12

Motion

1982/83:1129

Agne Hansson och Gösta Andersson
Presstöd till ensamtidningar

Samhällets stöd till pressen måste utformas så att konkurrensförhållandena
inte snedvrids. I det nuvarande stödsystemet missgynnas små s. k.
ensamtidningar som genom att de är störst på utgivningsorten inte får något
produktionsbidrag. Presstödet måste därför ändras så att även dessa
tidningar får del av stödet och kan arbeta på lika villkor med sina större
konkurrenter från annan utgivningsort.

Pressen har en viktig uppgift i att vidarebefordra information till
allmänheten. En lika viktig uppgift är att förmedla nyheter och att kritiskt
granska beslutsfattare och myndigheter. Det är därför utomordentligt
angeläget att vi har en allsidig och oberoende press. Samhället har ett ansvar
för att bevara allsidighet, oberoende, bredd och mångfald. Samhället måste
följa upp detta ansvar med att ekonomiskt stödja pressen. Stödet måste
utformas med utgångspunkt i detta.

Vissa ensamtidningar är i dag i en svår situation. Det gäller särskilt dem
med små upplagor. De får i dag inget produktionsbidrag. Genom att dessa
tidningar får bära sina kostnader helt själva kommer de i underläge, när de
har att konkurrera med större tidningar från annan utgivningsort oftast med
kraftigt presstöd i botten.

Ensamtidningarnas hushållstäckning på utgivningsorten kan vara mycket
god, men de utkommer på en svag marknad med stagnerande handel och
därmed också stagnerande annonsinkomster. Konkurrenterna har genom sin
storlek ofta överlägsna redaktionella resurser. De är hotade både av
tidningar med produktionsbidrag och utan produktionsbidrag. Själva är de
utestängda från produktionsbidrag på grund av sin hushållstäckning på
utgivningsorten. I flera fall upprätthåller de mindre ensamtidningarna en
överspridd upplaga genom en lokalredaktion utanför sitt kärnområde. Detta
är betydelsefullt ur presspolitisk synpunkt. All överspridning bidrar på något
sätt att öka den redaktionella mångfalden. Sin största presspolitiska
betydelse får den dock när den överspridda tidningen har sådana redaktionella
ambitioner att den konkurrerar med ett lokalt material. Det blir då
ytterligare en redaktion som bevakar det aktuella området. Den överspridda
tidningen blir ett alternativ eller ett komplement för läsarna.

Överspridningen blir dock vanligen en ekonomisk belastning för den
överspridda tidningen. En låg hushållstäckning i ett annat område ger inte
några annonsintäkter utöver vad hushållstäckningen motiverar. Till detta
kommer så kostnaderna för distributionen utanför givningsorten.

Risken är således uppenbar att ensamtidningarna kan komma att

Mot. 1982/83:1129

13

konkurreras ut genom sitt underläge på grund av presstödets felaktiga
utformning. De små ensamtidningarnas problem måste därför lösas så att
även de får ett fast årligt produktionsbidrag. Produktionsbidraget bör
utformas i form av ”bidrag för överspridd upplaga”.

Problemen för denna tidningsgrupp finns redan med upplagor på
15 000-20 000 ex. Denna grupp är dock inte särskilt enhetlig. Problemen är
störst för de mindre. Gränsen för bidrag bär därför sättas vid 15 000 i
upplaga.

Departementschefen berör de svårigheter som tidningsbranschen brottas
med i budgetpropositionen. Mot bakgrund härav aviseras en ny utredning
med uppdrag att undersöka presstödets ändamålsenlighet. I det sammanhanget
bör problemen med de s. k. ensamtidningarnas situation ses över. Ett
presstöd i linje med vad som anförs i motionen bör övervägas av
utredningen.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen anhåller hos regeringen om att den aviserade
utredningen av presstödets översyn får sådana direktiv att de
s. k. ensamtidningarnas situation beaktas.

Stockholm den 24 januari 1983

AGNE HANSSON (c)

GÖSTA ANDERSSON (c)