7

Motion
1982/83:1062

Martin Olsson
Skydd för Indalsälvens deltalandskap

Indalsälvens delta i Timrå kommun är Sveriges mest omfattande och
utvecklade kustdeltalandskap. De låga, ofta med täta snår bevuxna
deltaholmarna och de vegetationslösa sandbankarna, som omges av rännor
och kanaler av växlande bredd och vattendjup, har i första hand ett
geologiskt värde men på den vetenskapliga sidan också botaniska och
zoologiska kvalitéer.

Deltat har utvecklats successivt sedan istiden. I samband med att Magnus
Huss’ (Vild-Hussen) verksamhet resulterade i att Ragundasjön tappades på
sitt vatten 1796 växte deltat extra kraftigt. Den stora flodvåg som då bildades
gjorde att lösa avlagringar slets med och avsattes i deltat. Man har funnit
grova träd och stammar i stor mängd begravda i deltat och de förmodas ha
kommit dit i samband med nämnda katastrof. Den bidrog till att nya öar
bildades och andra växte ihop.

Sedan 1800-talet har bl. a. flottningsanläggningar och vattenregleringar
påverkat deltat i viss utsträckning.

Deltat uppbyggs huvudsakligen av sand av olika fraktioner. Vattendjupet i
rännorna varierar kraftigt beroende på bl. a. materialtillgång, vattenhastighet
och fördelning av vattnet mellan rännorna. Öarna och sandbankarna
höjer sig endast någon meter över vattenytan.

Flera vegetationstyper finns representerade i deltaområdet. Karaktäristiska
sydsvenska men också en rad nordsvenska växtarter finns där.

Strandängar och rännor, speciellt i de yttre delarna, hyser såväl salt- som
sötvattenväxter. Denna kontaktzon, där älvens söta vatten och Bottenhavets
bräckta vatten möts, torde bl. a. vara ett intressant växtekologiskt studieoch
forskningsobjekt.

När det gäller djurlivet kan nämnas att deltat hyser rikligt med såväl
häckande som rastande fåglar.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Indalsälvens delta genom storlek
och särprägling är ett för hela vårt land omistligt landskapsparti. De
geologiska bildningarna är av klart riksintresse och det finns starka skäl att
skydda deltat även ur botanisk och zoologisk synpunkt.

Långt framskridna planer föreligger nu att dra E 4 över deltat. Om
lämpligheten av detta med hänsyn till deltalandskapets ovan nämnda
speciella värden samt dess värde ur rekreationssynpunkt råder det mycket
delade meningar inom Timrå kommuns befolkning. Även många andra
enskilda och organisationer som vill slå vakt om det särpräglade deltalandskapet
har motsatt sig vägprojektet.

Mot. 1982/83:1062

8

Uppsala universitets växtbiologiska institution motiverar exempelvis sin
avstyrkan av vägprojektet med:

Dessa (deltats naturvärden) är främst knutna till deltats tillväxtmöjligheter
och vegetationens utveckling. Båda dessa förhållanden är påverkade av
industriell verksamhet. Men att härtill lägga en vägdragning på bank och bro,
med E 4-standard, vore att helt ödelägga deltats dynamik med dess
fortgående processer och den märkliga landskapsbild som skapats och
fortfarande skapas genom dessa processer.

Svenska naturskyddsföreningen anför motsvarande synpunkter, nämligen:

Byggandet av en stor riksväg rakt genom det centrala partiet av detta från
naturvårdssynpunkt mycket värdefulla område skulle vara mycket olyckligt.
Landskapsbilden skulle förändras samt floran påverkas och fågellivet störas
både direkt av vägen och indirekt av den ökade besöksfrekvensen mitt i
området som vägen ger upphov till. Allvarligare ändå är kanske att vägen
kommer att förändra vattengenomströmningen i området och därmed
påverka en geologisk process som byggt upp deltat och fortlöpande förstorar
och förändrar det. Mot denna bakgrund tar föreningen bestämt avstånd från
byggande av en väg med den av vägverket projekterade sträckningen.

Enligt min uppfattning bör det vara ett riksintresse att Indalsälvens
säregna deltalandskap skyddas och vårdas. Eftersom det måste anses ha stor
betydelse för kännedomen om vårt lands natur, skönhet och märkliga
beskaffenhet och utveckling bör i detta fall naturvårdens intressen särskilt
beaktas i avvägningen mellan olika intressen.

Riksdagen bör därför begära att regeringen noga prövar denna fråga och
vidtar åtgärder så att deltat får ett erforderligt skydd.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det skall bedömas som ett riksintresse
att Indalsälvens deltalandskap skyddas.

Stockholm den 24 januari 1983

MARTIN OLSSON (c)