UbU 1982/83:6

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:6

om grundläggande högskoleutbildning m.m.
Motionerna

1981/82:309 av Ulla Ekelund (c) och Sigvard Persson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid en kommande
översyn av Utbildningsplan för förskolan större utrymme bör ägnas åt
Livsåskådningsfrågor.

1981/82:354 av Stina Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att utbildningen av barnomsorgs- och lärarpersonal i ökad
utsträckning skall omfatta kunskap om handikapp och utvecklingsstörningar
hos barn.

1981/82:358 av Nils Erik Wååg m. fl. (s, m, c, fp) vari, såvitt nu är i
fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att teknikhistoria införs som obligatoriskt
undervisningsämne i civilingenjörsutbildningen vid de tekniska
högskolorna.

1981/82:418 av Ulla Ekelund m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen uttalar att i den framtida lärarutbildningen religionskunskapens
grundkurs för en i förhållande till nuvarande kursplan utökad tid
samt att kursinnehåll och metodik ses över.

1981/82:421 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar att försvars- och säkerhetspolitik skall ingå i samhällskunskapslärarnas
utbildning.

1981/82:578 av Hans Alsén m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas i syfte att
ändra utbildningsplanerna inom högskolan på marknadsföringsområdet så
att undervisningen inriktas på att tillgodose konsumenternas behov av
saklig produktinformation.

1981/82:581 av Karin Flodström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande högskoleutbildningens
konsumentekonomiska moment.

1981/82:675 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1981/82:674 -yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
1 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 6

UbU 1982/83:6

innebärande att utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger samordnas,
varvid utbildningstiden förlängs till fyra år med varvad teori och
praktik i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
innebärande att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar
formell kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen och att för
denna kategori ersättning skall utgå under utbildningstiden motsvarande
full lön.

1981/82:676 av Anita Bråkenhielm (m) och Blenda Littmarck (m) vari,
såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att en översyn görs av musikämnets ställning inom lärarutbildningen.

1981/82:756 av Bonnie Bernström (fp) och Marie Nordström (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande behovet av påbyggnadskurs i Montessoripedagogik för
låg- och mellanstadielärare i Sverige.

1981/82:759 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att ämnet barndans tillförs förskoleseminarierna
som separat ämne,

2. att riksdagen hos regeringen begär att fortbildningskurser i ämnet
barndans bör erbjudas redan verksamma förskollärare.

1981/82:760 av Gunhild Bolander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att frågan om en förbättrad utbildning
av syofunktionärer i ”medicinsk syo” skall beaktas i den nya utbildningen.

1981/82:764 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening uttalar att ämnet regional planering skall säkerställas.

1981/82:776 av Eva Winther m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att jämställdhet
bör ingå som obligatoriskt ämne i grundutbildning liksom vidare- och
fortbildning av lärare och som integrerad del i den specialiserade ämnesutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om åtgärder för att minska snedrekryteringen till lågstadielärare.

1981/82:980 av Gunilla André (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
uttalar att i all utbildning av lärare för grund- och gymnasieskolan
skall avsättas undervisningstimmar för könsrolls-/jämställdhetsfrågor.

1981/82:981 av Margareta Andrén (fp) och Ylva Annerstedt (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att praktisk invandrarkunskap
skall ingå vid utbildning av all sjukvårdspersonal, liksom av övriga befattningshavare
som kommer i speciell kontakt med invandrare såsom poliser,
tullpersonal, lärare, arbetsförmedlare och socialarbetare.

UbU 1982/83:6

1981/82:982 av Kerstin Anér (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
juristutbildningen.

1981/82:987 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att handikappkunskap skall ingå som ett
obligatorium i gymnastiklärarutbildningen,

2. att riksdagen beslutar uttala vikten av ett effektivt fungerande samarbete
mellan sjukgymnaster och gymnastiklärare i vad gäller de handikappades
fysiska träning.

1981/82:1000 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att utbildning av Montessori-lärare skall
komma till stånd.

1981/82:1008 av Eva Winther m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen uttalar att jämställdhetsaspekter skall finnas med i de
företags- och nationalekonomiska kursprogrammen från gymnasie- till
doktorandnivå.

1981/82:1102 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1981/82:406 - såvitt
nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av att omarbeta utbildningsplanerna för
förskollärarutbildningen och fritidspedagogutbildningen.

1981/82:1116 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1981/82:1115 —
såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att en
arbetsmedicinsk grundkurs omfattande minst sex veckor införs i läkarutbildningen.

1981/82:1344 av Kerstin Anér (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att universitets- och högskoleämbetet företar en översyn av
utbildningsplaneringen inom civilingenjörsutbildningen så att humanistiska
och socialvetenskapliga perspektiv får större plats i den tekniska utbildningen.

1981/82:1349 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen undersöker möjligheterna att antingen göra en översyn av nuvarande
utbildningsplaner eller att inrätta en påbyggnadslinje för den del av
rehabiliteringslinjen som är inriktad på sjukgymnastik, allt i syfte att psykisk
utvecklingsstörning skall tas upp i undervisningen.

1981/82:1362 av Iris Mårtensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen besluti
Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 6

UbU 1982/83:6

tar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av en översyn av utbildningen av industri- och hantverkslärare
när det gäller såväl dimensionering av den som innehållet i grundutbildningen,
lokaliseringen av instruktörsutbildningen samt rekryteringen till
den forskningsanknutna utbildningen.

1981/82: 1363 av Boije Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av utbildningen för personal som inom skolan har
ansvar för elevers fysiska träning i syfte att handikappade elever skall
kunna delta i gymnastik och idrott.

1981/82:1380 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag med anledning av gäststuderandekommitténs betänkande.

1981/82: 1577 av Blenda Littmarck m.fl. (m) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till justitieutskottet remitterade motionen 1981/
82: 1576 - yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna att i vårdutbildningen bör ingå en grundlig information om alkoholsjukdomarnas
primära och sekundära symptom.

1981/82:1595 av Kerstin Sandborg m.fl. (fp) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1981/
82:1593 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående förbättring av undervisningen i alkoholfrågor
inom sjukvårdsutbildningen.

1981/82: 1784 av Görel Bohlin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande utbildning
och forskning inom området socialrätt i syfte att anpassa utbildningens
krav och omfattning till de förändringar som kan förväntas uppkomma
till följd av lagstiftningen på det sociala området,

2. att riksdagen begär att regeringen överväger om utbildningen till
juristexamen skall innehålla obligatorisk kurs i socialrätt.

1981/82:1793 av Gullan Lindblad (m) och Siri Häggmark (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av innehållet i vårdyrkesutbildningen
syftande till utmönstring av kvasipsykologiska och för
kursdeltagarna förargelseväckande och delvis kränkande inslag av den typ
som exemplifierats i föreliggande motion.

1981/82:1810 av Maj Pehrsson (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att man
vid läkarnas grundutbildning bör beakta nödvändigheten av en förbättring
av utbildningen i reumatologiska och närbesläktade sjukdomar.

1981/82:1814 av Christina Rogestam m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om lärarnas tjänstgöring och inriktningen av personalutbildningen,

UbU 1982/83:6

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag angående förändrad lärarutbildning
i enlighet med vad sorn anförts i motionen.

1981/82:2046 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet Alkohol- och narkotikamissbruket i den till finansutskottet
remitterade motionen 1981/82:2018 - yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att alkoholfrågorna bör ges större
utrymme i vårdutbildningarna.

1981/82: 2047 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet Socialpolitik i den till finansutskottet remitterade
motionen 1981/82: 2018 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om utbildningen av personal inom
äldrevården och äldreomsorgen.

1981/82:2095 av Sven Johansson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1981/82: 2094 —
yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att tillräckligt utrymme bereds för
livsåskådningsfrågor i personalens utbildning.

Utskottet

1 detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner väckta under
allmänna motionstiden 1982, vilka till största delen avser innehållet i olika
allmänna utbildningslinjer i högskolan.

Sedan den 1 juli 1977 bedrivs grundläggande högskoleutbildning på linjer
och på enstaka kurser. Linjerna är allmänna, lokala eller individuella
utbildningslinjer samt påbyggnadslinjer som bygger på allmänna utbildningslinjer.
De allmänna utbildningslinjerna skall utformas så att de förbereder
för verksamhet inom visst yrkesområde eller viss sektor av arbetslivet.
De tillhör liksom påbyggnadslinjerna någon av sektorerna för utbildning
för tekniska yrken, utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken, utbildning för vårdyrken, utbildning för undervisningsyrken
samt utbildning för kultur- och informationsyrken.

Riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer. Då anges också resp. linjes namn och längd uttryckt
i poäng samt riktlinjer för utbildningen. Riksdagen bemyndigar också
regeringen att besluta om att ändra linjes namn och längd samt om att linje
skall upphöra. Förteckningar över allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
upptas i bilagor till högskoleförordningen (1977:263).

För allmän utbildningslinje resp. påbyggnadslinje skall det finnas en
utbildningsplan. Denna fastställs av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) för linje vid högskoleenhet under UHÄ:s tillsyn (för linje vid
Sveriges lantbruksuniversitet av dess styrelse).

UbU 1982/83:6

I utbildningsplan för allmän utbildningslinje eller påbyggnadslinje redovisas
regeringens och riksdagens beslut om inrättande av linjen, syftet med
linjen samt det huvudsakliga innehållet i linjen och den huvudsakliga
uppläggningen av den. Vidare anges behörighetsvillkor för antagning samt
de betyg som skall användas.

För allmän utbildningslinje och påbyggnadslinje skall vid vaije läroanstalt
som anordnar linjen finnas en lokal plan för linjen i vilken anges
kurser och utbildningsmoment i linjen samt de föreskrifter som kan behövas.
Lokal plan fastställs av berörd linjenämnd efter samråd med berörda
institutioner eller andra arbetsenheter.

Slutligen skall det finnas kursplan för kurs som ingår i allmän utbildningslinje
eller påbyggnadslinje. Även kursplan fastställs av linjenämnden
efter förslag från institutionerna (motsv.). I kursplan skall anges kursens
benämning och poängtal, syftet med kursen och det huvudsakliga innehållet
i den. Vidare skall anges den huvudsakliga karaktären av den undervisning
och de läromedel som kan, bör eller skall förekomma i kursen. Där
skall också anges villkor för tillträde till kursen, formerna för kunskapsprövning
samt de övriga föreskrifter som kan behövas.

Beroende på olika linjers ursprung och tradition har utbildningsplanerna
ett varierande utseende och omfång. Bl. a. mot denna bakgrund har UHÄ
den 27 maj 1982 beslutat att göra en genomgång av samtliga gällande
utbildningsplaner och, i de fall behov föreligger, revidera dessa både till
form och innehåll i överensstämmelse med av UHÄ fastställda riktlinjer
(UHÄ-FS 1982:71). I dessa riktlinjer anförs bl. a. att en utbildningsplan till
största delen måste betraktas som normativa föreskrifter och därför i
formellt avseende är en författning. I en central myndighets författningssamling
ingår normalt både föreskrifter, dvs. författningar, och allmänna
råd om tillämpningen av författningar. Vid revideringen av utbildningsplanerna
skall klar åtskillnad mellan föreskrifter och allmänna råd göras.

UHÄ konstaterar att utbildningsplanerna är ett av de viktigaste instrumenten
för UHÄ:s styrning av den grundläggande högskoleutbildningen.
Utbildningsplanerna måste i första hand anses komma att utnyttjas av
linjenämnderna som grund för lokala planer och kursplaner. De kommer
även att utnyttjas av institutionerna i samband med att dessa avger förslag
till kursplaner. Utbildningsplanerna har dessutom ett allmänt informationsvärde,
t. ex. för andra myndigheter.

Beskrivningen i utbildningsplanerna av en linjes huvudsakliga innehåll
och uppläggning skall enligt riktlinjerna för UHÄ:s revidering avse grovstrukturen
hos linjen som helhet. Denna beskrivning skall göras klar och
entydig men inte så detaljerad att den försvårar möjligheterna till en
fortlöpande anpassning av utbildningen till dels utvecklingen inom yrket/
yrkesområdet, dels kunskapsutvecklingen inom det fält där yrket hör
hemma.

UHÄ:s revidering av utbildningsplanerna avses vara avslutad före utgången
av år 1983.

UbU 1982/83:6

Utbildning för tekniska yrken

I tre motioner behandlas frågor om utbildning inom sektorn för utbildning
för tekniska yrken. I en av dem, 1981/82: 764, yrkas att riksdagen som
sin mening skall uttala att ämnet regional planering skall säkerställas.
Motionärerna erinrar om att en tjänst som professor i ämnet regional
planering inrättades vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH), sektionen
för arkitektur, i slutet av 1960-talet. De anför att ämnet fyller en viktig
funktion och ger exempel på genomförda projekt.

Med anledning av regeringens förslag hösten 1980 (prop. 1980/81:20) om
att spara 4 milj. kr. inom arkitekturforskningen begärde riksdagen att
frågan om arkitekturforskningens organisation skulle utredas (UbU 1980/
81:12 och 15, rskr 1980/81:120). I 1982 års budgetproposition (prop. 1981/
82:100 bil. 12 s. 499- 500) anförde föredragande statsrådet att sparmålet
om 4 milj. kr. borde vara genomfört budgetåret 1985/86 och föreslog att
500000 kr. skulle sparas budgetåret 1982/83. Riksdagen godkände den
föreslagna besparingen för budgetåret 1982/83 (UbU 1981/82: 24 p. 5, rskr
1981/82:312). UHÄ fick den 4 februari 1982 regeringens uppdrag att redovisa
hur den förordade sammanlagda besparingen, dvs. 4 milj. kr., skall
genomföras. I avvaktan på denna redovisning får enligt regeringens beslut
inga tjänster som professor eller universitetslektor inom arkitekturområdet
tillsättas eller omprövas, däribland professuren i regional planering vid
KTH. I skrivelse till regeringen den 20 oktober 1982 har UHÄ gjort en
delredovisning av uppdraget och föreslagit att 1289000 kr. skall sparas
budgetåret 1983/84. Vidare har UHÄ föreslagit att professuren vid KTH i
regional ekonomi skall få återbesättas, redan innan det totala besparingsförslaget
föreligger. Detta senare förslag motiveras bl.a. med att UHÄ i
anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 föreslagit en påbyggnadslinje
om 40 poäng i samhällsplanering avsedd för arkitekter, väg- och
vattenbyggnadsingenjörer, lantmätare m.fl.

Med hänvisning till att frågan om återbesättning av tjänsten som professor
i regional planering ingår i den samlade beredningen av UHÄ:s nyligen
avlämnade förslag föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/
82:764.

Vissa inslag i civilingenjörsutbildningarna tas upp i motionerna 1981/
82:358 yrkande 1 och 1981/82:1344.1 den förstnämnda motionen yrkas att
riksdagen hos regeringen skall begära att teknikhistoria skall införas som
obligatoriskt ämne i civilingenjörsutbildningen. I motionen anförs att ingenjörsutbildningen
skall ge en helhetssyn på tekniken och sätta in den
tekniska utvecklingen i ett bredare perspektiv. Därför borde grundläggande
kunskaper om teknikens utveckling m. m. ingå i utbildningen av ingenjörer.
Motionärerna hänvisar till att ämnet finns vid tekniska högskolor i
andra länder och redovisar även kurser som givits vid svenska tekniska
högskolor.

t2 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 6

UbU 1982/83:6

Humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv bör enligt motion
1981/82:1344 få större plats i den tekniska utbildningen. Detta kan enligt
motionären ske genom att i teknikämnena integrera humanistiska och
samhällsvetenskapliga inslag eller genom att profiler utvecklas inom den
tekniska utbildningen med viss inriktning mot humaniora m. m. UHÄ bör
enligt motionären få i uppdrag att göra en översyn av de tekniska utbildningarna
med detta syfte.

Som utskottet inledningsvis redovisat ankommer det på UHÄ att fastställa
utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer i högskolan. I samband
med högskolereformen fastställdes utbildningsplaner för civilingenjörsutbildningarna
år 1977. I dessa sägs bl. a. att ”utbildningen skall ge
medvetenhet om hur tekniken påverkar samhället i stort och människors
levnadsförhållanden, ur såväl social som ekologisk synvinkel”. Den skall
också ge medvetenhet om ”energins och andra naturresursers begränsning
samt vikten av att dessa resurser tillvaratas”. UHÄ:s planeringsberedning
för utbildning för tekniska yrken samt för de matematisk-naturvetenskapliga
och tekniska fakulteterna vidareutvecklade år 1979 bl. a. dessa frågor i
en diskussionspromemoria (UHÄ-rapport 1979:17) som i första hand riktades
till högskolorna och till de studerandes blivande arbetsgivare. 1
rapporten behandlas teknikens historiska utveckling, sambandet teknik -samhälle, teknikerrollen, utbildningsförnyelse m.m. Ytterligare diskussionsunderlag
har nyligen tagits fram genom UHÄ-rapporten 1982:6, Humaniora
och teknik - kan de mötas?

Utskottet utgår från att det här redovisade synsättet som kommit till
uttryck bl. a. i utbildningsplanerna även präglar det fortsatta arbetet inom
UHÄ med översyn av de aktuella utbildningsplanerna. Det ankommer på
UHÄ och även på linjenämnder och institutioner att överväga och pröva i
vad mån nya moment kan införas i utbildningarna inom de ekonomiska och
personella ramar samt de tidsramar som står till buds. Initiativ har också
tagits på det lokala planet, t. ex. till kurser i teknikens historia.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1981/
82: 358 yrkande 1 och 1981/82:1344.

Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

I två motioner, 1981/82:578 yrkande 1 och 1981/82:581, behandlas frågan
om konsumentekonomiska moment i ekonomisk högskoleutbildning.
Motionärerna anser att den samhälleliga konsumentpolitiken måste återspeglas
i ekonomutbildningen och att de konsumentekonomiska inslagen i
utbildningen måste utgå från ett konsumentperspektiv.

Riksdagen har vid flera tillfällen under 1970-talet uttalat sig för ett ökat
utrymme för utbildning och forskning på det konsumentekonomiska området
(t. ex. UbU 1975:9 s. 23-24, rskr 1975:92, UbU 1979/80:9, rskr 1979/
80: 77). Vid riksmötet 1980/81 tog riksdagen principiell ställning för en

UbU 1982/83:6

reformering av de administrativt och ekonomiskt inriktade utbildningslinjerna
inom högskolan (UbU 1980/81:23 s. 13-15, rskr 1980/81:272). I
anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 föreslår nu UHÄ att en ny
ekonomlinje om 140 poäng skall inrättas den 1 juli 1983. Den 6 oktober
1982 har UHÄ fattat ett preliminärt beslut om utformning av utbildningsplanen
för ekonomlinjen, under förutsättning av regeringens och riksdagens
bifall till förslaget om linjens inrättande. Enligt UHÄ skall utbildningen
på ekonomlinjen präglas av allsidighet och kritisk granskning beträffande
olika parters skilda mål och intressen. Ekonomiska besluts och åtgärders
konsekvenser för olika intressenter skall belysas. Utbildningen skall
utveckla en förmåga att förstå såväl olika intressenters perspektiv på
ekonomiska skeenden och företeelser som de värderingskonflikter som
kan finnas i olika partsrelationer. Samhälls-, löntagar-, konsument- och
ägarintressena skall belysas. Samtliga i utbildningen ingående moment
skall präglas av balans mellan dessa olika intressens perspektiv. Linjen
skall bestå av ett basblock om 80 poäng med fyra alternativa inriktningar
och en fortsättningsdel om 60 poäng med upp till åtta alternativa inriktningar.
En av dessa åtta inriktningar är konsumentekonomi, en annan marknadsföring.
Vidare föreskrivs att fortsättningsdelen med inriktning mot
marknadsekonomi bl. a. skall ge de studerande kännedom om konsumentpolitikens
mål och medel samt ge dem förmåga att förstå konsumenters
problem i samband med förvärv och användning av varor och tjänster.

Riksdagen får således senare ta ställning till förslaget om inrättande av
en ny ekonomlinje. I enlighet med då givna riktlinjer fastställer UHÄ
slutgiltigt utbildningsplan för linjen. De lokala utbildningsmyndigheterna
får därefter närmare utforma utbildningen efter givna riktlinjer och fastställd
utbildningsplan. Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen
avslår motionerna 1981/82:578 yrkande 1 och 1981/82:581.

Två motioner rör juristutbildningen.

Enligt motion 1981/82:982 bör riksdagen ge regeringen till känna att
undervisning om barn och barns behov bör kunna ingå i juristlinjen.

Enligt den av UHÄ fastställda utbildningsplanen för juristlinjen skall det
utöver de obligatoriska kurserna finnas alternativa och valfria kurser.
Genom de valfria kurserna skall de studerande få möjlighet att integrera de
tidigare studerade juridiska ämnena eller att bredda kunskaperna inom
ämnesområden utanför det juridiska fältet. Förutom kurser i juridiska
ämnen eller i ämnen med direkt juridisk anknytning kan kurs eller kurser
med administrativ, ekonomisk eller social inriktning tillgodoräknas. Även
andra kurser kan ingå enligt linjenämndens närmare bestämmande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1981/82:982.

Enligt motion 1981/82:1784 bör riksdagen hemställa att regeringen över -

UbU 1982/83:6

väger om en obligatorisk kurs i socialrätt skall ingå i juristutbildningen
(yrkande 2). Vidare bör en översyn göras av utbildning och forskning inom
området socialrätt för att anpassa utbildningen till förändringarna inom
socialrättens område (yrkande I).

Vid riksmötet 1980/81 avslog riksdagen (UbU 1980/81:23 s. 15-16)
motsvarande motionsyrkanden med hänvisning till att det åligger de centrala
och lokala högskolemyndigheterna att svara för att utbildningen anpassas
till de krav som yrkeslivet och samhället i övrigt ställer, således
även till ändrad lagstiftning. Dessa myndigheter skall alltså pröva om eller i
vilken utsträckning utbildning i socialrätt skall ingå i utbildningen inom
t. ex. juristlinjen och sociala linjen. Utbildning i socialrätt kan också ges i
form av enstaka kurs. Det åligger regionstyrelser och högskoleenheter att
pröva denna fråga vid fördelning och disposition av resurserna inom anslaget
till bl. a. enstaka kurser. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår även den nu aktuella motionen 1981/82:1784.

Utbildning för vårdyrken

Läkarutbildningens innehåll tas upp i två motioner. I motion 1981/
82:1116 yrkande 2 hemställs att en obligatorisk kurs i arbetsmedicin om
sex veckor skall ingå i läkarutbildningen. Förbättrad utbildning i reumatologi
inom grundutbildningen av läkare yrkas i motion 1981/82:1810.

En översyn av grundutbildningen av läkare har pågått sedan år 1979. I
maj 1982 överlämnade en av UHÄ tillkallad lednings- och samordningsgrupp
ett förslag, Förnyad läkarutbildning (UHÄ-rapport 1982: 16). Förslaget
är f. n. på remiss och remissvaren skall avlämnas till UHÄ senast den
15 december 1982. Enligt förslaget skall utbildningen inom allmänmedicin,
långvårdsmedicin och arbetsmedicin samt utbildningen om det sociala
innehållet i hälso- och sjukvården förstärkas. Med hänvisning till att det
ankommer på UHÄ att fastställa utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer
och på de lokalt utbildningsansvariga att närmare utforma utbildningens
detaljer samt till att ett reformarbete beträffande läkarlinjen
f. n. pågår föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1116
yrkande 2 och 1981/82:1810. Utskottet erinrar i sammanhanget om att
specialistutbildningen för läkare omfattar bl. a. utbildning till specialist i
reumatologi och om att ämnet reumatologi ingår även i vissa andra specialistutbildningar.

I motion 1981/82:2046 yrkas att alkoholfrågorna skall ges större utrymme
i vårdutbildningarna. Även i motion 1981/82:1577 yrkas att vårdutbildningen
skall omfatta alkoholfrågor och att de studerande skall få en grundlig
information om alkoholsjukdomarnas primära och sekundära symptom.
Undervisningen inom sjukvårdsutbildningarna i alkoholfrågor bör enligt
motion 1981/82:1595 förbättras.

UbU 1982/83:6

Enligt målen för hela sektorn för utbildning för vårdyrken skall utbildningen
anordnas så att de studerande skaffar sig en helhetsbild av människan
grundad på förståelse för sambandet mellan den enskildes hälsotillstånd
och ekonomiska, sociala och andra bakomliggande förhållanden.
Utskottet anser att i en sådan helhetssyn innefattas de för samhället och
den enskilde allvarliga frågorna om alkoholen och dess skadeverkningar.
Betydande sjukvårdsresurser tas i anspråk för vård av människor med
sjukdomar och skador som har sin grund i alkoholmissbruk. Utskottet
utgår därför självklart från att alkoholfrågor behandlas i vårdyrkesutbildningarna
och att de centralt och lokalt utbildningsansvariga beaktar alkoholfrågorna
vid den närmare utformningen av utbildningen. Med det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1577,
1981/82:1595 och 1981/82:2046.

Enligt motion 1981/82:2047 (med motivering i 1981/82:2018) skall riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
om utbildningen av personal inom vården av och omsorgen om de äldre i
samhället. I motion 1981/82:2018 anförs att omsorgen om de äldre måste
finna nya och okonventionella hjälpformer både av kostnadsskäl och med
hänsyn till att de äldres egen kapacitet och förmåga måste tas till vara på
ett bättre sätt, t. ex. genom egenvård och friskvård.

Utskottet vill erinra om att utbildningen, inom både gymnasieskolan och
högskolan, för social omsorg om de äldre har förändrats och förnyats
under de senaste tio åren i enlighet med ändrade vårdformer och ändrade
förhållanden för de äldre. Under våren 1982 beslöt riksdagen t. ex. om en
ny allmän utbildningslinje, sociala omsorgslinjen, som skall inrättas den 1
juli 1983 (prop. 1981/82:89, UbU 1981/82:20, rskr 1981/82:248). Riksdagen
beslöt hösten 1979 om en reformering av vissa medellånga allmänna utbildningslinjer
inom vårdsektorn (prop. 1978/79:197, UbU 1979/80:7, rskr
1979/80:100). Beslutet innebar bl. a. att vården av åldrade människor skall
belysas inom alla de berörda utbildningarna. Vidare inrättades en ny hälsooch
sjukvårdslinje fr. o.m. den 1 juli 1982. Denna linjes inriktning mot
allmän hälso- och sjukvård skall enligt riksdagsbeslutet utformas så att de
särskilda förhållandena inom långtidssjukvården uppmärksammas. Ett förslag
(UHÄ-rapport 1982: 16) till reformerad läkarutbildning har utarbetats
av en av UHÄ tillkallad lednings- och samordningsgrupp. Förslaget remissbehandlas
f. n. Enligt förslaget skall utbildningen i bl. a. långvårdsmedicin
och allmänmedicin samt utbildningen om det sociala innehållet i
hälso- och sjukvården förstärkas.

Utskottet utgår från att de centralt och lokalt utbildningsansvariga myndigheterna
även fortsättningsvis anpassar vårdyrkesutbildningarna om och
i den mån detta föranleds av ändrade vårdformer och ändrade levnadsförhållanden
för de äldre. Utskottet anser således inte att riksdagen bör göra
det i motion 1981/82:2047 begärda uttalandet, varför motionen bör avslås.

UbU 1982/83:6

Psykisk utvecklingsstörning bör enligt motion 1981/82:1349 behandlas
inom utbildningen av sjukgymnaster, antingen inom grundutbildningen
eller inom en påbyggnadslinje. Riksdagen bör därför hos regeringen begära
att frågan utreds.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid föregående riksmöte beslöt att en
ny allmän utbildningslinje, rehabiliteringslinjen, med inriktning dels mot
sjukgymnastik, dels mot arbetsterapi skall inrättas den 1 juli 1983 (prop.
1981/82:89 och 100, UbU 1981/82: 20, rskr 1981/82: 248). Förslag till utbildningsplan
för den nya linjen skall utarbetas och fastställas av UHÄ. Vid
samma tillfälle gav riksdagen regeringen till känna att förslag till utformning
av en påbyggnadslinje för sjukgymnaster borde utarbetas. Detta arbete
pågår nu inom UHÄ.

Enligt vad utskottet inhämtat ingår utbildning om psykisk utvecklingsstörning
i den nuvarande sjukgymnastutbildningen. Frågor om i vilken
utsträckning ett visst ämne, t. ex. psykisk utvecklingsstörning, skall ingå i
sjukgymnastutbildningen och i vilken eller vilka kurser ämnet skall tas upp
ankommer det på de lokalt utbildningsansvariga att avgöra, dvs. på linjenämnden
som fastställer kursplaner och på institutionerna som utarbetar
förslag till kursplaner och genomför utbildningen. Motion 1981/82:1349
bör med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.

En skyndsam översyn av visst innehåll i vårdyrkesutbildningen begärs i
motion 1981/82:1793.

Ett motsvarande motionsyrkande vid riksmötet 1980/81 avslogs av riksdagen
med hänvisning till att kursplan för kurs i allmän utbildningslinje
fastställs av linjenämnd och att det i första hand ankommer på de ansvariga
lokala myndigheterna att se till att utbildningens innehåll stämmer överens
med fastställda planer och att lämpliga undervisningsmetoder används
(UbU 1980/81:29 s.16). Utskottet föreslår med hänvisning till detta att
riksdagen avslår även motion 1981/82:1793.

Utbildning för undervisningsyrken

Riksdagen bör enligt motion 1981/82:1102 yrkande I som sin mening ge
regeringen till känna att en översyn av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
bör göras. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/
82:406. I denna motion erinras om att riksdagen hösten 1981 begärde att få
en redovisning av socialstyrelsens fortsatta arbete med ett målinriktat
innehåll i barnomsorgen (SoU 1981/82:1, rskr 1981/82:38). De förändringar
i förskolans och fritidshemmens innehåll och arbetssätt som kommer att
bli följden av socialstyrelsens arbete måste, enligt motionen, också inverka
på förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna. Utbildningsplanerna bör
därför enligt motionen ses över och göras mera konkreta och innehålla
klarläggande beskrivningar av syftet med olika verksamheter/moment i
utbildningarna.

UbU 1982/83:6

Som anförs i motionen begärde riksdagen hösten 1981 att få en redovisning
av socialstyrelsens fortsatta arbete med målsättning och riktlinjer
m.m. för bamomsorgsverksamheten samt en tidsplan för detta arbete.
Socialstyrelsen lämnade den 14 maj 1982 en rapport till regeringen, Utvecklingsplan
för barnomsorgen. Denna plan har riksdagen delgivits i
regeringens skrivelse 1982/83:34, som remitterats till socialutskottet. Utvecklingsplanen
är en plan för hela 1980-talet med insatser och åtgärder
inom olika delområden. Enligt socialstyrelsen är den mest angelägna uppgiften
att fullfölja arbetet med det pedagogiska programmet för förskolan,
vilket beräknas vara klart vid slutet av år 1983. Ett år senare beräknas ett
pedagogiskt program för fritidshemmen föreligga. Socialstyrelsen anser
också att förskollärar- och fritidspedagogutbildningen bör ses över på
central nivå, bl. a. på grund av de förändringar som kan bli aktuella vid
socialstyrelsens fortsatta arbete med pedagogiska program och utvecklingsplaner.
I detta sammanhang har socialstyrelsen anfört att det är angeläget
att stimulera barnskötare att vidareutbilda sig och att frågan om
gemensam utbildning för personal i barngruppsarbete är viktig och bör
aktualiseras vid en översyn av grundutbildning och vidareutbildning.

Vid den revidering av samtliga utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer
som nyligen påbörjats inom UHÄ kommer även utbildningsplanerna
för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen att ses över. Detta
kommer således att ske parallellt med socialstyrelsens arbete med pedagogiska
program för barnomsorgen.

Mot bakgrund av det redovisade arbetet inom socialstyrelsen med barnomsorgens
mål och innehåll och inom UHÄ med översyn av de aktuella
utbildningarna föreslår utskottet att yrkande 1 i motion 1981/82:1102 om
en översyn av förskollärarlinjens och fritidspedagoglinjens utbildningsplaner
bör avslås av riksdagen.

Riksdagen bör enligt motion 1981/82:675 (med motivering i 1981/82:674)
uttala att utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger skall samordnas
och förlängas till fyra år (yrkande 1). Vidare bör riksdagen begära
förslag om att barnomsorgspersonal som inte har förskollärar- eller fritidspedagogutbildning
skall få gå igenom sådan utbildning med bibehållen lön
(yrkande 2).

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen avslagit motsvarande motionsyrkanden
(senast SoU 1981/82:1 s. 24—25 och UbU 1981/82:25 s. 6) med
hänvisning till den reform av de aktuella utbildningarna som skedde i
samband med att utbildningarna den 1 juli 1978 överfördes till högskolan
(prop. 1976/77:76, UbU 1976/77:29, rskr 1976/77:333) och till att frågan
om fortbildning av anställd personal är en förhandlingsfråga. Utskottet
hänvisar nu till dessa tidigare ställningstaganden och till det pågående
arbetet inom socialstyrelsen med mål och innehåll i barnomsorgen och det
samtidiga arbetet inom UHÄ med översyn av utbildningarna till förskollärare
och fritidspedagoger. Därmed avstyrks motion 1981/82:675.

UbU 1982/83:6

Utbildningen av barnomsorgspersonal och lärare skall enligt motion
1981/82:354 i större utsträckning omfatta kunskap om handikapp och
utvecklingsstörningar hos barn.

Enligt 15 § socialtjänstlagen (1980:620) skall barn som av fysiska, psykiska
eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling anvisas plats i
förskola eller fritidshem med förtur om inte barnets behov av sådant stöd
tillgodoses på annat sätt.

I utbildningsplanerna för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen föreskrivs
att frågor om människor som på grund av handikapp har behov av
särskilt stöd skall uppmärksammas i utbildningen. Enligt en skrivelse den
17 februari 1982 till regeringen avser UHÄ överväga en förstärkning av
momenten om handikapp m.m. i förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
vid översynen av utbildningsplanerna. UHÄ avser också, enligt
denna skrivelse, att stimulera lokala och regionala instanser att anordna
enstaka kurser inom det aktuella området. I regeringens skrivelse 1982/
83:34 om socialstyrelsens fortsatta arbete med mål för och innehåll i
barnomsorgen anför föredragande statsrådet att det är en angelägen uppgift
för socialstyrelsen att klargöra olika frågeställningar, däribland personalutbildningsfrågor,
när det gäller barn med behov av särskilt stöd. Socialstyrelsen
avser att utarbeta fortbildningsmaterial i sådana frågor för att
öka personalens kunskaper.

I utbildningsplanerna för bl. a. lågstadie- och mellanstadielärarlinjerna
uttalas att utbildningen skall behandla frågor som sammanhänger med
undervisning av elever med olika förutsättningar. Specialundervisningens
innehåll, arbetssätt och organisation bör alla studerande bli så förtrogna
med att de i sitt kommande yrke kan hjälpa elever med handikapp.I den
personalutbildning som erbjuds lärare finns särskilda kurser i specialpedagogik.

Utskottet anser mot bakgrund av den här gjorda redovisningen av existerande
utbildningsplaner, pågående översynsarbete m.m. att motion
1981/82:354 inte bör föranleda något uttalande från riksdagens sida varför
motionen avstyrks.

Livsåskådningsfrågorna bör enligt motionerna 1981/82: 309 och 1981/
82:2095 (med motivering i 1981/82:2094) få ett tillräckligt utrymme i förskollärarutbildningen
för att de blivande förskollärarna skall bli förberedda
på sin uppgift att ta upp barnens livsfrågor och få så goda kunskaper att de
klarar denna uppgift väl.

När riksdagen år 1977 beslöt om en förändrad förskollärarutbildning
(prop. 1976/77:76, UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77:333) anförde föredragande
statsrådet bl. a. att de studerande bör få beredskap för att sakligt och
ärligt möta barns och ungdomars spontana intresse för livsfrågor samt
religiösa förhållningssätt och traditioner. Vidare borde också frågan om
den religiösa begreppsbildningen ägnas uppmärksamhet i utbildningen med
utgångspunkt i barnens egen erfarenhetsvärld och utvecklingsnivå.

UbU 1982/83:6

I socialstyrelsens nyssnämnda skrivelse den 14 maj 1982 till regeringen
om en utvecklingsplan för barnomsorgen redovisas de mål för förskolans
pedagogiska program som skall vidareutvecklas i det fortsatta arbetet.
Socialstyrelsen har därvid gjort en indelning i fem ämnesområden, av vilka
omvärldsorientering är ett. Inom detta område har enligt socialstyrelsen
ett arbete redan påbörjats som behandlar etiska frågor. Utskottet förutsätter
att om detta arbete leder till ändrade eller mera preciserade mål för
förskolan inom ämnet etik, liksom inom andra verksamhetsområden inom
förskolan, detta också beaktas vid UHÄ:s översyn av utbildningsplanen
för förskollärarlinjen. Mot den här redovisade bakgrunden föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 309 och 1981/82: 2095.

Inom förskollärarutbildningen bör barndans införas som särskilt ämne
enligt motion 1981/82:759. Vidare bör redan verksamma förskollärare
erbjudas fortbildningskurser i detta ämne. Motionärerna motiverar sina
förslag med att dansen har stor betydelse för barnens känslomässiga,
sensomotoriska och intellektuella utveckling.

I förskollärarutbildningen ingår i dag ämnet rörelse i ämnesblocket kommunikation.
I socialstyrelsens utvecklingsplan för barnomsorgen har, som
tidigare nämnts, en indelning i fem ämnesområden gjorts för det fortsatta
arbetet med ett pedagogiskt program för förskolan. Inom ett av dessa
ämnesområden, nämligen ljud och rörelse, har ämnena ljud och rytm,
sång, musik, rytmik samt dans tagits upp. I det fortsatta arbetet avser
socialstyrelsen att utarbeta skrifter riktade till förskolans personal samt
fortbildningsmaterial, informationsmaterial m. m. I den mån arbetet inom
socialstyrelsen med program för barnomsorgen innebär någon sådan förändring
av förskolans arbetssätt att det bör påverka förskollärarutbildningen
förutsätter utskottet att detta beaktas vid arbetet inom UHÄ med
översyn av utbildningsplanen för förskollärarlinjen.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motion 1981/82:759.

Enligt motion 1981/82:1814 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att lärarnas tjänstgöring i grundskolan i större utsträckning bör
vara stadieövergripande och att personalutbildningen skall inriktas mot att
underlätta sådan tjänstgöring (yrkande 1). Vidare bör riksdagen begära
förslag om en förändrad lärarutbildning och vidareutbildning av lärare med
samma inriktning (yrkande 3).

Frågor om lärares tjänstgöring över stadiegränser och om lärarutbildning
bereds f. n. inom regeringskansliet på grundval av 1974 års lärarutbildningsutrednings
(LUT 74) betänkande (SOU 1978:86), Lärare för skola i
utveckling, samt remissyttrandena över detta. Den samlade beredningen
av hithörande frågor bör enligt utskottets mening inte nu föregripas genom
något uttalande från riksdagen. Yrkandena 1 och 3 i motion 1981/82: 1814
bör därför avslås av riksdagen.

UbU 1982/83:6

I två motioner tas upp frågan om utbildning i Sverige i montessoripedagogik.
I motion 1981/82:756 begärs åtgärder för att få till stånd påbyggnadskurser
i montessoripedagogik för redan utbildade klasslärare. Enligt
motion 1981/82:1000 bör riksdagen begära åtgärder för att montessorilärare
skall kunna utbildas i Sverige inom förskollärar- och klasslärarutbildningen
i högskolan.

Riksdagen beslöt år 1981 om en ändrad ansvarsfördelning för pedagogiskt
utvecklingsarbete och för personalutbildning (prop. 1980/81:97, UbU
1980/81:37, rskr 1980/81:385). Reformen trädde i kraft den 1 juli 1982.
Syftet med reformen är bl. a. att förenkla beslutsformerna och att decentralisera
ansvaret för genomförandet av utvecklingsarbete och personalutbildning.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har fått regeringens uppdrag att bl. a.
utfärda och på lämpligt sätt förse skolmyndigheter och berörd personal
med en förteckning över utbildning för vilken lön utan avdrag eller med Bavdrag
utgår vid ledighet. Av denna förteckning framgår att lärare i grundskolan
kan genomgå individinriktad fortbildning avseende bl. a. utvecklingsplanering,
arbetsformer och arbetssätt m. m. under sammanlagt tio
veckor (fem veckor med lön utan avdrag och fem veckor med lön med Bavdrag).
SÖ skall också kartlägga utbildningsbehovet. Detta behov jämte
SÖ:s prioriteringar på personalutbildningsområdet framläggs årligen för
regeringens och riksdagens ställningstaganden. SÖ:s kartläggning utgör
också en viktig information för utbildningsanordnarna, kommunerna och
skolorna om angelägna personalutbildningsbehov. Enligt uppgift från SÖ
kommer i den samlade informationen om personalutbildning för budgetåret
1983/84 att anges att den individinriktade fortbildningen kan avse särskilda
metodsystem, t. ex. montessoripedagogik.

Utskottet har erfarit att högskolan för lärarutbildning i Stockholm med
företrädare för kommuner i regionen kommer att ta upp frågan om anordnandet
av en kurs i montessoripedagogik. Man kommer därvid att efterhöra
intresset för en sådan kurs och diskutera lämplig längd på kursen samt
vilka finansieringsformer som står till buds.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1981/82:756 om en påbyggnadskurs i montessoripedagogik.

Vad gäller frågan om en reguljär lärarutbildning inom högskolan med
inriktning mot montessoripedagogik har utskottet i det föregående redovisat
att det är linjenämnderna som inom de ramar som utbildningsplanerna
ger utformar lokala planer och kursplaner för utbildningen. Viss information
om montessoripedagogik ges i lärarutbildningen. Med hänvisning härtill
och till att frågan om en reformering av lärarutbildningen bereds inom
regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/
82: 1000.

En översyn bör enligt motion 1981/82:676 yrkande 2 göras av musikämnets
ställning inom lärarutbildningen. Motionärerna hänvisar dels till att

UbU 1982/83:6

bristen på utbildade musiklärare är stor, dels till att klasslärare i sin
utbildning väljer ettdera av ämnena musik och gymnastik.

I UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1983/84 konstateras, liksom
i motionen, att bristen på musiklärare är stor, varför en fortsatt
utbyggnad av utbildningen föreslås. På regeringens uppdrag kommer UHÄ
att redovisa utbildade musiklärares benägenhet att tjänstgöra som musiklärare
samt att lämna förslag till åtgärder för att stimulera dem att i ökad
utsträckning tjänstgöra i skolan.

Skolan kan enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 80, göra många viktiga
insatser på det kulturella området. Ett speciellt ansvar för att förverkliga
de kulturpolitiska uppgifterna har de ämnen som skall utveckla elevernas
uttrycks- och kommunikationsförmåga, t. ex. ämnet musik. Enligt
målen för ämnet musik syftar undervisningen till att få eleverna att använda
flera av musikens olika uttrycksmedel samt att vårda röst och tal.
Undervisningen skall låta eleverna uppleva glädje och gemenskap och ge
alla möjlighet att medverka aktivt. Skolans musikliv skall stimulera eleverna
till kontakt med musik även efter avslutad skolgång. På grundskolans
låg- och mellanstadier undervisar klasslärare i ämnet musik. Det är därför
enligt utskottets uppfattning angeläget att detta beaktas i klasslärarutbildningen.

Frågor om grundutbildning m. m. av bl. a. de olika lärarkategorier som
undervisar i musik är under beredning inom UHÄ och regeringskansliet.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/
82:676 yrkande 2.

Religionskunskapen bör enligt motion 1981/82:418 yrkande 1 få ett ökat
utrymme i den framtida lärarutbildningen och även ses över i vad gäller
innehåll och metodik för att bättre förbereda lärarna att undervisa i religionskunskap
i enlighet med den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 80.

Utskottet förutsätter att de centralt och lokalt ansvariga för utbildningsoch
kursplaner för lärarutbildningen anpassar innehållet i utbildningen till
Lgr 80 utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan. Detta gäller
såväl ämnet ieligionskunskap som andra ämnen. Riksdagen bör därför
avslå yrkande 1 i motion 1981/82:418. Utskottet vill i sammanhanget erinra
om de möjligheter som finns för redan utbildade lärare att delta i personalutbildning
i t. ex. religionskunskap och livsåskådningsfrågor.

Riksdagen bör enligt motion 1981/82:421 uttala att försvars- och säkerhetspolitik
skall ingå i samhällskunskapslärarnas utbildning.

I läroplanen för grundskolan, Lgr 80, finns föreskrivet att undervisningen
i de samhällsorienterande ämnena på högstadiet skall omfatta ”Fred
och försvar: Politisk spänning och militära resurser i världen. Internationella
strävanden i frågor om fred och samarbete. Den svenska neutralitetspolitiken,
totalförsvaret och säkerhetspolitiken i övrigt. Hur samhället
fungerar i kriser och krig.” Eftersom både Lgr 80 och läroplanen för

UbU 1982/83:6

gymnasieskolan är vägledande för dem som har ansvaret för lärarutbildningens
innehåll förutsätter utskottet att freds- och försvarsfrågor bereds
den plats i lärarutbildningen som är rimlig utan att riksdagen gör ett särskilt
uttalande i just denna fråga. Riksdagen bör därför avslå motion 1981/
82:421. Som en information i sammanhanget kan nämnas att totalförsvarets
upplysningsnämnd har givit ut en skrift ”Varför har vi ett försvar?”
och att denna skrift sänds till alla 17-åringar.

I gymnastiklärarutbildningen bör handikappkunskap enligt motion 1981/
82:987 yrkande 1 vara obligatorisk. En översyn av utbildningen för den
personal som har ansvar för elevernas fysiska träning yrkas i motion 1981/
82:1363. Översynen av utbildningen för dessa lärare skall syfta till att göra
det möjligt för alla elever att kunna delta i gymnastik och idrott.

Utskottet erinrar om att utbildningsplanen för gymnastiklärarutbildningen,
liksom utbildningsplanerna för alla lärarutbildningar, föreskriver att
utbildningen skall behandla frågor som sammanhänger med undervisning
av elever med olika förutsättningar. Alla studerande bör bli så förtrogna
med specialundervisningens innehåll, arbetssätt och organisation att de i
sitt kommande yrke kan hjälpa elever med handikapp. Enligt vad utskottet
inhämtat finns innevarande läsår en enstaka kurs vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm avsedd för gymnastiklärare rörande specialundervisning/fysisk
träning för elever med psykiska eller fysiska handikapp. Mot
bakgrund av det redovisade anser utskottet inte att något sådant uttalande
som begärs i motionerna behöver göras, varför motionerna 1981/82:987
yrkande 1 och 1981/82:1363 bör avslås av riksdagen.

I motion 1981/82:987 yrkas också att riksdagen uttalar vikten av ett
effektivt fungerande samarbete mellan sjukgymnaster och gymnastiklärare
i vad gäller handikappade elevers fysiska träning (yrkande 2).

Frågor, som gäller i hur stor utsträckning handikappade elever skall
delta i skolans idrottsundervisning och vilket stöd från olika kategorier av
personal eleverna skall få, avgörs lokalt. Riksdagen bör därför inte göra
det begärda uttalandet utan avslå yrkande 2 i motion 1981/82:987.

Enligt motion 1981/82:1362 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna behovet av en översyn av utbildningen av industri- och hantverkslärare.
Översynen skall avse både dimensioneringen av utbildningen
samt dess innehåll och längd. Vidare bör den avse forskningsanknytning
samt samarbete med yrkestekniska högskolor, tekniska gymnasier, företag
m. m. I motionen tas slutligen upp frågan om utbildning av instruktörer och
handledare i inbyggd utbildning i gymnasieskolan. Motionärerna anser att
denna utbildning bör decentraliseras och genomföras i nära samarbete med
företag, branschorganisationer, fackliga organisationer m. m.

Utskottet erinrar om att planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen
har ökats för innevarande läsår. I anslagsframställningen för
budgetåret 1983/84 har UHÄ omprövat det framtida behovet av industri -

UbU 1982/83:6

och hantverkslärare och anfört att behovet på längre sikt inte är så stort
som det bedömdes vara i föregående års anslagsframställning. Inför läsåret
1983/84 har dock UHÄ föreslagit en ytterligare ökning av planeringsramen
från 506 till 536 nybörjarplatser för att motverka brist på lärare på kortare
sikt. UHÄ har också anfört att samverkan mellan industri- och hantverkslärarlinjen
och yrkesteknisk högskoleutbildning bör prövas på några orter
nästa läsår. Frågan om innehåll m. m. i industri- och hantverkslärarutbildningen
liksom frågan om utbildning av instruktörer och handledare i inbyggd
utbildning i gymnasieskolan har aktualiserats av LUT 74, vars
förslag f. n. bereds inom regeringskansliet. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/82: 1362.

I en framtida förändrad utbildning för syo-funktionärer bör enligt motion
1981/82:760 utbildningen i medicinsk studie- och yrkesorientering (syo)
förlängas och förbättras. Motionärerna hävdar att många ungdomar på
grund av bristande vägledning får utbildning till yrken som senare visar sig
medföra problem för dem av medicinsk art.

Enligt SÖ:s föreskrifter och anvisningar (SÖ-FS 1978: 23) för skolhälsovårdens
medverkan i skolans syo är medicinsk syo en naturlig del i skolhälsovården.
Skolhälsovårdens medverkan skall ses som den medicinska
delen av skolans syo-program. Syftet med medicinsk vägledning är att
uppmärksamma sambanden mellan hälsa och val av studieväg eller yrkesområde.
Den omfattar både allmänt förebyggande och personligt vägledande
insatser. Detta innebär enligt föreskrifterna samverkan mellan skolans
befattningshavare och samarbete med elever och föräldrar samt med
företrädare för olika samhällsinstitutioner. Målet för skolhälsovårdens
medverkan i syo-arbetet skall vara att söka förebygga medicinskt ogynnsamma
studie- och yrkesval och därmed de sociala konsekvenser som
detta kan innebära för den enskilde. Medicinsk syo omfattar alla elever.
Eleverna skall informeras om att medicinsk syo är en del av skolhälsovården.
I föreskrifterna anges vid vilka tidpunkter under elevernas skolgång
som den medicinska syon skall fördjupas och vilka elevgrupper som särskilt
skall beaktas och följas.

Det är således inte syo-funktionärerna som i första hand har ansvar för
den medicinska delen av skolans syo-program men de är självfallet delaktiga
i skolans totala ansvar för syo-arbetet inkl. medicinsk syo och i det
lagarbete som skolans syo måste innebära.

Utskottet har inhämtat att undervisning om medicinsk syo i dag ingår i
utbildning av syo-funktionärer. Utskottet förutsätter att sådan undervisning
kommer att ingå även i en framtida förändrad utbildning av syofunktionärer,
på det sätt och i den omfattning ansvariga myndigheter
bedömer lämpligt, utan att riksdagen gör något särskilt uttalande därom.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1981/82:760.

UbU 1982/83:6

Övriga frågor om högskoleutbildning m. m.

Riksdagen bör enligt motion 1981/82:981 hos regeringen begära att praktisk
invandrarkunskap skall ingå i utbildning av all sjukvårdspersonal
liksom i utbildningen av annan personal som kommer i kontakt med
invandrare, t. ex. poliser, tullpersonal, lärare, arbetsförmedlare och socialarbetare.

Utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
inom högskolan fastställs av UHÄ, varefter de lokala högskolemyndigheterna
svarar för den närmare utformningen av utbildningen. I utbildningsplanerna
för alla lärarutbildningar föreskrivs att människans situation och
livsvillkor som individ och samhällsmedlem skall uppmärksammas i utbildningen
samt att situationen i skola och samhälle för elever med olika
etnisk, språklig, kulturell och religiös bakgrund skall uppmärksammas
särskilt.

Som utskottet redovisade förra året i betänkandet UbU 1981/82:3 ägnar
UHÄ särskild uppmärksamhet åt frågor rörande kunskaper om invandrare
vid den kontinuerliga översynen av utbildningsplanerna. I samverkan mellan
UHÄ, statens invandrarverk och regionstyrelsernas kanslier har vidare
regionala konferenser genomförts i avsikt att fördjupa och förstärka kunskaperna
i invandrarfrågor hos de lokalt utbildningsansvariga.

Vissa av de i motionen nämnda personalkategorierna utbildas inte på
allmänna utbildningslinjer inom högskolan. I dessa fall ansvarar resp.
myndighet för den närmare utformningen av den utbildning som faller
inom myndighetens ansvarsområde.

Utskottet vill erinra om att ett antal kommittéer f. n. behandlar frågor
som rör invandrare och det svenska samhället ur olika aspekter, t. ex.
diskrimineringsutredningen (A 1978:06), som avslutar sitt arbete under år
1983, invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04), som avslutar sitt arbete
ett år senare samt språk- och kulturarvsutredningen (U 1981:04).

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till vad utskottet nu
anfört avslår motion 1981/82:981.

Jämställdhets- och könsrollsfrågor bör enligt motionerna 1981/82:776
yrkande 1 och 1981/82:980 ingå i all lärarutbildning. Enligt motion 1981/
82:776 skall sådana frågor också ingå i vidareutbildning och fortbildning av
lärare. Enligt yrkande 2 i samma motion skall åtgärder vidtas för att
minska snedrekryteringen till lågstadielärarlinjen.

Enligt motion 1981/82:1008 yrkande 3 bör riksdagen uttala att jämställdhetsaspekter
skall finnas med i de företags- och nationalekonomiska kursprogrammen
från gymnasie- till doktorandnivå.

Enligt läroplanen för gymnasieskolan, Lgy 70, bör skolan verka för
jämställdhet mellan män och kvinnor - i familjen, på arbetsmarknaden
och inom samhällslivet i övrigt. Skolan bör orientera om könsrollsfrågan
och stimulera eleverna att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden.

UbU 1982/83:6

Utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer fastställs, som utskottet
inledningsvis redovisat, av UHÄ. Det ankommer således på UHÄ att i
utbildningsplanerna ange om undervisning i jämställdhetsfrågor skall ingå i
en viss linje. Så har t. ex. skett beträffande samtliga linjer inom sektorn för
utbildning för undervisningsyrken. Där föreskrivs att de olikheter i mäns
och kvinnors situation och villkor i och utanför skolan, som påverkar
studie- och yrkesvalet och de olika rollerna i familj, arbete och samhällsliv,
skall uppmärksammas särskilt i utbildningen.

Jämställdhetsfrågor kan också tas upp i kursplanerna för de kurser som
ingår i linje. Det åligger linjenämnderna att svara för innehållet i kursplanerna.

Utskottet erinrar om att UHÄ år 1977 redovisade ett handlingsprogram
för jämställdhet, Förändring för jämställdhet, UHÄ-rapport 1977:4, vilket
får förutsättas bli beaktat när UHÄ utarbetar och ser över utbildningsplaner
för de allmänna utbildningslinjerna.

Enligt förordningen (SFS 1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling
kan skolstyrelserna bevilja ledighet med lön utan avdrag i upp till fem
veckor för deltagande i kurser i t. ex. jämställdhetsfrågor.

Utskottet erinrar slutligen om att studieplaner för forskarutbildning i
olika ämnen fastställs lokalt av fakultets- eller sektionsnämnd.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1981/82:776 yrkande 1, 1981/82:980 och 1981/82:1008 yrkande

Riksdagen har tidigare behandlat frågan om åtgärder för att motverka
snedrekrytering till vissa utbildningar. Vid riksmötet 1980/81 avslogs ett
motionsyrkande i frågan med hänvisning till att beslut om sådana ändringar
av antagningssystemet måste föregås av försöksverksamhet och att det
ankommer på regeringen att besluta om försöksverksamhet (UbU 1980/
81:39 s. 5-6). I UHÄ:s handlingsprogram för jämställdhetsfrågor sägs att
UHÄ i det fortsatta utvecklings- och översynsarbetet skall uppmärksamma
frågor om en jämnare könsmässig rekrytering till högskoleutbildning.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till det anförda avslår
motion 1981/82:776 yrkande 2.

Riksdagen skall enligt motion 1981/82:1380 hos regeringen begära förslag
om utbildning m. m. för gäststuderande grundade på gäststuderandekommitténs
(U 1978:03) betänkande (Ds U 1981:8) Utländsk studerande i
Sverige.

Sedan gäststuderandekommitténs förslag remissbehandlats under våren
1982 bereds förslag och remissyttranden f. n. inom regeringskansliet. Enligt
vad utskottet inhämtat kommer denna beredning inte att hinna avslutas
under hösten 1982. Besked om vilka särpropositioner som avses lämnas
under våren 1983 lämnas först i januari månad 1983. Med hänvisning till
pågående beredningsarbete föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1981/82:1380.

UbU 1982/83:6

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande ämnet regional planering vid tekniska
högskolan i Stockholm (KTH) avslår motion 1981/82:764,

2. att riksdagen beträffande teknikhistoria i civilingenjörsutbildningen
avslår motion 1981/82: 358 yrkande 1,

3. att riksdagen beträffande humanistiska och samhällsvetenskapliga
inslag i civilingenjörsutbildningen avslår motion 1981/82:1344,

4. att riksdagen beträffande konsumentekonomiska inslag i ekonomisk
högskoleutbildning avslår motionerna 1981/82:578 yrkande
1 och 1981/82:581,

5. att riksdagen beträffande undervisning inom juristlinjen om barn
och barns behov avslår motion 1981/82:982,

6. att riksdagen beträffande socialrätt inom juristlinjen avslår motion
1981/82:1784,

7. att riksdagen beträffande arbetsmedicin inom läkarlinjen avslår
motion 1981/82:1116 yrkande 2,

8. att riksdagen beträffande reumatologi inom läkarlinjen avslår
motion 1981/82:1810,

9. att riksdagen beträffande information och undervisning inom
vårdyrkesutbildningarna om alkoholfrågor avslår motionerna
1981/82:1577, 1981/82:1595 och 1981/82:2046.

10. att riksdagen beträffande utbildningen av personalen för vård
och omsorg om de äldre avslår motion 1981/82:2047,

11. att riksdagen beträffande undervisning inom sjukgymnastutbildning
om psykisk utvecklingsstörning avslår motion 1981/
82:1349,

12. att riksdagen beträffande visst innehåll i vårdyrkesutbildningen
avslår motion 1981/82:1793,

13. att riksdagen beträffande översyn av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
avslår motion 1981/82:1102 yrkande 1,

14. att riksdagen beträffande förlängd förskollärar- och fritidspedagogutbildning
m. m. avslår motion 1981/82:675,

15. att riksdagen beträffande undervisning i lärår- och förskollärarutbildningen
om handikapp och utvecklingsstörning avslår motion
1981/82:354,

16. att riksdagen beträffande livsåskådningsfrågor i förskollärarutbildningen
avslår motionerna 1981/82:309 och 1981/82:2095,

17. att riksdagen beträffande barndans i förskollärarutbildningen
avslår motion 1981/82:759,

18. att riksdagen beträffande stadieövergripande tjänstgöring m.m.
avslår motion 1981/82:1814 yrkandena 1 och 3,

UbU 1982/83:6

19. att riksdagen beträffande utbildning i montessoripedagogik avslår
motionerna 1981/82:756 och 1981/82:1000.

20. att riksdagen beträffande musikämnets ställning m.m. i lärarutbildning
avslår motion 1981/82:676 yrkande 2,

21. att riksdagen beträffande religionskunskap i lärarutbildningen
avslår motion 1981/82:418 yrkande 1,

22. att riksdagen beträffande undervisning inom samhällskunskapslärarutbildningen
i försvars- och säkerhetspolitik avslår motion
1981/82:421,

23. att riksdagen beträffande handikappkunskap i utbildningen av
lärare som undervisar i gymnastik m. m. avslår motionerna 1981/
82:987 och 1981/82:1363,

24. att riksdagen beträffande industri- och hantverkslärarutbildning
m. m. avslår motion 1981/82:1362,

25. att riksdagen beträffande undervisning om medicinsk studie- och
yrkesorientering (syo) inom utbildningen av syo-funktionärer
avslår motion 1981/82:760,

26. att riksdagen beträffande invandrarkunskap i vissa utbildningar
avslår motion 1981/82:981,

27. att riksdagen beträffande jämställdhets- och könsrollsfrågor i
lärarutbildning avslår motionerna 1981/82:776 yrkande 1 och
1981/82:980,

28. att riksdagen beträffande jämställdhets- och könsrollsfrågor i
ekonomiutbildningar avslår motion 1981/82:1008 yrkande 3,

29. att riksdagen beträffande snedrekryteringen till lågstadielärarutbildningen
avslår motion 1981/82:776 yrkande 2,

30. att riksdagen beträffande gäststuderande avslår motion 1981/
82:1380.

Stockholm den 24 november 1982

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt (c), Lars
Svensson (s), Björn Samuelsson (vpk), Göran Persson (s), Gunnar Hökmark
(m), Ingvar Johnsson (s) och Kenth Skårvik (fp).

UbU 1982/83:6

Reservationer

1. Förlängd förskollärar- och fritidspedagogutbildning m.m. (moni. 14)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "Riksdagen
har” och slutar "motion 1981/82:675” bort ha följande lydelse:

Personal inom barnomsorgen borde enligt utskottets mening få en enhetlig
utbildning såsom föreslås i motion 1981/82:675. En sådan utbildning bör
vara fyraårig med sammanlagt ett års praktik under studietiden. Utskottet
anser att en sådan utbildning antingen bör göras så bred att den även
rymmer utbildning för fritidspedagoger eller få en särskild inriktning det
sista studieåret för dem som skall bli fritidspedagoger.

Vid den översyn av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna som
skall ske på grundval av kommande program för barnomsorgen bör enligt
utskottets mening förslag till en förlängd och samordnad utbildning i enlighet
med vad som föreslås i motion 1981/82:675 utarbetas.

Utskottet instämmer också med den uppfattning som kommer till uttryck
i motionen och i socialstyrelsens skrivelse till regeringen den 14 maj
1982, nämligen att frågan om gemensam utbildning för personal i barngruppsarbete
är viktig och att det är angeläget att personal med barnskötarutbildning
stimuleras att vidareutbilda sig till förskollärare. Kravet i motion
1981/82:675 att barnskötare och personal utan utbildning skall få
vidareutbilda sig och under studietiden erhålla ersättning motsvarande lön
utan avdrag anser utskottet väl motiverat. Utskottet anser därför att regeringen
bör vidta åtgärder för att så skall kunna ske.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande förlängd förskollärar- och fritidspedagogutbildning
m.m. med bifall till motion 1981/82:675 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Undervisning inom samhällskunskapslärarutbildningen i försvars- och
säkerhetspolitik (mom. 22)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "I läroplanen”
och på s. 18 slutar ”alla 17-åringar” bort ha följande lydelse:

UbU 1982/83:6

fungerar i kriser och krig.” För att denna utbildning skall bli meningsfull
krävs att samhällskunskapslärarna har tillräckliga kunskaper om försvarsoch
säkerhetspolitik. I dag är detta inte alltid fallet. Vid UHÄ:s översyn av
utbildningsplanerna bör därför denna fråga uppmärksammas. För att skapa
bättre förutsättningar för utbildningen om försvars- och säkerhetsfrågor
bör riksdagen med bifall till motion 1982/83:421 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet här anfört.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen beträffande undervisning inom samhällskunskapslärarutbildningen
i försvars- och säkerhetspolitik med bifall till
motion 1982/83:421 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Utbildning i montessoripedagogik (mom. 19)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anför:

Det är betydelsefullt för det svenska skolväsendet och för dynamiken i
detta att alternativ pedagogik kan prövas. Intresset för montessoripedagogiken
har ökat kraftigt de senaste åren. Montessoriutbildning anordnas
f. n. för förskollärare i första hand i Italien, England och Frankrike och för
klasslärare endast i Italien. Det är således angeläget att olika vägar prövas
för att inom Sverige ge förskollärare och klasslärare möjlighet att tillägna
sig montessoripedagogikens arbetsmetoder och synsätt.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982