UbU 1982/83: 28

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:28

om anslag till utbildning för kultur- och informationsyrken (prop.

1982/83:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkt E 8 (s. 447-454) föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad som har förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att avveckla påbyggnadslinjen för journalister
den 1 juli 1983,

3. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetaret 1983/

84 anvisa ett reservationsanslag av 166 190000 kr.

Motionerna

1982/83:462 av Rune Torwald m.fl. (c, m, fp, vpk) vari yrkas alt riksdagen
beslutar att föreslagen konservatorsutbildning lokaliseras till Göteborg.

1982/83:463 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen hemställa om förslag till praktikplatser inom utbildningen
av konservatorer i enlighet med vad som anförts i motionen.

1982/83:592 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter utreda möjligheterna att till den föreslagna konservatorsutbildningen
och dess universitetsinstitution knyta utbildning av museitjänstemän
samtidigt som det understryks att detta förslag ej får ligga till
hinder för genomförande av den angelägna konservatorsutbildningen.

1982/83:1352 av Jan Bergqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att den framtida grundutbildningen av konservatorer tillförs sektorn för
kultur- och informationsyrken och fr. o.m. den I januari 1984 knyts till
Göteborgs universitet.

1982/83:1359 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Elisabeth Fleetwood
(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till
kvalificerad utbildning för litterära översättare.

I Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 28

UbU 1982/83:28

1982/83:1371 av Sören Lekberg (s) och Håkan Strömberg (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om journalistutbildningen.

1982/83:1912 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att från anslaget E 11 Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete överföra 164000 kr. till anslaget
E 8 Utbildning för kultur- och informationsyrken för att möjliggöra
fortsatt kvällsutbildning vid konstfackskolan.1

1982/83:2165 av Catarina Rönnung (s) och Ing-Marie Hansson (s) vari
yrkas

1. att riksdagen hemställer att regeringen gör en översyn av svensk
designutbildning,

2. att riksdagen hemställer att regeringen verkar för att utbildningen för
blivande designköpare inom industri och detaljhandel förbättras så att
fasta orienteringsämnen i designkunskap införs på högskolor och gymnasieskolor
för teknik och marknadsföring.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för kultur- och informationsyrken
vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m.m. inom sektorn. Från anslaget
utgår även bidrag till de fria samfundens teologiska seminarier.

Utskottet har ingen erinran mot de planeringsramar som föreslagits för
utbildningen inom sektorn och föreslår att riksdagen fastställer dem.

I proposition 1982/83:100 redovisas vissa kostnadsförändringar under
detta anslag, vilka uppkommer budgetåret 1983/84 som en konsekvens av
tidigare fattade beslut. Beträffande konstfackskolan tas upp dels en ökning
med 92000 kr. till följd av inordnandet i högskolan av vissa verkstadskurser,
dels en minskning med 164000 kr. Sistnämnda belopp avser en
besparing genom nedläggning av viss undervisning på kvällstid. En dylik
besparing aviserades i samband med förslag i förra årets budgetproposition
om viss ökning av antalet nybörjarplatser vid konstfackskolan och mötte
ingen erinran från riksdagens sida (UbU 1981/82:24, rskr 1981/82:312).

I motion 1982/83:1912 framhålls betydelsen av att det vid konstfackskolan
ges möjlighet till studier i långsam studietakt, en möjlighet som skulle
komma att upphöra vid nedskärningen. Motionären anser att ifrågavaran -

1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83:29.

UbU 1982/83:28

de kvällsundervisning bör fortsätta. Han föreslår att nu förevarande anslag
tillförs 164000 kr. genom överföring från anslaget E 11 Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete.

Utskottet kan konstatera att den nu aktuella nedläggningen av undervisning
på kvällstid är resultatet av högskoleenhetens och universitets- och
högskoleämbetets (UHÄ) bedömningar i samband med krav på besparingar.
Utskottet finnér inte anledning att inta någon annan ståndpunkt i frågan
än då den anmäldes i förra årets budgetproposition och avstyrker därför
motion 1982/83:1912 såvitt den avser nu förevarande anslag.

Med det anförda föreslår utskottet beträffande medelsherakningen att
riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 166190000 kr.

Som framgår av proposition 1982/83:100 har frågan om utbildningen för
konservatorer utretts på regeringens uppdrag. Konservatorsutredningen
(U 1979:08) har avgett betänkandet (Ds U 1981:22) Konservatorn i centrum.
Betänkandet, som remissbehandlats, innehåller i korthet följande
förslag.

En grundläggande konservatorsutbildning inrättas i form av en allmän
utbildningslinje, benämnd konservatorslinjen, och förläggs till universitetet
i Stockholm. Linjen föreslås få en omfattning av 120 poäng och tillhöra
sektorn för utbildning för tekniska yrken. Även en utbildning av konservatorsassistenter
föreslås. Denna utbildning avses få en längd av tre terminer,
60 poäng, och i viss utsträckning samordnas med konservatorslinjen.

Enligt motion 1982/83:462 skulle Göteborg av olika i motionen angivna
skäl vara att föredra som lokaliseringsort framför Stockholm. Motionärerna
hemställer att riksdagen beslutar att den föreslagna konservatorsutbildningen
skall lokaliseras till Göteborg. Även i motion 1982/83:1352 hävdas
att det i Göteborg och Västsverige finns en större kompetens inom befintliga
högskolor med anknytning till en brett upplagd konservatorsutbildning
än vad det finns i Stockholm. I denna motion uttrycks också uppfattningen
att konservatorsutbildningen bör tillhöra sektorn för kultur- och informationsyrken.
Motionärerna anser det angeläget att starten av den reguljära
högskoleutbildningen för konservatorer påskyndas. De menar att detta bör
åstadkommas genom att riksdagen under innevarande vårsession beslutar
att utbildningen skall tillföras sektorn för kultur- och informationsyrken
och fr. o. m. den 1 januari 1984 knytas till Göteborgs universitet.

Utskottet har erfarit att remissopinionen varit delad i fråga om både
konservatorsutbildningens lokalisering och dess sektorstillhörighet. Dessa
frågor, liksom utredningens förslag i övrigt, bereds f. n. inom regeringskansliet.
Utskottet anser inte att riksdagen på nuvarande stadium bör göra
några bindande uttalanden rörande en framtida konservatorsutbildning.
Resultatet av regeringens beredningsarbete bör alltså avvaktas. Med detta
avstyrker utskottet motionerna 1982/83:462 och 1982/83:1352.

UbU 19X2/83:28

Utskottet är inte heller berett att förorda att riksdagen tar initiativ till
speciella anordningar för att underlätta möjligheterna att bereda praktikplatser
för blivande konservatorer. Även praktikfrågorna omfattas av det
beredningsarbete som f. n. pågår inom regeringskansliet. Motion 1982/
83:463 avstyrks därför.

I motion 1982/83:592 påtalas bristen på utbildning för yrkesverksamma
museitjänsteman. Enligt motionären bör regeringen låta utreda möjligheterna
att till den föreslagna konservatorsutbildningen och dess universitetsinstitution
knyta sådan utbildning. På så sätt skulle konservatorer och
övriga museitjänsteman i många fall kunna få gemensam utbildning inom
lämpliga områden, t. ex. föremålsregistrering.

Sedan motionen avlämnades har konservatorsutredningen avgett sitt
slutbetänkande (Ds U 1983:2) Fortsatt konservatorsutbildning. I detta betänkande
lägger utredningen fram förslag rörande fortbildning, vidareutbildning
och specialistutbildning för konservatorer samt om forskningsanknytning
av den grundläggande högskoleutbildningen. Enligt utskottets
bedömning finns i betänkandet förslag om åtgärder som är av såväl principiellt
som mer direkt intresse även för de yrkeskategorier som avses i
motion 1982/83:592. För utskottet synes del därför naturligt att frågor av
den art som aktualiserats i motionen kommer att övervägas i samband med
regeringens beredning av det nyligen avlämnade betänkandet. Med hänsyn
härtill anser utskottet inte att det är erforderligt med den särskilda utredning
som motionären förespråkar. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motion 1982/83:592.

Journalistutbildningen fick sin nuvarande utformning genom beslut
under riksmötet 1976/77 (prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20. rskr 1976/
77:246). Beslutet innebar att riksdagen anslöt sig till regeringens förslag
om att journalistutbildningen skulle inledas med en utbildningsgång omfattande
80 poäng och. efter mellanliggande yrkesverksamhet om minst ett år.
fullföljas genom en påbyggnadsutbildning om 20 poäng. Nämnda påbyggnadsutbildning,
som anordnats i Göteborg och Stockholm, har emellertid
rönt liten efterfrågan. I enlighet med förslag i proposition 1981/82:100
(UbU 1981/82:24, rskr 1981/82:312) beslutade riksdagen att påbyggnadslinjcn
för journalister vid universitetet i Göteborg skulle läggas ned budgetåret
1982/83. I årets budgetproposition föreslås att påbyggnadslinjen vid
universitetet i Stockholm dras in budgetåret 1983/84. Utskottet har ingen
erinran mot detta.

På regeringens uppdrag utreder UHÄ frågan om att ersätta den nuvarande
journalistutbildningslinjen med en kortare journalistisk utbildning som
påbyggnad till annan högskoleutbildning. UHÄ har förutskickat att resultatet
av utredningsarbetet kommer att redovisas under hösten 1983.

Syftet med motion 1982/83:1371 är att få till stånd en ökning av de
samhällsorienterande momenten i journalistutbildningen och att därvid ge

UbU 1982/83:28

de studerande mer kunskap om folkrörelser och kooperation. Riksdagen
bör enligt motionen göra ett tillkännagivande av denna innebörd.

Med hänsyn till att journalistutbildningen f. n. är föremål för utredning
vill utskottet för sin del inte tillstyrka att riksdagen gör några uttalanden
om den nuvarande utbildningens innehåll. Utskottet får med anledning av
motionen även erinra om att utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom högskolan fastställs av UHÄ, varefter de
lokala högskolemyndigheterna svarar för den närmare utformningen av
utbildningen. Det ankommer alltså inte på riksdagen att i detalj reglera
högskoleutbildningens innehåll. Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1982/83:1371.

I motion 1982/83:1359 framhålls att de litterära översättarna är viktiga
kulturbärare och att det är väsentligt att de kan arbeta, utbildas och
vidareutbildas under rimliga villkor. Motionärerna hemställer att riksdagen
hos regeringen begär utredning och förslag till kvalificerad utbildning för
litterära översättare.

Med anledning av motionen vill utskottet upplysa om att det fr. o. m.
innevarande vårtermin anordnas utbildning av översättare vid universitetet
i Stockholm i form av en lokal utbildningslinje om 80 poäng. Utbildningen
startar på en hög språkfärdighetsnivå både i svenska och i det aktuella
främmande språket. Den första antagningen på linjen avser tyska. Meningen
är emellertid att översättarutbildning framdeles skall anordnas även i
andra språk. Vidare bör uppmärksammas att frågan om översättarutbildning
behandlats av en särskild utredare, som på regeringens uppdrag sett
över de olika formerna för utbildning av tolkar. Utredningsmannen föreslår
i betänkandet (Ds U 1982:10) Reformerad tolkutbildning bl. a. att ett
tolk- och översättarinstitut skall inrättas. Enligt betänkandet skall den
närmare utformningen av utbildningen av översättare övervägas av ett
sådant institut. Det föreslagna institutet förutsätts även ge kortare fortbildningskurser
för yrkesverksamma översättare. Betänkandet har remissbehandlats
och bereds enligt budgetpropositionen f. n. inom regeringskansliet.

Av anförda skäl anser utskottet inte att riksdagen bör begära någon
särskild utredning om utbildning för litterära översättare. Utskottet avstyrker
härmed motion 1982/83:1359.

I motion 1982/83:2165 uttalas att god formgivning är ett allt viktigare
konkurrensmedel både för att åstadkomma framgångsrika exportsatsningar
och när det gäller mindre och medelstora industriföretags förmåga att
hävda sig. Motionärerna framhåller bl. a. betydelsen av god utbildning för
formgivare och designers'. De anser att regeringen dels bör göra en över 1

I detta sammanhang avses med formgivning att ge yttre form och färg åt ting.
Begreppet design avser i första hand industridesign, dvs. anpassning till människa
och miljö av industriellt tillverkade nyttoprodukter.

UbU 1982/83:28

syn av svensk designutbildning (yrkande 1), dels verka för att utbildningen
för blivande designköpare förbättras (yrkande 2).

Statens industriverk har på regeringens uppdrag utrett och övervägt
olika åtgärder som kan främja formgivningsverksamheten. 1 rapporten
(SIND PM 1982:20) Designutredning har industriverket, vilket också noteras
i motionen, till regeringen överlämnat de förslag utredningsarbetet
resulterat i. Som grund för förslagen ligger en studie och analys som på
industriverkets uppdrag genomförts av en särskild utredningsman. Verket
ställer sig bakom dennes bedömningar och har för egen del särskilt strukit
under betydelsen av att dels en förbättrad designutbildning, dels insatser
för mindre och medelstora företag prioriteras. Vad beträffar utbildning
förordas bl. a. att den nuvarande grundutbildningen vid konstfackskolan i
Stockholm och konstindustriskolan i Göteborg förbättras, att en högre
designutbildning inrättas samt att vidareutbildning anordnas för yrkesverksamma
designers. Även utbildningsinsatser av det slag som motionärerna
hemställer om i motionen (yrkande 2) föreslås i utredningen.

Utskottet kan konstatera att de frågor som tas upp i motion 1982/83:2165
behandlats i den utredning som statens industriverk gjort. Därtill kommer
att åtgärder av det slag som förordas av motionärerna av industriverket
bedömts särskilt angelägna. Utredningsrapporten är enligt vad utskottet
erfarit f. n. föremål för remissbehandling. Utskottet finnér det för sin del
inte påkallat att riksdagen i nuvarande skede gör något särskilt tillkännagivande
till regeringen rörande förbättrad designutbildning och avstyrker
därför motion 1982/83:2165.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som har förordats
i proposition 1982/83:100,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1912 i denna del till Utbildning för
kultur- och informationsyrken för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 166 190000 kr.,

3. att riksdagen beträffande lokalisering m.m. av konservatorsutbildning
avslår motionerna 1982/83:462 och 1982/83:1352,

4. att riksdagen beträffande praktikplatser för blivande konservatorer
avslår motion 1982/83:463,

5. att riksdagen beträffande utbildning av museitjänstemän avslår
motion 1982/83:592,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla påbyggnadslinjen
för journalister den 1 juli 1983,

7. att riksdagen beträffande ett uttalande om journalistutbildningen
avslår motion 1982/83:1371,

UbU 1982/83:28

8. att riksdagen beträffande utredning om utbildning för litterära
översättare avslår motion 1982/83:1359,

9. att riksdagen beträffande en översyn av designutbildningen
m. m. avslår motion 1982/83:2165.

Stockholm den 28 april 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnar Hökmark
(m), Ingvar Johnsson (s) och Sonia Thomasson (vpk).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983