UbU 1982/83:7
Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:7
om antagning till högskolan
Motionerna
1981/82:417 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
i samband med översyn av behörighetskraven vid antagning till
högskolestudier även får i uppdrag att lämna förslag till åldersbegränsning
vid vissa utbildningslinjer,
2. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
får i uppdrag att lämna förslag till hur aktualitetskravet i fråga om
grundkunskaper vid tillträde till högskolestudier bäst kan tillgodoses,
3. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
får i uppdrag att i samband med högskoleutbildning lämna förslag till
användning av viktade betyg med beaktande av antal veckotimmar i resp.
ämne på olika gymnasielinjer.
1981/82:422 av Margaretha af Ugglas (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen vidtar åtgärder i syfte att skärpa förkunskapskraven vid tillträde
till högre utbildning.
1981/82:762 av Lennart Brunander m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av antagningsbestämmelserna
till högskolan i enlighet med vad som anges i motionen.
1981/82:1346 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av antagningsbestämmelserna till högskolan.
1981/82:1827 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen utreder frågan om antagningsprov till högskolan.
1981/82:2045 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet remitterade
motionen 1981/82:2018 - såvitt nu är i fråga yrkas
6. att riksdagen beslutar att möjligheter till konkurrenskomplettering
skall finnas.
1981/82:2069 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet Högre utbildning, forskarutbildning och forskning i
den till finansutskottet remitterade motionen 1981/82:2018 - såvitt nu är i
fråga yrkas
1 Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 7
UbU 1982/83:7
2
1. att riksdagen begär utredning om förutsättningarna att införa en
förberedande utbildning som förberedelse för högskoleutbildning.
1981/82:2104 av Ylva Annerstedt (fp) och Christer Eirefelt (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utbildning.1
Vissa bestämmelser om antagning till högskolan
Behörighet
För tillträde till grundläggande högskoleutbildning gäller dels krav på
allmän behörighet, dels - i de flesta fall - krav på särskild behörighet. Den
särskilda behörigheten innebär krav på speciella förkunskaper för viss
utbildningslinje eller kurs.
Allmän behörighet har den som antingen
• genomgått fullständig, minst tvåårig utbildning i gymnasieskolan (eller
annan likvärdig utbildning) och
• har kunskaper i svenska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två
årskurser på någon linje i gymnasieskolan och
• har kunskaper i engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två
årskurser på någon linje i gymnasieskolan
eller
• fyller 25 år senast under det kalenderår som utbildningen börjar och varit
yrkesverksam (minst halvtid) i minst fyra år före det kalenderhalvår då
utbildningen börjar och
• har kunskaper i engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två
årskurser på någon linje i gymnasieskolan och
• är svensk medborgare eller är bosatt i Sverige och har bosatt sig här
huvudsakligen i annat syfte än att här bedriva studier samt har vissa
kunskaper i svenska (gäller ej sökande med nordiskt språk som
modersmål)
eller
• har minst elvaårig avslutad utländsk skolutbildning som normalt slutförs
tidigast då eleven är 17 år eller på annat vis är behörig till högskolestudier i
det land där han/hon fått skolutbildning och
• har kunskaper i engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två
årskurser på någon linje i gymnasieskolan och
• har vissa kunskaper i svenska (gäller ej sökande med nordiskt språk som
modersmål).
1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83:5.
UbU 1982/83:7
3
Urval till utbildningslinjer
I de fall det finns fler behöriga sökande än antal tillgängliga platser måste
ett urval göras bland de sökande. De sökande delas in i grupper efter
behörighetsgrund. Urvalet inom varje grupp sker efter rangordning av de
sökande vilken görs inom varje grupp enligt de urvalsgrunder som gäller för
gruppen:
Dl Sökande med högst tre år gamla!
betyg från tre- eller fyraårig linje I
i gymnasieskolan I
> Poäng för betyg
D2 Sökande med högst tre år gamla I
betyg från tvåårig linje eller I
specialkurs i gymnasieskolan /
1 Sökande med tre- eller fyraårig |
linje i gymnasieskolan eller I Poäng för betyg + poäng för eventumotsvarande
svensk utbildning / eli arbetslivserfarenhet
(samtliga i grupp Dl ingår också I
i denna grupp) '
2 Sökande med tvåårig linje eller
specialkurs i gymnasieskolan eller
motsvarande svensk utbildning
(samtliga i grupp D2 ingår
också i denna grupp)
3 Sökande med folkhögskola
4 Övriga behöriga sökande,
främst de som har allmän behörighet
genom ålder och arbetslivserfarenhet.
Hit förs även
sökande med betyg som inte går
att poängberäkna i grupp 1-3
(t. ex. två eller tregradig betygs- ,
skala).
Poäng för betyg + poäng för eventuell
arbetslivserfarenhet
Poäng för studieomdöme + poäng
för eventuell arbetslivserfarenhet
Poäng för arbetslivserfarenhet +
(poäng för eventuellt högskoleprov.
(De som endast kan placeras i denna
grupp har företräde till 50 % av
platserna.)
Grupperna D 1 och D 2 (beteckningarna används av UHÄ av praktiska
skäl men återfinns inte i högskoleförordningen) tilldelas totalt en tredjedel av
samtliga platser innan övriga grupper får sina andelar av platsantalet.
Grupperna 1-4 får utbildningsplatser i förhållande till sin andel av antalet
sökande (proportionell kvotering). Sökande med utländsk skolutbildning
UbU 1982/83:7
4
antas i en särskild grupp. Den gruppen får normalt omfatta högst 10 % av
platserna på en viss utbildningslinje. Vid urvalet inom denna grupp sker en
bedömning av betyg och arbetslivserfarenhet.
Sökande med utländsk skolutbildning kan under vissa förutsättningar och
om de själva begär det bli placerade i grupp 4.
Meritvärdering av betyg
Betygsmedelvärdet räknas ut så här:
1 Bokstavsbetyg räknas om till sifferbetyg: A, a=5, AB=4, Ba=3, B=2,
BC, C=l.
2 Medelvärdet av betygen i samtliga obligatoriska ämnen i avgångsbetyget
räknas fram. Betyg i frivilligt ämne (utökad studiekurs) räknas inte
med.
3 Betyget i gymnastik räknas med bara om det är högre än medelvärdet
enligt p. 2.
4 Om avgångsbetyget innehåller fler än tio betyg i obligatoriska ämnen -gymnastikbetyget inräknat - räknas inte de två lägsta betygen när
medelvärdet räknas fram.
5 Slutligt medelvärde räknas fram. Medelvärdet anges med en decimal.
Regeringen har för riksdagen anmält (prop. 1979/80:158, UbU 1979/80:36
och 38, rskr 1979/80:424) att den avser ändra reglerna för meritvärdering av
betyg fr. o. m. antagningen till höstterminen 1984. Betyg i ämnen som krävs
för särskild behörighet får inte räknas bort, när betygsmedelvärdet räknas
fram. Betyg i ämnen som kompletteras kommer att kunna sänka betygsmedelvärdet.
Vidare skall kunna krävas att man skall ha minst betyget 3 i varje
enskilt förkunskapsämne.
Studieomdöme
Studieomdömet från folkhögskolan omräknas till siffervärden enligt
följande: Utmärkt = 4, Mycket god = 3, God = 2, Mindre god = 1.
Poäng för arbetslivserfarenhet
För att få poäng för arbetslivserfarenhet måste man ha arbetat (minst
halvtid) i minst 15 månader. Endast arbete efter sexton års ålder räknas.
Kortare anställningsperiod än 3 månader i samma anställning räknas inte.
Som arbetslivserfarenhet räknas också bl. a. vård av egna barn, värnpliktstjänstgöring
och vapenfri tjänst.
De första 15 månaderna ger - om man arbetat heltid - 0,2 poäng per
tremånadersperiod. Därefter ger varje 3-månadersperiod på heltid 0,1
poäng. Maximalt kan man få 1,7 poäng, vilket motsvarar 3 års heltidsarbete.
UbU 1982/83:7
5
Om man arbetat halvtid får man maximal poäng efter 6 års arbete. De första
15 månaderna ger alltså dubbelt så hög poäng per 3-månadersperiod som
senare arbete.
I grupp 4 får man inte poäng för utbildningsmeriter. S. k. 25:4-or får räkna
poäng för arbetslivserfarenhet med avdrag för de fyra år som krävs för allmän
behörighet.
Poäng för högskoleprovet
Poäng för högskoleprovet får räknas endast i grupp 4. Maximal poäng för
provet är 2,0.
Alla som hänförs till grupp 4 får tillgodoräkna sådan poäng, inte bara de
som är behöriga enligt 25:4-regeln. Också de som genom ”dubbelbehörighet”
också tillhör annan grupp, t. ex. grupp 1 men som också tillhör grupp 4
kan göra provet. Även vissa sökande med utländsk utbildning kan tillhöra
grupp 4 och göra provet.
Högskoleprovet är ett prov som mäter kunskaper och färdigheter som man
har användning för vid alla slags högskolestudier. Vad som prövas är t. ex.
ordkunskap, allmänorientering och förmåga att läsa och förstå skriftlig och
grafisk information. Provresultatet - poängen - är giltigt i två år. Man får ta
provet hur många gånger som helst och åberopa det bästa resultatet.
Högskoleprovet anordnas två gånger per år, vår och höst, och pågår en hel
dag.
Sista anmälningsdag till vårens prov är den 1 april och till höstens prov den
1 oktober.
Förtur i vissa fall för sökande med maximal poäng vilka utlottats två
gånger
Till ett fåtal mycket eftertraktade utbildningar kan det hända att man inte
blir antagen trots att man har maximal poäng (antingen högsta betyg eller
högsta poäng för betyg/studieomdöme/högskoleprov + arbetslivserfarenhet).
Om det händer vid två anmälningstillfällen till samma utbildningslinje
går man före i kön vid det tredje anmälningstillfället. Tre fjärdedelar av
platserna i resp. kvotgrupp reserveras i första hand för sökande som skall ha
företräde enligt den här regeln. Det är dock inte säkert att man blir antagen
den tredje gången. Om flera sökande har rätt till företräde enligt den här
regeln än det finns platser går de före som anmält sig flest gånger utan att
antas. I sista hand tillgrips lottning.
Urval till enstaka kurser
För urval till enstaka kurs, som inte motsvarar kurs inom allmän
utbildningslinje, gäller andra regler än för linje. Först kan ett antal platser
UbU 1982/83:7
6
tillsättas med förtur. Det är antagningsmyndigheten som bestämmer om
detta skall göras och i så fall hur många platser som skall besättas på detta vis.
Vilka som skall få förtur avgörs genom en individuell bedömning av varje
sökandes behov av utbildningen och av hans eller hennes tidigare utbildning
och yrkesverksamhet.
Efter eventuell förtursantagning delas övriga sökande in i tre grupper:
1. Sökande med minst två års högskoleutbildning.
2. Sökande utan utbildning enligt punkt 1 med minst 15 månaders
arbetslivserfarenhet.
3. Övriga sökande.
Rangordningen inom varje grupp görs efter den sökandes egen prioritering
av den aktuella kursen i förhållande till andra kurser som han eller hon
har anmält sig till samtidigt. I sista hand sker lottning.
Antagningen till utbildningslinjer inför höstterminen 1982 genom det
centrala, datorbaserade antagningssystemet vid universitets- och
högskoleämbetet
Antal sökande
Antalet sökande var 62 209, vilket innebär en ökning med omkring 25 %
jämfört med antagningen till höstterminen (ht) 1981. Av de sökande var
55 515 (89 %) behöriga till någon/några av de utbildningar de sökt. Av dessa
lämnade 3 033 (6 %) återbud till samtliga alternativ de sökt.
Åldersfördelning bland behöriga sökande
Åldersintervall |
Antal behöriga sökande |
Procentuell |
fördelning |
|
ht 1982 |
(ht 1981) |
ht 1982 |
(ht 1981) |
|
-20 |
21 940 |
(1* 864) |
40 Itp |
(36H |
21-24 |
21 391 |
(16 964) |
39 | |
(39)} (75) |
25-29 |
6 730 |
( 5 756) |
12' |
(13) |
30-34 |
2 760 |
( 2 626) |
5 |
( 6) |
35-39 |
1 721 |
( 1 584) |
3 |
( 4) |
40-44 |
707 |
( 617) |
1 |
( 1) |
45- |
266 |
( 267) |
1 |
( 1) |
totalt |
55 515 |
(43 678) |
Antagna
Antalet antagna var 18 863 (34 % av de behöriga sökande), en ökning med
1 814 jämfört med höstterminen 1981.
UbU 1982/83:7
7
Sektorsfördelning
Antalet sökande och antagna fördelar sig enligt följande på sektorer.
Sektor |
Antal behöriga första-handssökande |
Antal antagna |
Tekniska yrken (T) |
10 848 |
5 484 |
Administrativa, ekonomiska |
15 603 |
6 391 |
och sociala yrken (A) |
||
Vårdyrken (V) |
4 785 |
796 |
Undervisningsyrken (U) |
16 504 |
4 490 |
Kultur- och informationsyrken |
2 926 |
837 |
(K) |
||
Lokala linjer |
2 410 |
865 |
Antagna fördelade på kvotgrupper |
|||
Antal |
% |
% |
|
ht 1982 |
ht 1982 |
(ht 1981) |
|
Dl Högst 3 år gamla betyg från 3-4-årig |
4 669 |
25 f |
|
gymnasieskola |
i67 |
(64) |
|
poäng för betyg |
|||
1 3-4-årig gymnasieskola |
7 935 |
42 J |
|
poäng för betyg och |
|||
arbetslivserfarenhet |
|||
D2 Högst 3 år gamla betyg från 2-årig |
1 606 |
91 |
|
gymnasieskola |
122 |
(21) |
|
poäng för betyg |
|||
2 2-årig gymnasieskola |
2 432 |
13 J |
|
poäng för betyg och |
|||
arbetslivserfarenhet |
|||
3 Folkhögskola |
410 |
2 |
( 3) |
4 Övriga främst 25:4-or |
1291 |
7 |
( 9) |
Utländsk utbildning |
520 |
3 |
( 3) |
Totalt |
18 863 |
Andel (%) av de antagna som har högst tre år gamla betyg från gymnasie- |
|||
skolan |
|||
T A V |
U |
K |
Lokala Samtliga |
4 102 3 987 468 2 681 447 460 12 145
(75 %) (62 %) (59 %) (60 %) (53 %) (55 %) (64 %)
UbU 1982/83:7 8
Åldersfördelning bland de antagna höstterminen 1982 (höstterminen 1981),
procentuell fördelning
T |
A |
V |
U |
K |
Lokala linjer |
Samtliga linjer |
|||||||||
-20 |
32 ( |
41) |
23 ( |
28) |
20 ( |
16) |
28 ( |
25) |
23 ( |
29) |
21 ( |
20) |
27 |
( |
30) |
21-24 |
52 ( |
43) |
45 ( |
36) |
45 ( |
36) |
34 ( |
28) |
36 ( |
32) |
42 ( |
36) |
44 |
( |
36) |
25-29 |
11 ( |
11) |
16 ( |
16) |
21 ( |
24) |
17 ( |
20) |
18 ( |
15) |
19 ( |
22) |
15 |
( |
16) |
30-34 |
4( |
3) |
7 ( |
9) |
8( |
14) |
10 ( |
14) |
10 ( |
11) |
9 ( |
11) |
7 |
( |
9) |
35-39 |
K |
1) |
5( |
7) |
4 ( |
7) |
7 ( |
9) |
7 ( |
7) |
6( |
6) |
5 |
( |
6) |
40-44 |
0( |
0) |
3 ( |
3) |
K |
2) |
3 ( |
3) |
3 ( |
4) |
2 ( |
3) |
2 |
( |
2) |
45- |
0( |
0) |
1( |
1) |
1( |
1) |
1( |
1) |
3 ( |
3) |
1 ( |
2) |
1 |
( |
1) |
Totalt |
100 (100) |
100 (100) |
100 (100) |
100 (100) |
100 (100) |
100 (100) |
101 |
(100) |
|||||||
Medel- ålder: |
22 |
24 |
24 |
25 |
26 |
25 |
- |
24 |
Åldersfördelningen bland reservplacerade (ej antagna) sökande höstterminen
1982
Åldersintervall |
Antal |
Procentuell fördelning |
-20 |
16 100 |
47 |
21-24 |
12 362 |
36 |
25-29 |
3 507 |
10 |
30-34 |
1 263 |
4 |
35-39 |
719 |
2 |
40-44 |
263 |
1 |
45- |
103 |
|
Totalt |
34 317 |
100 |
Sökande med maximal poäng
I grupperna Dl och D2 (sökande med högst tre år gamla betyg från
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning) fanns totalt 1 225 sökande
med 5,0 i medelbetyg. Av dessa antogs ej 205.
I kvotgrupp 3 fanns 476 sökande (25 % av de sökande i gruppen) med
maximal poäng för såväl studieomdöme som arbetslivserfarenhet. Av dessa
antogs ej 162.
Lottningsgarantin
Totalt omfattades 102 sökande av den s. k. lottningsgarantin, dvs. de hade
trots maximal poäng inte kunnat antas vid minst två tidigare tillfällen. Sex
UbU 1982/83:7
9
sökande fick ingen plats trots lottningsgarantin (de hade sökt endast en ort
och kunde inte beredas plats just där).
Utskottet
Nu gällande regelsystem för antagning till högskolan redovisas i inledningen
till detta betänkande. Det infördes år 1977. Det tillämpas bl. a. vid
universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) centrala, datorbaserade antagning,
vilken omfattar ca 60 % av nybörjarplatserna på utbildningslinjer.
Många utbildningslinjer, t. ex. de konstnärliga utbildningarna, har lokal
antagning, ofta enligt särskilda regelsystem för behörighet och urval.
Antagning till den landstingskommunala vårdyrkesutbildningen sker genom
en särskild antagningsnämnd i Jönköping enligt i allmänhet samma
regelsystem som vid UHÄ:s centrala antagning. För urval till enstaka kurs,
som inte motsvarar kurs inom allmän utbildningslinje, gäller andra
tillträdesregler än för linje. Vidare sker antagningen till sådan enstaka kurs
lokalt.
UHÄ lämnar regelbundet efter varje antagning vissa uppgifter om
resultaten från UHÄ:s egen centrala antagning. Utskottet har i inledningen
till detta betänkande redovisat resultatet av antagningen i augusti 1982. Av
denna redovisning framgår bl. a. att 89 % av de antagna har någon form av
gymnasial utbildning samt att den faktiska andelen av de antagna som har
högst tre år gamla betyg är 64 %. När det gäller åldersfördelningen bland de
antagna framgår t. ex. att samtidigt som andelen sökande i den yngsta
åldersgruppen (- 20 år) har ökat från 36 till 40 % så har deras andel bland de
antagna minskat från 30 till 27 %.
Uppföljnings- och utvärderingsverksamhet i fråga om högskolans antagningssystem
sker f. n. inom fyra olika projekt startade av UHÄ. Det s. k.
tillträdesprojektet inom UHÄ har bl. a. lett till rapporten Två års erfarenheter
av de nya tillträdesreglerna till högskoleutbildning (UHÄ-rapport
1979:13). Detta projekt är nu i avslutningsskedet. De övriga tre olika
utvärderings- och uppföljningsprojekten har satts i gång hösten 1982. Ett av
dem utförs vid pedagogiska institutionen vid universitetet i Umeå och syftar
till att dels ingående beskriva olika grupper sökande och antagna med hänsyn
till faktorer som t. ex. utbildningsmässig och social bakgrund, dels undersöka
sambandet mellan olika urvalsgrunder och framgång i högskolestudierna
bland de antagna. Projektet beräknas bli slutfört under år 1984.
Inom UHÄ har slutligen igångsatts två olika undersökningar. Den ena
skall ge en översikt av antagningen under tiden höstterminen 1977 -vårterminen 1982 med hänsyn till antagningens resultat (sammansättning
m.m. av grupperna sökande och antagna). Undersökningen beräknas kunna
redovisas under första hälften av år 1983. Den andra undersökningen är
inriktad på konsekvenserna av de regeländringar beträffande urval som
UbU 1982/83:7
10
trädde i kraft inför antagningen till höstterminen 1982. Denna undersökning
beräknas kunna slutföras under år 1982.
Genom beslut den 4 februari 1982 uppdrog regeringen åt UHÄ att - med
beaktande av vad som anförts i en till beslutet fogad promemoria - belysa
konsekvenserna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning av
gymnasieutredningens (SOU 1981:96) förslag bl. a. i vad gäller urval till
högskoleutbildning.
UHÄ har i skrivelse till regeringen den 15 november 1982 övervägt
konsekvenserna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning av
gymnasieutredningens förslag bl. a. i vad gäller urval till högskoleutbildning.
UHÄ:s överväganden har gjorts mot bakgrund av att betygens funktion vid
urvalet är att vara instrument för urvalsgrunden studielämplighet, dvs. de
förväntas ange sannolikheten för framgång i högre studier. Ett grundläggande
krav på betyg som instrument för urval är enligt UHÄ att de har förmågan
att rangordna de sökande (differentierande förmåga). För att vara ett
lämpligt urvalsinstrument bör betygssystemet vara så konstruerat att de
sökande sprids - i vad gäller betygspoäng - över ett brett spektrum så att de
kan rangordnas efter sina olika poängtal. Ett annat grundläggande krav vid
urval efter betyg är att - av rättviseskäl - betyg i samma ämne eller på samma
kurs är jämförbara mellan olika lärare och skolor.
UHÄ:s analys av gymnasieutredningens förslag visar att det av gymnasieutredningen
föreslagna betygssystemet inte fyller dessa krav och därför
knappast är användbart för urval. Utredningsmajoritetens förslag om treeller
fyragradig betygsskala ger ett mindre antal möjliga ”steg” än den
nuvarande femgradiga, även i fråga om medelbetygen och därmed urvalspoängen.
Redan i antalet skalsteg ligger en begränsning i spridningen och
därmed i möjligheter till rangordning.
Svensk och internationell forskning har, anför UHÄ, klarlagt att betyg av
det hittills använda slaget, om de är omsorgsfullt satta, är det bästa enskilda
prognosinstrumentet när det gäller att förutsäga studieframgång. När det
gäller andra instrument än betyg för urval som tillgodoser urvalsgrunden
studielämplighet finns för Sveriges vidkommande endast ett väl utprövat
instrument, nämligen högskoleprovet. Högskoleprovet har enligt UHÄ vissa
förutsättningar att ersätta betygen vid urval till högskolestudier. Det
förhållandet att den studielämplighetsprövning, som skall ligga till grund för
urval, koncentreras till ett enstaka provtillfälle skulle dock kunna ses som en
dramatisering av urvalet jämfört med de på flera års och flera lärares intryck
grundade - om än i de enskilda ämnena ofta mer subjektiva - bedömningar
som betygen ger uttryck för. Med den skärpta konkurrensen om högskoleplatser
och nuvarande ökade uppmärksamhet på sättet att anta studerande
till högskolan framstår det som nödvändigt att de urvalsmetoder som väljs
accepteras av den allmänna opinionen och upplevs som rimliga av presumtiva
sökande. Med denna utgångspunkt är enligt UHÄ en övergång till
studielämplighetsprov som enda urvalsinstrument avseende studielämplig
-
UbU 1982/83:7
11
het inte realistisk. En medelväg skulle kunna föreligga i ett urvalssystem som
bygger på betyg och studielämplighetsprov. För detta ändamål måste dock de
av gymnasieutredningen föreslagna betygen utvecklas i riktning mot större
differentierande förmåga och jämförbarhet. Detta utesluter självfallet inte
att hänsyn tas också till andra faktorer vid urvalet, t. ex. till tidigare
arbetslivserfarenhet. Provets betydelse bör enligt UHÄ kunna avdramatiseras
väsentligt, om provresultatet sammanvägs med betygen från den
avlämnande skolan. Samtidigt bör också betygens roll kunna avdramatiseras
påtagligt, om provet ger en ”andra chans” åt dem som gått igenom
gymnasieskolan. UHÄ tar inte ställning till hur betyg och prov skall
sammanvägas. Det behövs ytterligare utredningsarbete och överväganden i
denna fråga.
Det bör i sammanhanget slås fast att UHÄ:s uppdrag har varit att belysa
konsekvenserna för tillträde till högskolan av gymnasieutredningens förslag
till bl. a. tre- eller fyragradig betygsskala. Skrivelsen till regeringen rymmer
inte förslag i egentlig mening till förändringar av dagens antagningssystem,
även om UHÄ har ansett det nödvändigt att göra vissa bedömningar av olika
instrument som grund för urval till högskoleutbildning.
Under allmänna motionstiden i januari 1982 väcktes ett antal motioner
som avser antagningssystemet för högskolan.
I motion 1981/82:1827 föreslås antagningsprov som komplement till
betygen vid ansökan till högskolan och i motion 1981/82:1346 begärs en
översyn av antagningsbestämmelserna för densamma. Enligt motion 1981/
82:417 (yrkandena 2 och 3) bör utredas hur aktualitetskravet i fråga om
grundkunskaper vid tillträde till högskolestudier skall kunna tillgodoses samt
hur betyg vid ansökan till högskola skall kunna viktas efter timtal för resp.
ämne i gymnasieskolan. I motion 1981/82:422 begärs att regeringen vidtar
åtgärder i syfte att skärpa förkunskapskraven.
Utskottet har i det föregående redovisat huvuddragen i UHÄ:s skrivelse
till regeringen beträffande vissa frågor om urval till högskolestudier. Bl. a.
belyses i skrivelsen utförligt frågan om prov som komplement till betygen
samt vissa andra av de i nyssnämnda motioner aktualiserade frågorna.
Utbildningsministern har i svar på fråga i kammaren den 21 oktober 1982
meddelat att hon avser ta initiativ till en översyn av tillträdessystemet i stort
när UHÄ redovisat sitt uppdrag av den 4 februari 1982. Enligt meddelandet
utesluter emellertid inte detta att smärre justeringar i de nuvarande reglerna
kan visa sig motiverade i avvaktan på resultatet av denna översyn.
Med hänvisning till att UHÄ nu redovisat sitt uppdrag och till den fortsatta
beredningen av hithörande frågor inom regeringskansliet föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:417 yrkandena 2 och 3,1981/82:422,
1981/82:1346 och 1981/82:1827.
I motion 1981/82:2069 (yrkande 1) begärs en utredning om förutsättning -
UbU 1982/83:7
12
arna att införa en förberedande utbildning som förberedelse för högskoleutbildning.
Regeringen har i proposition 1982/83:2 lagt fram förslag om kompletteringar
till 1982 års läroplan för kommunal vuxenutbildning m. m., innebärande
bl. a. ett etappsystem för de olika allmänna ämnena. Samtliga etapper
skall tillsammans svara mot vad som ingår i resp. ämne enligt läroplanerna
för grundskolan (etapp 1) och gymnasieskolan (etapperna 2-4). Etapperna
skall bygga på varandra. Etapp 2 skall i princip motsvara ett- och tvååriga
studiegångar inom gymnasieskolan, etapp 3 treåriga studiegångar och etapp
4 vissa mycket omfattande studiegångar inkl. högre specialkurser. Varje
etapp skall betraktas som en fristående kurs. Den kommunala vuxenutbildningen
erbjuder således kurser som kan tjäna som förberedelse för
högskoleutbildning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
1981/82:2069 yrkande 1.
I motionerna 1981/82:417 (yrkande 1) och 1981/82:2104 (i denna del)
begärs att UHÄ skall få i uppdrag att lämna förslag till åldersbegränsning vid
vissa utbildningslinjer.
UHÄ har den 21 januari 1982 fått regeringens uppdrag att utreda frågan
om en övre åldersgräns för antagning till längre grundläggande högskoleutbildning.
Beträffande antagning till läkarlinjen har riksdagen godkänt att en
övre åldersgräns fastställs (prop. 1981/82:193, UbU 1981/82:33, rskr
1981/82:372). Riksdagen bör med detta avslå motionerna 1981/82:417
yrkande 1 och 1981/82:2104 i denna del.
I motion 1981/82:762 (yrkande 2) framförs uppfattningen att det bör vara
möjligt att räkna kort yrkesinriktad kurs som arbetslivserfarenhet vid
ansökan till högskolan. En översyn av antagningsreglerna i detta syfte begärs
i motionen.
Utbildning tillgodoräknas aldrig såsom arbetslivserfarenhet vid urval till
högskoleutbildning, eftersom införandet av arbetslivserfarenhet som urvalsgrund
hade ett speciellt syfte, nämligen att öppna vägar för återkommande
utbildning och en breddad rekrytering till högskolan. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/82:762 yrkande 2.
Enligt motion 1981/82:2045 (yrkande 6) bör riksdagen besluta att
möjligheter till s. k. konkurrenskomplettering skall finnas.
Riksdagen har under föregående riksmöte ställt sig avvisande till tanken
om rätt til! konkurrenskomplettering. Med hänvisning till vad utskottet
anfört i frågan i sitt betänkande UbU 1981/82:2 avstyrker utskottet motion
1981/82:2045 yrkande 6.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande översyn av antagningssystemet för
högskolan avslår motionerna 1981/82:417 yrkandena 2 och 3,
1981/82:422, 1981/82:1346 och 1981/82:1827,
UbU 1982/83:7
13
2. att riksdagen beträffande viss förberedande utbildning avslår
motion 1981/82:2069 yrkande 1,
3. att riksdagen beträffande övre åldersgräns för antagning till
högskoleutbildning avslår motionerna 1981/82:417 yrkande 1
och 1981/82:2104 i denna del,
4. att riksdagen beträffande tillgodoräkning av utbildning som
arbetslivserfarenhet vid ansökan till högskolan avslår motion
1981/82:762 yrkande 2,
5. att riksdagen beträffande konkurrenskomplettering avslår
motion 1981/82:2045 yrkande 6.
Stockholm den 30 november 1982
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m) Pär Granstedt (c), Iris
Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Björn Samuelsson
(vpk). Göran Persson (s) och Kenth Skårvik (fp).
Reservationer
1. Översyn av antagningssystemet för högskolan m. m. (mom. 1 och 2)
Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet har”
och på s. 12 slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
För att förbättra möjligheterna att följa undervisningen för studerande
utan gymnasieutbildning eller med enbart den tvååriga gymnasieutbildningen
bör en förberedande utbildning inrättas för dessa kategorier. Utbildningen
skall kunna ge behörighet för högskoleutbildning och till olika ämnen och
utbildningsvägar i högskolan. Kursindelningen kan konstrueras så att två
eller tre ämnespaket av olika omfattning beroende på de studerandes
förkunskaper för fram dem till en nivå jämförlig med de tre- eller fyraåriga
gymnasielinjernas. Kunskapsredovisningen bör ske i form av prov med
betyg.
En parlamentarisk utredning bör tillsättas för att utreda möjligheterna att
införa en förberedande utbildning av detta slag. I sammanhanget bör också
UbU 1982/83:7
14
frågan om två behörighetsnivåer analyseras.
Urvalsfrågorna och antagningssystemet tillhör med rätta de mest kritiserade
delarna av högskolereformen. Om man inför en förberedande
utbildning på sätt som redovisats i det föregående kan den kvotering mellan
olika sökande som nu används vid antagningen till högskolan avskaffas. Vid
vägning mellan presumtiva studerande bör dessa bedömas efter sina meriter
och förutsättningar och inte värderas som representanter för en grupp som de
av någon anledning anses tillhöra. Genom förändringar av detta slag kan
antagningen till högre utbildning ges en utformning som stämmer överens
med hävdandet av kvalitetskravet.
Från den 1 juli 1982 skall minst en tredjedel av antagningsplatserna på
flertalet allmänna utbildningslinjer vara förbehållna dem som söker till
utbildningen senast tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Detta kommer
för mycket eftertraktade linjer att innebära att mer eller mindre exakt en
tredjedel av platserna kommer att besättas med sådana sökande. Detta är
inte tillräckligt. I avvaktan på ett system med förberedande utbildning och ett
helt förändrat antagningssystem enligt de riktlinjer som utskottet angett
anser utskottet att regeringen bör se över antagningssystemet så att den s. k.
garantin för direktövergång höjs till 50 %.
Ett nytt antagningssystem bör inte innebära att föreningsmeriter används
för urval.
Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna
vad utskottet anfört beträffande översyn av antagningssystemet för högskolan
m. m.
dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande översyn av antagningssystemet för
högskolan med anledning av motionerna 1981/82:417 yrkandena
2 och 3,1981/82:422, 1981/82:1346 och 1981/82:1827 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
2. att riksdagen beträffande viss förberedande utbildning med
bifall till motion 1981/82:2069 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Översyn av antagningssystemet för högskolan (mom. 1)
Kenth Skårvik (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”och 1981/82:1827” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör riksdagen nu fatta principbeslut om ändring
av antagningssystemet för högskolan enligt följande.
Hälften av antagningsplatserna på flertalet av de allmänna utbildningslinjerna
bör avse direktövergång från gymnasieskolan till högskolan. Liksom
UbU 1982/83:7
15
tidigare bör föreningsmeriter inte användas vid urval.
I enlighet med förslag i proposition 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen
beslutade riksdagen våren 1975 att högskoleprovet skulle
användas i den nuvarande kvotgruppen IV, dvs. för sökande som placerats
där på en behörighetsgrund av ålder och arbetslivserfarenhet och därför inte
hade - eller fick tillgodoräkna sig - för urval användbara betyg. I
propositionen ansågs det angeläget att arbetet med konstruktion och
utprovning av provet fortsatte. Enligt föredragande statsrådet borde man
”inte släppa tanken på att i en framtid införa studielämplighetsprövningar
även för sökande i övriga kvotgrupper”. Riksdagen hade ingen erinran mot
vad som anförts (UbU 1975:17, rskr 1975:179).
Ett högskoleprov liknande det som används frivilligt vid sidan av
arbetslivserfarenhet i kvotgrupp IV bör nu komma till användning i ökad
utsträckning även för sökande med skolbetyg. Urval med hjälp av provet bör
göras inom olika betygssteg, vilket redan nu sker i viss mån genom att UHÄ
rangordnar poängmässigt likställda sökande genom prioritering och lottning.
Den av utskottet här föreslagna anordningen innebär, att ett urval med betyg
och högskoleprov inte behöver ske genom en mekanisk addering av meriter.
Högskoleprov kan användas t. ex. för en rangordning bland sökande med
maximipoäng i stället för lottning. De sökande bör kunna indelas i
”betygsklasser” och urval ske genom högskoleprov inom varje be tygsklass.
Urvalet till högskolan bör ”avmekaniseras” genom ökat hänsynstagande
till förkunskapsämnen m.m. som är relevanta för utbildningen (viktning),
genom en fri kvot och genom någon form av ”lämplighetsprövning” för t. ex.
blivande lärare.
I vad gäller former för sistnämnda prövning erinrar utskottet om att man i
Finland f. n. gör urvalet till klasslärarutbildning efter ett system med inslag
av intervjuer och ett simuleringsmoment. Förslag till detta urvalsförfarande
lades fram år 1975 av 1973 års lärarutbildningskommission, som ville skapa
ett urvalssystem som tar hänsyn till den sökandes personliga förutsättningar
att bli en bra lärare samt den sökandes förmåga att tillgodogöra sig
utbildningen. Ett lämplighetsprov konstruerades, som varit i bruk sedan år
1979.
Den sökande skickar in anmälan till högst tre lärarhögskolor, varefter ett
första urval äger rum, grundat på a) medelvärdet av avgångsbetyget från
gymnasiet, b) fyra obligatoriska ämnen samt c) relevanta färdigheter m.m.
från barnomsorg och eventuell lärartjänstgöring samt konstnärliga färdigheter.
Hänsyn tas också till prioritering av högskola vid anmälan samt till
regionala lärarbehov. Vart och ett av momenten a-c bedöms efter en
poängskala 0-5.
Härefter kallas ett visst, begränsat antal sökande (tre-fyra gånger antalet
intagningsplatser) enligt rangordningen i det första urvalssteget till provfasen.
Under denna får den sökande först planera och leda en lektion (en
UbU 1982/83:7
16
simulerad undervisningssituation) samt delta i ett rollspel där bl. a.
samarbetsförmåga studeras. Det sista steget är ett intervjumoment.
Regeringen bör få i uppdrag att lägga fram förslag till ändrade regler för
antagning till högskolan på grundval av vad utskottet här anfört. Riksdagen
bör som sin mening ge detta till känna för regeringen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande översyn av antagningssystemet för
högskolan med anledning av motionerna 1981/82:417 yrkandena
2 och 3, 1981/82:422, 1981/82:1346 och 1981/82:1827 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
3. Konkurrenskomplettering (mom. 5)
Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Riksdagen har”
och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bestämmelserna bör ändras så att alla elever ges rätt att
utan tidsbegränsning komplettera och förbättra sina slutbetyg från grundskolan
och gymnasieskolan samt att även få tillgodoräkna sig dessa betyg i
merithänseende. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1981/82:2045
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande betygskomplettering med bifall till
motion 1981/82:2045 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.
GOTAB 72922 Stockholm 1982