UbU 1982/83:36

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:36

om sysselsättningsskapande åtgärder inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1982/83:150 bil. 2)

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:150 bilaga 2 (utbildningsdepartementet) dels

under punkt D 2 (s. 1-2) föreslagit riksdagen att till Länsskolnämnderna
för budgetåret 1983/84, utöver vad som föreslagits i proposition
1982/83:100 bilaga 10, anvisa ytterligare förslagsanslag av 1000000 kr.,

dels under punkt D 18 (s. 2-5) föreslagit riksdagen

1. att godkänna vad som i propositionen har förordats om högre specialkurser
och andra påbyggnadsutbildningar inom gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning,

2. att till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1983/84,
utöver vad som föreslagits i proposition 1982/83:100 bilaga 10, anvisa
ytterligare förslagsanslag av 32000000 kr.,

3. att bemyndiga regeringen att vid behov göra omfördelningar av resurser
från gymnasieskolan till kommunal vuxenutbildning i enlighet med
vad som har förordats i propositionen,

dels under punkt D 27 (s. 5) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. för budgetåret 1983/84,
utöver vad som föreslagits i proposition 1982/83:100 bilaga 10, anvisa
ytterligare förslagsanslag av 9000000 kr.,

dels under punkt F 4 (s. 5—6) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
som i propositionen har anförts angående bidrag till kommunal vuxenutbildning
m. m.

Motionerna

1982/83:2424 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens hemställan om ytterligare 1 milj. kr. i
förslagsanslag till länsskolnämnderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stimulansbidrag.

1 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 36

UbU 1982/83:36

1982/83:2429 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om att tvååriga
yrkesinriktade linjer i gymnasiet förlängs till tre år.

1982/83:2432 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

14. att riksdagen beslutar att yrkesintroduktion skall finnas kvar enligt
tidigare villkor,

15. att riksdagen avslår regeringens framställan om 1 milj. kr. till länsskolnämnderna,

16. att riksdagen begär att regeringen ger skolöverstyrelsen i uppdrag att
utvärdera ungdomsplatsernas utbildningsinslag,

17. att riksdagen beslutar om stimulans till lärlingsutbildning enligt vad
som anförs i motionen,

18. att riksdagen beslutar anvisa 32,4 milj. kr. till grundläggande högskoleutbildning
för att öka antalet nybörjarplatser i högskolan läsåret 1983/84
med 3 380 platser utöver vad regeringen föreslagit,

19. att riksdagen anvisar 20,5 milj. kr. till 1 000 platser i gymnasieskolan,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samarbete om yrkesutbildningen.

1982/83:2433 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1982/83:150 bilaga 2 utom vad avser
punkt D 18 Bidrag till driften av gymnasieskolor hemställan 1 och 3,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1983/84 utnyttja
finansfullmakten för att täcka de extrakostnader som uppkommer för
driften av gymnasieskolor som följd av ökade insatser för olika former av
påbyggnadsutbildning.

Utskottet

Riksdagen har nyligen beslutat om åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
och anvisat medel för verksamheten (prop. 1982/83:100,
UbU 1982/83:21, rskr 1982/83:311). Beslutet innebär bl. a. att den hittillsvarande
verksamheten med yrkesintroduktion ersätts av ett system med
ungdomsplatser med utbildningsinslag. I syfte att förbättra möjligheterna
att anskaffa ungdomsplatser framför allt inom näringslivet föreslår föredragande
statsrådet nu i proposition 1982/83:150 att länsskolnämndema skall
få särskilda medel för att de till de regionala planeringsråden skall kunna
knyta tillfällig personal, rekryterad från arbetslivet, med huvuduppgift att
under en övergångsperiod om en till två månader skaffa fram nya ungdomsplatser.
För ändamålet begär regeringen under anslaget Länsskolnämnderna,
utöver vad som föreslagits i proposition 1982/83:100 bilaga 10,
ytterligare förslagsanslag av 1 000000 kr.

UbU 1982/83:36

I motionerna 1982/83:2424 (yrkande 1), 1982/83:2432 (yrkandena 14 och
15) och 1982/83:2433 (yrkande 1 i denna del) avvisas regeringens förslag.
Motionärerna framhåller att verksamheten med yrkesintroduktion har varit
framgångsrik och att den därför bör fortsätta enligt villkor som har gällt
hittills. Vidare ses en fortsatt verksamhet med yrkesintroduktion av motionärerna
som det bästa sättet att möta de problem som följer av en befarad
brist på ungdomsplatser under den kommande hösten. Att under en eller
två månader knyta tillfällig personal till de regionala planeringsråden är
enligt motionärerna ingen förutsättning för att kunna anskaffa flera ungdomsplatser.

Som framgår av det föregående har utskottet tidigare under innevarande
riksmöte behandlat frågan om åtgärder inom ramen för kommunernas
uppföljningsansvar. Utskottet avstyrkte då motionsledes framförda förslag
om att fortsätta verksamheten med yrkesintroduktion och anslöt sig till
regeringens förslag såvitt avser den principiella uppläggningen av uppföljningsåtgärderna
(UbU 1982/83:21 s. 38 ff.). Statsbidrag för yrkesintroduktion
borde inte utgå i fortsättningen annat än inom ramen för övergångsbestämmelser
som ger visst utrymme för att enligt hittillsvarande statsbidragsregler
efter den 1 juli 1983 fullfölja redan påbörjad yrkesintroduktion.
Med hänvisning till detta tidigare ställningstagande, som riksdagen följde,
avstyrker utskottet de i förevarande sammanhang aktuella förslagen om
fortsatt verksamhet med yrkesintroduktion. Utskottet ansluter sig till föredragande
statsrådets uppfattning att möjligheterna att anskaffa ungdomsplatser
framför allt inom näringslivet bör förbättras. Riksdagen bör därför,
utöver tidigare beviljade medel, med bifall till proposition 1982/83:150
anvisa ett förslagsanslag av 1000000 kr. till Länsskolnämnderna för budgetåret
1983/84 och därjämte avslå motionerna 1982/83:2424 yrkande 1,
1982/83:2432 yrkandena 14 och 15 samt 1982/83:2433 yrkande 1 i denna
del.

Utskottet tar i detta sammanhanget upp yrkande 16 i motion 1982/
83:2432. Motionärerna begär att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen
(SÖ) att utvärdera ungdomsplatsernas utbildningsinslag. Enligt motionärernas
uppfattning har innehållet i utbildningsinslagen angivits alltför vagt i
de beslut som har fattats om ungdomsplatserna. Mot bakgrund av att
endast 0,5 veckotimmar per elev beräknas till utbildningsinslagen och att
de inte är obligatoriska är det enligt motionärerna angeläget att noga följa i
vilken utsträckning utbildningsinslagen faktiskt kommer till stånd samt
vilken omfattning och vilket innehåll de har.

Vid behandlingen tidigare under innevarande riksmöte av frågan om
åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar utgick utskottet från att
den nya verksamheten följs upp kontinuerligt och att ansvariga myndigheter
vid en utvärdering av erfarenheterna bl. a. beaktar ett antal frågor som
motionsledes hade aktualiserats vid ärendets behandling i utskottet (UbU
1982/83: 21 s. 39). Mot bakgrund härav anser utskottet att ett särskilt
tl Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 36

UbU 1982/83:36

uttalande av riksdagen om utvärdering av ungdomsplatsernas utbildningsinslag
inte är påkallat, varför motion 1982/83:2432 yrkande 16 avstyrks.

Mot bakgrund av den svåra situationen på arbetsmarknaden för ungdomar
i åldrarna 18-20 år tar föredragande statsrådet upp frågan om vilka
möjligheter som finns att genom insatser inom utbildningssystemet underlätta
ett inträde på arbetsmarknaden för dessa ungdomar. I detta syfte
föreslås i propositionen satsningar på olika slag av kompletterande utbildningar,
bl. a. högre specialkurser. Föredragande statsrådet förordar en
utökning av ramarna för gymnasieskolan med 2000 årselevplatser budgetåret
1983/84, vilka särskilt avdelas för olika former av påbyggnadsutbildning.
För denna ökning av antalet platser föreslår regeringen att 28 milj. kr.
anvisas under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor och 9 milj. kr.
under anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m. Stimulansbidraget om 6000 kr. per nyinrättad och utnyttjad plats
inom gymnasieskolans sektor för industri- och hantverksyrken bör enligt
förslaget i propositionen få utgå även vid nu berörda utbildningar i de fall
de hör till denna sektor. För detta beräknar föredragande statsrådet 4 milj.
kr. under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. De ifrågavarande
utbildningarna bör även kunna anordnas inom kommunal vuxenutbildning,
där så är lämpligt. För att få bästa effekt av anslagna medel föreslår
föredragande statsrådet vidare att resurser i viss utsträckning bör kunna
föras över från gymnasieskolan till kommunal vuxenutbildning, om det
visar sig att gymnasieskolan inte kan fylla kvoten på 2000 platser och om
samtidigt den kommunala vuxenutbildningen har kapacitet för att ta emot
fler arbetslösa ungdomar. Regeringen begär riksdagens bemyndigande att
medge en sådan omfördelning.

I ett antal motioner framförs yrkanden om förändringar i regeringens
förslag och förslag om ytterligare åtgärder.

Enligt motion 1982/83:2432 är det mycket osäkert hur många av de i
propositionen föreslagna platserna som kan komma att utnyttjas. Motionärerna
tvivlar på att tiden medger det förarbete som är nödvändigt för att
ifrågavarande utbildningar skall betraktas som fullgoda. Mot bakgrund
härav anser motionärerna det realistiskt att anta att endast 1 000 platser
kommer till stånd och föreslår en halvering av den i propositionen föreslagna
utökningen av ramarna för gymnasieskolan (yrkande 19 i denna del). I
motion 1982/83:2424 anförs att de föreslagna påbyggnadsutbildningarna
ofta är av den karaktären att de helt eller delvis kan anordnas som inbyggd
utbildning eller lärlingsutbildning. Enligt motionärernas mening bör i samtliga
dessa fall stimulansbidrag kunna utgå (yrkande 2).

Utskottet är medvetet om att det i ett reguljärt utvecklingsarbete rörande
bl. a. läroplaner normalt tar relativt lång tid att ta fram nya specialkurser.
Arbetsmarknadsläget kräver emellertid extraordinära åtgärder som
kan ge effekt mycket snabbt. Utskottet instämmer med föredragande stats -

UbU 1982/83:36

rådet i att SÖ bör få ett särskilt uppdrag att i samverkan med länsskolnämnder,
kommuner och näringslivsföreträdare verka för att högre specialkurser
och andra påbyggnadsutbildningar med den inriktning som har
redovisats i propositionen snarast kommer till stånd. Utskottet har i det
föregående redovisat att regeringen i propositionen begär bemyndigande
av riksdagen att medge omfördelningar av resurser från gymnasieskolan
till kommunal vuxenutbildning i den mån gymnasieskolan inte kan fylla
kvoten om 2000 platser och den kommunala vuxenutbildningen har kapacitet
som kan utnyttjas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
förslaget i motion 1982/83:2432 yrkande 19 i denna del och föreslår att
riksdagen bifaller regeringens förslag om en utökning av ramarna för
gymnasieskolan med 2 000 årselevplatser.

När det gäller användningen av stimulansbidraget vill utskottet erinra
om sitt ställningstagande i frågan senast i sitt betänkande UbU 1982/83:21
och riksdagens beslut i anledning därav (rskr 1982/83:311). Då utskottet
inte har funnit skäl att ändra sin uppfattning, biträder utskottet vad föredragande
statsrådet har förordat i proposition 1982/83:150 och avstyrker
därmed motion 1982/83:2424 yrkande 2.

Utskottet föreslår att riksdagen även i övrigt godkänner vad som i
proposition 1982/83:150 har förordats om högre specialkurser och andra
påbyggnadsutbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning.

I motion 1982/83:2432 anförs att lärlingsutbildningen med ytterligare
statlig stimulans skulle kunna utvidgas och utgöra ett viktigt komplement
till annan yrkesutbildning. Motionärerna menar att lärlingsutbildning bör
ges ett stöd i form av lönebidrag (yrkande 17). I samma motion framförs
vidare uppfattningen att allt flera avancerade yrkesutbildningar bör förläggas
till företag där utrustningen är modern. Motionärerna begär att riksdagen
ger regeringen i uppdrag att inleda diskussioner med företrädare för
arbetsgivare och fackliga organisationer i syfte att på sikt få till stånd ett
djupare samarbete i fråga om yrkesutbildning (yrkande 20).

Riksdagen har tidigare innevarande riksmöte på förslag av utskottet
avslagit motionsyrkanden om lönebidragssystem för lärlingsutbildningen
(UbU 1982/83:21, rskr 1982/83:311). Utskottet hänvisar till den avslagsmotivering
som utskottet vid behandlingen av frågan då anförde och avstyrker
därmed motion 1982/83:2432 yrkande 17.

Med anledning av yrkande 20 i motion 1982/83:2432 rörande överläggningar
mellan regeringen och arbetsgivar- och löntagarorganisationer om
djupare samarbete om yrkesutbildningen vill utskottet anföra följande.

Enligt instruktionen för den statliga skoladministrationen åligger det SÖ
att fortlöpande samarbeta med myndigheter, organisationer och andra i
syfte att bl. a. anpassa utbildningen till samhällets behov och till olika
grenar av yrkeslivet. Vidare finns det hos SÖ ett centralt planeringsråd för
samverkan mellan skola och arbetsliv, vari bl. a. ingår företrädare för

UbU 1982/83:36

Svenska arbetsgivareföreningen och de centrala löntagarorganisationerna.
Dessutom ingår som ett led i SÖ:s reguljära läroplansarbete m. m. samarbete
med yrkesnämnder som representerar näringslivets olika branscher.
Utskottet finnér inte skäl att i förevarande sammanhang föreslå ett uttalande
av riksdagen i enlighet med vad som begärs i motion 1982/83:2432,
varför yrkande 20 i motionen avstyrks.

Sysselsättningsproblemen för ungdomar i 18-19-årsåldern löses enligt
motion 1982/83:2429 inte med de slag av påbyggnadsutbildningar som
förordas i proposition 1982/83:150. De föreslagna åtgärderna är enligt
motionärerna av alltför kortsiktig natur. Motionärerna hemställer om att
riksdagen av regeringen begär förslag om att tvååriga yrkesinriktade linjer i
gymnasieskolan förlängs till tre år (yrkande 1).

Utskottet erinrar om att de av regeringen föreslagna åtgärderna går ut på
att söka åstadkomma effekt mycket snabbt. Utskottet vill i likhet med
föredragande statsrådet inte utesluta att de kurser som organiseras för de
nu aktuella speciella ändamålen kan visa sig svara mot också mera varaktiga
utbildningsbehov. I sammanhanget vill utskottet även erinra om det
beredningsarbete som enligt vad utskottet har erfarit pågår inom regeringskansliet
med anledning av gymnasieutredningens principbetänkande En
reformerad gymnasieskola (SOU 1981:96). Riksdagen bör med hänvisning
till det anförda avslå motion 1982/83:2429 yrkande 1.

Som utskottet tidigare har redovisat beräknar regeringen medel för den
föreslagna utökningen av ramarna för gymnasieskolan om sammanlagt 41
milj. kr., varav 32 milj. kr. har beräknats under anslaget Bidrag till driften
av gymnasieskolor och 9 milj. kr. under anslaget Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan m. m.

I motion 1982/83:2432 förordas en halvering av den föreslagna utökningen
av ramarna. Mot bakgrund härav beräknar motionärerna ett medelsbehov
av sammanlagt 20,5 milj. kr. (yrkande 19 i denna del). I motion 1982/
83:2433 tillstyrks de föreslagna åtgärderna inom gymnasieskolan. Däremot
avvisas regeringens förslag att nu anvisa medel för ändamålet under de
berörda anslagen (yrkande 1 i denna del). Med hänvisning till att åtgärderna
bör medföra minskad belastning på anslagen till beredskapsarbeten för
ungdom anser motionärerna att regeringen bör bemyndigas att för budgetåret
1983/84 utnyttja finansfullmakten för att täcka de extra kostnader som
uppkommer för driften av gymnasieskolor till följd av de nu aktuella
åtgärderna (yrkande 2).

I det föregående har utskottet tillstyrkt de av regeringen föreslagna
åtgärderna inom gymnasieskolan. Mot bakgrund härav föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1982/83:2432 yrkande 19 i denna del.

UbU 1982/83:36

tuation för många ungdomar. Utskottet hänvisar till de principer för finansfullmaktens
utnyttjande för budgetåret 1983/84, som anges i proposition
1982/83:150 bilaga 1 (s. 89-91) och som finansutskottet anslutit sig till
(FiU 1982/83:50).Utskottet anser att riksdagen inte bör ge regeringen det i
motion 1982/83:2433 begärda bemyndigandet. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionens yrkande 1 i denna del och yrkande 2
och föreslår att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för
budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare förslagsanslag av 32 milj. kr. Vidare
bör riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ytterligare förslagsanslag av 9 milj. kr.

Utskottet har inget att erinra mot att riksdagen bemyndigar regeringen
att vid behov göra omfördelningar av resurser från gymnasieskolan till
kommunal vuxenutbildning i enlighet med vad som har förordats i propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger till handlingarna vad som i propositionen
har anmälts om bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.

Enligt motion 1982/83: 2432 (yrkande 18) bör åtgärder för att lösa problemen
med de stora ungdomskullarna och ungdomsarbetslösheten vidtas
även inom högskolan. Motionärerna hävdar att antalet platser inom den
grundläggande högskoleutbildningen är 2380 färre nästa budgetår jämfört
med innevarande budgetår. De anser det vara ett slöseri med resurserna att
inte den, enligt dem, omedelbart tillgängliga kapaciteten inom högskolan
utnyttjas. De föreslår därför att riksdagen skall anvisa 11,9 milj. kr. att
användas till finansiering av 2380 nybörjarplatser inom högskolan. Av de i
proposition 1982/83:150 föreslagna medlen till åtgärder inom gymnasieskolan
bör enligt motionen 20,5 milj. kr. i stället användas för ytterligare 1 000
nybörjarplatser inom högskolan. Riksdagen bör således anvisa sammanlagt
32,4 milj. kr. till totalt 3380 platser.

Utskottet erinrar om att UHÄ lagt fram en plan för hur den ökade
efterfrågan på grundläggande högskoleutbildning skall mötas under en
tioårsperiod genom en utbyggnad med sammanlagt 23 000 extra nybörjarplatser.
I årets budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet
anfört att denna plan skall följas. Nettoökningen budgetåret 1983/84 anges
till ca 700 nybörjarplatser (prop. 1982/83:100, bil. 10, s. 380-381). En del
av anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser avser grundläggande
högskoleutbildning. I årets budgetproposition föreslås en minskning
av detta anslag med 7 milj. kr., motsvarande 824 årsstudieplatser på
enstaka kurser. Detta sker mot bakgrund av att den rätt till förtur vid
antagningen som studerande enligt 1969 års studieordning har upphör med
utgången av kalenderåret 1983. Denna minskning har utskottet tillstyrkt i
sitt betänkande UbU 1982/83:29. Utskottet erinrar också om att riksdagen
den 27 april i år med hänvisning till det statsfinansiella läget avslagit ett
motionsyrkande om att anvisa 2,5 milj. kr. för ca 500 nybörjarplatser inom

UbU 1982/83:36

grundläggande högskoleutbildning utöver förslagen i budgetpropositionen
(UbU 1982/83:23, s. 11).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen även
avslår det nu aktuella yrkandet i motion 1982/83:2432 om att öka antalet
nybörjarplatser i högskolan med 2 380, vilket beräknas medföra en kostnad
av 11,9 milj. kr.

Utskottet har i det föregående i detta betänkande avstyrkt yrkande 19 i
motion 1982/83:2432 om att minska deTproposition 1982/83:150 föreslagna
medlen till åtgärder inom gymnasieskolan med 20,5 milj. kr. I enlighet
härmed avstyrker utskottet motion 1982/83:2432 även i vad avser yrkandet
om 20,5 milj. kr. till ytterligare 1000 platser inom grundläggande högskoleutbildning.
Utskottet avstyrker således den i motionen begärda medelsanvisningen
om (11,9 + 20,5=) 32,4 milj. kr. för 3380 platser.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen — utöver tidigare beviljade medel (UbU 1982/
83:18, rskr 1982/83:197) - till Länsskolnämnderna med bifall till
proposition 1982/83:150 och med avslag på motionerna 1982/
83:2424 yrkande 1, 1982/83:2432 yrkandena 14 och 15 samt 1982/
83:2433 yrkande 1 i denna del för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000000 kr.,

2. att riksdagen beträffande utvärdering av ungdomsplatsemas utbildningsinslag
avslår motion 1982/83:2432 yrkande 16,

3. att riksdagen beträffande utökning av ramarna för gymnasieskolan
med avslag på motion 1982/83:2432 yrkande 19 i denna del
godkänner proposition 1982/83:150,

4. att riksdagen beträffande användningen av stimulansbidraget
med avslag på motion 1982/83:2424 yrkande 2 godkänner proposition
1982/83:150,

5. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i proposition 1982/
83:150 har förordats om högre specialkurser och andra påbyggnadsutbildningar
inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning,

6. att riksdagen beträffande lönebidragssystem för lärlingsutbildning
avslår motion 1982/83:2432 yrkande 17,

7. att riksdagen beträffande visst samarbete om yrkesutbildningen
avslår motion 1982/83:2432 yrkande 20,

8. att riksdagen beträffande förlängning av yrkesinriktade linjer i
gymnasieskolan avslår motion 1982/83:2429 yrkande 1,

9. att riksdagen - utöver tidigare beviljade medel (UbU 1982/
83: 21, rskr 1982/83: 311) - till Bidrag till driften av gymnasieskolor
med avslag på motionerna 1982/83:2432 yrkande 19 och 1982/
83: 2433 yrkandena 1 och 2, samtliga yrkanden i denna del, och
med bifall till proposition 1982/83:150 för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 32000000 kr..

UbU 1982/83:36

10. att riksdagen — utöver tidigare beviljade medel (UbU 1982/
83:21, rskr 1982/83:311) — till Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan m.m. med avslag på motionerna 1982/
83: 2432 yrkande 19 och 1982/83:2433 yrkandena 1 och 2, samtliga
yrkanden i denna del, och med bifall till proposition 1982/
83: 150 för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
9000000 kr.,

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov göra omfördelningar
av resurser från gymnasieskolan till kommunal vuxenutbildning
i enlighet med vad som har förordats i proposition
1982/83:150,

12. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1982/
83:150 har anmälts om bidrag till kommunal vuxenutbildning
m. m.,

13. att riksdagen beträffande extra nybörjarplatser inom grundläggande
högskoleutbildning avslår motion 1982/83:2432 yrkande
18 i denna del,

14. att riksdagen beträffande medel till 3380 nybörjarplatser inom
grundläggande högskoleutbildning avslår motion 1982/83:2432
yrkande 18 i denna del.

Stockholm den 26 maj 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Iris Mårtensson (s).
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Björn Samuelson (vpk), Larz Johansson
(c), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Kenth Skårvik (fp).

Reservationer

1. Åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar (mom. 1—2)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och de motionsyrkanden
som har väckts med anledning därav anföra följande.

Enligt utskottets uppfattning kommer det till hösten att uppstå betydan- •
de svårigheter för kommunerna att klara av sina uppgifter inom ramen för

UbU 1982/83:36

deras uppföljningsansvar till följd av riksdagens nyligen fattade beslut om
att statsbidrag för verksamheten med yrkesintroduktion inte skall utgå
efter den 1 juli 1983. Varken i budgetpropositionen 1983 eller i nu föreliggande
proposition 1982/83:150 har regeringen övertygande kunnat visa att
tillgången på ungdomsplatser under nästa år kommer att vara av den
omfattning sorn har beräknats i budgetpropositionen. Därmed finns inte
förutsättningarna för att lägga upp ett tvåårigt program för vaije individ
enligt förslaget i budgetpropositionen. Utskottet menar att villkoret för ett
lyckosamt uppföljningsarbete av kommunerna är att den framgångsrika
verksamheten med yrkesintroduktionen får fortsätta enligt hittillsvarande
villkor.

Utskottet noterar att yrkesintroduktionen både i fråga om omfattning
och betydelse har överträffat vaije prognos. Skälet härtill är att yrkesintroduktionen
erbjuder praktiska, anpassningsbara och väl fungerande möjligheter
för kommunerna att erbjuda ungdom utbildning eller att öppna vägar
till anställning. Det hittillsvarande systemet med yrkesintroduktion om
högst 40 veckor under det år eleven fyller 16 år innebär att ungdomarna
inte behöver ställas inför situationen att välja mellan en erbjuden plats i
gymnasieskolan eller anställning på ungdomsplats med lön. Hittills gjorda
erfarenheter visar nämligen att det är mycket svårt att få ungdom som har
erhållit lön under viss period att inse att det är en god investering att skaffa
sig utbildning fastän man då inte erhåller lön.

Som ett komplement till yrkesintroduktionen bör kommunerna kunna
erbjuda ungdomsplats för ungdomar som blir 17 år det år då anställning
sker och som varken befinner sig i reguljär utbildning eller har fast anställning.

Utskottet menar att de av utskottet nu förordade riktlinjerna för uppföljningsverksamheten
ligger mest i linje med det övergripande målet för
uppföljningsåtgärderna, nämligen att bereda alla ungdomar plats i gymnasieskolan.

Anskaffningen av platser för yrkesintroduktion och ungdomsplatser kräver
god kännedom om det lokala näringslivet och ett väl upparbetat personligt
kontaktnät. Arbetet sköts bäst lokalt i kommunerna av den personal
som redan är engagerad i det kommunala uppföljningsarbetet. Utskottet
kan i likhet med motionärerna inte inse att tillfälligt anställd personal
vid länsskolnämnderna förbättrar förutsättningarna att anskaffa de platser
i näringslivet som behövs. Det finns som utskottet ser det inget skäl för
riksdagen att utöver tidigare beviljade medel till Länsskolnämnderna anvisa
de av regeringen begärda 1 milj. kr. för det i propositionen angivna
ändamålet. Utskottet föreslår i stället — med hänvisning till det anförda -att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2424 yrkande 1, 1982/
83:2432 yrkandena 14 och 15 samt 1982/83:2433 yrkande 1 i denna del och
med avslag på proposition 1982/83:150 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om fortsatt verksamhet med yrkesintroduktion
och ungdomsplatser.

UbU 1982/83:36

Utskottet vill samtidigt framhålla att också andra åtgärder måste tillgripas
för att underlätta ungdomens inträde på arbetsmarknaden. Lärlingsutbildning
är härvidlag av särskild betydelse.

Dagens lärlingsutbildning inriktas mot en relativt begränsad del av arbetsmarknaden
samt utnyttjas i alltför liten omfattning. Enligt utskottets
uppfattning skulle en utbyggd lärlingsutbildning kunna väsentligt underlätta
ungdomens möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Utskottet
anser det därför angeläget att lärlingsutbildning — bedriven i samverkan
mellan gymnasieskola och företag och omfattande såväl praktiska som
teoretiska utbildningsmoment — stimuleras samt att den successivt byggs
ut till att omfatta allt fler ungdomar i gymnasieskolåldern.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 böijar ”Vid behandlingen”
och på s. 4 slutar ”yrkande 16 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot att utbildningsinslag i fastare former än
hittills knyts till yrkesintroduktion och ungdomsplatser. Det är emellertid
angeläget att utbildningsinslagen ges stadga och hög kvalitet. Mot bakgrund
av riksdagens beslut tidigare under innevarande riksmöte om utbildningsinslagen
såväl i vad avser innehållet i utbildningsinslagen som de
resurser som anvisades för dessa är det angeläget att särskilt följa och
utvärdera den delen av uppföljnings verksamheten. Regeringen bör uppdra
åt SÖ att senast den 15 september 1984 redovisa det första årets erfarenheter
av utbildningsinslagen. Riksdagen bör med bifall till motion 1982/
83:2432 yrkande 16 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande fortsatt verksamhet med yrkesintroduktion
och ungdomsplatser med bifall till motionerna 1982/
83:2424 yrkande 1, 1982/83:2432 yrkandena 14 och 15 samt 1982/
83:2433 yrkande 1 i denna del och med avslag på proposition
1982/83:150 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

2. att riksdagen beträffande utvärdering av ungdomsplatsernas utbildningsinslag
med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Utökade ramar för gymnasieskolan (mom. 3)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet är”
och på s. 5 slutar ”2000 årselevplatser” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna att det är mycket osäkert att
den i propositionen föreslagna utökningen av gymnasieskolans ramar kommer
att utnyttjas. Det är enligt utskottets uppfattning realistiskt att räkna

UbU 1982/83:36

med praktiska svårigheter när det gäller att snabbt åstadkomma gedigna
påbyggnadsutbildningar av den omfattning som föredragande statsrådet
avser. Det får inte finnas utrymme för alltför hastigt hopkomna lösningar
eller improvisationer, om de planerade utbildningarna i kvalitetshänseende
skall kunna jämföras med gymnasieskolans övriga reguljära utbildningar.
Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att sysselsättningsskapande
åtgärder på utbildningens område även bör avse högskolan.
Utskottet behandlar längre fram den del av motionen som avser högskoleområdet.
I nu förevarande sammanhang tillstyrker utskottet förslaget i
motion 1982/83:2432 yrkande 19 i denna del att utökningen av gymnasieskolans
ramar begränsas till 1 000 årselevplatser. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande utökning av ramarna för gymnasieskolan
med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 19 i denna del och
med anledning av proposition 1982/83:150 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Användningen av stimulansbidraget (mom. 4)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m). Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 böljar ”När det” och
slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet utgår från att kommunerna - i syfte att öka den totala utbildningskapaciteten
— i stor utsträckning anordnar de nu aktuella påbyggnadsutbildningarna
i form av inbyggd utbildning eller såsom lärlingsutbildning.
För att minska kostnaderna för de företagare som erbjuder utbildningsplatser
såväl för inbyggd utbildning som för lärlingsutbildning bör
stimulansbidraget kunna utgå för båda dessa former av utbildningar. I
övrigt bör de hittillsvarande reglerna för nytillkommande platser m. m.
gälla. Riksdagen bör med bifall till motion 1982/83:2424 yrkande 2 som sin
mening ge regeringen det anförda till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande användningen av stimulansbidraget
med bifall till motion 1982/83: 2424 yrkande 2 och med anledning
av proposition 1982/83:150 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört.

UbU 1982/83:36

4. Lönebidragssystem för lärlingsutbildning (morn. 6)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 böijar ”Riksdagen
har” och slutar ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:

SÖ har i uppdrag att senast den 1 september 1983 lämna en samlad
utvärdering av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning.
Enligt utskottets uppfattning bör utvärderingen inte hindra att åtgärder
vidtas för att undanröja de svårigheter som föreligger för att lärlingsutbildningen
skall få större omfattning. Utskottet utgår från att gymnasial lärlingsutbildning
kommer att finnas även efter den 1 juli 1984, till vilken
tidpunkt den nuvarande försöksverksamheten enligt riksdagens beslut
(UbU 1982/83:21, rskr 1982/83: 311) kommer att pågå. En väg att stimulera
småföretagare att anställa lärlingar är att införa en form av lönebidragssystem
enligt förslaget i motion 1982/83:2432 yrkande 17. Riksdagen bör med
bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande lönebidragssystem för lärlingsutbildning
med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. Visst samarbete i fråga om den gymnasiala yrkesutbildningen (mom. 7)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m)
och Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Enligt
instruktionen” och på s. 6 slutar ”motionen avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna om att alltmer av den avancerade
yrkesutbildningen bör förläggas till företag mot bakgrund av de svårigheter,
bl. a. i form av höga kostnader, som kan uppstå för kommunerna, när
det gäller att i skolinstitutioner tillhandahålla modern utrustning. Vid en
arbetsplatsförlagd utbildning når man fördelar inte bara genom att eleverna
får lära sig hantera modern utrustning. Skola och näringsliv får dessutom
ett gemensamt ansvar och intresse för yrkesutbildningen och ungdomarna
får en värdefull direktkontakt med arbetslivet. Vidare kan samhällets
kostnader för utbildningen minskas.

Utskottet betraktar de frågor om yrkesutbildningen som har aktualise -

UbU 1982/83:36

rats i motion 1982/83: 2432 som mycket angelägna. Enligt utskottets uppfattning
bör därför - utöver det samarbete som reguljärt förekommer
mellan SÖ och näringslivets organisationer - regeringen ta upp diskussioner
med både arbetsgivare och fackliga organisationer i syfte att på sikt få
till stånd ett djupare samarbete i fråga om yrkesutbildningen. Riksdagen
bör med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 20 som sin mening ge
regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande visst samarbete om yrkesutbildningen
med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 20 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Förlängning av tvååriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

De förslag till åtgärder som regeringen föreslår i proposition 1982/83:150
är alla av kortsiktig natur. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
den nuvarande situationen på arbetsmarknaden med stor ungdomsarbetslöshet
inte är enbart orsakad av viss konjunktur utan har även - och det
främst - strukturella orsaker. I syfte att på längre sikt förbättra situationen
för 18-19-åringar anser utskottet att regeringen bör överväga en förlängning
till tre år av tvååriga yrkesinriktade linjer. En sådan förändring skulle
bl. a. medge ökat utrymme för undervisning i s. k. allmänna ämnen för
elever på de ifrågavarande yrkesförberedande studievägarna. Riksdagen
bör med bifall till motion 1982/83:2429 yrkande 1 som sin mening ge detta
till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande förlängning av yrkesinriktade linjer i
gymnasieskolan med bifall till motion 1982/83:2429 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Anslagsberäkningen (mom. 9 och 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 det” och på
s. 7 slutar ”9 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående anslutit sig till förslaget i motion 1982/
83:2432 om en halvering av den av regeringen föreslagna ökningen av
gymnasieskolans ramar.

UbU 1982/83:36

Enligt utskottets uppfattning bör finansfullmakten inte tas i anspråk för
kostnader som hänför sig till en utökning av gymnasieskolans reguljära
verksamhet, även om utökningen bl. a. beror på en svår arbetsmarknadssituation
för många ungdomar. Utskottet hänvisar till de principer för finansfullmaktens
utnyttjande för budgetåret 1983/84 som anges i proposition
1982/83:150 bilaga 1 (s. 89-91) och som finansutskottet anslutit sig till
(FiU 1982/83:50). Utskottet anser att riksdagen inte bör ge regeringen det i
motion 1982/83:2433 begärda bemyndigandet. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2432
yrkande 19 i denna del, med anledning av proposition 1982/83: 150 samt
med avslag på motion 1982/83:2433 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 till
Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare
förslagsanslag av 16 milj. kr. Vidare bör riksdagen till Bidrag till
undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. för budgetåret 1983/84
anvisa ytterligare förslagsanslag av 4,5 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 9 och 10 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen — utöver tidigare beviljade medel (UbU 1982/
83: 21, rskr 1982/83: 311) — till Bidrag till driften av gymnasieskolor
med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 19 i denna del,
med anledning av proposition 1982/83:150 och med avslag på
motion 1982/83:2433 yrkandena 1 och 2, båda i denna del, för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 16000 000 kr.,

10. att riksdagen — utöver tidigare beviljade medel (UbU 1982/
83:21, rskr 1982/83:311) - till Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan m.m. med bifall till motion 1982/83:2432
yrkande 19 i denna del, med anledning av proposition 1982/
83:150 och med avslag på motion 1982/83: 2433 yrkandena 1 och
2, båda i denna del, för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 4 500000 kr.,

8. Anslagsberäkningen (mom. 9 och 10)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att dén del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 det” och på
s. 7 slutar ”9 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kostnaderna för de av
regeringen föreslagna sysselsättningsskapande åtgärderna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde såvitt de avser anslagen till Bidrag
till driften av gymnasieskolor och Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan m. m. bör bestridas genom ianspråktagande av finansfullmakten.
En sådan användning av finansfullmakten kan enligt utskottets
mening accepteras, eftersom de aktuella åtgärderna uttryckligen

UbU 1982/83:36

motiveras med dagens extraordinära arbetsmarknadssituation. De i kompletteringspropositionen
angivna åtgärderna är att anse som en ersättning
för sådana insatser som finansfullmakten direkt är avsedd för. Utskottet
föreslår därför att riksdagen för budgetåret 1983/84 ger regeringen bemyndigande
härom i enlighet med vad som har förordats i motion 1982/
83:2433. Riksdagen bör därjämte dels avslå proposition 1982/83:150 i den
del den avser medelsberäkning under de nämnda anslagen samt motion
1982/83:2432 yrkande 19 i denna del, dels bifalla motion 1982/83:2433
yrkande 1 i denna del och yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 9 och 10 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande Bidrag till driften av gymnasieskolor
med bifall till motion 1982/83:2433 yrkandena 1 och 2, båda i
denna del, och med avslag på proposition 1982/83:150 och motion
1982/83:2432 yrkande 19 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om utnyttjande av
finansfullmakten,

10. att riksdagen beträffande Bidrag till undervisningsmateriel inom
gymnasieskolan m. m. med bifall till motion 1982/83:2433 yrkandena
1 och 2, båda i denna del, och med avslag på proposition
1982/83:150 och motion 1982/83:2432 yrkande 19 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
om utnyttjande av finansfullmakten,

9. Extra nybörjarplatser inom grundläggande högskoleutbildning (mom.
13)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar ”Utskottet
erinrar” och på s. 8 slutar ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Med tanke på de stora ungdomskullar som nu söker sig till högre utbildning
kan utskottet inte acceptera att antalet nybörjarplatser inom högskolan
nästa budgetår blir lägre än innevarande budgetår. I samband med svar
på frågor den 22 mars 1983 (RD 1982/83:104) har det framkommit att
antalet nybörjarplatser nästa budgetår kommer att bli totalt 2 380 färre än
innevarande budgetår. Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 18 i denna del bör anvisa 11,9
milj. kr. att disponeras av UHÄ till 2380 extra nybörjarplatser inom
högskolan nästa budgetår. Till medelsanvisningen återkommer utskottet i
det följande.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande extra nybörjarplatser inom grundläggande
högskoleutbildning med bifall till motion 1982/83:2432
yrkande 18 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

UbU 1982/83:36

10. Medel till extra nybörjarplatser inom grundläggande högskoleutbildning
(mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 9

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”3380 platser” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som således instämmer med vad som anförs i motion 1982/
83:2432 om att högskolans resurser måste användas för att bekämpa
ungdomsarbetslösheten och ge de stora ungdomskullarna bättre möjligheter
till högskolestudier, tillstyrker att 20,5 milj. kr. av de medel, som i
proposition 1982/83:150 föreslås användas för åtgärder i gymnasieskolan, i
stället anvisas till åtgärder i högskolan. Vidare bör riksdagen i enlighet med
vad som anförs i reservation 9 anvisa ytterligare 11,9 milj. kr. Sammanlagt
bör således 32,4 milj. kr. anvisas att användas av UHÄ till 3380 nybörjarplatser
inom grundläggande högskoleutbildning.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 18 i
denna del till Extra nybörjarplatser inom grundläggande högskoleutbildning
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 32400000 kr.

Särskilt yttrande

Åtgärder för att stimulera lärlingsutbildningen (mom. 6)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:

Vi finnér det angeläget att i del ta sammanhang erinra om det förslag till
nytt system med lärlingsutbildning som lagts fram i motion 1982/83: 343.
Detta system, vilket borde kunna träda i kraft den 1 januari 1984, skulle på
ett avgörande sätt förbättra sysselsättningsläget för ungdom. Syftet med de
stimulansåtgärder i form av ett lönebidragssystem för lärlingar som föreslås
i motion 1982/83:2432 yrkande 17 skulle tillgodoses inom ramen för
det av moderata samlingspartiet föreslagna systemet med lärlingsutbildning.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

■