Prop. 1982/83:105

Regeringens proposition

1982/83:105

med förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623);

beslutad den 3 febmari 1983.

Regeringen föreslår riksdagen atl anla del förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen läggs förslag fram för all förbättra laxeringskonlroUen av kreaturshandlare och därigenom begränsa det skatteundandragande som förekommer inom krealurshandeln.

Propositionen innehåller också förslag om ett förenklat uppgiftslämnande i fråga om vissa aktieutdelningar som betalas ul genom Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolag.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 105

4 a. Den som utbetalt utdelning å aktie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1970:596) om förenklad akfiehanlering är tillämplig, liksom bank, som avses i 1 § akliefondslagen (1974:931), vilken utbetalt utdelning å andel i svensk aktiefond för vilken register föres enligl 31 § sistnämnda lag.

5. Den som bedrivit verksamhel, vari ingått inköp av jordbmks- eller trädgårds-produkter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, allt i den mån regeringen därom förordnal.

Den som är berättigad atl lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den från vilken inköp skett.

Den utbetalda utdelningen.

Utgivet vederlag i penningar, naturaprodukter eller annat.

Undantag: vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare.

4 a. Den som utbetalt utdelning å akfie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § akfiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970:596) om förenklad akliehantering är tillämplig, liksom bank, som avses i 1 § akliefondslagen (1974: 931), vUken utbetalt utdelning å andel i svensk aktiefond för vilken register föres enligl 31 § sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalts genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg.

5. Den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårds-produkter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, allt i den mån regeringen därom förordnal.

Den som är berätfigad all lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den från vilken inköp skett.

Den utbetalda utdelningen.

Utgivet vederiag i penningar, nalurapro-dukler eller annat.

Undantag: vederiag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare för annat ån slakt- etter livdjur.

a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktiefond, för vilken register ej förs enligl 31 § akliefondslagen (1974: 931), eUer, om den icke har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen), från utländsk juridisk person eller

b) ränla, vilken har erlagts mot avlämnande av kupong eller kvitto och icke har betalts ut genom värdepapperscentralen, på obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktiefond, för vilken register ej förs enligl 31 § aktiefondslagen (1974: 931), eUer från ufiändsk juridisk person eller

b) ränla, vilken har eriagts mol avlämnande av kupong eller kvitto och icke har betalts ul genom Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolag (värdepapperscenlralen), på ob-Hgation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning,

är skyldig alt till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den, som lyfter beloppet, och därvid uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Utbekommer någon utdelning eller ränla mot kupong, som han har förvärvat ulan del värdepapper kupongen tillhör, skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvals.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som utbetalar utdelning eller ränla. Denne skall tillse alt uppgift avlämnas, innan betalning sker.

Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av värdepapper som avses i första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvisl på den, för vilkens räkning räntan skall lyftas. Ändras förhållande om vilket sådan uppgift har lämnals, skall den som har lämnat uppgiften ulan dröjsmål anmäla delta skriftligen lill värdepapperscenlralen. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligl lagen om förenklad akliehantering, är skyldig att lärrina sådan uppgift ef-

Den som begär registrering hos värdepapperscenlralen av värdepapper som avses berättiga tiU utdelning från utländsk juridisk person eUer som åsyftas i första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvisl på den, för vilkens räkning utdelningen eller räntan skall lyftas. Ändras förhållande om vilket sådan uppgift har lämnats, skall den som har lämnal uppgiften ulan dröjsmål anmäla delta skriftligen lill värdepapperscentralen. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som

Senaste lydelse 1979:490.

Prop. 1982/83:105 6

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1983-02-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Anderson, Rainer, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellslröm, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition med förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

1 Inledning

Slakteribranschen har under senare år varit föremål för upprepade taxeringsrevisioner. Kontrollerna har främst gällt kreaturshandlare som levererar slakt- eller livdjur till slakterier. Revisionerna har visat atl betydande inkomst- eller mervärdéskatlegmndande belopp inle har tagits upp till beskattning. Flera handlare har efter polisutredning åtalats och dömts för skattebedrägeri, bokföringsbrott eller försvårande av skattekontroll. Utmärkande för de handlare som det här är fräga om är att de har åsidosatt sin bokföringsskyldighet i större eller mindre grad. Skattekontrollen av de djurproducenler från vilka handlarna gjort sina inköp har därför försvårats. Enligl skatlemyndighelerna förekommer det även i producentledet ell omfallande skatteundandragande. Den oseriösa krealurshandeln förorsakar samhället en inle obetydlig skada. Den s. k. svarta kreatursmarknaden i Kalmar län har t. ex. en åriig omsältning som kan uppskattas lill omkring 15 milj. kr. Omsättningen för hela landet har beräknats lill mellan 75 och 100 milj. kr. Denna verksamhel leder lill kontrollsvårigheler för bl.a. skattemyndigheterna och till konkurrensproblem för de seriösa kreaturshandlarna.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i promemorian (BRÅ PM 1981:2) Illegal kreaturshandel behandlat de berörda missförhållandena. För all komma lill rätta med del skatteundandragande som i första hand sker hos kreaturshandlarna föreslås i promemorian all del i 37 § 1 mom. 5 taxeringslagen (1956:623), TL, införs en skyldighet all ulan anmaning lämna kontrolluppgift om det vederlag för slakt- eller livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare. Promemorian innehåller också ell förslag i syfte atl minska skatleundandragandet hos djurproducenlerna.

Prop. 1982/83:105 7

Till protokollet i della ärende bör fogas en sammanfattning av promemorians förslag som bilaga 1 saml de lagförslag som redovisas i promemorian som bUaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinslanserna och en sammanställning av deras ställningstaganden bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Lagrådsremiss beslulades den 11 november 1982. De remitterade lagförslagen och utdrag av lagrådels protokoll den 9 december 1982 bör tas in i protokollet som bilaga 4 resp. bilaga 5.

2 Missförhållanden inom kreaturshandeln

Skatleundandragandet inom den illegala krealurshandeln sker i olika former. Etl vanligt förfarande är följande. En kreaturshandlare köper slaktdjur från en producent, t.ex. en jordbrukare eller någon annan djuruppfödare, utan atl något kvitto skrivs. Kreaturshandlaren säljer slaktdjuret vidare till ell slakteri. Någon kontrolluppgift lämnas inte av slakteriet avseende det belopp som kreaturshandlaren får av slakteriet, eftersom kreaturshandlaren är en bokföringsskyldig rörelseidkare. Kreaturshandlaren lar inle upp försäljningen i sin självdeklaration. Kreaturshandlare av del slag del här är fråga om är f. ö. oftast inte registrerade lill mervärdeskall. I enlighet med vad som är avtalat eller underförstått mellan honom och producenten fullgör han inle heller sin skyldighet atl lämna kontrolluppgift avseende producenten. Producenten redovisar inle inkomsten i sin självdeklaration och betalar inle in mervärdeskall.

Etl annat tillvägagångssätl är alt slakt utförs på gårdarna. Köttet säljs sedan obesiktigat till olika köpare. Försäljningarna redovisas inte för beskattningsmyndigheterna.

Del finns också exempel på all skatteundandragande möjliggjorts lill följd av samarbete mellan leverantör och slakleripersonal. Kreaturshandlarnas leveranser liksom leveranser direkt från jordbrukare har i dessa fall ofta skett i någon bulvans namn. Som bulvan har t.ex. använts en kreaturshandlare om vilken del varit känt atl han inte deklarerar sina inkomster. Även helt "svarta" leveranser har förekommit. Endast ett fåtal leveranser har vid taxeringsrevision kunnat hårledas lill de ursprungliga djurproducenlerna.

3 Nuvarande innebörd av 37 § 1 mom. 5 TL

Den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller Irädgårdsprodukler eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, är enligl 37 § 1 mom. 5 TL, i den mån regeringen förordnal om delta, skyldig

Prop. 1982/83:105 8

atl till ledning vid inkomsttaxering varje år utan anmaning avlämna kontrolluppgifter för del föregående kalenderåret. Uppgiften skall avse den från vilken inköp skelt och uigelt vederiag i pengar, naturaprodukter eller annat. Undanlag görs dock för vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare.

Förordnande med stöd av 37 § 1 mom. 5 TL har lämnals i form av kungörelsen (1955:671) om skyldighet i vissa fall alt avlämna kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen. Av 1 § i kungörelsen framgår alt den som bedrivit verksamhel, vari ingått inköp av jordbruks- eller Irädgårdsprodukler eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, ulan anmaning skall avlämna kontrolluppgift för inkomsttaxeringen rörande den, från vilken han inköpt bl. a. slakt och livdjur.

Uppgiften skall avse del vederiag som lämnats i form av pengar, nalura-produkler eller annat. Uppgift erfordras dock inte när det är fråga om vederiag som har gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare eller som kontant utgetts vid inköp från torgstånd eller liknande försäljningsställe. Inte heller föreligger uppgiflsskyldighet i fråga om vederiag som utgetts av militär myndighet vid inköp i samband med övningar på annan ort än den vanliga förläggningsorten.

4 Föredragandens överväganden

Den s. k. svarta kreaturshandeln medför all stora belopp åriigen undandras från beskattning. Jag finner det nödvändigt alt kraftfulla och förhållandevis ingripande ålgärder vidtas för atl om möjligl stoppa della skatteundandragande. I del följande kommer jag alt närmare redogöra för hur kontrollen enligt min mening bör gå till.

4.1 Kontroll av kreaturshandlaren

Skattemyndigheterna har stora svårigheter atl konlrorera en kreaturshandlares inkomsler om denne helt eller delvis har åsidosatt sin bokföringsskyldighet. Kontrollsvårigheterna orsakas bl. a. av att slakterier m. fl. i dag inte är skyldiga alt utan anmaning lämna uppgifter lill skattemyndigheterna om den ersättning som utbetalas lill en bokföringsskyldig kreaturshandlare för inköpta slakt- eller livdjur. Även om del stora flertalet slakterier detta lill trots lämnar sådana kontrolluppgifter är det önskvärt att uppgiftsskyldighelen görs obligatorisk. Promemorians förslag om en sådan utvidgning av uppgiftsskyldigheten har också biträtts av remissinstanserna. Några problem atl i praktiken efterkomma denna konlrolluppgiftsskyldighet torde inle uppstå. Jag föreslår därför alt 37 § 1 mom. 5 TL i enlighet med promemorians förslag ändras på del sättet alt undantaget från uppgiftsskyldighet för vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare

Prop. 1982/83:105 9

upphävs vad gäller vederlag för slakt- eller livdjur. Om milt förslag godtas kommer jag atl föreslå regeringen alt motsvarande ändring görs i 1 § andra stycket kungörelsen (1955:671) om skyldighet i vissa fall atl avlämna kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen.

4.2 Kontroll av djurproducenten

I promemorian föreslås all en ny bestämmelse införs i 39 § TL varigenom köllbesiktningsbyråer och vissa slakterier åläggs skyldighet atl efter anmaning lämna uppgift om vem som producerat det djur som inlämnats. Som jag framhållit i lagrådsremissen är jag för egen det inle beredd att ansluta mig lill detta förslag. Skälen härtill är främst all del är förenat med avsevärda svårigheter, någol som också har berörts av elt par remissinslanser, atl konstruera ell producentbegrepp som är enkelt och lätt atl kontrollera och som inte ulan vidare kan kringgås saml all uppgiftsskyldigheten lämpligen bör åläggas samtliga slakterier, dvs. direkt avse även de djur som levereras till privata slakterier i områden ulan slaklerilvång.

I lagrådsremissen har jag i stället föreslagit all innehavare av köttbesiktningsbyrå eller slakteri skall vara skyldig atl efter anmaning lämna vidare lill taxeringsmyndigheterna de uppgifter om fångesmannen som ägaren av djuret eller köttet vid äventyr av böter skall lämna lill inrättningen. Lagrådet har anmält vissa betänkligheter av principiell och praktisk art mol delta förslag. Sålunda har lagrådet anfört all de uppgifter som inrättningarna enligt förslaget åläggs att lämna, lill skillnad från vad som hilfills har gällt om uppgiftsskyldighel i laxeringssammanhang, är avsedda alt användas till ledning för laxering av tredje man. Vidare har lagrådet framhållit atl kontrollsystemet tydligen bygger på förutsättningen atl köllbesiktningsbyråer och slakterier skall tillse att uppgift lämnas av djurels eller köttets ägare och atl del är en nackdel ur effektivitetssynpunkt alt det inte föreligger något hinder för inrättningarna all köpa eller i övrigt ta emol djur eller kött trots alt sådana uppgifter inle lämnals.

Jag delar inle till fullo lagrådels synsätt. Taxeringslagens nuvarande kontrolluppgifissyslem har inle förmått råda bot på del skatteundandragande som förekommer bland djurproducenlerna. Del är därför angeläget atl en ändring kommer lill sländ. Del faller sig därvid naturligt all överväga införandet av en uppgiftsskyldighet som avviker från det gängse mönstret. För övrigt är det ingen nyhet i taxeringssammanhang all någon åläggs skyldighet all lämna uppgifter lill ledning för tredje mans laxering. En sådan skyldighet åvilar redan i dag enligt 43 § TL Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag vad gäUer bl.a. viss obligationsränta som betalats ut av bank. Jag vill också påminna om den viltnesplikl som följer av 25 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) och som medför all i skatlemål var och en kan åläggas all under ed lämna uppgifter om exempelvis förhållanden av betydelse för tredje mans laxering. Vad slutligen beträffar den av

Prop. 1982/83:105 10

lagrådet anlagda effektivitetsaspekten förtjänar framhållas alt syftet med del remitterade förslagel såvitt nu är i fräga i första hand har varit alt läcka in den svarta handel som förekommer mellan djurproducenter och kreaturshandlare, inle sådana fall där en köttbesiktningsbyrå eller ett slakteri är i maskopi med en kreaturshandlare. Jag har, med bortseende från sistnämnda fall, ingen anledning befara atl inrättningarna inle skulle medverka till att fä in de erforderiiga uppgifterna.

Den huvudsakliga avsikten med mitt förslag lill ändring i 37 § 1 mom. 5 TL är naturligtvis all erhålla en bättre kontroll av kreaturshandlarnas försäljningsintäkter. En sådan förbättrad kontroll får emellerfid också antas leda till all kreaturshandlarna kommer alt redovisa sina inköp i större ulslräckning än som nu är fallet. Detta förhällande torde i sin lur begränsa fömlsällningarna för etl skatteundandragande i producentledet. Mol bakgrund av lagrådels kritik mol mitt förslag lill en förbättrad kontroll av djurproducenterna anser jag därför alt effekten av den föreslagna ändringen i 37 § 1 mom. 5 TL försl bör avvaktas innan ytteriigare kontrollåtgärder övervägs. Jag föreslår således inte nu någon lagändring som direkt avser djurproducenterna. Delta innebär alltså alt vad jag har föreslagit i lagrådsremissen om en ny bestämmelse i 39 § 4 mom. TL och därmed sammanhängande ändringar i 51 och 120 §§ samma lag och i 27 § lagen (1968:130) om mervärdeskall utgår ur del förslag somjag nu framlägger.

4.3 Förenklat uppgiftslämnande beträffande viss aktieutdelning

Jag vill i detta sammanhang också behandla en fråga som Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (VPC) har tagit upp i en skrivelse den 21 oktober 1982 till budgetdepartementel. Frågan gäller TL:s bestämmelser om uppgiftsskyldighel beträffande utdelning på utländska aktier. Dessa bestämmelser och de som gäller utdelning på vissa svenska aktier innebär i korthet följande.

Den som uppbär utdelning från utländsk juridisk person är enligl 43 § 1 mom. TL skyldig all vid mottagandet av utdelningen lämna uppgift om della. Uppgiften skall avfattas enligl fastställt formulär och lämnas fill den som betalar ul utdelningen. Ulbelalaren skall å sin sida se lill atl uppgift lämnas innan betalning sker. Avgivna uppgifter skall enligl 2 mom. i samma paragraf för varje år ulan anmaning avlämnas till lokal skattemyndighet. I fråga om utdelning på bl. a. aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig, s. k. avstämningsbolag, finns ingen motsvarande uppgiftsskyldighel för den som uppbär utdelningen. I dessa fall gäller enligt 37 § 1 mom. i stället atl den som utbetalt utdelningen skall ulan anmaning avlämna kontrolluppgift.

Sveriges riksbank har under år 1982 gett tillstånd lill viss försäljning av utländska aktier på den svenska marknaden. Som villkor för tillståndet gäller bl.a. alt aktierna på den svenska marknaden skall vara deponerade

Prop. 1982/83:105 M

hos en bank och atl aktierna här skall representeras av s. k. depåbevis som utfärdas inom ramen för ell av VPC administrerat syslem. Della, kallat SDB-syslemel (där SDB slår för svenskt depåbevis), har i slorl utformats i överensstämmelse med del aktiesyslem som VPC sedan 1971 använt för svenska aktier. I SDB-syslemel skall VPC föra elt register över dem lill vilka depåbevis utfärdats och även föra en förteckning över dem som ulan all vara aktieägare är berättigade att lyfta utdelning. Utbetalningen av utdelningen sker genom VPC:s försorg. Enligl VPC:s mening bör den som får utdelning utbetald genom del nya systemet vara befriad frän uppgiftsskyldighet enligl 43 § 1 mom. i likhet med vad som gäller vid utdelning på svenska aktier i VPC-anslulna bolag. VPC anser alt uppgiftsskyldighelen bör kunna ersättas med en skyldighet för ulbelalaren att avge kontrolluppgift.

Jag delar VPC:s uppfattning alt del inle finns anledning att kräva uppgift enligt 43 § 1 mom. av den som får utdelning utbetald genom SDB-syste-mel. De uppgifter om utbetalningen som behövs för laxeringskonlroUen kan nämligen tillhandahållas av VPC öm innehavare av depäbevis har anmält till VPC för vems räkning utdelningen lyfts. Det bör därför föreskrivas en skyldighet alt lämna dessa uppgifter lill VPC vid registreringen av depåbevisinnehavel och all anmäla eventuell ändring i registrerade förhållanden. Om sådan uppgift inte lämnas bör VPC kunna ulgå från atl utdelningen lyfts för egen del av den som är införd som ägare till aktierna. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligl lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering, bör dock vara befriad från skyldigheten att till VPC lämna uppgift om den för vilkens räkning utdelningen lyfts. Det bör vidare föreskrivas en skyldighet för ulbelalaren all - i likhet med vad som gäller vid utdelning på aktie i svenskt avstämningsbolag — ulan anmaning avlämna kontrolluppgift om utbetald utdelning på de utländska aktierna. I fråga om utdelning som betalas ut på förvaltarregistrerade aktier bör uppgiftsskyldighelen gälla förvaltaren.

Jag föreslår alt 37 § 1 mom. och 43 § 1 mom. TL ändras i enlighet med vad jag nu sagt.

4.4 Ikraftträdande m. m.

De nya bestämmelserna bör träda i krafl så snart som möjligl.

Förslagel om förenklat uppgiftslämnande beträffande viss aktieutdelning anknyter till vad som redan gäller för utdelning på svenska aktier i VPC-anslulna bolag. Förenklingen är närmast av teknisk natur. Jag har därför inte ansett del erforderligt alt inhämta lagrådets yttrande i denna del.

Prop. 1982/83:105 12

5 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

6 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all anta dels del av lagrådet granskade lagförslaget om ändring i 37 § 1 mom. 5 TL, dets lagförslaget i övrigt.

7 Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposilion föreslå riksdagen atl anla del förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop. 1982/83:105 13

BUaga I

Sammanfattning av promemorians förslag

I promemorian framhålls alt den illegala handeln med kreatur, trots alt omsättningen kan beräknas motsvara blott en till två % av kötlhandelns totala avräkningsvärde, likväl ulgör en betydande olägenhet för främst slaklerinäringen och skaltemyndigheterna. Ingenting tyder på att verksamheten avlar, tvärtom föreligger uppgifter om atl nya kreaturshandlare etablerat sig under senare lid samlidigt som de redan etablerade fortsätter sin illegala verksamhet trots skatlerevisioner och åtal. Regler som vidgar möjligheterna all kontrollera kreaturshandlarnas och djurproducenlernas inkomsler föreslås därför.

Skyldighet att utan anmaning lämna uppgift om vederlag för slakt- och livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare

Etl incitament lill skatteundandragande kan enligl promemorian vara avsaknaden av kontrolluppgifter hos skattemyndigheterna. Kreaturshandlarna är ofta bokföringsskyldiga. Därmed är de undantagna frän skyldigheten för slakterier m.fl. alt ulan anmaning lämna uppgifter lill skallemyndigheterna om utbetald ersätlning för bl.a. slakt- och livdjur. Ell avskaffande av delta undanlag skulle underlätta taxeringsmyndigheternas och andra skattemyndigheters arbete och medföra all de tidigare än som nu är fallet skulle kunna uppmärksammas på storleken av kreaturshandlarnas skalteplikfiga inkomsler. Redan i dag lämnar producent- och konsumentkooperationens slakterier, som läcker närmare 90% av marknaden, rutinmässigt kontrolluppgifter beträffande alla sina leverantörer. Del får därför antas all också övriga slakterier skulle klara av det adminislrativa merarbete som elt sådant uppgiftslämnande innebär. Mot denna bakgrund föreslås i promemorian atl 37 § 1 mom. 5 TL ändras på det sättet atl undantaget från uppgiftsskyldighel för vederiag som gottgjorts bokföringsskyldiga rörelseidkare upphävs vad gäller vederlag för slakt- och livdjur och alt motsvarande ändringar görs i 1 § andra stycket kungörelsen om skyldighet i vissa fall atl avlämna kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen.

Skyldighet att efter anmaning lämna uppgifter om producent av slakt- eller livdjur

I promemorian understryks all så länge del finns brister i uppbörden av skatter och avgifter kommer förmodligen en del av de oseriösa kreaturshandlarna trots en förbättrad inkomslkonlroll att fortsätta sin illegala verksamhel. Av intresse i sammanhanget är därför all skärpa kontrollen av n Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 105

Prop. 1982/83:105 14

djurproducenterna. Sannolikt skulle stora delar av den illegala krealurshandeln försvinna om uppfödarna av de djur som kreaturshandlarna levererar lill slakterierna kunde itendifieras. Djurproducenlernas möjligheter till skattefria inkomsler skulle då beskäras. Vidare skulle den djurprodu-cenl som åsidosätter leveransplikten gentemot sin slakteriförening genom alt sälja djur lill en kreaturshandlare löpa uppenbar risk alt uteslutas ur föreningen. Enligl övervägandena i promemorian kan en kontroll av djur-producenten anknytas lill kontrollsystemet enligt köllbesiktningslagslift-ningen. Av költbesiklningslagen framgår alt kötlbesiktningstvång i princip råder i hela landet. Detta innebär all slaktdjur eller kött av sådant djur skall besiktigas vid vissa kontrollerade institutioner av besiklningsvelerinär. Den som lämnar in kött för besiktning eller anlitar offentligt slakthus, konlroUslakleri eller fristående sanilelsslaklavdelning är skyldig alt lämna uppgift om varifrån köttet eller djuret härrör. I praktiken fungerar visserligen denna uppgiflsskyldighet på så säll alt uppgift endasi inhämtas när vederbörande besiklningsvelerinär misstänker någon sjukdom eller av annan orsak behöver uppgiften. Köllbesiktningsbyråer och ifrågavarande slakleriinrätlningar har dock räll alt kräva alt uppgift om härkomst alllid lämnas. Nämnda inrättningar skall således redan lill följd av kötlbesikt-ningslagsliftningens beslämmelser ha tillgång lill dessa uppgifter. Med hänsyn lill detta föreslås i promemorian en ny bestämmelse i 39§ TL om skyldighet för kontrollslakteri, offentligt slakthus, köttbesiktningsbyrå och frislående sanilelsslaklavdelning alt efter anmaning lill skaltemyndighet lämna uppgifter om producent av slakt- och livdjur som inlämnats av annan än producenten. På begäran bör även költslag och mängd från varje producent anges.

Slutligen anförs i promemorian i denna del atl en sådan uppgiflsskyldighet inte borde medföra alltför myckel arbete för slakteriförelagen. Vad som i första hand erfordras är alt rutinerna för all hämta in uppgifterna och lagringen av dessa måste ändras. Del bör enligl promemorian ankomma på RSV all efter samråd med företrädare för slakterierna utarbeta blanketter för uppgifterna lill skattemyndigheterna. Eftersom förslaget innebär att skyldigheten endast skall inträda efter skattechefens anmaning måste ell tillägg göras även i 51 § TL. Del föreslagna tillägget i 39 § TL medför också en konsekvensändring i 27 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

39 §

4 mom. Köttbesiktningsbyråer, offentliga slakthus, kontroUslakte-rier och fristående sanitetsslakte-riavdelningar är skyldiga att efter anmaning lämna uppgift om namn och personnummer på producent av slakt- och livdjur som under viss angiven tid inlämnats av annan ån producenten. Om så begärs skatt även anges det köttslag och den mängd som härrör från producenten.

51 §" Anmaning som avses i 22§ 2 mom., 24§ 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36§§, 39§ 1 mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, laxeringsintendenl saml tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som verkställer taxeringsrevision, dock all han icke får anmana någon all avlämna självdeklaration.

Prop. 1982/83:105 17

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs atl 27 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §
Efter anmaning skall näringsid- Efter anmaning skall näringsid
kare lämna uppgift om skattepliktig käre lämna uppgift om skattepliktig
vara eller tjänst som han förvärvat vara eller tjänst som han förvärvat
av, sålt lill eller lillhandahällit an- av, sålt lill eller lillhandahällit an
nan näringsidkare. Beslämmelser- nan näringsidkare. Bestämmelser
na i 39 § 4 mom. taxeringslagen na i 39 § 5 mom. taxeringslagen
(1956:623) om befrielse från upp- (1956:623) om befrielse från upp
giftsskyldighel gäller i tillämpliga giflsskyldighel gäller i tillämpliga
delar. delar.

Bestämmelserna i 46 § taxeringslagen gäller i liUämpliga delar i fråga om kontroll av mervärdeskatt.

Denna lag träder i krafl den

' Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

Prop. 1982/83:105 18

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttrandena över brottsförebyggande rådets promemoria (BRA PM 1981:2) Illegal kreaturshandel

1 Remissyttrandena

Efter remiss har yttrande över brottsförebyggande rådels promemoria (BRP PM 1981:2) Illegal krealurshandel avgetls av riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen (RPS), bokföringsnämnden, riksskatteverket (RSV), siatens livsmedelsverk (SLV), statens jordbruksnämnd (JN), länsstyrelserna i Slockholms, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs- och Väslernorrlands län. Svenska kommunförbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Kooperativa förbundet (KF), Költbranschens riksförbund och Sveriges slakleriförbund.

RÄ har förutom eget yttrande överlämnat yttranden av länsåklagarmyndigheterna i Östergötlands, Malmöhus och Älvsborgs län. RSV har beträffande påföljder vid bokföringsbrotl i sitt yllrande hänvisat till verkets yttrande den 16 juni 1981 över BRÅ:s promemoria (BRÅ PM 1981:1) Bokföringsbrotl. Länsstyrelsen i Hallands län har till sill yllrande fogal en av länsveterinären upprättad promemoria. LRF har som förbundels yllrande åberopat och överlämnat ett av Lantbrukarnas skatledelegation upprättat utlåtande.

2 Allmänna synpunkter

Det stora flertalet remissinslanser ställer sig positiva till de ändringar och tillägg i taxeringslagen och lagen om mervärdeskall som föreslås i promemorian. Sålunda tillstyrker remissinstanserna i sak eller lämnar utan erinran föreslagen ändring i 37 § TL enligl vilken föreskrivs skyldighet atl lämna kontrolluppgift även för del fall all bokföringsskyldig rörelseidkare har gottgjorts vederlag för slakt- och livdjur. Remissinstansernas inställning är densamma, med några undanlag när, såväl till förslagel alt köllbesiktningsbyråer och vissa slakterier enligl 39 § TL skall vara skyldiga alt efter anmaning uppge namn och personnummer på producent av sådant slakt- och livdjur som inlämnats av annan än producenten, som lill förslaget alt del enligl 51 § TL skall vara skallechefen som utfärdar ifrågavarande anmaningar.

Lagtextens språkliga och juridisk-tekniska utformning har kommenterats av en del remissinstanser. Vad som i denna del anförts finns intaget nedan under 4.1, Skyldighet alt ulan anmaning lämna uppgift om vederlag

Prop. 1982/83:105 19

för slatk- och livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare (37 § 1 mom. TL), och under 4.2, Skyldighet atl efter anmaning lämna uppgift om producent av slakt- och livdjur (39 § TL).

3 Nuvarande förhållanden

Remissinstanserna har uttalat sig om de faktiska förhållandena inom kreaturshandeln och slakleribranschen liksom om vissa beskattnings- och andra regler som gäller för dessa verksamhetsområden huvudsakligen enligl följande.

3.1 RÅ:

Som framgår av promemorian bereder den illegala kreaturshandeln -trots atl den utgör endasi en liten del av den totala krealurshandeln -kontrollmyndigheterna och de rältsvårdande myndigheterna stora svårigheter. De i promemorian lämnade fallbeskrivningarna belyser väl de resurskrävande insatser som typiskt setl erfordras när det gäller all söka utreda och beivra lagöverträdelser på det aktuella området. Erfarenheten visar all målen ofta blir omfattande därför atl de berör inle bara en huvudman utan också etl slort anlal enskilda producenter. De kan inte sällan i detta hänseende väl jämföras med mål som rör s. k. grå arbetskraft.

3.2 RPS:

Illegal krealurshandel är ständigt förekommande om än i en relativi begränsad krets av kreaturshandlare och uppfödare. Ur såväl fiskalisk som straffrätlslig synpunkt är denna handel självfallet helt förkastlig. Det har hitintills visat sig föreligga betydande svårigheter atl komma lill rätta med den. Förundersökningar mot kreaturshandlare och uppfödare angående skattebrottslighel är inle sällan svåra all genomföra, särskill när del gäller att utreda vem som är uppfödare av djuren. Rikspolisstyrelsen anser därför alt del är befogal med särskilda ålgärder för all förhindra illegal krealurshandel så långl som möjligt.

3.3 RSV:

De länsstyrelser som bedrivit kontroU av krealurshandeln har i skilda sammanhang redovisat olika typer av kontrollproblem med anknytning till branschen. Problemen beror i huvudsak på alt vissa kreaturshandlare saknar löpande bokföring vilket dels gör del svårt alt beräkna deras egna inkomster, dels omöjliggör kontroll av inläklsredovisningen för deras leverantörer. De redan etablerade icke seriösa kreaturshandlarnas verksamhel medverkar således lill alt dölja skattefusk bland de djuruppfödare som säljer till dessa kreaturshandlare.

Med hänsyn fill de problem som den illegala krealurshandeln skapar dels för den seriösa handeln, dels vid kontrollen av producenterna är någon form av åtgärd nödvändig.

3.4 Länsstyrelsen i Stockholms län:

Av redovisningen i promemorian framgår alt vissa oseriösa uppköpare helt underiåter alt föra räkenskaper, avgiva självdeklarationer, låta regi-

Prop. 1982/83:105 20

strera sig lill mervärdeskall saml alt lämna kontrolluppgifter, vilket är ägnat att inge allvarliga betänkligheter.

All en del skattskyldiga på grund av otillräcklig kontroll i större eller mindre omfattning kan undandra sig fullgörandet av sina skyldigheter medför en försämring av den allmänna skaltemoralen. Del föreligger därför elt klart framträdande behov av att nå ökad effektivitet i laxeringsarbe-lel och tillika ökade garantier för en rättvis fördelning av skatter och avgifter.

Oaktat del här gäller en begränsad kategori av näringsidkare åsamkar dessa stora problem för både slakterinäring och skattemyndigheter samt konkurrensproblem för den legala kreaturshandeln. I sammanhanget bör även nämnas de snedvridande effekter det får inom restaurangnäringen till följd av atl viss handel med kött hålls utanför redovisningen hos såväl leverantören som restaurangen.

3.5 Länsstyrelsen i Kalmar tån:

Som framgår av rubricerad promemoria föreligger för närvarande stora svårigheter atl få fram sådant underlag atl uiredningar beträffande kreaturshandlares och vissa lantbrukares inkomstförhållanden över huvud laget kan genomföras.

Promemorians beskrivning av missförhållanden inom kreaturshandeln överensstämmer i slorl med de erfarenheter som skatteavdelningens enheter vid länsstyrelsen i Kalmar län vunnit i samband med revisioner och skalleprocesser under de senasie sju åren.

3.6 Länsstyrelsen i Kristianstads län:

Som framgår av promemorian slaktas inom Kristianstads län ca 13 % av de i landet totalt uppslaklade kvantilelerna. I länet finns endast två slakterier, båda tillhörande producenlkooperaliva föreningar. En myckel omfattande uppfödning av svin och kreatur bedrivs. Det beräknas alt ett 20-tal kreaturshandlare inom länet har så stor verksamhet alt de omsätter djur för mer än 1 milj. kr. per år. De djur kreaturshandlarna köper upp inom länet säljs främst lill det konsumentkooperativa slakteriet i Eslöv saml till privata slakterier i Ljungby, Alvesla, Aneby, Växjö, Hullsfred, Helsingborg och Ystad. Därutöver har uppmärksammals atl kreatur i viss omfattning transporterats för slakt i Hälsingland. Kreaturshandlarnas totala omsältning i länet kan uppskattas lill mellan 75 och 100 miljoner kr./år.

Vid länsstyrelsens revisionsenhet har under de senaste två åren skett sex revisioner hos kreaturshandlare. Vid fem av revisionerna har förelegat brottsmisstanke vid utredningens inledning varför åklagare inkopplats och husrannsakan skelt. Brottsmisstanken har varit alt räkenskapshandlingar ej upprättats eller bevarats. 1 dessa fall har deklarationer till inkomst- och mervärdebeskaltning ej lämnals och den egna konlrolluppgiftsskyldigheten avseende inköp ej fullgjorts, trots atl kontrolluppgifter visat stor omsättning av sålda djur. Vid utredningarna har framkommit atl de privata slakterierna och även större kreaturshandlare i regel ulan anmaning lämnat kontrolluppgifter på av dem från kreaturshandlare inköpta djur. Detta trots atl sådan skyldighet inte föreligger p.g.a. undanlagsregeln i taxeringslagens 37 § 1 mom. p. 5. All så skett beror sannolikt dels på atl undanlaget för bokföringsskyldiga rörelseidkare varit föga känt, dels på all del i vissa fall orsakat slörre merarbete för uppgiftslämnarna att sortera ut dem för vilka uppgifter inle behöver lämnas. Vid utredningarna har framkommit atl taxeringsnämnderna haft liten kännedom om de olika handlarnas omsätt-

Prop. 1982/83:105 21

ning. Detta eftersom djuren ofta inköpes inom stora områden och levereras direkt lill slakterier på andra orter än bosättningsorten. I samband med skalleulredningarna har framkommit all kreaturshandlarna ofta saknar andra utmätningsbara tillgångar än lillfälligl lager av djur och fordran på sålda djur. Tre av de granskade handlarna har försatts i konkurs i anslutning till utförda revisioner.

En kreaturshandlare, som under tre år i följd omsatt ca 4 miljoner kr. per år, saknade vid husrannsakan helt räkenskapshandlingar och vägrade helt uppge var inköpen skett. Efter konkurs dömdes denne våren 1981 lill 8 månaders fängelse för bokföringsbrotl. En annan kreaturshandlare, som under en sexårsperiod omsatt minst 18,4 miljoner kr. hade endast bevarat kvittenser på inköp som läcker 3,6 % av försäljningssumman. Ingen av dessa har avlämnat kontrolluppgifter på lantbrukarnas försäljning till dem. Avsaknaden av räkenskapshandlingar hos dessa två kreaturshandlare har omöjliggjort kontroll av lantbrukares djurförsäljningar uppgående till ca 30 miljoner kr.

Vid utredningarna har framkommit alt några av de privata slakterierna lämnal förskott på upp till 100000 kr. åt kreaturshandlare för alt underlätta deras inköp hos lantbrukare av djur.

Kreaturshandlarnas inköpspriser har vid utredningarna beräknats till 92-96 % av deras försäljningspriser hos slakterierna. Delta har bedömts gälla även om inköp gjorts ulan all kvitto upprätlals. Antalet kreaturshandlare, som varit intresserade av inköp ulan kvitto, synes ha varit så slorl, alt priserna hållits på i del närmaste samma nivå som vid affärer med kvitto.

Del anförda visar all ytterligare kontrollåtgärder av den beskaffenhet som promemorian innehåller är befogade.

3.7 Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Handeln med liv- och slaktdjur, med kreaturshandlare som inblandad part, förekommer vid slakterier tillhöriga konsumentkooperationen och vid privata slakterier. Vid taxeringsrevision på bl.a. slakterier kan uppgifter inhämtas om leverantör av liv- och slaktdjur. Vid företagna utredningar har emellertid vid ständigt upprepade tillfällen konstaterats all den fortsatta utredningen försvårats eller, vilket gällt i etl flertal fall, förhindrats genom att vederbörande kreaturshandlare saknat ordnad bokföring och därmed även uppgift om från vilken producent inköp skelt.

Producentledet, inom vilket del största mervärdet skapas och därmed huvudparten av skatleundandragandet finns, är härigenom utom möjlighel för tillsyn. Det har dessutom förmärkts all kåren av kreaturshandlare tenderat att utökas med mindre nogräknade personer med bl.a. tidigare erfarenhel som beg. bilhandlare och ulan branschkunskap i fråga om kreaturshandel. Då dessutom de inblandade ej seriösa kreaturshandlarna oftast saknar utmätningsbara tillgångar och efter avtjänat straff fortsätter sin verksamhel fär bl.a. skattemyndigheternas verksamhet ell drag av sisyfosarbele över sig.

Länsstyrelsen delar därför i princip utredningens förslag om behov av ändrad och skärpt lagstiftning inom del begränsade område som krealurshandeln utgör.

3.S Länsstyrelsen i Hatlands län:

Länsstyrelsen vill inledningsvis vitsorda de uppgifter som lämnas i promemorian om de faktiska förhållandena inom krealurshandeln.

Vid taxeringsrevisioner och polisutredningar uppdagad illegal försälj-

Prop. 1982/83:105 22

ning ger vid handen att de i Hallands län undanhållna inkomsterna kan uppskattas tUl belopp som inle understiger del för Kalmar län beräknade årliga svinnet om 15 miljoner kronor. Trots insättandet av betydande kontroll- och utredningsresurser saml med ulnylljande av tillgängliga tvångsmedel har del visat sig omöjligt att få fram producenternas namn och försäljningsbelopp. Kreaturshandlarnas inkomsler, som totalt sett är en bråkdel av uppfödarnas, måste skönsmässigt uppskattas, vilket är problematiskt ur åtalssynpunkt. Sanktionerna för bokföringsbrotl och försvårande av skattekontroU har inle visat sig effektiva, utan verksamheten har fortsalt tämligen obehindrat, möjligen efter flyttning över någon länsgräns. Vid indrivningen av påförda skatter och avgifter har uppköparen oftast befunnits sakna egna tillgångar. Producenterna har över huvud taget inte kunnat angripas.

3.9 Länsstyrelsen i Skaraborgs län:

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har för några år sedan ägnat betydande resurser ål all kartlägga och därefter ingripa mot förekomsten av illegal kreaturshandel i länet. Hos samtliga de kreaturshandlare som blev föremål för åtgärder i form av husrannsakan etc. saknades räkenskaper, kvitton e. dyl. Detta var i och för sig väntat. Avsaknaden av räkenskapshandlingar ulgör i själva verkel grundvalen för de illegala kreaturshandlarnas verksamhel. Genom all dessa inle för räkenskaper kan djurproducenlerna förbli okända för skattemyndigheterna och sålunda också oåtkomliga för kontroll och andra åtgärder. De kan alltså lugnt underlåta att bokföra och deklarera inkomsterna av försäljningar till de Ulegala kreaturshandlarna. Dessa bedriver alltså en från samhällets synpunkt ytterst skadlig verksamhet. En "svart" kreaturshandlare är mångdubbelt farligare för samhället än en "vanlig" skaltefuskare. Den sistnämndes skattefusk berör oftast endasi honom själv och påverkar sålunda endasi hans egen laxering. I kreaturshandlarens fall är däremot hans egen taxering av tämligen underordnat intresse. Dels kan han ju sköntaxeras till lämpligt belopp, dels betalar han trots della ofta ingen skatt. Del är i stället det skatteundandragande som han åstadkommer hos sina leverantörer, jordbrukarna, som är del väsentliga.

Som exempel på en illegal kreaturshandlares verksamhet vill länsstyrelsen nämnda kreaturshandlaren S, som tidigare varit bosatt i ett angränsande län men som levererade djur till slakterierna i Skaraborgs län. Värdet av leveranserna uppgick då lill två ä tre miljoner kronor per år. Sedan något år tillbaka har han varit mantalsskriven i Skaraborgs län men har inte bedrivit verksamhel här under år 1980. Var han bedrivit denna har varit okänt tills för några månader sedan. Då erhöll länsstyrelsen från länsstyrelsen i Kristianstads län en kontrolluppgift, tagen i samband med en taxeringsrevision hos en kreaturshandlare i sistnämnda län. Uppgiften visade all S lill denne kreaturshandlare levererat djur under år 1980 för 6,6 miljoner kronor. Ytterligare kontrolluppgifter har därefter erhållits från andra håll. Sammanlagt har S:s omsättning under 1980 uppgåll till minsl 7,6 miljoner kronor. Om några hundra tusen kronor undantas för S:s egen förtjänst och för ev. medhjälpare och andra kostnader i verksamheten så faller återstoden på de jordbrukare som levererat djuren. Det är alltså hos dessa som den helt övervägande delen av skatleundandragandet förekommer.

S har helt nyligen börjat avtjäna ell sexmånaders fängelsestraff för försvårande av skallekontroll. Han har bedrivit sin illegala verksamhet

Prop. 1982/83:105 23

ända fram lill dess han påbörjade fängelsevistelsen. Del finns all anledning anla atl han kommer all fortsätta verksamheten i samma omfattning sedan straffet avtjänats, om den inte motverkas lagstiftningsvägen.

Antalet företag inom slakleribranschen liksom antalet kreaturshandlare är tämligen begränsat. De av BRÄ föreslagna åtgärderna berör alltså direkt endast elt litet antal skattskyldiga, vilket bl. a. från kontrollsynpunkl är en fördel. Indirekl berörs emellertid alla presumtiva leverantörer lill de illegala kreaturshandlarna. Om förslagen genomförs kan den illegala handeln i slort selt beräknas upphöra. Enligt länsstyrelsens mening är det därför nödvändigt alt de av BRÅ föreslagna åtgärderna blir föremål för lagstiftning. All inte genomföra förslagen skulle innebära all man öppet accepterar ell omfallande skattefusk inom ifrågavarande område. Atl fusket med gällande lagsiiftning inle kan kontrolleras bort framgår såväl av BRÅ:s promemoria som av del ovan anförda.

3.10 Költbranschens riksförbund:

Den alldeles övervägande delen av krealurshandeln sker seriöst och med iakttagande av alla de regler som föreligger för den här handeln, dvs. i främsta rummet bokföringsskyldighet och momsredovisningsplikl. Principiellt tycker vi därför all del finns lagliga medel för myndigheterna att mol bakgrunden av såväl bokföringsskyldigheten som momsplikten kontrollera hela krealurshandeln. Atl viss illegal krealurshandel förekommer kan inle bestridas.

4 Överväganden

4.1 Skyldighet att utan anmaning lämna uppgift om vederlag för slakt- och livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare (37 § 1 mom. TL)

Samtliga remissinslanser tillstyrker eller lämnar ulan erinran förslaget om införande av skyldighet atl ulan anmaning lämna uppgift om vederlag för slakt- och livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare (37 § 1 mom. TL). Av anförda synpunkter märks bl. a. följande.

4.1.1 RÅ:

Den utvidgning av skyldigheten att utan anmaning lämna kontrolluppgift som föreslås i promemorian bör enligt min mening kunna bidra lill alt avsevärt förenkla utredningsförfarandel och förbättra möjlighelerna all beivra brottslighet på det aktuella området. Samtidigt torde en beaktansvärd brollspreventiv effekt stå alt vinna. Av promemorian framgår alt kontrolluppgifter utan alt föreskrift därom finns redan lämnas när del gäller den dominerande del av handeln med slaktdjur som berör de producenlkooperaliva och de KF-anslulna slakterierna (s. 43). Ell genomförande av förslaget i denna del synes därför endast i begränsad omfattning komma all medföra en ökad belastning för slakleribranschen och kontrollmyndigheterna.

4.1.2 RSV:

Den föreslagna ändringen innebär atl uppköparna åläggs atl utan anmaning lämna uppgift om vederlag för slakt- och livdjur även i de fall vederlaget gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare, exempelvis kreaiurshand-

Prop. 1982/83:105 24

lare. Den föreslagna ändringen innebär elt lagfästande av ett förfaringssätt som redan i dag tillämpas av många slakterier.

Ändringen bör ge väsentligt ökade möjligheter att beräkna brullointäklen och därmed också nettoinläkten för kreaturshandlarna och särskilt dem som konsekvent underlåter att fullgöra sin bokföringsskyldighet.

4.1.3 Länsstyrelsen i Stockholms län:

De av arbetsgruppen föreslagna beslämmdserna om utökad uppgiflsskyldighet innebär för flertalet uppköpare i stort sett endasi ell lagfästande av regler som redan tillämpas i praxis. De i nuläget som inle lämnar kontrolluppgifter om utbetalda ersättningar för köpta slakt- och livdjur är en förhållandevis liten grupp av uppköpare. De återfinns inom de offentliga slakterierna, de privata kontrollslakterierna saml slakterier i områden utan slakteritvång. Som arbetsgruppen påtalat finns dock även bland dessa förelag som frivilligt lämnar kontrolluppgifter för sina samtliga leverantörer.

För branschen som helhet kommer därför den föreslagna skyldigheten alt lämna uppgifter till skatlemyndighelerna även beträffande bokförings-pliktiga rörelseidkare inte atl vara oskäligt betungande.

Fullgörandet av föreslagen utvidgad uppgiftsskyldighet bör noggrant övervakas och försummelser beivras. Lämpligen skulle länsstyrelserna som hjälpmedel för sitt kontrollarbete kunna upprätta förteckningar över de inom länen verksamma kreaturshandlarna bl. a. genom införskaffande av namnuppgifter från slakteriföretagen.

4.1.4 Länsstyrelsen i Kalmar län:

Den föreslagna skyldigheten alt vid inköp av liv- och slaktdjur lämna kontrolluppgifter även belräffande bokföringsskyldiga rörelseidkare kommer all underlätta kontrollverksamheten åtskilligt. Trots alt uppgifterna redan nu finns fillgängliga efter förfrågan eller genom inhämtande vid revision kan den utvidgade skyldigheten förväntas få en preventiv verkan samtidigt som taxeringsnämnder, taxeringsrevisorer m.fi. har tillgång till uppgifterna utan tidsutdräkt och merarbete. Särskilt med hänsyn till att den ökade administrativa arbetsbördan hos slakterierna och myndigheterna kan förväntas bli marginell, ställer sig länsstyrelsen positiv till innehållet i förslaget. Däremot framstår de föreslagna nya lydelserna av 37 § 1 mom taxeringslagen och av 1 § kungörelsen om skyldighet i vissa fall att avlämna kontrolluppgift för inkomsttaxeringen, som svårförståeliga och onödigt lillkränglade. Länsstyrelsen anser det olyckligt all uppgiftsskyldigheten avseende rörelseidkare kommil lill ullryck som undanlag frän undantagsreglerna i båda lagrummen. För atl nå bättre förståelse och eliminera risken för misstolkningar förordar länsstyrelsen en mera "positiv" skrivning av laglexlen, exempelvis genom utformningen: "Kontrolluppgift skall dock lämnas beträffande etc...".

4.1.5 Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Eftersom i dagslägel fiertalet slakterier frivilligt lämnar kontrolluppgift även på inköp från bokföringsskyldiga rörelseidkare torde en genom lag fastställd skyldighet att lämna kontrolluppgift ej utgöra något merarbete för slakterierna ulan endast i realiteten komma atl innebära att redan stadgad praxis bekräftas genom lag. Då dessutom nyetableringen av kreaturshandlare ej kan antas vara stor torde skalleavdelningarna vid länsstyrelserna med tillgång lill kontrolluppgifter från samtliga iransakiionsled

Prop. 1982/83:105 25

kunna, inom en relativt begränsad framlid, få kontroll över de icke seriösa kreaturshandlarna.

4.1.6 Länsstyrelsen i Haltands lån:

Vid de hittills genomförda taxeringsrevisionerna har uppgifter regelmässigt inhämtats från olika slakterier belräffande kreaturshandlarnas försäljningar. Härigenom har man inle bara fåll en totalbild av enskilda kreaturshandlares omsättning vad gäller leveranser av slaktdjur utan också om deras enskilda försäljningstransaktioner. Med andra ord har taxeringsmyndigheterna redan i dagsläget möjlighet atl få fram de försäljningsbelopp som enligt förslagel skall lämnas i form av kontrolluppgift, 37 § Imom. 5. Trots delta har de kreaturshandlare som utsatts för kontroll inte kunnat fillfredsställande angripas. Del föreslagna konlrolluppgiflslämnandel mås-le därför, för alt få nägon verklig effekt och därmed utgöra en reell förbättring, kompletteras med kraftigare sanktioner än de som f. n. slår till buds vid broll mot taxeringslagen.

4.1.7 Länsstyrelsen i Skaraborgs tån:

Redan nu torde flera slakterier lämna kontrolluppgifter utan anmaning på samtliga inköp av djur. Så görs i varje fall av de två privata slakterierna och del konsumentkooperativa slakteriet i Skaraborgs län. I och för sig skulle också uppgifter om inköp från kreaturshandlare kunna inhämtas genom förfrågan eller taxeringsrevision hos slakterierna. En lagsladgad skyldighet för dessa atl lämna kontrolluppgift på inköp från kreaturshandlare innebär emellertid alt kontroUen av de sistnämnda blir enklare.

4.1.8 LRF:

Enligl 37 § taxeringslagen skall den som bedrivit verksamhel vari ingått inköp av jordbruks- eller Irädgårdsprodukler eller husdjur m. m. lämna uppgift om den från vilken inköpet skett. Detta gäller dock inte rörelseidkare. Om etl slakteri köper slaktdjuren direkt ifrån lantbrukaren skall följaktligen kontrolluppgift lämnas. Sådan behöver däremot inle avges om djuren köps från en kreaturshandlare. I och för sig skall kreaturshandlaren lämna uppgift om de inköp som gjorts från lantbrukaren men den svarta kreatursmarknaden bygger på alt kreaturshandlaren underlåter alt fullgöra denna sin skyldighet.

Slakteriföreningarna svarar för över 80 procent av totala nöt- och svinslakten i landei. Eftersom det stora flertalet av medlemmarna i slakteriföreningarna inle utgörs av bokföringsskyldiga rörelseidkare lämnar föreningarna redan i dag kontrolluppgifter. Föreningarna registrerar också löpande producenternas namn och leveranser. Även av de cirka 20 procent av slakten som ombesörjs av de fristående slakterierna torde merparten av djuren komma frän leverantörer som inte är rörelseidkare. Del är följaktligen endasi en liten del av samfiiga leveranser av slaktdjur som kommer från sådana leverantörer som är rörelseidkare och för vilka uppgiflsskyldighet inte föreligger. Reglerna är därför inle konkurrensneulrala mellan den stora gmppen leverantörer och den lilla grupp som är rörelseidkare.

Delegationen har tidigare ifrågasatt behovet av kontrolluppgifter och såväl i ufiåtande 1976-08-31 över RSV:s remiss 1976-07-13 angående kon-irolluppgtftsskyIdighet rörande vissa skogslikvider som i ufiåtande 1978-03-02 angående betänkandet lill en ny jordbruksbokföringslag understrukit atl kravet på kontrolluppgifter inte är konkurrensneulralt eftersom det för med sig orimligt stora kostnader för de förelag som är skyldiga alt lämna

Prop. 1982/83:105 26

uppgifter. Delegationen har inle ändrat uppfattning i denna del men eftersom reglerna finns är del rimligt all de ges sådan utformning alt de verkligen är konkurrensneulrala samtidigl som de i görligaste mån bidrar till alt få slånd en riklig redovisning.

4.1.9 Költbranschens riksförbund:

Med hänsyn fill atl den alldeles övervägande delen av konlroUslakte-rierna lämnar uppgifter om kreaturshandlarnas leveranser vill vi inte motsätta oss en utvidgning av uppgiftsskyldighelen. Dock vill vi starkt betona atl en utökad redovisningsskyldighet medför kostnadsökningar för förelagen.

4.1.10 Sveriges slakleriförbund:

Eftersom slakteriföreningarnas medlemmar/leverantörer nästan utan undanlag inle omfattas av den allmänna bokföringslagen avlämnar föreningarna redan kontrolluppgifter. Likaså registrerar slakteriföreningarna löpande producenternas namn och leveranser. Föreslagna ålgärder om uppgiflsskyldighet är således så avvägda all det för våra medlemmar inle innebär merarbete och extra adminislralion i någon avsevärd grad. Förslagen innebär i praktiken atl alla slakterier likställes i uppgifts- och registreringsavseende.

De betänkligheter som kan framföras om atl den föreslagna skärpta kontrollen skulle innebära all den svarta handeln då istället fördes ul på marknaden helt ulan velerinärbesiklning anser vi starkt överdrivna. Slakt kräver utmstning och tillgång lill vallen och avlopp av sådan omfattning all den knappast kan ske illegalt i någon slörre skala. Vi anser inle heller atl viss brottslighet kan accepteras med förevändning all man i stället får annan brollslighet.

4.2 Skyldighet att efter anmaning lämna uppgifter om producent av slakt-och livdjur (39 § TL)

Samtliga remissinslanser utom RÄ och Költbranschens riksförbund tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget om skyldighet atl efter anmaning lämna uppgift om producent av slakt- och livdjur (39 § TL).

4.2.1 RÅ:

Vad härefter gäller förslagel om skyldighet all efter anmaning lämna uppgift om producenter finns däremot anledning lill tveksamhet. Som påpekats i yttrandet från länsåklagarmyndighelen i Malmöhus län kan effekfiviteten av en sådan uppgiftsskyldighet i vart fall vad gäller den mera kvalificerade brottsligheten sällas i fråga. Vidare bör beaktas atl nu ifrågavarande uppgiftsskyldighel skulle medföra ell inle obetydligt merarbete för köparna, av vilka del stora flertalet bedriver en seriös och lojal verksamhet.

Del är av många skäl av intresse all lagsliflningsålgärder som vidtas i kampen mol den ekonomiska brottsligheten blir föremål för utvärdering. Särskill när del gäller införande av beslämmelser som medför ett betungande och kostnadskrävande merarbete eller i övrigt försvårar arbetet även inom den seriösa näringsverksamheten är det angelägel alt effektiviteten av en reform som övervägs så långl möjligl kan bedömas mol bakgrund av utvärderingar av fidigare reformer av liknande slag. Många gånger är del

Prop. 1982/83:105 27

svårt alt genomföra sådana utvärderingar. På det nu aktuella området synes emellertid en utvärdering av effekten av en som ett första steg införd obligatorisk skyldighet all lämna kontrolluppgifter relativt lätt kunna komma till slånd. En sådan utvärdering skulle lämpligen kunna göras av brottsförebyggande rådet. Den skulle därefter kunna läggas fill grund för yllerligare överväganden rörande behovel av och effektiviteten av en sådan för den ifrågavarande branschen mera betungande reform som den föreslagna skyldigheten atl efter anmaning lämna uppgift om producenter.

4.2.2 RPS:

Beträffande den föreslagna bestämmelsen i 39 § 4 mom taxeringslagen (1956:623) kan råda Iveksamhet om uttrycket producent tillräckligt klart anger vilken person i producentledet uppgiftsskyldighelen skall avse. Alla som haft med uppfödningen av slakt- och livdjur att göra kan inle räll gärna komma ifråga. Uppgiftsskyldighelen skulle då bli alltför omfattande. Bestämmelsen torde endast böra avse den i producentledet som sist har svarat för uppfödningen av djuret. Delta bör framgå av bestämmelsen.

4.2.3 SLV:

Del är riktigt som konstaterats i promemorian all den i költbesiklnings-kungörelsen (1968:406) föreskrivna skyldigheten alt ange slaktdjurens härkomst uteslutande har till syfte alt ge besiktningspersonalen den information som behövs för all kunna göra erforderiiga utredningar i anslutning lill köllbesiklningen. Enligl livsmedelsverkets uppfattning bör föreskrifter som meddelas med stöd av kötlbesiklnings- eller livsmedelslagstiftningen aldrig ha annat syfte i delta sammanhang än all underlätta de ansvariga livsmedelsmyndighelernas tillsynsverksamhet.

När nu utredningen anvisar en annan utväg, nämligen all genom ändringar i taxeringsförfattningarna åstadkomma en systematisk och fortlöpande kontroll av leveranser lill slakterierna, har livsmedelsverket därför inga invändningar.

4.2.4 Länsstyrelsen i Stockholms län:

För kontroll av redovisningen av försålda djur i producentledet föreslås skyldighet för köllbesiktningsbyråer m fl all efter anmaning lämna närmare uppgifter om producenterna av inlämnade djur. Med hänsyn till all det enligt gällande bestämmelser i köllbesiktningskungörelsen åligger skyldighet för kreaturshandlarna all lill förelagen lämna dessa uppgifter kan denna utvidgade uppgiftsskyldighel inle medföra någol slörre merarbete för slakterinäringen men väl etl ur kontrollsynpunkl värdefullt tillskott för skattemyndigheterna.

4.2.5 Länsstyrelsen i Kalmar län:

Den utvidgade undersökningsskyldighelen för slakterier mfl beträffande producent av djur är utomordentligt angelägen för all i någon mån komma lill rätta med skatleundandragandena i kreatursbranschen. Genom den föreslagna lagändringen tillförs skattemyndigheterna ell helt nytt underlag, som är nödvändigt för alt nå resultat i utredningsarbetet.

Länsstyrelsen inser de svårigheter som kan uppkomma vid tillämpningen av bestämmelsen, särskUt vad gäller definitionen av begreppet producent. Ell djur kan gå i köp i flera led innan del når slakteriet. Då en mera detaljerad reglering av alla länkbara situationer måhända skulle föra alltför långt, förordar länsstyrelsen den lydelse av 39 § 4 mom. taxeringslagen som promemorian redovisar.

Prop. 1982/83:105 28

4.2.6 Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Av promemorian framgår alt de producentkooperativa slakteriföreningarna svarar för ca 80% av den totala nöt- och svinslakten i landet, de konsumentkooperativa slakterierna för ca 7% och de fristående slakterierna för resterande ca 13 %. För alt bl. a. undvika all djur från olika producenter förväxlas och blandas samman i samband med slakten, eller, för livdjur vid auktioner på annat sätt förväxlas, är samtliga djur som levereras lill producenlkooperationens anläggningar märkta med medlemsnummer. Märkningen företas på så säll alt i örat på nötkreatur fästes plålmärke med fillhörande plaslmärke med vederbörande producents medlemsnummer samt för svin alt medlemsnummer stansas i huden med hjälp av en s. k. latueringshammare. Märkningen av nötkreatur måste tidsmässigt företas i nära anslutning lill tilltänkt leverans eftersom märket av olika anledningar inom kort lid förslöres. Märkningen av svin däremot är hållbar och kan i princip redan företas på spädgrisen.

Den mest omfallande kreaturshandeln företas med storboskap. Värdet av handeln med storboskap är dessutom slort. Som tidigare påtalats inträffar ej sällan alt djur skiftar ägare i flera omgångar under sin levnad. Innehavstiden för respektive ägare/kreaturshandlare kan vara relativt kort. Det är uppenbart all upprepade transaktioner med köp och försäljning av djur innebär betydande svårigheter för kreaturshandlare att uppge räll namn och personnummer vid djurels leverans lill slakt eller auktion. Tillförlitligheten i lämnade uppgifter kan därför komma alt ifrågasättas. Den icke seriöse kreaturshandlaren saknar dessutom del motiv lill all spåra (= kartlägga) den reelle producenten, såsom kan länkas föreligga vid strikt tillämpning av livsmedelslagsliflningen då djur eller kött från djur befinnes smittal eller dylikt. Slakteriet å sin sida har enligl särskilda bestämmelser (slakteritvång) normall en skyldighet att mottaga djur som levereras för slakt. Slakteri torde ej heller ur konkurrenssynpunkt kunna avvisa kreaturshandlare som ej kan på ell riktigt sätt identifiera producent. Man kan på goda grunder antaga att den icke seriöse kreaturshandlaren kan komma alt lämna felaktiga uppgifter. Uppgifter som slakteriet svårligen kan kontrollera. I utredningen har ej diskuterats vilken undersökningsskyldighel som åvilar slakteri i vad gäller de av kreaturshandlaren lämnade uppgifterna. Vilka sanktioner följer om skattemyndighet, som efter anmaning enligt 39 § TL fått del av slakteriets namn och personnummemppgifter, finner all dessa är felakfiga? Skall slakteriet ställas till ansvar för de av kreaturshandlaren i ell sådant fall felaktigt lämnade uppgifterna eller åvilar ansvaret endast uppgiftslämnaren - kreaturshandlaren?

För all minska problemel med personnummer och namnuppgifter pä producent bör, på säll som gäller inom producenlkooperalionen, djuren märkas med producentens av slakteriet fastställda nummer. Märkningen av nötkreatur på det sätt den företas inom producenlkooperalionen är, som ovan påpekats, ej beslående. En beslående märkning skulle kunna tänkas företas på så säll atl laluering av nötkreatur sker i underläppen (under lungan). En dylik lalueringsmelod lär tidigare ha lillämpals av de militära myndigheterna på hästar. Metoden torde emellertid vara både tidsödande och därmed kostsam och eventuellt även plågsam för djuren, varför den kan komma all ifrågasättas.

Kreaturshandlare bör därvid ej få tilldelas producenlnummer annat än i speciella fall exempelvis då vederbörande, vid sidan av krealurshandeln, bedriver egen djuruppfödning. Kreaturshandlare med tillgång lill betesmark och/eller stallar skall exempelvis ej kunna anses som producent

Prop. 1982/83:105 29

enbart av den anledningen alt djur som inköpes på våren fåll "äta upp sig" på bete under sommaren för all därefter säljas på hösten.

Begreppet "producent" får definieras exempelvis så all djuren skall ha innehafts/ägts viss lid före leveransen, förslagsvis elt år. Olika tidsgränser får lillämpas för nötkreatur respektive svin. I de fall djuret är yngre än elt år vid leveranslilifället får den ursprunglige ägaren anses som producent.

Enligl länsstyrelsen kan ej heller bortses från de eventuella bieffekter som kan uppkomma vid en alltför rigorös lagstiftning för bekämpande av ekonomisk brottslighet inom livsmedelssektorn/krealurshandeln. Sålunda kan en skärpt lagsfiftning innebära all illegal slakt företas med ly åtföljande olägenheter ur andra än skattemässiga aspekter.

Det kan således antagas alt producent som, även efter den föreslagna ändringen i 39 § taxeringslagen, vill undanhålla djur från beskattning kan göra delta ulan större risk för upptäckt och sanktion. Effekten av förslagel ifrågasattes därför av länsstyrelsen. Liksom föreslagen ändring av 37 § taxeringslagen torde försvåra den" illegala krealurshandeln kan tUläggsför-slagel till 39 § taxeringslagen innebära en utökad möjlighel för skattemyndigheten alt stävja skatleundandragandena inom krealurshandeln. Enligt länsstyrelsen är det emellertid angeläget att ansvarsfrågan för lämnad producentuppgift fastslälles samt att sanktionerna mot felaktigt lämnade uppgifter skarpes.

4.2.7 Länsstyrelsen i Hattands tån:

I promemorian föreslås alt den redan föreliggande undersöknings- och uppgiftsskyldighelen enligl költbesiktningslagstiflningen utnyttjas genom ett stadgande i taxeringslagens 39 § 4 mom. Detta får ses som en komplettering av konlrolluppgiftsskyldigheten enligt 37 § 5 och riktar sig mol de producenter som levererar via icke seriösa kreaturshandlare eller genom bulvan. Uppgifter om uppfödarens namn, personnummer samt levererad kvantitet skall efter anmaning kunna lämnas av köllbesiktningsbyråer, offentliga slakthus m. fl. Länsstyrelsen finner del lämpligl och väl överensstämmande med behovel atl ifrågavarande uppgifter skall lämnas försl efter anmaning. Del är nämligen endasi i de fall då en kreaturshandlare inle sköter sin skyldighet atl lämna kontrolluppgifter på sina inköp, som det finns skäl atl infordra uppgifter från slakteriet och/eller besiklningsbyrån. Del extra besvär som dessa genom den föreslagna uppgiftsskyldighelen kan komma atl drabbas av bör verksamt bidra lill att de icke seriösa kreaturshandlarna hålls efter.

Med hänsyn till atl uppgifterna om producenterna skall inhämtas och lämnas av slakteri under offentlig kontroll eller av köllbesiktningsbyråer, som är kommunala inrättningar, får man förutsätta att några speciella sanktioner inte är erforderliga. Kommun anordnar emellertid ofta köttbesiktningsbyrå i befintligt slakteri, varvid slaktaren övertar det administrativa ansvaret för besiklningsbyrån. I dessa fall kan den föreslagna lydeisen av 39 § 4 mom. medföra tveksamhet om kommunen eller innehavaren av slakteriet ansvarar för atl uppgifterna rörande producenterna och deras leveranser infordras och bevaras. Möjligen kan detta klargöras genom atl lagtexten ändras till "Innehavare av köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus etc...".

4.2. Länsstyrelsen i Skaraborgs län:

Enligl den föreslagna lydelsen av 39 § 4 mom. laxeringslagen skall slakterier vara skyldiga alt "efter anmaning lämna uppgift om namn och

Prop. 1982/83:105 30

personnummer på producent...". Enligt länsstyrelsens åsikt bör även producentens adress uppges. I annat fall kan en avsiktlig eller oavsiktlig ändring av en enda siffra i personnumret medföra atl producenten inte kan identifieras. Finns uppgift om adressen är möjlighelerna till identifiering betydligt slörre även om personnumret är felaktigt.

4.2.9 LRF:

Den föreslagna ändringen i 39 § om skyldighet atl efter anmodan lämna uppgift om den ursprungliga producenten innebär i praktiken atl slakterierna åläggs uppgiftsskyldighel angående tredje man. Det är troligt alt den av BRÅ framförda uppfattningen, all en sådan uppgiftsskyldighel skulle få en kraftig preventiv betydelse och alt den endast sparsamt skulle behöva utnyttjas av skatlemyndighelerna är riklig.

4.2.10 KF:

Kooperativa förbundet har sedan många år bedrivit slakleriverksamhet i Eslöv och Skövde och har därvid konfronterats med den problematik som utredningen behandlar, eftersom en del inköp görs från kreaturshandlare. Våra slakterier i Eslöv och Skövde lämnar rutinmässigt varje år kontrolluppgifter till länsstyrelsen angående alla leverantörer vare sig dessa är uppfödare eller kreaturshandlare.

Utredningens förslag om uppgiftsskyldighel för slakterierna att efter anmodan från skallechef uppge namn på producent som lämnat slaktdjur genom kreaturshandlare tillstyrkes av KF.

4.2.11 Köttbranschens riksförbund:

Däremot menar vi all del finns inte skäl atl som Brottsförebyggande Rådet anger sammankoppla uppgiftsskyldighelen med den veterinära kontrollen all kunna identifiera djur till en viss bestämd leverantör. Den möjligheten föreligger allfid ulan alt sammankoppla detta med den uppgiftsskyldighet som nu föreslås åläggas samtliga slakterier.

4.3 Rätt att anmana (51 § TL)

Länsstyrelsen i Kalmar län anför beträffande föreslagen lydelse av 51 § TL atl del bör övervägas om inle kretsen av tjänstemän med rätt att anmana bör utvidgas. Enligl länsstyrelsen talar såväl administrativa som tidsmässiga skäl för atl ge cheferna för revisionsenhelen, taxeringsenheten och lokala skattemyndigheten saml taxeringsnämnd och laxeringsintendenl vissa möjligheter all inhämta uppgifter om producenters leveranser. Deras anmaningsrält skulle lämpligen inskränkas till atl gälla endasi för namngiven producent.

4.4 Övrigt

Remissinslanserna har inte närmare berört den förändring som föreslås i 27 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

RÅ och länsstyrelsen i Skaraborgs län har framhållit alt virkes- och spannmålshandeln är branscher som i vissa avseenden liknar kreaturshan-

Prop. 1982/83:105 31

deln. RSV har anfört all uppgifter från länen ger vid handen atl liknande problem som inom krealurshandeln framför allt föreligger inom virkeshandeln. RÅ och RSV förordar alt erfarenheter av en eventuell reform som rör krealurshandeln avvaktas innan liknande ålgärder vidtas inom yllerligare branscher. Länsstyrelsen uttalar farhågor för alt den illegala handeln med virke och spannmål kommer alt öka om oegenlligheterna inom kreaturshandeln stävjas. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inle erforderliga ålgärder för all stoppa den illegala handeln redan från början bör vidtas också belräffande virkes- och spannmålshandeln.

RSV och länsstyrelsen i Slockholms län understryker atl del för efterlevnaden av de föreslagna lagbestämmelserna är av vikt alt straffpåföljderna vid bokföringsbrotl och brott enligl 10 § skatlebrollslagen skärps.

Länsstyrelsen i Kalmar län föreslår alt 120 § TL kompletteras med sanklionsbeslämmdser beträffande 39 § 4 mom. TL. Även länsstyrelserna i Malmöhus län och Hallands län efterfrågar sanktioner mot den som inte fullgör den enligl sistnämnda lagrum föreslagna uppgiftsskyldighelen.

De remitterade förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dels atl nuvarande 39 § 4 mom. skall betecknas 39 § 5 mom., dels alt 37 § 1 mom. samt 51 och 120 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 39 § 4 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 37 §

/ mom.' Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatl, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år ulan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligl följande uppställning.

51 Anmaning som avses i 22 §. 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent saml tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma räll tillkommer den, som verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana nägon atl avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39. § 2 mom. utfärdas av skallechefen i det län, där den uppgiftsskyldige är bosatt eller, efter skallechefens förordnande, av annan tjänsteman.

4 mom. När slakt- eller livdjur säljs titt eller av annan anledning lämnas till etl slakteri eUer en köttbesiktningsbyrå skalt ägaren lämna uppgifter tiU 'inrättningens innehavare om namn och postadress samt personnummer eller organisation.s-nummer för den från vilken djuret förvärvats. Vad som har sagts om slakt- etter livdjur gäller också kött av sådant djur.

Innehavaren av slakteriet etter költbesiklningsbyrån skatt efter anmaning lämna de uppgifter som under viss tid har avgetts enligt första stycket. Om så begärs skall uppgift också lämnas om djurslag och antal eUer köttstag och vikt.

Anmaning som avses i 22 § 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36 §§, 39 § I mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhel eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, laxeringsintendenl samt tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den som verkställer taxeringsrevision, dock får han inte anmana någon all avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 eller 4 mom. utfärdas av skallechefen i del län där den uppgtftsskyldige är bosatt eller, efter skattechefens förordnande, av annan tjänsteman.

Prop. 1982/83:105 34

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

I de fall som avses i 29 § 3 mom., 41 § samt 42 § 2 mom. får anmaning utfärdas av chef för ta.xeringsenhel, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, laxeringsintendenl saml den som får meddela beslul om taxeringsrevision.

120 §-'
Den som uppsåtligen eller av Den som uppsåtligen eller av

grov oaklsamhel underlåter all full- grov oaklsamhel underlåter atl full
göra skyldighet enligl 37 eller 38 § göra skyldighet enligt 37 eller 38 §
dömes till böter. etter 39 § 4 mom. första stycket

dömes till böter.

TiU böter, högsl femhundra kronor, dömes

1) den som ej fullgör skyldighet enligl 30 § 1 mom. eller 34 § 3 mom. atl avlämna där avsedda handlingar eller uppgtfler,

2) den som ej fullgör skyldighet alt ulan anmaning avlämna uppgift, som avses i 33 §, rörande inkomst och förmögenhet, som icke i självdeklaration uppgivils lill beskattning,

3) den som ej fullgör vad honom åligger på gmnd av förordnande, som i 40 § sägs,

4) den som ej fullgör i 42 § eller 42 a § 1 mom. föreskriven skyldighet atl ulan anmaning avlämna särskilda uppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller sådan juridisk person som förvaltar samfällighet,

5) den som ej fullgör i 43 § 1 mom., 2 mom. andra och tredje styckena saml 3 mom. föreskriven skyldighet atl avlämna uppgifter om utdelningar och räntor, saml

6) den som ej fullgör skyldighet enligt 44 § alt lämna uppgift till ledning vid beskattning utom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligl första eller andra stycket. Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej, om gärningen är belagd med straff i skallebrollslagen.

Denna lag träder i krafl den 1 april 1983.

Äldre beslämmelser i 37 § 1 mom. gäller fortfarande i fråga om 1983 års laxering. Den nya bestämmelsen i 39 § 4 mom. första stycket gäller endast i fråga om slakt- eller livdjur som ägaren har förvärvat efter ikrafllrädandel. De nya bestämmelserna i 39 § 4 mom. andra stycket och 51 § tillämpas första gången i fråga om 1984 års taxering.

Senaste lydelse 1975:264.

Prop. 1982/83:105 . 35

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs atl 27 § lagen (1968:430) om mervärdeskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

27 §
Efter anmaning skall näringsid- Efter anmaning skall näringsid
kare lämna uppgift om skattepliktig käre lämna uppgift om skattepliktig
vara eller tjänst som han förvärvat vara eller tjänst som han förvärvat
av, sålt lill eller tillhandahållit an- av, sålt till eller tillhandahållit an
nan näringsidkare. Beslämmelser- nan näringsidkare. Bestämmelser
na i 39 § 4 mom. taxeringslagen na i 39 § 5 mom. taxeringslagen
(1956:623) om befrielse från upp- (1956:623) om befrielse från upp
giftsskyldighel gäller i tillämpliga giflsskyldighel gäller i tillämpliga
delar. delar.

Bestämmelserna i 46 § laxeringslagen gäller i tillämpliga delar i fråga om kontroll av mervärdeskall.

Denna lag träder i krafl den 1 april 1983.

Lagen omtryckt 1979: 304.

Senasie lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

Prop. 1982/83:105 36

Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1982-12-09

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Delin, justilierådel Bengtsson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 11 november 1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgeldepartemenlel Feldt beslutat inhämta lagrådets yllrande över förslag lill

1. lagom ändring i laxeringslagen (1956:623),

2. lagom ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskall.

Förslagen har inför lagrådet föredragils av kammarrättsfiskalen Sven Lindberg.

Förslagen föranleder följande yttrande av tagrådet:

De remitterade förslagen innebär en utvidgning av skyldigheten att lämna kontrolluppgift till ledning för annans taxering i syfte atl om möjligl stoppa del undandragande av skatt som nu sker genom den s.k. svarta krealurshandeln. Den utökade kontrollen lar sikte såväl pä kreaturshandlarnas egen laxering som på taxeringen av de djurproducenler. som levererat djur lill kreaturshandlarna.

Såvitt angår kreaturshandlarnas taxering möjliggörs den utökade kontrollen genom en ändring av den i 37 § 1 mom. 5. taxeringslagen föreskrivna skyldigheten för vissa näringsidkare atl ulan anmaning lämna kontrolluppgift rörande vederlag för inköp bl. a. av husdjur, i den mån regeringen förordnal därom. Från denna skyldighet undantas för närvarande vederiag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare. Slakterier är således inte skyldiga atl utan anmaning lämna uppgift om vederlag för djur som köpts från en kreaturshandlare, eftersom denne är bokföringsskyldig rörelseidkare. Kreaturshandlaren själv är däremot enligt samma bestämmelse skyldig att lämna kontrolluppgift om det vederlag han lämnat en jordbrukare för inköp av djur eftersom jordbrukaren inle är rörelseidkare i här avsedd mening. Genom all lagens undanlag från uppgiftsskyldigheten beträffande rörelseidkare enUgl det remitterade förslaget inskränks såvitt gäller slakt-och livdjur kommer i fortsättningen exempelvis slakterier atl bli skyldiga all utan anmaning lämna kontrolluppgift rörande inköp från kreaturshandlare. Mot förslaget i denna del har lagrådet inte någon erinran.

Beträffande djurproducenlernas laxering har den utvidgade kontrollen motiverats med all de inte seriösa kreaturshandlarna regelmässigt åsidosätter sin skyldighet enligt 37 § 1 mom. 5. laxeringslagen all lämna kontrolluppgift rörande sina leverantörer. Då dessa handlare i allmänhet ej heller för böcker är del ofta svårt för taxeringsmyndigheterna atl spåra leverantörerna. För atl råda bot på della förhållande föreslås atl i 39 § 4

Prop. 1982/83:105 37

mom. första stycket skaU föreskrivas skyldighet för den som säljer slakl-eller livdjur till slakteri eller köttbesiktningsbyrå eller av annan anledning lämnar sådant djur dit all lill inrättningens innehavare lämna uppgift om namn m. m. rörande den frän vilken djuret förvärvals. Uppgiftsskyldighelen skall enligl förslagel även gälla kött av sådant djur. Innehavaren av slakteriet eller költbesiklningsbyrån skall enligl andra stycket vara skyldig all lämna de mollagna uppgifterna vidare lill vederbörlig taxeringsmyndighet, dock först efter anmaning. För den som uppsåtligen eller av grov oaklsamhel inle fullgör sin skyldighet alt lämna uppgift om sin fångesman införs bötesstraff i 120§ laxeringslagen. Däremot innehåller förslaget inte nägon uttrycklig bestämmelse om skyldighet för slakteri eller köttbesiktningsbyrå all tillse atl sådan uppgift lämnas. Del är dock tydligt all del tänkta konlroUsyslemel bygger på fömtsättningen aft så sker.

Mol förslagel i denna del anmäler sig vissa betänkligheter av prinicpiell art. Den skyldighet all lämna uppgift lUl ledning för annans laxering som hittills föreskrivits, främst i taxeringslagen, gäller laxering endasi av den med vilken den uppgiflsskyldige stått i affärs- eUer annat avtalsförhållande och uppgifterna avser regelmässigt betalningar eller andra omständigheter, som härrör från detta förhållande. Del förevarande förslagel går emellertid utanför denna ram. De uppgifter som slakterier och köllbesiktningsbyråer enligt förslaget åläggs all lämna är sålunda avsedda atl användas lill ledning för laxering av personer, med vilka slakterierna eller byråerna inte haft atl göra i sin verksamhel, och de upplysningar som innefattas i uppgifterna avser enbart förhållanden, som inte haft betydelse för verksamheten. Visserligen framstår den föreskrivna uppgiftsskyldighelen i och för sig inle som särskill betungande för slakterier och köllbesiktningsbyråer eftersom förpliktelse alt inhämta uppgifter av Uknande slag i viss ulslräckning kan härledas från lagstiftningen om kötlbesiktningstvång. Denna förpliktelse är emellertid stadgad i hälsovårdens intresse och omfattar inte slakteriernas inköp eller förmedling av livdjur. Genom förslagel sätts en viss näringsgren in i laxeringskonlroUen på etl nytt och för verksamheten främmande säll som synes mindre väl förenligt med den vedertagna principen all enskilda inte annat än i särskilda undantagsfall är skyldiga atl vara aktivt verksamma lill uppdagande eller förhindrande av broll eller annat rätlsslridigt förfarande.

Ur en annan synvinkel framstår emellertid förslagel som föga ingripande. Det föreligger inle nägol hinder för etl slakteri eUer en köttbesiktningsbyrå atl inhandla eller annars ta emot slakt- eller livdjur eller kött av sådant djur, även om inle ägaren lämnar sådana upplysningar som avses i momentets första stycke. En anmaning lill slakteri eller köttbesiktningsbyrå enligl andra stycket alt lämna här aktuella uppgifter till en taxeringsmyndighet kan visserligen förbindas med vite (53 § laxeringslagen), men etl vitesföreläggande torde endasi kunna avse uppgifter som den anmanade faktiskt innehar (jfr RÅ 1971 ref. 51). Som etl inslag i laxeringskonlroUen förefaller regeln i viss män ineffektiv.

Prop. 1982/83:105 39

Innehållsförteckning

Proposition ...................................................... I

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... ... 1

Lagförslag om ändring i taxeringslagen .................... 2

Utdrag av regeringsprolokoll den 3 februari 1983 ..... 6

1 Inledning ........................................................ ... 6

2 Missförhållanden inom kreaturshandeln ................ ... 7

3 Nuvarande innebörd av 37 § 1 mom. 5 laxeringslagen 7

4 Föredragandens överväganden .......................... ... 8

4.1 Kontroll av kreaturshandlaren ...................... 8

4.2 Kontroll av djurproducenlen .......................... ... 9

4.3 Förenklat uppgiftslämnande belräffande viss aktieutdelning .. 10

4.4 Ikrafllrädande m. m....................................... .. 11

5 Upprättat lagförslag ........................................ 12

6 Hemställan .................................................... 12

7 Beslut .......................................................... 12

Bilaga 1 Sammanfattning av brottsförebygganderådels prome
moria (BRÄ PM 1981:2) Illegal kreaturshandel 13

Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian (BRÅ PM 1981:2) Illegal

krealurshandel ................................... .. 15

Bilaga 3 Förteckning över remissinslanserna och en sammanslällning av remissyttrandena över promemorian (BRÅ PM

1981:2) lUegal krealurshandel ............... .. 18

Bilaga 4 De remitterade lagförslagen ............ .. 32

Bilaga 5 Utdrag av lagrådets protokoll den 9 december 1982 ... 36

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983