UbU 1982/83:5

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83: 5

om läroplanen för gymnasieskolan m. m.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1980/81

1980/81: 1714 av Olle Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en utredning
av den framtida utbildningen av fastighetsförvaltare på gymnasie- och
högskolenivå.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1981/82

1981/82:274 av Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att de kommuner som så önskar skulle kunna få starta
försöksverksamhet med en inbyggd hantverkslinje i gymnasieskolan.

1981/82:276 av Sten Svensson m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om ett samlat åtgärdsprogram
för att tillskapa mer långsiktiga yrkesutbildningsformer inom industrin
och i hantverksyrken i nära anslutning till det praktiska yrkeslivet i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1981/82:473 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär utredning rörande lämpliga åtgärder
ägnade att öka antalet platser i lärlingsutbildning inom företag, bl. a. en
eventuell höjning av bidragen till företagen.

1981/82:578 av Hans Alsén m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas i syfte att
ändra utbildningen i marknadsföring inom gymnasieskolan så att undervisningen
inriktas på att tillgodose konsumenternas behov av saklig produktinformation.

1981/82:580 av Margareta Andrén (fp) och Ylva Annerstedt (fp) vari,
såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna till teckenspråksundervisning
i den kommande gymnasieskolan beaktas.

1981/82:587 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning, med representation från bostadskooperationen
och berörda parter på arbetsmarknaden, med uppgift att klarlägga
de lämpligaste tillvägagångssätten och vilka samhällsinsatser som bör vid 1

Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 5

UbU 1982/83:5

tas för att ytterligare öka kompetensen hos förvaltningspersonal i landets
bostadsområden.

1981/82:761 av Lennart Brunander m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär initiativ så att skogsutbildningen på sätt som redovisats i
motionen kommer att ingå i lantbruksskolornas läroplan.

1981/82:769 av Filip Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande personalutbildning för torvbranschen.

1981/82:774 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att förtydliga skolförordningen om gymnasial
lärlingsutbildning vad avser samverkan med arbetsmarknadens parter,

11. att riksdagen begär förslag av regeringen om utbildning i allmänna
ämnen för elever i gymnasial lärlingsutbildning.

1981/82:777 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ämnet svenska införs på schemat i årskurs 2 på gymnasieskolans
2-åriga jorJoruks- och skogsbrukslinje.

1981/82:990 av Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om samordnad vuxenutbildning/fortbildning inom lantbruket.

1981/82:995 av Stig Josefson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående rekonstruktion av specialkurs i lantbruksutbildning
under vinterhalvåret,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av specialkursen benämnd
Jo 40 i syfte att denna utbildning även skall ge gymnasiekompetens
i engelska och svenska.

1981/82:1102 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1981/82:406 — såvitt
nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av att omarbeta kursplanerna för barnskötarutbildning.

1981/82:1350 av Anita Bråkenhielm m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att undervisning i datateknik bör
meddelas på samtliga linjer i gymnasieskolan.

1981/82:1356 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till utformning av en tvåårig grundutbildning i
torvteknik.

UbU 1982/83:5

1981/82:1375 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till att nya läroplaner
för grundskola och gymnasium utarbetas i enlighet med vad som
anförts i motionen1,

2. att riksdagen uttalar att dess utbildningsutskott bör delta i utformningen
av nya läroplaner1.

1981/82: 1378 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att skolöverstyrelsen
ges i uppdrag att utarbeta läroplaner och öppna möjligheter för de kommuner
som så önskar att inrätta s. k. hantverkslinjer,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära initiativ syftande till
att skolan fullt ut är huvudman för samtliga gymnasieelever under hela
utbildningstiden och att det ekonomiska stödet under denna tid inryms i
det studiesociala systemet.

1981/82:1596 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder för att elev i den gymnasiala lärlingsutbildningen skall
betraktas som elev och ej som anställd.

1981/82:1785 av Bertil Dahlén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att frågan om en förlängd och förbättrad
utbildning av fotvårdsspecialister bör utredas.

1981/82:1786 av Christer Eirefelt (fp) och Johan A. Olsson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om gymnasial lärlingsutbildning.

1981/82:2045 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet remitterade
motionen 1981/82:2018 - såvitt nu är i fråga yrkas

5. att riksdagen beslutar att betyg skall ges på cilla stadier i grundskolan
och i samtliga årskurser i gymnasieskolan1,

12. att riksdagen beslutar att en tvåårig hantverkslinje skall inrättas i
gymnasieskolan.

1981/82:2104 av Ylva Annerstedt (fp) och Christer Eirefelt (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning2.

' Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83:4.
2 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83:7.

UbU 1982/83:5

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner om gymnasieskolan.
Flertalet av motionerna innehåller förslag om förändringar i den
gymnasiala lärlingsutbildningen och i vissa andra befintliga gymnasiala
utbildningar eller förslag om införande av nya utbildningar. Några motioner
slutligen tar upp vissa övergripande läroplansfrågor och frågor av
organisatorisk art.

Lärlingsutbildning

Riksdagen beslöt våren 1980 att försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning
skall anordnas och administreras under i princip samma villkor
som den inbyggda utbildningen (prop. 1979/80:100 och 1979/80:145, UbU
1979/80:34, rskr 1979/80:363). Försöksverksamheten regleras genom förordningen
(1980: 533) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.
Lärlingsutbildningen avser utbildning för lågfrekventa yrken (jfr
prop. 1979/80: 145, s. 24, 21 § i förordningen). Beslutet om ny lärlingsutbildning
avser tiden fram till den 1 juli 1983.

Gymnasial lärlingsutbildning innebär att den som är anställd hos ett
företag även är elev i gymnasieskolan. Företaget eller institutionen åtar sig
att ge den anställde yrkesutbildning enligt kursplan som skolstyrelsen
fastställer efter samråd med företaget eller institutionen. Elever antas till
utbildning av skolstyrelsen. Oberoende av att anställningen består kan
skolstyrelsen förklara att lärlingsutbildningen skall upphöra, om eleven
missköter sig eller företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildning.
Skolstyrelsen handlägger alla angelägenheter som rör den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Det lokala planeringsrådet (SSA-rådet) skall biträda
skolstyrelsen och därvid yttra sig till skolstyrelsen i varje viktigare fråga.

I fyra motioner föreslås att en skolanknuten hantverksutbildning anordnas
i gymnasieskolan jämte lärlingsutbildningen.

Då det är nödvändigt att försöka bevara hantverkstraditionen, är det
enligt motion 1981/82:274 nödvändigt med extrainsatser för att klara utbildningsbehovet.
Motionären yrkar att de kommuner som så önskar skall
kunna starta försöksverksamhet med en inbyggd hantverkslinje i gymnasieskolan.
Enligt vad som anförs i motion 1981/82: 1378 kan elevens specialintressen
bättre tas till vara och ungdomar beredas utbildning i litet mer
udda hantverksyrken, om det vid sidan av gymnasial lärlingsutbildning
öppnas möjligheter att inrätta s. k. hantverkslinjer. Motionären menar att
regeringen bör uppdra åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utarbeta läroplaner i
detta syfte (yrkande 1). I motion 1981/82:2045 begär motionärerna att
riksdagen beslutar att en tvåårig hantverkslinje skall inrättas i gymnasieskolan
(yrkande 12). Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/
82:2018, där det bl. a. heter att de speciella svårigheter som föreligger med

UbU 1982/83:5

lärlingsutbildning hos hantverkare som driver enmansföretag bör till en del
kunna undanröjas genom att en tvåårig hantverkslinje inrättas. Riksdagen
bör enligt motion 1981/82:276 hos regeringen begära ett samlat åtgärdsprogram
för att mer långsiktigt skapa yrkesutbildningsformer inom industri
och i hantverksyrken i nära anslutning till det praktiska yrkeslivet (yrkande
2). Motionärerna menar att den s. k. lärlingsutbildningen kan återupprättas
i modern form genom att exempelvis en särskild hantverkslinje
inrättas.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Som utskottet har redovisat i det föregående pågår f. n. försöksverksamhet
med gymnasial lärlingsutbildning. SÖ följer verksamheten och skall för
regeringen redovisa erfarenheterna av den senast den 1 september 1983.

Skolstyrelsen i Stockholm hemställde hösten 1981 hos SÖ om fastställande
av timplan och kursplaner för Kurs för utbildning i hantverksyrken
inom gymnasieskolan (specialkurs). Med hänvisning till riksdagens beslut
om lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser (prop. 1980/81:107,
UbU 1980/81:38, rskr 1980/81:395) meddelade SÖ den 20januari 1982 att
skolstyrelsen, efter hörande av planeringsråd och berörda yrkesråd, fick
besluta att fastställa timplan och kursplaner för kurs för utbildning i hantverksyrken
i huvudsak enligt det ingivna förslaget. I sitt beslut anförde SÖ
bl. a. att frågan om utbildningsbehovet för de i framställningen redovisade
yrkesområdena och förekommande överenskommelser om anställning under
utbildningen för vissa avtalsområden borde särskilt uppmärksammas.
Den aktuella utbildningen har startat innevarande hösttermin som en tvåårig
specialkurs. Utbildningen anordnas som inbyggd utbildning, vilket
bl. a. innebär att något anställningsförhållande inte behöver föreligga. Specialkursen
omfattar i enlighet med SÖ:s beslut en intagningsklass om 16
elever.

Regeringen uppdrog den 9 september 1982 åt SÖ att inom ramen för
lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser verka för att försöksverksamhet
med olika skolanknutna former av hantverksutbildning kommer till
stånd.

Gymnasieutredningen (U 1976:10) överlämnade hösten 1981 sitt principbetänkande
(SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola. Utredningens
förslag har helt nyligen remissbehandlats. Med hänvisning till de pågående
och ej avslutade försöksverksamheterna och till att fortsatt beredning av
gymnasieutredningens förslag äger rum inom regeringskansliet avstyrker
utskottet motionerna 1981/82:274, 1981/82:1378 yrkande 1, 1981/82:2045
yrkande 12 och 1981/82:276 yrkande 2.

Som framgår av det föregående föreligger ett anställningsförhållande för
elev i gymnasial lärlingsutbildning (jfr 2 och 14 §§ förordningen, 1980: 533,
om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning). Föreskriften om
anställningsförhållande är enligt motionerna 1981/82:1378 yrkande 2 och
1981/82:1596 till hinder för en fortsatt positiv utveckling av lärlingsutbildtl
Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 5

UbU 1982/83:5

ningens omfattning. Motionärerna föreslår att sådana åtgärder vidtas att
eleverna fullt ut skall betraktas som elever med skolan som huvudman och
ej som anställda. I motion 1981/82:1378 begärs dessutom att det ekonomiska
stödet under utbildningstiden inryms i det studiesociala systemet. Även
i motion 1981/82:2104 (i denna del) ifrågasätts anställningsförhållandet.
Det finns enligt motionärerna anledning att se över de villkor som råder för
lärlingsutbildningen, så att flera kan ta emot lärlingar.

Eftersom försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning inte är
utvärderad, anser utskottet det inte lämpligt att nu ändra reglerna för
verksamheten i berört hänseende. Även i denna fråga vill utskottet erinra
om regeringens i det föregående omnämnda uppdrag till SÖ beträffande
skolanknutna former för hantverksutbildning. Motionerna 1981/82:1378
yrkande 2, 1981/82: 1596 och 1981/82: 2104 i denna del bör därför avslås av
riksdagen.

Ett antal motioner syftar till vissa andra förändringar i nu gällande regler
för den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Enligt motion 1981/82:473 kan det inte uteslutas att svårigheterna att
anordna lärlingsutbildning i tillräcklig omfattning hänger samman med
bidragen till de företag där utbildningen anordnas. Motionärerna vill ha en
utredning om lämpliga åtgärder för att öka antalet platser. En sådan åtgärd
kan vara att höja bidragen till företagen. I motion 1981/82:1786 framförs
tanken att förslag till kursplaner för lärlingsutbildningen bör utarbetas i
samråd med centrala expertinstanser för att utbildningen i ett yrke skall bli
likvärdig över hela landet. När det gäller fackteori menar motionärerna att
det kan vara lämpligt och nödvändigt att undervisning sker i form av
regionala eller centrala kurser. Det yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om gymnasial lärlingsutbildning.
I motion 1981/82:774 yrkande 11 tas frågan upp om utbildning i
allmänna ämnen för elever i gymnasial lärlingsutbildning. Kommunerna
bör enligt motionärerna vara skyldiga att erbjuda sådan utbildning och
stimulera eleverna att delta i den.

Beträffande det bidrag som omnämns i motion 1981/82:473 vill utskottet
göra klart att det avser ersättning till företaget för den utbildning som
företaget meddelar. Ersättningen ges ut av kommunen som för detta erhåller
ett bidrag som beräknas med utgångspunkt i visst belopp per elev
och lärotimme hos företaget. Beloppet fastställs av SÖ med ledning av det
belopp som gäller för närmast jämförliga inbyggda utbildning. Utskottet
anser det inte befogat att ändra de nu gällande reglerna härför, varför
motionen avstyrks.

F. n. gäller att skolstyrelsen för vaije elevs gymnasiala lärlingsutbildning
fastställer en kursplan efter samråd med företaget. I kursplanen anges
utbildningens mål med närmare uppgifter om vilka kunskaper och färdigheter
utbildningen skall ge, utbildningens längd samt den huvudsakliga

UbU 1982/83:5

uppläggningen av utbildningen. Utskottet är inte berett att biträda förslag
om ändringar häruti i enlighet med vad som förordas i motion 1981/
82:1786.

När det gäller utbildning i allmänna ämnen föreskriver de gällande
bestämmelserna - detta påpekas också i motion 1981/82:774 - att en elev
i gymnasial lärlingsutbildning, om han så önskar och utbildningsplats kan
ställas till förfogande, skall kunna byta ut en del av undervisningen i
företaget mot annan utbildning som tillhandahålls inom gymnasieskolan
eller på annat sätt. I sammanhanget bör påpekas att eleverna i lärlingsutbildningen
kan utgöra underlag eller del av underlag för att bilda grupp,
varav följer att statsbidrag för sådan undervisning utgår i vanlig ordning. I
likhet med motionärerna anser utskottet att det är viktigt att elever i
lärlingsutbildning tar vara på möjligheten att även delta i reguljär ämnesundervisning
i gymnasieskolan. Med hänvisning till den kommande utvärderingen
och de erfarenheter som kommer att redovisas beträffande elevernas
deltagande i ifrågavarande undervisning bör enligt utskottets mening
inte några förändringar av gällande regler göras nu. Utskottet avstyrker
därmed motion 1981/82:774 yrkande 11.

Kommunens skolstyrelse skall enligt gällande bestämmelser vara styrelse
för den gymnasiala lärlingsutbildningen som kommunen anordnar. Planeringsrådet
skall biträda skolstyrelsen i frågor som rör verksamhetens
anknytning till arbetslivet. Därvid skall planeringsrådet yttra sig till skolstyrelsen
i vaije viktigare fråga (jfr 6 § förordningen, 1980:533, om gymnasial
lärlingsutbildning).

Bland de förutsättningar som enligt förordningen skall vara uppfyllda för
att en sökande skall antas som elev i lärlingsutbildning gäller att det företag
där den sökande har eller får anställning gentemot skolstyrelsen har åtagit
sig att ge sökanden gymnasial lärlingsutbildning för yrket i enlighet med
gällande föreskrifter och de beslut från skolans sida som kan meddelas
med stöd av dessa föreskrifter. Vidare skall företaget gentemot skolstyrelsen
utfästa sig att ge eleven den ledighet från anställningen som föreskrifterna
för utbildningen förutsätter och lämna den medverkan som behövs
för att kontroll från skolmyndigheternas sida skall kunna utövas. Det
förutsätts vidare bl. a. att företaget kan antas vara i stånd att fullgöra sitt
åtagande.

I motion 1981/82:774 yrkande 10 anförs att arbetsmarknadens parter
måste ha insyn i lärlingsutbildningen, eftersom det här alltid föreligger ett
anställningsförhållande. Särskilt viktigt är det att skolstyrelsen tar hänsyn
till de fackliga organisationernas synpunkter, eftersom deras erfarenheter
och kunskaper kan bidra till att lärlingsutbildningen blir så bra som möjligt.
Därför bör ett partssammansatt organ ha godkänt utbildningen, innan
skolstyrelsen beslutar om ersättning till företaget. Normalt skall lärlingsutbildning
enligt motionen förläggas till arbetsplatser där det finns ett

UbU 1982/83:5

lärlingsavtal med berörd facklig organisation. Motionärerna yrkar att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har
anförts om behovet av att förtydliga förordningen om gymnasial lärlingsutbildning
i vad avser samverkan med arbetsmarknadens parter.

Utskottet har erfarit att regeringen kommer att behandla lärlingsutbildningen
i den kommande budgetpropositionen. Utskottet finner med anledning
härav det inte erforderligt med ett uttalande av riksdagen. Motion
1981/82:774 yrkande 10 bör därför avslås av riksdagen.

Läroplansfrågor m. m.

I motion 1981/82:1375 anförs bl. a. att arbetarrörelsen måste verka för
en demokratisk skola som tillgodoser folkflertalets intressen. Den torftighet
som i dag möter arbetarklassens barn och ungdom i och utanför
skolan måste brytas. Motionärerna begär initiativ till att nya läroplaner för
grundskolan och gymnasieskolan utarbetas i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 1 i denna del). Motionärerna vill också att riksdagen
uttalar att dess utbildningsutskott bör delta i utformningen av nya läroplaner
(yrkande 2 i denna del).

Med hänvisning till pågående beredning av förslag i gymnasieutredningens
(U 1976:10) principbetänkande (SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola
avstyrker utskottet motion 1981/82: 1375 yrkande 1 i denna del.

I den mån regeringen eller ledamöter av riksdagen lägger fram förslag
om förändringar i gymnasieskolans läroplan åligger det enligt gällande
arbetsordning riksdagens utbildningsutskott att bereda dessa ärenden (4
kap. 8 § riksdagsordningen). Utskottet vill inte ansluta sig till förslaget i
motion 1981/82:1375 yrkande 2 som syftar till att utskottet i annan ordning
skall medverka i läroplanens utformning. Riksdagen bör därför avslå yrkandet
i denna del.

I motionerna 1980/81: 1714 och 1981/82:587 behandlas frågan om utbildning
av fastighetsförvaltare, fastighetsskötare och lokalvårdare. Det sker
med hänvisning till de värden som bostadsrätts- och hyresfastigheterna i
dag representerar och de mycket stora belopp som går åt för drift och
underhåll av fastigheterna. Motionärerna menar bl. a. att de sociala aspekterna
är bristfälligt utvecklade i de utbildningar som i dag finns på området.
I motion 1980/81:1714 begärs en utredning rörande utbildning av fastighetsförvaltare
på gymnasie- och högskolenivå. Enligt motion 1981/82: 587
bör kompetensen hos förvaltningspersonal såsom fastighetsskötare och
lokalvårdare ytterligare ökas. Motionärerna föreslår att en utredning får i
uppgift att klarlägga de lämpligaste tillvägagångssätten för detta och vilka
samhällsinsatser som bör vidtas i detta syfte.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utbildning inom området fastighetsförvaltning anordnas f. n. både på

UbU 1982/83:5

gymnasieskolnivå och högskolenivå. Grundutbildning av drifttekniker i
gymnasieskolan sker på drift- och underhållsteknisk linje (Du-linjen) och
är tvåårig. Det finns även en tvåårig specialkurs i fastighetsskötsel.

Inom kommunal vuxenutbildning finns en särskild yrkesinriktad utbildning,
Fastighetsförvaltning - etapp I, vilken har som mål att utgöra grund
för administrativa arbetsuppgifter inom området fastighetsförvaltning.
Förutsättningar för att följa kursen är genomgången tvåårig kurs i fastighetsskötsel
eller ekonomisk utbildning eller motsvarande kunskaper och
färdigheter förvärvade genom yrkesverksamhet på aktuellt område. Läroplanen
har initierats av arbetsmarknadens parter. Det finns planer på en
etapp 2 av utbildningen.

En ny tvåårig driftteknikerlinje startade inom den statliga högskolan
hösten 1980. Utbildningen bygger på Du-linjen i gymnasieskolan. Ett fördjupningsområde
inom driftteknikerutbildningen är inriktad mot fastighetsteknik
och fastighetsförvaltning.

Innevarande höst startade driftingenjörslinjen, som är en påbyggnadslinje
till driftteknikerlinjen och förlagd till de tekniska högskolorna. Även
här planeras en inriktning mot fastighetsteknik och fastighetsförvaltning.

Enligt från UHÄ inhämtade uppgifter har båda dessa utbildningar tyngdpunkten
inom det tekniska området men relativt stora kurser finns inom
miljöteknik, företagsekonomi, personaladministration, fastighetsförvaltning
m. m. Nämnda ämnesområden ingår med drygt 20 % av utbildningstiden
i driftteknikerlinjen och med 25 % av utbildningstiden i driftingenjörslinjen.

Motion 1980/81: 1714 har remissbehandlats år 1981. Yttranden över motionen
har avgetts av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen
(SÖ). HSB:s riksförbund. Svenska riksbyggen. Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag (SABO), Sveriges fastighetsägareförbund, Fastighetsanställdas
förbund, prefekten vid institutionen för byggnadsekonomi
och byggnadsorganisation vid tekniska högskolan i Stockholm och Sveriges
kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags förhandlingsorganisation
(KAB). En sammanställning av remissyttrandena är fogad som bilaga
till detta betänkande.

Av remissvaren framgår att UHÄ och SÖ samt KAB avstyrker förslaget
till utredning med hänvisning till att erfarenheter av de befintliga utbildningarna,
vilka alla är mer eller mindre nya. bör avvaktas. HSB, Riksbyggen,
SABO, Fastighetsägareförbundet och Fastighetsanställdas förbund
tillstyrker förslaget om utredning.

I likhet med motionärerna vill utskottet erinra om de stora ekonomiska
värden som representeras av hyres- och bostadsrättsfastigheterna. Det är
av intresse för det allmänna att utbildning för fastigheternas drift och
underhåll anordnas på ett tillfredsställande sätt.

Rättelse: S. 9, efter rad 38 Tillkommer: I likhet sätt.

S. 10, raderna 1 och 2 Står: vad utskottet nya. Utskottet Rättat

på raderna 6—7 till: Utskottet har området och finnér

raderna 3-9 Står: men även vill utskottet Rättat på raderna 10-

14 till: När det Utskottet vill peka

rad 11 (17 här) Tillkommer: och överväga på området.

UbU 1982/83:5

Utbildning för personal inom energisektorn, såväl på produktions- som
konsumtionssidan, har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete
under 1970-talet. Hösten 1973 startade SÖ en partssammansatt utredning,
DRIFT 73, som 1977 lämnade förslag till utbildning för drift- och
underhållsteknisk personal inom energisektorn, bl. a. för fastighetsskötsel,
på såväl gymnasieskol- som högskolenivå. Utskottet har i det föregående
redogjort för utbildningar som sedermera har startat på området och finnér
att dessa utbildningar bör kunna tillgodose behovet av utbildning i vad
avser främst det tekniska området.

När det däremot gäller sådan utbildning av förvaltningspersonal som
mer tar sikte på fastighetsförvaltningens sociala och ekonomiska aspekter
och i större utsträckning beaktar personalen som en social resurs i bostadsområdena
finner utskottet i likhet med motionärerna det nuvarande utbudet
av utbildningar inte helt tillfredsställande. Utskottet vill peka på möjligheterna
för branschorganisationerna att hos SÖ aktualisera sådana utbildningar
som de bedömer som angelägna. Regeringen bör emellertid följa
utvecklingen på ifrågavarande utbildningsområde och överväga vilka åtgärder
som behövs för att förstärka utbildningen på området. Någon särskild
utredning bedömer emellertid utskottet inte som nödvändig. Vad
utskottet har anfört om utbildningsbehov för viss personal inom fastighetsförvaltningens
område bör riksdagen med anledning av motionerna 1980/
81: 1714 och 1981/82: 587 som sin mening ge regeringen till känna.

1 motionerna 1981/82:769 och 1981/82: 1356 behandlas torvbranschens
utbildningsbehov. Motionärerna hänvisar till torvens betydelse som energikälla
och förordar att utbildningsinsatser sker så snart som möjligt för att
missgrepp av olika slag skall kunna undvikas. Utbildningen bör enligt
motion 1981/82:769 omfatta alla nivåer för en normal branschutbildning
och kunna äga rum såväl inom ramen för gymnasieskolans jord- och
skogsbruksutbildning som inom arbetsmarknadsutbildningen. I motion
1981/82: 1356 förordas en tvåårig grundutbildning i torvteknik i gymnasieskolan.

Utskottet har inhämtat att det nu på SÖ föreligger ett förslag till en 20
veckor lång högre specialkurs i skogsbruk - torv - och bioteknik för
arbetsledare i torvhantering. Utbildningen bygger på slutförd skogsbrukslinje
eller motsvarande kunskaper. Tim- och kursplanerna avses bli fastställda
inom kort. Utbildningen beräknas starta i februari 1983 i Norrbottens
län. Utvecklings- och läroplansarbete för ytterligare en studieväg
inom torvområdet pågår. Enligt vad utskottet vidare har erfarit kommer
SÖ att överväga införandet av utbildningsinslag om torvhantering på studievägar
inom sektorn för jord-, skogs- och trädgårdsutbildningar. Med
hänvisning till vad utskottet har redovisat om aktuella åtgärder avstyrks
motionerna 1981/82: 769 och 1981/82: 1356.

I motion 1981/82:761 anförs bl. a. att det i den nuvarande lantbruksutbildningen
inte tas hänsyn till att en mycket stor del av våra jordbruk också

UbU 1982/83:5

har skog. Motionärerna hemställer om initiativ till att skogsutbildning på
sätt som redovisas i motionen kommer att ingå i lantbruksskolornas läroplan.

Under riksmötet 1980/81 behandlade utbildningsutskottet ett antal likartade
motionsyrkanden (UbU 1980/81: 22 s. 26f.). Utskottet fann då att det
är angeläget att jordbruksutbildningen motsvarar de behov som jordbruksnäringen
har. Utskottet pekade vidare på att det inom ramen för de timoch
kursplaner som gäller för jordbruksutbildningen ges möjlighet att föra
in undervisningsmoment som är värdefulla och angelägna för de företagare
inom lantbruk som driver jordbruk kombinerat med skogsbruk. Samtidigt
som utskottet hänvisar till sitt uttalande i frågan våren 1981 erinrar utskottet
nu om att regeringen den 10 juni 1982 beslöt att uppdra åt SÖ att med
utgångspunkt i en till beslutet fogad promemoria bearbeta vissa specialfrågor
i anslutning till gymnasieutredningens (U 1976:10) principbetänkande
(SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola. Regeringen uppmärksammade
därvid SÖ på frågor om lantbruksutbildningar. I promemorian anförs
bl. a.: ”Den fastställda jordbruks- och skogspolitiken bör självfallet återspeglas
i den utbildning som meddelas i gymnasieskolan. Detta gäller i
synnerhet inriktningen på familjelantbruk och kombinationen jord - skog.

I princip bör ämnet skogsbruk till skillnad mot nu ingå i all grundutbildning
inom lantbrukssektorn." Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning
till vad utskottet nu har anfört avslår motion 1981/82: 761.

Vissa förändringar i den nuvarande lantbruksutbildningen krävs i motion
1981/82:995. I yrkande 1 föreslås en rekonstruktion av en tidigare kurs om
20 veckor som enligt vad som sägs i motionen förlädes till vinterhalvåret
och var mycket uppskattad. Motionären ser vidare ett problem förknippat
med den nuvarande specialkursen om 40 veckor (grundutbildning). För
kursen krävs 18 månaders praktik. Elever satsar, som motionären ser det,
2,5 år på sin grundläggande utbildning utan att den ger gymnasiekompetens
i engelska och svenska. En översyn av kursen bör vidtas så att den ger
denna kompetens (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om de grundutbildningar som nu finns inom området
jordbruk. Utöver gymnasieskolans reguljära tvååriga jordbrukslinje (Jo)
finns den i det föregående nämnda 40 veckors specialkursen, en 10 veckors
specialkurs och en ny specialkurs om 20 veckor. För den sistnämnda gäller
särskilda behörighetskrav om minst 60 månaders yrkesverksamhet varav
minst 12 månader från lantbruksföretag. Läroplanssupplementet för kursen
fastställdes sistlidna maj månad och torde motsvara den kurs som
efterlyses i motionens yrkande 1.

Vad gäller förslaget om en översyn av den ettåriga grundutbildningen i
jordbruk (40 veckors specialkurs) så att den ger vad motionären kallar
gymnasiekompetens i engelska och svenska anser utskottet att man inte
skall frångå vad som nu gäller för vinnande av allmän behörighet för
högskolestudier. Utskottet vill heller inte förorda att så genomgripande

UbU 1982/83:5

förändringar görs i den nu aktuella specialkursen att den leder fram till
samma allmänna förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning
som genomgång av minst tvåårig linje i gymnasieskolan.

Utskottet avstyrker därmed båda yrkandena i motion 1981/82:995.

Ämnet svenska på de tvååriga yrkesinriktade linjerna behandlas i motion
1981/82:777. Motionärerna föreslår att ämnet införs i årskurs 2 på
jordbruks- och skogsbrukslinjen så att eleverna efter genomgången linje
erhåller behörighet att antas till högskolestudier.

De allmänna bestämmelserna till gymnasieskolans timplaner medger
numera att elev på bl. a. de i motionsyrkandet nämnda linjerna inom ramen
för fritt tillval kan studera svenska i utbyte mot undervisning i yrkesbetonat
ämne under motsvarande antal timmar. Om eleven samtidigt läser
engelska inom ramen för det obligatoriska tillvalet båda årskurserna uppfyller
han kravet för allmän behörighet. Gymnasieutredningen (U 1976:10)
har i sitt principbetänkande (SOU 1981: 96) En reformerad gymnasieskola
föreslagit att alla elever i de korta studieprogrammen, vilka närmast motsvarar
de nuvarande tvååriga yrkesförberedande linjerna, skall läsa svenska
i två år och normalt även engelska. Förslaget har nyligen remissbehandlats
och bereds f. n. inom regeringskansliet. Med hänvisning till vad utskottet
har anfört föreslår utskottet att motion 1981/82:777 avslås.

Det allmännas insatser för grundutbildning, vuxenutbildning och fortbildning
inom lantbruket präglas enligt vad som anförs i motion 1981/
82: 990 av en mycket påtaglig splittring. Motionärerna förordar åtgärder för
att samordna resurserna för utbildning inom lantbruket i syfte att göra
lantbruksskolorna till naturliga centra för såväl ungdomsskolans utbildning
på området som ifrågavarande vuxenutbildning och fortbildning, inkl.
näraliggande arbetsmarknadsutbildning.

Med anledning av ett motionsyrkande om åtgärder för att finna former
för en rationell samverkan mellan gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning
uttalade riksdagen under föregående riksmöte att det är nödvändigt
att beakta samordningsfrågor mellan gymnasieskolan, kommunal
vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och andra arbetsmarknadsåtgärder
för ungdom. Det förutsattes att dessa frågor snarast behandlas i
särskild ordning inom regeringskansliet (UbU 1981/82:5, rskr 1981/
82:112). I budgetpropositionen 1982 aviserade föredragande statsrådet tillsättandet
av en arbetsgrupp för att analysera olika alternativ beträffande
samordning av utbildningar på gymnasial nivå m.m. Utskottet finner det
naturligt att de i den nu aktuella motionen väckta förslagen om lantbruksutbildningarna
därvid beaktas. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill
motion 1981/82:990.

I motion 1981/82: 580 anförs att de gravt hörselskadades, de dövas och
de dövstummas situation i arbetslivet skulle underlättas om flera hörande
kunde teckenspråket. Initiativ bör enligt motionärerna därför tas för att
stimulera fler att lära sig teckenspråket. I motionen yrkas att möjligheterna

UbU 1982/83:5

till teckenspråksundervisning i den kommande gymnasieskolan beaktas
(yrkande 1).

Integrationen av handikappade elever i skolväsendet är en viktig fråga.
Denna har behandlats av integrationsutredningen (U 1978:07), som i våras
överlämnade sitt slutbetänkande (SOU 1982:19) Handikappade elever i det
allmänna skolväsendet. Utredningens förslag har helt nyligen remissbehandlats.
Likaså har remissbehandlingen av gymnasieutredningens (U
1976:10) förslag (SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola just avslutats.
Utskottet är i avvaktan på utredningsförslagens fortsatta beredning
inte berett att föreslå något riksdagsuttalande i frågan, varför motion 1981/
82:580 (yrkande 1) avstyrks.

Undervisning i datateknik bör enligt motion 1981/82:1350 meddelas på
samtliga linjer i gymnasieskolan. Motionärerna anför bl.a. att elementär
kunskap i datateknik och någon insikt i hur datorer arbetar måste vara en
del av kunskapsstoffet för alla.

Med anledning av en motion om ökad undervisning om ADB och modern
teknik på alla nivåer i det svenska utbildningsväsendet redogjorde
utskottet i sitt betänkande 1979/80:21 för förslagen i SÖ:s projekt Datorn i
skolan (DIS). Samtidigt som utskottet hänvisar till detta betänkande vill
utskottet erinra om att det för gymnasieskolans del föreslogs i projektets
slutrapport att datalära skall bli huvudmoment i ämnena matematik och
samhällskunskap i samband med att kursplanerna revideras. Den princip
som SÖ således följer i sitt kursplanearbete för att möjliggöra undervisning
i datalära på så många studievägar som möjligt är att föra in moment om
datalära i befintliga ämnen (matematik och samhällslära). Härtill kommer
självfallet fördjupad utbildning i ämnet på sådana studievägar där större
kunskaper om datateknik krävs. Utskottet har inhämtat att kursplanerevideringen
i nu berört hänseende har kommit långt. På naturvetenskaplig och
fyraårig teknisk linje exempelvis finns nu nya kursplaner i matematik och
samhällskunskap. För humanistisk, samhällsvetenskaplig och treårig ekonomisk
linje har SÖ hos regeringen föreslagit förändringar för ämnet matematik.
Förslagen bereds inom regeringskansliet och väntas träda i kraft
fr. o. m. läsåret 1984/85. Med hänvisning till vad utskottet här har redovisat
om pågående arbete med att sprida undervisning om datateknik till skilda
delar av gymnasieskolan avstyrks motion 1981/82:1350.

Konsumentfrågor inom gymnasieskolans utbildning tas upp i motion
1981/82:578 yrkande 2. Motionärerna tecknar bilden av hur man inom
marknadsföringen använder sig av metoder som går stick i stäv mot samhällets
mål för bl.a. konsument- och ungdomspolitiken. Inriktningen av
utbildningen i marknadsföring på såväl högskole- som gymnasieskolnivå
stämmer enligt motionen inte med målen för den samhälleliga konsumentpolitiken.
Med hänvisning härtill hemställs om åtgärder för att ändra utbildningen
i marknadsföring inom gymnasieskolan så att undervisningen

UbU 1982/83:5

inriktas på att tillgodose konsumenternas behov av saklig produktinformation.

De ämnen som främst berörs av undervisning i marknadsföring är ämnet
företagsekonomi på treårig och tvåårig ekonomisk linje (E och Ek) samt
distributions- och kontorslinjen (Dk), ämnet distribution på E-linjen, ämnet
konsument- och varukunskap på Dk-linjen och ämnet handels- och
kontorslära i försöksverksamhet på Dk-linjen. Utskottet har tagit del av
innehållet i kursplanerna och de förslag till innehåll i mål och huvudmoment
som återfinns i det av SÖ utarbetade kommentarmaterialet. Det har
därvid framgått att eleverna i företagsekonomi på E-linjen bör ges tillfälle
att bl. a. behandla frågor som företagets sociala ansvar, resurshushållning,
konsumentpolitik och konsumentupplysning samt marknadsrätt. Som
övergripande aspekter på ämnet företagsekonomi tas bl. a. upp att eleverna
jämte en bedömning av åtgärder och företeelser från företagsekonomisk
synpunkt även skall beakta samhällsekonomiska, sociala och miljömässiga
aspekter. Konsumenternas intressen och samhällets krav skall uppmärksammas
genomgående. I ämnet distribution bör samma elever genomgående
beakta konsument- och samhällsaspekter på företagens marknadsföring.
Eleverna på Ek-linjen bör i ämnet företagsekonomi bl. a. kunna
diskutera konsumenternas möjligheter att påverka marknadsföringen. I
ämnet konsument- och varukunskap på Dk-linjen ingår som delmoment
konsumentinformation och köpkunskap, där konsumentens rättigheter och
skyldigheter tas upp. Undervisningen syftar här bl. a. till att eleven skall
kunna redogöra för samhällets och näringslivets åtgärder mot otillbörlig
marknadsföring. Innehållet i ämnet bör bl. a. omfatta motiven för statens
engagemang i konsumentupplysning och organisationen av denna verksamhet
samt statens och näringslivets institutioner för granskning av och
information om varor och tjänster. I kommentarerna heter det bl. a.: ”Genom
att i undervisningen tas upp exempel på misslyckade köp som berott
på bristande kunskaper, godtrogenhet från konsumentens sida och diskutabla
försäljningsmetoder bör elevernas förmåga att stå emot argument och
ta självständig ställning kunna öka."

Utskottet anser att konsumentfrågornas behandling i gymnasieskolans
utbildning till en rad merkantila yrken är en viktig fråga. Undervisningen i
marknadsföring spelar som utskottet ser det en central roll i strävan efter
samklang mellan samhällets övergripande mål såvitt avser konsumentpolitiken
(prop. 1972: 33, NU 1972: 40, rskr 1972:225) och näringslivets önskemål
att sprida information om sina varor. Utskottet finner att skolans
undervisning i marknadsföring, om den följer nu gällande kursplaner för
berörda ämnen, bör tillgodose syftet med nu ifrågavarande yrkande i
motion 1981/82:578. Utskottet utgår från att de läromedel som används
stämmer väl överens med läroplanens innehåll och harmonierar med samhällets
övriga insatser i syfte att ta till vara konsumenternas intressen. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:578 yrkande

UbU 1982/83:5

1 ett avsnitt om förskolans kvalitativa mål anförs i motion 1981/82:406
bl. a. att förskolans verksamhet har påverkats av att Sverige har blivit ett
invandrarland. Nära 10% av alla barn i Sverige är barn till invandrare.
Detta förhållande bör enligt motionen påverka barnomsorgspersonalens
utbildning. Även när det gäller andra barn med särskilda problem måste
utbildningen kompletteras. Det kan då gälla mer omfattande kunskaper i
t. ex. utvecklingspsykologi. I motion 1981/82:1102 yrkande 2 hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1981/
82:406 anförts om behovet av att omarbeta kursplanerna för barnskötarutbildning.

Sedan läsåret 1978/79 bedrivs försöksverksamhet med särskild läroplan
på vårdlinjens gren för barna- och ungdomsvård (Vd Bu). Syftet med
försöksverksamheten är att mer anpassa utbildningen till de krav som
ställs på dagens personal inom olika former av barnomsorg. Utifrån erfarenheterna
av försöket och utvecklingstendenserna på barnomsorgsområdet
har SÖ hösten 1981 till regeringen inkommit med förslag om revidering
av vårdlinjens gren för barna- och ungdom, vård. I förslaget ingår bl. a. att
invandrarkunskap och hemspråk införs i timplanen som tillvalsämnen samt
att ämnena psykologi och pedagogiskt drama ökar i omfattning. Regeringen
har låtit remissbehandla förslaget. Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.

Beträffande den i det föregående nämnda försöksverksamheten vill utskottet
erinra om att SÖ enligt förslag i budgetpropositionen 1982 (utbildningsdepartementet,
s. 311) för läsåret 1982/83 får medge alla intresserade
kommuner att delta i den.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till det anförda avslår
motion 1981/82:1102 yrkande 2.

I motion 1981/82:1785 föreslås en utredning i syfte att förlänga och
förbättra utbildningen av fotvårdsspecialister.

Nuvarande utbildning för fotvårdsspecialister omfattar en specialkurs
om 20 veckor. Som särskilt behörighetskrav för tillträde till utbildningen
gäller genomgången utbildning till vårdbiträde inom sjukvård och social
service. Läroplanssupplementet för utbildningen fastställdes år 1978. Utskottet
har inhämtat att SÖ genom enkät vårterminen 1982 har följt upp
utbildningen. Enkäten sammanställs f. n. och supplementet kommer under
våren 1983 att ses över. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 1981/82:1785.

Eftersom betyg i ett ämne i gymnasieskolan normalt bestäms vid slutet
av vatje termin under vilket ämnet förekommer, bör riksdagen avslå motion
1981/82:2045 yrkande 5 i denna del att betyg skall ges i samtliga
årskurser i gymnasieskolan. Yrkandet är tillgodosett genom redan gällande
bestämmelser.

UbU 1982/83:5

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande hantverkslinje i gymnasieskolan avslår
motionerna 1981/82:274, 1981/82:1378 yrkande I, 1981/82:2045
yrkande 12 och 1981/82:276 yrkande 2,

2. att riksdagen beträffande ändring av föreskriften om anställningsförhållande
vid gymnasial lärlingsutbildning avslår motionerna
1981/82:1378 yrkande 2, 1981/82:1596 och 1981/82:2104 i
denna del,

3. att riksdagen beträffande ändring av vissa föreskrifter om den
gymnasiala lärlingsutbildningen avslår motionerna 1981/82:473,
1981/82:1786 och 1981/82: 774 yrkande 11,

4. att riksdagen beträffande godkännande av arbetsplats avslår motion
1981/82:774 yrkande 10,

5. att riksdagen beträffande ny läroplan för gymnasieskolan avslår
motion 1981/82:1375 yrkande 1 i denna del,

6. att riksdagen beträffande utarbetande av ny läroplan avslår motion
1981/82:1375 yrkande 2 i denna del,

7. att riksdagen beträffande utbildningsbehov för viss personal
inom fastighetsförvaltningens område med anledning av motionerna
1980/81:1714 och 1981/82:587 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

8. att riksdagen beträffande utbildning i torvteknik avslår motionerna
1981/82:769 och 1981/82:1356.

9. att riksdagen beträffande skogsutbildning avslår motion 1981/
82:761,

10. att riksdagen beträffande lantbruksutbildningen avslår motion
1981/82:995,

11. att riksdagen beträffande ämnet svenska på vissa yrkesinriktade
linjer avslår motion 1981/82:777,

12. att riksdagen beträffande samordning av lantbruksutbildning
avslår motion 1981/82:990.

13. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning i gymnasieskolan
avslår motion 1981/82:580 yrkande 1,

14. att riksdagen beträffande undervisning i datateknik i gymnasieskolan
avslår motion 1981/82: 1350,

15. att riksdagen beträffande konsumentfrågor inom utbildningen
avslår motion 1981/82:578 yrkande 2,

16. att riksdagen beträffande barnskötarutbildningen avslår motion
1981/82:1102 yrkande 2,

17. att riksdagen beträffande utbildningen av fotvårdsspecialister
avslår motion 1981/82:1785,

UbU 1982/83:5

18. att riksdagen beträffande betyg i gymnasieskolan avslår motion
1981/82:2045 yrkande 5 i denna del.

Stockholm den 23 november 1982

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m),
Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m). Iris Mårtensson (s), Lars Svensson
(s). Björn Samuelsson (vpk). Göran Persson (s), Gunnar Hökmark (m),
Larz Johansson (c), Ingvar Johnsson (s) och Barbro Sandberg (fp).

Reservationer

1. Ny läroplan (mom. 5)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böijar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 1 i denna del” bort ha följande lydelse:

I motion 1981/82:1375 yrkande 1 (i denna del) begärs initiativ till att ny
läroplan för grundskolan utarbetas. Motionärerna menar bl. a. att kraven
på skolan bör ökas, när det gäller förmedling av kunskaper och färdigheter
till dem som skall bli de direkta producenterna eller tjänstemän på lägre
nivåer.

Utskottet ansluter sig till det synsätt som uttrycks i motionen innebärande
bl. a. att det ur arbetarklassens perspektiv föreligger ett ökat behov av
utbildning till följd av den höga teknologi som i dag ingår i produktionsprocessen.
För att på sikt kunna omvandla en produktion styrd av profit
till en produktion styrd av människors behov kan kunskaper och färdigheter
inte undvaras. Enligt utskottets mening bör skolan göras alltigenom
demokratisk och tillgodose folkflertalets intressen. Detta bör vara riktlinje
för utarbetandet av en ny läroplan för gymnasieskolan. Riksdagen bör
begära att regeringen vidtar åtgärder för ett sådant arbete. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1375 yrkande 1 i denna del
som sin mening ger regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande ny läroplan för gymnasieskolan med
bifall till motion 1981/82:1375 yrkande 1 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1982/83:5

2. Utbildning för fastighetsskötsel (morn. 7)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Barbro Sandberg (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”När det” och
slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

När det gäller möjligheterna till utbildning av annan förvaltningspersonal
såsom fastighetsskötare och lokalvårdare samt utbildning som mer beaktar
förvaltningspersonalen som en social resurs i bostadsområdena, vill utskottet
peka på att branschorganisationerna hos SÖ kan aktualisera sådana
utbildningar som de bedömer som angelägna. Utskottet vill vidare erinra
om att SÖ såsom ansvarig central myndighet har att tillgodose de utbildningsbehov
som finns i samhället. Detta sker genom att SÖ som ett led i
sitt reguljära utvecklingsarbete dels föreslår förändringar av gymnasieskolans
läroplan, dels tar fram och beslutar om specialkurser för utbildningar
inom skilda yrkesområden. Både UHÄ och SÖ har som framgår av det
föregående avstyrkt förslaget om utredning som framförts i motion 1980/
81:1714. Med hänvisning härtill och till vad SÖ har anfört i sitt remissyttrande
om nya utbildningar på fastighetsskötselns område kan utskottet inte
finna skäl för riksdagen att göra något uttalande av den innebörd som
föreslås i motionerna 1980/81:1714 och 1981/82:587. Utskottet avstyrker
därmed de båda motionerna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande utbildningsbehov för viss personal
inom fastighetsförvaltningens område avslår motionerna 1980/
81:1714 och 1981/82:587,

Särskilda yttranden

1. Lärlingsutbildningen (mom. 1)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anför:

Lärlingsutbildning och övrig företagsanknuten utbildning är utbildningsformer
med utomordentliga fördelar. Genom dessa kan elever med särskilda
intressen erbjudas en utbildning som kan utveckla de personliga anlagen.
Variation sätts i enhetlighetens ställe.

Skolan måste ta till vara alla möjligheter till samarbete med arbetsmarknaden
och stimulera till utbildning i företagen. Därigenom skapas de bästa
förutsättningarna att undanröja det bristfälliga förtroende som företagen
alltför ofta visar gentemot de kunskaper eleverna tillgodogör sig inom
ramen för ett mera stereotypt utbildningsväsende.

UbU 1982/83:5

2. Betygsättningen (moni. 18)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anför:

Vi erinrar om den reservation som den moderata gruppen i utskottet har
lagt i frågan om betygsättningen i grundskolan och som finns fogad till
utbildningsutskottets betänkande 1982/83:4.

UbU 1982/83:5 Bilaga

Sammanställning av remissyttranden över motion 1980/81:1714 om
skolutbildning av fastighetsförvaltare

Efter remiss har yttrande över motionen avgetts av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), HSB:s riksförbund,
Svenska riksbyggen. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges
fastighetsägareförbund och Fastighetsanställdas förbund.

Yttranden har dessutom inkommit från prefekten vid institutionen för
byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid tekniska högskolan i
Stockholm och Sveriges kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags
förhandlingsorganisation (KAB).

UHÄ erinrar i sitt yttrande om att en ny tvåårig driftteknikerlinje startade
inom den statliga högskolan hösten 1980. Hösten 1982 startar driftingenjörslinjen,
som är en påbyggnadslinje till driftteknikerlinjen. Båda utbildningarna
rymmer områden som är inriktade mot fastighetsteknik och
fastighetsförvaltning. Erfarenheter av de nya utbildningarna bör avvaktas
innan man kan ta ställning till om frågan ånyo behöver utredas.

SÖ hänvisar i sitt yttrande till utbildningen på drift- och underhållsteknisk
linje (Du-linj.n) i gymnasieskolan, som bl. a. har en inriktning mot
fastighetsteknik. Det vore enligt SÖ önskvärt att Du-linjen hade större
ekonomiska och sociala inslag i utbildningen än vad som nu ges i arbetslivsorientering
och fastighetsteknik. SÖ fäster dock uppmärksamheten på
att det på Du-linjen är fråga om en tvåårig grundutbildning. För att eleverna
skall få en tillräcklig bas för att någorlunda klara av sådana arbetsuppgifter
som de ställs inför efter avslutad utbildning, är det nödvändigt att
koncentrera sig på de tekniska inslagen i utbildningen, bl. a. för att på bästa
sätt utnyttja den kostnadskrävande utredning som krävs för undervisning
inom energihushållning, reparation och underhåll.

I större utsträckning än de tekniska inslagen torde administration och
sociala frågor vara mera beroende av elevernas mognad och vunna erfarenheter.
Den utbildning i administration och sociala frågor som enligt
motionen erfordras för en omsorgsfull förvaltning av byggnadsbeståndet
bör därför vara en vidareutbildning efter den tekniska grundutbildning som
ges på Du-linjen. Det kan ske dels i den driftutbildning i högskolan som
Du-linjen utgör bas för, dels inom kommunal vuxenutbildning, fastighetsförvaltning
— etapp I. (Etapp II är under utarbetande.)

Genom den grundutbildning för fastighetsskötseln som ges inom Dulinjen
och de ovan nämnda utbildningarna för fastighetsskötare samt den
tidigare nämnda vidareutbildningen i fastighetsförvaltning inom kommunal
vuxenutbildning, anser SÖ att på gymnasieskolnivå finns redan utbildningsmöjligheter
för den typ av arbetsuppgifter som man tar upp i motionen.

SÖ anser att det, åtminstone vad gäller gymnasieskolnivån, inte finns
något behov av att starta en utredning om utbildning av fastighetsförvaltare.

UbU 1982/83:5 Bilaga

HSB:s riksförbund, Riksbyggen, Fastighetsägareförbundet och Fastighetsanställdas
förbund har uppfattningen att regeringen bör tillsätta en
utredning angående utbildningen av fastighetsförvaltare.

För att en högskoleutbildning i det långsiktiga perspektivet skall fungera
tillfredsställande bör enligt SABO:s mening forskning och utbildning integreras
med varandra. Då en stor del av forskningsinsatserna inom för
bostadsförvaltningen relevanta områden är knutna till statens institut för
byggnadsforskning (SIB) i Gävle, bör möjligheterna prövas att inrätta en
utbildning på högskolenivå i anslutning till SIB.

Därtill bör den nuvarande försöksverksamheten på gymnasiet med
grundutbildning av drifttekniker till i första hand energianläggningar vidgas
att omfatta även övriga aspekter av fastighetsförvaltning. Därmed kan en
successiv kompetensuppbyggnad erbjudas inom hela arbetsfältet.

Riksbyggen anför att det inte bara är utbildningen av fastighetsförvaltare
som släpar efter med tanke på den snabba utvecklingen inom bostadsförvaltningen
under senare tid. Det gäller också i hög grad för övriga personalgrupper
som arbetar inom fastighetsförvaltning. Olika yrkesarbetare
som arbetar i bostadsområden med yttre skötsel, sophantering och underhåll
gör ett utomordentligt viktigt arbete. Utbildning för dessa grupper
finns organiserad endast på ett fåtal platser.

Det är enligt Fastighetsägareförbundet väsentligt att en kvalificerad
utbildning kommer till stånd och blir så flexibel att den kan utnyttjas av
eleverna med olika praktisk och teoretisk utbildning. Vidare är det viktigt
att man tar hänsyn till de olika förutsättningar som gäller för skilda typer
av fastighetsförvaltningen (skillnaden mellan bostadsfastigheter, kommersiella
fastigheter osv.). Man bör även ta hänsyn till att förutsättningarna för
fastighetsförvaltningen skiljer sig väsentligt mellan olika delar av landet.

Förbundet vill vidare peka på den utredning angående tvåårig utbildningslinje
för fastighetsekonomer vid tekniska högskolan i Stockholm
(KTH) som nyligen är gjord och vars huvudtankar förbundet tillstyrkt.

Prefekten vid institutionen för byggnadsekonomi och byggnadsorganisation
vid KTH anför att det bland högskolornas utbildningslinjer för tekniska
yrken sedan länge finns flera med anknytning till fastighetsfrågor. I
första hand bör nämnas väg- och vattenbyggnadslinjen och lantmäterilinjen.

Vid KTH ger väg- och vattenbyggnadslinjen en fyraårig utbildning med
allmän inriktning på husbyggnad. Under senare år har insikten om behovet
av bättre kunskaper i förvaltning av befintliga byggnader lett till att flera
nya kurser tillkommit i fastighetsförvaltning, installationsteknik och ombyggnadsteknik.
En liknande utveckling kan spåras även vid Chalmers
tekniska högskola och universitetet i Lund. Inslagen av ekonomi och
juridik är större inom väg- och vattenbyggnadslinjen än inom de drifttekniska
utbildningar som nämns i motionen.

KAB erinrar i sitt yttrande om de befintliga utbildningarna för personal
inom fastighetsförvaltningen och anser att erfarenheter av de nya utbildningarna
bör avvaktas innan en eventuell ny utredning startas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982