5

Motion

1982/83:710

Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg
Förenklad skatteadministration, m. m.

Förenklad skatteadministration - effektivare skattekontroll

Det svenska skattesystemet upplevs av många som i flera avseenden både
svåröverskådligt och orättvist. Kritiken mot tungroddhet och byråkratisering
samt orättvisor i avdragssystemet kommer inte enbart från allmänheten, vars
sviktande tilltro nog till stor del kan förklaras av att grovt skatteundandragande
i vissa fall passerar utan påföljd medan smärre förseelser i en vanlig
löntagardeklaration kan leda till kännbara sanktioner (skattetillägg). Också
inom skatteförvaltningen upplevs systemet som alltmer svåröverskådligt och
ineffektivt.

Flera studier har kunnat redovisa iakttagelser utifrån vilka man starkt kan
ifrågasätta, om vi kan komma längre i rättvisa och effektivitet genom en
utbyggd skattekontroll. Eftersom nuvarande skatteadministration och kontrollverksamhet
uppvisar påtagliga brister måste vi vara beredda till
omprövningar.

Det kan som bakgrund till en analys vara värt att notera att dagens
organisation till stora delar bygger på 1600- och 1700-talens förvaltningstraditioner
och att uppgiftsskyldigheten till ledning för egen taxering utformats
med utgångspunkt i 1890-talets värderingar anpassade till 1920-talets
skattekontroll. Deklarationsbilagorna för rörelse och jordbruk har inte
genomgått några grundläggande förändringar sedan 1920.

Den byråkratiska apparat som är uppbyggd kring uppbörden av vanlig
inkomstskatt illustreras av nedanstående tabell (källa RSV/PLAN-projektet):

andel av

uppbörden personalresurser

Inkomstskatt 42 % 85 %

Övriga skatter och avgifter 58 % 15 %

Trots att indirekta skatter och avgifter är avsevärt större inkomstkällor för
den offentliga sektorn än inkomstskatten ägnas idag merparten av kontrollresurserna
åt taxeringskontroll.

Belopp som lämnas till indrivning har stigit från 2 miljarder kronor 1975 till
5,6 miljarder kronor 1981. Totalbeloppet för indrivning har under motsvarande
tid ökat från 3,5 miljarder till 10,2 miljarder kronor.

Mot. 1982/83:710

6

Av det ovannämnda PLAN-projektet framgår att Sverige på ett markant
sätt skiljer sig från flertalet undersökta industriländer. Det gäller bl. a. det
höga antalet deklarationer per tusen invåndare, det låga schablonavdraget
vid löneinkomster, den komplicerade rörelsebeskattningen, den korta
fastställelseperioden vid beskattningen, det stora lekmannainflytandet och
avsaknaden av målsättning för verksamheten.

Rapporten ger liksom flera tidigare studier i ämnet otvetydigt belägg för
att skattekontrollens resurser binds upp i kontroll av småavdrag och
oavsiktliga fel i en missriktad strävan att uppnå millimeterrättvisa på
helhetens och den offensiva skattekontrollens bekostnad.

Ett invecklat skattesystem gynnar onekligen den som behärskar avdragssystemets
irrgångar eller kan köpa sig kunskaper för att minimera sin skatt.
Den vanlige löntagaren med små eller inga avdragsmöjligheter får därför
bära en orättmätigt stor andel av skattebelastningen. Många fall av
kvalificerade skatteundandraganden där skattebrott kan misstänkas anmäls
inte till åtal. Orättvisor föder kompensationstänkande och att tilltron till
skattesystemet mot denna bakgrund successivt urholkas är egentligen
ingenting att förvåna sig över.

En förenklad skatteadministration och en väl fungerande skattekontroll
torde kräva genomgripande förändringar rörande främst inkomstbeskattningen.
Ett omfattande skattefusk och en sviktande lojalitet mot skattesystemet
kan sannolikt inte stoppas genom en fortsatt utbyggnad av kontrollapparaten.
Förändringar måste ske lagstiftningsvägen. Följande åtgärder
torde vara nödvändiga för att uppnå eftersträvat resultat - ett enklare och
mera rättvist skattesystem.:

1. Ett övergripande mål måste formuleras för skattesystemets olika delar.
Ett sådant mål bör kunna formuleras på ett konkretare sätt än i dag av
riksdagen.

2. Ett förenklat deklarationsförfarande innebärande att löntagare och
pensionärer som har inkomst av tjänst, kapital och eget hem i normalfallet
inte skall behöva avge någon deklaration. Enligt PLAN-projektet torde
antalet deklarationer härigenom kunna reduceras med 4-4,5 miljoner.

För att möjliggöra detta krävs:

a) ökad schablonisering, t. ex. införande av ett basbeloppsanknutet
schablonavdrag under inkomst av tjänst

b) ökad medverkan från tredje man (arbetsgivare och banker)

c) ökad användning av ADB för kontrolländamål.

Genom att kraftigt minska antalet deklarationer kan resurser frigöras för
att användas för kontroll av de grupper skattskyldiga som har större
möjlighgeter till s. k. skatteplanering, dvs. rörelseidkare, jordbruk, kapitalinkomster.

3. Enhetliga och förlängda fastställelseperioder för olika skatter och
avgifter. Värdet av dagens lekmannainflytande på taxeringsnämndsnivå

Mot. 1982/83:710

7

måste vägas mot de fördelar som kan uppnås genom en sådan förändring.

4. Ändrad uppgiftsskyldighet från den skattskyldige till beskattningsmyndigheten.
Nuvarande utdrag ur årsredovisningen skulle t. ex. kunnde
ersättas av förtryckta blanketter som innehåller resultat- och balansräkningsscheman.
Generellt sett bör den ändrade synen på uppgiftsskyldigheten leda
till att uppgifternas antal skulle kunna bli färre men så utformade att de aktivt
medverkar till att avslöja det större skatteundandragandet.

5. En planmässig kontrollverksamhet som inriktas på företagens roll som
uppbördsman av skatter och avgifter och som utförs som revision.
Urvalskontrollen skall inrktas på den typ av deklarationer som kan förväntas
innehålla de beloppsmässigt största felen och andra fall av grova undandraganden.

6. En effektivare borgenärsroll med olika former av skattebevis. Ett
skattebevis skulle t. ex. kunna utfärdas för samtliga skattskyldiga som är
registrerade till mervärdesskatten och som har B-skatt.

7. Ändrade och enhetliga kontrollbefogenheter för hela skattesystemet.
För närvarande återfinns kontrollbestämmelserna i en rad olika författningar.

8. Personer som medverkar till systematiska konkurser måste följas upp
mer effektivt än i dag för eventuellt framtida näringsförbud.

9. En mindre splittrad organisation för att få effektivare administration
och kontroll, vilket kan innebära en omprövning av bl. a. huvudmannaskapet
för beskattningen i landet.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skatteadministration
och skattekontroll i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 21 januari 1983

BENGT SILFVERSTRAND (s) HANS PETTERSSON (s)

i Helsingborg