UbU 1982/83:16
Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:16
om tjänstekonstruktionen m. m. för studie- och yrkesorientering i
grundskolan och gymnasieskolan (prop. 1982/83:69)
Propositionen
Regeringen har i proposition 1982/83:69 (utbildningsdepartementet)
dels föreslagit riksdagen att upphäva beslutet om en ny typ av statligt
reglerade tjänster för syo-funktionen i grundskolan och gymnasieskolan
samt för uppföljande syo,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om utgångspunkter för fortsatta överväganden om tjänstekonstruktionen
för syo.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1982183:69
1982/83:145 av Kerstin Göthberg m. fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen
med avslag på proposition 1982/83:69 som sin mening ger regeringen till
känna att reformarbetet beträffande utformningen av tjänst för studie- och
yrkesorientering m. m. bör fortgå i enlighet med riksdagens beslut år 1981.
1982/83:174 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1982/83:69,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en undervisningsdel
alltid bör ingå i syo-tjänsten och att tjänster med enbart syo
inte inrättas.
1982/83:175 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen med ändring i proposition 1982/83:69 beslutar
a) att — med ändring av beslutet år 1981 — den nya organisationen i
fråga om tjänster för studie- och yrkesorientering m. m. skall börja tillämpas
den 1 juli 1984,
b) att hos regeringen hemställa om åtgärder för utformning av ny utbildning
för syo-konsulenter, innefattande ämneslärarutbildning, till 160 poäng,
c) att hos regeringen hemställa om åtgärder för att erbjuda ämneslärarutbildning
för redan anställda syokonsulenter som saknar sådan kompetens,
d) att hos regeringen hemställa att vid utformningen av den under b)
nämnda utbildningen bör beaktas behovet av ett förstärkt samband mellan
skola och arbetsliv,
1 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 16
UbU 1982/83:16
2
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagens
beslut om riktlinjer för tjänster för studie- och yrkesorientering m. m. i
övrigt skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med hithörande frågor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen ej
anser att syo-konsulenterna bör engageras i kommunal ungdomsuppföljning
eller annan rent kommunal verksamhet i den mån sådan verksamhet
faller utanför skolans område.
Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1982183
1982/83:960 av Rune Rydén (m) och Hans Nyhage (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att utbildningen på syo-linjen skall omfatta syo i kombination
med ett av ämnena samhällskunskap, engelska och matematik.
Utskottet
Riksdagen beslutade år 1981 om tjänstekonstruktion för studie- och
yrkesorientering (syo) i grundskolan och gymnasieskolan samt för uppföljande
syo (prop. 1981/82:15, UbU 1981/82:6, rskr 1981/82:115). Beslutet
innebär att för syo-funktionen i grundskolan och gymnasieskolan samt för
uppföljande syo skulle inrättas statligt reglerade tjänster och att undervisning
i ämne skulle införas som en reguljär del av syo-tjänsten. Riktlinje för
anordnandet av tjänster borde vara att större delen av tjänsten utgörs av
syo-uppgifter. Den nya organisationen i fråga om tjänster skulle bölja
tillämpas den 1 juli 1983.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fick i januari 1982 den dåvarande
regeringens uppdrag att lägga fram förslag till en ny utbildning för
syo-funktionärer i skolväsendet. Utbildningen skulle enligt uppdraget omfatta
högst 120 poäng och innefatta syo, ämnesutbildning och praktiskpedagogisk
utbildning samt ha syo som huvudinnehåll.
UHÄ redovisade uppdraget i en skrivelse till regeringen i september
1982. Ämbetet fann att det enda ämne som inom ramen av 120 poäng kan
kombineras med syo är samhällskunskap. UHÄ förordade emellertid att
syo även skulle kunna kombineras med ämnena matematik, engelska,
historia, religionskunskap och kemi. I dessa fall bör enligt UHÄ utbildningen
omfatta 150 poäng. Vidare föreslog UHÄ ett alternativ med vidareutbildning
om 60 poäng för redan yrkesverksamma lärare.
I nu föreliggande proposition anför föredragande statsrådet att hon inte
anser det försvarbart att i nuvarande ekonomiska läge ge utbildningen den
längd som UHÄ föreslår när det gäller kombination av syo och andra
ämnen än samhällskunskap. Förutsättningarna att förverkliga den beslutade
ordningen har således enligt statsrådet på denna väsentliga punkt ändrats.
Föredragande statsrådet pekar vidare på förändringar som kan förutses
i vad avser underlaget för lärartjänster i såväl grundskolan som
gymnasieskolan. Tillgången på behöriga lärare inom särskilt den samhälls
-
UbU 1982/83:16
3
vetenskapliga sektorn väntas vara god framöver. Mot denna bakgrund
förordas i propositionen att den av riksdagen beslutade ordningen med nya
tjänster för syo eller syo i kombination med undervisning upphävs. Förslaget
medför att nuvarande syo-konsulent- och yrkesvalslärartjänster bör
behållas tills vidare.
Ytterligare beredning av ärendet avses äga rum inom regeringskansliet
med sikte på att ett nytt förslag skall föreläggas riksdagen senast i 1985 års
budgetproposition.
I propositionen redovisas utgångspunkter för de fortsatta övervägandena
om tjänstekonstruktionen för syo. Riksdagen bereds tillfälle att ta del
av vad som anförs härom.
I motionerna 1982/83:145, 1982/83:174 (yrkande 1) och 1982/83: 175
(yrkandena 2 och 3) avvisas regeringens förslag. Det beslut om statligt
reglerade tjänster för syo-verksamheten som riksdagen fattade år 1981 bör
enligt motionärerna ligga fast. Även riktlinjerna i övrigt bör enligt motionerna
1982/83:145 och 1982/83:175 (yrkande 2) fortfara att gälla. Enligt
motion 1982/83:175 bör emellertid tidpunkten för ikraftträdandet av riksdagens
beslut uppskjutas till den 1 juli 1984 (yrkande 1 a). Vad gäller
innehållet i syo-tjänsterna förordas i motion 1982/83:174 att en undervisningsdel
alltid bör ingå (yrkande 2).
Utbildningsfrågor i vad avser syo tas upp i motionerna 1982/83:175 och
1982/83:960. I den förra begärs åtgärder för utformning av en utbildning
om 160 poäng som innefattar ämneslärarutbildning. Vidare bör ämneslärarutbildning
erbjudas redan anställda syo-konsulenter som saknar ämneslärarkompetens.
När det gäller den i motionen föreslagna utbildningen om
160 poäng bör man enligt motionärerna beakta behovet av ett förstärkt
samband mellan skola och arbetsliv (yrkandena 1 b—d). I motion 1982/
83:960 skisseras en utbildning upp till förslagsvis 140 poäng innefattande
syo i kombination med ett av ämnena samhällskunskap, engelska och
matematik.
Utskottet vill för egen del anföra följande.
Utskottet har i det föregående redovisat vad som i propositionen anförs
om UHÄ:s förslag till ny utbildning för syo-funktionärer i skolväsendet.
Enligt utskottets mening ger förslaget anledning till att ompröva tidpunkten
för ikraftträdandet av riksdagens beslut år 1981 om ny organisation
i fråga om tjänster för syo-funktionen i grundskolan och i gymnasieskolan
samt för uppföljande syo. Utskottet vill härvid peka på att det inte föreligger
något underlag för beräkning av konsekvenserna i kostnadshänseende
för budgetåret 1983/84 vid ett genomförande av en reform den 1 juli 1983.
Vidare kan utskottet inte klart överblicka kostnaderna för en vidareutbildning
i undervisningsämne av nu verksamma syokonsulenter. Mot bakgrund
härav bör en fortsatt beredning av frågan äga rum. Beredningen bör
ske skyndsamt, så att ett beslut om omfattningen av syo-utbildningen och
organisationen i fråga om tjänster för studie- och yrkesorientering samt
uppföljande syo kan träda i kraft den 1 juli 1984.
UbU 1982/83:16
4
Med anledning av regeringens fortsatta beredning av ärendet vill utskottet
anföra följande.
Ett huvudsyfte med en ny tjänstekonstruktion för syo är att motverka
den ofrivilliga deltidstjänstgöring som många syo-konsulenter nu tvingas
till. I likhet med föredragande statsrådet finnér utskottet detta angeläget.
En väg att motverka den ofrivilliga deltidstjänstgöringen kan enligt utskottet
vara att kombinera syo-tjänstgöring med undervisning. Denna uppfattning
låg också till grund för beslutet år 1981 att undervisning i ämne i
fortsättningen skall ingå som en del av syo-tjänster. I sitt uppdrag den 21
januari 1982 till UHÄ att lägga fram förslag till ny utbildning för syofunktionärer
i skolväsendet angav den dåvarande regeringen bl. a. att
utbildningen fick omfatta högst 120 poäng och att den skulle innefatta
studie- och yrkesorientering, ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk utbildning.
Vidare skulle ämnesutbildningen möjliggöra undervisning i
grundskola eller gymnasieskola. Av vad som har redovisats i det föregående
framgår att UHÄ:s förslag till utbildning endast till viss del ligger inom
den ram som den dåvarande regeringen beslutade om. Frågan om syofunktionärers
utbildning kräver, som utskottet ser det, ytterligare analys.
Som utgångspunkt bör gälla att syo skall utgöra huvuddelen av utbildningen
och att syo skall kunna kombineras med undervisningsämne. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om vad som i propositionen (s. 5) anförs om
underlag för de nya syo-funktionäremas undervisning. Enligt utskottets
uppfattning bör i beredningen ytterligare alternativ än de UHÄ föreslagit
prövas. I utbildningen bör beaktas behovet av förstärkt anknytning mellan
skola och arbetsliv.
Vidare bör behovet av fortbildning närmare analyseras. Utskottet vill
inte utesluta att de ekonomiska ramarna kan sätta en gräns för vidareutbildning
av nu verksamma behöriga syo-funktionärer.
Utskottet har i det föregående berört den ekonomiska frågan och då
påtalat behovet av en analys av de ekonomiska konsekvenserna. En sådan
analys bör självfallet både ta sikte på reformen som sådan och ett bedömt
behov av fort- eller vidareutbildning. Regeringen bör även redovisa eventuella
andra ekonomiska konsekvenser som enligt dess uppfattning kan
göra sig gällande på sikt.
Vad gäller organisation av tjänster anser utskottet att regeringen vid den
fortsatta beredningen av ärendet bör belysa för- och nackdelar med kommunalt
resp. statligt reglerad syo-konsulenttjänst. Det bör därvid enligt
utskottets mening vara en strävan att anställningsförhållandena för syofunktionärer
och lärarpersonal i skolan blir så likartade som möjligt.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1982/
83:69 och motionerna 1982/83:145 i denna del, 1982/83:174 samt 1982/
83:175 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om tjänster för syo-funktionen i grundskolan och
gymnasieskolan samt för uppföljande syo. Riksdagen bör vidare med an
-
UbU 1982/83:16
5
ledning av motionerna 1982/83:145 i denna del, 1982/83:175 yrkandena 1 a,
1 b, 1 c och 1 d samt 1982/83:960 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet har anfört om utbildning av syo-funktionärer och tidpunkten
för ikraftträdande av en ny organisation i fråga om syo-tjänster i grundskolan
och gymnasieskolan.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande tjänster för syo-funktionen i grundskolan
och gymnasieskolan samt för uppföljande syo med anledning
av proposition 1982/83:69 och motionerna 1982/83:145 i denna
del, 1982/83:174 samt 1982/83:175 yrkandena 2 och 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. att riksdagen beträffande utbildning av syo-funktionärer och tidpunkten
för ikraftträdandet av en ny organisation i fråga om syotjänster
i grundskolan och gymnasieskolan med anledning av
motionerna 1982/83:145 i denna del, 1982/83:175 yrkandena 1 a,
1 b, 1 c och 1 d samt 1982/83:960 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.
Stockholm den 3 mars 1983
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per
Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m),
Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Pär Granstedt (c), Lars Svensson
(s), Göran Allmér (m), Björn Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m),
Larz Johansson (c), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Kenth Skårvik
(fp).
Reservation
Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m),
Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Kenth Skårvik (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 böljar ”Utskottet har”
och på s. 5 slutar ”och gymnasieskolan” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det nu aktuella ärendet rymmer dels frågor av
principiell karaktär såsom frågan om statligt reglerade tjänster för syo och
tjänstekonstruktionen för syo, dels frågor av mera praktisk karaktär såsom
frågan om tidpunkten för genomförande av en reform och syo-funktionärernas
utbildning. Utskottet behandlar först den principiella delen av ärendet.
UbU 1982/83:16
6
Ett huvudsyfte med den av riksdagen år 1981 beslutade tjänstekonstruktionen
för syo är att motverka den ofrivilliga deltidstjänstgöring som
många syo-konsulenter tvingas till. Utskottet finnér det angeläget att syotjänsterna
kompletteras med undervisningsuppgifter för att full tjänstgöring
skall kunna erbjudas syo-funktionärerna och deltidsarbete undvikas.
Denna uppfattning låg till grund för riksdagens beslut att undervisning i
ämne i fortsättningen skall ingå som en del av syo-tjänster. I och med att
undervisning i ämne införs som en reguljär del av syo-tjänsten borde, enligt
vad utskottet då förordade, statligt reglerade tjänster inrättas för syofunktionen
i grundskolan och gymnasieskolan. Utskottet finner inte anledning
att frångå sitt tidigare ställningstagande såvitt avser statligt reglerade
tjänster för syo i grundskolan och gymnasieskolan och dessa tjänsters
konstruktion och ansluter sig därmed till den uppfattning som i detta
hänseende har framförts i motionerna 1982/83:145, 1982/83:174 (yrkande
1) och 1982/83:175 (yrkande 2). Riksdagen bör därför med bifall till motionerna
1982/83: 145 i denna del, 1982/83: 174 yrkande 1 och motion 1982/
83:175 yrkande 2, med anledning av motion 1982/83:175 yrkande 3 och
med avslag på proposition 1982/83:69 och motion 1982/83:174 yrkande 2
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om statligt
reglerade tjänster för syo i grundskolan och gymnasieskolan och för uppföljande
syo samt dessa tjänsters konstruktion.
När det gäller den del av ärendet som avser tidpunkten för reformens
genomförande och syo-funktionärernas utbildning, vill utskottet anföra
följande.
Med hänvisning till vad som i propositionen har redovisats om UHÄ:s
förslag till utbildning anser utskottet att ärendet bör bli föremål för fortsatt
beredning såvitt avser utbildning av syo-funktionärer. Detta medför att
riksdagens tidigare beslut om ikraftträdande av reformen bör ändras. Utskottet
tillstyrker förslaget i motion 1982/83:175 yrkande 1 a att den nya
organisationen i fråga om statligt reglerade tjänster för syo m.m. skall
börja tillämpas den 1 juli 1984.
I sitt uppdrag den 21 januari 1982 till UHÄ att lägga fram förslag till ny
utbildning för syo-funktionärer i skolväsendet angav den dåvarande regeringen
bl. a. att utbildningen fick omfatta högst 120 poäng och att den
skulle innefatta studie- och yrkesorientering, ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk
utbildning. Vidare skulle ämnesutbildningen möjliggöra
undervisning i grundskola eller gymnasieskola. Av vad som har redovisats
i det föregående framgår att UHÄ:s förslag till utbildningar endast till viss
del ligger inom den ram som den dåvarande regeringen beslutade om.
Frågan om syo-funktionärernas utbildning kräver därför, som utskottet ser
det, en viss ytterligare beredning. Den fortsatta beredningen bör i huvudsak
utgå från vad som angavs i uppdraget till UHÄ den 21 januari 1982.
Utskottet vill i sammanhanget peka på att det hittills har anordnats syoutbildning
om 60 poäng. Vidare vill utskottet erinra om att UHÄ i sin
UbU 1982/83:16
7
skrivelse till regeringen anför att det torde vara värdefullt att konstruera en
variant av linjen om 60 poäng. Detta uttalas visserligen mot bakgrund av
att det är värdefullt för syo-verksamheten att rekrytera människor med
lång yrkeserfarenhet inom skolväsendet. Utskottet vill emellertid med det
anförda inte hålla för uteslutet att en reducering av syo-delen till att
omfatta mindre än de av UHÄ tidigare föreslagna 90 poängen kan komma i
fråga, om det skall vara möjligt att hålla hela kombinationsutbildningen
inom de kostnadsramar som står till buds.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1982/83:175 yrkande
1 a och med anledning av motionerna 1982/83:145 i denna del, 1982/
83:174 yrkande 1 b, 1 c och 1 d och motion 1982/83:960 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om tidpunkten för ikraftträdande
av en ny organisation i fråga om statligt reglerade tjänster för syo i
grundskolan och gymnasieskolan samt om utbildning av sy o-funktionärer.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande statligt reglerade tjänster för syo i
grundskolan och gymnasieskolan och för uppföljande syo samt
dessa tjänsters konstruktion med bifall till motionerna 1982/
83:145 i denna del, 1982/83:174 yrkande 1 och 1982/83:175 yrkande
2, med anledning av motion 1982/83:175 yrkande 3 och
med avslag på proposition 1982/83:69 och motion 1982/83: 174
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna att riksdagens
beslut från år 1981 skall ligga fast,
2. att riksdagen beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av en ny
organisation i fråga om statligt reglerade tjänster för syo i grundskolan
och gymnasieskolan samt utbildning av syo-funktionärer
med bifall till motion 1982/83:175 yrkande 1 a och med anledning
av motionerna 1982/83:145 i denna del, 1982/83:175 yrkandena 1
b, 1 c och 1 d och 1982/83:960 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983