UU 1982/83:14
Utrikesutskottets betänkande
1982/83:14
om vissa anslag m. m. inom utrikesdepartementets område (prop.
1982/83:100, bil. 5)
I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1982/
83:100, bil. 5, avseende anslagsbehov m. m. under littera A (Utrikesdepartementet
m. m.), B (Bidrag till vissa internationella organisationer), D
(Information om Sverige i utlandet), och F (Diverse) samt anslagsposten E 4
(Krigsmaterielinspektionen). Vidare behandlas i betänkandet de motioner
som väckts i anslutning till propositionen.
Utrikesdepartementet m. m.
1. Utrikesförvaltningen (A 1)
Propositionen
Genom departementsreformen och integreringen av delar av handelsdepartementet
i utrikesdepartementet utvidgas verksamhetsområdet att omfatta
handelspolitiska frågor, nordiskt samarbete, exportfrämjande åtgärder,
exportkreditgarantier samt kontroll av tillverkning och utförsel av krigsmateriel.
Därmed kommer en i flera avseenden ännu effektivare samordning av
bl. a. de exportfrämjande uppgifterna att möjliggöras. Departementsreformen
medför även organisatoriska förändringar och en överföring av personal
till utrikesdepartementet. I fortsättningen kommer bl. a. kommerskollegium,
exportkreditnämnden, importkontoret för u-landsprodukter, Sveriges
exportråd och handelssekreterarna samt stöd till interamerikanska utvecklingsbanken
(IDB) att tillhöra departementets verksamhetsområde.
Den totala anslagsökningen blir till följd av dessa åtgärder större än vad
den annars skulle ha blivit. Icke desto mindre präglas förslaget för budgetåret
1983/84 av stor återhållsamhet i de samlade utgifterna.
Departementets besparingar drivs enligt de riktlinjer som har lagts fast i en
intern besparingsutredning från december 1981. Enligt denna utredning skall
utrikesdepartementet spara 50 milj. kr. i realt penningvärde under åren
1982/83-1986/87, varav ca 25 milj. kr. på lokal- och bostadssidan. Hittills
gjorda besparingar har bl. a. medfört att ett antal utlandsmyndigheter har
lagts ned eller minskats. Trots mycket oförmånliga valutakursförändringar
har utrikesdepartementet genom en målmedveten sparsamhet uppfyllt de
hittillsvarande sparmålen. Regeringen avser att fortsätta besparingsarbetet
och bedömer det som möjligt att på lokal- och bostadssidan t. o. m.
överträffa tidigare satta mål.
Kravet på besparingar innebär en positiv utmaning att genomföra
1 Riksdagen 1982/83. 9 sami. Nr 14
UU 1982/83:14
2
reformer i syfte att höja förvaltningens effektivitet. Under år 1982 och 1983
verkställs bl. a. följande insatser:
- Ett flexibelt och enkelt system för verksamhetsplanering;
- Förändringar i rekryteringssystemet, som siktar till att säkerställa bästa
möjliga kompetens på alla nivåer;
- Ökad satsning på utbildningen inom förvaltningen och bättre integrering
av utbildningen med personalplaneringen;
- Intensifierad försöksverksamhet med planeringssamtal;
- Ökad uppmärksamhet på familjefrågorna när det gäller utlandsstationerad
personal.
Departementsreformen och integrationen av vissa delar av det förutvarande
handelsdepartementet i utrikesdepartementet medför även organisatoriska
förändringar och en överföring av personal till utrikesdepartementet.
Detta återspeglas i budgetpropositionen bl. a. i form avatten ny littera E. för
utrikeshandel och exportfrämjandefrågor har införts. Föregående års littera
E. har sålunda blivit littera F. Diverse.
Den år 1978 tillsatta UD-utredningen har avslutat sitt arbete. I det fjärde
och sista delbetänkandet (Ds UD 1982:1) behandlas samordning av
fältverksamheten, alternativa former för Sveriges representation samt
samordning av utrikesförbindelserna. Beträffande fältverksamheten konstaterar
utredningen att den integration av biståndskontoren i ambassaderna
som inleddes 1973 visat sig vara mer problematisk än som förutsetts.
Utredningen föreslår bl. a. vissa ändringar i instruktionen för utrikesrepresentationen
i syfte att klarare fastlägga att biståndskontor utgör en integrerad
del av beskickning. Härigenom hoppas utredningen bl. a. kunna undanröja
den oklarhet som funnits råda om ansvarsfördelningen mellan beskickningschef
och biståndskontorschef.
I frågan om samverkan mellan specialattachéer och övrig ambassadpersonal
menar utredningen, att dess tidigare förslag om verksamhetsplanering
kan bidra till att främja denna och underlätta för beskickningschefen att
uppfylla sitt ansvar för att myndighetens verksamhet bedrivs på bästa möjliga
sätt.
Bland alternativa former för Sveriges representation i andra länder anser
utredningen, att pågående försöksverksamhet med hemmabaserade men i
utlandet ackrediterade ambassadörer under vissa förutsättningar kan vara ett
alternativ till sidoackreditering. Sistnämnda bör dock förbli huvudformen för
bevakning av svenska intressen i länder där fast representation saknas.
Regionambassader i bemärkelsen koncentration av befintliga resurser till en
central regionmyndighet anser utredningen inte vara en realistisk tanke.
Regeringen noterar med tillfredsställelse att UD-utredningens arbete har
slutförts och att ett omfattande underlag jämte förslag och rekommendationer
nu föreligger. Utredningens förslag bereds f. n. inom departementet.
Sverige och Vatikanstaten/Heliga Stolen har under år 1982 överenskommit
att upprätta diplomatiska förbindelser.
UU 1982/83:14
3
Under innevarande budgetår har en beskickning upprättats i Abu Dhabi i
Förenade Arabemiraten. Ambassaden förestås av en t. f. chargé d'affaires
under ledning av ambassadören i Kuwait. Denna nyetablering i ett område av
stort politiskt och kommersiellt intresse kan ses som ett exempel på den
fortlöpande omprioritering av resurser som äger rum inom departementet.
Tillämpningen av denna strategi är också ett viktigt led i departementets
besparingsarbete. Sålunda har generalkonsultatet i Houston lagts ned,
medan generalkonsulaten i San Francisco, Sao Paulo och Antwerpen är
under nedläggning. Den utsända personalen i Montevideo har hemstationerats,
vilket innebär att den fortsatta bevakningen av Uruguay sker från
ambassaden i Buenos Aires. Ambassaden i Kinshasa är under nedtrappning.
Regeringen förordar vidare att det lönade konsulatet i Rotterdam läggs ned
under budgetåret 1983/84. Ytterligare nedläggningar eller minskningar av
utlandsmyndigheter kan bli aktuella.
Samtidigt är det uppenbart att nya behov av representation i utlandet
ständigt uppkommer och på bästa möjliga sätt måste tillgodoses. Regeringen
förutser bl. a. att ett lönat konsulat måste inrättas i Vancouver i samband
med den honoräre konsulns avgång under budgetåret 1983/84. Genom
omdisponering av annan tjänst samt konsulära intäkter beräknas merkostnaden
för statsverket bli ringa. Av samma skäl som i fallet Vancouver torde
det bli nödvändigt att inrätta en lönad myndighet i Malaga, där verksamhetens
omfång ökat starkt.
Vidare kommer behov att uppstå av ett lönat konsulat i Jeddah i samband
med att ambassaden år 1984 flyttar över till Riyadh.
I syfte att möjliggöra en flexibel planering och ett rationellt utnyttjande av
den utsända personalen inom ramen för den fortlöpande omprioriteringen av
resurserna föreslås att vissa medel avdelas för nya lokalanställda tjänster.
Förstärkningsbehoven finns främst vid de mindre utlandsmyndigheterna på
intressanta exportmarknader eller vid myndigheter med ökad arbetsbelastning
på grund av de nya reglerna för invandring.
Motioner
I motion 1982/83:720 av Tage Adolfsson hemställs
att riksdagen uttalar sig för att Sveriges generalkonsulat i Sao Paulo skall
fortsätta sin verksamhet.
I motion 1982/83:1233 av Gunnel Jonäng hemställs
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att avhjälpa problem som
uppkommer för medföljande maka/make vid utlandstjänstgöring.
Rättelse: S. 13. rad 1 Tillkommer: Bidrag till
rad 6 Tillkommer: Sten Sture Paterson
UU 1982/83:14
4
Utskottet
Kravet på besparingar inom statsförvaltningen har för utrikesdepartementets
del bl. a. inneburit att ett antal utlandsmyndigheter lagts ned eller att
personalstyrkan vid dem minskats. I årets budgetproposition anmäls att
generalkonsulatet i Sao Paolo och ytterligare ett par utlandsmyndigheter är
under nedläggning.
I motion 720 föreslås att generalkonsulatet i Sao Paolo behålls och att i
stället generalkonsulatet i Rio de Janeiro läggs ned, om det är så att ett av de
två generalkonsulaten i Brasilien måste upphöra med sin verksamhet.
Varje nedskärning av utrikesrepresentationen vägs noga bl. a. mot de
uppgifter på det exportfrämjande området som utlandsmyndigheterna har
att fullgöra. En nedläggning av generalkonsulatet i Sao Paolo bedömdes av
utrikesdepartementet och exportrådet vara möjlig på grund av att det där
finns en väl fungerande svensk handelskammare som ensam kan sköta den
kommersiella bevakningen. Dessutom kommer det att finnas kvar en
lokalanställd svensk honorärkonsul i Sao Paolo. I Rio de Janeiro fanns det
emellertid enligt utrikesdepartementets åsikt fortfarande behov av ett
svenskt generalkonsulat eftersom åtskilliga brasilianska myndigheter och
organisationer finns kvar i den gamla huvudstaden. En samlad bedömning av
utrikesrepresentationen i Brasilien ledde således till slutsatsen att det snarare
var generalkonsulatet i Sao Paolo än det i Rio som kunde dras in.
Utskottet har ingen anledning att ifrågasätta utrikesdepartementets
bedömning på denna punkt och avstyrker därför motion 720.
I motion 1233 begärs åtgärder av regeringen för att avhjälpa problem som
uppkommer för medföljande maka/make vid utlandstjänstgöring. Den i
motionen aktualiserade frågan har under senare år blivit alltmer central för
utrikesförvaltningen - liksom för andra institutioner som under längre
perioder har personal stationerad utomlands. Svårigheten för medföljande
make/maka att få förvärvsarbete på stationeringsorten innebär i första hand
en påfrestning för den enskilde men ställer också krav på flexibilitet och
långsiktig planering av hela utrikesförvaltningen.
Inom utrikesdepartementet pågår sedan flera år ett omfattande arbete för
att finna vägar att underlätta de medföljandes situation. Departementet och
utlandsmyndigheterna medverkar aktivt i försöken att ordna anställning för
medföljande i stationeringslandet. En första förutsättning är att mottagarlandet
beviljar arbetstillstånd för medföljande, vilket inte alltid är fallet.
Denna speciella men viktiga fråga hade utskottet anledning att behandla i sitt
betänkande UU 1980/81:19. Det konstaterades däri att regeringen på olika
vägar - i Europarådet, genom FN och bilateralt - söker uppnå överenskommelser
om att ömsesidigt underlätta medföljande makars yrkesarbete.
Erfarenheten hittills har tyvärr visat att det trots stora ansträngningar är
svårt för medföljande att få lämpligt förvärvsarbete på stationeringsorten.
Olika åtgärder övervägs därför för att minska de olägenheter - ekonomiska
UU 1982/83:14
5
och av annat slag - som uppkommer genom att den medföljande under den
tid makarna vistas utomlands ofta tvingas avstå från förvärvsarbete. Hit hör
bl. a. möjligheterna att räkna pensionspoäng under utlandsvistelse. Det är
också betydelsefullt att den medföljande kan åtnjuta tjänstledighet från sin
anställning i Sverige under utlandsperioder. F. n. är det endast statliga
arbetsgivare som har skyldighet att bevilja tjänstledighet, dock högst för en
period av sex år.
Utskottet delar motionärens bedömning att de medföljandes situation
förtjänar stor uppmärksamhet. Någon självklar och enkel lösning på
problemet torde emellertid inte finnas. Det är nödvändigt att söka sig fram på
ett flertal skilda vägar och ibland använda okonventionella metoder.
Strävandena underlättas självfallet av en positiv medverkan från övriga delar
av statsförvaltningen och kommunerna liksom från organisationer och
företag. En väl fungerande utrikesförvaltning är en angelägenhet för hela
samhället.
Med hänvisning till det aktiva arbete som redan pågår inom utrikesförvaltningen
på detta område finner utskottet emellertid inte anledning att
därutöver begära särskilda åtgärder av regeringen. Motionen avstyrks
därför.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt A 1 och hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Utrikesförvaltningen
anvisar ett förslagsanslag av 759 204 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motion 1982/83:720,
3. att riksdagen avslår motion 1982/83:1233.
2. Övriga anslagsposter under Utrikesdepartementet m. m. (A 2-A 13)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A 2-A 13 och
hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Utlandstjänstemännens
representation anvisar ett reservationsanslag av 11 280 000
kr.,
2. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Inköp, uppförande och
iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen anvisar
ett reservationsanslag av 31 700 000 kr.,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
m. m. inom de kostnadsramar som förordas i propositionen,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om kostnadsramar
för ambassadanläggningen i Riyadh och fastigheten i
New York efter verkställda entreprenadupphandlingar.
UU 1982/83:14
6
5. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Inventarier för beskickningar,
delegationer och konsulat anvisar ett reservationsanslag
av 13 220 000 kr.,
6. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Kursdifferenser anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
7. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Ersättning åt olönade
konsuler anvisar ett förslagsanslag av 7 540 000 kr.,
8. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Särskilda förhandlingar
med annan stat eller inom internationell organisation anvisar ett
förslagsanslag av 32 550 000 kr.,
9. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Kostnader för nordiskt
samarbete anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.,
10. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Kostnader för vissa
nämnder m. m. anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr.,
11. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Kommittéer m. m.
anvisar ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.,
12. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Extra utgifter anvisar ett
reservationsanslag av 565 000 kr.,
13. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Kostnader för officiella
besök m. m. anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.,
14. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Lån till personal inom
utrikesförvaltningen m. m. anvisar ett reservationsanslag av
7 700 000 kr.,
Bidrag till vissa internationella organisationer
3. Förenta Nationerna m. fl. anslag (B 1, B 3-B 5 och B 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 1, B 3-B 5 och
B 8
1. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Förenta Nationerna
anvisar ett förslagsanslag av 129 010 000 kr.,
2. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Europarådet anvisar ett
förslagsanslag av 13 900 000 kr.,
3. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) anvisar ett
förslagsanslag av 20 700 000 kr.,
4. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) anvisar ett förslagsanslag av
10 500 000 kr.,
UU 1982/83:14
7
5. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Övriga internationella
organisationer m. m. anvisar ett förslagsanslag av 530 000 kr.
Information om Sverige i utlandet
4. Svenska institutet m. fl. anslag (D 1-D 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna D 1-D 3 och
hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Svenska institutet
anvisar ett reservationsanslag av 36 800 000 kr.,
2. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Sveriges Riksradios s.y. (m)
programverksamhet för utlandet anvisar ett reservationsanslag
av 31 792 000 kr.,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att beräkna kompensation
för kostnadsökningar för UTP:s programverksamhet enligt
samma regler som kommer att tillämpas för den avgiftsfinansierade
programverksamheten vid Sveriges Radio,
4. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Övrig information om
Sverige i utlandet anvisar ett reservationsanslag av 10 900 000
kr.
Utrikeshandel och exportfrämjande
5. Krigsmaterielinspektionen (E 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 4 och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Krigsmaterielinspektionen
anvisar ett förslagsanslag av 812 000 kr.
Diverse
6. Anslagsposterna Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
m. m. (F 1) och Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna
utsedda stipendiater (F 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 1 och F 2 och
hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Ekonomiskt bistånd till
svenska medborgare i utlandet m. m. anvisar ett förslagsanslag
av 4 000 000 kr.,
2. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Bestridande av resekostnader
för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater
anvisar ett reservationsanslag av 65 000 kr.
UU 1982/83:14
8
7. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och
andra utrikespolitiska frågor (F 3)
Propositionen
I budgetpropositionen för 1982/83 ingick i motsvarande anslag, då
benämnt E3., medel för utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet
till ett belopp av 1 650 000 kr. Dennå verksamhet tilldelas budgetåret 1983/84
ett nytt anslag, F 6. Motivet härför har varit önskan att förbehålla anslaget
F3. sådana bidrag som avser information och opinionsbildning.
I förhållande till summan av de återstående posterna under E 3-anslaget
1982/83 föreslås att anslaget för budgetåret 1983/84 räknas upp med 1 426 000
kr. Den föreslagna ökningen bör fördelas enligt följande.
Bidraget till Utrikespolitiska institutets informationsverksamhet bör ökas
med 244 000 kr. med hänsyn till stigande kostnader för institutets administration
och verksamhet vid nuvarande nivå.
Till Svenska FN-förbundet föreslås utgå ett med 148 000 kr. förhöjt bidrag.
Ökningen motiveras av förbundets ökade administrativa kostnader vid
oförändrad verksamhetsnivå.
För Svenska UNICEF-kommittén beräknas en höjning av bidraget med
10 000 kr. Med hänsyn till verksamhetens karaktär och inriktning anser
regeringen det motiverat att kostnaderna för bidraget räknas av mot ramen
för det internationella utvecklingssamarbetet.
Institutet för Europa-information föreslås erhålla en höjning med 4 000
kr.
De senaste åren har engagemanget i fredsfrågan kraftigt ökat. Ett aktivt
folkligt intresse för nedrustningssträvandena är en viktig förutsättning för
effektiva svenska insatser vid internationella förhandlingar. Regeringen har
vid bedömningen av anslagsäskandena från de organisationer som ägnar sig
åt information och opinionsbildning på detta område tagit särskild hänsyn till
dessa förhållanden.
Bidraget till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för
fred och frihet föreslås höjt med 7 000 kr.
Vidare föreslås att Svenska freds- och skiljedomsföreningen erhåller ett
med 32 000 kr. förhöjt bidrag.
För Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund föreslås en höjning med
7 000 kr.
Kristna fredsrörelsen föreslås erhålla en ökning med 14 000 kr.
Kvinnor för fred bör tilldelas ett bidrag på 20 000 kr.
Regeringen föreslår också att Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för
nedrustning, med tanke på dess roll för samverkan mellan skilda svenska
organisationer verksamma inom nedrustningsinformationen, även för budgetåret
1983/84 tilldelas organisationsstöd i form av ett bidrag uppgående till
60 000 kr.
Utöver det stöd till enskilda organisationer som ovan redovisats föreslås
UU 1982/83:14
9
att ett belopp av 1 000 000 kr. anslås under en ny anslagspost benämnd
Information om freds- och nedrustningssträvanden. Efter prövning av
ansökningar från folkrörelser och andra ideella organisationer avses bidrag
komma att utgå till särskilda informationsprojekt. Anvisningar för medlens
användning och den ansökningsprocedur som bör ligga till grund för
fördelningen av bidragen kommer att fastställas inom kort.
Mot denna bakgrund har regeringen även funnit det lämpligt att ändra
anslagsrubriken till ”Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden
och andra utrikespolitiska frågor”. Anslagets delvis ändrade
karaktär motiverar också att det ges formen av ett reservationsanslag.
Motion
I motion 1982/83:194 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 11, hemställs
11.
att riksdagen till Information om freds- och nedrustningssträvanden
(F 3. Utrikesdepartementet) för budgetåret 1983/84 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag till
4 000 000 kr.
Utskottet
I budgetpropositionen föreslås att 1 milj. kr. anslås under en ny
anslagspost benämnd Information om freds- och nedrustningssträvanden.
Motionsyrkanden om ett sådant anslagsändamål har funnits under flera
tidigare riksmöten. Det är regeringens avsikt att folkrörelser och andra
ideella organisationer skall kunna ansöka om medel ur denna anslagspost för
informationsprojekt som syftar till att stärka förståelsen för fred och
nedrustning. Närmare anvisningar för ansökningsprocedur och medlens
användning kommer inom kort att fastställas av regeringen.
I motion 194, yrkande 11, föreslås att det av regeringen föreslagna
beloppet höjs med 3 milj. kr. till 4 milj. kr.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen föreslår att ett
särskilt belopp avdelas för information om fred och nedrustning. Samtidigt
förefaller det, bl. a. av statsfinansiella skäl, motiverat att inledningsvis hålla
detta särskilda belopp på en nivå som står i relation till övriga medel för
utrikespolitisk information. Utskottet avstyrker därför den ytterligare
höjning som föreslås i motion 194.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motion 1982/83:194, yrkande 11, och res. 1 (vpk)
med bifall till proposition 1982/83:100 i denna del för
budgetåret 1983/84 till Information om mellanfolkligt samarbete,
nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor
anvisar ett reservationsanslag av 6 620 000 kr.
UU 1982/83:14
10
8. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (F 4)
Propositionen
I pris- och löneomräkning jämte en viss uppräkning för valutakursutvecklingen
beräknas i enlighet med riktlinjerna för huvudförslaget sammanlagt
677 000 kr. Därutöver föreslås ett engångsbidrag på 500 000 kr. för en
utbyggnad av datorstödet i verksamheten. Den totala anslagshöjningen blir
därmed 1 177 000 kr., vilket enligt regeringens bedömning skall möjliggöra
en ökad verksamhet vid institutet.
Bakgrunden till satsningen på datorstöd står att finna i den utredning av
SIPRI.s administrativa rutiner som statskontoret på initiativ av SIPRI
företagit och som överlämnades till regeringen i september 1982.
Regeringen delar utredningens uppfattning att SIPRI:s administrativa
kapacitet kan effektiviseras genom ändrade rutiner och införande av
datorstöd. Ett första steg i denna riktning är den upphandling av ord- och
textbehandlingsutrustning som förutses äga rum vid SIPRI under budgetåret
1982/83 i samråd med statskontoret. I ett andra steg förordas att en generell
mindre dator anskaffas under budgetåret 1983/84 till en beräknad kostnad av
500 000 kr. för hanteringen av vapen- och adressregistren samt stöd i löneoch
ekonomiadministration. Regeringen förutsätter att genomförandet av
utredningens förslag, inkl. utarbetandet av kravspecifikationer och föreskrifter,
upprättandet av en organisationsplan m. m., sker i nära samverkan med
statskontoret.
SIPRI:s förslag om överförande av sex tjänster till den av regeringen
fastställda personalförteckningen biträds inte av regeringen.
Motion
I motion 1982/83:194 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 9, hemställs
9. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(F 4. Utrikesdepartementet) för budgetåret 1983/84 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 478 000 kr. förhöjt reservationsanslag
till 13 858 000 kr.
Utskottet
I motion 194, yrkande 9, begärs att anslaget SIPRI höjs med 478 000 kr.
utöver regeringens förslag. Detta motsvarar den anslagsökning SIPRI begärt
i sin anslagsframställning.
SIPRI föreslås i propositionen få en anslagsökning på 1 177 000 kr., vari
ingår ett engångsbidrag för utbyggnad av datorstödet i verksamheten. Enligt
regeringens bedömning bör denna anslagsökning möjliggöra en ökad
verksamhet vid institutet.
Med hänsyn härtill och till behovet av återhållsamhet i budgetarbetet
UU 1982/83:14
11
finner utskottet inte tillräckliga skäl föreligga för en ytterligare höjning av
SIPRI:s anslag. Yrkande 9 i motion 194 avstyrks därför.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motion 1982/83:194, yrkande 9, och res. 2 (vpk)
med bifall till proposition 1982/83:100 i denna del för budgetåret
1983/84 till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) anvisar ett reservationsanslag av
13 380 000 kr.
9. Anslagsposterna Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll (F 5)
och Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet (F 6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 5 och F 6 och
hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Vissa åtgärder för
rustningsbegränsning och kontroll anvisar ett förslagsanslag av
9 230 000 kr.,
2. att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Forskningsverksamhet
vid utrikespolitiska institutet anvisar ett reservationsanslag av
1 780 000 kr.
Stockholm den 1 mars 1983
På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c),
Carl Bildt (m), Sture Palm (s). Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas (m),
Jan Bergqvist (s), Axel Andersson (s), Sten Sture Paterson (m), Maj-Lis
Lööw (s), Ivar Virgin (m), Nils Svensson (s), Pär Granstedt (c) och Lars
Werner (vpk).
Reservationer
1. Information om freds- och nedrustningssträvanden
Lars Werner (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”i motion 194.” bort ha följande lydelse:
De svenska fredsorganisationernas arbete att sprida information och skapa
opinion i freds- och nedrustningsfrågor är en betydelsefull samhällsinsats.
Att medvetandegöra människor om att det går att leva i en värld utan
militära förintelsevapen är en av vår tids viktigaste uppgifter.
UU 1982/83:14
12
Fredsorganisationerna är en av de krafter som på ett förtjänstfullt sätt
arbetat med dessa frågor.
För att effektivt nå ut med fredsfrågorna krävs ekonomiska resurser.
Att stödet till fredsorganisationerna skulle utgöra 1 %> av militärutgifterna
har socialdemokraterna i opposition föreslagit. Det skulle i pengar motsvara
20 milj. kr. Denna summa är inte på något sätt orealistisk med tanke på att de
frivilliga försvarsorganisationerna erhåller 64 300 000 kr. i årets budget.
Ett rimligt krav är att 1 %c av militäranslaget till fredsorganisationerna
förverkligas under en femårsperiod.
Detta betyder att anslaget till de svenska fredsorganisationerna för
budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag höjs med 3 000 000 kr.
Utskottet delar därmed den åsikt som framförs i yrkande 11 i motion
194.
dels att utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:194, yrkande 11, och för
budgetåret 1983/84 till Information om mellanfolkligt samarbete,
nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor
anvisar ett reservationsanslag av 9 620 000 kr.
2. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
Lars Werner (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”SIPRI
föreslås” och på s. 11 slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande
lydelse:
Den fredsforskning som bedrivs av SIPRI har stor betydelse i arbetet för
fred och nedrustning.
Det material som SIPRI redovisat har mött ett ökat internationellt
intresse.
Inte utan förvåning kan konstateras att SIPRI utsatts för förtalskampanjer
och t. o. m. för förföljelser. De som svarat för detta är reaktionära borgerliga
kretsar samt militärer i vårt land.
Under 1980-talets första två år sänktes SIPRI:s anslag av de då sittande
borgerliga regeringarna.
Med tanke på detta och det viktiga arbete som SIPRI bedriver bör SIPRI få
det anslag som begärts.
Utskottet delar därmed den åsikt som framförs i yrkande 9 i motion
194.
dels att utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:194, yrkande 9, och för
UU 1982/83:14
13
budgetåret 1983/84 till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) anvisar ett reservationsanslag av
13 858 000 kr.
Särskilt yttrande
Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) har avgivit följande särskilda yttrande.
Utlandsradion har i sin anslagsframställning begärt ytterligare medel för
att kunna utvidga sina sändningar till att även omfatta de polska och arabiska
språken.
Speciellt vad gäller polska finns, enligt vår uppfattning, så starka skäl av
historisk och allmän art för svenska sändningar att det noga borde prövas, om
inte dessa krav kunde tillgodoses genom att utlandsradions resurser på sikt
omfördelades. Det har i samband med årets budgetprövning ej funnits
underlag för att ta ställning till denna fråga, men vi förutsätter att problemet
kommer att belysas av utlandsradion bl. a. i arbetet inför kommande års
budget.
*