UbU 1982/83:31

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:31

om forskningsanslag, m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 2 och bil. 10
samt prop. 1982/83:120 bil. 2)

ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas

dels en anmälan till riksdagen i proposition 1982/83:100 bilaga 2 (budgetdepartementet)
under avsnittet Forskningsfrågor (punkt 14),
dels förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1982/83:100
bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet Högskola och forskning
punkterna E 12—E 21 och E 29—E 40,
dels förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1982/83: 120
bilaga 2 (utbildningsdepartementet) under avsnittet Högskola och forskning
punkterna E 15, E 20 och E 37,
dels motioner som rör forskningsfrågor.

1. Vissa för forskning gemensamma frågor. Regeringen har — efter föredragning
av statsrådet Ingvar Carlsson — i proposition 1982/83:100 bilaga 2
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som har anförts om forskningsfrågor.
Vidare har i proposition 1982/83:100 bilaga 10 under avsnittet Högskola
och forskning statsrådet Hjelm-Wallén under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 371-374, 384-389) och statsrådet Ingvar Carlsson under
rubriken Vissa forskningsändamål (s. 518-527) behandlat forskningsfrågor
av allmän karaktär.

Motionerna

1982/83: 581 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det skall
finnas möjlighet, om särskilda skäl finns, att på arvodestjänst som assistent
förordna antagna forskarstuderande med doktorandtjänst samt forskarstuderande
utan vare sig utbildningsbidrag eller doktorandtjänst,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av mellanexamen/specialistexamen,

29. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrad tjänsteorganisation
för högskolan i huvudsak i enlighet med lärartjänstutredningens
förslag varvid också bör beaktas vad som i motionen anförts om särskilda
meriteringstjänster efter doktorsexamen,

30. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande sektorsforskningsmedlen
i syfte att successivt föra över dessa till högskolan.

1 Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 31

UbU 1982/83:31

1982/83:942 av Karin Ahrland m.fl. (fp, s, m, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen uttalar sig för att den s. k. fyrtiofemårsgränsen för utbildningsbidrag
för forskning bör avskaffas.

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande de mindre högskolornas forskningsanknytning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande områden som av samhället bör prioriteras från forskningssynpunkt,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande värdet av ett tvärvetenskapligt arbetssätt,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande särskilda forskarprofessurer där innehavaren helt kan
ägna sig åt forskning.

1982/83:952 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande krav på
bl. a. ökat utnyttjande av personer med forskarutbildning.

1982/83:953 av Lars Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts om betydelsen av samverkan
mellan den etablerade forskningen och amatörforskningen.

1982/83:1070 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

7. att riksdagen uttalar att utbildningsbidragen för doktorander fortsättningsvis
skall höjas så att de motsvarar den övre gränsen för utbildningsbidrag
inom arbetsmarknadsutbildningen,

8. att riksdagen hos regeringen begär att förhållandena för utländska
forskare som vistas kortare tid i Sverige för forskning skall ses över,

9. att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag till ny
lärartjänstorganisation inom högskolan.

1982/83:1112 av Karin Andersson m.fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1982/83:1111 - såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdrgen beslutar att ta bort 45-årsgränsen för att få forskningsstipendier.

1982/83:1901 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att utbildningsbidraget för doktorander knyts till den högsta nivån för
utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen och att denna anknytning
finansieras genom att antalet utbildningsbidrag minskas med 190.

1982/83:1919 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att avlagd doktorsexamen skall

UbU 1982/83:31

ersätta innehav av tjänst som universitetslektor/motsvarande som grund
för behörighet att inneha arvodestjänst som forskare i visst ämne m. m.

1982/83:2204 av Gullan Lindblad m. fl (m, c, fp) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som sagts om behovet av
stöd för forsknings- och utvecklingsarbete vid de medelstora högskolorna,
däribland vid högskolan i Karlstad.

Utskottet

Betydande resurser ställs vaije år till förfogande för forskning och utvecklingsarbete
(FoU) inom ett flertal departements verksamhetsområden.
Ansvaret för att förbättra regeringens överblick och att samordna
forskningsverksamheten har anförtrotts biträdande statsministern, statsrådet
Ingvar Carlsson. För att biträda i den politiska beredningen av dessa
frågor har förordnats en särskild statssekreterare inom statsrådsberedningen.
Vidare har regeringen beslutat att inrätta en ny forskningsberedning.

Statliga insatser för forskning och utvecklingsarbete m. m.

I proposition 1982/83:100 bilaga 2 redovisas den nuvarande omfattningen
av de statliga insatserna inom forskning och forskarutbildning. För
innevarande budgetår anvisas 7725 milj. kr. till forskning och utvecklingsarbete
samt forskarutbildning. Det är 3,1 % av alla anslag på statsbudgeten.
FoU-anslagens fördelning på departement budgetåret 1982/83 framgår
av följande sammanställning:

Departement1	Milj. kr.	%
Utbildningsdepartementet	2458	31,8
Industridepartementet (inkl. affärsverk)	1628	21,1
Försvarsdepartementet	1462	18,9
Jordbruksdepartementet	583	7,5
Socialdepartementet	535	6,9
Arbetsmarknadsdepartementet	248	3,2
Bostadsdepartementet	230	3,0
Kommunikationsdepartementet (inkl. affärsverk)	230	3,0
Utrikesdepartementet	211	2,7
Budgetdepartementet	31	0,4
Handelsdepartementet	26	0,3
Ekonomidepartementet	24	0,3
Justitiedepartementet	7	0,1
Kommundepartementet	5	0,1
Övrigt	47	0,6
Summa	7 725	100

1 Fr. o. m. den 1 januari 1983 har departementsindelningen ändrats (jfr SFS
1982: 1177).

UbU 1982/83:31

Som framgår av sammanställningen kanaliseras huvuddelen av de samlade
FoU-anslagen om ca 7,7 miljarder kr. via tre departement, nämligen
utbildningsdepartementet (ca 2,5 miljarder kr.), industridepartementet (ca
1,6 miljarder kr.) och försvarsdepartementet (ca 1,5 miljarder kr.). Drygt
en halv miljard kr. anvisas via vart och ett av jordbruks- och socialdepartementen
och ungefär en kvarts miljard kr. från vart och ett av arbetsmarknads-,
bostads-, kommunikations- och utrikesdepartementen.

Statistiska centralbyrån (SCB) har undersökt hur FoU-anslagen fördelar
sig på olika ändamål. Den största delen — ca 3 miljarder kr. eller närmare
40% av anslagen — går till ändamålet ”främjande av allmän vetenskaplig
utveckling” (framför allt forskning vid universitet och högskolor). FoUanslagens
fördelning på ändamål för budgetåret 1982/83 framgår av följande
sammanställning:

Ändamål Milj. kr. %

Allmän vetenskaplig utveckling	2975	38,5
Försvar	1482	19,2
Energi- och vattenförsörjning	803	10,4
Hälso- och sjukvård	549	7,1
Industriell verksamhet	349	4,5
Rymdforskning	266	3,4
Arbetsmiljö, personalskydd	256	3,3
Transport och kommunikationer	246	3,2
Offentlig förvaltning, samhällsservice	174	2,3
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske	154	2,0
Boendemiljö, samhällsplanering	139	1,8
Fysisk miljö, naturvård	134	1,7
Socialvård, social miljö, trygghet	85	1,1
Undervisning	56	0,7
Utforskning av jorden och atmosfären	38	0,5
Kultur, massmedia, fritid	19	0,2
Summa	7725	100

I Sverige utgör de samlade FoU-satsningarna (offentligt och privat finansierade)
ca 2% av bruttonationalprodukten (BNP). Det innebär enligt
proposition 1982/83:100 bilaga 2 att Sverige är ett av de länder i världen
som satsar mest på FoU i förhållande till BNP.

Enligt föredragande statsrådet har utvecklingen av ny teknik spelat en
viktig roll för den ekonomiska tillväxten i vårt land. Det är nu angeläget
med nya målmedvetna insatser för att långsiktigt bredda och utveckla
Sveriges industriella och tekniska potential. Sådana insatser kommer
knappast att kunna ge snabba effekter och bidra till att lösa de nu aktuella
ekonomiska problemen, men de är nödvändiga för att på längre sikt främja
Sveriges industriella konkurrenskraft. En högtstående forsknings- och utvecklingsverksamhet
såväl vid universiteten och högskolorna och andra
offentligt finansierade organ som inom industrin är en förutsättning för att
nå detta mål.

Det svenska samhället står enligt föredragande statsrådet också inför
allvarliga problem av annan art än näringspolitiska och ekonomisk-poli -

UbU 1982/83:31

tiska. Efterkrigstidens omstrukturering och urbanisering har visat sig ha
många negativa effekter. Social utslagning, alkohol- och drogmissbruk är
ett par exempel. En ökad belastning på den yttre miljön och effekter i
arbetslivet av strukturförändringar i näringslivet är andra. Cancer och
andra miljöbetingade sjukdomar har ökat. För att möta dessa och andra
problem krävs att ny kunskap tas fram genom forskning inom en rad olika
områden. En vital forskning inom humaniora och samhällsvetenskap har
också ett värde i sig i ett demokratiskt samhälle.

I proposition 1982/83:100 bilaga 2 ges en översiktlig bild av regeringens
förslag till resursförstärkningar inom hela FoU-området. Vissa sektorsorgan
för forskning redovisas särskilt.

När det gäller den inledande allmänna redovisningen i bilaga 2 av proposition
1982/83:100 har utskottet inte funnit anledning till uttalande. Utskottet
delar föredragande statsrådets uppfattning om att en förstärkning av
den svenska forskningsverksamheten är nödvändig. Utskottet avser att i
det följande behandla de förslag som regeringen förelagt riksdagen i vad
avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Utskottet tar först upp tre motionsyrkanden av allmän karaktär.

Enligt motion 1982/83:581 (yrkande 30) bör regeringen lägga fram principförslag
om hur delar av den forskning som är knuten till sektorsorgan
skall föras över till universitet och högskolor. Vid en sådan överföring
skulle sysselsättningen för nyutexaminerade doktorer och för doktorander
i viss utsträckning kunna lösas och samspelet mellan den tillämpade forskningen
och grundforskningen säkras. Överföringen bör enligt motionärerna
ske successivt.

Utskottet har tidigare uttalat (UbU 1981/82:37, s. 38) att det är mycket
viktigt att ett bättre planeringsunderlag än det nuvarande tas fram för
riksdagens kommande ställningstaganden till avvägningen av resurser för
den inomvetenskapligt motiverade forskningen vid universitet och högskolor
och resurser för den långsiktiga kunskapsuppbyggnad som motiveras
av sektorsorganens och industrins behov. Regeringen har därför inför
nästa forskningsproposition begärt långtidsbedömningar av forskningsverksamhetens
utveckling från såväl sektorsorganen som högskolemyndigheterna.
Som ett första led i ett sådant underlag har de sektoriella FoUorganen
— som till antalet är något mer än hundra — redovisat långtidsbedömningar
över sin forskningsverksamhet för budgetåren 1984/85-1988/
89. Sektorsorganen har översiktligt redovisat även den del av resp. sektors
forskning som kan karakteriseras som långsiktig kunskapsuppbyggnad.
Sektorsorganen har vidare angett denna forsknings omfattning i antal
personår för personal med doktorsexamen resp. personal som befinner sig
i forskarutbildning, forskningens fördelning på ämnen eller problemområden
samt forskningsutförande organ (t. ex. institution inom högskoleenhet).

UbU 1982/83:31

Med hänvisning till vad som redovisats om förberedelsearbetet inför den
forskningspolitiska proposition som aviserats till nästa riksmöte föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:581 yrkande 30.

Enligt motion 1982/83:952 är samtliga politiska partier överens om att
det är nödvändigt att i ökad utsträckning satsa på forskning och forskarutbildning.
Dagens forskarutbildning ger framför allt en bred allmän kompetens
i problemlösning, som är i hög grad användbar och bör vara attraktiv
inom de flesta områden. Samtidigt kan det ifrågasättas om samhället tar till
vara den resurs som forskarutbildade personer utgör. Motionären förespråkar
ett kraftigt ökat personalutbyte i form av s. k. kontaktverksamhet
inte bara mellan högskolan och industrin utan även mellan högskolan och
övrig offentlig sektor (administration, museer, bibliotek m.fl. institutioner).
Det är vidare angeläget att kartlägga de områden inom den allmänna
sektorn där behov finns av en högre utbildningskompetens än den som nu
krävs. Enligt motionären måste lönesättningen för de forskarutbildade
vara sådan att det för de grundutbildade ter sig attraktivt att satsa på en
relativt lång fortsatt utbildning. Riksdagen föreslås som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett ökat utnyttjande i
samhället av forskarutbildade personer.

Utskottet vill först erinra om att frågan om forskarutbildningens meritvärde
har utretts av kommittén om forskningens och forskarutbildningens
situation i den nya högskolan (Forskarutbildningens meritvärde, SOU
1981:30).

Föredragande statsrådet har i proposition 1981/82:106 om forskning
m.m. på grundval av förslag från nämnda kommitté anfört följande om
avslutad forskarutbildning och befordringsgrunderna förtjänst och skicklighet
vid tillsättning av statligt reglerad tjänst:

Det är enligt min mening rimligt att den tid, dock högst fyra år, som en
forskarstuderande ägnar åt sin utbildning vid tjänstetillsättning får likställas
med tjänstgöring i statlig tjänst. Härvid måste givetvis samma principer
gälla som vid annan förtjänstberäkning, dvs. att verksamhet inom samma
område som den sökta tjänsten vanligen får ett högre värde än verksamhet
inom andra områden. Inte heller finns det enligt min mening några hinder
för att doktorsexamen härvid räknas som en särskild merit efter befordringsgrunden
skicklighet på samma sätt som särskilda insikter av betydelse
eller lämplighet för den sökta tjänsten, som förvärvats eller dokumenterats
vid annan tjänstgöring, har ett meritvärde som skicklighet även om tjänstgöringen
tillgodoräknas som förtjänst.

Riksdagen anslöt sig härtill (UbU 1982/83:37, rskr 1982/83:397). Enligt
föredragande statsrådet talade många skäl för att som föreslagits av
nämnda kommitté genom ett cirkulär ge allmänna riktlinjer för bedömning
av frågor sammanhängande med meritvärdet av forskarutbildning m. m.
Frågan borde beredas ytterligare med utgångspunkt i ett ökat meritvärde
för forskarutbildning.

UbU 1982/83:31

Civilministern har nyligen efter bemyndigande av regeringen tillkallat en
särskild utredare för att se över bl. a. en del av de nuvarande principerna
för värdering av meriter när statligt reglerade tjänster tillsätts. Enligt sina
direktiv (Dir. 1983:9) skall utredaren också se över meritvärdet av bl. a.
deltidsarbete, vård av barn, studieledighetstid, språkkunskaper och utlandstjänstgöring
m.m. Den ytterligare beredningen av frågan om meritvärdet
av forskarutbildningen vid tjänstetillsättning skall enligt vad utskottet
erfarit ingå som ett led i denna översyn. Enligt direktiven skall utredarens
arbete slutföras under år 1983.

Regeringen har den 2 september 1982 uppdragit åt universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) att med anledning av vad som anförts i betänkandet
Forskarutbildningens meritvärde vidta de åtgärder som ämbetet finnér
påkallade beträffande forskarutbildningens meritvärde för den enskilda
sektorn samt föreslå de åtgärder som bör vidtas dels beträffande forskarutbildningens
meritvärde för arbetsuppgifter inom områden som tidigare
saknat forskningsanknytning, dels beträffande en särskild utbildningsgång
eller en kortare variant av bibliotekarielinjen för den som har avlagt doktorsexamen.

Regeringen har den 10 mars 1983 utfärdat en förordning med vissa
föreskrifter om lektorstjänster i gymnasieskolan.

Lönesättningen av statligt reglerade tjänster för forskarutbildade är en
fråga för statens arbetsgivarverk och berörda personalorganisationer.

Genom beslut av regering och riksdag våren 1982 (prop. 1981/82:106,
UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397) gjordes den verksamhet med s.k.
kontaktforskare som tidigare bedrivits som försöksverksamhet reguljär (jfr
Ds U 1981:24 Kontaktforskare). Syftet med verksamheten är att bl. a.
ställa vetenskapligt tränad personal till förfogande för verksamhet inom
skilda områden utanför högskolan. Regeringen har den 17 juni 1982 uppdragit
åt UHÄ att utfärda de föreskrifter som erfordras för högskolans
verksamhet med forskares kontakter med olika verksamheter utanför högskolan.
Verksamheten med kontaktforskare har enligt proposition 1982/
83: 100 visat sig vara en fungerande form för kunskapsöverföring från
högskolan till en kategori företag och myndigheter m.fl., som erfarenhetsmässigt
mycket sällan utnyttjar FoU för att utveckla sin verksamhet. För
förstärkta resurser för kontaktforskarverksamheten beräknas 3,6 milj. kr.
enligt proposition 1982/83: 100 bilaga 10 (s. 387 och 515, UbU 1982/83: 30).

Utskottet utgår från att regeringen efter vederbörlig beredning anmäler
för riksdagen vilken ställning som har tagits till frågan om vissa allmänna
riktlinjer om forskarutbildningens meritvärde. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:952.

I motion 1982/83:1070 (yrkande 8) begärs att de skattemässiga förhållandena
för utländska forskare, som vistas kortare tid i Sverige för forskning
skall ses över och att förslag till åtgärder skall redovisas i den forskningspolitiska
proposition som är aviserad tili år 1984. För ett litet land som

Rättelse: S. 7, rad 26 Står: 1981:40 Rättat till: 1981:24

UbU 1982/83:31

Sverige anses det nödvändigt att forskningserfarenheter kontinuerligt utbyts
med andra länder. Ett viktigt led i ett sådant erfarenhetsutbyte är att
kunna ta emot utländska forskare i Sverige för att ge dem möjlighet att
under en tid delta i och berika vår forskningsverksamhet. Vittnesbörd från
skilda företrädare för svensk forskning ger enligt motionärerna dock vid
handen att oberoende av det intresse som utländska forskare kan fästa vid
svensk forskning tvekar de att ta uppdrag i Sverige då de anser att de
svenska forskararvodena i kombination med våra skatter gör en vistelse
här alltför olönsam ekonomiskt sett.

Utskottet vill först erinra om att frågor av detta slag har lösts för en viss
grupp forskare, nämligen utländska forskare vid SIPR1 (Stockholm International
Peace Research Institute). SIPRI:s utländska forskare får — förutom
grundlön - månadsersättning för ökade levnadskostnader samt bostadskostnadsersättning
(motsv.) i Sverige. Ersättning kan utgå för barns
skolgång samt för kostnader för flyttning till och från Stockholm. Genom
riksdagens beslut år 1980 är dessa kostnadsersättningar undantagna från
skatteplikt (prop. 1979/80: 106, SkU 1979/80:48, rskr 1979/80: 304). Reglerna
gäller endast sådana forskare som är anställda på tidsbegränsade kontrakt.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de problem snarast löses,
som är förknippade med de skattemässiga förhållandena för utländska
forskare som för kortare tid är knutna till universitet eller industri i Sverige.
Problemen har successivt ökat för universitetens del allteftersom nya
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och annat land tillkommit, enligt
vilka utländska lärare och forskare beskattas i Sverige och inte som förr
under högst två år i hemlandet. Av skatteutskottets betänkande 1982/83:35
framgår att frågan har uppmärksammats inom regeringskansliet och att
avsikten är att ingående pröva frågan i syfte att nå en tillfredsställande
lösning.

Med hänvisning till del anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1982/83: 1070 yrkande 8.

Prioriterade forskningsområden m. m.

Genom de beslut regering och riksdag fattade år 1982 med anledning av
proposition 1981/82:106 om forskning m. m. fastlades vissa övergripande
prioriteringar inom forskningsverksamheten (UbU 1981/82:37, rskr 1981/
82: 397). Följande områden angavs i samband därmed som högst prioriterade: 1.

Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka
nationella satsningen på teknisk utveckling.

2. Forskning om viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet.

3. Forskning om ekologiska samband, särskilt grundläggande forskning
om markekologi.

UbU 1982/83:31

4. Forskning om den offentliga verksamheten (dess styrning, ekonomi
och förändring).

5. Insatser för allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhällsvetenskaplig-humanistiska
området.

Följande områden angavs som högt prioriterade:

6. Forskning om kulturyttringar och kulturfrågor.

7. Forskning på livsmedelsområdet (produktion, konsumtion, kostvanor
och livsmedelspolitik).

8. Forskning rörande jämställdhet mellan kvinnor och män.

Regeringen har uppdragit åt berörda myndigheter att svara för planering
och genomförande av åtgärder inom de prioriterade områdena. Myndigheterna
har till regeringen lämnat förslag till åtgärder som anses böra genomföras
under budgetåret 1983/84. En riktpunkt för planering av åtgärder
inom de prioriterade forskningsområdena har varit ett aviserat resurstillskott
på sammanlagt 10 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Av proposition 1982/83:100 framgår att de förslag om anslag som av
berörda myndigheter förs fram i fråga om de prioriterade forskningsområdena
uppgår till ett sammanlagt belopp av 19 173000 kr.

Regeringens förslag i årets budgetproposition innebär en sammanlagd
direkt förstärkning för de angivna prioriterade forskningsområdena med 10
milj. kr. Medlen beräknas under anslag under tre huvudtitlar. Huvuddelen
anvisas dock under anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel,
under vilken beräknas sammanlagt 7.3 milj. kr. Medlens fördelning mellan
områden och anslag framgår av bilaga 10 (s. 519-522) till proposition 1982/
83: 100.

Chefen för socialdepartementet har under anslaget Forskning och utvecklingsarbete
beräknat en ökning med 1,2 milj. kr. för forskning rörande
vissa problem inom social- och hälsovård. Chefen för jordbruksdepartementet
kommer vidare att under anslaget till skogs- och jordbrukets forskningsråd
beräkna 1,5 milj. kr. för forskning rörande område 1.

För de områden som i den forskningspolitiska propositionen föreslogs få
något lägre prioritet än de första fem föreslås medel främst för utredning
och planering under budgetåret 1983/84 (områdena 6 och 8). Vidare anmäls
att chefen för jordbruksdepartementet hösten 1982 har tillkallat en särskild
utredare med uppdrag att göra en översyn av livsmedelsforskning m. m. I
avvaktan på resultatet av denna beräknas f. n. inga särskilda medel för
område 7.

Enligt motion 1982/83:948 (yrkande 30) finns det f. n. flera angelägna
områden som bör prioriteras från forskningssynpunkt. Bland sådana tänkbara
områden nämner motionärerna sju, bl. a. arbetsmiljö, energiproduktion,
kollektivtrafik, ekologi, småföretagsamhet. Riksdagen bör enligt motionärerna
som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen.

UbU 1982/83:31

Som utskottet har redovisat tidigare har riksdagen med anledning av den
forskningspolitiska propositionen år 1982 fattat beslut om vissa prioriterade
forskningsområden som avses gälla den närmaste perioden. Beslutet
bygger på ett omfattande utredningsarbete. I en långsiktig planering är det
varken rimligt eller möjligt att göra omprioriteringar varje år. Flera av de i
motionen utpekade forskningsområdena täcks f. ö. redan av de prioriteringar
som gjorts av riksdagen. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83: 948 yrkande 30.

Vad som i proposition 1982/83: 100 bilaga 10 anförts om tung vetenskaplig
utrustning och inhemsk acceleratorbaserad forskning har inte gett utskottet
anledning till uttalande.

Forskning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Anslagen till forskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde föreslås enligt proposition 1982/83:100 öka
med sammanlagt ca 125 milj. kr. utöver löne- och prisomräkning. Framför
allt kommer den föreslagna ökningen att innebära förstärkningar av högskolans
basresurser - dvs. de medel med vilka högskoleenheterna kan
inrätta tjänster som docent eller forskarassistent samt biträdestjänster och
bekosta materiel m. m. i anslutning till forskning och forskarutbildning
studiefinansieringen i forskarutbildningen och anslagen till forskningsrådsorganisationen.
En betydande del av ökningen faller inom de naturvetenskapliga,
medicinska och tekniska områdena men även samhällsvetenskap
och humaniora berörs.

För nästa budgetår föreslås ytterligare 17 tjänster som professor inom
högskolan. De nya tjänsterna avser följande ämnen: allmän språkvetenskap,
administrativ databehandling, kardiologi, klinisk virologi, allmänmedicin,
medicinsk rehabilitering särskilt fysikalisk medicin, biokemisk farmakologi,
mikrobiell geokemi, teoretisk ekologi, naturgeografi, datalogi,
industriell elektronik, bioteknik, biomedicinsk instrumentteknik, industriell
marknadsföring, vatten i natur och samhälle samt kommunikation -överföring av information. Därutöver förordas att personliga tjänster som
professor ersätts av professurer i ämnena vetenskapsteori, medeltidsarkeologi.
perinatalmedicin och talöverföring. Vidare föreslås en personlig
tjänst som professor i neurokemi och neurotoxikologi. Under anslag till
forskningsråd beräknas medel för tjänster som professor i utvecklingsfysiologi,
teoretisk elementarpartikelfysik särskilt svag växelverkan, logik
samt neutronspridningsfysik. I propositionen erinras vidare om att en ny
modell för uppbyggnaden av forskning inom nya angelägna områden prövas
sedan några år tillbaka (prop. 1979/80:100 bil. 12, UbU 1979/80:20,
rskr 1979/80:232). Denna innebär att en högskoleenhet anvisas särskilda
forskningsmedel i stället för att en tjänst som professor inrättas. Härvid

UbU 1982/83:31

kan ett vidare forskningsområde anges än när resurserna knyts till en
specialiserad tjänst.

I detta sammanhang tar utskottet upp ytterligare tre motionsyrkanden
om forskning som är av allmän karaktär.

Enligt motion 1982/83:948 (yrkande 31) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att ett tvärvetenskapligt arbetssätt bör stimuleras.

I proposition 1981/82:106 om forskning m. m. anförde föredragande
statsrådet beträffande tvär- och mångvetenskaplig forskning (s. 21-23)
bl. a. att utvecklingen inom forskningen kräver ständig förnyelse inte minst
genom fruktbärande insatser över traditionella ämnes- och sektorsgränser.
De samhällsproblem vilkas lösning ofta fordrar forskningens medverkan är
också så sammansatta att de vanligen kräver samverkande insatser från
flera forskningsområden. Det är därför enligt föredragande statsrådets
mening nödvändigt att tvär- och mångvetenskapliga insatser på olika sätt
ges hög prioritet i forskningens förnyelseprocess. Han erinrar vidare om
satsningen på den temaorienterade forskningen vid universitetet i Linköping
och nämner att en av huvuduppgifterna för den år 1977 inrättade
forskningsrådsnämnden är att stödja framväxten av tvärvetenskaplig
forskning. Det har också i de senaste årens budgetpropositioner förordats
dels tjänster som professor med tvärvetenskapliga inriktningar bl. a. i
socialt arbete, dels medel till sådana områden som marin teknik, träforskning
och barnkultur.

Utskottet, som erinrar om att centrumbildningar ofta kommit till stånd
genom högskoleenheternas egna åtgärder eller under medverkan av olika
sektorsorgan, utgår från att berörda myndigheter stöder tvärvetenskapliga
forskningsprojekt när möjlighet därtill ges. Med detta föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1982/83:948 yrkande 31.

Enligt motionerna 1982/83:948 (yrkande 29) och 1982/83:2204 (yrkande
3) bör åtgärder vidtas för att främja forsknings- och utvecklingsarbete vid
de mindre högskoleenheterna.

En arbetsgrupp inom UHÄ har i februari 1983 lagt fram förslag om
forsknings- och utvecklingsarbetet vid regionala högskolor (UHÄ-rapport
1983:9). Betänkandet remissbehandlas f. n. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1982/83:948 yrkande 29 och
1982/83: 2204 yrkande 3.

I motion 1982/83:953 anförs att det inom den humanistiska sektorn finns
en stor och aktiv grupp forskare - med motionärens ord amatörforskare -vilka ägnar sig åt lokalhistorisk forskning. Dessa forskare utgör enligt
motionen en betydelsefull resurs, varför sådan forskning bör komma in i
bilden när UHÄ och andra myndigheter behandlar frågor om forskningsoch
utvecklingsarbete vid t. ex. regionala högskolor eller när det humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet utreder vad som behöver göras
beträffande forskning om kulturyttringar och kulturfrågor.

UbU 1982/83:31

Ett värdefullt samarbete sker redan i många fall mellan den etablerade
forskningen och amatörforskningen. Något särskilt uttalande om betydelsen
av denna samverkan anser utskottet emellertid inte erforderligt. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 1982/83:953.

Forskarutbildning

Genom beslut av regering och riksdag våren 1982 (prop. 1981/82:106,
UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397) gjordes vissa förändringar i studiefinansieringen
inom forskarutbildningen. En ny tjänstetyp - doktorandtjänst
- inrättades. Tjänstetypen finns redan innevarande budgetår vid
forskningsråden och skall fr. o. m. budgetåret 1983/84 kunna inrättas också
av högskoleenheterna, företrädesvis inom matematisk-naturvetenskaplig
och teknisk fakultet. De nuvarande assistent- och amanuenstjänsterna
skall successivt avskaffas och ersättas med vissa nya tjänster. Vid institution
skall fr. o. m. budgetåret 1983/84 kunna finnas en ny tjänstekategori
kallad amanuens. En ny assistenttjänst skall fr. o. m. budgetåret 1983/84
kunna kombineras med utbildningsbidrag för doktorand eller med
doktorandtjänst. Utbildningsbidraget skall vara knutet till mellannivån för
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning (jfr prop. 1982/83:55, bil.
5, s. 34) och utgår enligt föredragande statsrådet med 5610 kr./mån.
fr. o. m. den 1 juli 1983.

Medel för utbildningsbidrag för doktorander har under innevarande budgetår
anvisats under ett särskilt anslag. Assistent- och amanuenstjänster
har bekostats från framför allt anslagen till fakulteterna. I proposition 1982/
83:100 föreslås att medlen för studiefinansiering inom forskarutbildningen
i sin helhet fr. o. m. budgetåret 1983/84 anvisas under anslagen till fakulteterna
(motsv.). UHÄ har på regeringens uppdrag beräknat hur mycket som
f. n. används för sådan studiefinansiering i form av ”stipendiedelen” av
assistent- och amanuenstjänster. Dessa medel, tillsammans med medlen
för utbildningsbidragen och de ökade medel för studiefinansieringsändamål
som för nästa budgetår förordats under anslagen till fakulteterna
(motsv.), bör enligt föredragande statsrådet för nästa budgetår utgöra en
miniminivå för den totala omfattningen av studiefinansieringen inom forskarutbildningen.
Det får sedan ankomma på de lokala högskolemyndigheterna
att avgöra om ytterligare medel under resp. anslag skall tas i anspråk
för studiefinansieringsändamål liksom hur det samlade studiestödet skall
fördelas på utbildningsbidrag och doktorandtjänster. Under en övergångsperiod
skall också ”stipendiedelen” av assistent- och amanuenstjänster av
det gamla slaget bekostas från medlen till studiefinansiering i forskarutbildningen.
Möjligheten för högskoleenheterna att inrätta doktorandtjänster
företrädesvis inom tekniska och naturvetenskapliga områden skall avse en
försökstid på fem år.

Under anslagen till forskningsråden beräknas medel för ytterligare ca 50

UbU 1982/83:31

doktorandtjänster. Det innebär att rådsorganisationen nu har tillförts medel
för sammanlagt ca 100 doktorandtjänster.

För studiefinansiering inom forskarutbildningen beräknas för budgetåret
1983/84 följande belopp under resp. anslag till fakulteterna (motsv.):

Anslagsrubrik	Kr.
Humanistiska fakulteterna	29643000
Teologiska fakulteterna	2245 000
Juridiska fakulteterna	2622000
Samhällsvetenskapliga fakulteterna	34 796000
Medicinska fakulteterna	29 108000
Odontologiska fakulteterna	5 362000
Farmaceutiska fakulteten	3006000
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna	56636000
Tekniska fakulteterna	51 395000
Temaorienterad forskning	2302000
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet	3 199000
Medicinska forskningsrådet	3 199000
Naturvetenskapliga forskningsrådet	5904 000

Riksdagen beslöt våren 1982 att utbildningsbidrag fr. o.m. den 1 juli
1982 skall utgå med ett belopp som ansluter till den övre beloppsgränsen
för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildning samt därutöver ett
särskilt rekryteringsfrämjande tillägg motsvarande ca 10 kr. per dag (prop.
1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397). Enligt motion 1982/
83:1070 (yrkande 7) innebär regeringens åtgärder beträffande utbildningsbidrag
att nämnda riksdagsbeslut rivs upp och att utbildningsbidraget för
doktorander knyts till mellannivån för arbetsmarknadsutbildningsbidrag
(5610 kr./mån.). Motionärerna föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att utbildningsbidragen skall höjas så att de åter
motsvarar den övre gränsen för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildning,
dvs. 6380 kr./mån. för budgetåret 1983/84.

I motion 1982/83:1901 hemställs att riksdagen beslutar att utbildningsbidraget
för doktorander knyts till den högsta nivån för utbildningsbidrag
inom arbetsmarknadsutbildning och att denna anknytning finansieras genom
minskat antal utbildningsbidrag.

Utskottet vill peka på att utbildningsbidragen fick en mycket kraftig
höjning den 1 juli 1982 då de höjdes med ca 1 200 kr./mån. till 5280 kr./
mån. En ytterligare höjning kommer att ske den 1 juli 1983 med 330 kr./
mån. till 5610 kr./mån. Antalet doktorander uppgår f. n. till ca 12000.
Antalet utbildningsbidrag är innevarande budgetår 1600. Endast en mycket
liten andel doktorander kan således erhålla utbildningsbidrag. 1 det
läget finnér utskottet i likhet med regeringen att det är angeläget att öka
antalet utbildningsbidrag. Resursförstärkningarna i årets budgetproposition
möjliggör som framhålls i propositionen ytterligare ca 190 utbildningsbidrag.

Med hänvisning härtill och till det statsfinansiella läget bör riksdagen
avslå motionerna 1982/83:1070 yrkande 7 och 1982/83:1901.

UbU 1982/83:31

Enligt motion 1982/83:581 (yrkande 27) bör det finnas möjlighet att på
arvodestjänst som assistent förordna bl. a. forskarstuderande utan vare sig
utbildningsbidrag eller doktorandtjänst.

Utskottet hänvisar dels till vad utskottet vid föregående riksmöte anförde
i frågan (UbU 1981/82:37 s. 62 —69), dels till att avsikten med det nya
systemet är att åstadkomma rörlighet bland de forskarstuderande och att
motverka att dessa för längre tid innehar anställning som assistent vid
institution. Utskottet, som erinrar om att regeringen den 3 mars 1983
uppdragit åt UHÄ att i samarbete med övriga berörda högskolemyndigheter
följa övergången till den nya ordning för studiefinansiering inom forskarutbildningen
som införs budgetåret 1983/84, avstyrker motion 1982/
83:581 yrkande 27.

Beträffande åldersgräns för innehav av utbildningsbidrag anförde utskottet
föregående år i sitt av riksdagen godkända betänkande UbU 1981/
82:37 (s. 66) följande:

Utskottet finnér att den bestämda åldersgräns för innehav av utbildningsbidrag
som föreslås i propositionen kan få negativa effekter för inte
minst rekrytering av kvinnor till forskning. Även med en regel om dispensmöjlighet
för att behålla utbildningsbidraget efter det år man fyllt 45 år,
vilket föreslås i propositionen, kvarstår enligt utskottets uppfattning en
avhållande effekt för många individer - både män och kvinnor — som av
familjesociala och även av andra skäl inte kunnat påbölja sin forskarutbildning
i så god tid att de med all säkerhet hinner slutföra sina studier intill
45 års ålder. Utskottet finnér sålunda anledning att mjuka upp de föreslagna
bestämmelserna. Som regel bör gälla att studerande som erhållit utbildningsbidrag
för doktorander senast året före fyllda 45 år skall kunna
behålla bidraget efter 45 års ålder om förutsättningarna i övrigt för utbildningsbidrag
är uppfyllda. Om särskilda skäl föreligger bör, såsom anges i
propositionen, utbildningsbidrag även kunna medges i sådant fall där den
studerande har uppnått 45 års ålder. Vad utskottet här har anfört om
utbildningsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen utfärdade den 17 juni 1982 bestämmelser om utbildningsbidrag
för doktorander i enlighet härmed.

Enligt motionerna 1982/83:942 och 1982/83:1112 (yrkande 4) bör riksdagen
nu besluta om att ta bort den nämnda 45-årsgränsen för utbildningsbidrag
för forskning.

Utskottet vill först erinra om att det även beträffande studiemedel gäller
en särskild åldersgräns. Studiemedel får utgå för kalenderhalvår som infaller
senast under det år då den studerande fyller 45 år. Studiemedel får även
utgå för senare kalenderhalvår, om särskilda skäl föreligger.

Av Statistiska Meddelanden från SCB (serie U 1983:3) framgår att
utbildningsbidrag eller forskningsassistenttjänst våren 1982 innehades av
lika stor andel män som kvinnor. Vidare framgår att genomsnittsåldern
bland aktiva kvinnliga studerande i forskarutbildning våren 1982 var 38 år
och bland motsvarande manliga studerande 36 år.

UbU 1982/83:31

Regeringen har som nyss redovisats den 3 mars 1983 uppdragit åt UHÄ
att följa övergången till den nya ordning för studiefinansiering inom forskarutbildningen
som införs budgetåret 1983/84. UHÄ skall därvid belysa
vilka konsekvenser — t. ex. för fördelningen av utbildningsbidrag mellan
män och kvinnor - som den nya regeln om åldersgräns har fått eller kan
komma att få.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1982/83:942 och 1982/83:1112 yrkande 4.

Enligt motion 1982/83:581 (yrkande 28) har inte alla forskarstuderande
behov av en fullständig forskarutbildning. Många önskar, säger motionärerna,
utöver en grundläggande högskoleutbildning en kortare påbyggnad
inriktad mot karriär utanför högskoleväsendet. Därför bör en rrlellanexamen/specialistexamen
inrättas i de ämnen eller inom de ämnesområden där
ett sådant behov finns. Om den studerande önskar fortsätta med forskarutbildning
efter mellanexamen/specialistexamen bör denna examen i tillämpliga
delar tillgodoräknas vid fortsatt forskarutbildning. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I proposition 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning
m.m. föreslogs bl. a. att ett system med etappavgångar ur
forskarutbildningen skulle utvecklas. Dessa etappavgångar skulle utformas
så att de passade både forskarutbildningen och arbetsmarknaden. De
måste således dels utgöra naturliga, avslutade moment inom forskarutbildningen,
dels ge en utbildning som svarar mot ett arbetsmarknadsbehov.
Riksdagen godkände de i propositionen förordade riktlinjerna (UbU 1978/
79:44, rskr 1978/1979:391).

1 högskoleförordningen har sedermera inföi is bestämmelser om att forskarutbildningen
skall anordnas så att den sker i etapper, om det är ändamålsenligt
och möjligt. Den som godkänts i samtliga moment i en etapp av
forskarutbildningen kan erhålla utbildningsbevis härom. UHÄ kan numera
föreskriva att en examensbenämning skall knytas till ett sådant bevis.
Examensbenämningen bör utformas så att den ger en meningsfull information
om utbildningens omfattning, innehåll och huvudsakliga inriktning.

Efter riksdagens nämnda beslut fick UHÄ i uppdrag att utreda inom
vilka områden etappavgångar skulle vara lämpliga samt utarbeta förslag till
sådana etappavgångar. UHÄ:s arbete har resulterat i rapporten Etapper i
forskarutbildningen (UHÄ-rapport 1980:25).

UHÄ har den 1 februari 1982 utfärdat föreskrifter om examensbenämningen
teknisk licentiatexamen och den 21 mars 1983 om examensbenämningen
teologie licentiatexamen. Framställningar om licentiatexamen från
ytterligare några fakulteter behandlas f. n. av UHÄ.

Av redovisningen framgår att det är fullt möjligt att knyta en examensbenämning
till utbildningsbevis om fullgjord etapp i forskarutbildningen.

UbU 1982/83:31

De önskemål som framställs i motionen bör som utskottet ser det i huvudsak
vara tillgodosedda med den möjlighet som nu medges till etappavgång
för de forskarutbildningar där det är arbetsmarknadsmässigt motiverat och
där en etapp av detta slag kan utgöra en utbildningsmässig helhet. Utskottet
föreslår därför att riksdagen avslår motion 1982/83:581 yrkande 28.

Ny lärartjänstorganisation inom högskolan

1 motionerna 1982/83:581 (yrkande 29) och 1982/83:1070 (yrkande 9)
begärs att regeringen - på grundval av lärartjänstutredningens betänkande
(SOU 1980: 3) Lärare i högskolan - snarast lägger fram förslag till ny
lärartjänstorganisation inom högskolan. I motion 1982/83:581 föreslås
även särskilda meriteringstjänster för nydisputerade forskare. Enligt motion
1982/83:948 (yrkande 32) bör professorernas forskningsmöjligheter
förbättras, bl. a. genom tjänster där innehavarna helt ägnar sig åt forskning.

I svar på fråga 1982/83:307 har utbildningsministern klargjort att hon
anser en reformering av tjänsteorganisationen för lärarna inom högskolan
synnerligen angelägen, inte minst i perspektivet av att de närmaste årens
ekonomiska läge kommer att ställa stora krav på ett smidigt och effektivt
utnyttjande av högskolans samlade personalresurser. Avsikten är att en
proposition i dessa frågor skall presenteras för riksdagen vid nästa riksmöte
(RD 1982/83: 100 s. 8).

Då frågan bereds inom regeringskansliet med sikte på att vid nästa
riksmöte presentera förslag i en proposition föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1982/83:581 yrkande 29, 1982/83:948 yrkande 32 och
1982/83:1070 yrkande 9.

I motion 1982/83:1919 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att avlagd doktorsexamen skall ersätta innehav av tjänst som
universitetslektor som grund för behörighet att inneha arvodestjänst som
forskare i visst ämne.

Utskottet erinrar om att arvodestjänsterna som forskare i visst ämne har
tillkommit i det direkta syftet att ge innehavare av tjänst som universitetslektor
och viss annan lektorstjänst möjlighet att ägna sig åt forskning. För
andra tjänstekategorier inom högskolan ges forskningsmöjligheter bl.a.
genom de särskilda medlen för forskningsanknytning.

Tjänsteorganisationen inom högskolan - och frågorna om arbetsuppgifter
för olika kategorier av anställda inom högskolan - bereds f. n. inom
regeringskansliet med utgångspunkt i lärartjänstutredningens förslag. Med
hänvisning till det anförda föreslås att riksdagen avslår motion 1982/
83:1919.

UbU 1982/83:31

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anmälts i proposition
1982/83:100 bilaga 2 om forskningsfrågor,

2. att riksdagen beträffande överföring av viss sektorsforskning till
universitet och högskolor avslår motion 1982/83:581 yrkande 30,

3. att riksdagen beträffande vissa allmänna riktlinjer om forskarutbildningens
meritvärde m. m. avslår motion 1982/83:952,

4. att riksdagen beträffande vissa förhållanden för utländska forskare
som vistas kortare tid i Sverige för forskning avslår motion
1982/83:1070 yrkande 8,

5. att riksdagen beträffande prioriterade forskningsområden avslår
motion 1982/83:948 yrkande 30,

6. att riksdagen beträffande tvärvetenskapligt arbetssätt avslår motion
1982/83:948 yrkande 31,

7. att riksdagen beträffande forsknings- och utvecklingsarbete vid
högskolor utan fasta forskningsresurser avslår motionerna 1982/
83:948 yrkande 29 och 1982/83:2204 yrkande 3,

8. att riksdagen beträffande lokalhistorisk forskning avslår motion
1982/83:953,

9. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1070 yrkande 7 och 1982/83:1901
godkänner vad som har förordats beträffande nivån på utbildningsbidraget
för doktorander,

10. att riksdagen beträffande arvodestjänst som assistent avslår motion
1982/83: 581 yrkande 27,

11. att riksdagen beträffande åldersgräns för innehav av utbildningsbidrag
avslår motionerna 1982/83: 942 och 1982/83:1112 yrkande
4,

12. att riksdagen beträffande mellanexamen avslår motion 1982/
83: 581 yrkande 28,

13. att riksdagen beträffande ny lärartjänstorganisation inom högskolan
avslår motionerna 1982/83:581 yrkande 29, 1982/83:948
yrkande 32 och 1982/83:1070 yrkande 9,

14. att riksdagen beträffande behörighet att inneha arvodestjänst
som forskare i visst ämne avslår motion 1982/83:1919.

2 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 31

UbU 1982/83:31

2. Humanistiska fakulteterna. Regeringen har under punkt E 12 (s. 465-469) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24) i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor
(L 24) i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

3. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 149311000 kr.

Motionerna

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande inrättande av professurer i freds- och konfliktforskning
och miljö- och naturresursinformation,1

44. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag
av 148 811 000 kr.

1982/83:1070 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen under anslaget Humanistiska fakulteterna anvisar 1
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit för en allmän förstärkning av
basresurserna.

Utskottet

Vid universitetet i Göteborg finns f. n. en personlig tjänst som professor i
vetenskapsteori. Innehavaren uppnår den nedre pensioneringsgränsen den
30 juni 1984. I enlighet med förslag av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) förordar föredragande statsrådet att en tjänst som professor (L 24) i
ämnet inrättas vid universitetet vid den tidpunkt innehavaren av den
personliga tjänsten avgår med pension.

UHÄ har föreslagit att en tjänst som professor inrättas i allmän språkvetenskap
vid universitetet i Göteborg. Föredragande statsrådet biträder
förslaget och förordar att tjänsten inrättas den 1 juli 1983.

I motion 1982/83:948 anförs att inrättandet av en professur i allmän
språkvetenskap bör skjutas på framtiden (yrkandena 37 i denna del och 44 i
denna del). Motionärerna anser att i stället en professur i freds- och
konfliktforskning bör inrättas nu.

Utskottet kommer under punkt 5 i detta betänkande att ta ställning i
frågan om inrättande av en professur i freds- och konfliktforskning. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1982/83:948 yrkandena 37
och 44, båda i denna del. Då utskottet inte har något att erinra mot vad som
i nu berört hänseende har föreslagits i proposition 1982/83: 100, föreslår

' Yrkandet behandlas även under punkterna 5 och 6 i detta betänkande.

UbU 1982/83:31

utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor (L 24) i enlighet med vad som har förordats i propositionen.

I proposition 1982/83:100 (s. 468) återfinns en sammanställning av förslag
på ändrad benämning på tjänster som professor. Utskottet tillstyrker
vad föredragande statsrådet har förordat i detta hänseende.

Den av föredragande statsrådet förordade tjänsten som professor i allmän
språkvetenskap innebär en av statsrådet beräknad förstärkning av
anslaget till de humanistiska fakulteterna med 500000 kr. Under anslaget
beräknas vidare medel om 500000 kr. för uppbyggnad av tvåspråkighetsforskning
vid universitetet i Stockholm. Som en allmän förstärkning av
basresurserna tar föredragande statsrådet under detta anslag upp 1630000
kr. För den vid Umeå universitet bedrivna forskningen rörande kulturerna
inom den subarktiska regionen (circumpolär kulturforskning) har föredragande
statsrådet beräknat en förstärkning med 200000 kr. För studiefinansiering
bör enligt förslaget i proposition 1982/83:100 budgetåret 1983/84
disponeras minst 29643 000 kr. Anslaget Humanistiska fakulteterna beräknas
sammanlagt till 149311000 kr.

I motion 1982/83:948 förordas att förslaget i motionen om tjänst som
professor i freds- och konfliktforskning finansieras genom en minskning av
anslaget till de humanistiska fakulteterna med 500000 kr. (yrkande 44 i
denna del). Enligt motion 1982/83:1070 bör en balans eftersträvas mellan å
ena sidan stödet till teknisk och naturvetenskaplig forskning och å andra
sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Motionärerna menar
att föredragande statsrådet inte gjort detta helt utan väljer att mera
ensidigt stödja den tekniska och naturvetenskapliga forskningen. Mot bakgrund
härav föreslås i motionen en förstärkning till de humanistiska fakulteterna
med 1 milj. kr. utöver regeringens förslag som en allmän förstärkning
av basresurserna (yrkande 4).

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningarna i proposition
1982/83:100 under anslaget Humanistiska fakulteterna och kan av statsfinansiella
skäl inte tillstyrka en ökning av resurserna utöver vad som
föreslås i propositionen. Med hänvisning härtill och till utskottets ställningstagande
i det föregående beträffande inrättande av tjänster som professor
föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1982/
83:948 yrkande 44 i denna del och 1982/83:1070 yrkande 4 godkänner
medelsberäkningen under anslaget och anvisar det i proposition 1982/
83:100 begärda beloppet till de humanistiska fakulteterna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:948 yrkandena 37
och 44, båda i denna del, bemyndigar regeringen att inrätta
tjänster som professor (L 24) i enlighet med vad som har förordats
i proposition 1982/83:100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av
tjänster som professor (L 24) i enlighet med vad som har förordats
i proposition 1982/83:100,

UbU 1982/83:31

3. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna med bifall till proposition
1982/83:100 och med avslag på motionerna 1982/83:948
yrkande 44 i denna del och 1982/83:1070 yrkande 4 för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 149311000 kr.

3. Teologiska fakulteterna. Regeringen har under punkt E 13 (s. 469—471)
föreslagit riksdagen att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 11 274000 kr.

Motionerna

1982/83:965 av Evert Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att inrätta en professur i religionspedagogik.

1982/83:968 av Jan-Erik Wikström (fp) och Jörgen Ullenhag (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur
i religionspedagogik bör inrättas vid Uppsala universitet fr. o. m. den 1
juli 1984.

Utskottet

Som en allmän förstärkning av basresurserna under förevarande anslag
beräknar föredragande statsrådet 90000 kr. För studiefinansiering bör
budgetåret 1983/84 disponeras minst 2245000 kr. Sammanlagt beräknar
föredragande statsrådet anslaget Teologiska fakulteterna till 11 274000 kr.

I två motioner framförs önskemål om en professur i religionspedagogik.
Med hänvisning bl. a. till att skolans undervisning i ämnet religionskunskap
är i stort behov av pedagogisk förnyelse bör enligt motion 1982/
83:965 den av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) senast i anslagsframställningen
inför budgetåret 1983/84 föreslagna professuren i religionspedagogik
inrättas. I motion 1982/83:968 anförs att en professur i religionspedagogik
sedan flera år är ett mycket högt prioriterat förslag av de
teologiska fakulteterna. Motionärerna finnér det angeläget att en sådan
professur inrättas den 1 juli 1984 vid Uppsala universitet.

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte biträda förslag om inrättande
av en professur i religionspedagogik den 1 juli 1983. Frågan om inrättande
av en sådan tjänst för budgetåret 1984/85 får prövas i det kommande
budgetarbetet. Utskottet avstyrker därför motionerna 1982/83:965 och
1982/83:968.

Utskottet har ingenting att erinra mot medelsberäkningen under anslaget.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande professur i religionspedagogik avslår
motionerna 1982/83:965 och 1982/83:968,

2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 11 274000 kr.

UbU 1982/83:31

4. Juridiska fakulteterna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt E 14 (s. 471—473) och hemställer

att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 14267000 kr.

5. Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har i proposition 1982/
83: 100 bilaga 10 under punkt E 15 (s. 473-477) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 24) i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av en tjänst som professor
(L 24) i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att disponera 500000 kr. under anslagsposten
Universitetet i Umeå på det sätt som har förordats i propositionen,

4. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisa
ett reservationsanslag av 172688000 kr.

Vidare har regeringen i proposition 1982/83:120 bilaga 2 under punkt E
15 (s. 6-7) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om forskning kring
Norrbottens utvecklingsproblem,

2. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisa
ett i förhållande till proposition 1982/83: 100 bilaga 10 punkt E 15 med
4000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 176688000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1982183

1982/83:194 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

10. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att stärka
fredsforskningens ställning vid de svenska universiteten enligt motionens
förslag.

1982/83:582 av Jan Bergqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
inrätta en professur i freds- och konfliktforskning vid Göteborgs universitet
från den 1 januari 1984.

1982/83:765 av Margareta Persson (s) och Maj Britt Theorin (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att det inrättas en professur
täckande områdena familj, mänsklig reproduktion och socialisation.

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande inrättande av professurer i freds- och konfliktforskning
och miljö- och naturresursinformation.1

1 Yrkandet behandlas även under punkterna 2 och 6 i detta betänkande.

UbU 1982/83:31

45. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisar ett reservationsanslag
av 173 188000 kr.

1982/83:1070 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna
anvisar 1 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit för en allmän förstärkning
av basresurserna.

1982/83:1393 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

2. att riksdagen uttalar sig för att fortsatta resurser avsätts för att säkra
den framtida glesbygdsforskningen.

1982/83:1635 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1982/
83:1634 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade resurser för forskning och utvecklingsinsatser
inom turism- och rekreationsområdet.

1982/83:1663 av Sören Häggroth m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1982/83:1662

— yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att regeringen låter
utreda förutsättningarna för en ökning av gemensamma forskningsprojekt
på Nordkalotten.

1982/83:2137 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till utrikesutskottet remitterade motionen 1982/
83:2136 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts i motionen om inrättande av professur i freds- och konfliktforskning.

Motion väckt med anledning av proposition 1982/83:120

1982/83:2277 av Per Unckel m.fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1982/83:2273

- såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av anslagen Samhällsvetenskapliga
fakulteterna och Tekniska fakulteterna.1

Utskottet

Utskottet tillstyrker att en tjänst som professor (L 24) i administrativ
databehandling inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1983.

Vid universitetet i Umeå inrättades den 1 juli 1982 en tjänst som professor
(L 24) i förvaltningsforskning med regional inriktning. Föredragande
statsrådet förordar att tjänsten ges benämningen offentlig förvaltning,
särskilt regional politik och förvaltning. Utskottet tillstyrker förslaget.

1 Yrkandet behandlas även under punkt 6 i detta betänkande.

UbU 1982/83:31

Med anledning av ett uttalande av riksdagen (UbU 1979/80:12, rskr 1979/
80:131) uppdrog regeringen åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
att utarbeta en långsiktig plan för utvecklingen av resurser för freds- och
konfliktforskning. UHÄ redovisade i samband med sin anslagsframställning
för budgetåret 1981/82 en sådan plan, enligt vilken bl. a. två professorstjänster
skulle inrättas, den första vid universitetet i Göteborg. I enlighet
med regeringens förslag i proposition 1980/81:100 bemyndigade riksdagen
regeringen att inrätta en tjänst som professor i freds- och konfliktforskning
vid universitetet i Uppsala och förordade att den benämndes Dag
Hammarskjölds professur i freds- och konfliktforskning. UHÄ återkommer
i sin anslagsframställning för nästa budgetår med förslag om inrättande
av en professur i Göteborg. Detta förslag har inte biträtts av regeringen.

I motionerna 1982/83:582, 1982/83:948 (del av yrkande 37) och 1982/
83:2137 hemställs att en professur i freds- och konfliktforskning inrättas
vid universitetet i Göteborg. Enligt den förstnämnda motionen bör tjänsten
inrättas senast den 1 januari 1984.1 de båda andra motionerna hänvisas till
UHÄ:s förslag om inrättande av en tjänst som professor den 1 juli 1983.
Enligt motion 1982/83:194 måste stödet till universitetens fredsforskning
ökas, både ekonomiskt och med hänsyn tagen till att de mest kvalificerade
forskarna knyts till verksamheten. Motionärerna hemställer om åtgärder
för att stärka fredsforskningens ställning (yrkande 10).

Utskottet är ense med motionärerna om att det är angeläget att ytterligare
en professur i freds- och konfliktforskning inrättas. Det blir på så sätt
möjligt att tillgodose skilda inriktningar inom ämnesområdet. Utskottet
förutsätter att området för den nya tjänsten preciseras i enlighet härmed.
Tjänsten bör i överensstämmelse med UHÄ:s förslag placeras i Göteborg.
Utskottet föreslår således att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta
en tjänst som professor (L 24) i freds- och konfliktforskning vid universitetet
i Göteborg den 1 juli 1983. Vid riksdagens bifall till utskottets förslag
blir motionerna 1982/83:582, 1982/83:948 yrkande 37 och 1982/83:2137
tillgodosedda i vad de avser inrättande av en professur nästa budgetår.
Även yrkande 10 i motion 1982/83:194 blir i viss utsträckning tillgodosett.

Utskottet förordar att 500 000 kr. anvisas för att bestrida kostnaderna för
den av utskottet tillstyrkta professuren i freds- och konfliktforskning.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 37 i motion 1982/83:948 i den del
yrkandet avser sättet att finansiera professuren.

Riksdagen bör enligt motion 1982/83:765 hos regeringen begära förslag
om inrättande av en tjänst som professor inom områdena familj, mänsklig
reproduktion och socialisation. Som motivering för förslaget hänvisar
motionärerna till att de stora samhällsförändringar som ägt rum under de
senaste årtiondena medfört problem och otrygghet. Forskning kring hur
förändringarna påverkat oss människor och våra värderingar är därför
enligt motionärerna oerhört viktig. Vid den sociologiska institutionen vid

UbU 1982/83:31

universitetet i Göteborg har en till övervägande delen externt finansierad
forskningsverksamhet vuxit fram inom de i motionen avsedda områdena.
Denna verksamhet bör ges bättre förutsättningar och utvecklas genom att
en professorstjänst inrättas.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att det i första hand
ankommer på berörda lokala och centrala myndigheter att i sitt planeringsarbete
ta ställning till behov av förstärkning av ett visst ämnesområde och
till prioriteringar mellan olika ämnesområden. Varken styrelsen för universitetet
i Göteborg eller UHÄ har fört fram några önskemål om en utbyggnad
av den sociologiska forskningen vid universitetet i sina anslagsframställningar
för nästa budgetår. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1982/83:765.

Riksdagen beslöt med anledning av förslag i proposition 1981/82:113 om
program för regional utveckling och resurshushållning att ett centrum för
regionalpolitisk forskning skulle inrättas vid universitetet i Umeå (AU
1981/82:23, rskr 1981/82:388). På regeringens uppdrag har universitetet i
mars 1983 redovisat förslag till organisation av ett sådant centrum
(CERUM). Universitetsstyrelsen har i allt väsentligt anslutit sig till ett
förslag som utarbetats av en särskild arbetsgrupp. Gruppen föreslår att
centret inrättas den 1 juli 1983 vid universitetet i Umeå med tillämpning av
högskoleförordningens 16 kap. 3 §. I budgetpropositionen föreslås att riksdagen
bemyndigar regeringen att under förevarande fakultetsanslag disponera
500000 kr. för centrets verksamhet budgetåret 1983/84.

I motion 1982/83:1393 framhålls att det är angeläget att verksamheten
vid CERUM kan byggas upp snabbt och att forskningen erhåller stadga.
Motionärerna betonar särskilt behovet av medel för glesbygdsforskning.
Resurser bör enligt motionen avsättas för att säkra sådan forskning (yrkande
2).

Utskottet biträder vad i budgetpropositionen förordats om medelsanvisning
för verksamheten nästa budgetår och kan därtill konstatera att det
nyss nämnda organisationsförslaget innehåller en utbyggnadsplan avseende
basorganisationen vid detta centrum innebärande ett medelstillskott om
totalt 4,5 milj. kr. under perioden 1984/85-1986/87. Enligt förslaget bör
regeringen i 1984 års budgetproposition eller i samband med den forskningspolitiska
proposition som avses bli framlagd nästa år ta ställning till
den resursmässiga utbyggnaden. Vad beträffar CERUM:s huvuduppgift
föreslås den inledningsvis bli att forskningsmässigt samordna och aktivera
den regionalvetenskapliga kompetens och de resurser som under ett femtontal
år byggts upp i högskoleregionen. Det bör enligt förslaget överlåtas
på centret och dess styrelse att i detalj utforma forskningsprogrammen.
Arbetsgruppen har dock rekommenderat den blivande styrelsen att i första
hand uppmärksamma fyra forskningsområden. Ett av dessa avser glesbygdens
utvecklingsmöjligheter. Beträffande detta program förutsätts ett nära

UbU 1982/83:31

samarbete bli etablerat med expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU). Nämnas kan att delar av ERU-Nord avses bli samordnade
med centrum för regionalpolitisk forskning, varigenom verksamheten
skulle tillförsäkras kontinuitet och stabilitet i uppbyggnadsfasen.

Vad utskottet nu redovisat ligger helt i linje med önskemål som förs fram
i motion 1982/83:1393. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion
1982/83:1393 yrkande 2.

I proposition 1982/83:120 framhålls att det är en angelägen uppgift att
pröva strategier för fortsatt planering av åtgärder som kan vända den
negativa utvecklingen i Norrbotten. Ett forskningsprogram med inriktning
mot Norrbottens utvecklingsproblem bör därför, anför föredragande statsrådet,
genomföras. I propositionen beräknas 2 milj. kr. för detta ändamål
för vartdera budgetåren 1983/84 och 1984/85. Med anledning härav föreslås
att riksdagen under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisar
ett i förhållande till budgetpropositionen med 4 milj. kr. förhöjt reservationsanslag.

I motion 1982/83:2277 yrkas avslag på regeringens förslag om ytterligare
medelsanvisning under nu förevarande anslag (del av yrkande 4). Motionärerna
anser för sin del inte att det finns anledning att särbehandla anslagskrav
som avser forskningsinsatser på det sätt som de gör gällande att
regeringen gjort i detta fall.

Mot bakgrund av den regionalpolitiska situationen i Norrbotten finner
utskottet det välmotiverat att regeringen i proposition 1982/83:120 aktualiserat
frågan om medel för ett forskningsprogram med inriktning mot Norrbottens
utvecklingsproblem. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
vad därom förordats i propositionen och avslår yrkande 4 i motion 1982/
83:2277 såvitt nu är i fråga.

I budgetpropositionen beräknas en allmän ökning av basresurserna för
samhällsvetenskaplig forskning med 1 500000 kr.

I motion 1982/83:1070 (yrkande 5) hemställs att anslaget skall ökas med
ytterligare 1 milj. kr. Medelstillskottet bör främst användas för att ge
möjligheter att inrätta tjänster på mellannivå.

Utskottet anser att riksdagen i fråga om allmän förstärkning av basresurserna
av statsfinansiella skäl inte bör gå längre än vad som förordas i
budgetpropositionen och avstyrker därför motion 1982/83:1070 yrkande 5.

Vad beträffar anslagsbeloppet för nästa budgetår har utskottet i det
föregående föreslagit att en tjänst som professor (L 24) i freds- och konfliktforskning
inrättas den 1 juli 1983. Vidare har utskottet avstyrkt ett i
motion 1982/83:2277 framställt avslagsyrkande på proposition 1982/83:120
i nu aktuell del. Därtill har utskottet avvisat krav på ytterligare medel för
basresurser (motion 1982/83:1070). I övrigt har utskottet inte funnit anledning
till erinran eller uttalande med anledning av de i propositionerna 1982/

UbU 1982/83:31

83:100 och 1982/83:120 redovisade medelsberäkningarna. Utskottet föreslår
alltså att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisar ett
reservationsanslag av (172688000+500000+4000000=) 177 188000 kr.

I motion 1982/83:1634 föreslås olika åtgärder som syftar till att utveckla
Jämtlands län till ett turistcentrum. Motionärerna hemställer i motion 1982/
83:1635 om ökade resurser för forskning och utvecklingsinsatser inom
turism- och rekreationsområdet. De anser att sådan verksamhet i väsentliga
delar bör kunna samordnas genom att utföras av högskolan i Östersund
och Stiftelsen Turismutveckling, som har anknytning till högskolan.

Som framgår av motionen har beredningen för samordning av statens
insatser för turism och rekreation (rekreationsberedningen) i en rapport
Forskning för turism och rekreation (Rbr 1981:9) presenterat ett program
för forsknings- och utvecklingsarbete kring turist- och rekreationsfrågor.
Rapporten har överlämnats till regeringen (jordbruksdepartementet). När
det gäller finansieringen av forskningsarbetet har den undersökning som
beredningen gjort visat dels att anslagen är små i förhållande till vad som
satsas inom andra samhällsektorer, dels att finansieringen sker via många
olika anslagsgivare. Samordning i syfte att uppnå balans i inriktningen av
FöU-arbetet synes ha förekommit endast i liten omfattning och en förbättring
härvidlag måste enligt rapporten tillmätas stor betydelse. Beredningen
avstår dock från att lämna några förslag i administrativa och organisatoriska
frågor med hänvisning till pågående utredningsarbete.

Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att se över de organisatoriska
frågorna på rekreationspolitikens område nästa budgetår (prop. 1982/
83:100 bil. 11, s. 138). Utskottet utgår från att även de nu berörda samordningsfrågorna
kommer att övervägas i detta sammanhang. Vidare vill
utskottet peka på att tidigare nämnda centrum för regionalpolitisk forskning
i sin verksamhet kan komma att initiera och samordna sådana forskningsprojekt
inom turism- och rekreationsområdet som bedöms vara av
regionalpolitisk betydelse. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motion 1982/83:1635.

Regeringen bör enligt motion 1982/83:1663 utreda förutsättningarna för
en ökning av för Sverige, Finland och Norge gemensamma forskningsprojekt
på Nordkalotten. Yrkandet har sin grund i motionärernas önskemål
om åtgärder för att främja den industriella utvecklingen på Nordkalotten.

Utskottet konstaterar att den fråga som behandlas i motionen för Sveriges
del främst berör högskolan i Luleå och Norrbottens län. Med anledning
härav får utskottet erinra om att forskningsresurserna i detta län kommer
att förstärkas bl. a. genom tillkomsten av ett centrum för regionalpolitisk
forskning vid universitetet i Umeå. Högskolan i Luleå samverkar med
universitet och högskolor som är belägna inom de finska och norska
delarna av Nordkalotten. Inom det nordiska samarbetet har vidare etablerats
organ som enligt utskottets mening inom ramen för sin verksamhet

UbU 1982/83:31

borde kunna främja och utveckla för Nordkalotten gemensamma forsknings-
och utvecklingsprojekt. I sammanhanget kan nämnas Nordiska
ämbetsmannakommittén för regionalpolitik, som bl. a. har att samordna
projekt som bedrivs av Nordiska institutet för regionalpolitisk forskning
och av Nordkalottenkommittén. Utskottet finner det därför inte erforderligt
att riksdagen tar initiativ till någon särskild utredning om förutsättningarna
för ökad forskningssamverkan på Nordkalotten. Med detta föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:1663.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor (L 24) i enlighet med vad som förordats i proposition
1982/83:100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av
en tjänst som professor (L 24) i enlighet med vad som förordats
i proposition 1982/83:100,

3 a. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:948 yrkande 37
i denna del och 1982/83:2137 samt med anledning av motionerna
1982/83:582 och 1982/83:194 yrkande 10 bemyndigar regeringen
att inrätta en tjänst som professor (L 24) i freds- och
konfliktforskning vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1983,

3 b. att riksdagen beträffande finansieringen av en ny professur i
freds- och konfliktforskning med avslag på motion 1982/83:948
yrkande 37 i denna del godkänner vad utskottet förordat,

4. att riksdagen beträffande professur i socialisation m. m. avslår
motion 1982/83:765,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera 500000 kr.
under anslagsposten Universitetet i Umeå på det sätt som
förordats i proposition 1982/83:100,

6. att riksdagen beträffande resurser för glesbygdsforskning avslår
motion 1982/83:1393 yrkande 2,

7. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2277 yrkande 4 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1982/
83:120 om forskning kring Norrbottens utvecklingsproblem,

8. att riksdagen beträffande ytterligare medel till basresurser för
samhällsvetenskaplig forskning avslår motion 1982/83:1070 yrkande
5 i denna del,

9. att riksdagen med anledning av propositionerna 1982/83:100
och 1982/83:120 samt motion 1982/83:948 yrkande 45 och med
avslag på motionerna 1982/83:1070 yrkande 5 i denna del och
1982/83:2277 yrkande 4 i denna del till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 177188000 kr.,

10. att riksdagen beträffande forskning och utvecklingsinsatser
inom turism- och rekreationsområdet avslår motion 1982/
83:1635,

UbU 1982/83:31

11. att riksdagen beträffande utredning om gemensamma forskningsprojekt
på Nordkalotten avslår motion 1982/83:1663.

6. Tekniska fakulteterna. Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga
10 under punkt E 20 (s. 495—504) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L24) i enlighet
med vad som har förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor
(L 24) i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

3. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 335 429000 kr.

Vidare har regeringen i proposition 1982/83:120 bilaga 2 under punkt
E20 (s. 7) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om forskning vid högskolan
i Luleå,

2. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisa ett i förhållande
till proposition 1982/83:100 bilaga 10 punkt E20 med 9000000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 344429000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1982/83
1982/83:296 av Lennart Pettersson (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen uttalar att det snarast bör inrättas ett verkstadstekniskt
utvecklingscentrum för datateknik i anslutning till Lunds tekniska högskola.

1982/83:591 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
åtgärder för att utveckla en svensk gasteknologi.

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande inrättande av professur i freds- och konfliktforskning
och miljö- och naturresursinformation,1

47. att riksdagen till Tekniska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag
av 335929000 kr.

1982/83:1619 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
åtgärder angående arkitekturforskning och hemställer om förslag härom.2

1982/83:1674 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1982/
83:1669 - såvitt nu är i fråga yrkas

1 Yrkandet behandlas även under punkterna 2 och 5 i detta betänkande.

2 Yrkandet behandlas även i civilutskottets betänkande CU 1982/83:30.

UbU 1982/83:31

2. att riksdagen beslutar att i skrivelse till regeringen begära att en
professur inom området datasamhällets konsekvenser skall inrättas enligt
vad som i motionen anförts.

1982/83:1894 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen anvisar
särskilda forskningsmedel åt tekniska högskolan i Stockholm för inrättande
av två forskartjänster i lönefalt F 15-20 med inriktning på riskvärdering,
säkerhetsanalys och arbetsolycksfallsforskning.

Motioner väckta med anledning av proposition 1982183:120

1982/83:2261 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

16. att riksdagen ansluter till vad som i motionen anförts beträffande
offensiva satsningar på forskning och utbildning inom data/elektronikområdet
vid högskolan i Luleå med inriktning på småföretagsamheten och
härvid till Tekniska fakulteterna anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 3 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 347429000 kr.

1982/83:2277 av Per Unckel m.fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1982/83:2273
- såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av anslagen Samhällsvetenskapliga
fakulteterna och Tekniska fakulteterna.1

Utskottet

Vid föregående riksmöte anmäldes att besparingar om sammanlagt 4
milj. kr. skall göras under anslaget Tekniska fakulteterna beträffande
forskningsorganisationen inom arkitekturområdet. Riksdagen hade inget
att erinra mot detta. Samtidigt beslöt riksdagen att 500000 kr. skulle sparas
budgetåret 1982/83 (prop. 1981/82:100, UbU 1981/82:26, rskr 1981/
82: 334).

I proposition 1982/83:100 föreslår föredragande statsrådet att 1 289000
kr. skall sparas budgetåret 1983/84, bl. a. genom indragning av två vakanta
tjänster som professor (L 24) vid universitetet i Lund. Statsrådet förutsätter
att ytterligare besparingar skall kunna genomföras senast budgetåret
1984/85. Statsrådet utgår från att det därvid skall beaktas att de hittillsvarande
besparingarna framför allt berört universitetet i Lund.

1 motion 1982/83: 1619 yrkas att riksdagen dels skall ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om åtgärder angående arkitekturforskningen,
dels hos regeringen begära vissa förslag i denna fråga. Motionen är
till största delen remitterad till civilutskottet. Till utbildningsutskottet har
remitterats den del av motionen som avser besparingen om 4 milj. kr. inom
högskolan. Motionärerna redovisar att sektorsforskningen står för en

1 Yrkandet behandlas även under punkt 5 i detta betänkande.

UbU 1982/83:31

mycket stor del av forskningen inom arkitekturområdet och att de fasta
forskningsresurserna vid högskolorna i vissa fall endast svarar för en
tiondel av forskningen. För att inte högskolans forskning helt skall styras
av sektorsforskningen måste resurser för en viss andel grundforskning
garanteras. Motionärerna anser att den i budgetpropositionen föreslagna
satsningen på de tekniska högskolorna skall omfatta även arkitekturområdet
och yrkar att sparmålet om 4 milj. kr. inte längre skall stå kvar.

Utskottet anser att riksdagen inte bör ändra det vid föregående riksmöte
accepterade sparmålet inom arkitekturforskningen om 4 milj. kr. sammanlagt.
Utskottet erinrade föregående år om att en viss minskning skett även
av den grundläggande arkitekturutbildningen i förhållande till vad som
gällde före budgetåret 1981/82. Bl. a. av denna anledning kunde utskottet
godta minskningen av forskningsorganisationen. Då anfördes också att en
viss profilering av arkitekturforskningen vid de olika berörda högskoleenheterna
skulle komma att krävas efter minskningen. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att riksdagen vid innevarande riksmöte förelagts en
proposition 1982/83:151 om byggnadsforskning m.m., i vilken långsiktig
kunskapsuppbyggnad för byggsektorns behov tas upp. Propositionen behandlas
av civilutskottet i betänkandet CU 1982/83:30.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1982/83:1619 i denna del godkänner de förordade besparingarna
under anslaget Tekniska fakulteterna i vad avser arkitekturforskningen.

Forskningsresurserna för några andra ämnen inom det tekniska området
berörs i tre motioner.

Enligt motion 1982/83:296 (yrkande 2) skall riksdagen uttala att det
snarast bör inrättas ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum (VUC) för
datateknik i anslutning till den tekniska fakulteten vid universitetet i Lund.
Motionärerna anser att ett sådant centrum behövs vid universitetet för att
effektivare föra ut datatekniken till redan existerande företag och för att
underlätta bildandet av nya högteknologiska företag.

Vid föregående riksmöte anvisade riksdagen medel för inrättande av
Verkstadstekniska centra på vissa högskoleorter med teknisk forskning,
nämligen Linköping, Stockholm och Göteborg (prop. 1981/82:123, NU
1981/82:41, 49, rskr 1981/82:379). Därefter fick styrelsen för teknisk utveckling
(STU) i uppdrag att utarbeta närmare riktlinjer för uppbyggnaden
av dessa centra. I redovisningen av uppdraget har STU hösten 1982 föreslagit
att ett produktionstekniskt utvecklingscentrum för processindustri
skall byggas upp i Lund. Syftet med detta centrum skall vara att öka
effektiviteten vid utvecklingen och användningen av datorstödda tillämpningar
samt stödja olika branschers kunskapsuppbyggnad. Ärendet bereds
f. n. inom regeringskansliet. I sammanhanget kan också nämnas att regeringen
anvisat medel till nya lokaler för universitetets externa uppdrag
inom elektronikbranschen. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår yrkande 2 i motion 1982/83:296.

UbU 1982/83:31

I motion 1982/83:591 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
att ett svenskt utbildnings- och forskningsprogram måste utarbetas beträffande
gasteknologi och att ett svenskt gasteknologiskt centrum måste
bildas vid universitetet i Lund. Enligt motionen kan befintliga byggnader
och institutioner vid universitetet utnyttjas för detta ändamål till förhållandevis
låga kostnader.

Vid föregående riksmöte avstyrkte utskottet en liknande motion efter
hörande av näringsutskottet. Näringsutskottet redovisade då att stöd till
forskning om transport och användning av naturgas inte ingår i energiforskningsprogrammet
och att statliga medel satsas på utveckling av förgasning
av inhemska råvaror. Näringsutskottet fann inte skäl för någon
framställning från riksdagen till regeringen i fråga om motionsyrkandet. På
utbildningsutskottets hemställan blev detta också riksdagens beslut (UbU
1981/82:37 s. 75). Utskottet har inte skäl för ett ändrat ställningstagande
från riksdagens sida vid innevarande riksmöte, varför motion 1982/83:591
avstyrks.

Riksdagen bör enligt motion 1982/83:1894 anvisa 350000 kr. under anslaget
Tekniska fakulteterna för att säkra befintlig forskning vid tekniska
högskolan i Stockholm med inriktning på riskvärdering, säkerhetsanalys
och arbetsolycksfallsforskning. Denna forskning har under en femårsperiod
finansierats med medel från arbetarskyddsfonden. Den tekniska forskningen
får enligt motionärernas mening inte enbart inriktas mot teknisk
fulländning och effektivitet utan även mot att teknikens produkter skall bli
tjänliga för samhälle och individ och mot att göra processer och miljöer så
säkra och stimulerande som möjligt.

Frågan om särskilda medel för olycksfallsforskning vid tekniska högskolan
i Stockholm har inte berörts i högskolans eller universitets- och högskoleämbetets
(UHÄ) anslagsframställningar för budgetåret 1983/84. Utskottet
har därför inte något underlag för att väga behovet av fasta resurser
för olycksfallsforskningen mot andra behov av permanentning av externfinansierad
forskning eller behov av resurser för annan forskning vid
högskolan. Det ankommer f. ö. på högskolan att inom givna ekonomiska
ramar fördela medel och bedöma om satsningar på nya forskningsområden
skall göras. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1982/83:1894.

Under anslaget till de tekniska fakulteterna föreslås riksdagen bemyndiga
regeringen att dels inrätta tjänster som professor (L 24), dels ändra
benämningen av sådana tjänster.

Vid riksmötet 1981/82 fattade riksdagen ett principbeslut om inrättande
vid senare inte angivna tidpunkter av fyra tjänster som professor inom
dataområdet (prop. 1981/82:100, UbU 1981/82:26, rskr 1981/82:334).
UHÄ skulle pröva tidpunkten för inrättande av dessa tjänster och fortlöpande
lämna förslag därom.

UbU 1982/83:31

Föredragande statsrådet har inhämtat att det nu finns möjlighet att
tillsätta två av dessa tjänster med kompetenta innehavare. Därför förordas
inrättandet av dels en professur i datalogi vid Chalmers tekniska högskola,
dels en professur i industriell elektronik vid högskolan i Luleå.

I motion 1982/83:1674 (yrkande 2) yrkas att i tjänsten i datalogi skall
ersättas med en tjänst som professor i datasamhällets konsekvenser. Motionärerna
anser att datoriseringens effekter för enskilda individer och
samhälle måste beaktas.

Utskottet erinrar om att principbeslutet om att inrätta bl. a. de nu aktuella
tjänsterna togs av en enhällig riksdag. Vid detta tillfälle uttalade
också föredragande statsrådet att utbyggnaden av forskningen inom dataområdet,
som enligt UHÄ:s förslag även innefattade tjänster inom området
datorsamhällets utveckling, bör ske planmässigt och i ett långsiktigt
perspektiv. Den av UHÄ föreslagna utbyggnadstakten ansågs vara för
hög, bl. a. av det skälet att det kunde vara svårt att rekrytera kompetenta
innehavare till ett stort antal tjänster. Som föredragande statsrådet redovisar
finns det nu möjlighet att tillsätta de båda i budgetpropositionen aktualiserade
tjänsterna med kompetenta innehavare. Utskottet erinrar om att
ett av de forskningsområden som riksdagen vid föregående riksmöte ansåg
böra vara högst prioriterat är bl. a. forskning som är en konsekvens av den
starka satsningen på teknisk utveckling t. ex. inom dataområdet. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1674
yrkande 2 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 24)
i datalogi i enlighet med vad som har förordats i proposition 1982/83:100.

Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta
tjänsten som professor (L24) i industriell elektronik och även de övriga
tjänster som professor (L 24) inom de tekniska fakulteterna som föreslagits
i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker även föreslagna ändrade benämningar av tjänster
som professor (L24) inom de tekniska fakulteterna.

UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslagit dels
att en tjänst som professor (L24) i miljö- och naturresursinformation skall
inrättas som ett stöd till utbildning och forskning inom samhällsplaneringen,
dels att en påbyggnadslinje i samhällsplanering skall inrättas. I budgetpropositionen
har inte något förslag om vare sig denna linje eller denna
tjänst förts fram. I motion 1982/83:948 föreslås att tjänsten i miljö- och
naturresursinformation skall inrättas (yrkande 37 delvis). För ändamålet
föreslår motionärerna att riksdagen skall anvisa 500000 kr. utöver regeringens
förslag under anslaget Tekniska fakulteterna genom en överföring
av medel från anslaget Medicinska fakulteterna (yrkande 47).

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka att tjänsten i miljöoch
naturresursinformation inrättas, varför motionen i denna del bör avslås
av riksdagen.

UbU 1982/83:31

I proposition 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten erinrar föredragande
statsrådet om att forskningen vid högskolan i Luleå har fått väsentliga,
temporära medelsförstärkningar som en följd av statsmakternas tidigare
beslut om sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten. För budgetåren
1982/83 och 1983/84 uppgår dessa till sammanlagt 7 milj. kr. Medlen
är avsedda främst för områdena elektronik, datateknik och verkstadsteknik.
Att bygga upp kompetens inom nya forskningsområden fordrar
enligt föredragande statsrådets mening en långsiktig planering och uthållighet
i medelstilldelningen. För att högskolan i Luleå skall kunna planera
och genomföra en kompetensuppbyggnad inom de nämnda områdena måste
den kunna utgå från att medelsförstärkningen för dessa ändamål har en
viss varaktighet. Därför bör högskolan få disponera ytterligare sammanlagt
9 milj. kr. för budgetåren 1984/85—1986/87.

Enligt motion 1982/83:2261 (yrkande 16) är dataområdet en sektor som
kan utnyttjas för regionalpolitiska satsningar. En förstärkt satsning på
datautbildning vid högskolan i Luleå skulle enligt motionärernas mening
kunna ge näringslivet — särskilt nämns små och medelstora företag - i de
norra delarna av landet väsentliga fördelar. De framtidsinriktade investeringarna
inom data- och elektronikområdet bör enligt motionen lokaliseras
till högskolan i Luleå. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Vidare bör högskolan få ett uppdrag att kartlägga formerna för
en offensiv satsning på detta område med inriktning på småföretagsamhet.
För ändamålet bör enligt motionen 3 milj. kr. utöver vad som föreslås i
proposition 1982/83:120 anvisas under anslaget Tekniska fakulteterna.

Avslag på proposition 1982/83:120 i nu aktuell del yrkas i motion 1982/
83:2277 yrkande 4 i denna del. Motionärerna anser det i och för sig
värdefullt att medel till forskning beräknas för en treårsperiod, men anser
att högskolan i Luleå inte bör särbehandlas i detta avseende, när inte ett
sådant system föreslås för hela högskolan. Därför bör anslagskraven från
högskolan i Luleå behandlas i den sedvanliga budgetprocessen.

Utskottet anser att de tidigare satsningarna inom områdena elektronik,
datateknik och verkstadsteknik vid högskolan i Luleå bör få en fortsättning
under de närmaste tre budgetåren. Utskottet föreslår därför att riksdagen
godkänner vad som förordas i proposition 1982/83:120 och avstyrker motion
1982/83:2277 yrkande 4 i denna del. Utskottet kan emellertid av
statsfinansiella skäl inte tillstyrka att satsningen får den omfattning som
föreslås i motion 1982/83:2261 varför motionens yrkande 16 avstyrks.

Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningarna i
övrigt i proposition 1982/83:100, föreslår med hänvisning till vad som
anförts i det föregående att riksdagen med bifall till propositionerna 1982/
83:100 och 1982/83:120 samt med avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande
47, 1982/83:1619 i denna del, 1982/83:1894 i denna del, 1982/83:2261
yrkande 16 i denna del och 1982/83:2277 yrkande 4 i denna del under
anslaget Tekniska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag av
(335429000+9000000=) 344429000 kr.

3 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 31

UbU 1982/83:31

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande besparingar inom arkitekturområdet
med avslag på motion 1982/83:1619 i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1982/83:100,

2. att riksdagen beträffande verkstadstekniskt centrum för datateknik
avslår motion 1982/83:296 yrkande 2,

3. att riksdagen beträffande gasteknologiskt centrum avslår motion
1982/83:591,

4. att riksdagen beträffande arbetsolycksfallsforskning avslår motion
1982/83:1894 i denna del,

5. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1674 yrkande 2
bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 24) i
datalogi i enlighet med vad som förordats i proposition 1982/
83:100,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att i övrigt inrätta tjänster
som professor (L 24) i enlighet med vad som förordats i proposition
1982/83:100,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av
tjänster som professor (L24) i enlighet med vad som förordats i
proposition 1982/83:100,

8. att riksdagen beträffande tjänst som professor (L24) i miljö- och
naturresursinformation avslår motion 1982/83:948 yrkande 37 i
denna del,

9. att riksdagen beträffande forskning inom elektronik, datateknik
och verkstadsteknik vid högskolan i Luleå, m. m. med avslag på
motionerna 1982/83:2261 yrkande 16 i denna del och 1982/
83:2277 yrkande 4 i denna del godkänner vad som förordats i
proposition 1982/83:120,

10. att riksdagen med bifall till propositionerna 1982/83:100 och
1982/83:120 och med avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande
47, 1982/83:1619 i denna del, 1982/83:1894 i denna del, 1982/
83: 2261 yrkande 16 i denna del och 1982/83: 2277 yrkande 4 i
denna del till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 344429000 kr.

7. Medicinska fakulteterna. Regeringen har under punkt E 16 (s. 477-485)
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24) i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 385 160000 kr.

Motionerna

1982/83:388 av Gullan Lindblad (m) och Siri Häggmark (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning rörande möjligheten
till inrättande av ett nationellt ansvarsbibliotek för omvårdnadslitteratur.

UbU 1982/83:31

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

46. att riksdagen till Medicinska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag
av 384660000 kr.

1982/83:955 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts och att
tjänsten som professor i allmänmedicin inrättas vid Umeå universitet.

1982/83:1090 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1982/83:1089 -såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att
arbetsmedicinska och arbetsmiljötekniska universitetsinstitutioner inrättas
vid samtliga medicinska resp. tekniska fakulteter.

1982/83:1883 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar inrätta en professur i kardiologi, avsedd att förenas med
överläkartjänst vid Karolinska sjukhuset, vid karolinska institutet fr. o. m.
den 1 juli 1983.

1982/83:1899 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar ge ett
anslag på 150000 kr. till universitetet i Lund för att stödja utvecklingen av
omvårdnadsforskningen.

Utskottet

Under anslaget Medicinska fakulteterna föreslås riksdagen bemyndiga
regeringen att inrätta ett antal tjänster som professor (L 24). Vissa av
tjänsterna, såsom en i klinisk genetik, en i klinisk neurofysiologi och en i
anestesiologi vid universitetet i Lund samt en i klinisk neurofysiologi och
en i anestesiologi vid universitetet i Göteborg föreslås inrättas inom ramen
för befintliga resurser. Detsamma gäller en personlig tjänst som professor i
fysiologi vid universitetet i Uppsala.

Utskottet tillstyrker att regeringen får bemyndigande att inrätta dessa
tjänster i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.

Medel beräknas för inrättande av en tjänst som professor (L 24) i
allmänmedicin vid universitetet i Göteborg. Inrättandet av denna tjänst är
ett led i utbyggnaden av forskningen inom primärvården. Vidare beräknas
medel för tjänster som professor (L 24) i klinisk virologi vid karolinska
institutet, i tumörimmunologi vid universitetet i Lund (överföring från
medicinska forskningsrådet) samt i medicinsk rehabilitering, särskilt fysikalisk
medicin vid universitetet i Umeå. Med den senare tjänsten bör enligt
föredragande statsrådet vara förenad en skyldighet att medverka i utbildningen
på rehabiliteringslinjen både i Umeå och i Luleå/Boden där linjen
byggs ut nästa budgetår. I samband med riksdagens beslut om ändrad
benämning på vissa tjänster vid karolinska institutet i Stockholm betonade

UbU 1982/83:31

utbildningsutskottet det väsentliga i att regering och riksdag så snart som
möjligt fick underlag för ställningstagande till hur den kardiologiska forskningen
i landet bäst kunde främjas (prop. 1979/80: 136, UbU 1979/80:32,
rskr 1979/80:372). Sedan universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) nu
gjort en kartläggning av forskningen inom ämnesområdet har ämbetet
funnit att det behövs en förstärkning av forskningsresurserna. Föredragande
statsrådet delar UHÄ:s uppfattning och föreslår att en tjänst som
professor (L 24) inrättas. I likhet med UHÄ förordar statsrådet att tjänsten
placeras vid universitetet i Göteborg. Eftersom innehavaren av en personlig
tjänst som professor i medicin vid karolinska institutet går i pension
föreslås medel föras över från anslagsposten Karolinska institutet till anslagsposten
Universitetet i Göteborg. Därutöver beräknas medel för basresurser
för tjänsten i kardiologi.

Två motioner berör frågan om inrättande av och medel till de föreslagna
nya professorstjänsterna.

I motion 1982/83:948 (yrkande 46) yrkas att regeringen skall bemyndigas
att, efter samråd med UHÄ, besluta om uppskov med inrättandet av en av
de föreslagna professurerna. Genom denna åtgärd skall anslaget till medicinska
fakulteterna enligt motionen kunna minskas med 500000 kr. Dessa
medel bör i stället föras till anslaget Tekniska fakulteterna och användas
för inrättande av en tjänst som professor (L 24) i miljö- och naturresursinformation.

Utskottet har under punkt 6 avstyrkt förslaget i motion 1982/83:948 om
inrättande av en professur i miljö- och naturresursinformation. I enlighet
härmed avstyrks nu förslaget i samma motion att skjuta på inrättandet av
en av de föreslagna tjänsterna som professor inom det medicinska området.

Enligt motion 1982/83:1883 skall riksdagen besluta att inrätta en tjänst
som professor i kardiologi vid karolinska institutet fr. o. m. den 1 juli 1983,
förenad med tjänst som överläkare vid Karolinska sjukhuset, i stället för
den föreslagna tjänsten vid universitetet i Göteborg. Motionärerna anser
att några skäl inte anförts i budgetpropositionen som motiverar att professuren
skall placeras i Göteborg eller varför karolinska institutet skall
berövas den resurs som hittills funnits där. Motionärerna hänvisar också
till den forskning inom området som byggts upp vid detta institut.

Utskottet erinrar om att UHÄ i anslagsframställningen för budgetåret
1983/84 anfört att både universitetet i Göteborg och karolinska institutet
har goda och i stort sett likvärdiga förutsättningar för utveckling av forskningen
kring en professur i kardiologi. Med hänsyn till dels de goda
organisatoriska och forskningsmässiga förutsättningarna vid kardiologiska
sektionen vid medicinska kliniken, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, dels
uppbyggnaden av ett Wallenbergslaboratorium för hjärt- och kärlforskning
i anslutning till detta sjukhus har dock UHÄ ansett att tjänsten bör placeras
vid universitetet i Göteborg. Utskottet har inte funnit att skäl anförts
i motionen som talar emot UHÄ:s eller regeringens bedömning.

UbU 1982/83:31

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1928/83: 1883 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst
som professor (L 24) i kardiologi i enlighet med vad som förordats i
proposition 1928/83:100.

Utskottet föreslår också att riksdagen i övrigt bemyndigar regeringen att
inrätta föreslagna tjänster som professor (L 24) inom de medicinska fakulteterna.

I motion 1982/83:955 föreslås att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att en tjänst som professor i allmänmedicin bör
inrättas vid universitetet i Umeå med anknytning till det s. k. Vilhelminaprojektet.
Motionärerna hänvisar till att förberedelser för inrättande av
professuren gjorts, till att professurer i allmänmedicin redan finns vid
universiteten i Uppsala och Lund samt till att en professur vid universitetet
i Göteborg föreslås i årets budgetproposition.

Utskottet erinrar om att UHÄ inför tidigare budgetår upprättat en plan
för utbyggnaden av forskningen inom det sjukvårdspolitiskt högt prioriterade
området allmänmedicin. I anslagsframställningen för budgetåret 1983/
84 har UHÄ i sitt budgetalternativ 1 föreslagit en tjänst i allmänmedicin i
Göteborg. Denna tjänst har också föreslagits av regeringen i budgetpropositionen
vilket utskottet tillstyrkt i det föregående. I sitt budgetalternativ 2
har UHÄ fört fram en motsvarande tjänst i Umeå. Utskottet har mot denna
bakgrund inte funnit anledning för riksdagen att göra det uttalande som
begärs i motion 1982/83:955 varför den bör avslås av riksdagen.

Föredragande statsrådet beräknar 120000 kr. till biblioteksverksamhet
vid universitetet i Umeå att användas för omvårdnadsforskningens behov.
Universitetet i Umeå får därmed ett särskilt ansvar för litteraturförsöijningen
inom omvårdnadsforskningen i landet.

I motion 1982/83:388 hemställs om en utredning av möjligheten att
inrätta ett nationellt ansvarsbibliotek för omvårdnadslitteratur.

Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna medelsberäkningen
beträffande biblioteksverksamhet vid universitetet i Umeå för omvårdnadsforskningen.
Mot bakgrund av att universitetet i Umeå får ett
särskilt ansvar för litteraturförsöijningen inom omvårdnadsforskningen i
landet anser utskottet att någon sådan utredning som begärs i motion 1982/
83:388 inte behövs. Riksdagen bör därför avslå motionen.

I motion 1982/83:1899 erinras om att medel avsattes vid föregående
riksmöte till omvårdnadsforskning vid universiteten i Uppsala och Umeå. I
enlighet med UHÄ:s förslag inför budgetåret 1983/84 föreslår motionären
att riksdagen vid medelsanvisningen skall avsätta 150000 kr. till omvårdnadsforskning
vid universitetet i Lund.

Utskottet erinrar om att universitetet i Lund inom givna ekonomiska
ramar, bl. a. den förstärkning av basresurserna som beräknas i årets budgetproposition,
kan prioritera mellan nya och gamla forskningsområden

UbU 1982/83:31

och välja att avsätta medel för exempelvis omvårdnadsforskning. Någon
särskild medelsanvisning för omvårdnadsforskning i Lund utöver de medel
till universitetet i Lund som beräknas i budgetpropositionen kan utskottet
inte tillstyrka. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motion
1982/83:1899 i den na del.

Enligt motion 1982/83:1090 (yrkande 2) skall riksdagen hos regeringen
hemställa om förslag som innebär att arbetsmedicinska och arbetsmiljötekniska
universitetsinstitutioner inrättas vid samtliga medicinska resp. tekniska
fakulteter.

Ett motsvarande motionsyrkande avslog riksdagen vid föregående riksmöte
(UbU 1981/82:26 s. 9). Med hänvisning till vad utskottet då anförde
föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1982/83:1090.
Utskottet vill i sammanhanget även nämna att UHÄ i sin anslagsframställning
för 1983/84 anfört att tjänster för hälso- och sjukvårdspolitiskt
prioriterade områden, t. ex. yrkesmedicinen, tas upp i UHÄ:s långtidsbedömning.

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningarna under anslaget
Medicinska fakulteterna och föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1982/83:948 yrkande 46 i denna del och 1982/83:1899 i denna del
anvisar de medel som regeringen begärt i proposition 1982/83:100.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande uppskov med inrättandet av en av
föreslagna tjänster som professor avslår motion 1982/83:948 yrkande
46 i denna del,

2. att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 46 i
denna del och 1982/83:1883 bemyndigar regeringen att inrätta
tjänster som professor (L 24) inom medicinska fakulteterna i
enlighet med vad som förordats i proposition 1982/83:100,

3. att riksdagen beträffande tjänst som professor i allmänmedicin
vid universitetet i Umeå avslår motion 1982/83:955,

4. att riksdagen beträffande utredning om nationellt ansvarsbibliotek
för omvårdnadsforskning avslår motion 1982/83:388,

5. att riksdagen beträffande omvårdnadsforskning vid universitetet
i Lund avslår motion 1982/83:1899 i denna del,

6. att riksdagen beträffande arbetsmedicinska institutioner m.m.
avslår motion 1982/83:1090 yrkande 2,

7. att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 46 i
denna del och 1982/83:1899 i denna del till Medicinska fakulteterna
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
385 160000 kr.

UbU 1982/83:31

8. Odontologiska fakulteterna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt E 17 (s. 485—487) och hemställer

att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 55 349000 kr.

9. Farmaceutiska fakulteten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt E 18 (s. 487-488) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor (L 24) i enlighet med vad som har förordats i proposition
1982/83:100,

2. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 14691 000 kr.

10. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har under
punkt E 19 (s. 489-495) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24) i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor
(L 24) i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

3. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1983/
84 anvisa ett reservationsanslag av 348976000 kr.

Motionen

1982/83:1879 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen angetts om basresurser
för den nya professuren i molekylär genetik i Lund.

Utskottet

Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor
(L 24) samt att ändra benämningar på sådana tjänster. Utskottet
tillstyrker förslagen.

Föredragande statsrådet avser att återkomma till regeringen med förslag
om ändring av benämningen på en tjänst vid universitetet i Lund som
professor (L 22) i kromosomforskning till tjänst som professor (L 22) i
molekylär genetik.

Riksdagen bör enligt motion 1982/83:1879 som sin mening ge regeringen
till känna att professuren i molekylär genetik skall förses med basresurser
för att verksamheten skall kunna byggas upp på avsett sätt.

Utskottet förutsätter att basresurser avsätts för professuren i molekylär
genetik på samma sätt som basresurser avsattes för den gamla professuren
i kromosomforskning, som nu skall ersättas av den nya tjänsten. Något
uttalande från riksdagens sida i denna fråga bör inte vara erforderlig varför
motionen avstyrks.

UbU 1982/83:31

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen under anslaget
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
(L 24) i enlighet med vad som förordats i proposition 1982/
83:100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av
tjänster som professor (L 24) i enlighet med vad som förordats i
proposition 1982/83:100,

3. att riksdagen beträffande basresurser för molekylär genetik avslår
motion 1982/83:1879,

4. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
348976000 kr.

11. Temaorienterad forskning. Regeringen har under punkt E 21 (s. 505-506) föreslagit riksdagen att till Temaorienterad forskning för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 13 828000 kr.

Motionen

1982/83:464 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen med utgångspunkt i den temaforskning som nu bedrivs
vid Linköpings universitet tar initiativ till en tvärvetenskaplig forskning
därstädes med inriktning på naturresurser och miljöfrågor.

Utskottet

I proposition 1982/83:100 erinras om att det f. n. finns nio extra ordinarie
tjänster som professor inrättade vid universitetet i Linköping för temaorienterad
forskning, varav tre inom temat Teknik och social förändring
och två inom vart och ett av övriga teman, nämligen Vatten i natur och
samhälle, Hälso- och sjukvården i samhället samt Kommunikation - överföring
av information.

Med hänvisning till riksdagens uttalande att den fortsatta uppbyggnaden
av den temaorienterade forskningen skall göras i enlighet med universitetsoch
högskoleämbetets (UHÄ) långtidsplan (UbU 1981/82:26, rskr 1981/
82:334), anför föredragande statsrådet att hon har för avsikt att föreslå
regeringen att en tjänst som professor inrättas den 1 juli 1983 vid universitetet
i Linköping inom vartdera temat Vatten i natur och samhälle och
Kommunikation - överföring av information.

Utöver inrättandet av de båda professurerna (+ 440000 kr.) har föredragande
statsrådet beräknat medel för en förstärkning av basresurserna med
2960000 kr. För studiefinansiering inom forskarutbildning för budgetåret
1983/84 räknar föredragande statsrådet med totalt 2302000 kr. Sammanlagt
beräknas ett medelsbehov om 13 828000 kr. under anslaget.

UbU 1982/83:31

Utskottet har ingenting att erinra mot den i proposition 1982/83:100
angivna medelsberäkningen.

t motion 1982/83:464 motiveras utförligt hur angeläget det enligt motionären
är att satsa kraftigt och målinriktat på miljöforskning. Motionären
vill att riksdagen begär att regeringen med utgångspunkt i den temaforskning
som pågår vid universitetet i Linköping tar initiativ till en tvärvetenskaplig
forskning därstädes med inriktning på naturresurser och miljöfrågor.

Då verksamheten med temaorienterad forskning vid universitetet i Linköping
ännu är under uppbyggnad, anser utskottet att riksdagen inte bör
göra något uttalande om att vidga ifrågavarande verksamhet på det sätt
söm åsyftas i motion 1982/83:464. Med detta avstyrks motionen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Temaorienterad forskning för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 13 828000 kr.,

2. att riksdagen beträffande miljöforskning vid universitetet i Linköping
avslår motion 1982/83:464.

12. Forskningsrådsnämnden. Regeringen har under punkt E 29 (s. 527-532) föreslagit riksdagen att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 40 231 000 kr.

Motionerna

1982/83:842 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1982/83:837 - yrkas
att riksdagen hos regeringen hemställer om en administrativ översyn av
forskningen på narkotikaområdet i enlighet med vad i motionen anförts.

1982/83:844 av Bengt Kindbom (c) och Britta Hammarbacken (c) vari -med hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade
motionen 1982/83:843 - yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om kunskapsuppbyggnad
rörande den biologiska datorn.

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande framtidsforskningen,

48. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 41 231 000 kr.

1982/83:1364 av Britta Hammarbacken (c) och Karin Israelsson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar inrätta ett biotekniskt råd som skall fördela de
statliga medlen till bioteknisk forskning och utveckling samt allsidigt bedöma
konsekvenser av projekten för samhället. Rådet bör även följa nationella
och internationella trender inom biotekniken.

UbU 1982/83:31

1982/83:1395 av Nils Åsling (c) och Britta Hammarbacken (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att nödvändiga
åtgärder bör vidtas från berörda statliga organ för att främja en svensk
anslutning till internationella databaser på bio- och genteknikens område, i
syfte att främja svensk kunskapsuppbyggnad och ökat informationsutbyte.

Utskottet

Forskningsrådsnämnden (FRN) inrättades år 1977 (prop. 1975/76:129,
UbU 1975/76:32, rskr 1975/76:368). FRN skall enligt sin instruktion ta
initiativ till och finansiellt stödja forskning främst inom områden som är
angelägna från samhällets synpunkt, sprida information om forskning och
forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forskningsråden
liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och
finansiering av forskning. I nämndens ansvarsområde ingår fr. o. m. budgetåret
1980/81 även framtidsstudier och konsekvensanalys.

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internationella
institutet för tillämpad systemanalys, HASA (jfr prop. 1976/77:25,
UbU 1976/77:9, rskr 1976/77:73).

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram
för finansiering av dyrbar forskningsutrustning under anslaget Inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

På forskningsrådsnämndens stat för budgetåret 1982/83 tas upp bl. a. en
anslagspost för framtidsstudier om 4 835 000 kr.

Enligt motion 1982/83:948 (yrkandena 42 och 48) bör denna anslagspost
för budgetåret 1983/84 ökas med 1 milj. kr. i enlighet med ett äskande i
FRN:s anslagsframställning och anslaget Forskningsrådsnämnden i konsekvens
härmed föras upp med 41231000 kr. Samtidigt föreslås att FRN:s
särskilda kostnadsram för finansiering av dyrbar forskningsutrustning
minskas med 1 milj. kr. under anslaget Inredning och utrustning av lokaler
vid högskoleenheterna m. m. Vidare tar motionärerna upp vissa organisatoriska
frågor.

Av proposition 1982/83:100 framgår att verksamheten med framtidsstudier
skall utvärderas med hjälp av utländsk expertis för att man skall få en
uppfattning om var den svenska framtidsstudieverksamheten står i en
internationell jämförelse. En sådan utvärdering kan enligt föredragande
statsrådet bli en värdefull utgångspunkt vid fortsatta ställningstaganden till
behov av utökade resurser för framtidsstudieverksamheten.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning om att en utvärdering
är angelägen för en bedömning av behovet av medel och en eventuell
organisationsförändring. Utskottet avstyrker motion 1982/83:948 yrkandena
42 och 48 med hänvisning till aviserad utvärdering och till att FRN
själv prioriterat medel till tung vetenskaplig utrustning högre än den av
motionärerna förordade förstärkningen med 1 milj. kr. för framtidsstudier.

UbU 1982/83:31

Bioteknikområdet har sedan några år såväl inom Sverige som internationellt
tilldragit sig betydande intresse. Bioteknik kan definieras som ett
industriellt eller samhälleligt utnyttjande i teknisk skala av levande cellers
eller cellkomponenters egenskaper för att uppnå produktion av olika nyttoprodukter.
Området är nära förenat med forskningsområden av typen
molekylärbiologi, mikrobiologi, DNA-forskning, farmaceutiska specialiteter,
biokemi, organisk kemi m. m.

I motion 1982/83:1364 hemställs att riksdagen inrättar ett biotekniskt råd
som skall fördela de statliga medlen till bioteknisk forskning m. m. Rådet
bör även följa nationella och internationella trender inom biotekniken.

Utskottet har erfarit att FRN i april 1983 har tillsatt en utredning för att
få fram underlag för en nationell forskningsstrategi på bioteknikområdet.
Avsikten är inte att dubblera det arbete som redan är nedlagt på skilda håll
i Sverige utan att maximalt utnyttja olika organs redan presenterade programplaner
för att söka formulera förutsättningarna för en sammanhållen
forskningspolicy på området.

Utskottet föreslår med hänvisning till det arbete som FRN just startat på
bioteknikområdet att riksdagen avslår motion 1982/83:1364.

Enligt motion 1982/83:844 bör en lämplig myndighet, förslagsvis FRN,
få i uppdrag att utforma ett program för kunskapsuppbyggnad rörande den
biologiska datorn. Därjämte bör universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
få i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att låta den biologiska
datorn vara innehållet i en professur vid lämplig teknisk högskola samt
belysa de utbildningsmässiga förutsättningarna för att öka kunskaperna om
biologiska datorer.

Utnyttjande av biologiskt material i datorsammanhang i form av s. k.
molekylär elektronik är ett nytt område som på lång sikt kan komma att få
betydelse. Ämnet är behandlat bl. a. i tidskrifterna Ny teknik 1982:38 och
Populärvetenskap 1982:1. Forskningsområdet befinner sig i ett mycket
inledande skede och kan enligt vetenskaplig expertis först på ca 20 års sikt
beräknas ge mer konkreta forskningsresultat som på ytterligare sikt kan få
tillämpningar med betydelse för samhället. Frågan om en professur och
uppläggning av utbildning inom den biologiska datorns område är därför
enligt utskottets mening för tidigt väckt.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1982/83:844.

Enligt motion 1982/83:1395 bör berörda statliga organ vidta åtgärder för
att främja en svensk anslutning till internationella databaser på bio- och
genteknikens områden.

En av berörda forskningsråd inrättad kommitté för molekylärbiologi har
penetrerat de frågor som tas upp i motionen. Av en rapport daterad den 19
november 1982 (Mini-workshop on Computer Analysis of Nucleotide Sequences)
framgår att svenska forskare har tillgång till de berörda databaserna.
Med hänvisning härtill bör motion 1982/83:1395 avslås.

UbU 1982/83:31

Enligt motion 1982/83:842 (motivering i motion 1982/83:837) finns det
ingen myndighet som har det samlade ansvaret för att systematiskt samla
in information om forskning på narkotikaområdet. Socialstyrelsen eller
centralförbundet för alkohol- och narkotikainformation (CAN) bör enligt
motionärerna ges detta ansvar.

Av proposition 1981/82:143 om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket
(s. 60) framgår klart att den dokumentationscentral som finns
vid CAN skall ha en central roll när det gäller dokumentation av alkoholoch
narkotikaforskning. Föredragande statsrådet har i proposition 1982/
83:100 under anslaget till skolöverstyrelsen, på vilken myndighets personalförteckning
CAN:s tjänster finns, beräknat medel för lönekostnader för
två tjänster vid den dokumentationscentral som tillhör CAN (UbU 1982/
83:18, rskr 1982/83:197). Med hänvisning till vad som redovisats bör
riksdagen avslå motion 1982/83:842.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande inrättande av ett biotekniskt råd avslår
motion 1982/83:1364,

2. att riksdagen beträffande kunskapsuppbyggnad rörande den biologiska
datorn avslår motion 1982/83:844,

3. att riksdagen beträffande anslutning till vissa databaser avslår
motion 1982/83:1395,

4. att riksdagen beträffande myndighet för information om forskning
på narkotikaområdet avslår motion 1982/83:842,

5. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:948 yrkandena 42 och 48 till Forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 40231000 kr.

13. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen har
under punkt E 30 (s. 532-535) föreslagit riksdagen att till Humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1983/84 anvisa ett
reservationsanslag av 76775000 kr.

Motionerna

1982/83:680 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl. (s) vari - med
hänvisning till vad som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade
motionen 1982/83:678 - yrkas att riksdagen beslutar att medel får avsättas
till forskning för att utröna effekterna, på kort och lång sikt, av våldsskildringar
på film.

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande plan för internationellt inriktad forskning och utbildning
om bl. a. språk, samhälle och religion.

UbU 1982/83:31

1982/83:1070 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

6. att riksdagen under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet anvisar 3 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

I det föregående har utskottet (s. 8 f.) erinrat om vilka områden som
riksdagen vid behandlingen av den forskningspolitiska propositionen under
föregående riksmöte angav som högst prioriterade eller som högt
prioriterade inom forskningsverksamheten (prop. 1981/82:106, UbU 1981/
82:37, rskr 1981/82:397). För det humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådets del har föredragande statsrådet som en förstärkning för
de högst prioriterade områdena beräknat sammanlagt 2,3 milj. kr. Som en
förstärkning av medlen för doktorandtjänster vid rådet tar föredragande
statsrådet upp 1722 000 kr. Sammanlagt beräknas ett medelsbehov för
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet om 76775000 kr.

Med hänvisning till att det är nödvändigt att upprätthålla en balans
mellan å ena sidan stödet till teknisk och naturvetenskaplig forskning och å
andra sidan humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning föreslås i motion
1982/83:1070 att anslaget till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
ökas med 3 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit (yrkande
6).

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen under anslaget
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och kan av statsfinansiella
skäl inte tillstyrka en ökning av resurserna utöver den som föreslås i
proposition 1982/83:100. Riksdagen bör således med avslag på motion
1982/83:1070 yrkande 6 anvisa de av regeringen begärda medlen.

1 motion 1982/83:948 anförs att det är viktigt att den betydande utbyggnaden
av teknisk och naturvetenskaplig forskning som har ägt rum i vårt
land de senaste åren och som möjliggjort för nya svenska produkter att
konkurrera på en hårdnande internationell marknad följs upp av bättre
kunskaper om språk, samhälle och religion i de områden av världen som
får en alltmer ökad betydelse för oss. Motionärerna exemplifierar med
områden som arabländerna, Latinamerika och Ostasien och begär att en
särskild plan för internationellt inriktad forskning och utbildning upprättas
(yrkande 38).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I proposition 1981/82:106 om forskning m.m. berörde föredragande
statsrådet s. k. områdesstudier (area studies). Studierna anses ha stor
betydelse för våra internationella kontakter bl. a. när det gäller biståndsarbete
och utvidgade ekonomiska förbindelser med t. ex. Ostasien, arabländerna,
Afrika och Latinamerika. Föredragande statsrådet utgick från att
dessa forskningsområden kommer att ges hög prioritet i högskolemyndigheternas
forskningsplanering och resursfördelning. Vid behandlingen av
propositionen förordade utskottet att även öststatsforskning borde föras

UbU 1982/83:31

till ifrågavarande prioriterade områdesstudier (mot. 1981/82:173, UbU
1981/82:37). Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till känna
(rskr 1981/82:397).

Av proposition 1982/83:100 framgår att humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet lagt fram förslag i fråga om insatser för allmän volymoch
kompetenshöjning inom det samhällsvetenskaplig-humanistiska området
— det femte av de högst prioriterade områdena (jfr s. 8f. ovan).
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet förordar här bl. a. att
700000 kr. satsas på forskning rörande ostasiatiska, inkl. sydostasiatiska,
språk, kulturer och samhällsförhållanden.

Utskottet vill vidare i sammanhanget peka på att det åligger forskningsråd
särskilt att bl. a. främja och ta initiativ till internationellt forskningssamarbete.
När det gäller forsknings- och utbildningsverksamheten vid
universiteten och högskolorna utgår utskottet från att ansvariga myndigheter
och utbildningsanordnare har klart för sig betydelsen av internationella
kontakter samt internationell inriktning av stora delar av verksamheten.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört anser utskottet det inte
påkallat med ett särskilt uttalande av riksdagen i ärendet. Utskottet avstyrker
därför motion 1982/83:948 yrkande 38.

I motion 1982/83:680 (motivering återfinns i den till konstitutionsutskottet
remitterade motionen 1982/83:678) aktualiseras de negativa effekterna
av våldsinslag i filmer m. m. Motionärerna konstaterar att de värderingar
såsom kvinnoförakt, fördomar mot andra raser och religioner och de
klichéartade beskrivningar av olika yrkesroller som uttrycks i de sämsta
videofilmerna kraftigt motverkar de mål som av riksdagen har ställts upp
för grundskolan. Riksdagen bör enligt motionärerna besluta att medel får
avsättas till forskning för att utröna effekterna på kort och lång sikt av
våldsskildring på film.

Utskottet vill först konstatera att frågan om våldsinslag i film och videogram
och åtgärder mot dessa vid flera tillfällen har behandlats av riksdagen.
Utskottet erinrar om att konstitutionsutskottet våren 1981 i sitt betänkande
KU 1980/81:28 med anledning av proposition 1980/81:176 jämte
motioner framlade förslag till lag om förbud mot spridning av filmer och
videogram med våldsinslag. Förslaget innehöll till skillnad från propositionen
en bestämmelse (1 §) enligt vilken spridning av filmer och videogram
med ”närgångna och långvariga skildringar av att någon utsätts för rått och
sadistiskt våld” förbjöds. Förslaget antogs av riksdagen våren 1982 (KU
1981/82:38, rskr 1981/82:448). Ifrågavarande paragraf i lagen (1981:485)
om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag har
följande lydelse:

1 § Filmer och videogram med närgångna eller långvariga skildringar
av att någon utsätts för rått eller sadistiskt våld får inte i yrkesmässig

UbU 1982/83:31

verksamhet eller annars i förvärvssyfte spridas till allmänheten genom
saluhållning eller annat tillhandahållande eller genom visning, såvida spridandet
med hänsyn till framställningens syfte och sammanhang samt omständigheterna
i övrigt är uppenbart oförsvarligt.

Vidare har kulturutskottet bl. a. i sitt yttrande till konstitutionsutskottet
över nämnda proposition 1980/81: 176 med förslag till lagstiftning mot viss
spridning av videogram med våldsinslag m. m. jämte motioner (KrU 1980/
81:8 y) och i sitt betänkande 1981/82:30 med anledning av bl. a. proposition
1981/82: 111 om vissa filmfrågor m. m. haft anledning att ta upp frågor
rörande våldsinslag i film och videogram (KrU 1981/82: 30 s. 57 f.).

När det gäller frågan om forskning om effekterna av våldsinslag i filmer
och videogram vill utbildningsutskottet anföra följande.

Forskning om underhållningsvåldet har i större omfattning bedrivits
främst i USA och i England. Speciellt har intresse ägnats åt hur barn
påverkas och huruvida ett omfattande TV-tittande verkar intellektuellt
stimulerande eller passi viserande. Från Sverige och de övriga skandinaviska
länderna föreligger ca 20 spridda mestadels begränsade undersökningar.
Enligt vad utskottet har inhämtat har ännu ingen svensk doktorsavhandling
i ämnet publicerats. En sammanställning av forskningsresultat m. m.
på området ges i videogramutredningens (U 1977:05) rapport (SOU
1981:16) Film och TV i barnens värld.

Enligt vad utskottet har kunnat inhämta är de flesta forskare överens om
att våldsinslag på film m.m. har ”avtrubbningseffekter”, som är vetenskapligt
påvisbara. Avtrubbningen innebär exempelvis att individer som
upprepade gånger tittar på våldsinslag kan bli så tillvända att de inte
reagerar på samma sätt som individer som inte sett våldsinslag i lika stor
omfattning.

Ett utbud av film m. m. som präglas av våldsinslag som förstärker
könsfördomar, rasism och människoförakt strider inte bara mot de mål
som ställts upp för ungdomsskolan utan även mot de grundläggande värderingar
som vårt demokratiska samhälle bygger på. Dessa grundläggande
värderingar måste vårt samhälle också värna om. Enligt utskottets uppfattning
bör därför forskningen på området inte bara kretsa kring problem
rörande effekter på barn och ungdom av våldsinslagen utan även inriktas
på åtgärder som på sikt kan leda till en minskad konsumtion av filmer
m. m. med våldsinslag.

När det gäller bedrivandet av sådan forskning som åsyftas i motionen är
förutsättningarna mycket varierande och inte utan komplikationer. Utskottet
har exempelvis erfarit att viss forskning på området inte kan ske
utan allvarliga invändningar, det kan gälla laborativa undersökningar med
sådana experiment på människor som av etiska skäl anses vara olämpliga.
Då riksdagen inte utan föregående utredningsarbete brukar ta initiativ till
att anvisa medel till forskning som avser vissa begränsade områden eller

UbU 1982/83:31

projekt, kan utskottet inte nu biträda förslaget i motion 1982/83:680. De
överväganden i prioriteringsfrågor som kan komma i fråga med anledning
av den aviserade forskningspolitiska propositionen bör enligt utskottets
mening avse bl. a. de problem som aktualiserats i motionen. Riksdagen bör
med anledning av motion 1982/83:680 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om vissa forskningsåtgärder m. m. för att motverka
effekterna av våldsinslag i film m. m.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
med bifall till proposition 1982/83:100 och med avslag på
motion 1982/83:1070 yrkande 6 för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 76775 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande internationellt inriktad forskning och
utbildning avslår motion 1982/83:948 yrkande 38,

3. att riksdagen beträffande vissa forskningsåtgärder m. m. för att
motverka effekterna av våldsinslag i film m. m. med anledning av
motion 1982/83:680 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.

14. Medicinska forskningsrådet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt E 31 (s. 535—538) och hemställer

att riksdagen till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 159149000 kr.

15. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E 32 (s. 538-545) och hemställer

att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 342 841000 kr.

16. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt E 33 (s. 545-546) och
hemställer

att riksdagen till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 10334000 kr.

17. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E 34 (s. 547-548) och hemställer

att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 35040000 kr.

18. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt E 35 (s. 548-549) och hemställer -

UbU 1982/83:31

att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
12499000 kr.

19. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt E 36 (s. 549-550) och hemställer

att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m.
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 2 180000
kr.

20. Kiruna geofysiska institut. Regeringen har i proposition 1982/83: 100
bilaga 10 under punkt E 37 (s. 550—552) föreslagit riksdagen att till Kiruna
geofysiska institut för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av
14407000 kr.

Vidare har regeringen i proposition 1982/83:120 bilaga 2 under punkt
E 37 (s. 7—8) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om tillämpad forskning
och utvecklingsarbete vid Kiruna geofysiska institut,

2. till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1983/84 anvisa ett i
förhållande till proposition 1982/83:100 bilaga 10 punkt E 37 med 3000 000
kr. förhöjt reservationsanslag av 17407000 kr.

Motion väckt med anledning av proposition 1982183:120

1982/83:2277 av Per Unckel m.fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1982/83:2273
— såvitt nu är i fråga yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tillämpad forskning och utvecklingsarbete vid Kiruna
geofysiska institut,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om förhöjt reservationsanslag
till Kiruna geofysiska institut.

Utskottet

I proposition 1982/83:100 föreslår föredragande statsrådet att försvarets
forskningsanstalts verksamhet vid jonosfarobservatoriet i Kiruna skall
föras över till Kiruna geofysiska institut. Medel för denna verksamhet,
320000 kr., beräknas därför under förevarande anslag. Vidare beräknas
2 835 000 kr. för ökade hyreskostnader på grund av de om- och tillbyggnader
som gjorts. Slutligen beräknas medel för en ny tjänst för ett delprojekt
som ingår i VIKING-satelliten.

Utskottet tillstyrker de föreslagna medelsberäkningarna och föreslår att
riksdagen anvisar de 14407000 kr. som begärs i proposition 1982/83:100.

4 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 31

UbU 1982/83:31

I proposition 1982/83:120 föreslås riksdagen godkänna att resultaten av
institutets grundforskning inom det lågfrekventa vågområdet utnyttjas för
industriella tillämpningar och produktutvecklingar och att denna verksamhet,
i varje fall under en inledande period, knyts till institutet i direkt
kontakt med grundforskningsmiljön och med utnyttjande av tillgängliga
verkstads- och datorresurser. För detta ändamål föreslås riksdagen anvisa
totalt 3 milj. kr. för den treårsperiod som börjar nästa budgetår.

Förutsättningen för att förlägga tillämpad forskning och produktutveckling
till institutet bör enligt motion 1982/83:2277 vara att arbetet leder till
produkter som kan förväntas bli kommersiellt gångbara. Kostnaderna för
verksamheten bör täckas genom inkomster från uppdragsverksamhet.
Därför bör inga medel anvisas via statsbudgeten. Riksdagen bör enligt
motionen som sin mening ge regeringer till känna vad som anförts i denna
fråga (yrkande 5) samt avslå proposition 1982/83:120 i motsvarande del
(yrkande 6).

Utskottet anser att det är motiverat att göra den i proposition 1982/
83:120 föreslagna satsningen på tillämpad forskning och produktutveckling
vid Kiruna geofysiska institut. Utskottet föreslår därför att riksdagen
med avslag på motion 1982/83:2277 yrkandena 5 och 6 godkänner vad som
förordats i propositionen och anvisar 3 milj. kr. för ändamålet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande tillämpad forskning och utvecklingsarbete
vid Kiruna geofysiska institut med avslag på motion 1982/
83:2277 yrkande 5 godkänner vad som förordats i proposition
1982/83:120,

2. att riksdagen med bifall till propositionerna 1982/83:100 och
1982/83:120 samt med avslag på motion 1982/83:2277 yrkande 6
till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 17 407 000 kr.

21. Institutet för internationell ekonomi. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E 38 (s. 552) och hemställer

att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 2283000 kr.

22. Vissa bidrag till forskningsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E 39 (s. 553—555) och hemställer

att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 12824000 kr.

UbU 1982/83:31

23. Bidrag till EISCAT Scientific Association. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E 40 (s. 555) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till EISCAT Scientific Association för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 700000 kr.

Stockholm den 10 maj 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér
(m), Jörgen Ullenhag (fp) och Björn Samuelson (vpk).

Reservationer

1. Överföring av viss sektorsforskning till universitet och högskolor (punkt
1, mom. 2)

Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m)
och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 böljar ”Utskottet har”
och på s. 6 slutar ”yrkande 30” bort ha följande lydelse:

Sveriges forskningsresurser måste koncentreras. Detta är enligt utskottets
uppfattning särskilt viktigt i ett litet land som Sverige.

Under 1960- och 1970-talen har den s.k. sektorsforskningen vuxit i
omfattning. Det finns i dag ett antal organ för särskilda slag av problemorienterad
sektorsforskning inom den offentliga sektorn. Styrelsen för
teknisk utveckling (STU) under industridepartementet, försvarets forskningsanstalt
(FOA) under försvarsdepartementet och statens råd för byggnadsforskning
(BFR) under bostadsdepartementet kan nämnas som exempel.

Delar av sektorsforskningen är av mycket hög standard. Skilda förhållanden
medverkar emellertid till att många andra satsningar på sektorsforskning
inte ger det utbyte som skulle ha kunnat uppnås om medlen i
stället direkt fördelas på universitet och högskolor.

En olägenhet med sektorsforskningen är, som utskottet ser det, att den
är svår att överblicka. Sektorsforskningen medför att forskningens tillgänglighet
och offentlighet minskar såväl för allmänheten som, vilket är än
viktigare, för forskarsamhället utanför sektorsinstitutionen. Därmed minskar
möjligheten att bedöma forskningens värde. De avvägningar som låg

UbU 1982/83:31

till grund för beslutet om forskningsinsatsen riskerar vid en bedömning att
prägla utvärderingen. Internationella kontakter och därmed sammanhängande
prövning av resultaten förekommer i liten utsträckning.

Mot den skisserade bakgrunden anser utskottet att delar av den nu
sektorsbaserade forskningen måste föras över till högskolan. Härigenom
får högskolan större möjligheter att anställa kvalificerade forskare. Vidare
säkras samspelet mellan den tillämpade forskningen och grundforskningen.
Idéer från den senare kan ge incitament till nya metoder och infallsvinklar
medan frågeställningar inom den tillämpade sektorn kan berika och
stimulera grundforskning. Genom att statliga myndigheter beställer forskning
av universitet och högskolor skapas en naturlig kanal för samhällsanknytning.

Enligt utskottets uppfattning bör förslag om överföringar av vissa medel
från sektorsorgan till universitet och högskolor läggas fram i kommande
års budgetpropositioner. I samband med nästa forskningspolitiska proposition
bör regeringen, på grundval av resultaten av det planeringsarbete som
högskolan och sektorsorganen inlett, lägga fram ett samlat program för hur
en bättre balans skall skapas mellan resurser till sektorsforskning och
resurser till forskning inom högskolan. Då får också beslut tas om hur
ansvaret för den sektoriella forskningen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
motiverad av sektorsforskningen skall fördelas.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1982/83:581
yrkande 30 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande överföring av viss sektorsforskning till
universitet och högskolor med bifall till motion 1982/83:581 yrkande
30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Forskarutbildningens meritvärde (punkt 1, mom. 3)

Kerstin Göthberg (c). Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m). Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böijar ”Utskottet
utgår” och slutar ”motion 1982/83:952” bort ha följande lydelse:

Kommittén om forskningens och forskarutbildningens situation i den
nya högskolan (U 1979:10) har föreslagit att regeringen skall utfärda ett
cirkulär med vissa allmänna riktlinjer om forskarutbildningens meritvärde.
Detta förslag har fått ett övervägande positivt mottagande bland remissinstanserna.
Enligt förslaget skall myndigheterna i befattningsbeskrivningar
och vid tillsättning av ifrågavarande tjänster särskilt beakta behovet av
vetenskaplig kompetens för arbetsuppgifterna. Kommittén har också ansett
att praktisk yrkeserfarenhet av betydelse för det aktuella området
måste beaktas och att hänsyn bör tas till meriter som har förvärvats på

UbU 1982/83:31

annat håll. Dock bör vid en sammanvägning vetenskaplig erfarenhet få en
betydande vikt, menar kommittén. Utskottet anser att regeringen för riksdagen
bör anmäla vilken ställning regeringen efter vederbörligt beredningsarbete
tagit till kommitténs förslag om vissa allmänna riktlinjer om forskarutbildningens
meritvärde.

En ökad satsning på kunskapsintensiv industri i Sverige innebär att
behovet av högt kvalificerad personal i företagen ökar. För att forskarutbildningens
meritvärde skall kunna höjas bör enligt utskottets mening
information i ökad utsträckning ges till arbetsgivarna inom den enskilda
sektom om forskarutbildningens innehåll och ett - inom många ämnesområden
— förändrat innehåll i forskarstudierna.

Vad utskottet anfört om vissa allmänna riktlinjer om forskarutbildningens
meritvärde samt information till den enskilda sektom om forskarutbildningens
innehåll bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande vissa allmänna riktlinjer om forskarutbildningens
meritvärde m.m. med bifall till motion 1982/83:952
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utländska forskare som vistas kortare tid i Sverige för forskning (punkt
1, mom. 4)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Ett verksamt sätt att åstadkomma ett internationellt forskningssamarbete
är att i Sverige anställa för kortare tid utländska forskare med hög
kompetens. Att ta uppdrag i ett annat land medför emellertid en del
olägenheter. Utgifter för flyttning, bostad, bosättning, hemresor och allmänt
förhöjda levnadskostnader samt uppbyggandet av ett eget försäkringssystem
kan bli betydande. Barnens skolgång kan försämras och bli
kostsammare. För att kunna rekrytera specialister måste det anställande
universitetet eller företaget kompensera dem för detta. Genom de kraftiga
marginalskatteeffekter som uppkommer i de aktuella lönelägena blir detta
emellertid i det närmaste oöverkomligt dyrt. Detta är ett problem som
accentuerats de senaste åren och som har fått negativa konsekvenser för
universitet och företag. Resultatet har också blivit att t. ex. företag tvingas
att köpa teknik utifrån eller att köpa produkterna från utlandet eftersom
det tillverkningstekniska kunnandet saknas i landet. I andra fall har det lett
till att företag förlagt FoU-avdelningar till utlandet.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen snarast bör vidta
åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Förslag till lösningar
bör läggas fram av regeringen senast i eller i anslutning till 1984 års
5 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 31

UbU 1982/83:31

forskningspolitiska proposition. Riksdagen bör med bifall till motion 1982/
83: 1070 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om de skattemässiga förhållandena för utländska forskare som
vistas för kortare tid i Sverige för forskning.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande vissa förhållanden för utländska forskare
som vistas kortare tid i Sverige för forskning med bifall till
motion 1982/83:1070 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. Prioriterade forskningsområden (punkt 1, mom. 5)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Sorn utskottet”
och slutar ”yrkande 30” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de i motionen angivna
forskningsområdena bör ha hög prioritet. I vissa fall täcks de av de prioriteringar
som redan gjorts av riksdagen i anledning av 1982 års forskningspolitiska
proposition, men i andra fall innebär de en viss nyorientering. En
ny forskningspolitisk proposition är planerad till våren 1984. Enligt utskottets
uppfattning bör de i motionen framförda synpunkterna beaktas under
utarbetandet av denna proposition. Utskottet föreslår därför att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 30 ger regeringen till känna vad
utskottet nu anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande prioriterade forskningsområden med
bifall till motion 1982/83:948 yrkande 30 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Nivån på utbildningsbidraget för doktorander (punkt 1, mom. 9)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Birgitta Rydle
(m), Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”och 1982/83:1901” bort ha följande lydelse:

Forskarutbildningen utgör en strategiskt mycket viktig del av den svenska
forskningen. Det är inom forskarutbildningen som förutsättningarna för
den svenska forskningens framtid avgörs. Det är också här som merparten
av den svenska forskningens förnyelse sker.

Riksdagsbeslutet våren 1982 innebar att utbildningsbidraget fr. o. m. den
1 juli 1982 anknöts till den högsta nivån för utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning
och att även 10 kr. per dag utgick som ett rekryteringsfrämjande
inslag. Utbildningsbidraget utgår fr. o.m. den 1 juli 1982
med 5 280 kr./månad.

UbU 1982/83:31

Den 1 januari 1983 höjdes dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen till
280 kr. Enligt den princip som 1982 års vårriksdag antog skulle detta ha lett
till en höjning av utbildningsbidraget för doktorander till 6380 kr./månad
(22 x 280 kr. + 22 x 10 kr.).

Regeringen frångår riksdagens beslut genom förslaget i proposition 1982/
83:100 att endast höja utbildningsbidraget till den lägre nivån, dvs. 5610
kr./månad. Om inte riksdagens principbeslut från våren 1982 fullföljs,
kommer doktorander med utbildningsbidrag att få 770 kr. mindre per
månad än vad riksdagen avsåg med sitt beslut. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motionerna 1982/83: 1070 yrkande 7 och 1982/
83: 1901 som sin mening ger regeringen till känna att utbildningsbidraget
för dok*orander - i enlighet med riksdagens principbeslut - fortsättningsvis
skall utgå med 6380 kr./månad. Det ankommer på de lokala högskoleenheterna
att avgöra hur många utbildningsbidrag som ryms inom tillgängliga
resurser.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande nivån på utbildningsbidraget för doktorander
med bifall till motionerna 1982/83:1070 yrkande 7 och
1982/83:1901 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Arvodestjänst som assistent (punkt 1, mom. 10)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 böljar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”yrkande 27” bort ha följande lydelse:

Riksdagen fattade våren 1982 beslut om förbättringar av studiefinansieringen
inom forskarutbildningen. Beslutet innebar bl. a. att de dåvarande
amanuens- och assistenttjänsterna skulle avskaffas och ersättas med en ny
arvodestjänst som assistent kopplad till innehav av utbildningsbidrag eller
doktorandtjänst. Vidare skulle det vid institution kunna finnas en ny tjänstekategori
kallad amanuens.

Antagna forskarstuderande utan utbildningsbidrag eller doktorandtjänst
kommer för sin försörjning att vara hänvisade till studiemedel, timarvoderad
undervisning, tjänst som lärare eller projektstöd av olika slag. Inom
vissa fakulteter och då kanske framför allt medicinsk och teknisk fakultet
kan det dock finnas anledning att knyta till sig vissa av dessa doktorander
för institutionsarbete och/eller undervisning på en fastare bas än genom
timarvoderad undervisning. Enligt utskottets mening bör det därför finnas
möjlighet, om särskilda skäl föreligger, att på arvodestjänst som assistent
förordna även forskarstuderande utan vare sig utbildningsbidrag eller doktorandtjänst.
Målet bör fortfarande vara att främja rörlighet bland de

UbU 1982/83:31

forskarstuderande och motverka att forskarstuderande för längre tid innehar
anställning som assistent vid institution. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1982/83:581 yrkande 27 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande arvodestjänst som assistent med bifall
till motion 1982/83:581 yrkande 27 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

7. Mellanexamen (punkt 1, mom. 12)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Av redovisningen”
och på s. 16 slutar ”yrkande 28" bort ha följande lydelse:

Av redovisningen framgår att det i dag är möjligt att knyta en examensbenämning
till utbildningsbevis om fullgjord etapp i forskarutbildningen.
Såsom framhålls i motion 1982/83:581 skall emellertid inte en mellanexamen/specialistexamen
behöva vara en etapp i forskarutbildningen. Det är
tvärtom en fördel om examen blir formellt fristående. Om en studerande
väljer att fortsätta med forskarutbildning efter mellanexamen/specialistexamen
bör dock tillämpliga delar av examen kunna tillgodogöras inom
ramen för forskarutbildningen. Med det anförda tillstyrker utskottet motion
1982/83:581 yrkande 28.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande mellanexamen med bifall till motion
1982/83:581 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

8. Ny lärartjänstorganisation inom högskolan (punkt 1, mom. 13)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Då frågan”
och slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör med bifall till motion 1982/83:1070 yrkande 9 och med
anledning av motionerna 1982/83:581 yrkande 29 och 1982/83:948 yrkande
32 som sin mening ge regeringen till känna att den under riksmötet 1983/84
bör lägga fram förslag om ny lärartjänstorganisation inom högskolan på
grundval av lärartjänstutredningens betänkande. En sådan ny organisation
är angelägen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande ny lärartjänstorganisation inom hög -

UbU 1982/83:31

skolan med bifall till motion 1982/83:1070 yrkande 9 och med
anledning av motionerna 1982/83:581 yrkande 29 och 1982/
83:948 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Medelsanvisningen under Humanistiska fakulteterna (punkt 2, mom. 3)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar "Utskottet
har” och slutar "humanistiska fakulteterna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag beträffande
inrättande av tjänster. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
1982/83:948 yrkande 44 i denna del.

När det gäller den i motion 1982/83:1070 förordade förstärkningen av
resurser till humanistisk forskning delar utskottet motionärernas uppfattning
att en förstärkning av basresurserna för de humanistiska fakulteterna
med 1 milj. kr. utöver regeringens förslag bör ske främst för att öka antalet
tjänster på mellannivå. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen med bifall till motion 1982/83: 1070 yrkande 4 och med avslag
på motion 1982/83:948 yrkande 44 i denna del till Humanistiska fakulteterna
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 150311 000
kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna med bifall till motion
1982/83:1070 yrkande 4, med anledning av proposition 1982/
83:100 och med avslag på motion 1982/83:948 yrkande 44 i
denna del för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 150311000 kr.

10. Professur i religionspedagogik (punkt 3, mom. 1)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar "Utskottet
kan” och slutar "och 1982/83:968” bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att UHÄ i sin anslagsframställning bl. a. anför att en
professur i religionspedagogik sedan många år är det högst prioriterade
utbyggnadsförslaget inom teologisk fakultet. Enligt utskottets uppfattning
utgör såväl den religionspedagogiska forskningens betydelse som den religionsvetenskapliga
grundutbildningens behov starka motiv för att tjänsten
inrättas. Inrättandet av tjänsten bör även ses i perspektivet av att - som
det framhålls i motion 1982/83:968 — den högre utbildningen och forskningen
förstärks inte bara när det gäller teknik och naturvetenskap utan
även på områden som humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.

UbU 1982/83:31

Utskottet finner med hänvisning till det anförda det angeläget att ifrågavarande
professur kommer till stånd fr. o.m. budgetåret 1984/85. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1982/83:968 och med anledning av motion
1982/83:965 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen beträffande professur i religionspedagogik med bifall
till motion 1982/83:968 och med anledning av motion 1982/
83:965 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

11. Professur i freds- och konfliktforskning (punkt 5, mom. 3)

Per Unckel, Rune Rydén. Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 böljar ”Utskottet är”
och slutar ”finansiera professuren” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det i budgetpropositionen totalt sett beräknats
medel för en inte obetydlig ökning av resurserna för de samhällsvetenskapliga
fakulteterna. UHÄ har i sin anslagsframställning inte placerat
förslaget om inrättande av en professur i freds- och konfliktforskning i den
högsta prioritetsklassen. Av anförda skäl anser utskottet inte att riksdagen
i nuvarande budgetläge bör tillstyrka att ytterligare en professur inrättas
nästa budgetår. Utskottet avstyrker således motionerna 1982/83:582 och
1982/83:2137 samt motion 1982/83:948 yrkande 37 i nu förevarande del.
Utskottet är inte heller berett förorda att riksdagen med anledning av
motion 1982/83:194 gör någon särskild hemställan hos regeringen. Yrkande
10 i motionen avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande professur i freds- och konfliktforskning
och åtgärder för att stärka fredsforskningen avslår motionerna
1982/83:194 yrkande 10, 1982/83:582, 1982/83:948 yrkande 37 i
denna del och 1982/83:2137,

12. Forskning kring Norrbottens utvecklingsproblem (punkt 5, mom. 7)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det fordras en långsiktig
planering och uthållighet i medelstilldelningen när det gäller att bygga upp
kompetens inom nya forskningsområden. Att i en särskild proposition,

UbU 1982/83:31

som utarbetats vid sidan om den sedvanliga budgetbehandlingen, lägga
fram utbildningspolitiska förslag särskilt ägnade att stödja näringslivet i
Norrbotten, finnér utskottet emellertid olämpligt. Utskottet anser för sin
del att anslagskrav från högskolan i Luleå bör behandlas i den sedvanliga
budgetprocessen i avvaktan på att rutiner tillskapas för en mer långsiktig
planering av medelstilldelningen avseende hela forskningsområdet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1982/83:2277 yrkande 4 såvitt nu är i fråga avslår regeringens
förslag i proposition 1982/83:120 om medelsanvisning för ett forskningsprogram
med inriktning mot Norrbottens utvecklingsproblem.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2277 yrkande 4 i
denna del avslår vad som i proposition 1982/83:120 förordats om
forskning kring Norrbottens utvecklingsproblem,

13. Basresurser för samhällsvetenskaplig forskning (punkt 5, mom. 8)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringens budgetförslag
präglas av en bristande balans mellan stödet till teknisk och naturvetenskaplig
forskning å ena sidan och humanistisk och samhällsvetenskaplig å
den andra. Med det förslag regeringen lagt missgynnas den humanistiska
och samhällsvetenskapliga forskningen. Utskottet föreslår därför, med
bifall till motion 1982/83:1070 yrkande 5 i nu aktuell del, att basresurserna
för de samhällsvetenskapliga fakulteterna ökas med 1 milj. kr. utöver vad
föredragande statsrådet förordat. Vad utskottet sålunda förordat bör riksdagen
som sin mening ge till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande ytterligare medel till basresurser för
samhällsvetenskaplig forskning med bifall till motion 1982/
83:1070 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1982/83:31

14. Medelsanvisningen under Samhällsvetenskapliga fakulteterna (punkt 5,
mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 11 och 12

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Vad beträffar”
och på s. 26 slutar ”177 188000 kr.” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar anslagsbeloppet för nästa budgetår har utskottet i det
föregående avstyrkt motionsledes framställda förslag om inrättande av en
professur i freds- och konfliktforskning och om ytterligare basresurser.
Utskottet har vidare föreslagit att riksdagen avslår proposition 1982/83: 120
såvitt nu är i fråga. Utskottet föreslår alltså att riksdagen till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna anvisar det i budgetpropositionen begärda reservationsanslaget
av 172668000 kr.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83: 100 och motion
1982/83:2277 yrkande 4 i denna del samt med avslag på proposition
1982/83:120 och motionerna 1982/83:948 yrkande 45 och
1982/83:1070 yrkande 5 i denna del till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 172688000 kr.,

15. Medelsanvisningen under Samhällsvetenskapliga fakulteterna (punkt 5,
mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 böijar ”Vad beträffar”
och på s. 26 slutar ”177 188000 kr.” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar anslagsbeloppet för nästa budgetår har utskottet i det
föregående föreslagit att en tjänst som professor (L 24) i freds- och konfliktforskning
inrättas den 1 juli 1983. Därtill har utskottet tillstyrkt ett
motionsyrkande om ytterligare medel för basresurser. Ett i motion 1982/
83:2277 framställt avslagsyrkande på proposition 1982/83:120 har avstyrkts
av utskottet. 1 övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran
eller uttalande med anledning av den i propositionerna 1982/83:100 och
1982/83:120 redovisade medelsberäkningama. Utskottet föreslår alltså att
riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisar ett reservationsanslag
av (172688000+ 500000+ 1 000000+4000000 =) 178 188000 kr.

UbU 1982/83:31

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med anledning av propositionerna 1982/83:100 och
1982/83:120 samt motion 1982/83:948 yrkande 45 och med bifall
till motion 1982/83:1070 yrkande 5 i denna del ävensom med
avslag på motion 1982/83:2277 yrkande 4 i denna del till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 178 188000 kr.,

16. Besparingar inom arkitekturområdet (punkt 6, mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 böljar ”Utskottet
anser” och slutar ”avser arkitekturforskningen” bort ha följande lydelse:

För att sektorsforskningen skall garanteras en god kvalitet fordras att
den kompletteras med basresurser för grundforskning. För att inte de
basresurser som finns vid högskolorna helt skall styras av sektorsforskningen
måste en viss volym på resurserna för grundforskning garanteras.
Som redovisas i motion 1982/83:1619 är sektorsforskningen inom arkitekturområdet
förhållandevis stor i jämförelse med de resurser för
arkitekturforskning som finns vid högskolorna. Mot denna bakgrund bör
enligt utskottets mening inte flera besparingar på fakultetsanslaget göras
inom detta område utöver den som genomförts innevarande budgetår.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1982/83:1619 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna. Till medelsanvisningen återkommer utskottet
i det följande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande besparingar inom arkitekturområdet
med bifall till motion 1982/83:1619 i denna del och med avslag på
proposition 1982/83: 100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

17. Tjänst som professor (L 24) i datalogi (punkt 6, mom. 5)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 böijar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”proposition 1982/83: 100” bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslöt våren 1982 att inrätta ett antal professurer för att
förstärka forskningsverksamheten på olika områden inom dataområdet.
Enligt detta beslut skall insatserna ske utifrån en helhetssyn på datafrågorna.
Datatekniken bör primärt ses som en stödteknik och användarinflytandet
måste utvecklas och förstärkas.

Utskottet anser att datoriseringens effekter för enskilda individer och
samhälle måste beaktas vid inrättande av professur inom datorvetenska6
Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 31

UbU 1982/83:31

pen i högskolan. Stöd för detta finns i en rad utredningar, senast i det av
forskningsrådsnämnden på regeringens uppdrag framlagda forskningsprogrammet
Forskning om datateknikens användning. Förslag till samlat
forskningsprogram (Rapport 1982:16). Därför föreslår utskottet att en av
de principbeslutade professurerna, nämligen den nu aktuella professuren i
datalogi, byts ut mot en professur inom området datasamhällets utveckling.

Riksdagen bör således med bifall till motion 1982/83:1674 yrkande 2
bemyndiga regeringen att i stället för en tjänst i datalogi inrätta en tjänst
som professor (L 24) inom området datasamhällets utveckling och besluta
om lokalisering av tjänsten.

Utskottet har inget att erinra mot den andra föreslagna tjänsten inom
dataområdet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1674 yrkande 2 och
med avslag på proposition 1982/83:100 bemyndigar regeringen
att inrätta tjänst som professor (L 24) inom området datasamhällets
utveckling i enlighet med vad utskottet förordat,

18. Tjänst som professor (L 24) i miljö- och naturresursinformation (punkt
6, mom. 8)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 böijar ”Utskottet
kan” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet prioriterar, liksom motionärerna i motion 1982/83:948, den av
UHÄ föreslagna tjänsten som professor (L 24) i miljö- och naturresursinformation
så högt att utskottet anser att den bör inrättas redan nästa
budgetår. Riksdagen bör således bemyndiga regeringen att inrätta denna
tjänst. Kostnaden för tjänsten beräknas till 500000 kr. Till medelsanvisningen
återkommer utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 37 bemyndigar
regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 24) i
miljö- och naturresursinformation i enlighet med vad utskottet
förordat,

UbU 1982/83:31

19. Forskning inom elektronik, datateknik och verkstadsteknik vid högskolan
i Luleå, m. m. (punkt 6, mom. 9)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 boljar ”Utskottet
anser” och slutar ”16 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom föredragande statsrådet i proposition 1982/
83:120 och motionärerna i motion 1982/83:2274 att det fordras en långsiktig
planering och uthållighet i medelstilldelningen för att bygga upp kompetens
inom nya forskningsområden. Utskottet delar således denna uppfattning
om forskningens planeringsproblem och värdet av t. ex. treåriga planeringsramar
för medelstilldelningen. Utskottet förutsätter också att regeringen,
i enlighet med den i proposition 1982/83:120 visade uppfattningen,
kommer att förelägga riksdagen förslag om förändrade planeringsrutiner
för hela forskningsområdet. I avvaktan på detta bör ingen högskola särbehandlas.
Riksdagen bör därför avslå de i proposition 1982/83:120 och
motion 1982/83:2261 föreslagna medelsanvisningama till högskolan i Luleå
under anslaget Tekniska fakulteterna. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1982/83:2277 yrkande 4 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna. Till medelsanvisningen återkommer utskottet
i det följande.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande forskning inom elektronik, datateknik
och verkstadsteknik vid högskolan i Luleå, m. m. med bifall till
motion 1982/83:2277 yrkande 4 i denna del samt med avslag på
proposition 1982/83: 120 och motion 1982/83:2261 yrkande 16 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

20. Forskning inom elektronik, datateknik och verkstadsteknik vid högskolan
i Luleå, m. m. (punkt 6, mom. 9)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”16 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den i proposition 1982/83:120 föreslagna satsningen
på forskning vid högskolan i Luleå är väsentlig för näringslivet i denna del
av landet. Av särskild betydelse bör en utbyggnad av utbildning och
forskning inom dataområdet bli för små och medelstora företag. Däför bör
högskolan i Luleå få det uppdrag som föreslås i motion 1982/83:2261,
nämligen att kartlägga former för en offensiv satsning inom data och
elektronik med inriktning på småföretagsområdet. Utskottet tillstyrker

UbU 1982/83:31

därför att medelstilldelningen får den omfattning som föreslås i motion
1982/83:2261. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1982/83:2261 yrkande 16 i denna del, med anledning av proposition 1982/
83: 120 och med avslag på motion 1982/83:2277 yrkande 4 i denna del som
sin mening ge regeringen till känna. Till medelsanvisningen återkommer
utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande forskning inom elektronik, datateknik
och verkstadsteknik vid högskolan i Luleå, m.m. med bifall till
motion 1982/83:2261 yrkande 16 i denna del, med anledning av
proposition 1982/83: 120 och med avslag på motion 1982/83:2277
yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

21. Medelsanvisningen under Tekniska fakulteterna (punkt 6, mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”344429000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som inte har något att erinra mot anslagsberäkningarna i
övrigt i proposition 1982/83: 100, föreslår att riksdagen i enlighet med vad
som anförs i reservation 19, med bifall till motion 1982/83:2277 yrkande 4 i
denna del och proposition 1982/83:100 samt med avslag på proposition
1982/83: 120 och motionerna 1982/83:948 yrkande 47, 1982/83:1619 i denna
del, 1982/83:1894 i denna del och 1982/83:2261 yrkande 16 i denna del
under anslaget Tekniska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag av
335429000 kr.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2277 yrkande 4 i
denna del och proposition 1982/83: 100 samt med avslag på proposition
1982/83:120 och motionerna 1982/83:948 yrkande 47,
1982/83:1619 i denna del, 1982/83:1894 i denna del och 1982/
83:2261 yrkande 16 i denna del till Tekniska fakulteterna för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 335429000
kr.

UbU 1982/83:31

22. Medelsanvisningen under Tekniska fakulteterna (punkt 6, morn. 10)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 18 och 20
Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”344429000 kr.” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i reservation 18 bör riksdagen anvisa
500000 kr. för en tjänst som professor (L 24) i miljö- och naturresursinformation.
Vidare bör riksdagen i enlighet med vad som anförs i reservation
20 anvisa 3 milj. kr. utöver vad som föreslås i proposition 1982/83:120 till
forskning vid högskolan i Luleå. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot
medelsberäkningarna i proposition 1982/83: 100 under anslaget Tekniska
fakulteterna. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1982/83:948 yrkande 47 och 1982/83:2261 yrkande 16 i denna del, med
anledning av propositionerna 1982/83:100 och 1982/83:120 samt med avslag
på motionerna 1982/83:1619 i denna del, 1982/83:1894 i denna del
och 1982/83:2277 yrkande 4 i denna del till Tekniska fakulteterna anvisar
ett reservationsanslag av (335429000+500000+9000000-1-3000000=)
347929000 kr.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:948 yrkande 47
och 1982/83:2261 yrkande 16 i denna del, med anledning av
propositionerna 1982/83: 100 och 1982/83: 120 samt med avslag
på motionerna 1982/83:1619 i denna del, 1982/83:1894 i denna
del och 1982/83:2277 yrkande 4 i denna del till Tekniska fakulteterna
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
347929000 kr.

23. Medelsanvisningen under Tekniska fakulteterna (punkt 6, mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 16
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”344429000 kr.” bort ha följande lydelse:

I reservation 16 tillstyrks yrkandet i motion 1982/83:1619 om att inga fler
besparingar skall göras avseende forskningsorganisationen inom arkitekturområdet.
I enlighet härmed bör riksdagen med bifall till motion 1982/
83:1619 i denna del anvisa 1289000 kr. mer under anslaget Tekniska
fakulteterna än vad som beräknats i proposition 1982/83:100. Utskottet
som i övrigt inte har något att erinra mot medelsberäkningarna under det
aktuella anslaget i propositionerna 1982/83:100 och 1982/83:120 föreslår
att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 47, 1982/

’ bU 1982/83:31

83:1894 i denna del, 1982/83:2261 yrkande 16 i denna del och 1982/83:2277
yrkande 4 i denna del under anslaget Tekniska fakulteterna anvisar
(335429000+1 289000+9000000=) 345718000 kr.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1619 i denna del och
proposition 1982/83:120, med anledning av proposition 1982/
83:100 samt med avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 47,
1982/83:1894 i denna del, 1982/83:2261 yrkande 16 i denna del
och 1982/83:2277 yrkande 4 i denna del till Tekniska fakulteterna
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
345718000 kr.

24. Uppskov med inrättandet av en av föreslagna tjänster som professor (L
24) inom medicinska fakulteterna (punkt 7, mom. 1)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 böljar ”Utskottet
har” och slutar ”medicinska området” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i reservation 18 skall en tjänst som
professor (L 24) i miljö- och naturresursinformation inrättas för vilken
medel beräknas under anslaget Tekniska fakulteterna. För att finansiera
denna tjänst bör en av de tjänster som professor (L 24) - för vilka medel
beräknas under anslaget Medicinska fakulteterna - inte inrättas redan
nästa budgetår. Riksdagen bör därför nu fatta principbeslut om att dessa
tjänster skall inrättas men samtidigt bemyndiga regeringen att - efter
samråd med UHÄ - besluta att uppskjuta inrättandet av en av dem. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 46 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande uppskov med inrättandet av en av
föreslagna tjänster som professor (L 24) med bifall till motion
1982/83:948 yrkande 46 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

25. Tjänster som professor (L 24) inom medicinska fakulteterna (punkt 7,
mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 böijar ”Med hänvisning”
och slutar ”medicinska fakulteterna” bort ha följande lydelse:

UbU 1982/83:31

Som anförs i reservation 24 bör riksdagen fatta ett principbeslut om
inrättande av de i proposition 1982/83:100 föreslagna tjänsterna som professor
(L 24), av vilka regeringen sedan väljer en som inte inrättas nästa
budgetår. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 46 i denna del, med anledning av
proposition 1982/83:100 och med avslag på motion 1982/83:1883 bemyndigar
regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24) inom medicinska
fakulteterna i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 46 i
denna del, med anledning av proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83: 1883 bemyndigar regeringen att inrätta
tjänster som professor (L 24) i enlighet med vad utskottet förordat,

26. Arbetsmedicinska institutioner m. m. (punkt 7, mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Ett motsvarande”
och slutar ”UHÄ:s långtidsbedömning” bort ha följande lydelse:

För att kunna skapa kontinuitet i forskningsarbetet inom arbetsmiljöområdet
samt erbjuda kvalificerad grundutbildning, vidareutbildning och forskarutbildning
bör det enligt utskottets uppfattning finnas en fast organisation
för arbetsmiljöforskning vid samtliga universitet och högskolor där det
finns medicinsk eller teknisk fakultet. Dessa universitet och högskolor bör
ges resurser som gör det möjligt att inrätta arbetsmedicinska institutioner
inom alla medicinska fakulteter och arbetsmiljöinstitutioner inom alla tekniska
fakulteter. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag med denna
innebörd. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1982/83:1090 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande arbetsmedicinska institutioner m. m.
med bifall till motion 1982/83:1090 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Medelsanvisningen under Medicinska fakulteterna (punkt 7, mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”proposition 1982/83:100” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i reservation 24 bemyndigas regeringen

UbU 1982/83:31

att uppskjuta inrättandet av en av de föreslagna tjänsterna som professor
(L 24) inom medicinska fakulteterna. I enlighet härmed bör riksdagen med
bifall till motion 1982/83:948 yrkande 46 i denna del anvisa ett med 500000
kr. minskat belopp under anslaget Medicinska fakulteterna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 46 i
denna del, med anledning av proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1899 i denna del till Medicinska fakulteterna
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
384660000 kr.

28. Ytterligare medel till framtidsstudier (punkt 12, mom. 5)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Av proposition”
och slutar ”för framtidsstudier” bort ha följande lydelse:

FRN begär i sin anslagsframställning en ökning av innevarande budgetårs
anslag med 10215000 kr., varav 1 milj. kr. för framtidsstudier. Enligt
utskottets mening bör anslaget till forskningsrådsnämnden, som regeringen
föreslår uppräknat med 1074000 kr., räknas upp med ytterligare 1 milj.
kr. för framtidsstudier. Vidare bör frågan om ett fristående institut för
framtidsstudier prövas. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motion 1982/83:948 yrkandena 42 och 48 och med anledning av proposition
1982/83:100 till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 41231 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:948 yrkandena 42 och
48 och med anledning av proposition 1982/83:100 till Forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 41 231000 kr.

29. Medelsanvisningen under Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(punkt 13, mom. 1)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 böijar ”Utskottet
har” och slutar ”begärda medlen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av ytterligare
resurser till den humanistiska och den samhällsvetenskapliga forskningen.
En ökning med 3 milj. kr. av anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet utöver regeringens förslag är därför motiverad. Riksdagen
bör därför med bifall till motion 1982/83: 1070 yrkande 6 till Humanistisk -

UbU 1982/83:31

samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1983/84 anvisa
79775000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
med bifall till motion 1982/83:1070 yrkande 6 och med
anledning av proposition 1982/83:100 för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 79775000 kr.,

30. Internationellt inriktad forskning m. m. (punkt 13, mom. 2)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 46 slutar ”yrkande 38” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet stryka under vikten av
ett internationellt perspektiv i forsknings- och utbildningsverksamheten
vid såväl forskningsråd som vid universitet och högskolor. Inte minst är
det av betydelse - vilket också framhålls i motionen - att våra kunskaper
om språk och samhällsförhållanden fördjupas såvitt avser länder och områden
på jorden som får växande betydelse för vårt land till följd av
näringslivets ökade internationella kontakter. Utskottet anser att sådana
åtgärder bör vidtas att en samlad plan kan redovisas avseende internationellt
inriktad forskning och utbildning om bl. a. språk, samhälle och religion.
Riksdagen bör med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 38 som sin
mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande internationellt inriktad forskning och
utbildning med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 38 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31. Kiruna geofysiska institut (punkt 20)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”för ändamålet” bort ha följande lydelse:

I propositionen konstateras att tillämpning och produktutveckling av
grundforskningsresultat inom det lågfrekventa ljudområdet redan givit
upphov till industriprodukter och sysselsättning. Skäl talar således för att
Kiruna geofysiska instituts resurser avpassas så att det blir möjligt att
tillgodose sektoriella och industriella önskemål om tillämpad forskning och
produktutveckling i anslutning till den grundforskning som bedrivs vid
institutet. Enligt utskottets uppfattning måste emellertid förutsättningen

UbU 1982/83:31

vara att arbetet leder till produkter som kan förväntas bli kommersiellt
gångbara. Kostnaderna för den tillämpade forskningen och produktutvecklingen
bör tas med i kalkylen, på samma sätt som sker vid annan liknande
verksamhet.

Utskottet anser att institutet skall ges möjlighet att anställa den ytterligare
personal och skaffa den utrustning som behövs för ändamålet, men att
detta skall bekostas via den uppdragsverksamhet institutet åtar sig. Några
anslagshöjningar via statsbudgeten torde därför inte erfordras.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1982/
83:2277 yrkande 5 och med avslag på proposition 1982/83:120 som sin
mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör med bifall till yrkande 6 i
motionen avslå förslaget i propositionen att 3 milj. kr. skall anvisas för
verksamheten.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande tillämpad forskning och utvecklingsarbete
vid Kiruna geofysiska institut med bifall till motion 1982/
83:2277 yrkande 5 och med avslag på proposition 1982/83:120
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2277 yrkande 6 och
proposition 1982/83: 100 samt med avslag på proposition 1982/
83:120 till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 14407000 kr.

Särskilda yttranden

1. Forsknings- och utvecklingsarbete vid högskolor utan fasta forskningsresurser
(punkt 1, mom. 7)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anför:

Det är enligt vår uppfattning angeläget med den utveckling av forskningsverksamheten
vid de mindre högskoleenheterna som förordas i centerns
partimotion. Med anledning av att UHÄ-rapport 1983:9 som behandlar
hithörande frågor f. n. remissbehandlas har vi dock inte nu velat påfordra
någon åtgärd från riksdagens sida.

2. Professur i kardiologi (punkt 7, mom. 2)

Per Unckel (m). Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m)
och Jörgen Ullenhag (fp) anför:

Hjärt- och kärlsjukdomarna utgör vid sidan av tumörsjukdomarna det
kanske största och mest betydelsefulla sjukdoms- och sjukvårdsproblemet
i Sverige. Mot bakgrund av att det numera finns tre eller fyra specialprofessurer
i njursjukdomar, lungsjukdomar resp. reumatiska sjukdomar

UbU 1982/83:31

vore det befogat att det inrättades två professurer i kardiologi bl. a. för att
följa upp den verksamhet som de nu avgångna klinikcheferna professor
Gunnar Biörck i Stockholm och professor Lars Werckö i Göteborg lämnat.
I det rådande statsfinansiella läget är det emellertid inte möjligt att nu
inrätta två tjänster. Utskottet har inte funnit skäl att ifrågasätta UHÄ:s och
regeringens bedömning i lokaliseringsfrågan och tillstyrkt att den föreslagna
tjänsten placeras i Göteborg. Vi förutsätter dock att en utbyggnad
kommer att ske och att en framtida andra tjänst inom kardiologin kommer
att placeras vid karolinska institutet.

UbU 1982/83:31 Bilaga

Motions- Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

yrkande

nr utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. punkt och nr

mom.

194:10	23	5:3a	11
296:2	30	6:2
388	37	7:4
464	41	11:2
581:27	14	1: 10	6
28	15-16	1: 12	7
29	16	1: 13	8
30	5-6	1:2	1
582	23	5:3a	11
591	31	6:3
680	46-48	13:3
765	23-24	5:4
842	44	12:4
844	. 43	12:2
942	14-15	1: 11
948: 29	11	1:7
30	9-10	1:5	4
31	11	1:6
32	16	1: 13	8
37	18,23,32	2:1, 5:3a-3b, 6:8	11, 18
38	45-46	13:2	30
42	42	12:5	28
44	18-19	2:1,2:3	9
45		5:9	14, 15
46	36, 38	7:1-2, 7:7	24, 25, 27
47	32-33	6:10	21-23
48	42	12:5	28
952	6-7	1:3	2
953	11-12	1:8
955	37	7:3
965	20	3:1	10
968	20	3:1	10
1070:4	19	2:3	9
5	25	5:8-9	13-15
6	45	13: 1	29
7	13	1:9	5
8	7-8	1:4	3
9	16	1:13	8
1090:2	38	7:6	26
1112:4	14-15	1:11
1364	43	12:1
1393:2	24-25	5:6
1395	43	12:3
1619	29-30, 33	6:1,6:10	16,21-23
1635	26	5:10
1663	26-27	5: 11
1674:2	32	6:5	17
1879	39	10:3
1883	36-37	7:2	25
1894	31,33	6:4, 6: 10	21-23
1899	37-38	7:5, 7:7	27
1901	13	1:9	5
1919	16	1: 14
2137	23	5:3a	11
2204:3	II	1:7

UbU 1982/83:31 Bilaga

Motions- Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

yrkande

nr utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. punkt och nr

mom.

2261:16 33

2277:4 25,33

5 50

6 50

6:9-10 19-23

5:7,5:9,6:9-10 12, 14, 15,

19-23
20:1 31

20:2 31

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

■