/83:115 53

Malmö kommun:

Kommunstyrelsen framförde i yttrande lill departementet under förra året synpunkter beträffande alternativa förslag lill lösningar av värnplikts-förmånsfrågorna. Härvid uttalade kommunstyrelsen sill förord för elt syslem med s.k. värnpliktslön. Kommunstyrelsen vidhåller sin därvid redovisade uppfattning. Innan någol avgörande träffas belräffande införandel av ell dylikt system erfordras emeUertid yllerligare utredning. Kommunstyrelsen förordar atl del vidare utredningsarbetet inriktas på närmare undersökningar av frågor som har samband med etl syslem med värnpliklslön.

Centralorganisationen SACO/SR:

En helhetslösning är nödvändig. Den nuvarande dagersättningen bör omformas tiU en ordentlig lön. Denna lön bör bestämmas så all hela del brokiga och svåröverskådliga bidragssystemet blir överflödigt och kan avskaffas.

Landsorganisationen i Sverige (LO):

Kommittén har funnit det nuvarande systemels huvudprinciper vara tillämpliga och föreslår därför inga ändringar.

LO kan inte dela denna uppfattning och anser.all en lösning enligt sjukpenningsyslemet är atl föredra.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

SSU vill kraftigt understryka behovet av en förbättrad information tiU de värnpliktiga om deras ekonomiska och sociala rättigheter.

Centerns ungdomsförbund (CUF):

CUF förordar att värapliklslön införs.

Det nuvarande ekonomiska förmånssystemet omarbetas således för atl bygga pä en värnpliktslön, inom ramen för en garanterad minimiinkomst i samhället i övrigt.

CUF konstaterar vidare all famUjepenning och bostadsbidrag måste fortsätta att ulgå, då värnpliktslönen i sig inte garanterar full ekonomisk trygghet för alla värnpliktiga.

Moderata ungdomsförbundet (MUF):

MUF har under ett flertal år i olika sammanhang hävdat atl sociala kostnader och förmåner tiU de vämpUkliga inle skall belasta försvarshu-

Prop. 1982/83:115 54

vudtiteln utan istället överföras till socialdepartementet. Vi vill även denna gång med skärpa framhålla detta. Skälet är främst atl värnpliktsförmånerna är all se som en del av del sociala trygghetssystemet. Den ekonomiska avvägningen bör därför ske mol andra sociala insatser och inle mot exempelvis materielanskaffning.

Folkpartiets ungdomsförbund (FPU):

FPU ser positivt på kommitténs utredning om den nya socialtjänstlagens innebörd med avseende på kommunalt försörjningsansvar gentemot den värnpliktige. Vi vill betona vikten av att kommunerna informeras sä all de inser sitt ansvar.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

Vi menar atl vi förr eller senare blir tvingade all försöka komma bort frän del syslem med specialbidrag som kan liknas vid elt lapptäcke. Med etl avlöningssystem efter civila normer skulle delta kunna avskaffas. Della har kommillén inte alls lagil upp och detta menar vi är en mycket allvarlig försummelse.

Försäkringsanställdas förbund:

Endast genom förenkling och samordning av socialförsäkringens regler och adminislralion kan vi behålla och skapa utrymme för en expansion i det socialpolitiska bidragssystemet. Ulan att samhällets totala kostnader ökas.

Med hänsyn till vad förbundet framfört ovan avstyrker vi förslaget i sin helhet som en framtida lösning. Vi föreslår all den principmodell som under stor enighet framlagts av socialpolifiska samordningsulredningen förverkligas snarast möjligl.

Utifrån samordningsulredningens förslag har försäkringsanställdas förbund och försäkringskasseförbundel arbetat fram etl program "För en allmän och aktiv socialförsäkring", i vilket vi beskriver hur regler och administration kan ändras och därmed leda lill förenkUng, effektivisering och samordning av hela socialförsäkringssystemet.

Dagersättning, tillägg till dagersättning, utbildningspremier

Chefen för armén (CA):

CA anser inte att kommitténs förslag att slopa premierna för utbildning till värnplikligl kompanibefäl är acceplabell. Kommilténs förslag är en vidareutveckling av ell riksdagsbeslut frän 1975 som innebär atl syslemel i

Prop. 1982/83:115 55

och för sig får en logisk uppbyggnad, men förslagel får stora negafiva konsekvenser föi" några av de mest väsentliga kalegoriema i vär värnplikts-armé, våra plutons- och kompanichefer i krig.

Chefen för flygvapet (CFV):

CFV biträder inte kommilténs förslag all slopa premien för utbildning lill värnplikligl kompanibefäl. Premierna är molivationshöjande och säkerställer en nödvändig kompetensnivå hos berörda kategorier för all lösa uppgifterna i krigsorganisationen.

Kommitténs förslag begränsar i hög grad möjligheten all erhålla kom-panibefälsutbildade värnpliktiga av godtagbar kvalitet i fiUräcklig omfattning som grund för rekrytering av t. ex. yrkes- och reservofficerare.

Försvarets civilförvaltning (FCF):

FCF tillstyrker med samma motiv som kommillén förslagel all ulbildningspremier tas bort efter genomgången utbildning tUl värnplikfigl kompanibefäl, mariningenjör, flygingenjör i flygtjänst och meleorolog samt att ell nytt tillägg liU dagersättningen efter 360:e Ijänslgöringsdagen införs. I och med den föreslagna ändringen kommer, med undanlag för de värnpliktiga som omfattas av övergångsbestämmelserna, även frågan om återbetalning av premie för den som anställs som yrkesofficer atl lösas. Såvill kan bedömas lär bestämmelsen om återbetalning av erhållen premie på försvarsmaktens goodwill och ell borttagande av grunden för missnöjet är därför angeläget.

Socialstyrelsen:

Dagersättningen höjs lill 30 kr. Man torde kunna ulgå ifrån atl dagersättningen skall läcka allt, från inköp av hygienartiklar tiU utgifter för kulturella intressen, nöjen och sådana resor som inte omfattas av fri- eller vpl 10-resor.

Riksrevisionsverket (RRV):

RRV kan inte acceptera kommitténs förslag all slopa premierna fill kompanibefälsutiagna vämpliktiga. Enligl verkels mening genomgår dessa värnpliktiga en mycket kvalificerad utbildning, som leder till för krigsorganisafionen viktiga befallningar. För all nå utbildningsmålet är de värnpliktigas engagemang av avgörande belydelse. Eftersom premie endast utgår vid godkänd utbUdning, utgör den ett värdefullt incitament. RRV finner del motiverat atl premie ocksä utgår lill tolkar och lill värnpliktiga vid försvarels radioanstalt. RRV tar med detta ej slällning lill premiebelop-pets storlek.

Prop. 1982/83:115 56

Kammarrätten i Göteborg:

Enligl kammarrättens mening finns skäl anla all premierna ulgör en motivafionshöjande faktor och, vid frivillig uttagning, har en rekryterings-främjande effekt. Del framstår ä andra sidan som ell rällvisekrav all även andra värnpliktiga med lika lång Ijänslgöring som de kompanibefälsutiagna lillerkänns premier.

Försvarets personalvårdsnämnd (FPVN):

Utredningen föreslår att ökningen av dagersättningen skall ske i reella belopp, dvs. även inflationen skall kompenseras. FPVN delar inle denna uppfattning. Höjningen av dagersättningen bör enligt nämndens mening beslutas i samband med den årliga budgetbehandlingen. En automatisk indexuppräkning begränsar även handlingsfriheten betäffande övriga vämpliktsförmåner. Enligl FPVN:s uppfattning bör det familjesociala slödel priorileras före de generella förmånerna.

Vidare ställer sig FPVN bakom förslaget all slopa premierna för utbildning liU vämplikligt kompanibefäl. Nämnden har ingående prövat denna fråga och funnU alt fördelarna med all slopa premierna överväger. Om premierna inte slopas torde frågan om en utvidgning av premierna lill all omfatta även andra grupper behöva utredas. Altemalivt bör utredas införande av etl differenfierat premiesystem som lar hänsyn lill bl. a. tjänstgöringstidens längd.

Stockholms kommun:

Socialförvaltningen i Stockholms kommun anser att de föreslagna förändringarna är välmotiverade. De föreslagna förändringarna skulle bl.a. innebära väsentliga förenklingar genom all särskilda bidrag las bort och i stället schabloniseras. Ett bra exempel pä det sistnämnda är all premierna i vissa faU ersätts med en högre dagersättning efter den 360:e tjänstgörings-dagen.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO):

Vad gäller dagersättningen förordar TCO kommitténs allernativ 1, enligt vilket dagersättningen successivt höjs till 30 kr. i nuvarande penningvärde.

Centralorganisationen SACO/SR:

Avslutningsvis är det med slor förvåning SACO/SR:s studeranderäd noterar all ulbildningspremien fill värnpliktiga kompanibefäl las bort. SACO/SR beklagar detta förslag och motsätter sig del. Studeranderådel

Prop. 1982/83:115 57

ansluler sig till den motivering ledamoten Lars Nicander anför i sin reservalion i denna fråga.

Landsorganisationen i Sverige (LO):

I likhet med ledamöterna Erixon, Lindström och Svanberg anser LO att dagersättningen redan nu kan fastslällas liU 30 kr. i samband med nästa försvarsbeslut.

LO delar också kommilténs uppfattningar rörande slimulanspremier.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

De värnpliktiga har under de senasie åren haft en sämre utveckling än nettoprisindex av dagersättningen. SSU menar all kravet på 30 kr. i dagersättning skaU uppfyllas inom ramen för innevarande försvarsbeslut, sä all de vämplikfiga hamnar pä en någorlunda hygglig ekonomisk standard. När kravet pä 30 kr. i dagersättning är genomfört, måste de vämpliktiga varje år minst få en ökning av bidraget som motsvaras av prisutvecklingen i samhället.

SSU delar kommitténs uppfattning i övrigt under detta avsnitt.

Centerns Ungdomsförbund (CUF):

Vad beträffar tanken på värnpliklslön så verkar delta av kommilténs förslag att döma ligga långt fram i liden. I väntan på den reformen viU CUF bUräda förslagel om en omedelbar höjning av dagersättningen fiU 30 kr., för atl bättre svara upp mol målsättningen om ekonomisk gmndtrygghet.

Moderata ungdomsförbundet (MUF):

MUF biträder höjningen av ulryckningsbidragel samt dagersättningen enligl alternafiv 2.

Vad avser fillägg till dagersättningen, premier, avslyrker MUF ett slopande av premien lill de kompanibefalsvärnpliktiga. Mofiven för detta ställningstagande överensstämmer med dem som ledamoten Lars Nicander lämnat i en reservalion.

Folkpartiets ungdomsförbund (FPU):

En dagersättning pä 30 kr. måste anses som ell minimum för all garantera den värnpliktige drägliga ekonomiska förhållanden.

FPU vill vidare klart stödja reservationen angående KB-premien från ledamoten Lars Nicander. Den motivering som där anges omfaltar hela problemkomplexet lUl skillnad frän majoritetens synsätt, vilket leder fram fiU slutsatsen alt KB-premien bör bevaras.

Prop. 1982/83:115 58

Kommunistisk ungdom:

Kommunistisk ungdom stöder de värnpliktigas krav på 30 kr. om dagen, och anser det mer än rimligl att höja dagersättningen. I ett val mellan två alternafiv som båda skjuter målet på framliden ser vi oss tvingade all förorda de socialdemokratiska ledamöternas reservafion.

Kommunistisk ungdom anser all de som ligger inne länge, inle enbart de KB-uttagna, ska kompenseras genom högre dagersättning och inle genom den typ av "mulor" som ulbildningspremien är.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

Av två förslag som båda skjuter målet längt framför sig, så ser vi oss tvingade atl förorda den socialdemokratiska reservationen. Vi menar all del inle är tillräckligt snabbt som de värnpliktiga kommer upp i en acceptabel nivå. Regeringen måste därför undersöka alla möjligheter all nå målet 30 kr. om dagen, snabbare än kommillén föreslär.

Vapenfria arbetsgruppen:

Enligl Fst/PV:s undersökning angående dagersättning räcker inle värn-pliklsrörelsens krav om en dagersättning pä minimum 30 kr. lill att man skall bli oberoende ekonomiski setl under tjänstgöringen. Av de förslag som kommittén redovisar finner vi därför naturiigt att ansluta oss fill förslagel som ger den högsta höjningen. Samtidigt får vi dock framföra vår uppfattning att detta inte fär anses räcka till för de vapenfrias ekonomiska behov. Enligt vår mening borde dagersättningen vara så pass hög som 40 kr. per dag.

Vapenfriförbundet:

Dagersättningen. Vi anser i likhet med experten Ola Nilsson all dagersättningen omgående borde höjas fill 30 kr. Av kommitténs båda förslag föredrar vi givetvis del första alternativet som innebär all dagersättningen blir 30 kr., (uttryckt i prisläge 1982-83) budgetåret 1987/88. Vi anser del självklart alt aUa värnpliktiga och vapenfria ska vara ekonomiski oberoende under sin tjänstgöringslid.

Vissa särskilda ersättningar

Chefen för marinen (CM):

CM avvisar kommitténs förslEig all de särskilda ersättningarna skaU slopas.

Prop. 1982/83:115 59

Ersätiningen vid sjöijänslgöring skall endast lill en del, i många fall lill en mindre del, ses som ell risklillägg medan andra faktorer är mer dominerande. De värnpliktiga i marinen som är sjökommenderade på fartyg och båtar har en mer krävande arbetssituation och lever i en sämre arbetsmiljö än de flesta andra värnpUktiga i försvarel. Arbetsuppgifterna är i allmänhet ansvarsfulla och kraven på tjänslbarhelen hög. Den värnpliktige måste ha en stabil och fysisk kondition.

CM vill slutligen påpeka all slarki stöd i denna fräga för CM:s uppfattning finns säväl bland flottans värnpliktiga som i uttalanden av 1982 års värnpliklsriksdag. Sistnämnda har lill och med begärt alt fillägget görs skattefritt någol som skulle tillmötesgå i allt väsentligt utredningens strävan efter administrativt enkla syslem. CM lar dock ej stäUning i denna sistnämnda fråga.

Om mässpenningen (det fasta tillägget) inle utgår lill värnplikligl kompanibefäl som verkligen är mässmedlem innebär della all den fasl anställda aktiva och reservpersonalen i mässen subvenfionerar den värnpliktiges kostförstärkning vilket inle kan anses räll.

CM:s förslag innebär dock all värnpliktiga kockar och servicepersonal inle erhåller mässpengar, dvs. inle bespisas från befälsmäss, vilket även kommittén föreslagit.

CM föreslär alt "Under sjöijänslgöring erhåller värnplikligl kompanibefäl som bespisas frän befälsmäss mässpengar enligl de bestämmelser om sådana förmäner som enligl kollektivavtal gäller för tjänsteman."

Chefen för flygvapnet (CFV):

Rekrytering av berörd värnpliktig personal sker på friviUighetens väg. Slopande av flygtUläggen kommer alt försämra/omöjliggöra rekryterings-möjligheterna. Tvång i detta sammanhang är uteslutet.

Kommillén anger bl.a. atl flyg- och flygrisklillägg är all betrakta som risklillägg. Della är lill slor del fel vad rör flygvapnet. Ovan angivna flygförare vid jakt-, attack- och spaningsflygdivisionerna har en ytterst kvalificerad utbildning med ell högt preslalionskrav. Dessa förare löser sina uppgifter i flygvapnets primärvapensyslem. Flygtillägget skall ses som en del av lönesättningen. För elever vid GFU är som angivils ersättningen mer atl betrakta som ersättning för en högt kvalificerad utbildning än som ell riskliUägg. Tillägget är i della fall liksom även vad rör ylbärgarna ell rekryteringsfrämjande medel.

Försvarets civilförvaltning (FCF):

FCF tillstyrker all de särskilda ersättningarna och mässpengar för värnpliktiga slopas.

Prop. 1982/83:115 60

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI):

FRI har intet all erinra vad gäller en ensning av riskfilläggen.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten vill särskilt uttala sill slöd för förslagel alt slopa de särskilda ersättningarna och mässpengarna. Vad kommUtén anfört som motiv för förslagel finner kammaiTällen övertygande. Förslaget torde ha icke oväsentliga administrativa fördelar.

Landsorganisationen i Sverige (LO):

Kommittén har även behandlat frågan om riskersältning. Del är korrekt alt risklillägg för civilanslälld personal är en avtalsfråga saml all man bör sträva efter att med olika åtgärder skapa sä säkra situationer som möjligl. Trots alla åtgärder kommer det dock att förekomma situationer där olägen-hel behöver kompenseras. Härvid bör man dock följa de enligl kollektivavtalen gällande principerna vid bedömning av när risktillägg skall ulgå. LO har emellertid förståelse för de adminislrativa förenklingar som uppstår vid slopande av dessa tiUägg.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

Kommilténs förslag all slopa riskfilläggen ser vi som positivt. Vi delar kommitténs uppfattning atl riskfyllda verksamheter skaU göras sä säkra som möjligt samt atl vid olycka eller fiUbud skall elt liUfredsslällande ekonomiski skydd ulgå. Vi har dock uppfattningen att sjölillägget ej är alt betrakta som ell risklillägg, del bör istäUet ses som etl tillägg för obekväma arbetsförhållanden.

Sjölillägget bör även göras skattefritt samt värdesäkras, delta för att skapa slörre rättvisa mellan de sjögående värnpliktiga.

Förplägnadsersåttning, inkvarteringsersättning, beklädnadsersättning

Försvarets civilförvaltning (FCF):

Värnpliktig skall i första hand erhålla fri förplägnad. FCF anser inle att tillstånd skaU kunna medges värnpliktig alt själv svara för sin förplägnad i de fall där förbandet inle kan tillhandahålla värnpliktig fri förplägnad t. ex. av religiösa skäl. I sådant fall anser civilförvaltningen all mållidsersältning skall ulgå. Endasi i samband med tjänstledighet eller vid frånvaro på grund av sjukdom bör förplägnadsersåttning kunna utgä. Ämbetsverket föreslår

Prop. 1982/83:115 61

atl 30 § vämpliktsförmånsförordningen ändras så alt rätlen att ge värnpliktig fillstånd all själv svara för sin förplägnad utmönstras. En sädan förändring motverkar atl förplägnadsersåttning kan komma att betraktas som ell alternafiv lill den fria förplägnaden.

FCF tiUstyrker alt begreppet inkvarteringsersättning utmönstras ur värnpliktsförmånsförordningen och ersätts med begreppet hyresbidrag. In-kvarteringsersättningen som sådan är inte en förmån som utgår till den vämpliktige och skall därför regleras i annan ordning. Uppräkningen av hyresbidraget är motiverat med hänsyn liU den allmänna kostnadsutveckUngen. Borttagandet av kopplingen mellan utgående bostadsbidrag och hyresbidrag tUlstyrks med hänsyn till hyresbidragels karaklär av sUtageer-sätlning.

FCF finner det rimligt atl den av kommittén föreslagna uppräkningen av beklädnadsersättningen sker. Ersättningens storlek kommer all fastställas i kommande av ämbetsverket utgivna föreskrifter.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen förordar alt förplägnadsersällningen, som under många år varit helt oliUfredsställande, snarast höjs tiU en acceptabel nivå som medger all de tjänstepliktiga under tjänslgöringsuppehållet kan vistas pä annan plats än i hemmet.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS):

Flertalet av de vapenfria kan inte erbjudas fri kost in natura, utan de tvingas att åtminstone liU en del anlita näringsställen. De får därför en kontant matersättning vars storiek (f. n. 45 kr. för dag) är avpassad fiU de fömtsättningar som gäller för dessa vapenfria. Även den föreslagna höjningen av förplägnadsersällningen uppfattas som en nackdel i jämförelse med del kosthåll som matersältningen erbjuder.

Landsorganisationen i Sverige (LO):

Beträffande de särskilda ersällningama för förplägnad, inkvartering och beklädnad har LO inget atl invända mot förslagel.

Moderata ungdomsförbundet (MUF):

MUF biträder utredningens förslag avseende förplägnadsersältning, inkvarteringsersättning och beklädnadsersättning.

Prop. 1982/83:115 ' 62

Värnpliktiga arbetsgruppen:

Man kan med en viss tillfredsställelse notera all förplägnadsersällningen har höjts från 10 liU 15 kr. för dag fr.o.m. den 1 jufi 1981 och alt nu kommillén föreslår en ytterligare höjning liU 25 kr. per dag.

Det är dock beklagligt atl kommillén inle inser all ersättningen borde höjas till samma nivå som måltid&ersätlningen, nämligen 45 kr. för dag.

Vapenfria arbetsgruppen:

Vi häller med om vad som sägs angående förplägnadsersällningen. Vi vill även peka på alt del i dagens läge finns en bidragsdjungel vad gäller de olika formerna för ersättningar iLll vapenfria inom koslomrädel. En sanering av de i dag gäUande reglerna borde inte vara omöjlig. Arbetsgmppen instämmer i förslaget om beklädnadsersätlning.

Vapenfriförbundet:

Av betänkandet framgår ju tydligt atl en höjning av förplägnadsersällningen lill 25 kr. är helt nödvändig. Men vi anser också alt man borde förenkla systemet genom atl ersätta mållidsersältning, malersällning och förplägnadsersåttning med en enhetlig malersällning. Vidare borde mat-ersättningen ulgå alla dagar under tjänstgöringsperioden. Ersätiningen måste vara lika oavsett onn man arbetar eller är sjuk eUer ledig.

Arbetsgmppen anser att kommUténs förslag om beklädnadsersätlningen är myckel bra.

Utryckningsbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd

Försvarets civilförvaltning (FCF):

Ämbetsverket anser del angelägel att justera utryckningsbidragels storlek såatt, med hänsyn lill kostnadsutvecklingen i samhäUet, dess realvärde bevaras.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen anser atl del är angeläget med en höjning av ulryckningsbidragel lill 2 000 kr. saml all reglerna för tillgodoräknande av vämpliktsljänstgöring för rätt lill kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) jämställs med fem månaders förvärvsarbete vid ansökan om KAS med hänsyn lill den kärva arbetsmarknad som många av de tjänsteplikliga ställs inför vid utryckningen.

Prop. 1982/83:115 63

Försäkringskasseförbundet:

Förbundet instämmer i vämpliktskonferensens i Örebro krifik mol gällande regler för vämpliklstjänslgöringens tillgodoräknandelid för KAS. Med hänsyn till den rådande arbetsmarknadssituationen för ungdomar finns starka skäl all förlänga tillgodoräknandefiden frän f. n. två månader fill fem månader. Förbundet delar kommitténs uppfattning atl frågan snarast bör tas upp till behandling i lämpligt sammanhang.

Centralorganisationen SACO/SR:

Kommittén berör även frågan om tjänstgöringstidens förhållande lill arbelslöshelsreglema. SACO/SR: s studeranderäd vill med slor skärpa framhålla det belydelsefuUa i alt värnpliktstjänstgöringen jämställs med fem månaders förvärvsarbete vid ansökan om KAS. Innehållsmässigt ger militärtjänstgöringen myckel god erfarenhel av arbetslivet och dä tjänstgöringen är ålagd enligt lag bör också tiden tillgodoräknas. Frågan kan dock inte lösas i detta sammanhanget men studeranderådet menar all detta är elt myckel betydelsefuUt och akut problem som snarast måste få sin rättvisa lösning.

Landsorganisationen i Sverige (LO):

LO viU understryka behovel av atl fömtsättningama för KAS i anslutning till vämplikten ses över.

Kommunistisk ungdom:

Ulryckningsbidragel måste inflationsskyddas och höjas till 3000 kr. snarast.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

Värnpliktsrörelsen slär fast i sitt värnpliklsprogram atl syftet med ulryckningsbidragel är all det skall utgöra en ekonomisk start efter militärtjänstgöringen, oavsett om den värnpliktige har arbete eller ej.

Värnpliktsrörelsen kräver en omedelbar höjning av utryckningsbidraget lill 3 000 kr. saml atl del indexregleras.

Vi kräver all grundutbildning som varat i minsl 5 månader skall anses som fem gUliga månader vid ansökan om KAS.

Vapenfria arbetsgruppen:

Arbetsgmppen instämmer i vad man säger om reglerna för all erhålla KAS. Vad gäller ulryckningsbidragel så borde meningen med delta vara

Prop. 1982/83:115 64

alt man garanteras en månadshyra och minsl existensminimum, dvs. 3000 kr., när man rycker ut.

Vapenfriförbundet:

Vi är nöjda med förslaget på 500 kronors höjning av utryckningsbidraget, även om del i och för sig varit fullt motiverat med en dubbelt så stor höjning.

Resor

Överbefälhavaren (ÖB):

ÖB biträder kommilténs förslag om slopande av vpl 10-resorna och i stället införa en fri resa per tjänstgörings vecka.

Slopandel av vpl 10-resorna får, som kommittén påpekar, konsekvenser för värnpliktiga under repefifionsutbildning och ÖB hemställer därför om atl åtgärder vidtas för atl bereda dessa värnpliktiga möjlighel all besöka hemmet under utbildningstiden.

Kommittén anser alt åtgärder bör vidtas för all höja myndigheternas kostnadsmedvelande avseende de värnpliktigas resor.

Kommittén har noterat all en tudelning av ansvaret f. n. föreligger vad gäller de värnpliktigas ledighetsresor genom all FCF utfärdar anvisningar till värnpliktsförmånsförordningen medan ÖB tecknar avtalen med transportföretagen, utfärdar administrativa bestämmelser och utövar den faktiska ledningen av reseverksamhelen.

Enligl ÖB:s mening bör ansvaret för anvisningar lill värnpUklsförmäns-förordningens paragrafer om värnpliktigs ledighelsresor överföras lill ÖB. Ölägenheterna med nuvarande ansvarsfördelning är uppenbara. ÖB delar därmed ej kommitténs uppfattning all frågan behöver utredas närmare. Någon anledning atl särskilja utlandsresorna frän övriga resor föreligger ej. Enligl ÖB:s mening bör därför även handläggningen av värnpliktigs utlandsresor överföras frän FCF tull ÖB. Övertagande av dessa uppgifter bedöms kunna ske inom nuvarande personalram för ÖB/Plan 4.

Chefen för armén (CA):

Kommittén föreslär alt de s. k. vpl 10-resorna slopas och atl värnpliktiga

under gmndutbildning i stället får en ledighelsresa per tjänslgöringsvecka.

CA biträder i princip kommitténs uppfattning. Förslagel måste dock yller-

■ Ugare utvecklas så att alla dess konsekvenser blir grundligt belysta innan

CA slufiigt kan ta stäUning.

I syfte alt försöka begränsa de höga kostnaderna för flygresor föreslås

Prop. 1982/83:115 65

atl reglerna skärps för när flyg används. En skärpning av reglerna är enligt CA:s uppfattning inte nödvändig. Reglerna fillämpas emellertid inte på avsett vis, vilket accentuerar ett utbildningsproblem. Den väsentligaste orsaken lill problemen med resekostnaderna över huvud taget är all förbanden är okänsliga för merkostnader genom gällande faklureringsmliner. Kommittén föreslår också all för alt öka kostnadsmedvetandet hos myndighetema, det bör prövas om inte förbanden, i stället för vad som f. n. görs, kan faktureras de verkliga kostnaderna för varje resa. CA anser det väsentiigl alt sådana försök genomförs. Kommittén antyder dock vissa administrafiva problem. Försök med ell lokalt kostnadsansvar för flygresor bör under alla omständigheter inledas utan tidsutdräkt. CA kommer att verka i detta syfte och fömtsätter härvid ÖB:s och FCF:s stöd och medverkan.

Chefen för marinen (CM):

Kommittén har framfört atl det bör prövas om inle kostnadsmedvetandet hos förbandscheferna skulle öka om förbanden fakturerades de verkliga kostnadema för varje värnpliktsresa. CM avvisar detta förfarande då administrationen för ett sådant förfarande skulle öka på såväl central som lokal nivå. Kostnadsmedvetandet måste säkerställas på annat sätt.

Chefen för flygvapnet (CFV):

CFV biträder kommitténs förslag all slopa vpl 10-resorna och införa en ledighetsresa per tjänslgöringsvecka dock under fömtsättning atl delta medför en påtaglig kostnadsminskning samt alt det samordnade ansvaret för såväl anvisningar som avtal för vämpliktsresor skaU åvUa en och samma myndighet.

Kommittén föreslår att förbanden faktureras de verkliga kostnadema för varje värapUklsresa för alt höja kostnadsmedvelandet vid resp. förband. Förslagel medför en betydande ökning av administrationen på både central och lokal nivå. UtbUdning och förenklade lillämpningsbeslämmelser torde ligga närmare lill hands för all avhjälpa här påtalad brist.

Försvarets civilförvaltning (FCF):

FCF är inom försvarsmakten central förvaltningsmyndighet inom bl. a. området förmåner lill värnpliktiga. Civilförvaltningen har sedan flera årtionden svarat för utarbetandet och utgivandet av anvisningar lill värnpliktsförmånsförordningen. I samband med ufiokaliseringen av civilförvaltningen överfördes resefrågoma och delar av ämbetsverkets handlägg-ningskapacitel härför (två personår) lill överbefälhavaren. En av anledningarna var att de subventionerade reseförmånema genererade en rese-5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 115

Prop. 1982/83:115 66

byråliknande verksamhet som är artfrämmande för civilförvaltningen. Kommillén har genom sill ställningslagande lill den subventionerade reseförmånen vpl 10 visat all man vill återinföra etl enhefiigt resesyslem som skall hanteras enligt förvaltningsförfarande. Sammanfattningsvis föreslår alltså FCF följande ålgärder:

1. Resandet begränsas lill hemresor.

2. Vpl 10-resorna slopas och ell enhetligt reseförmånssyslem införs.

3. Serviceavtalen med statens järnvägars resebyråorganisafion slopas. Administration och informationsverksamheten kan övertas av förbanden.

4. För alt öka kostnadsmedvelandet bör de värnpliktigas fria resor budgeteras och kostnadsredovisas vid respektive förband. I dag budgeterar respektive försvarsgrenschef de värnpliktigas resekostnader. Det bör inle vara förenat med nägon slörre sv.årighel alt budgeleringen förs ned på lokal nivå. Ur budgeteringssynpunkl är del enklast om resandet begränsas lill hemmet. Varje förband kan med utgångspunkt i tillhandahållen information från värnpliktsverkel budgetera för etl resande mellan förbandet och hemmet.

5. Ansvar för anvisningar och avtal bör ligga på en och samma myndighet, nämligen civitförvaUningen.

FCF kan, med hänsyn tUl den korta remisslid som har stått liU förfogande, inle exakt beräkna hur stora besparingar som de olika förslagen individuellt kan ge. Civilförvaltningen gör dock den bedömningen all de föreslagna åtgärderna, t.ex. begränsning av rälien fill flygresa, införande av lokal budgetering och kostnadsredovisning, totalt setl torde ge en besparing om ca 10 procent.

Försvarets rationaliseringsinstitut: (FRI):

FRI biträder kommilténs förslag vad gäller hemresor och s.k. vpl 10-resor och föreslår atl del av kommittén föreslagna provet med atl fakturera de verkliga kostnadema för varje resa snarast prövas pä någon lämplig myndighet. Förhoppningsvis kam delta öka förbandens och stabernas insikt om betalningsmedelsutfallet.

FRI anser i Ukhet med kommittén att en myndighet bör behandla resefrågorna. Institutet vill för sin del ifrågasätta om inle en sådan ensning kan göras ulan särskild ytterligare utredning.

Socialstyrelsen:

Nuvarande system med ell flertal olika reseförmåner torde enligt socialstyrelsens mening kunna förenklas genom all den Ijänsteplikfige erhåller ell identitetskort som anger inkallelseperiod samt tjänstgörings- och hemort.

Prop. 1982/83:115 67

Riksrevisionsverket (RRV):

Kostnaderna för resor har ökat snabbare än neltoprisindex. Den slörsla poslen är flygresor, vilken svarar mol ca 40 % av utfallet. Mot bakgrund härav kan ifrågasättas om flygvapnets Iransportflyg i någon utsträckning kan användas för transport av värnpliktiga.

RRV stöder i princip utredningens förslag atl försvarel skall övergå lill ell resesyslem. Den gjorda utredningen måste emellertid fördjupas, innan slutlig slällning kan las fill del framlagda förslagel. Underlaget bör kompletteras med

- etl alternafiv som innebär atl enbart vpl 10-resorna behåUs,

- ålgärder för repelilionsövade värnpliktigas resor om vpl 10-resorna
avvecklas,

- alternativa anlal fria resor/månad,

- kalkyler.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS):

Ell flertal ulbUdningsmyndigheler genomför en inledande central utbildning av de vapenfria, vilka sedan fortsätter med den tillämpade utbildningen så nära sina hemorter som möjligt. Nuvarande förmånssystem med ett förtida uttag av fria hemresor gör del möjligl för de vapenfria atl besöka hemmet varje vecka även under det inledande ulbildningsskedet. AMS delar kommitténs uppfattning att fria hemresor med flyg generellt inle får göras i slörre utsträckning än nu är fallet. För de vapenfria som nu nämnts innebär dock elt slopande av förskollsresorna en begränsning av möjlighelerna all komma hem varje veckoslut.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammartälten har inte någol principiellt att erinra mot kommitténs förslag under avsnittet resor.

Försvarets personalvårdsnämnd (FPVN):

FPVN delar utredningens förslag att de s.k. vpl 10-resorna slopas och atl en fri ledighelsresa per tjänslgöringsvecka införs.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO):

TCO tillstyrker de föreslagna förändringama av reseförmåner.

Prop. 1982/83:115 68

Centralorganisationen SACO/SR::

Dä många värnpUktiga blir föriagda på annan ort än hemorten är resorna vikliga för den värnpliktiges trivsel och därigenom hans möjlighel all tillgodogöra sig utbildningen. Kommitténs förslag på den punkten är tillfredsställande. Resorna liU hemorten vatje veckoslut bör vara kostnadsfria. Utöver dessa gratisresor hem finns del ingen anledning alt speciellt gynna de värnpliktiga med speciella rabatter eller billiga resor.

Landsorganisationen i Sverige (LO): LO kan acceptera förslaget beträffande de förändrade reseförmånerna.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

SSU anser del angelägel atl snarast förändra reseförmånema sä all en fri resa mellan förbands- och hemorten kan införas per tjänslgöringsvecka, del måste i ell nytt resesyslem också gå alt byta ut fria resor mol lokala månadskort och s. k. länskort.

SSU delar kommilténs uppfattning om fria resor med flyg.

Utöver de fria resorna mellan förbands- och hemorten bör reseförmånema kompletteras med ett förändrat vpl lO-system: Mol bakgmnd av de vämpliktigas dåliga ekonomiska situation bör i dagslägel vpl 30-resor införas som komplemenl lill de Fria resorna. På sikt bör dock eftersträvas all de värnplikfiga får samma reseförmäner som exempelvis de studerande. TiU elt sådant syslem skulle även de repefifionsvärnpliktiga kunna knytas.

Centerns ungdomsförbund (CUF):

CUF anser atl de värnpliktiga bör beredas möjlighel lill obegränsat antal fria resor på alla statliga och kommunala kollekliva färdmedel. Detta skulle inle medföra nämnvärda kostnadsökningar jämfört med vpl 10-syslemet.

Del skulle knappast heller - av tjänslelidsskäl — öka resandet specieUl myckel, men bör rimligtvis innebära atl resandet omstmktureras lill kollekfivt resande, vUket av energi- och samhällsekonomiska skäl måste anses som positivt.

All värnpliktigas fria resor fär företas lill valfria resmål inom landei är enligt CUF självklart av sociala skäl, föräldrar, syskon, flickvän och andra bekanta lever ju inle alllid på samma plats.

Moderata ungdomsförbundet (MUF):

MUF accepterar elt avskaffande av vpl 10-syslemet. Vi avvisar emellertid en fördubbling av antalet fria hemresor. Nuvarande syslem för hemresor bör av kostnadsskäl bibehållas oförändrade.

Prop. 1982/83:115 69

Folkpartiets ungdomsförbund:

Även då del gäUer vämpliktigas resor motsätter vi oss kommilténs uppfattning. Vi anser del självklart all de värnpliktiga själva fär bestämma när de viU utnyttja sina fria resor.

Kommunistisk Ungdom:

Kommunistisk Ungdom instämmer i kommitténs förslag om fyra fria resor i månaden, men anser alt värnpliktiga måste ha rätt all själva bestämma när de viU resa, aUtså att det ska finnas en möjlighet att spara sina resor till övningsuppehåll och liknande.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

VämpUklsrörelsen har under en längre tid krävt att de värnpliktiga skall vara berättigade till en form av militär färdbiljett som i obegränsad utsträckning skall gälla som färdbiljett vid resor med allmänna kommunika-fionsmedel, dock ej taxi och flyg.

Kommitténs förslag att utöka antalet fria resor anser vi vara etl steg i rätt riktning men de begränsningar som ingår i förslaget kan vi ej ställa oss bakom. Atl de vämpliktiga ej skall kunna spara eUer i förväg ta ul de fria resoma kan komma att få oanade konsekvenser för den enskUde. Förslagel innebär en kraftig begränsning jämfört med dagens system och del måste vi med kraft vända oss emol.

Vapenfria arbetsgruppen:

Alt vpl 10-resorna ersätts med två fria resor anser vi vara bra. Del kan dock inte finnas någon anledning tUl alt man inte ska få spara sina resor om man t. ex. tjänstgör en helg, det kan inte på något sätt bli billigare alt införa en regel om all resorna är förverkade om man inle utnyttjar dem. Om ell liknande avtal som finns idag sluts mellan ÖB och t. ex. SJ innebär det inte någon besparing. Det får också påpekas all det är tvivelaktigt all kalla reseförmånerna för fria resor, då många tjänstepUktiga fortfarande måstse betala för sina resor på lokaltrafiken, undantaget de inom Storstockholms eller Göteborgs lokaltrafik. Del vore posUivt om det kunde slutas sådana avtal atl även i lokaltrafiken berättigar viseringskortel till fria resor.

En regel om att det är tidsaspekten och inle avståndet som ger en rätt tUl flygresor finner vi vara riktigt. En lämplig lidsgräns vore t. ex. 8 limmar.

Vapenfriförbundet:

All kommillén föreslår fler fria resor än i dag är bra. Men del är fel alt man inle ska kunna "spara" resorna om man väljer alt inte åka hem någol

Prop. 1982/83:115 70

veckoslut. Vi har svårt all tro all kostnaderna skulle minska nämnvärt genom den här ändringen av reglerna.

Familjepenning

Försvarets civilförvaltning (FCF):

FCF tiUstyrker med samma motivering som kommillén alt familjepenningen för barn skall utgöra hälften av familjepenning för maka.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen förordar alt familjepenningen för barn utgör hätflen av familjepenningen för maka.

Kammarrätten i Göteborg:

Vad gäller familjepenningen delar kammarrätten kommitténs uppfattning.

Kammarrätten viU av skäl som kommittén anger särskill understryka viklen av all gifta eller sammanboende värnpliktiga med barn blir tillgodosedda, vilket lämpligen kan ske pä sätt kommillén föreslår.

Svenska kommunförbundet:

Svenska kommunförbundels styrelse tiUstyrker kommilténs förslag om en uppräkning av famUjepenningen för barn. I della sammanhang vill styrelsen särskill framhålla angelägenheten av all också familjepenningen för såväl maka som barn beloppsmässigt bör vara så slor alt komplettering i form av socialbidrag normalt ej skall behöva komma i fråga.

Vetlanda kommun:

Bidragsnivån i angivna familjesociala hänseenden ansluter i huvudsak fill socialbidragsstandard i Stockholms kommun. Enligt förslaget sker en förstärkning av familjepenningen gällande barn lill 720 kr./mån. Utredningen har funnit ett visst slöd härför bl.a. i konsumentsverkeis beräkningar gällande levnadskostnader.

I förhällande till den standardnivå som fiUhandahålles i flertalet kommuner såsom en följd av 6§ socialtjänstlagens beslämmelser om "skälig levnadsnivå" innebär familjebidragsslandarden en högre nivå, vilket i och för sig kan vara motiverat. Del torde emeUertid finnas klart statistiskt belägg för all flertlel kommuner för närvarande inle når upp lill de stan-

Prop. 1982/83:115 71

dardnivåer som konsumentverket beräknar. Konflikter kan härav uppslå i förhällande lill den civilt arbetande befolkningen i låglönebranscher.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

SSU delar de uppfattningar och förslag som kommittén för fram om familjesocialt stöd. SSU menar atl det är viktigt all prioritera förbättringar för de värnpliktiga som är i behov av dessa stöd.

Moderata ungdomsförbundet (MUF):

MUF tillstyrker i slort avsnittet familjesocialt slöd. Principiellt menar MUF alt de familjesociala stöden bör prioriteras framför de genereUa bidragen.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

VämpUklsrörelsen har inget alt erinra mol kommitténs förslag lill höjning av familjepenningen. Del är dock värt alt notera alt kommittén inle har kommil fram lill en lösning som ersäller den värnpliktige lUl 100 % vid de fall då han är skyldig all betala underhåll.

VämpUklsrörelsen kräver alt om värnpliktig är skyldig all betala underhåll skall hela beloppet täckas.

Vi konstaterar all kommittén har prioriterat den gmpp som har det sämst ställt idag, nämligen värnpliktig med fm/fästmö och barn.

Vi ser myckel positivt pä all kommittén vill höja bidraget för barn lill halva bidraget för maka.

Vapenfria arbetsgruppen:

Vi har inget atl erinra mot förslagel om familjebidrag och hyresbidrag.

Vapenfriförbundet:

Vi är helt överens med kommillén i fråga om familjebidrag.

Bostadsbidrag, tillägg till bostadsbidrag

Överbefälhavaren (ÖB):

Tillägget fiU bostadsbidrag som avses läcka "kringkoslnaderna" mnt bostaden för ensamboende vämpliktiga innebär, om det införs, en slor lättnad i rådgivningssUualionen på förbandens personalvårdsdelaljer. ÖB biträder följaktligen kommilténs förslag om etl sådant bidrag.

Prop. 1982/83:115 72

Försvarets civilförvaltning (FCF):

FCF delar kommilténs uppfattning all med normal hyra skaU avses hyra för en nyproducerad lägenhet i allmännyttiga bostadsföretag (motsvarande). Genom förslagel kan administrafiva förenklingar uppnäs för lilläm-parna. Gällande praxis har, när del gäller bostadsbidragets storlek, i viss mån kommit atl närma sig den faktiska hyreskostnaden.

FCF har intet att invända mol den föreslagna ändringen av 10 § familjebidragslagen vad avser de lägenheläslorlekar som skall läggas lill grund för beräkningen av bostadsbidrag.

Införande av ett nytt bidrag - tillägg liU bostadsbidrag - synes välmotiverat. Bidraget är avsett atl täcka vissa kostnader som inte inräknas i bostadskostnaden, men som är en följd av boendel, t.ex. el- och teleräkningar. Genom delta förfarande kan de bidrag som i många fall utgär genom den särskUda ekonomiska hjälpen och denna hjälpform användas till del enligt bestämmelserna åsyftade - lill skillnad mol vad som sker i dag - nämligen särskilda behov som inle kunnat förutses och som rimligen inle kan tillgodoses i annan ordning.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen förordar alt bostadsbidraget ulgår med sådant belopp alt det täcker den tjänsleplikliges kostnad för bostaden såvida inte denna är oskäligt hög och atl tiUägg lill bostadsbidraget uppräknas med telefon, hushållsel och hemförsäkring.

Riksrevisionsverket (RRV):

RRV avslyrker alt en ny bidragsform - fillägg lill bostadsbidrag - införs. Förslaget är, enligt verkels mening, ägnat atl ytterligare fördyra och komplicera förmånssystemels administration. De nämnda utgifterna bör täckas av den värnpliktiges dagersättning.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten kan i huvudsak ansluta sig lill vad kommillén anför och föreslär belräffande bostadsbidrag.

Del är kammarrättens uppfattning att man med användning av 1 § familjebidragslagen endast i få fall kan förhindra atl bostadsbidrag beviljas med belopp, som kan upplevas som orättvisa. Härtill kommer att den av kommillén förordade fillämpningen kan ge upphov lill tröskeleffekler. Om det avsedda syftet skall uppnås bör i vart fall orden "del är uppenbart att" ulgå ur laglexlen. Vidare bör paragrafen ge utrymme för all bevilja ell jämkat familjebidrag. Om paragrafen - med eller ulan ändring - skall

Prop. 1982/83:115 73

lillämpas i här avsedda fall är del av vikl atl försvarels civilförvaltning meddelar detaljerade anvisningar för atl få en likformig tillämpning.

Kammarrätten har i princip intet all erinra mol alt även ensamstående värnpUktiga medges ersättning för kostnader för telefon, hemförsäkring, hushåUsd och dylikt.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

Förhoppningsvis kommer den föreslagna ändringen av hur "normal hyra" skall fastställas atl innebära atl en slörre andel av de tjänsteplikliga än f. n. skall kunna erhåUa bidrag till de fakliska hyreskostnaderna i den män de inte är oskäligt höga. Det nuvarande syslemel med såväl "normal hyra" som "genomsniltshyra" är dessutom svårbegripligt och administrativt betungande. Länsstyrelsen vill dock påpeka all, åtminstone i Stockholms län, de flesta ungdomar i den ålder varom här oftast är fråga om inle kan erhåUa mindre och billigare lägenheter än två mm och kök i nyproduktion.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

I utbildningens och rättvisans namn borde bidrag utgå också tiU bostad anskaffad under vämpliklsljänstgöringen. Värnpliktsrörelsen kräver att bostadsbidrag skall utgå för boendekostnad för lägenhet som anskaffats före eller under värnpliktsljänstgöringsfiden.

Bidrag skall naturligtvis inte utgå om behov ej föreligger varför vi stödjer kommitténs förslag om alt 1 § familjebidragslagen görs tillämplig beträffande bostadsbidrag även för makas synnerligen höga inkomster.

VämpUklsrörelsen stödjer helt kommitténs förslag om tillägg tUl bostadsbidrag. Del Ugger helt i linje med våra krav.

Näringsbidrag

Försvarets civilförvaltning (FCF):

Kommittén föreslår förbättrade möjligheter till näringsbidrag. FCF delar kommitténs uppfattning att möjlighelerna bör vidgas. När ansökningar om näringsbidrag behandlas framkommer ofta all rörelsen under tjänstgöringstiden drivs i mindre omfattning ulan alt ersättare anställs. Med hänsyn till dagens utformning av 19 § familjebidragslagen avslås sädana ansökningar. Det förefaller lämpligt att som kommittén förordar lagtekniskt betrakta sådan rörelse som nedlagd och vid beräkning av behov av näringsbidrag reducera delta med rörelsens beräknade intäkter under tjänstgöringstiden. Kommillén förordar alt alla rörelser som lämnar bidrag tUl värnpliktigs

Prop. 1982/83:115 74

försörjning skall grunda räll lill näringsbidrag. CivilförvaUningen bedömer alt gränsdragningen mellan bidragsberättigad och icke bidragsberättigad rörelse kommer all bli komplicerad och kommer alt kräva kvalificerade bedömningar av företagens ekonomiska förhållanden, vilka ämbetsverket anser sig kunna ulföra.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten tiUstyrker kommitténs förslag om utvidgning av rätten lill näringsbidrag. Kammarrätten har vid sin handläggning av mål om näringsbidrag kunnat konstatera all nuvarande gränser är väl snäva.

Kommitténs förslag om utvidgning av rätlen lUl näringsbidrag föranleder ändring av 19 §. I den nya lydelsen fömtsätts för rälien liU näringsbidrag all den värnpliktige har inkomst frän näringen medan fömtsättningen i nuvarande lydelse är att han har sin huvudsakliga försörjning frän näringen. Kammarrätten finner den äldre formuleringen vara all föredra i denna del.

Centralorganisationen SACO/SR:

SACO/SR förklarar genom tandläkarförbundel att man ser del som positivt atl kommittén bedömt angelägel all höja näringsbidragets storlek och mjuka upp de vUlkor som gäller för all bidraget skall utgå. Förbundet måste emeUertid konstatera all den föreslagna höjningen av högsta beloppsgräns för näringsbidrag från 200 lill 400 kr. per dag, är otillräcklig för kategorien privatpraktiserande landläkare.

Tandläkarförbundet finner angelägel all högsta beloppsgräns för näringsbidrag bör faststäUas till 600 kr. per dag.

Svenska arbetsgivareföreningen:

Vi begränsar vårt yttrande till all gälla näringsbidraget. För närvarande gäller alt den tjänslepliktige har "sin huvudsakliga försörjning" från näring för alt bidrag skall kunna ulgå. Kommillén föreslår att denna begränsning slopas och atl som villkor skall gälla all näringen ger inkomst som "bedöms vara av vikl" för den tjänsleplikliges försörjning. Vidare föresläs all näringsbidragets maximibelopp höjs från nuvarande 200 fill 400 kr. per dag. Vi tUlstyrker dessa förslag.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

VämpUklsrörelsen stödjer helt kommitténs förslag som ligger helt i linje med våra krav. Värt all notera är ocksä atl man föreslår en förändring av reglema sä atl värnpliktig som vUl fortsätta och driva sin rörelse under vämpliktsliden också får ekonomiiska möjligheter lUl detta genom all bidraget görs fillgängligt för honom också.

Prop. 1982/83:115 75

Lantbrukarnas riksförbund (LRF):

LRF ser det mol denna bakgrund som tUlfredsställande all näringsbidraget räknas upp tiU ell högre belopp, 400 kr. per dag.

LRF viU emellertid framhålla atl det redan vid inryckning till grundulbildning finns ell inle ringa antal värnpliktiga som driver egel jordbruksförelag. Bakgmnden kan t.ex. vara sjukdom eller dödsfall i familjen. För dessa kan näringsbidraget även vid det högre beloppet vara olillräckligl.

LRF kan således konstatera atl del finns fall där även del högsta näringsbidraget inle räcker lill för all läcka kostnaden för en fullvärdig ersättare. Som jämförelse kan nämnas all Lantbrukets Avbylartjänsl, som erbjuder avbylare fill främst djurproducenler, debilerar 470 - 550 kr./dag (vardag). Dämlöver krävs köp av tjänst från maskinstalion o.d. för all fylla ul den arbetstid den värnpliktige normall fullgör.

LRF anser därför all möjligheter bör skapas för etl särskill tillägg lill näringsbidraget när synnerliga skäl föreligger. LRF är berett all t. ex. vid ell sammanträffande med företrädare för försvarsdepartementet närmare precisera vad som här krävs.

LRF konstaterar slutligen med fillfredsställelse kommitténs uppfattning all näringsbidrag bör kunna utgå även lill de lantbrukare som driver lanl-bmksföretaget vid sidan om ordinarie anställning. Också i dessa fall är del angelägel att skapa ekonomiska fömtsättningar för alt anlita en ersättare.

Familjebidragsadministration

Överbefälhavaren (ÖB):

ÖB har inledningsvis tillstyrkt kommitténs förslag om decentralisering av familjebidragsärendena. Samlidigt har föreslagils all samtliga ärenden om näringsbidrag skaU avgöras hos FCF, vilket kräver elt observandum med hänsyn fill del förslag som nyss lagts om ersättning i krig, dvs. alt näringsbidragen skall, om landei befinner sig i krig, handläggas av familjebidragsnämnderna. Delta kräver följaktligen en beredskap från FCF i form av anvisningar (motsvarande) och utbildning.

Kommillén har vidare hört RFV i frågan om administrering av familjebidragen och har därvid kommil fram lill atl sifferuppgifterna om antalet ärenden m. m. f. n. är mycket osäkra och att det är tveksamt humvida någon rationaliseringsvinst över huvud tagel kommer all uppslå om famU-jebidragsadministrafionen överförs lill försäkringskassorna. "Kommittén utesluter dock inte all en sådan överföring i framliden kan visa sig vara rafionell".

ÖB anser all frägan skall fortsällningsvis utredas och förutsätter all FCF i sin föreslagna utvidgade roU som tillsynsmyndighet kan ta fram tillförlitligt siffemnderlag.

Prop. 1982/83:115 76

Försvarets civilförvaltning (FCF):

Kommillén har vall atl föreslå en kompetensfördelning som innebär all familjebidragsnämnderna skall avgöra huvuddelen av samfiiga familjebidragsärenden. FCF skall avgöra ärenden som avser boende i villa, näringsbidrag, beslut om ålerbelalningsskyldighet av för myckel erhållet bidrag saml eftergift av älerbelalningsskyldighel. Förslagel överensstämmer i stort med FCF:s uppfattning om behovel av ändrad kompetensfördelning. Däremot anser FCF atl den grupp av ärenden som inryms under 8§ 4 familjebidragslagen och som avser bostadsanskaffning under tjänstgöringstiden inle skall överflyttas lUl farniljebidragsnämndernas kompetensområde.

Den ändrade kompetensfördelningen medför emellertid inle all del, pä sätt som utredningen utgår ifrån, frigör arbetskraft motsvarande det antal personår som f n. handlägger de 8000-9000 ärenden som föreslås bli föremål för decentralisering.

FCF har från våren 1979 bedrivit omfattande utbildningsverksamhet. Ämbetsverkets uppfattning är all behovel av fortlöpande utbildningsinsatser är stort. Den dagUga kontakten med familjebidragsnämnderna, en under hösten 1982 genomförd enkät angående behov av utbildning samt den f. n. pågående utbildningsomgången bekräftar lägel.

Den ändring av arbelsuppgifteraas inriktning i enlighet med vad nu angetts medför atl FCF inte delar kommitténs uppfattning atl en besparing motsvarande fyra personår kan göras (fyra personår ulgår frän en bemanning på elva personår). FCF bedömer atl arbelsuppgtflerna blir av den omfattningen all fler personår än f. n. kommer all las i anspråk helt eller delvis för utbUdnings- och tUlsynsverksamhet på värripliktsförmånsområ-del i dess helhet. Därigenom kan inle av kommittén föreslagen besparing genomföras med bibehåUen målsättning alt svara upp mot lagstiftningens krav på tillsyn och utbildning.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI):

FRI har intet alt erinra vad gällei- delegering och förändringar av familjebidragsärenden. InstUutet viU framhålla all ca 50 % av ärendebdaslningen på FCF försvinner om föreslagna bidragsddegeringar genomförs. Del är dock viktigt att FCF fiUgodogör sig personalbesparingarna.

Riksförsäkringsverket (RFV):

Under hand har RFV till kommittén lämnal vissa uppgifter belräffande beräknat resursbehov vid en överflyttning av familjebidragshandläggningen tiU socialförsäkringsadministrationen. Även dessa beräkningar inrymmer en betydande osäkerhet. Med hänsyn tUl de tidigare nämnda svärighe-

Prop. 1982/83:115 77

tema att få adekvata beräkningsunderlag har vid beräkningen endast gjorts antagandet all tyngdpunkten i handläggningen ligger på bosladsbidragssi-dan. Därför har beräkningama utgått från den handläggningstid som f n. fillämpas hos försäkringskassoma vid handläggning av kommunalt bo-stadsliUägg tiU folkpensionärer. Hur rättvisande för det verkliga resursbehovet som en sådan jämförelse är kan inte avgöras utan närmare studie. Allmänt belräffande en överföring av familjebidragshandläggningen till socialförsäkringsadministrationen kan dock följande nämnas. Om administrationen överförs till försäkringskassorna skulle förslagsvis den del av handläggningen som kommittén anser skall ligga på kommunema hanleras på kassornas lokalkontor medan mtinerna som enUgt kommittén skaU ligga på försvarels civilförvaltning kan hanteras av centralkontoren. Sistnämnda mtiner berör bl. a. återkrav och eftergift, vUket ju sedan länge är arbetsområden som centralkontoren hanterar i bidragsförskotts- och pensionsverksamheten. En sådan administrativ ordning som nu nämnts skulle medföra betydande servicefördelar för allmänheten. En och samma försäkringskassa skuUe härigenom hantera samtliga i ett ärende förekommande mtiner, vilket underlättar för allmänheten.

F.n. utreds en eventuell överföring av bostadsbidragsadministrationen tiU RFV och försäkringskassorna. SkuUe en sådan överföring beslutas talar ytterligare skäl för en överföring även av familjebidragsadminislralionen. Både bedömningsmässigl och mtinmässigt torde samordningsvinster kunna uppnås vid hantering i en och samma administration av samtliga förekommande bostadsstöd.

Del bärande skälet till att kommittén inte föreslagit atl familjebidragshandläggningen överförs lill socialförsäkringsadministrationen är att kommittén bedömer del tveksamt humvida någon rafionaUseringsvinst därmed överhuvudtaget uppstår. Med hänsyn tUl vad RFV anfört och med hänsyn fill det synnerligen osäkra beräkningsunderlag för rationaliseringsberäkningar som kommittén presenterat anser RFV att beslut i frågan om den framlida familjebidragsadminislralionen inle bör fattas i enlighet med kommitténs förslag. En överföring av familjebidragshandläggningen tiU RFV och försäkringskassorna bör i stället övervägas. Om så bedöms lämpligt kan som underlag för sådant övervägande en särskild begränsad utredningsinsats beträffande serviceaspekter och rationaliseringseffekter göras av RFV i samråd med representanter för försäkringskassorna.

Riksrevisionsverket (RRV):

RRV anser att FCF:s roll som tUlsynsorgan och i beslutsprocessen, saml de administrativa mtinerna som är förbundna med familjebidragssystemel ytterligare bör analyseras. Bl.a. bör härvid övervägas all centraUsera betalningsadministrationen.

Prop. 1982/83:115 78

Kammarrätten i Göteborg:

Enligt kammarrättens uppfattning kan det ifrågasättas om inte avgörandet av samtliga bidragsärenden bör ankomma pä familjebidragsnämn-dema. Den omständigheten alt vissa typer av ärenden är särskill svåra och mindre vanligt förekommande utgör enligt kammarrättens mening inte tillräckliga skäl för all beslutanderätten skall vara centraliserad till civilförvaltningen. Svårigheterna i dessa ärenden ligger ofta på kontroll- och utredningsplanel, någol som talar för all inte bara dessa funkfioner ulan även beslutsfunktionen läggs på lokal nivå. Det är då naturligt all även avgörandet av ärendena ankomrrier på familjebidragsnämnderna. Dessa handlägger för övrigt redan i nuläget frågor om näringsbidrag ål vämpliktiga under repetitionsulbildning m. fl. Vidare vill kammarrätten erinra om atl enligl förslag i belänkandet Ersättningar tiU personal i krigsorganisationen (Ds Fö 1982:1) skall vid krig eller krigsfara alla ärenden om näringsbidrag avgöras av familjebidragsnämnderna.

Förslagel all aUa ärenden om återbetalningsskyldighel skall avgöras av civilförvaltningen tillstyrks.

FamUjebidragsnämnds beslut i fråga om återbetalningsskyldighel överprövas enligl nu gäUande bestämmelser- 40§ familjebidragslagen- av länsstyrelsen. Enligt 41 § samma lag förs lalan mol länsstyrelsens beslut i sådan fråga hos kammarrätten. Enligl den av kommittén föreslagna lydelsen av 42 § familjebidragslagen skaU lalan mol FCF:s beslul i fråga om ålerbelalningsskyldighet föras hos regeringen genom besvär. Såvitt kammarrätten kan bedöma gäller det här frågor av klart rättslig karaktär. Sådana bör överprövas av domstol. Kammarrätten bör därför vara be-svärsinslans över civilförvaltningen. EnUgl kammarrättens uppfattning bör även frågor om eftergift av återbetalningsskyldighel överprövas av kammarrätten. En sådan ordning torde bl.a. innebära en viss förenkling i förhållande tUl nuläget, eftersom frågor om äterbetalningsskyldighet och eftergift dä kan handläggas samtidigt.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

Kommittén föreslår att en centralisering av vissa svårare och mindre vanligt förekommande ärenden från familjebidragsnämnderna till FCF kombineras med en decentralisering av främst "skälighelsärenden" från FCF lill nämnderna. Länsstyrelsen finner den föreslagna förändringen ändamålsenlig. En fömtsättning för atl en decentralisering av "skälighelsärenden" liU familjebidragsnämnderna inle skall fä oacceptabla konsekvenser i form av oenhetlig rättstillämpning är dock all FCF:s anvisningar rörande bedömningen av dessa ärenden utformas tillräckligt klart och entydigt. Så kan inle alllid sägas vara fallet belräffande nu gällande anvisningar.

Prop. 1982/83:115 79

Försäkringskasseförbundet:

När det gäller familjebidragen anser förbundet all dessa mycket väl kan. överföras från kommunema och försvarets civilförvaltning lUl försäkringskassorna med riksförsäkringsverket som tillsynsmöjlighel. Förbundet anser alt en sådan omläggning skulle medföra en rad administrafiva fördelar.

- Ell överförande av familjebidragen lill den allmänna försäkringen är ett första steg mot elt genomförande av socialpolifiska samordningsutredningens förslag i detta avseende.

- Lägre administrationskostnad än vid administrationen enligl nuvarande ordning. Möjligheter lill ytterligare sänkt administrationskostnad då en enhetlig handläggning vid kassorna möjliggör framlida förenklingar av familjebidragssystemel.

- Kassorna har tillgäng till elt datasystem som är uppbyggt med tanke på en eventuell inlegrafion. Systemet innehåller redan nu uppgifter som kommunemas familjebidragshandläggare tvingas vända sig lill andra myndigheter (bl.a. försäkringskassan) för all få reda pä. (Exempelvis uppgifter om arbetsinkomst och sjukpenningplacering. Enligt vad förbundet erfarit kommer en utredning inom kort atl föreslå att bostadsbidrag till bamfamiljer överförs tiU försäkringskassorna, varvid även dessa uppgifter kommer all innefattas i del cenirala datasystemet).

- Enhetligare handläggning på gmnd av gemensamma arbetsrutiner och etl gemensamt datasystem.

- Varje lokalkontor har tillgång liU terminalutmstning med direkt åtkomst av regislreringsuppgifler och direkt uppdatering av registret.

- Kassorna har vana all handlägga inkomstprövade förmåner.

- Kassorna har gott renommé hos aUmänhelen.

- Den enskilde kan lällare la del av information om de förmåner som gäller och vilka bidrag han har rätt till.

- Den enskilde kan vända sig fill etl och samma ställe belräffande olika former av familjeslöd.

Förbundet anser atl kommitténs överväganden om atl i huvudsak bibehålla nuvarande administration bygger på etl utredningsmaterial som tyvärr inle uppfyller rimliga krav vad gäller undersökningsmetodik och statistisk bearbetning. Endasi etl fåtal av de aspekter som kan anses relevanta för överväganden om framlida administration har beaktats av kommittén. Trots della har kommittén tagit slällning i denna fråga.

Förbundet anser därför all frågan om familjebidragens administration bör las upp liU förnyad prövning. Även om familjebidragen endast ulgör en ringa del av de förmåner som samhället svarar för är del väl motiverat att la fillvara de förenklingsmöjUgheler och ralionaUseringsvinster som finns atl hämta inom detta område.

Prop. 1982/83:115 80

Svenska kommunförbundet:

Enligl direktiven bör särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna lill förenklingar och kostnadsminskningar i administrationen av värnpliklsför-månema. Kommittén har i delta syfte diskuterat alternativet med en överföring av administrationen av familjebidragen till försäkringskassorna. Kommittén anser dock att det är tveksamt om någon rationaliseringsvinst överhuvudtaget kommer atl uppstå vid en sådan förändring och föreslär därför alt en överföring till försältringskassorna av familjebidragsadministrationen inte sker nu. Kommunförbundets styrelse delar denna uppfattning.

Styrelsen anser det välmofiverat alt försvarets civilförvaltning avgör svårare ärenden som dessutom inte är vanligen förekommande i varje kommun bl.a. ärenden om återbetalningsskyldighet, bostadsbidrag för villafastigheter samt näringsbidrag.

Stockholms kommun:

Vad gäller kommunemas administration av och kostnader för familjebidrag anförde sociala centralnämnden i sitt yttrande över rapporten "Värnpliktigas sociala och ekonomiska situation" "alt bidragsgivningen lill värnpliktiga och deras familjer är en stallig angelägenhet, som i sin helhet bör administreras och finansieras av statliga organ".

Kommunstyrelsen har fidigare enligt beslul våren 1981 i framställning liU regeringen hemställt om åtgärder för överförande av de kommunala arbetsuppgifterna med avseende på familjebidragsverksamheten till försäkringskassan eller annat statligt organ.

Enligt socialförvaltningens uppfattning bör denna ståndpunkt ligga fasl.

Göteborgs kommun:

Sodalförvallningen har tidigare bl.a. med anledning av alt ÖB förordat alt egenförmånema skulle belasta försvaret och familjeförmånerna kommunen, uttalat att staten bör stå för samtliga kostnader i samband med vämpliklsljänstgöringen och all administrationen då borde ligga vid försäkringskassoma. Så länge kommunerna har kvar etl visst ekonomiski ansvar och några påtagliga ralionaUseringsvinster inle kan förutses vid en förändrad administration finner inte heller socialförvaltningen skäl all flytta administrationen från kommunema.

Socialförvaltningen vUl vidare framhåUa all alla ärenden som i dag handläggs av FCF mycket väl skuUe kunna decentraliseras lill kommunerna under förutsättning av viss re:>ursförstärkning. Möjligen bör undanlag göras för beslul om eftergift av återbetalningsskyldighel där intressekonflikter kan uppstå.

Prop. 1982/83:115 81

De skäl som anförts för all låta prövning av och beslul i vissa ärendelyper vara centraliserade lill FCF, nämligen för atl upprätthålla kompetensen och kunskaper om lagens tillämpning är i och för sig riktiga men syslemel förefaller orationellt.

Vetlanda kommun:

Kommunen är för en decentraliserad handläggning av familjebidragsadministrationen och ser här främst fördelar i form av kortare handläggningslider. Ifrågasättas kan om inle administrationen skulle kunna decentraliseras mer än vad utredningen föreslår. Bostadsbidragen gällande villa saml näringsbidragen torde vara lämpliga exempel härpå. Med rimliga anvisningar och rekommendationer av rådgivande myndigheter skulle kommunen med fördel kunna svara för handläggning och beslul i dessa ärenden.

Klara svårigheter synes inom det socialpolifiska fältet föreligga atl finna paralldUleler lill en centraliserad administrafion av så långtgående slag som familjebidragen svarar för i nuläget.

Centralorganisationen SACO/SR:

Vad gäller FCF:s handläggning av familjebidragen anser SACO/SR:s studeranderåd det önskvärt att beslutsprocessen decentraliseras tiU de kommunala myndighetema i största möjliga ulslräckning. På del sättet kan handläggningsliden avkortas och lokalkännedom kan få spela en slörre roll vid bidragsbeslulet.

Landsorganisationen i Sverige (LO):

Så länge nuvarande syslem för värnpUktigas förmåner bibehålls ser LO del som en fördel atl uiredningar rörande dessa frågor behandlas av de kommunala myndighetema som därvid har möjlighel fiU elt samband med andra insatser av socialpolitisk karaklär.

Övrigt

Överbefälhavaren (ÖB):

Flytlningsbidraget föreslås atl framledes regleras i förordningen om särskild ekonomisk hjälp fill värnpliktiga. Samtidigt föreslås att de nuvarande reglema i den senare förordningen i övrigt bör gälla även i fortsättningen. Delta biträder ÖB.

Anslaget särskild ekonomisk hjälp lill värnpliktiga är lUl sin avsikt och 6 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 115

Prop. 1982/83:115 82

konstmktion inle alt jämföra med schabloniserade bidrag enligl värnpliktsförmånsförordningen och familjebidragslagen. Det är avsett all möta akuta och ofömlsedda behov. För alt fylla sill syfte är det nödvändigt med snabb och obyråkratisk handläggning. ÖB fömtsätter därför alt anslagel, som kommittén föreslår, även i fortsättningen regleras i särskild ordning och handläggs pä förbanden, nära den värnpliktige och hans behov. Dock bör en justering ske av 1 § i förordningen. ÖB anser all samfiiga, som uppbär vämpliktsförmåner enligl värnpliktsförmånsförordningen bör kunna fä lån eller bidrag enligt nämnda förordning. Detta för alt vid behov kunna hjälpa de som fortsätter på förberedande officerskurs m.m. Naturligtvis bör en viss resiriklivitet finnas - som i dag — för värnpliktiga under repetifionsutbUdning, men della kan regleras i ÖB:s verksiäUighetsföreskrifler.

Försvarets civilförvaltning (FCF):

Av förarbetena till 11 § familjebidragslagen framgår alt värnpliktigas semesterlön inle skaU beaktas vid fastställande av familjebidragets storlek. FCF anser i likhet med kommillén all semesterlön som ulgår tiU värnpliktig under tjänstgöringen skaU betraktas som inkomst vid beräkning av behovel av familjebidrag. Förslagel torde i huvudsak drabba de frivilligt tjänstgörande, vUka i allmänhet tjänstgör under begränsad lid, varför konsekvensen av uteblivet familjebidrag selt mol den erhåUna semesterlönen inle kan vara särskUt besvärande. I den mån bidrag ändock bör utgå får detta regleras i särskild ordning.

Överföringen av flytlningsbidrag från familjebidragslagen fill den särskUda ekonomiska hjälpen tillstyrks.

FCF anser del lämpligl alt de beslämmelser som reglerar den särskilda ekonomiska hjälpen (FFS 1979:31) skrivs in i värnpliktsförmånsförordningen. Civilförvaltningen har erfarit att den särskilda ekonomiska hjälpen i slor ulslräckning fillämpas på ett säll som inle åsyftas i bestämmelsema, varför behov av omarbetade föreskrifter föreligger.

Kammarrätten i Göteborg:

Även förslagel beträffande flytlningsbidrag kan tillstyrkas av kammarrätten, om förslaget, som kommittén anser, innebär fördelar. Kammarrätten anser emellertid alt reglerna om flyltningsbidrag i och för sig naturligen hör hemma i familjebidragslagstiflningen.

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande:

Utredningen om de homosexuellas situation i samhället har i en diskussionspromemoria diskuterat den rättsliga regleringen av homosexuella

Prop. 1982/83:115 84

Bilaga 3

Värnpliktsförmånsutredningens sammanfattning av sitt betänkande (Ds Fö 1982:1) Ersättningar till personal i krigsorganisationen

VärnpUktsförmänsulredningen (VFU) har haft i uppdrag atl utreda frågan om vämpliktsförmåner m. m. under beredskap och krig.

I kapitel 2 redovisas och granskas nuvarande förhållanden belräffande ersättningar m. m. till personal som under krig eller krigsfara skall tjänstgöra i krigsorganisationen.

Enligl utredningens bedömning finns inte nägot för förhållanden i krig anpassat syslem för alt betala ut ersättning till personal i försvarsmaktens och civilförsvarels krigsorganisation. Detta gäller bäde för dem som tjänstgör som värnpliktiga eller civilförsvarsplikliga och för dem som las i anspräk på annan grund, friviUigt eller med tvång. Frånvaron av etl för krig anpassat syslem för ersättning är en brist i vår beredskap.

Kapitel 3 behandlar allmänna fömtsättningar för atl utforma etl ersättningssystem för krigsorganisationens personal.

Med hänvisning lill uttalanden av 1978 ärs försvarskommitté hävdar utredningen att ell syslem för ersätlning lill krigsorganisationens personal i första hand bör utformas för all möta de krav som uppstår vid elt oväntat krigsutbrott. En sådan situation innebär också stränga krav på alt beredskapsåtgärder vidtas i fredslid.

Ett ersättningssystem kan inte byggas upp på förtjänstnivån pä den civila arbetsmarknaden i krig. Fredsavtalen på arbetsmarknaden anses nämligen inte kunna tillämpas i krig. Sannolikt kan inte heller i fred tillämpade mtiner för beräkning och utbetalning av löner användas efter ell krigsutbrott. Avsaknaden av en för krig eller andra utomordentliga förhållanden avpassad reglering på arbetsrättens område innebär alt arbetsmarknadens parter inle heller har förulsällningar alt träffa speciella avtal för krig eller därmed jämförbara förhållanden.

Ersättningen lill personal som tjänstgör i krigsorganisationen anser utredningen bör avvägas så att de inkallade får möjlighet att fullfölja sina belalningsåtaganden. Ell generellt belalningsansländ (generalmoralorium) för inkallad persona! anses inte lämpligt.

Stalsfinansiella synpunkter bör inte bestämma ersättningsnivån för inkallad personal i krig. Alla måste vara beredda lill uppoffringar och sänkt standard. Problemen löses inle genom ålgärder som bara berör några grupper av medborgare.

Reglerna för beskattning i krig är utformade så all preliminär skatt måste dras enligt skattsedel. Jämkningsbeslut kan förekomma. All ålägga inkallade deklarationsplikt syns däremot inle rimligl. Då behövs inte heller kontrolluppgifter.

Prop. 1982/83:115 85

I kapUel 4 redovisas huvuddragen i ell nytt ersättningssystem för krig.

Inledningsvis konstaterar utredningen all gmnderna för ersättningen måste vara bestämda i fred. Endasi därigenom kan fillräcklig beredskap erhållas vid ell överraskande inlett angrepp.

Utredningen diskuterar tre principiellt olika grunder för utformning av ersättningar till personal i krigsorganisafionen, nämligen ersättning efter behov, prestafion eller inkomstbortfall.

Utredningen förordar all ersättningarna gmndas på inkomslbortfaU. Den komplicerade bUd som familjernas sammansättning och inkomslförhållanden numera visar gör del inte praktiskt möjligl all utforma ett behovsprövat system som är enkelt atl administrera. Från rättvisesynpunkt kan också invändningar riktas mot etl sådant syslem. Det är inte heller lämpligl atl införa etl ersättningssystem som bygger på utförd prestation i krigsorganisationen. Om gängse principer för lönesältning lillämpas blir ersättningsnivån orimligt kostsam. En schabloniserad enhetslön på lägre nivå medför icke önskvärda inkomstomfördelningar. Ersättning grundad på inkomslbortfaU anses bäst uppfylla de krav som släUls pä syslemel. Ersättningsnivån är vid krigsutbrottet densamma som de har som är kvar i sitt civUa arbete. De inkallade ges möjligheter att oförändrat bidra lill familjens uppehälle.

Den lämpligaste gmnden för etl system som bygger pä ersättning enligt inkomslbortfaU är all på sätt som f. n. tUlämpas vid repefifionsutbildning knyta an lill sjukförsäkringen. Liksom vid repetitionsulbildning bör alltså dagpenning utgå i princip motsvarande sjukpenning. Dagpenning som beskattas utbetalas som regel lill anhörig. Vissa smärre ersättningsbelopp, fälltraktamenle och befaltningspenning, utbetalas på Ijänslgöringsplalsen. De beskattas inle. Fälttraklamente bör motsvara del för fri kost reducerade traktamente som utgår tiU anstäUd personal i fred. Befattningspenningen — 4 — 12 kr. — ulgår till personal i befälsbefallningar.

Dagpenningen bör bestämmas av de allmänna försäkringskassorna. Utredningen har prövat möjligheterna att låta andra organ administrera dagpenningsyslemet. Eftersom risken för kommunikationsavbrolt är stor i krig bör systemet administreras lokall. Utredningen ser inga fördelar all inrätta nya organ eller lägga nya arbetsuppgifter på befintliga lokala organ. De aUmänna försäkringskassorna administrerar dagpenningsystemet i fred. Utredningen anser det vara naturligt att försäkringskassoma bibehåUer denna uppgift i krig.

Utbetalningarna skall kunna fungera ulan datorstöd. Utredningen föreslär all krigsplaceringsordern förses med en talong som den inkallade kan överlämna till anhörig före inställelsen. Talongen utgör bevis för atl den inkallade är krigsplacerad och innehåller utrymme för fullmakt. Den anhörige uppsöker allmän försäkringskassa vilken utfärdar s. k. dagpenningbok. Dagpenningboken ger anhörig räll all lills vidare ta ul dagpenning på valfri penningmedelsinrällning.

Prop. 1982/83:115 86

Ersättningssystemet bör omfatta aU personal som tjänstgör i försvarsmaktens (exkl. hemvärnets) och civilförsvarels (exkl. verkskyddets) krigsorganisation. Undantag från ersättningsbestämmelserna kan dock göras i den mån avtalsberältigade personalkategorier i fred träffat avtal som uttryckligen reglerar förmåner i krig eller vid krigsfara.

Det för krig avpassade ersättningssystemet bör tillämpas då värnpliktiga tjänstgör enligt 28 § vämpliktslagen. Regeringen skall ocksä kunna bestämma att syslemel skaU användas då vämpliktiga tjänstgör enligt 27 § 2 mom. vämpliktslagen eller motsvarande lagmm för civilförsvarspliktiga. Utredningen anser alt resultaten av pågående försök med särskill avtal vid förhöjd beredskap inom fredsorganisalionens ram bör avvaktas innan ställning tas tiU om krigssyslemel skall lillämpas när värnpUktiga eljest inkallas.

Kapitel 5 behandlar bl.a. frågorna om näringsbidrag, särskilda tillägg och reseförmäner saml ersättningar lill hemvärnsmän.

Bestämmelserna i familjebidragslagen om rätt till näringsbidrag i vissa fall anses i huvudsak kunna användas även under krigsförhållanden. Ansökningsförfarandet bör emeUertid anpassas härtill. Ombud för den inkallade bör kunna ansöka om bidrag. Familjebidragsnämnderna bör pröva alla ansökningar. Retroaktiv ersättning bör kunna betalas ul fr. o. m. dagen för inryckningen.

De särskilda tillägg som enligl gällande regler utgår vid viss flyg- och sjötjänstgöring föreslås upphöra all utgå under beredskap och krig.

De inkallade föreslås få fri resa under fömtsättning atl ledighel är beviljad för enskild angelägenhet.

Personal i del allmänna hemvärnet bör enligl utredningen få ersättning enligl samma principer som vämpliktiga m.fl. Ell förenklat utbetalnings-förfarande föreslås dock mol bakgrund av de i allmänhet korta tjänstgöringsperioderna. Beloppen betalas ut i anslutning till tjänstgöringsplatsen och bör vara skattefria. Ersättningsnivån har fastställts med hänsyn till delta.

I kapitel 6 redovisas de åtgärder som krävs för all förslagel skaU kunna genomföras.

Utredningen föreslår all beslämmelser om ersättning lill personal i försvarsmaktens och civilförsvarels krigsorganisafion skrivs in i lag. De närmare fömtsättningarna för olika typer av ersättningar samlas i en särskild förordning. De speciella bestämmelserna om näringsbidrag i krig tas likaså in i en särskild förordning. Utkast fill författningar bifogas.

Berörda myndigheter bör ge information till krigsplacerade om systemets utformning. Vidare måste system och arbetsmfiner detaljutformas inom förvarsmaklen och civilförsvaret saml för civila organ, främst försäkringskassorna och penningmedelsinrällningarna.

Kapitel 7 innehåller ekonomiska beräkningar över kostnader för fredsförberedelser och kostnad i krig.

Prop, 1982/83:115 87

De sammantagna kostnaderna för förberedelser i fred begränsas lill en engångskostnad på drygt 1 milj. kr. när syslemel införs.

De totala kostnader som under en krigsmånad belastar försvarsanslagen uppgår fill drygt 6000 milj. kr. Ersättningar lill personal i försvarsmakten uppgår fill ca 4600 milj. kr. enligt utredningens förslag. Nu gällande ersättningssystem ger en kostnad på ca 4800 milj, kr. Slörre delen av ersättningarna är skattepliktig inkomst. Netlobelaslningen på statsbudgeten blir således mindre.

I kapitel 8 pekar utredningen avslutningsvis på möjUgheten all tillämpa föreslaget krigsersätlningssystem inom andra delar av totalförsvaret. Som exempel anges hälso- och sjukvården, polisväsendet och civila krigsor-ganiserade myndigheter.

Prop. 1982/83:115 88

Bilaga 4

Sammanställning av remissyttrandena över värnpliktsförmånsutredningens betänkande (Ds Fö 1982:1) Ersättningar till personal i krigsorganisationen

Efter remiss har yttranden över betänkandet aVgells av överbefälhavaren, chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, värnpliktsverkel, civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, postverket, riksrevisionsverkel, riksskatteverket, statens arbetsgivarverk, statens löne- och pensionsverk, överstyrelsen för ekonomiski försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, riksnämnden för kommunal beredskap, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Slockholms, Blekinge och Norrbottens län, civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde, hemvärnels cenirala förtroendenämnd, siatens järnvägar, statens vallenfallsverk. Svenska Blå Stjärnan, FriviUiga Radioorganisationen, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, föreningen Svenska röda korset. Riksförbundet Sveriges lollakärer. Hemvärnsbefälets F.iksförbund, försäkringskasseförbundel. Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen och värnpliktiga arbetsgmppen.

Överbefälhavaren har berett ärendet även för chefen för armén och för chefen för flygvapnet. Överbefälhavaren har bifogat yttrande från riks-hemvärnschefen. Försäkringskasseförbundel har bifogat inkomna yttranden från de allmänna försäkringskassorna.

I följande sammanställning återges yttrandena i redigerat skick. För överskådlighetens skuU redovisas de under olika avsnitt som motsvarar propositionens allmänna motivering (punkt 2.2).

Allmänt

Överbefälhavaren (ÖB);

ÖB biträder i princip de förslag och synpunkter som anförts. 1 valet mellan en låg ersättning tUl i krig tjänstgörande personal kopplat lill omfattande moratorium - med de negativa följder som utredaren påpekat atl detta innebär — och en högre ersättning, som bygger på inkomstbortfalls-principen och följaktligen möjliggör för den inkallade och dennes familj atl fullgöra sina ekonomiska ålaganden m. m. är del rikligt alt välja inkomsl-bortfallsprincipen. Därmed skapas även slörre förutsättningar för alt samhällsekonomin i övrigt skall ha vissa möjligheter atl fungera.

Del föreslagna krigsavlöningssystemet fär också anses som relativt rättvist saml har även fördelen alt det för huvudparten av de berörda nära

Prop. 1982/83:115 89

anknyter liU del redan invanda syslemel för ersättning under repetilionsulbildning. Vidare framstår det föreslagna systemet för utbetalning som möjUgt all fungera även under pressade och besvärliga lägen.

Förslagel om en övre gräns sammanfallande med den nu gällande för sjukpenning biträds. Såsom utredaren påpekar bör minimibeloppet däremot justeras. Detta bör ligga över den högsta utgående dagersättningen vid gmndutbildning - f. n. 47 kr. per dag (skattefria).

Härvid bör de erfarenheter man fick i samband med beredskapsinkallelsen i december 1981 beaktas. De värnpliktiga som inle var sjukpennings-placerade eller hade en låg sjukpenning fick dä dels en mindre summa i ersättning per dag än de haft en vecka tidigare under gmndutbildningen, dels är den senare ersättningen skattebelagd, dels bortfaller rätten till familjebidrag.

Dessutom uppkom problem med försäkringskassans nuvarande regler all ell högre ersättningsbelopp betalas försl 30 dagar efter del all anmälan gjorts om högre inkomst. En anmälan som kanske framför allt statstjänstemän med arbetsgivarinträde inte alltid har i åtanke i räll fid.

Med nuvarande utformning av sjukpenning med maximibelopp om 90 % av 7,5 gånger basbeloppet och liten spännvidd på befallningspenningen uppslår mindre önskvärda effekter. Högre mUilära chefer kommer genom förslagel alt fä krafligl sänkt lön och kommer i praktiken atl ha i slort lika lön som många av sina underlydande. En koppling meUan ansvar och ersättning bör genomföras och kan relativt enkelt regleras genom att befaltningspenningen ses över och ges en slörre spännvidd.

ÖB delar utredarens uppfattning om ell fälltraktamenle.

Chefen för marinen (CM):

CM anser det angeläget alt ell nytt syslem införs för ersättning av personal i krigsorganisationen och tUlstyrker i slort utredningsförslaget. Nackdelar med det föreslagna syslemel är alt del i längden kan uppfattas som orättvist då värnpliktiga som utför samma arbete erhåller olika ersättning med hänsyn till den inkomst de har i fred och all befäl, framför aUl slam och reserv, inte anser att deras kunskaper och ansvar kompenseras tillräckUgt ekonomiski.

Belräffande fälltraktamenle och befaltningspenning är CM inle villig alt för närvarande uttala sig om storleken på dessa. Dock kan sägas all befattningspenningen bör avsevärt höjas och differentieras för all därmed i någon mån kompensera befälet för deras ansvarsfuUa uppgifter och speciella kunskaper.

Försvarets civilförvaltning (FCF):

FCF, som anser det vara angeläget alt etl nytt ersättningssystem beslutas och införs, tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag.

Prop. 1982/83:115 90

FCF anser all den föreslagna ersättningsnivån är lämplig, i vart fall under en begränsad tidsperiod. Skulle en konflikt bli mera långvarig, föreligger det en risk för atl det uppfattas som orättvist med olika slor ersättning fill befattningshavare som har likartade uppgifter eller samma grad. En viss beredskap bör därför enligt verkets uppfattning finnas för atl vid elt längre krigsförlopp kunna övergå lill en ersätlningsmodell av den art som fmns planlagd i Norge. Civilförvaltningen vill dock framhålla alt verket, i likhet med utredaren, anser det vara väsentligt alt hemmavarandes ekonomiska silualion tryggas och atl verket bedömer att förslaget i denna del är lämpligl och bör ha goda förulsällningar att fungera.

Civilförsvarsstyrelsen (Cfs):

Cfs anser del vara posifivl all frågan om ersättningar tiU personal i krigsorganisationen utretts och utmynnat i förslag fill åtgärder. För civilförsvarspliktiga bör dock ell annat syslem för utbetalning av ersättningarna tUlämpas.

I övrigt har Cfs intet all erinra nol i utredningen framförda förslag.

Riksförsäkringsverket (RFV):

Genom expertmedverkan och samråd under arbetets gäng har RFV getts möjligheter atl framföra sina synpunkter till utredningen, vars utgångspunkter och förslag verket i allt väsenfiigl biträder.

Utredningen föreslår atl ersättningarna skall baseras på den s. k. inkomstbortfallsprincipen. Enligl verkels mening torde med denna utgångspunkt en anknytning tUl det fredstida syslemel för dagpenning vid repetitionsulbildning vara den enda realistiska möjligheten all nå ell enkelt system såväl vad gäller utformning av regler som för administrativa rutiner. Del bör även från beredskapssynpunkt vara en fördel all planeringen för krigsförhällanden anknyter till fredstida regler och administrafion. Om det därvid även går all bibehålla berörda myndigheters arbetsuppgifter och ansvarsområden uppnås ytterligare fördelar. RFV anser mol denna bakgrund all det är naturligt och rimligt atl verket och försäkringskassorna skall administrera ersättningssystemet i enlighet med utredningens förslag.

Beträffande de materiella reglerna föreslår utredningen all en miniminivå motsvarande garanfinivån för dagpenning vid repefifionsutbildning skall gäUa. Utredningen föreslår all minimibeloppet i krigsersätlningssy-stemet anpassas lill eventuella ändringar av garanlinivån vid repetitionsulbildning. RFV delar utredningens uppfattning alt miniminivån i krig skall motsvara den som gäller vid repelilionsulbUdning. Om della belopp skaU anses utgöra rimlig minimilön är det dock angelägel alt della garanlibelopp förändras i förhållande till pris- och löneutvecklingen.

Prop. 1982/83:115 91

Postverket:

Mot utredningens principieUa resonemang och därav följande slutsatser finns inga invändningar frän postverket som kan tillstyrka del förslag som framlagts.

Riksrevisionsverket (RRV):

RRV anser att del förslag som läggs i betänkandet är rimligl och anpassat lill de förulsättningar som finns i dag. Betänkandet ger också en god bild av den osäkerhet och oklarhet, som råder på flera områden. Det gäller t. ex. ersättningsregler lill personal inom olika delar av den civila sektorn, beskattning och uppbörd i krig saml reglering av arbetsrättens område. Dessa problem påverkar möjlighelerna atl tUlämpa förslagel i verkligheten. RRV anser det inle möjligt all la slufiig ställning fill förslagel förrän de problem, som påtalas i betänkandet blivit lösta.

Riksskatteverket (RSV):

Enligl RSV bör skattskyldighet föreUgga för samfiiga ersättningar som utgår enligl inkomslbortfallsprincipen. Undantag bör endasi göras för smärre ersättningar där beskattning skulle medföra en oproporfionerlig adminislrativ omgång.

Övriga föreslagna ersättningar, fälltraktamenle och befaltningspenning, är avsedda atl betalas på Ijänslgöringsplalsen. Traktamente är lill sin nalur inle skallepUkligl och befallningspenning, som ulgår vid repelitionsljänst-göring, har i fidigare yttrande av RSV (1976-01-15) ansetts inte böra beskattas. Eftersom ersättningarna endasi utgörs av smärre belopp och likartad ersättning från skatlesynpunkl bör behandlas efter samma principer, saknas anledning all beskatta dem i förevarande hänseende. Detsamma gäller fria hemresor.

Utredningen har vidare föreslagU all hemvärnsmän som inle ingår i driftvärn skall erhålla ersätlning för arbete eller för förlorad arbetsinkomsl och alt denna bör vara skattefri. Det anförs all de prakfiska förutsättningarna att bestämma skatten får anses dåliga. RSV kan av adminislrativa skäl dela uppfattningen atl ersätiningen skall vara skattefri under fömtsältning att den endasi avser smärre belopp.

Belräffande hemvärnsmännens tjänstgöringsförhållanden anför utredningen att de avses skola tjänstgöra vid mobilisering och sedan återgå liU sin dvUa sysselsättning. Tjänstgöringen skulle i så fall endasi omfatta etl fåtal dagar och ersättningen skulle bli av begränsad storlek.

Del har emellertid under hand upplysts all hemvärnet förutom vid mobilisering kan komma alt tjänstgöra vid kuppförsök omfattande beräknade 1 - 3 dagar vid varje tillfälle och därutöver enstaka dagar. Dessutom kan

Prop. 1982/83:115 92

hemvärnet komma all ligga i beredskap på plalser där fältförband saknas. Sådan beredskapsljänstgöring kan omfatta länga perioder och ske i omgångar. Antalet tjänstgöringsdagar kan inte anges påförhand. Om emellertid ersättningen gmndar sig på föriorad arbetsinkomst och avser ett slörre anlal dagar, kan den komma all uppgå till beaktansvärda belopp. I sä fall kan del föreligga stora likheter med skattepliktig dagpenning. Enligl RSV:s mening saknas skäl all under sädana omständigheter inte beskalta ersättningen till hemvärnsmän.

Statens arbetsgivarverk (SAV):

• SAV har inget all erinra mol utredningens förslag alt ersättning lill värnpliktiga m.fl. under beredskap och krig skall utgä med-förutom fälttraklamente och eventuell befallningspenning - dagpenning enligl de regler som gäller vid repetitionsulbildning m. m. i fred.

Statens löne- och pensionsverk (SPV):

SPV delar utredningens bedömning av lägel belräffande regler och anvisningar för att betala ut ersättning fiU personal som under krig eller krigsfara skaU tjänstgöra i krigsorganisationen. Del är angelägel all sådana regler och anvisningar las fram redan i fred.

SPV anser atl förslagel om ersättning till personal i krigsorganisafionen är bra och bör införas.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF):

ÖEF delar utredarens principiella uppfattning all ersättningsnivån för mUilär personal m. fl. bör fastställas enligl alternafivet ersättning för föriorad arbetsinkomst.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS):

Utredningen konstaterar atl del inte finns något för förhållanden i krig anpassat system för all betala ut ersättningar fill personal i försvarsmak-lens och civilförsvarels krigsorganisation saml att delsamma gäller för totalförsvaret och samhället i övrigt. Man anser alt della innebär stora brister i vår beredskap. AMS instämmer lill fullo i della. Det är viktigt atl denna fråga förbereds i fred, specieUl mol bakgmnd av all krigsplanläggningen nu skall bygga på fömtsättningen "överraskande inlett angrepp".

Liksom utredningen förordar AMS atl ersättningarna för de inkaUade grundas på inkomstbortfall. Della gEiranterar belopp som närmast anknyter fill vederbörandes senasie civila inkomst och systemet blir enkelt all administrera.

Prop. 1982/83:115 93

Riksnämnden för kommunal beredskap:

Riksnämnden anser del angelägel atl reglering av ersättning till personal i krigsorganisafionen upptages i lagstiftningen. Enligt föreliggande förslag syftar ersättningssystemel till förenkling och enhetlighet. Riksnämnden anser della positivt.

Riksnämnden finner utredningens förslag alt krigsersättningssyslemet kan gälla även i andra fall väl värt all prövas.

Kammarrätten i Göteborg:

Utredarens förslag att ersätlning skall utgå i form av dagpenning enligt i fred gällande regler förefaller kammarrätten välgmndat. Del måste vara en slor fördel om förmånerna så långl som möjligl kan följa de fredslida reglerna, bl. a. med tanke på att man dä kan tUlvarata den kunskap om och erfarenhet av förmånema och dess administration som finns redan i fred hos olika personalkategorier.

Kammarrätten vill förorda alt skalleproblematiken löses enligt slarki schabloniserade metoder, t.ex. av den typ som förekommer vid sjömans-beskattningen.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

Länsstyrelsen instämmer i allt väsentligt i utredningens förslag liU syslem för beräkning och utbetalning av ekonomisk ersätlning fill personal i krigsorganisationen. Det föreslagna systemet verkar enkelt och administrativt lätthanterligt. Vikten av alt det skall kunna sällas i gång med kort varsel och fungera utan datorstöd kan inle nog understrykas.

Länsstyrelsen i Blekinge län:

Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning all del lill synes rättvisaste syslemel är ersättning för inkomstbortfall. Därigenom får den inkallade inle väsentiigl sämre ekonomiska vUlkor än de som har förmånen all få fortsätta sill ordinarie arbete i en beredskaps- eller krigssituation. Del är av mycket slor belydelse, att ersättningssystemet är enkelt att administrera och snabbt kan fungera vid ett hastigt uppkommet beredskaps- eller krigsskede.

Länsstyrelsen ansluler sig aUlså helt tUl det föreslagna ersällningsaller-nafivel och formerna för utbetalning av detsamma.

Prop. 1982/83:115 94

Länsstyrelsen i Norrbottens län:

Länsstyrelsen biträder utredningens förslag i sin helhet.

Utredaren har föreslagit all ersättning skall utgå med dagpenning, fall-traktamente och befattningspenning. Förslagel angående befaltningspenning kan vara kontroversiellt och siv många betraktas som en odemokratisk förmån eftersom berörd personal även erhåller högre dagpenning än det stora flertalet i krigsorganisationen. Utredarens argument för alt trots delta bibehåUa befattningspenningen är dock väl underbyggda.

Hemvärnets centrala förtroendenäiinnd:

Nämnden tillslyrker utredningens förslag belräffande ersättningar fiU hemvärnsmän m. fl.

Statens järnvägar (SJ):

SJ har ingen erinran mot betänkandet, men vill särskill instämma i vad som anförs om viklen av all brister i den adminislrativa beredskapen snarast elimineras.

Statens vattenfalls ver k:

Verkel anser all utredningens förslag är tillfredsställande från verkets synpunkt, men efterlyser åtgärder beträffande den generella frågan om ersättning lill personal inom den civila statliga sektorn under krigsförhållanden.

Svenska Blå Stjärnan:

Svenska Blå Stjärnan har belräffande betänkandet Ersättningar fill personal i krigsorganisationen inget atl erinra.

Vi anser det dock ytterst viktigt alt personalen inom den civila sektorn av totalförsvaret blir föremål för fortsatt utredning.

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund:

Riksförbundet anser att frägan om ersättningens storlek, utbetalnings-ansvarig instans m. m. belräffande B-personalen bör utredas.

Riksförbundet, vars avlalsbundna medlemmar lUl ca 50 % är krigsplacerade inom den civila delen av totalförsvaret, anser del som synnerligen angelägel alt frågorna rörande ersätlning lill denna frivilligpersonal blir klarlagda.

I övrigt har riksförbundet intet att erinra.

Prop. 1982/83:115 95

Frivilliga Radioorganisationen (FRO):

FRO anser all pågående diskussioner om en förändring och utökning av hemvärnets uppgifter tyder på all även B-personal ur FRO i hemvärnets staber kommer atl få en tidsmässigt längre Ijänslgöring än enstaka dagar eller veckor. Med utgångspunkt i denna bedömning, anser FRO alt ersättningen liU B-personalen kommer all utgöra en väsentUg del av deras försöijning. Därför anser FRO att samma regler ska tillämpas för hemvärnels B-personal, som föreslagits för värnpliktig och annan personal i krigsorganisationen, dvs. ersätiningen ska vara lika med sjukpenning. Motiven för ell sådant förfarande har utredaren själv framfört. FRO vill understryka att det under inga omständigheter får bU en diskriminering i ekonomiski hänseende av personal med avtal, därför all personalen redan i fred frivilUgl ställt sig liU förfogande.

Föreningen Svenska röda korset (SRK):

Huvuddelen av den personal som SRK utbildar utgörs av frivillig personal med B-avtal för såväl den militära som civila delen av totalförsvaret. För denna gmpp saknas i betänkandet bestämmelser om ersätlningsstor-lek, ulbetalningsansvarig instans m. m.

Av denna personal tjänstgör ca 70 % som samariter inom hemvärnet och har därvid med hemvämsmännen likartade tjänstgöringsförhållanden. SRK anser att samma regler skall gälla för personal med B-avlal som för hemvärnsmän.

Övrig SRK-personal med B-avtal, ca 30 %, år krigsplacerad inom den civila delen av totalförsvarets krigssjukvärd. För atl undvika diskriminering av olika gmpper med B-avtal bör enhetliga beslämmelser gälla för all avtalsbunden personal.

Personal som i fred frivilligt ställer sig till förfogande kan lika litet som andra i betänkandet angivna gmpper häva sina avtal om i avtalet angivna fömtsättningar inträffar, dvs. de har därvid tjänstgöringsskyldighet.

Samma normer för ersätlning, dvs. sjukpenning, bör därför i krig gälla för värnpliktiga och annan personal inom krigsorganisationen.

SRK föreslår alt belänkandet kompletteras med en utredning om ersättning m. m. lill frivillig personal med avtal för Ijänslgöring inom totalförsvarets såväl militära som civila delar.

Försäkringskasseförbundet:

Förbundet tillstyrker utredningens förslag utom när del gäller administrationen av familjebidragen.

Förbundet anser alt del bör prövas all redan i dag överföra de uppgifter som de kommunala familjebidragsnämnderna handhar till försäkringskas-

Prop. 1982/83:115 96

sorna. Della skulle medföra en biillre samlad administration av stödet till vämpliktiga och underlätta den värnpliktiges överblick över samhällets ersättningssystem — såväl i fredslid som i ell krigslillsländ.

Svenska kommunförbundet:

Kommunförbundets styrelse delar i princip utredarens bedömning alt ersättningen till krigsorganisationens personal bör grundas pä förlorad arbetsinkomst.

Styrelsen anser atl den garanterade minimiersällningen på 40 kr. per dag blir alltför låg för ell slort anlal värnpliktiga. Bl.a. studerande av olika slag -1, ex. universUels- och högskolesluderande - har i mänga fall inte blivit sjukpenningklassplacerade, eftersom de inle har haft sjukpenninggrundande inkomst. Sin egen och familjens försörjning har de kanske klarat med exempelvis studiemedel som dock upphört alt utges när vederbörande blivh inkallad. När de värnpliktiga i fredstid inkallas lill repetifionsutbUdning blir det under myckel korta tjänstgöringsperioder. De har då för denna korta lid kunnat klara ekonomin med minimiersällningen på 40 kr. per dag. De som inkallas lill tjänstgöring i krig kan däremot bli inkallade under myckel långa perioder. Den värnpliktiges familj-t. ex. hustm och barn - kan dä inte klara försörjningen på en inkomst om 40 kr. per dag. Minimibeloppet för ersättning måste därför - enligt styrelsens mening — göras flexibelt med möjlighel atl utge högre ersättning än 40 kr. per dag där så är påkallat och atl ersättningen därvid bör gmndas på familjens behov och familjeslorlek.

Landstingsförbundet:

Förbundets styrelse anser i likhet med utredningsmannen alt det bör finnas etl för krigsförhållanden anpassat syslem för alt beräkna och betala ul ersättning till personal i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation.

Styrelsen tillstyrker förslaget atl ersätlning lill personal i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation grundas på nuvarande dagpenningsyslem och administreras av försäkringskassorna.

Tjänstemännens centralorganisatiion (TCO):

TCO delar utredningens uppfattning all nuvarande ersättningsregler inte är tillfredsställande i dessa hänseenden. Ett nytt syslem behöver skapas. TCO delar också utredningens uppfattning all nuvarande avtal och arbetsrätlsliga lagstiftning, som av naluriiga skäl är avsedda för fredsförhållanden, endasi i begränsad utsträckning är tillämpbara under krig. Enligt TCOs mening gör dock utredningen en aUtför negativ bedömning av de fredstida reglernas anpassbarhet.

Prop. 1982/83:115 97

Framför aUt underskattar utredningen arbetsmarknadsparternas möjligheter all då så behövs medverka fiU alt utforma regler för ekonomisk ersätlning m. m. vid krig för personal i krigsorganisafionen och på arbetsmarknaden.

Utredningen föreslår all ersättningen fill den enskilde skall bestämmas med hänsyn till sjukpenningen samt kompletteras med smärre ersättningar i form av fälltraktamenle och befallningspenning.

Enligt TCO:s mening är della en rimlig ersättningsprincip under del inledande skedet av etl krigs- eller beredskapsliUslånd. Vid en mera varak-fig fillämpning är dock della system behäftat med successivt växande nackdelar, som utredningen inte nämnvärt uppmärksammat.

Den föreslagna ersättningen bygger på den inkomst var och en har vid fidpunklen för inkallelsen. Ersättningen blir låg för den som vid just del tUlfället exempelvis studerat eller arbetat dellid, högre för den som just då råkat hellidsarbeta. Tillåts sådana skiUnader beslå under en längre tid kommer de i åtskilliga faU med rätta att upplevas som alltmer orättvisa, bl.a. av dem som efter avslutade studier just stod i begrepp atl gå ut på arbetsmarknaden, men också av andra kategorier. Denna effekt förstärks av alt det föreslagna minimibeloppet är lågt, endast 40 kr. per dag. Rimligare hade varit att sätta ininimibeloppet i relation till exempelvis sjukpenningen vid lägsta avtalade ungdomslön.

Det ersättningssystem utredningen.föreslår kan således accepteras under en kortare tid. Dess kanske främsta förtjänst ligger i alt det är förhållandevis enkelt alt snabbt tiUämpa.

Vid krigstUlstånd som råder under en längre tid bör del föreslagna ersättningssystemet ersättas med ett nytt. Det är inle meningsfullt och knappast ens möjligt att i förväg ange huvuddragen i ell sådant nytt system. Det måste anpassas tiU de vid tillfället rådande förhållandena. Vid utarbetande av etl sådant nytt ersättningssystem bör de förhandlande arbetsmarknadsorganisationernas erfarenheter las liU vara.

Vad gäUer en så kaUad fredskris instämmer TCO i utredningens uppfattning att en därför avpassad reglering på arbetsrättens område snarast bör ske.

För statligt anställd och annan civil personal, som vid en fredskris -med frångående av sina ordinarie arbetsuppgifter - överförs till en krisorganisation bör löne- och anställningsvillkor snarast regleras genom avtal meUan arbetsmarknadens parter på sedvanligt sätt.

Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR):

SACO/SR ställer sig tveksamt fiU förslaget.

För det första kan den valda ersättningsprincipen — ersättning för inkomstbortfall-accepteras endasi vid en relativt kort tjänstgöring såsom en normal krigsförbandsövning. Ju längre fiden går desto mer kommer 7 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 115

Prop. 1982/83:115 98

systemet all upplevas som orättvist och elt mer rättvisande syslem byggt på ersätlning efter uppgifter, ansvar och prestationer behöva åstadkommas. Här kunde utredningsmannen t. ex. ha studerat möjligheterna fill en över liden successivt minskande dagpenning och i släUel en ökning och ytterligare differentiering av befaltningspenningen.

För det andra har utredningsmannen begränsat undersökningarna fill elt fåtal länder och deras nuvarande system. Någon redovisning av vilka erfarenheter man dragit från beredskapsljänslgöringen på 40-lalel och frän de mänga årens svenska FN-tjänst under olika förhållanden har ej närmare redovisats. Vidare borde man ha redovisat hur andra stater som i närlid verkUgen upplevt krig och undantagstillstånd, t.ex. Israel, har ordnat ersättningsfrågorna.

Som huvudalternativ för atl fasfiägga anslällningsförmånema för stam-personal i krig vill SACO/SR föreslä att ell särskUt avtal tecknas i fred för hur personalen skaU avlönas under krig.

Som elt altemativ, om särskUt avtal ej träffas, anser vi det naturligt atl förvarsmaklen fortsältningsvis för slampersonalen utbetalar den i fred avtalade löneförmånen genom atl man betalar ul elt genomsnitt av under senasie 12-månadersperioden uppburen lön.

Om statsmakterna inte vill teckna särskill avtal ulan väljer alt följa utredningsmannens förslag alt helt anpassa slampersonalens avlöningsförhållanden till den värnpliktiga personalen, anser vi all utredningens förslag måste ändras i följande avseenden.

Dagpenningen beräknas lUl 90 % av sjukpenninggrundande inkomst dock utan övre gräns. Vi anser alt en begränsning av ersättningsnivån i likhet med vad som gäller för den värnpliktiga personalen skulle för stampersonalen som bestrider befallningar på nivå 4 och högre innebära en nivellering som ej tar hänsyn tUl graden av kompelens och ansvar för krigsuppgiflen. Vidare skulle eljest den differentierade risk- och obekväm-lighelsersältningen för de olika försvarsgrenarna som uttrycks genom skilda lönetiUägg och som ger olika inkomstnivåer för personal med samma grad, ej längre bestå i högre lönelägen.

Befallningspenningen differentieras ytterligare med beaktande av atl den övre gränsen 12 kr. bestämts med hänsyn lill de befallningar värnplikligl befäl bestrider.

När det gäller fälltraktamentel har vi inga erinringar, dock förutsätts brigadchefer (motsvarande) och högre chefer kunna besluta om mållidsför-slärkningar vid besök och inspektioner och således ersättas för de utgifter som de i fred erhåller särskUda representationsmedel för.

Landsorganisationen i Sverige (LC)):

Enligt LO:s mening bör ersättningar fill personal i krigsorganisafionen ansluta i sä slor utsträckning som möjligt tiU lösningar som tillämpas också

Prop. 1982/83:115 99

i fredslid. Därmed kan man tillgodogöra sig väsentliga delar av redan existerande kunskaper och rutiner, även om krigsförhållandena kan göra situationen i övrigt ganska annorlunda. Vi menar all det syslem som idag används när det gäller ersättningar vid repelifionsövningar är del som bör användas. I och med att försäkringskassan redan i dag drar skalt på de utbetalade beloppen är syslemel lätt all anpassa t.ex. till införande av särskild krigsskall eller andra generella förändringar av löner eller skaller. Försäkringskassorna administrerar nästan hela det svenska sodatför-säkringssystemel och beräknas göra så också i krigstid. Kassorna har dessutom en väl utbyggd organisation, med nära kontakter med allmänheten. Allt talar därför för all försäkringskassorna är de lämpligaste organen all administrera även andra ersättningar.

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF):

SAF ansluter sig lill principen att de vämpliktiga skall ersättas för bortfallen arbetsinkomst. Del bör anges som gmnd för beräkningen av ersättningen till de värnpliktiga i krigsorganisationen atl ersättningen skall vara marknadsmässig. Denna princip kan dock bli svär att upprätthålla under hela den fid som den värnpliktige är inkallad på grund av många faktorer. Två kan nämnas. Dels har det utsagts frän beredskapsplanläggande myndigheter all den ordinarie arbetstiden kommer all utsträckas och dels är del sannolikt att löneglidning uppstår i smala, okontrollerade zoner. Arbetsinkomsterna för de hemmavarande kan således komma atl stiga. Ell system för ersättning lill de värnpliktiga i krigsorganisationen bör därför utformas så att de utgående ersättningarna kan anpassas efter utvecklingen i det civila samhäUet. Del föreslagna syslemel med en dagpenning beräknad efter sjukpenninggmndande inkomst synes vara en god grund om justeringar måste vidtagas.

Den ersättningsnivå som föreslås i utredningen, 90 %, synes i etl inledande skede vara välavvägd. Med hänsyn fiU vad som ovan sagts kan ändringar vara mofiverade. Även statsfinansiella skäl kan länkas för en ändring av ersättningsnivån. Utrymme synes därför böra beredas regeringen atl genomföra ändringar av ersättningsnivån.

I betänkandet föreslås att ersätiningen fill de värnpliktiga i krigsorganisafionen såväl maximeras som minimeras. Maximiersättningen föreslås för inkomster uppgående tUl 7,5 gånger basbeloppet eller mer. En maximering av den inkomst som ersätts är ett avsteg från ersättningsprincipen. Reducerad ersättning kan antagligen bäras för den som har högre inkomst än 7,5 gånger basbeloppet under kortare tid, exempelvis en krigsförbandsövning. Del här föreslagna ersättningssystemet avses emellertid atl fillämpas för fall där inkallelsetiden kan vara avsevärt längre. Inkallelse enligl 27 § 2 mom. värnpliklslagen kan vara upp fill 180 dagar och för inkaUdse enligl 28 § finns ingen tidsgräns satt. Föreningen ifrågasätter om del för så långa

Prop. 1982/83:115 102

sådan personal under beredskap och krig. Vad gäller möjligheten att sluta sådana kollekfivavtal får SAV hiinvisa lUl sitt yttrande den 10 mars 1982 över departementspromemorian (DsA 1982:3) Administraliv beredskap på arbetsrättens område. I detta yttrande anför SAV bl.a. att det under alla förhållanden skulle medföra stora svårigheter alt under fredstid få tiU slånd kollektivavtal om anställningsförhållandena under krig eller krigsfara. Vid förhandlingar om sädana avtal måste partema la stäUning till vilka begränsningar av avtalade förmåner och vilka ytterligare skyldigheter som bör gälla. Del är uppenbart all del är tvivelaktigt om parterna kommer all kunna uppnå enighet i dessa förhandlingar. Om delta emeUertid skulle lyckas måste ändå förhandlingar om en översyn sannolikt ske vid varje avtalsrörelse. Del är vidare knappast troligt att avtalspartema på förhand kan utforma avtal som verkligen kan tUlämpas under de svåra och sannolikt ej fömtsebara förhållanden som föranleds av kriget eUer krigsfaran. Med hänsyn tUl nu angivna synpunkter bör anställningsvillkoren under krig eller krigsfara enligl SAV:s mening inle regleras genom kollektivavtal ulan genom beslul av regeringen efter i förväg lämnat bemyndigande av riksdagen och efter samråd med arbetsmarknadens parter.

Statens löne- och pensionsverk (SPV):

Med hänsyn lill alt personal i civila statsförvaltningens krigsorganisation kan komma all tjänstgöra på särskUd krigsuppehållsplals eller alt anhöriga på tjänstgöringsorten evakueras på gmnd av befarade eller inträffade krigshandlingar, skulle ell mol utredningens förslag svarande ersättningssystem för civila statstjänstemän vara lUl stor fördel.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF):

Utredningen konstaterar alt del inle finns något för krigsförhållanden anpassat syslem för alt betala ut ersättningar lill personal i försvarsmaktens och civilförsvarels krigsorganisation och atl della gäller även för totalförsvaret och samhäUet i övrigt. Man anser all delta innebär en brist i vår beredskap. Överstyrelsen instämmer i della. Belräffande förslagel atl betala ul ersättningen lill anhörig fömtsätter ÖEF atl detta endast skall gäUa i krigsfallet och efter flyttning lill krigsuppehåUsplals. I andra fall bör ersättningen betalas ul fill den krigsplacerade.

ÖEF bedömer det möjligl all tillämpa samma syslem för aUa krigsplacerade efter krigsorganisering. Del måste vara lämpligl atl i ell krigsläge ha elt gemensamt syslem för löner och ersättningar lill alla som tjänstgör i totalförsvaret. Däremot torde d<;t inle vara möjligl all använda della syslem vid fredskriser som inle leder fill krig eller i beredskaps-/skymningslä-gen, bl.a. eftersom löneskUlnaderna mellan dem som är kvar i sina fredsbefallningar och dem som går över i krigsorganisationen då blir stora.

Prop. 1982/83:115 103

Sammanfattningsvis anser överstyrelsen att delar av det föreslagna ersättningssystemet bör kunna lillämpas även inom den civila sektorn av totalförsvaret. De i utredningen påtalade bristerna i beredskapen kan bara bestyrkas. Behovel av en komplellerande utredning om ersättning fill den privatanställda personal som ingår i myndighets kris- eller krigsorganisation beslyrkes.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS):

Vad gäller fast anställd personal så är de i förfallningsförslagen lämnade öppningarna för hänsynstaganden fiU eventuella mellan parterna träffade avtal lämpliga.

Vad gäller ersättning fill den frivilliga A- och B-personalen från de olika avlalsslutande friviUigorganisationerna inom totalförsvarets civila del berör utredningen den problemaliken i myckel ringa ulslräckning. Del är dock angeläget atl även frågorna rörande ersättning till denna frivilligpersonal blir klarlagda.

Del av utredningen föreslagna krigssyslemel kan kanske vara tillämpligt på den frivilligpersonal som arbetar inom områden där jämförelser med "fredspersonalens" ersättning ej går alt göra. Denna fråga bör yllerligare utredas för att belysa konsekvenserna.

AMS har den uppfattningen all vissa delar av del föreslagna ersättningssystemet även bör kunna lillämpas inom den civila sektorn av vårt totalförsvar. De av utredningsmannen påtalade bristerna i beredskapen kan bara bestyrkas. Behovel av en kompletterande utredning som berör hela krigsekonomin och sättet atl handskas med de f. n. ofta slarki datoriserade och centraliserade avlönings- och ersättningsfrågorna inom säväl den offentliga som privata sektorn är uppenbart.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten har inget all erinra mol utredarens förslag, vad gäller de personalgrupper som skall omfattas av ersättningssystemel. Förslagel alt i princip alla - således även fasl anställda - som tjänstgör i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation skall omfattas av systemet synes bl. a. av rättviseskäl vara riktigt och rimligl. Som utredaren anfört är del inte osannolikt atl systemels principer kan lillämpas även på personal inom den civila statliga sektorns krigsorganisation, vilket dock kräver ytterligare undersökningar och överväganden.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

Länsstyrelsen anser del nödvändigt all i första hand skapa ett enhetligt syslem för all personal som tjänstgör inom försvarsmakten och dvilförsva-

Prop. 1982/83:115 104

rel. Kraven på administrativ enkelhet och god beredskap väger så tungt atl länsstyrelsen föreslår atl möjlighelerna atl även inordna hemvärns- och all frivilligpersonal i syslemel ytterligare övervägs. Undanlag för personalgrupper med särskilda avtal för ersättning under beredskap och krig bör enligl länsstyrelsens mening undvikas.

Länsstyrelsen anser alt det frän beredskapssynpunkl är angeläget all fömtsättningarna prövas för en vidgad tillämpning av del föreslagna systemet för försvarsmaktens och civilförsvarets personal.

Länsstyrelsen i Blekinge län:

Länsstyrelsen anser i Ukhet med utredningen, all avsaknaden av entydiga och klara regler för vilken ersättning som skaU ulgå fill personal i de civUa myndigheternas krigsorganisation inte är acceplabell ur beredskapssynpunkl.

Civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde:

Betänkandet lar i princip endasi upp ersätlning lill personal, som genom plikter eller frivilligt ingär i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation.

Däremot övervägs inte eller lämnas inga förslag för den personal som t.ex. ingår i civilbefälhavarnas och länsstyrelsernas krigsorganisation. Personal som rekryteras från statliga och kommunala myndigheter, från privata näringslivet saml från andra offentliga och privata organisalioner. Tills annat föreskrivs utgår civilbefälhavaren från alt ersättning lill dessa kategorier skall utgå enligt principen "förlorad arbetsförtjänst".

Riksförbundet Sveriges lottakårer:

Belräffande frivillig personal med B-avlal som tjänstgör i hemvärnet anser riksförbundet att principen om lika ersättning som för värnpliktiga m.fl. bör gälla om pågående utredning om hemvärnels framlida uppgifter medför all B-personalen kommer att ianspråktas i ökad omfattning.

Riksförbundet ser del som myckel angelägel all frågorna rörande ersätlning till B-personalen samt lill den avlalsbundna frivilligpersonalen med uppgifter inom organisationen ocksä utreds.

Hemvärnsbefäiets Riksförbund:

Riksförbundet påpekar all hemvärnsförband f. n. planeras in för långvarig tjänstgöring och alt allt fler personer i värnpliklsäldern nu krigsplaceras i hemvärnet. Riksförbundet anser därför alt hemvärnsmännen vid längre tjänstgöringsperioder skaU ersättas enligt del syslem som föreslås för värnpliktiga m.fl.

Prop. 1982/83:115 105

Landstingsförbundet:

Förbundsstyrelsen anser, atl det i krig är viktigt, inle minsl av psykologiska skäl, alt all personal i totalförsvaret säkert kan erhålla ersätlning på elt sätt som uppfattas som rättvist trots de förenklingar och schabloniseringar som då mäste accepteras. För den civila hälso- och sjukvården och annan landstingskommunal verksamhel bör därför närmare utredas om här föreslaget system eller mellan arbetsmarknadens parter träffade koUektivavtal för en krigssituation är den lämpligaste ordningen.

Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR):

Som huvudallemativ för att fastlägga anställningsförmånerna för stampersonal i krig vill SACO/SR föreslå alt ell särskilt avtal tecknas i fred för hur personalen skall avlönas under krig.

Utbetainingssystemet

Överbefälhavaren (ÖB):

ÖB biträder förslagel atl dagpenningen i princip utbetalas lill de anhöriga medan fälttraklamente och befaltningspenning utbetalas vid förbandet.

Förslaget om behörighetshandUng med fullmakt synes lämpligl. Trots eventuella risker för missbmk synes del lämpligl att sända ut den tUlsammans med krigsplaceringsordem.

Del synes lämpligl alt försäkringskassans lokalkontor på den inkallades hemort utfärdar dagpenningbok på del säll som föreslagils beträffande den som har familj saml alt giltighetstiden begränsas. Alt utbetalning därefter även skall kunna ske på valfritt post- och bankkontor är nödvändigt.

Påpekas skall här atl försäkringskassorna numera frångått syslemel med kontant utbetalning.

När det gäller utfärdande av dagpenningbok för ensamslående så är ÖB tveksam till utredarens förslag.

ÖB föreslår därför all dagpenningboken sänds fill den ensamslående inkallade sedan han fill försäkringskassan insänt behörighetshandlingen.

Försvarets civilförvaltning (FCF):

Enligt direktiven bör utbetalningarna i förmånssystemet ordnas så all det kan fungera utan datorstöd. Enligt FCF:s uppfattning borde utredaren i större omfattning än vad som är fallet även ha lämnal förslag lill planering för utbetalningar med slöd av dalormtiner.

Elt ersättningssystem som är kopplat liU sjukpenningen kan i vissa faU innebära, atl en ersättningsberättigad med nuvarande regler inle fär den

Prop. 1982/83:115 106

ersättning han är berättigad lill. Della inträffar om den ersättningsberättigade anmält ändrad inkomst mindre än 30 dagar före den dag då ersättningssystemet börjar lillämpas.

Civilförsvarsstyrelsen (Cfs):

Vad gäller civilförsvarets personal är denna i regel lokalrekrylerad för civilförsvarsverksamhel inom det civilförsvarsområde vari vederbörande är bosalt. Kommunikalionssvärigheter torde därför inle ha samma störande effekt för civilförsvarels personal som för personal inom försvarsmak-len belräffande utbetalning av dagpenning via lokal försäkringskassa.

På grund härav torde följande system uppfylla ställda krav:

a) Blankett behörighetsbevis/fullmakt tillhandahålls den inkallade vid inmönstringen lill krigsljänslgöring. Atl fillslälla vederbörande blankett i fredslid i samband med krigsplaceringsorder synes ej vara meningsfyUl. Krigsplaceringen kan bestå upp lill 30 — 35 år i civilförsvaret.

b) Behörigheten attesleras av rnobiliseringsenhelschefen. Inslälldsedag anges.

c) Behörighetsbevis jämte skatlekort inlämnas lill lokal försäkringskassa för registrering och återställs därefter lill fuUmaklsinnehavaren.

d) Försäkringskassan underrättas av mobiliseringsenhetschef när tjänst
göringen upphör.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen delar in den personal som under beredskap och krig skulle tjänstgöra i den civila hälso- och sjukvården i sex grupper. För de gmpper som närmast berörs av utredningens förslag - 2, 4, 5 och 6 -yttrar styrelsen följande:

2.1 fred anställd, värnpliktig personal, lill vilken dispositionsrätt för civil krigsplacering tidigare erhållits (motsvarar inom andra områden värnpliktiga med krigsuppskov).

Gmpp 2 är all jämställa med sådan personal som är fredsanslälld vid en krigsviklig induslri och som har krigsuppskov och därför vid mobilisering kommer alt kvarstanna på fredsarbelsplatsen. En sådan befattningshavare torde komma all åtnjuta samma lön som sina inle värnpliktiga arbetskamrater. Enligl socialstyrelsens mening bör därför ersätlning till personal i gmpp 2 utgå enligt samma gmnder som i fred. Dock torde vissa specialbestämmelser rörande övertidsersättningar, kost- och logikoslnader etc. behöva utfärdas med hänsyn till de speciella arbetsförhåUandena under beredskap och krig.

4. Vapenfria tjänsteplikliga med vårdyrkesulbildning och i fred i många fall anställda vid samma Ijänslgöringsplals.

Grupp 4 omfattar olika kategorier av sjukvårdsutbildad personal, som

Prop. 1982/83:115 107

t. ex. läkare, landläkare, legitimerade sjukskötare, underskölare. F. n. till-lämpade principer för deras krigsplacering innebär atl de vid beredskap och krig skall tjänstgöra på sin fredsbefattning. Socialstyrelsen anser det vara lämpligt att förmånema lill dessa vapenfria tjänsteplikliga utbetalas genom försäkringskassorna på del sätt som utredningsmannen föreslagit för andra vapenfria tjänsteplikliga.

5. Övriga vapenfria tjänsteplikliga som inle har sädan utbildning men
söm filldelals socialstyrelsen och under fred utbildats för krigsplacering
inom den civila hälso- och sjukvården.

Beträffande gmpp 5 bör deras förmåner utbetalas genom försäkringskassorna pä del säll utredningen föreslagit.

6. FriviUigpersonal från Svenska röda korset och Sveriges Kvinnliga
Bilkårers Riksförbund.

För grupp 6 gäller särskilda beslämmelser.

Riksförsäkringsverket (RFV):

De av utredningen skisserade rutinerna ansluler i sina huvuddrag lill de som planeras för utbetalning inom socialförsäkringsväsendel. Trots överensstämmelsen med planeringen inom socialförsäkringssektorn kommer omfattande ålgärder all fordras för elt genomförande av utredningens förslag. Förberedelsearbetet för ell genomförande bedöms la en tväårsperiod i anspråk. Den bristande beredskapen pä della område kvarstår således ca två år efter att beslut har fattats. Det är därför angeläget all beslut i de frågor utredningen behandlar fattas snarast möjligl.

RFV bedömer del möjligl att ulföra de uppgifter som föresläs av utredningen utan personella förstärkningar. Inom socialförsäkringsområdet pågår dock en omfattande ralionaliseringsverksamhet. Då dessa rationaliseringar i huvudsak kan förväntas genomföras genom införande av ökat ADB-användande kommer personalbehovet i etl dalorlösl tillstånd all öka. Rationaliseringarna bedöms dessutom till övervägande del komma all beröra försäkringskassornas lokalkontor vilka skall ulföra de arbetsuppgtfler som föreslås i betänkandet. Den bedömning som redovisats ovan kan därför komma all ändras.

Postverket:

Postverkets medverkan vid utbetalning av vämpliktsförmåner torde ej komma all medföra några slörre problem - frånsett den ökade belastning på poslkassöma som tillfäUigt möjligen kän komma atl uppstå.

Det är angeläget, att värnpliktsförmånerna - som föreslagits - utbetalas fill angiven person (anhörig) på hemorten. De fällposlkonlor som inrättas vid försvarsmaktens mobUiserade förband har nämligen ej sådan kapacitet att de skulle kunna svara för utbetalning av värnpliktsförmånerna vid den värnpliktiges Ijänslgöringsplals.

Prop. 1982/83:115 108

Riksrevisionsverket (RRV):

Dagpenning skall normall betalais ut lill anhörig. RRV ansluler sig visserligen lill gmndtanken i systemet men anser inte all utredningen i full ulslräckning beaktat omfattningen av de avvikelser som kan förväntas.

Mänga saknar anhöriga på orter. Ell ökande antal kvinnor kan väntas bli inkallade samtidigt med männen på grund av frivilliga avtal eller anställning och den kommunala bamomsorgen få karaktären av dygnel-mnl-vård. Dessa och även andra utvecklingstendenser inom samhäUet kan komma all ställa ökade krav på information till den enskilde om hur behörighets/fullmaklshandlingen skall behandlas och på kontroll från försäkringskassornas sida.

RRV bedömer atl förslagel om adminislralion genom försäkringskassorna väl ansluler till redan tillämpade former för sjukpenning/dagpenning. Della är en klar fördel. Förslagel bygger dock på all riksförsäkringsverkels planering för verksamheten i krig kan avslutas under 1982.

RRV förutsätter alt de planerade rutinerna visar en så tillfredsställande grad av säkerhet belräffande administrationen av socialförsäkringsförmåner all även de föreslagna ersättningarna kan hanleras ulan datorstöd.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten kan inle finna annat än atl de system för utbetalning, som utredaren har föreslagit, i princip bör kunna fungera tillfredsställande.

Försäkringskasseförbundet:

Försäkringskasseförbundet anser liksom utredningen att försäkringskassorna bör administrera dagpenningen i krig eftersom dagpenningsystemet bygger på fakta som försäkringskassan registrerar och med hänsyn lill alt dagpenningsyslemet för värnpliktiga under repetitionsövningar redan nu administreras av försäkringskassorna.

Eftersom nuvarande arbetsuppgifter med dagpenning under fred så gott som helt ulförs med datorstöd finns anledning för försäkringskassorna alt i fred fä utbilda personalen pä de manuella arbetsuppgifter som föreslås gälla i krig. Försäkringskassorna bör därför få yllerligare medel till behövliga personalförstärkningar.

Svenska kommunförbundet:

I betänkandet diskuteras frågan om inrättandet av speciella försvarsav-löningskontor - uppskattningsvis 500 kontor - för utbetalning av värn-pliktsersättningar i krig. Ca 1 000 personer skulle behöva specialutbildas för dessa arbetsuppgifter. Kommunförbundels styrelse vill för sin del

Prop. 1982/83:115 109

framhålla all behov knappast kan anses föreligga av all inrätta sådana kontor. Utbetalningen av ersätiningen bör med fördel kunna ske genom försäkringskassornas lokalkontor eller genom post- och bankkontor.

Tidpunkt för ikraftträdande

Överbefälhavaren (ÖB):

ÖB har tidigare kopplat kravet pä reglering i lag till krig eller krigsfara. Det är bara myckel allvarliga situationer som motiverar kravet på särskild reglering och undantagande från fredsregler. Svårigheten all definiera skymningslägen gör all fredsreglerna bör behällas så länge som möjligl. Delta också för all undvika all man samlidigt tillämpar både freds- och krigsmtiner.

Enligl ÖB:s mening bör .ikraftträdandet av krigsersättningssyslemet kopplas till 28 § värnpliktslagen.

Chefen för marinen (CM):

Syslemel bör i sin helhet träda i krafl då beredskapstillstånd enligl beredskapskungörelsen 1 § förordnas. För värnpliktig bör den även fillämpas då inkaUelse sker enligt 28 § värnpliktslagen. Vid inkallelse enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen bör fredsmtiner användas då del inle är lämpligl alt tvä ersättningssystem är igång samtidigt.

Innan beslul fattas om tidpunkt för tiUämpning av systemet bör resultatet avvaktas av den försöksverksamhet som beslutats i avtal mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas organisalioner vad gäller verksamhel som föranleds av höjd försvarsberedskap, beredskapskonlroll och incidenlberedskap.

Försvarets civilförvaltning (FCF):

I direktiven anges alt den naluriiga utgångspunkten borde vara den tidpunkt när vämpliktiga inkallas tiU beredskapsövningar eUer, om del finns behov för detta, ännu fidigare. När beredskapsövningar enligl 27 § 2 mom. vämpliktslagen anbefalls övergår försvarsmakten inte till krigsorganisation, vilket bland annat innebär all vämpliktiga fortfarande gmndul-bildas. En fillämpning av del nya förmånssystemet på de värnpliktiga som fuUgör beredskapsövningar skulle således innebära atl man samlidigt tillämpade såväl freds- som krigsmfiner.

Enligl FCF:s mening bör krigsmtinerna införas försl sedan värnpUktiga inkaUats lill tjänstgöring enligt 28 § vämpliktslagen. SkuUe ell behov ändå föreligga alt tillämpa det nya förmånssystemet på värnpliktiga som fullgör

Prop. 1982/83:115 110

beredskapsövningar, bör della regleras särskill av regeringen och inle sä generellt som görs i förslagel lill ersällningsförordning.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

Tidpunkten då systemet skall träda i funktion bör i princip vara då beredskapstUlstånd inträder. För de civUa myndigheter, som kan komma alt omfattas av syslemel, bör igångsättning ske vid utflyttning lill krigsuppehållsplals.

Centralorganisationen SACO/SR:

Vi är tveksamma fill om regeringen skaU ha möjlighel all bestämma atl systemet skall användas då värnpliktiga tjänstgör enligl 27 § 2 mom. värnpliklslagen. Under en sådan beredskap kan skiljakfigheter uppslå mellan olika befäl då viss verksamhel bedrivs inom ramen för ordinarie fredsorganisalion. Enligl vår uppfattning är del enklast all göra en lolal övergång i samband med alt man stänger fredsverksamhelen dvs. då de värnpliktiga inkallas enligt 28 § vämpliktslagen och mobilisering sker. Den iveksamhet som även utredningsmannen ger ullryck för är i sig elt starkt argument för atl ersättningen för slampersonalen bestäms enligl särskill i fred tecknat avtal eller med den särskUt beräknade krigsmånadslönen som kan sägas utgöra en prolongering av gäUande avtal. Självklart måste ell sådant avtal utformas så all förhandUngsverksamhel ej blir nödvändig under kriget.

Näringsbidrag

Överbefälhavaren (ÖB):

ÖB delar utredarens uppfattning all i krig bör ärenden om näringsbidrag handläggas på lokal nivå.

Detta kräver dock en förberedelse i fred i form av kapacitet och kunskap. Värnpliktsförmånskommillén har föreslagit att samfiiga ärenden om näringsbidrag i fred skaU handläggas centraU på försvarels civilförvaltning.

Näringsbidrag ulgår i dag inle till frivilligpersonal, som uppbär dagpenning. Denna personalkategori måste därför särskih tas in i den nu föreslagna förordningen om näringsbidrag vid krig.

Försvarets civilförvaltning (FCF):

FCF tillstyrker att ärenden om näringsbidrag handläggs på lokal nivå, delta dock under fömtsättning att den erforderliga kapaciteten finns hos kommunerna. Verket vUl emeUenid erinra om behovel av närmare före-

Prop. 1982/83:115 111

skrifter på området. Utredaren förutsäller också all sådana kommer atl meddelas. Del är dock tveksamt om FCF, med slöd av nu gällande och föreslagna författningar på området, kan utfärda erforderliga föreskrifter. Den föreslagna förordningen bör därför kompletteras med behörighetsregler för FCF.

Av familjebidragslagen i dess nuvarande lydelse framgår atl om en frivillig uppbär dagpenning kan han inle samtidigl fä näringsbidrag. En bestämmelse som medger alt näringsbidrag kan medges även för den frivilliga personalen bör las in i lagen. Del kan även av tydlighetsskäl vara lämpUgt atl i lagen ange all förmånssystemet även gäller för den frivilliga personalen i krigsorganisationen.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten kan i huvudsak ansluta sig fill vad utredaren anfört och föreslagit i denna fråga. Svårigheterna atl bedöma om räll liU näringsbidrag föreligger eller om nedgången i förvärvsverksamheten har sin gmnd i t. ex. krigshändelser inom området, där näringen bedrivs, blir sannolikt i många fall myckel stora. Härtill kommer atl frågorna om näringsbidrag redan i fred ofta är ganska komplicerade och för atl kunna lösas kräver atl tämligen omfallande uppgifter lämnas av den bidragssökande. Kammarrätten anser all man i en krigssiluafion i många fall mäste ge avkall på kravet vad gäller dessa uppgifter. Bestämmelsema måste tiUämpas generöst. Det är möjligt att vissa schabloner för beräkning av bidraget kan förenkla förfarandet. Sådana schabloner skulle kunna innefattas i de föreskrifter och anvisningar, som försvarels civilförvaltning meddelar.

Hemvärnbefälets Riksförbund:

Riksförbundet anser all hemvärnsmän skall jämställas med värnpliktiga när det gäller rätlen all erhålla näringsbidrag saml andra bidrag eller förmåner. Dessa senare bidrag utgär redan nu vid fredsljänslgöring om minsl en vecka.

Svenska kommunförbundet:

Kommunförbundets styrelse har inget atl erinra mot alt ärenden om näringsbidrag handläggs av kommunernas familjebidragsnämnder. Samma regler för handläggningen av ärenden om näringsbidrag bör — så långl möjligl - gäUa såväl i fredstid som vid en krigssituation.

Styrelsen biträder också utredarens förslag om alt även frivilliga som tjänstgör i krigsorganisationen skall omfattas av förmånssystemet. EnUgl familjebidragslagen kan en friviUig som uppbär dagpenning inte samtidigl få näringsbidrag. En bestämmelse som gör det möjligl all utge näringbidrag

Prop. 1982/83:115 112

även för frivilligpersonal bör därför - enligl styrelsens mening - tas in i lagen.

Resor

Överbefälhavaren (ÖB):

I likhet med utredaren anser ÖB all den som tjänstgör under beredskapsliUslånd och krig skall ha fria resor. Utredaren föreslår alt fri resa skall erhållas vid "ledighel för enskild angelägenhet". Fria resor skall inle bara erhållas för enskild angelägenhet, som idag finns förklarat i tjänsleregle-menlet för försvarsmakten (TjRFj. Della är heller inle utredarens avsikt vad ÖB förslär, ulan fri resa vid tjänstgöring enligt 28 § värnpliktslagen bör ulgå vid permission, krigspermission, tjänsfiedighet och hempermillering.

Särskilda ersättningar vid vissa slags tjänstgöring

Överbefälhavaren (ÖB):

ÖB biträder - med de motiv utredaren anfört - atl de olika typerna av särskilda lUlägg för t. ex. flyg- och sjötjänst, dykeriarbeten m. m. slopas i krig, dvs. när krigsersättningssyslemet g.äller.

Prop. 1982/83:115 113

Innehåll

ProposUionen .................................................... ... 1

ProposUionens huvudsakliga innehåU .................... 1

Lagförslag ......................................................... ... 2

ProtokoU frän regeringssammanträde 1983-02-23 ... 10

1 Inledning ........................................................ 10

2 Allmän motivering ........................................... . 11

2.1 Vämpliktsförmåner under grundulbildning 11

2.1.1 Allmänt .................................... ........ 11

2.1.2 Generella förmåner .................... ........ 14

2.1.3 Behovsprövade förmåner ....................... 22

2.1.4 Övriga frågor ...................................... 30

2.2 Ersättningar lill personal i krigsorganisationen 31

2.2.1 Allmänt .............................................. 31

2.2.2 Personalgrupper .................................. 34

2.2.3 Utbelalningssystemel ............................. . 36

2.2.4 Tidpunkt för ikraftträdande ...................... 37

2.2.5 Vissa övriga frågor ............................... 39

3 Upprättade lagförslag ....................................... . 40

4 Specialmolivering ............................................ 41

4.1 Förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520) 41

4.2 Förslagel fill lagom ändringi värnpliktslagen (1941:967) .... 44

4.3 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) 45

4.4 Förslaget till lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945:833) 45

4.5 Förslagel till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 45

5 Hemställan .................................................... 46

6 Beslut .......................................................... 46

Bilagor

1 1982 års värnpliktsförmånskommittés förslag ....... 47

2 Sammanslällning av remissyttrandena över 1982 års värnpUklsför-månskommittés betänkande (Ds Fö 1982:4) Förmåner tiU vämpUkliga m. fl. under gmndulbUdning 51

3 Vämpliktsförmånsutredningens sammanfattning av sill belänkande (Ds Fö 1982: 1) Ersättningar tUl personal i krigsorganisationen ........................................ 84

4 Sammanslällning av remissyttrandena över värnpUktsförmåns-ulredningens betänkande (Ds Fö 1982: 1) Ersättningar tiU personal i krigsorganisationen ....... 88

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983