UbU 1982/83: 4

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:4

om läroplanen för grundskolan m. m.
Motionerna

1981/82:275 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av
den nya bibelöversättningen i undervisningen i grundskola och förskola.

1981/82:577 av Hans Alsén m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att åtgärder vidtas i syfte att ge konsumentfrågorna en
starkare ställning i grundskolans undervisning.

1981/82:580 av Margareta Andrén (fp) och Ylva Annerstedt (fp) vari,
såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att stimulera
teckenspråksundervisning i grundskola.

1981/82:583 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att försöksverksamhet med annat
nybörjarspråk än engelska i grundskolan bör möjliggöras i ökad omfattning.

1981/82:676 av Anita Bråkenhielm (m) och Blenda Littmarck (m) vari,
såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för bevarandet av
en gemensam svensk sång- och lektradition i enlighet med vad i motionen
anförts.

1981/82: 771 av Göte Jonsson m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen föranstaltar om en uppföljning
beträffande kristendomsundervisningens ställning inom ramen för religionsämnet,
så att undervisningen i kristendom med bibelkunskap får
erforderligt utrymme i undervisningen.

1981/82: 1127 av Gunnar Olsson (s) och Elvy Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag för att i grundskolan stimulera
elevernas intresse för skogen.

1981/82:1364 av Tore Nilsson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att kristendomsundervisningen skall bli självständigt ämne i
grundskolan med objektiva läroböcker.

1981/82:1372 av Lars Svensson (s) och Lars Hedfors (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
1 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 4

UbU 1982/83:4

om åtgärder för att förbättra användandet av fackliga skolinformatörer i
undervisningen.

1981/82:1375 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till att nya läroplaner
för grundskola och gymnasium utarbetas i enlighet med vad som
anförs i motionen1,

2. att riksdagen uttalar att dess utbildningsutskott bör delta i utformningen
av nya läroplaner1,

3. att riksdagen uttalar

a) att grundskolan helt bör sekulariseras och religionskunskap avskaffas
som särskilt ämne,

b) att momentet skola-arbetsliv bör införas på kursplanen som huvudmoment
inom de olika ämnena på alla stadier och att arbetslivsorientering
därvid bör avskaffas som särskilt ämne,

c) att åtgärder snarast måste vidtas för att utjämna de materiella villkoren
för grundskolans undervisning och hemställer hos regeringen om
förslag härom,

4. att riksdagen uttalar att de graderade betygen helt skall avskaffas
inom grundskolan,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för överförande
av läromedelsproduktionen i samhällelig ägo,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring i skolförordningen
med innebörden att skolmåltider ej får avgiftsbeläggas.

1981/82: 1376 av Mårten Werner m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomsundervisningens
ställning och läroplanens innehåll.

1981/82: 1792 av Sven Johansson (c) vari yrkas att riksdagen uttalar sig
för att ämnet religionskunskap erhåller en fortsatt kvalitativ förstärkning
som både hjälper lärarna och stimulerar eleverna.

1981/82:1815 av Gabriel Romanus m.fl. (fp, s, m, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om ett program mot läs- och skrivsvårigheter och information till
föräldrarna om läs- och skrivsvårigheter.

1981/82:2045 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet remitterade
motionen 1981/82:2018 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen uttalar att skolans undervisning skall utformas så att
vaije enskild individ hjälps till en allsidig utveckling av sina förutsättningar
samt stimuleras till ökat kunskapsinhämtande,

1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83:5.

UbU 1982/83:4

2. att riksdagen uttalar att insatser av frivilliga - föräldrar och andra - i
skolarbetet skall stimuleras,

3. att riksdagen hos regeringen begär att enhetliga bestämmelser om
frånvaroregistreringen utarbetas,

5. att riksdagen beslutar att betyg skall ges på alla stadier i grundskolan
och i samtliga årskurser i gymnasieskolan1.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet motioner om grundskolan vilka
har väckts under den allmänna motionstiden riksmötet 1981/82. Motionerna
tar upp dels frågor av övergripande karaktär, dels frågor av mera
begränsad räckvidd såsom undervisning i vissa ämnen och betygsättning.

Vissa övergripande frågor

Enligt motion 1981/82:1375 råder påtagliga olikheter mellan kommunerna
såvitt avser skolans materiella resurser. Mot bakgrund härav yrkas att
riksdagen uttalar att åtgärder snarast vidtas för att utjämna de materiella
villkoren för grundskolans undervisning och hos regeringen begär förslag
härom (yrkande 3 c). Som ett exempel på områden med kvalitetsskillnader
nämner motionärerna skolmåltiderna. I motionen föreslås att sådana författningsändringar
görs att skolmåltider inte får avgiftsbeläggas (yrkande
7).

Med anledning av regeringens förslag om ett nytt anslag på riksstaten
under nionde huvudtiteln benämnt Särskilda åtgärder på skolområdet fattade
riksdagen våren 1981 beslut om bl. a. de faktorer som skall ligga till
grund för länsskolnämndernas fördelning mellan kommunerna av den nya
resursen (prop. 1980/81:100 bilaga 12, UbU 1980/81:22 och 30, rskr 1980/
81:283). Regeringen har därefter utfärdat förordningen (1981:501) om
statsbidrag till särskilda åtgärder på skolområdet. Av denna framgår, såvitt
avser den allmänna resursen av anslaget, att länsskolnämnden skall fördela
medlen mellan sådana kommuner i länet, som på grund av särskilda svårigheter
inom skolväsendet har behov av statliga bidrag utöver dem som utgår
till skolväsendet enligt andra föreskrifter. Medelsfördelningen skall ske
utifrån en helhetsbedömning av situationen för skolväsendet i vaije kommun
inom länet.

Det bör vidare erinras om att riksdagen har fattat beslut om ett skatteutjämningssystem.
Enligt detta system kompenseras kommuner med speciella
behov genom särskilda skatteutjämningsbidrag. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/82:1375
yrkande 3 c.

' Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83:5.
tl Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 4

UbU 1982/83:4

Utskottet anser att skolmåltidsverksamheten är en angelägen del av
skolans totala verksamhet. Eftersom kommunerna numera helt bekostar
skolmåltiderna och utskottet utgår från att skolhuvudmannen känner stort
ansvar även för denna del av skolans verksamhet, är utskottet inte berett
att föreslå riksdagen lagbestämmelser i enlighet med motionens syfte.
Yrkande 7 i motion 1981/82: 1375 bör därför avslås.

Att produktionen av läromedel förs över i samhällets ägo föreslås i
motion 1981/82:1375 (yrkande 5).

Som en följd av besluten med anledning av propositionen om skolans
inre arbete m.m. (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367)
och propositionen om läroplan för grundskolan m. m. (prop. 1978/79:180,
UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) har läromedelsbegreppet vidgats i förhållande
till den definition som gavs tidigare. I läroplanen för grundskolan
(Lgr 80) anges att läromedel är sådant som lärare och elever kommer
överens om att använda för att nå uppställda mål. Detta innebär att man
vid planeringen av studierna som läromedel i vissa delar kan välja t. ex.
tidningar. I samband med riksdagens beslut med anledning av proposition
1981/82:51 om vissa läromedelsfrågor infördes ett system med basläromedel
(UbU 1981/82:8, rskr 1981/82:127). Som sådant betecknas tryckt material
som täcker väsentliga delar av ämne, ämnesdelar eller kursmoment i
läroplan och som är ägnat att ge fasthet och sammanhang i studierna.
Utskottet uttalade vid samma tillfälle att den pedagogiska aspekten vid
valet av läromedel inte alltid behöver innebära bl. a. ett utnyttjande av
basläromedel för undervisning i visst eller vissa kursmoment. Föredragande
statsrådet pekade i nämnda proposition bl. a. på att man i undervisningen
ibland helt kan lita till skol- och folkbibliotekens resurser eller arbeta
utan tryckta läromedel och bygga upp undervisningen kring experiment
och iakttagelser i samhälle och natur.

Med hänvisning till de förändringar i vad gäller läromedlen i skolan som
utskottet här har redovisat avstyrker utskottet motion 1981/82:1375 yrkande
5.

Ett sätt att nå bättre samverkan mellan hem, samhälle och skola kan
enligt vad som anförs i motion 1981/82:2018 vara att uppmuntra och
utveckla insatser av frivilliga — föräldrar och andra — i skolans arbete.
Med hänvisning härtill begärs i motion 1981/82:2045 ett uttalande av riksdagen
att sådana insatser skall stimuleras (yrkande 2).

Utskottet, som erinrar om att det i läroplanen för grundskolan (Lgr 80)
bl. a. anges att föräldrarna skall ges tillfälle att följa skolans arbete och bör
få medverka i detta, menar att yrkande 2 i motion 1981/82:2045 är tillgodosett,
varför det avstyrks.

I motion 1981/82:2045 (yrkande 3) krävs enhetliga bestämmelser om
frånvaroregistreringen. Motionärerna hävdar att frånvaron i skolan måste
snabbt fastställas och registreras.

UbU 1982/83:4

Riksdagen har tidigare behandlat frågan om frånvarokontrollen i skolan.
I proposition 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. anförde föredragande
statsrådet bl. a. att problemen med registrering och uppföljning av
skolfrånvaron i första hand är en elevvårdsfråga som närmast skall tac upp
och bearbetas inom arbetslaget och av klassföreståndaren. Formerna för
registrering och för rapportering hem borde kunna avgöras lokalt. Riksdagen
anslöt sig till föredragande statsrådets synsätt och uttalade att några
centrala bestämmelser inte borde vara erforderliga (UbU 1975/76:30, rskr
1975/76: 367). Regeringen uppdrog den 19 juni 1980 åt skolöverstyrelsen
(SÖ) att dels kartlägga hur otillåten frånvaro fastställs och registreras samt
följs upp i skolorna, dels till regeringen inkomma med förslag till åtgärder
som kan vara påkallade.

SÖ har i skrivelse den 19 oktober 1981 redovisat sitt uppdrag. Härav
framgår bl. a. att otillåten frånvaro var liten i de skolor som lagt ner mycket
arbete på skolkfrågan. I det fortsatta arbetet avser SÖ att verka för att
skolorna stimuleras att behandla frånvarofrågorna i sina arbetsplaner.

Utskottet finner inte anledning att frångå det principiella synsättet på
frånvarokontrollen i skolan som utskottet uttryckte i samband med riksdagsbehandlingen
år 1976 av nyssnämnda proposition. Utskottet utgår från
att man lokalt ute i de enskilda skolorna uppmärksamt noterar elevernas
frånvaro och med fasthet och konsekvens vidtar de åtgärder av skilda slag
som är motiverade i varje enskilt fall av otillåten frånvaro. Riksdagen bör
med hänvisning till vad utskottet här har anfört avslå motion 1981/82:2045
yrkande 3.

I motion 1981/82:2045 yrkande 1 begärs ett uttalande av riksdagen att
skolans undervisning skall utformas så att vaije elev hjälps till en allsidig
utveckling av sina förutsättningar samt stimuleras till ökat kunskapsinhämtande.

I läroplanen för grundskolan (Lgr 80) heter det bl. a.: ”Skolans insatser
skall planeras och krav ställas utifrån vaije barns aktuella förutsättningar.
Skolan har skyldighet att ta väl hand om alla elever och att stödja och
uppmuntra envar att utveckla sin förmåga och sina intressen.” (s. 14).
Uskottet kan inte finna annat än att läroplanens intentioner överensstämmer
med motionärernas önskemål. Då motionsyrkandet därmed får anses
tillgodosett, avstyrker utskottet motion 1981/82:2045 yrkande 1.

Riksdagen beslöt våren 1979 om ny läroplan för grundskolan (prop.
1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422). Läroplanen träder i sin
helhet i kraft innevarande höst. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet
motion 1981/82:1375 yrkande 1 i denna del om initiativ till att ny läroplan
för grundskolan utarbetas.

I motionen begärs också ett uttalande att riksdagens utbildningsutskott
bör delta i utformningen av nya läroplaner (yrkande 2 i denna del).

Av vad som anförts i det föregånde framgår att riksdagen fattar beslut

UbU 1982/83:4

om läroplan för grundskolan. På grundval av riksdagsbeslutet fastställer
regeringen den slutgiltiga utformningen av läroplanen. Riksdagens arbetsformer
innebär bl. a. att det ankommer på utbildningsutskottet att bereda
förslag som avser skolväsendet. Det åligger utskottet att därvid avgiva
betänkande i ärendet (4 kap. 8§ riksdagsordningen). Riksdagen bör enligt
utskottets mening inte uttala att dess utbildningsutskott på annat sätt än
vad som gäller bör delta i utformningen av skolans läroplaner. Motion
1981/82: 1375 yrkande 2 i denna del avstyrks härmed.

Undervisningen i vissa ämnen m. m.

Momentet skola och arbetsliv bör enligt motion 1981/82:1375 införas på
kursplanen som huvudmoment inom de olika ämnena på alla stadier (yrkande
3 b).

Utbildningsutskottet har i samband med behandlingen av proposition
1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. betonat att framhävandet
av arbetslivet som huvudområde i läroplansförslaget ytterligare markerar
den vikt området bör tillmätas, då huvudmomenten utformas i olika ämnen
(UbU 1978/79:45 s. 44). I läroplanen för grundskolan (Lgr 80) heter det
bl. a. att arbetslivsorienteringen liksom övrig studie- och yrkesorientering i
vid mening är en angelägenhet för alla i skolan (s. 28). Utskottet vill även
erinra om vad som uttalades i frågan i samband med riksdagens beslut om
studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola hösten 1981.

I den då framlagda propositionen anfördes bl. a. att det bör åläggas alla
lärare och skolledare att inom ramen för sitt arbetsområde i skolan tillgodose
elevernas behov av arbetslivsförberedelse (prop. 1981/82:15 s. 10,
UbU 1981/82: 6 s. 5, rskr 1981/82: 115). Med hänvisning härtill bör riksdagen
avslå motion 1981/82:1375 yrkande 3 b.

I syfte att förbättra kontakterna mellan skola och arbetsliv föreslås i
motion 1981/82:1372 vissa åtgärder. Motionärerna menar t. ex. att SÖ i
ökad omfattning kan göra skolan uppmärksam på de möjligheter som finns
att med hjälp av skolinformatörer erhålla en kompletterande kompetens på
sakområden, där man själv saknar denna kompetens.

I SÖ:s kommentarmaterial avseende skola och arbetsliv - materialet
var färdigställt i maj 1982 - påpekas det lämpliga i att utnyttja de skolinformatörer
som arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna tillhandahåller.

I kommentarmaterialet sägs bl. a. att det är viktigt att dessa skolinformatörer
kommer till skolan och ger eleverna en bild av dagens arbete inom
organisationerna. Utskottet, som utgår från att kommentarmaterialet studeras
ute i skolorna, anser det inte påkallat med ett särskilt uttalande i
frågan. Riksdagen bör därför avslå motion 1981/82: 1372.

I motion 1981/82:1815 föreslås att riksdagen hos regeringen begär åtgärder,
vilka bör innefatta dels utarbetande av program mot läs- och skrivsvårigheter,
dels information till föräldrarna om läs- och skrivsvårigheter.

UbU 1982/83:4

I proposition 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. slogs fast
att den allvarligaste ojämlikheten i skolan är att många elever har stora och
irreparabla kunskapsblottor i elementära avseenden. Eleverna måste alla
få vissa nödvändiga kunskaper och en god träning i främst svenska och
matematik. Vidare anfördes att träningen av de grundläggande färdigheterna
tala, läsa, skriva och räkna måste spela en central roll i skolans arbete.

Vid behandlingen av propositionen anslöt sig utskottet till föredragande
statsrådets uppfattning beträffande träning av grundläggande färdigheter.
Kommunikationsfärdigheternas betydelse för övriga studier och inte minst
för att möjliggöra återkommande utbildning lägger ett särskilt ansvar på
skolan, menade utskottet. Utskottet uttalade vidare att det fordras en
konsekvent träning under skolåren för att tillgodose önskemålet att eleverna
skall uppnå goda funktionella färdigheter i svenska och matematik. Vad
utskottet med anledning av ett par motioner i frågan anförde om färdighetsträningen
i skolan gav riksdagen som sin mening regeringen till känna
(UbU 1978/79: 45 s. 38-39, rskr 1978/79:422). Riksdagsuttalandet följs upp
i Lgr 80, där det bl. a. heter: ”Framför allt är det nödvändigt att den
grundläggande färdighetsträningen i att tala, läsa, skriva och räkna bedrivs
målmedvetet och konsekvent. Oberoende av stadium måste eleverna
exempelvis kunna få kontinuerlig läsundervisning.” (s. 53).

Med hänvisning till vad utskottet har redovisat och till vad som i Lgr 80
föreskrivs om kontakterna mellan skolan och hemmet avstyrker utskottet
motion 1981/82:1815. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att kommentarmaterial
rörande träningen av de grundläggande färdigheterna enligt
uppgift från SÖ är att vänta under våren 1983.

Enligt motion 1981/82:1127 borde det vara av betydelse för samhället att
hos skoleleverna stimulera intresset för den svenska skogen som en stor
förnyelsebar naturresurs. Motionärerna anser att riksdagen bör begära
förslag härom.

Enligt utskottets mening är kunskaper om skogen viktiga och undervisningen
i skolan om skogen och dess betydelse i olika avseenden för vårt
land bör därför vara en väsentlig och naturlig del av främst det
naturorienterande ämnesblocket. Inom ramen för temastudier och tillvalet
erbjuds stora möjligheter till fördjupade kunskaper i ämnet. Utskottet har
inhämtat att det sedan 1973 bedrivs ett projekt Skogen i skolan, vari bl. a.
skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna medverkar. I petita för budgetåret
1982/83 prioriterade skogsstyrelsen Skogen i skolan före andra informationsinsatser.
Då utskottet anser att någon särskild åtgärd från riksdagens
sida inte är påkallad, avstyrker utskottet motion 1981/82:1127.

I motion 1981/82:676 (yrkande 1) förordas att ett lämpligt urval sånger
sammanställs, som skall användas i den obligatoriska skolan för att till
kommande generationer rädda vad som i våra dagar enligt motionärerna
synes vara på väg att gå förlorat av en gemensam sångskatt. På samma sätt

UbU 1982/83:4

bör ett urval sång- och danslekar kunna ingå i skolans gymnastikundervisning.

Under föregående riksmöte behandlade kulturutskottet en likartad motion
(mot. 1980/81:727, KrU 1981/82:7). Kulturutskottet anslöt sig till de
synpunkter på vikten och värdet av att vidmakthålla den kulturella traditionen
på musikens och dansens område som motionärerna förde fram.
Utskottet pekade bl. a. på att Rikskonserter har särskilda program avsedda
för skolorna. Detta s.k. skolutbud anknyter bl. a. till svenska folkmusikoch
vistraditioner. Kulturutskottet menade att det inom skolundervisningen
torde finnas utrymme att föra vidare en levande svensk kulturtradition
på musikens och dansens område. Utskottet framhöll även att den svenska
musik- och danstraditionen som motionärerna ville värna om också förs
vidare på andra sätt såsom i förskolan, kyrkan och folkrörelserna. Kulturutskottet
fann inte att en särskild utredning så som motionärerna föreslagit
var påkallad.

För egen del finner utbildningsutskottet skäl att erinra om vad Lgr 80
bl. a. föreskriver om undervisningen i ämnet musik. Målet för undervisningen
är bl. a. att eleverna skall få kunskap om musiken och dess funktion
och villkor i olika miljöer, kulturer och tider. Under avsnittet huvudmoment
heter det bl. a. att musiken inte skall studeras isolerad utan skall ses
mot bakgrund av den kultur i vilken den utvecklats. Eleverna skall få
möjlighet att studera sångtexter med avseende på tids- och miljöskildringar,
samhällsvärderingar, budskap m.m. För undervisningen i ämnet
idrott upptas i läroplanen sånglekar och folkdanser.

Det kan i sammanhanget vara av värde att peka på vad som sägs i fråga
om lekar i arbetsplanen för förskolan (Förskolans pedagogiska verksamhet
- mål och inriktning. Socialstyrelsen 1981). Där heter det bl. a.: "Mycket
av ett kollektivt kulturarv riskerar att gå förlorat om inte förskoleverksamheten
självklart tar upp gamla lekar, sånger, rim och ramsor, danslekar,
sagor och berättelser som länge varit gemensam egendom och som binder
samman generationerna.” (s. 33). Som utskottet ser det, bör det vara
möjligt att inom ramen för de i Lgr 80 angivna huvudmomenten på lågstadiet
knyta an till vad barnen i nu berört hänseende har sysslat med i
förskolan.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta det initiativ till åtgärder som
motionärerna begär. Med hänvisning till vad som har anförts i det föregående
avstyrker utskottet motion 1981/82:676 yrkande 1.

Ett antal motioner tar upp undervisningen i religionskunskap. Grundskolan
bör enligt motion 1981/82:1375 helt sekulariseras och religionskunskap
avskaffas som särskilt ämne (yrkande 3 a). I motion 1981/82:771
begärs en uppföljning av kristendomsundervisningens ställning inom ramen
för religionsämnet, så att undervisningen i kristendom med bibelkunskap
får erforderligt utrymme (yrkande 2). Riksdagen bör enligt motion

UbU 1982/83:4

1981/82:1364 uttala att kristendomsundervisningen skall bli ett självständigt
ämne i grundskolan. Ett likartat förslag förs fram i motion 1981/
82:1376, enligt vilket en särställning måste garanteras för skolundervisningen
i kristendom inom ämnet religionskunskap. 1 motion 1981/82:1792
yrkas att ämnet religionskunskap erhåller en fortsatt kvalitativ förstärkning.
Enligt motion 1981/82:275 bör den nya översättningen av Nya testamentet
användas i undervisningen i grundskola och förskola.

Riksdagens beslut år 1979 om ny läroplan för grundskolan innebar bl. a.
att ämnet religionskunskap skall finnas som särskilt ämne (prop. 1978/
79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422). Utskottet finnér inte skäl för
riksdagen att i denna fråga ändra sitt ställningstagande, varför motion 1981/
82:1375 yrkande 3 a bör avslås.

Utbildningsutskottet har i samband med behandlingen av proposition
1978/79:180 om grundskolans nya läroplan ingående behandlat undervisningen
i religionskunskap. Föredragande statsrådet uttalade då att särskild
tid bör anges för den samhällsorienterande sektorn och att religionskunskap
bör ingå i denna. Ett flertal kristna organisationer hade enligt uppgifter
i propositionen (s. 77) ställt sig positiva till en integration av ämnet
religionskunskap i den samhällsorienterande sektorn. Utskottet anslöt sig
till förslaget, men framhöll (UbU 1978/79:45, s. 28) att religionskunskap
borde finnas som särskilt ämne och få motsvarande andel av det samhällsorienterande
blocket som i den då gällande timplanen. Utskottet förutsatte
vidare att Bibeln även fortsättningsvis skall användas som centralt läromedel
inom undervisningen i religionskunskap.

Som utskottet ser det är religionskunskapsämnets ställning genom riksdagsbeslutet
klar. Riksdagens beslut har sedermera följts upp genom regeringens
beslut om läroplan för grundskolan (Lgr 80). Denna gäller i sin
helhet fr. o.m. innevarande hösttermin. Vad gäller målet och innehållet i
undervisningen vill utskottet i korthet erinra om att ”eleverna skall få
vidgade kunskaper om den kristna religionen med Bibeln i centrum. Även
om kristendomen betyder mest för att förstå vår egen kultur, skall det
kristna arvet jämföras med andra religiösa traditioner och livsåskådningar.
” (Lgr 80 s. 121). Med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande
i ämnet och till vad utskottet nu anfört föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1981/82:771 yrkande 2, 1981/82:1364 och 1981/
82:1376. Som bilaga till detta betänkande har fogats ett utdrag ur Lgr 80
som avser kursplanen för samhällsorienterande ämnen, avsnittet Människans
frågor inför livet och tillvaron; Religionskunskap.

Under innevarande budgetår kan lärare i grundskolan genomgå utbildning
inom övergripande kunskapsområden, vilket inbegriper bl. a. livsåskådningsfrågor,
med lön utan avdrag under en tid av fem veckor. Kurs i
religionskunskap - ämnesfördjupning och metodik — kan dessutom erbjudas
till klasslärare i grundskolan under en tid av fem veckor med lön utan
avdrag. Med hänvisning till att religionskunskap därmed är ett prioriterat

UbU 1982/83:4

ämne när det gäller personalutbildning på skolområdet, avstyrker utskottet
motion 1981/82:1792.

Utskottet har erfarit att det nu föreligger en version av Bibeln som bl. a.
är avsedd för skolundervisning. Den omfattar dels nyöversättningen av
Nya testamentet, dels 1917 års översättning av Gamla testamentet. Den
senare har setts över språkligt. Revisionen är godkänd av Svenska bibelsällskapet.
Då det kan förutsättas att kommunerna köper in den nya
versionen av Bibeln alltefter som gamla uppsättningar behöver ersättas
och låter den användas i undervisningen, får yrkandet i motion 1981/
82:275 anses vara tillgodosett och avstyrks därmed.

I Stockholm pågår sedan läsåret 1981/82 försöksverksamhet med franska
som första främmande språk i grundskolan. I motion 1981/82:583 föreslås
att försöksverksamhet med annat nybörjarspråk än engelska möjliggörs i
ökad omfattning.

Då det ankommer på regeringen att med beaktande av gjorda erfarenheter
besluta om sådan försöksverksamhet som behandlas i motionen, bör
riksdagen enligt utskottets uppfattning avstå från ett uttalande i frågan.
Utskottet avstyrker därmed motion 1981/82:583.

I syfte att öka möjligheterna till kontakt med de gravt hörselskadade, de
döva och de dövstumma föreslås i motion 1981/82: 580 att riksdagen begär
att åtgärder vidtas för att stimulera teckenspråksundervisning i grundskolan
(yrkande 2).

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågan om teckenspråksundervisning
i skolan, senast i sitt betänkande UbU 1980/81:10 (s.
2—3), till vilket utskottet hänvisar. Integrationsutredningen (U 1978:07)
har tidigare i år avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1982:19) Handikappade
elever i det allmänna skolväsendet. Betänkandet remissbehandlas f. n.
Med hänvisning härtill och till riksdagens tidigare ställningstaganden i
frågan om teckenspråksundervisning i grundskolan bör motion 1981/
82:580 yrkande 2 avslås.

I motion 1981/82:577 begärs åtgärder för att ge konsumentfrågorna en
starkare ställning i grundskolans undervisning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av att skolan
förmedlar kunskaper i konsumentfrågor till alla barn i skolan och att skolan
på så sätt bidrar till att dessa stärks i sin framtida konsumentroll. Utskottet
har inhämtat att SÖ har börjat utarbeta kommentarmaterial i ämnet. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/
82:577.

Betygsfrågan behandlas i motionerna 1981/82:1375 yrkande 4 och 1981/
82:2045 yrkande 5 i denna del (motivering i motion 1981/82:2018). I den
förra motionen krävs ett uttalande att de graderade betygen helt skall
avskaffas i grundskolan, i den senare framförs en motsatt uppfattning,
nämligen att betyg skall ges på alla stadier i grundskolan.

UbU 1982/83:4

Betygsättningen i grundskolan behandlades ingående av riksdagen i
samband med beslutet om ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/79:180,
UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422). Beslutet innebär att betyg fr.o.m.
läsåret 1982/83 endast skall ges vid slutet av samtliga terminer i årskurserna
8 och 9. Betygen skall ges i en femgradig skala. Det finns enligt
utskottets uppfattning ingen anledning för riksdagen att ändra detta beslut.
Därmed avstyrks motionerna 1981/82:1375 yrkande 4 och 1981/82:2045
yrkande 5 i denna del.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande de materiella villkoren för grundskolans
undervisning avslår motion 1981/82:1375 yrkande 3 c,

2. att riksdagen beträffande avgiftsbeläggning av skolmåltider avslår
motion 1981/82:1375 yrkande 7,

3. att riksdagen beträffande överförande av läromedelsproduktionen
i samhällelig ägo avslår motion 1981/82:1375 yrkande 5,

4. att riksdagen beträffande frivilliga insatser av föräldrar och andra
i skolarbetet avslår motion 1981/82:2045 yrkande 2,

5. att riksdagen beträffande frånvaroregistreringen i skolan avslår
motion 1981/82:2045 yrkande 3,

6. att riksdagen beträffande viss uppläggning av skolans undervisning
avslår motion 1981/82: 2045 yrkande 1,

7. att riksdagen beträffande ny läroplan för grundskolan avstyrker
motion 1981/82:1375 yrkande 1 i denna del,

8. att riksdagen beträffande utbildningsutskottets deltagande i visst
läroplansarbete avslår motion 1981/82:1375 yrkande 2 i denna
del,

9. att riksdagen beträffande momentet skola och arbetsliv avslår
motion 1981/82:1375 yrkande 3 b,

10. att riksdagen beträffande skolinformatörer avslår motion 1981/
82:1372,

11. att riksdagen beträffande program mot läs- och skrivsvårigheter
avslår motion 1981/82:1815,

12. att riksdagen beträffande undervisning om skogen avslår motion
1981/82:1127,

13. att riksdagen beträffande åtgärder för bevarande av en gemensam
svensk sång- och lektradition avslår motion 1981/82:676
yrkande 1,

14. att riksdagen beträffande religionskunskapsämnets ställning
m.m. avslår motionerna 1981/82:275, 1981/82:771 yrkande 2,
1981/82:1364, 1981/82:1375 yrkande 3 a, 1981/82:1376 och 1981/'
82:1792,

UbU 1982/83:4

15. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med annat nybörjarspråk
än engelska avslår motion 1981/82: 583,

16. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning i grundskolan
avslår motion 1981/82:580 yrkande 2,

17. att riksdagen beträffande konsumentfrågorna i undervisningen
avslår motion 1981/82:577,

18. att riksdagen beträffande betygsättningen i grundskolan avslår
motionerna 1981/82:1375 yrkande 4 och 1981/82: 2045 yrkande 5
i denna del.

Stockholm den 24 november 1982

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s),
Björn Samuelsson (vpk), Göran Persson (s), Gunnar Hökmark (m). Larz
Johansson (c), Ingvar Johnsson (s) och Kenth Skårvik (fp).

Reservationer

1. Skolans materiella resurser och skolmåltidsavgifter (mom. 1 och 2)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Med anledning”
och på s. 4 slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna konstaterar utskottet att olikheterna mellan
kommunerna är stora i vad avser de materiella resurser som ställs till
skolornas förfogande. Resurserna är i allmänhet mindre i kommuner och
bostadsområden som domineras av arbetarbefolkning. Detta innebär i
realiteten en särbehandling av eleverna som redan i dag kan betecknas som
långtgående.

Utskottet anser att statsmakterna nu bör attackera detta problem. Utgångspunkten
bör härvid inte vara en ytterligare differentiering av statens
bidrag i basresurser och i olika former av förstärkningsresurser och inte
heller en förlitan på att kommunerna själva skjuter till de resurser som
behövs. Som utskottet ser det är det enda sättet på vilket det är möjligt att
komma till rätta med problemet att staten tar över hela det ekonomiska
ansvaret för skolans verksamhet. Riksdagen bör begära att regeringen
föranstaltar om åtgärder i detta syfte. Med hänvisning till det anförda bör
riksdagen med bifall till motion 1981/82:1375 yrkande 3 c som sin mening

UbU 1982/83:4

ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om de materiella villkoren
för grundskolans undervisning.

Skolmåltidsverksamheten är en mycket viktig del av skolans totala
verksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör det inte komma i fråga att
kommuner skall kunna avgiftsbelägga skolmåltiderna. Regeringen bör därför
framlägga förslag om sådana bestämmelser att avgifter för elevernas
skolmåltider förbjuds. Riksdagen bör med bifall till motion 1981/82:1375
yrkande 7 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande de materiella villkoren för grundskolans
undervisning med bifall till motion 1981/82:1375 yrkande 3 c
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. att riksdagen beträffande avgiftsbeläggning av skolmåltider med
bifall till motion 1981/82:1375 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Produktionen av läromedel (mom. 3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Sorn en” och
slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Skolan är för att kunna upprätthålla undervisning av hög kvalitet beroende
av goda läromedel. Det förslag som förs fram i motion 1981/82: 1375
(yrkande 5) verkar i direkt motsatt riktning. En total samhällskontroll över
all läromedelsproduktion undanröjer förutsättningarna för den kvalitetsstärkande
konkurrens som i dag råder på läromedelsmarknaden.

Ett förstatligande av läromedelsproduktionen är emellertid allvarligare
än så. Ett överförande av produktionen av läromedel i samhällets ägo
skulle innebära en radikal centralisering av ett viktigt inslag i undervisningen.
Den möjlighet lärarna i dag har att inom vida ramar själva utifrån
elevernas bästa och med kunskap om varje skolas speciella förutsättningar
välja lämpliga läromedel skulle bli illusorisk om kravet i motionen bifölls.
En sådan utveckling motverkar direkt den mångsidighet som skolan enligt
utskottets uppfattning skall präglas av.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1981/82:1375 yrkande

3. Produktionen av läromedel (mom. 3)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Sorn en” och
slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse;

UbU 1982/83:4

Ett ställningstagande till motionsyrkandet måste enligt utskottets mening
göras utifrån att basläromedel och väsentliga hjälpmedel kostnadsfritt
skall ställas till elevernas förfogande som gåva. Mot bakgrund härav är det
principiellt betänkligt att privata monopolföretag alltmer dominerar läromedelsmarknaden
och får möjlighet att ständigt höja priserna. Det enda
sättet att komma till rätta med dessa oacceptabla förhållanden är att
produktionen av läromedlen förs över i samhällets ägo. Regeringen bör
framlägga förslag härom för riksdagen. Med hänvisning till det anförda bör
riksdagen med bifall till motion 1981/82:1375 yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet har anfört om överförandet av läromedelsproduktionen
i samhällelig ägo.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande överförande av läromedelsproduktionen
i samhällelig ägo med bifall till motion 1981/82:1375 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

4. Centralt meddelade bestämmelser för frånvaroregistrering (mom. 5)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Riksdagen
har” och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Skolan måste på ett tidigt stadium kontakta hemmen och vidta andra
nödvändiga åtgärder när det gäller elevers ogiltiga frånvaro. Detta bör
enligt utskottets uppfattning vara riktlinjen för det fortsatta arbetet i skolan
med att söka komma till rätta med de problem som hänger samman med
den otillåtna frånvaron från skolan. SÖ:s förslag till åtgärder i skrivelse till
regeringen den 19 oktober 1981 med anledning av ett uppdrag av regeringen
i frågan bör i stort kunna ligga till grund för detta arbete. Enligt
utskottets uppfattning kommer emellertid åtgärderna lokalt ute på de enskilda
skolorna att bli mer effektiva, om de baseras på enhetliga regler för
frånvaroregistreringen, vilka bör meddelas centralt. Regeringen bör med
bifall till motion 1981/82:2045 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande frånvaroregistreringen i skolan med
bifall till motion 1981/82:2045 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1982/83:4

5. Ny läroplan för grundskolan (morn. 7)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar "Riksdagen
beslöt” och slutar ”grundskolan utarbetas” bort ha följande lydelse:

I motion 1981/82: 1375 yrkande 1 (i denna del) begärs initiativ till att ny
läroplan för grundskolan utarbetas. Motionärerna menar bl. a. att kraven
på skolan bör ökas, när det gäller förmedling av kunskaper och färdigheter
till dem som skall bli de direkta producenterna eller tjänstemän på lägre
nivåer.

Utskottet ansluter sig till det synsätt som uttrycks i motionen innebärande
bl. a. att det ur arbetarklassens perspektiv föreligger ett ökat behov av
utbildning till följd av den höga teknologi som i dag ingår i produktionsprocessen.
För att på sikt kunna omvandla en produktion styrd av profit
till en produktion styrd av människors behov kan kunskaper och färdigheter
inte undvaras. Enligt utskottets mening bör skolan göras alltigenom
demokratisk och tillgodose folkflertalets intressen. Detta bör vara riktlinjer
för utarbetandet av en ny läroplan. Riksdagen bör begära att regeringen
vidtar åtgärder för ett sådant arbete. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motion 1981/82: 1375 yrkande 1 i denna del som sin mening
ger regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande ny läroplan för grundskolan med bifall
till motion 1981/82:1375 yrkande 1 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Avskaffande av ämnet religionskunskap (mom. 14)

Björn Samuelsson (vpk) anser •

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Riksdagens
beslut” och på s. 10 slutar ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall skolan inte meddela den undervisning i
livsåskådningsfrågor som inryms i ämnet religionskunskap. Religionens
roll i samhällsutvecklingen och den historiska uppgift som kyrkan har
uppfyllt i samhället bör göras till föremål för en på vetenskaplig grund
byggd framställning och diskussion i ämnen som historia och samhällskunskap.
Någon speciell plats för orientering om t. ex. de bibliska skrifternas
innehåll, om kristen tro och etik bör inte finnas i läroplanen. Som en följd
av utskottets uppfattning att religionskunskapen skall avskaffas som särskilt
ämne och att grundskolan helt bör sekulariseras avvisar utskottet
samtliga förslag i motionerna 1981/82:771, 1981/82:1364 och 1981/82:1376
om kristendomsundervisning i grundskolan. Mot bakgrund av vad utskottet
har anfört om ämnet religionskunskap avvisar utskottet vad som i

UbU 1982/83:4

motion 1981/82:1792 har förordats om kvalitativ förstärkning av ämnet
religionskunskap och vad som i motion 1981/82:275 har förordats om
användning av den nya översättningen av Nya testamentet.

Med hänvisning till det anförda föreslås riksdagen med bifall till motion
1981/82:1375 yrkande 3a och med avslag på motionerna 1981/82:771 yrkande
2, 1981/82:1364 och 1981/82:1376 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet har anfört om religionskunskapsämnets ställning.
Samtidigt bör riksdagen avslå motionerna 1981/82:275 och 1981/82:1792.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande avskaffande av ämnet religionskunskap
med bifall till motion 1981/82:1375 yrkande 3 a och med avslag
på motionerna 1981/82:275, 1981/82:771 yrkande 2, 1981/
82: 1364, 1981/82:1376 och 1981/82:1792 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Betyg (mom. 18)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Betygsättningen
i” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det inte möjligt att motivera betygens
existens med hänvisning till att de behövs för urvalet till fortsatt utbildning.
Urvalssystemet är som utskottet ser det inte något annat än ett bevis
på samhällets oförmåga att tillhandahålla den utbildning som ungdomarna
och deras föräldrar önskar. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen
avslå motion 1981/82:2045 yrkande 5 i denna del och bifalla motion 1981/
82:1375 yrkande 4 och därvid som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet har anfört om betygens avskaffande i grundskolan.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen beträffande betyg sättningen i grundskolan med
bifall till motion 1981/82:1375 yrkande 4 och med avslag på
motion 1981/82:2045 yrkande 5 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

8. Betyg (mom. 18)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar "Betygsättningen
i” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Betygen har som få andra områden varit föremål för politisk debatt de
senaste åren. Krav har rests på att betygen skall avskaffas. Som skäl
anförs att betygsättningen drabbar eleverna på ett orättvist sätt.

UbU 1982/83:4

Sådana krav har inte vunnit riksdagens bifall. Ändå har ett negativt
synsätt på betygen tillåtits inverka på de beslut om betygen som riksdagen
de senaste åren har fattat. I andra sammanhang, t. ex. i riksdagens allmänpolitiska
debatt hösten 1982, har utbildningsminister Lena Hjelm-Wallén
angivit att socialdemokraterna alltjämt strävar efter en helt betygsfri skola.

Utskottet kan inte acceptera det grundläggande synsätt som kraven på
en betygsfri skola utgår från. Betyg skall och får inte ses som något i
grunden felaktigt som det gäller att steg för steg avveckla. Betygen är i
stället ett naturligt inslag i en kontinuerlig mätning av elevernas kunskaper.
Eleverna har vidare rätt att få sitt kunnande bedömt. Detta bör ske efter
bestämda krav.

Dagens betygsättning i grundskolan är mot denna bakgrund otillfredsställande.
Eftersom betyg inte ges förrän i åk 8 saknas den möjlighet att
bedöma elevernas prestationer som en kontinuerlig betygsättning redan
från lågstadiet medger.

Genom att betyg sätts först de två sista åren i den obligatoriska skolan
riskerar den information som betygen förmedlar att komma som en chock
för eleverna. Tiden blir dessutom ofta för kort för de elever som genom
ökade insatser måste komplettera sina kunskaper. En betygsättning som
införs alltför sent i grundskolan blir ett hinder för en god kvalitet på
gymnasieskolan.

Starka skäl talar sålunda för att betyg skall ges på alla stadier i grundskolan.
Eleverna och föräldrarna, men också skolan, får genom en sådan
betygsättning tidigt fasta mått på hur inlärningsprocessen fortskrider. Fortsatta
studier efter grundskolan kan därigenom också ske på en fastare
grund än eljest.

Utskottets mening är alltså att betyg skall ges utifrån bestämda krav på
alla stadier i grundskolan. Samma grundläggande krav på betygsättningen
som gäller för grundskolan bör också gälla för gymnasieskolan.

Mot denna bakgrund finnér utskottet det angeläget att betygsfrågan
snabbt och slutgiltigt löses enligt principerna i motion 1981/82:2018. Regeringen
bör ta initiativ till en utredning som bör redovisa förslag senast vid
årsskiftet 1983/84. Härvid bör bl. a. beaktas:

— Betygen skall vara kursrelaterade.

— Betygen skall ges i såväl grundskolan som gymnasieskolan och på

grundskolans samtliga stadier.

— Betygen skall innehålla så många betygssteg att en rättvisande betygsättning
möjliggörs.

I anslutning härtill vill utskottet framhålla att varken riksdagsbeslutet
om läroplanen för grundskolan (Lgr 80) eller läroplanen själv enligt utskottets
uppfattning ger något stöd för uppfattningen att blockbetyg skall
introduceras.

UbU 1982/83:4

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen beträffande betygsättningen i grundskolan med anledning
av motion 1981/82:2045 yrkande 5 i denna del och med
avslag på motion 1981/82:1375 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Särskilda yttranden

1. Skolinformatörer (morn. 10)

Kenth Skårvik (fp) anför:

Utskottet hänvisar till det kommentarmaterial avseende skola och arbetsliv
som SÖ färdigställt i maj 1982 vad gäller det lämpliga i att utnyttja
de skolinformatörer som arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna tillhandahåller.

Jag vill dessutom erinra om den informationsresurs som ett aktivt hemskola-samarbete
erbjuder. Lgr 80:s starka betoning av arbetslivsorienteringen
gör att alla möjligheter till arbetslivskontakter måste tas till vara. 1
detta arbete bör föräldrarnas kunskaper och erfarenheter vara ett viktigt
inslag.

2. Betygsättningen i grundskolan (mom. 18)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anför:

Behandlingen av elev- och föräldraprotesten mot de s.k. blockbetygen
är belysande för den nuvarande regeringens ambivalenta inställning i fråga
om betygen. I valrörelsen instämde företrädare för bl. a. socialdemokraterna
i kraven på ett avskaffande av blockbetygen och en rättvisande betygsättning
i varje enskilt ämne. Efter valrörelsen däremot har den nytillträdda
regeringen återigen anslutit sig till tanken på blockbetyg. Endast
övergångsvis skall betyg kunna ges i enskilda ämnen. Den uttunnade
betygsättningen blir därigenom ett steg bort från betyg som mätare på
elevernas kunskaper.

UbU 1982/83:4 Bilaga

Utdrag ur läroplan för grundskolan (Lgr 80, s. 127—128)

Människans frågor inför livet och tillvaron; Religionskunskap

Lågstadiet

Livsfrågor, tro och etik: Hur olika etiska uppfattningar styr våra handlingar
och våra ställningstaganden till olika livsfrågor, t. ex. om rätt och
orätt, gott och ont, synen på människan och tillvaron. Betydelsen av en
religiös tro när man på olika sätt i livet tar ställning till livsfrågor. De
aktuella livsfrågorna kan vara av typen vårt ansvar för varandra och för allt
levande, frågor kring tingen, livet och döden, människors likheter och
olikheter, kamrat- och familjerelationer, att lösa konflikter, ensamhet,
gemenskap, trygghet, tröst, vänskap, ärlighet, rättvisa.

Undervisningen skall utgå från och anknytas till elevernas egna erfarenheter,
aktuella händelser och företeelser och behandla aktuella personer i
nutiden. I undervisningen ingår också studier av

- Bibeln, t. ex. Abraham och patriarkberättelserna, Josef och hans bröder,
Moses, valda händelser ur Jesu liv,

- några kyrkor och samfund i närsamhället,

- sånger och psalmer i anslutning till det behandlade stoffet,

- personer och livsmönster inom bl. a. judendomen.

Mellanstadiet

Livsfrågor, tro och etik: Hur olika etiska uppfattningar styr våra handlingar
och våra ställningstaganden till olika livsfrågor, t. ex. om rätt och
orätt, gott och ont, synen på människan och tillvaron. Betydelsen av en
religiös tro när man på olika sätt i livet tar ställning till livsfrågor. De
aktuella livsfrågorna kan vara av typen hur allt började, hur livet förs
vidare, sexualetik, människans villkor, frihet, rättvisa och rättfärdighet,
våld, krig och förtryck, sjukdom och olyckor, döden och människans
åldrande, samvete, förlåtelse, det egna jaget.

- Bibeln, t. ex. skapelseberättelserna, profeterna, Jesu möten med människor,

- kyrkokunskap, t. ex. Petrus, Franciscus, Birgitta, Luther, 1600- och
1700-talen,

- personer, tänkesätt och livsmönster inom några samfund och religioner.
Lämpliga sånger och psalmer.

Högstadiet

Livsfrågor, tro och etik: Hur olika uppfattningar styr våra handlingar
och våra ställningstaganden till olika livsfrågor, t. ex. om rätt och orätt,

UbU 1982/83:4 Bilaga

gott och ont, synen på människan och tillvaron. Betydelsen av en religiös
tro när man på olika sätt i livet tar ställning till livsfrågor. De aktuella
livsfrågorna kan vara av typen människans olika livserfarenheter, hur våra
normer och värderingar uppstår, relationer, ansvar, sexualetik, samspel i
naturen, fritidens och teknikens användning, samvete, skuld och förlåtelse,
brott och straff, frälsning och nåd, tro och bön, kärlek och hopp,
mening och meningslöshet, ensamhet och trygghet, livskvalitet, verklighetsflykt.

— Bibeln, t. ex. det gamla och det nya förbundet. Jesu förkunnelse, Jesus
som Kristus, den urkristna förkunnelsen, särskilt enligt Paulus. Bibelns
tillkomst och Bibeln som inspirationskälla,

— kyrkokunskap, t. ex. väckelserörelserna, katolska kyrkan, nyandliga
rörelser, gudstro i modern tid, mission och u-landshjälp,

— religionshistoria, t. ex. buddhism, hinduism, islam, judendom, naturfolkens
religioner. Musikens religiösa funktioner,

— andra livsåskådningar än de religiösa, t. ex. marxism och humanism.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982