UbU 1982/83:8

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:8

om landstingskommunal konsumentekonomisk utbildning m. m.

Motionerna

1981/82:416 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att översyn av gällande bestämmelser
görs så att genomgången lanthushållsskola berättigar till inträde vid
gymnasiets tvååriga konsumtionslinje och dess tvååriga vårdlinje,

2. att riksdagen hos regeringen begär att översyn av gällande bestämmelser
görs så att genomgången lanthushållsskola får jämställas med annan
arbetslivserfarenhet vid ansökan till fortsatt utbildning.

1981/82:762 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att bevara
undervisningen vid våra lanthushållsskolor.

Utskottet

De svenska lanthushållsskolorna har enligt motion 1981/82:762 en lång
erfarenhet i fråga om undervisning i hem-, hushålls-, kost- och textilkunskap.
Skolorna ger möjlighet för ungdom med intresse för hemvård och
kostfrågor, barnavård och friskvård, textilslöjd och trädgårdsodling att
skaffa sig kunskap och övning på dessa områden. Sådan kunskap och
övning anses vara av värde för annan utbildning liksom för den enskilde
och för hans eller hennes familj. Enligt motionärerna bör åtgärder vidtas
för att slå vakt om den skolform, som lanthushållsskolorna utgör.

Även enligt motion 1981/82:416 har lanthushållsskolorna haft och har
fortfarande stor betydelse som kunskapsförmedlare och kulturbärare.
Landstingen, som i de flesta fall är huvudmän för lanthushållsskolorna,
uppges i motionen dock vara osäkra beträffande skolornas framtid. Skolornas
betydelse är välkänd, men avsaknaden av möjligheter att i fortsatt
utbildning räkna genomgången lanthushållsskola som en merit är enligt
motionären till stor nackdel för verksamheten. Det är därför av stor vikt att
med det snaraste få klarhet i, till vilken gymnasieskolutbildning lanthushållsskolornas
elever kan gå över efter avslutad utbildning samt huruvida
genomgången lanthushållsskola kan räknas som arbetslivserfarenhet vid
fortsatt utbildning.

I Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 8

UbU 1982/83:8

2

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Lanthushållsskola som vid budgetåret 1970/71 stod under landstingskommunalt
huvudmannaskap ingår sedan den 1 juli 1971 med oförändrat
huvudmannaskap i gymnasieskolorganisationen och benämns gymnasieskola,
medan lanthushållsskola som då stod och alltjämt står under enskild
huvudman har kvar sin ursprungliga benämning. Riksdagen gav år 1971
som sin mening regeringen till känna att statsbidrag skulle utgå till konsumtionsutbildning
vid landstingskommunal gymnasieskola eller lanthushållsskola
i den utsträckning som efterfrågan på utbildning kräver. Landsting
och enskild huvudman skulle även fortsättningsvis få anordna konsumtionsutbildning
(mot. 1971:850, UbU 1971:27, rskr 1971:275).

Frågor om konsumtionsutbildning vid landstingskommunal gymnasieskola
och lanthushållsskola behandlades också under riksmötet 1977/78.
Bl. a. beslöt riksdagen på förslag av utbildningsutskottet att skolöverstyrelsen
(SÖ) och huvudmännen skulle kunna både förnya och komplettera
skolornas tidigare utbildningsutbud (mot. 1976/77:1164, UbU 1977/78:7,
rskr 1977/78:35).

SÖ tillsatte år 1979 en arbetsgrupp som fick till uppgift att förnya timoch
kursplanerna för utbildningen vid berörda skolor. Arbetet resulterade i
mars 1982 i ett supplement nr 78 till läroplan för gymnasieskolan, konsumentekonomisk
kurs om ett år eller en termin (specialkurs), som får
tillämpas fr. o. m. läsåret 1982/83 vid landstingskommunala och kommunala
utbildningar samt lanthushållsskola. Kurserna har tre skilda profileringar:
1. med obligatorisk svenska, 2. med betoning på kostkunskap och
friskvård, 3. med textilkunskap. Resurstilldelningssystemet gör det möjligt
att använda lärartimresurserna på ett flexibelt sätt. Utbildningens
allmänna inriktning mot yrkesverksamhet främjas av perioder av arbetslivsstudier
om ca två veckor per termin som komplement till övrig undervisning.
Kursen med svenska öppnar vägar för den som vill skaffa sig
allmän behörighet till högskoleutbildning genom att vederbörande — efter
komplettering med ämnet engelska i erforderlig utsträckning — kan söka
till årskurs 2 på konsumtionslinjen. Vid kurs med kostinriktning ägnar
eleverna särskilt intresse åt friskvård och hälsokunskap. Där praktiska
förutsättningar finns kan skolan vid denna inriktning anordna undervisning
i trädgårdsodling.

Konsumentekonomisk utbildning om minst en termin i landstingskommunal
gymnasieskola eller i lanthushållsskola ger, liksom motsvarande
specialkurs om minst en termin anordnad av kommun, de särskilda förkunskaper
som krävs för tillträde till - inom högskolan - hushållslärarlinjen
och linjen för kost och näringsekonomi samt - inom gymnasieskolan —
utbildning till hemvårdare, husfru, hushållstekniker och kokerska/kock
inom storhushållsområdet.

Vid urval till gymnasiala studievägar som bygger på grundskolan får
sökande med slutbetyg från grundskolans årskurs 9 tillgodoräkna praktik

UbU 1982/83:8

3

om högst tre år. Avslutad utbildning, t. ex. specialkurs, räknas som praktik
för dessa sökande. När det gäller antagning till högskolan tillgodoräknas
aldrig utbildning såsom arbetslivserfarenhet, eftersom införandet av arbetslivserfarenhet
som urvalsgrund vid antagning till högskolan hade ett
speciellt syfte, nämligen att öppna vägar för återkommande utbildning och
en breddad rekrytering till högskolan.

Vid intagning inom fri kvot till gymnasieskolan sker en totalbedömning
av den sökandes meriter. Vid intagning till exempelvis barnskötarutbildning
skall lägst 75% av platserna reserveras för intagning inom fri kvot
(Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1975/76:27 s. 3). Därvid kommer större
delen av de sökande vid rangordning och urval att vara föremål för en
totalbedömning. I denna bedömning beaktas självfallet en sådan förutbildning
som en konsumentekonomisk specialkurs.

Utbildningarna vid lanthushållsskolorna är, efter en nedgång under
1970-talet, enligt uppgift från SÖ nu eftertraktade. Till den ettåriga kursens
546 utlagda platser fanns innevarande år 791 förstahandssökande.

Med hänvisning till att det för inte länge sedan fattats beslut om en ny
konsumentekonomisk kurs och till vad som i övrigt redovisats avstyrker
utskottet motionerna 1981/82:416 och 1981/82:762 yrkande 1.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:416 och 1981/82:762 yrkande
1.

Stockholm den 30 november 1982

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Rune Rydén (m), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt (c),
Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Björn Samuelsson
(vpk), Göran Persson (s) och Kenth Skårvik (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982