16

Motion
1982/83: 1244
Anders Högmark

Översyn av förordningen om beredskapslagring av olja

År 1979 gav överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) Växjö Energiverk
AB (VEAB) i uppdrag att bygga om en 50 MW oljeeldad hetvattenpanna
så att den även skall kunna eldas med bränsleflis, bark och torv.

Ombyggnaden var klar i juni 1980, och erfarenheterna har varit positiva.
Under 1982 producerades 175000 MWh med inhemska bränslen i denna
panna vilket innebär att cirka 18 000 m3 eldningsolja har ersatts samt att ca
46% av Växjös fjärrvärmeproduktion under 1982 baserades på inhemska
bränslen.

Anläggningens effekt efter ombyggnaden är cirka 30—35 MW beroende på
bränslets fukthalt.

Kostnaden för ombyggnaden var ca 13 milj. kr. vilket ger en specifik
anläggningskostnad av ca 400 kr./kW panneffekt, räknat i 1980 års kostnadsläge.
Anläggningen är utformad för kommersiell drift under normala förhållanden.

Om kravet endast varit att kunna elda under krisförhållanden hade anläggningen
kunnat förenklas avsevärt.

Det bedöms allmänt som acceptabelt om 50% av den maximalt erforderliga
panneffekten i en stor anläggning kan eldas med inhemska bränslen om
krisförhållanden råder. Dvs. för ca 200 kr./kW maximalt utnyttjad panneffekt
(i 1980 års kostnadsläge) kan denna beredskap erhållas. Denna kostnad
skall jämföras med kostnaderna för beredskapslager enligt gällande föreskrifter
vilka för Växjö kan beräknas enligt följande:

Abonnenternas utnyttjningstid 2150 h

Totalverkningsgrad fram till abonnenterna 80%

Abonnenternas effekt sammanlagrad vid verket 65%

Oljans energiinnehåll 10,7 MWh/m3

Årlig oljeförbrukning i verk räknat per kW maximalt utnyttjad panneffekt
blir då:

2150

= 0,38 m olja/kW

1000 x 0,8 x 10,7 x 0,65

Beredskapslagret utgör ca 40% av det årliga oljebehovet, dvs. ca 0,15 m3
olja/kW.

Tjockoljepriset utan omkostnader och statliga pålagor är för närvarande
cirka 1300 kr./m3 vilket innebär att beredskapslagret kostar ca 0,15 x 1300 =
195 kr./kW. Till detta kommer kostnaderna för de övriga beredskapslager

Mot. 1982/83:1244

17

sorn samhället har jämte kostnaderna för de kommersiella oljelager som
förbrukarna har.

På dessa grunder anser jag att de flesta större oljeförbrukare har möjlighet
att till stor del finansiera övergången från olja till inhemska bränslen om de
får minska sina beredskapslager av olja momentant när pannanläggningarna
för inhemska bränslen är klara.

För samhällets del skulle detta innebära att det kapital som för närvarande
är låst i beredskapslager kan omvandlas till anläggningar som kan byggas av
inhemska företag och att olja ersätts med inhemska bränslen.

Förslaget kan sammanfattas enligt nedanstående.

1. Den grundläggande idén är att omställning av befintliga oljeeldade pannor
till eldning med inhemska bränslen gör att behovet av beredskapslager av
olja minskar momentant då den ombyggda pannan är klar för drift.
Samma sak gäller för nya pannor för inhemska bränslen i de fall de
ersätter befintliga oljeeldade pannor.

2. Mitt förslag är att den som ersätter olja med inhemska bränslen får minska
sitt beredskapslager av olja så snart pannanläggningen för inhemska
bränslen är klar för drift. Från denna tidpunkt baseras beredskapslagrets
storlek på den vid normal drift förväntade oljeförbrukningen.

Oljeavgift för skillnaden i lagringsvolym mellan det ursprungliga beredskapslagrets
storlek och beredskapslager enligt ovan uttages ej.

3. Enligt gällande regler baseras varje större oljeförbrukares beredskapslager
av olja på de tre föregående kalenderårens genomsnittliga oljeförbrukning.
Det tar därmed fyra år innan en momentan sänkning av oljeförbrukningen
får fullt genomslag på beredskapslagrets storlek.

ÖEF äger rätt att i detta fall medge befrielse från viss del av beredskapslagringsplikten
men i sådant fall måste oljeavgift uttagas vilken även den
är betungande för den lagringspliktige.

I några fall har regeringen medgett befrielse från oljeavgift men varje
sådant ärende måste till regeringen för beslut. Detta gör att osäkerheten för
den som står inför beslut om att bygga en anläggning för inhemska bränslen
och väger denna mot andra alternativ, knappast vågar räkna med ett sådant
beslut. Dessutom tas frågan inte upp till behandling förrän anläggningen är
färdig eller i det närmaste färdig.

Mot bakgrund av ovanstående hemställer undertecknad

att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i förordningen
om beredskapslagring av olja i enlighet med vad som ovan
anförts i motionen i syfte att frigöra resurser för att finansiera
uppförande av pannanläggningar för inhemska bränslen.

Stockholm den 20 januari 1983
ANDERS G. HÖGMARK (m)