UbU 1982/83:27

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:27

om anslag till utbildning för undervisningsyrken (prop. 1982/83:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkt E 7 (s. 435—447) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för utbildningsinsatser för vissa obehöriga
lärare som har förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att besluta att gymnastiklärarlinjen fr. o. m.
den 1 juli 1983 benämns idrottslärarlinjen,

3. godkänna de riktlinjer för utbildningsinsatser för utbildning av förskollärare
till lågstadielärare som har förordats i propositionen,

4. bemyndiga regeringen att besluta att teokningslärarlinjen fr. o. m. den
1 juli 1983 benämns bildlärarlinjen,

5. fastställa planeringsramar enligt vad som har förordats i propositionen,

6. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1983/84 anvisa
ett reservationsanslag av 723 885000 kr.

Motionerna

1982/83:581 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar av lärarutbildningen
enligt de riktlinjer som anges i motionen.

1982/83:757 av Kerstin Göthberg m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
inriktningen av en förändrad klasslärarutbildning.

1982/83:849 av Karin Andersson m. fl. (c) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/
83:847 - såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen påtala nödvändigheten av att
frågan om lärarutbildning i ämnet svenska som främmande språk snarast
löses.

1982/83:961 av Börje Stensson (fp) och Olle Grahn (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
1 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 27

UbU 1982/83:27

om utbildningsinsatser för att stärka undervisningen i ANT (Alkohol,
Narkotika, Tobak).

1982/83: 1360 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Britta Hammarbacken
(c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att utbildning av speciallärare för döva och
gravt hörselskadade skall förläggas till högskolan i Örebro i enlighet med
vad i motionen anförs.

1982/83:1362 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m, s, c, fp, vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kombinationsmöjligheterna
i tvåämnesutbildningarna i gymnastik och annat ämne
som finns vid högskolan i Örebro bör utökas med ämnena samhällskunskap
och svenska fr. o. m. budgetåret 1983/84.

1982/83:1368 av Lars Hjertén (m) och Sten Svensson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har
anförts om översyn av behörighetskraven vid inträde till industri- och
hantverkslärarlinjen.

1982/83:1372 av Gunnel Liljegren (m) och Birger Hagård (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om betygsättningen på ämneslärarlinjerna vid landets lärarhögskolor.

1982/83:1381 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett års förlängning
av studiegången för idrottslärare med inriktning mot ledarverksamhet.

1982/83:1382 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av
en fakultetsanknuten institution för ämnet idrott.

1982/83:1383 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå förslaget att särskild utbildning av lärare i ämnet bild flyttas till
universitetet i Umeå.

1982/83:1384 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att utbildningsarvode även fortsättningsvis bör
utgå till studerande på handels- och kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen
och vårdlärarlinjen,

2. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1983/84 anvisar ett med 34000000 kr. förhöjt reservationsanslag,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att frågan om förkortad
utbildning för studerande på handels- och kontorslärarlinjen, industri- och
hantverkslärarlinjen och vårdlärarlinjen övervägs.

UbU 1982/83:27

1982/83:1389 av Jörgen Uilenhag (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen hos Nordiska rådet begär en utredning om förutsättningarna
för en nordisk Montessori-lärarutbildning.

1982/83:1390 av Margot Wallström m. 11. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
avskaffande av de graderade betygen i ämnesteori i lärarutbildningen.

1982/83:1613 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att inga nedskärningar av utbildningen av förskollärare
och fritidspedagoger bör ske,

2. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 15000000 kr. förhöjt reservationsanslag,

3. att riksdagen uttalar att utbildningskapaciteten för personal inom
barnomsorgen bör anpassas till den fortsatta utbyggnaden,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en enhetlig
utbildning för all personal inom barnomsorgen.

1982/83:1871 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär hos regeringen att särskilda åtgärder bör vidtas för att förbättra
lärarsituationen i de i motionen berörda kommunerna.

1982/83:1873 av Karl Boo m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att planeringsramen vad avser antalet nybörjarplatser på fritidspedagoglinjen
i Falun/Borlänge skall vara oförändrad budgetåret 1983/84
jämfört med budgetåret 1982/83. dvs. 60 stycken.

1982/83:1895 av Christer Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att medel beräknade i proposition 1982/
83:100 för särskilda utbildningsåtgärder vid universitetet i Linköping för
obehöriga slöjdlärare i stället bör användas till att öka antalet platser med
tolv för utbildningen i Linköping av lärare i slöjd och annat ämne.

1982/83:1897 av Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar fastställa följande planeringsramar för förskollärar-
och lågstadielärarlinjen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm
budgetåret 1983/84 - förskollärarlinjen 896, lågstadielärarlinjen 120
med lokalisering till institutionen i Visby av 24 antagningsplatser från
vardera förskollärar- och lågstadielärarlinjen.

Utskottet

Förändring av lärarutbildningen

Frågan om lärarutbildningens mål, struktur och innehåll m.m. har behandlats
av 1974 års lärarutbiidningsutredning(LUT74). Utredningen häri
betänkandet (SOU 1978:86) Lärare för skola i utveckling lagt fram förslag

UbU 1982/83:27

som omfattar så gott som alla utbildningar av lärare för grundskolan,
gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Även personalutbildningen för
förskola och fritidsverksamhet innefattas i utredningens allmänna överväganden.

I motion 1982/83:581 hemställs att riksdagen begär förslag till förändringar
av lärarutbildningen enligt de riktlinjer som anges i motionen (yrkande
18). Dessa riktlinjer avser bl. a. skärpta förkunskapskrav för tillträde
till klasslärarutbildningen, sammanslagning av nuvarande låg- och mellanstadielärarutbildningar
samt en förstärkt ämnesutbildning för dessa lärarkategorier,
särskilt i svenska.

Enligt motion 1982/83:757 bör riksdagen göra ett tillkännagivande om
inriktningen av en förändrad klasslärarutbildning. Motionärerna förespråkar
en sammanhållen klasslärarutbildning som är konsekvent anpassad till
de förutsättningar som gäller för dagens skola. De anser vidare att det bör
övervägas att ge klasslärarutbildningen två inriktningar, en mot de naturorienterande
ämnena och en mot de samhällsorienterande ämnena.

Utskottet har erfarit att frågan om en reformering av lärarutbildningen
f. n. bereds inom regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör
föregripa den fortsatta behandlingen av ärendet genom punktvisa ställningstaganden
till riktlinjer för en reform. Med anledning härav avstyrker
utskottet motion 1982/83:581 yrkande 18.

Utskottet är inte heller berett förorda att riksdagen nu gör några uttalanden
om inriktningen av en förändrad klasslärarutbildning och avstyrker
därför motion 1982/83:757.

Betygsfrågor

Frågan om betyg i lärarutbildningen behandlades av riksdagen med
anledning av propositionen om den statliga skoladministrationen (prop.
1980/81:107). Riksdagen beslöt (UbU 1980/81:38. rskr 1980/81:395) att
betyg i lärarskicklighet skall ges i en tvågradig skala med något av betygen
godkänd och icke godkänd. I ämnesteori skall den i högskoleförordningen
(1977:263) föreskrivna normalordningen med en tregradig skala kvarstå.
Regeringen meddelade genom beslut den 1 oktober 1981 universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) vad riksdagen hade beslutat.

UHÄ utfärdade med anledning härav genom beslut den 24 maj 1982
föreskrifter om ändring i utbildningsplanerna för bl. a. ämneslärarlinjerna
samt något senare övergångsbestämmelser i anslutning därtill.

Det nya betygsättningssystemet, som avser all lärarutbildning utom
förskollärarlinjen, fritidspedagoglinjen, hemspråkslärarlinjen, pedagog/
metodiklärarlinjen och speciallärarlinjen, innebär i korthet följande.

Betyg sätts på kurs samt, när så bedöms ändamålsenligt med hänsyn till
kursens art, även på del av kurs. Som betyg på kurs — med undantag av
kurs i praktik eller praktikdel av kurs — används något av uttrycken

UbU 1982/83:27

underkänd, godkänd och väl godkänd. För kurs i praktik eller praktikdel
av kurs används något av uttrycken underkänd och godkänd.

Betyg i lärarskicklighet sätts efter fullgjord praktikutbildning. Betyget
grundas på en bedömning under den senare delen av praktikutbildningen.
Som betyg används något av uttrycken underkänd och godkänd.

I motion 1982/83: 1372 tas upp frågan om betygsättningen i den praktiskpedagogiska
ettåriga utbildningen för ämneslärare som redan har betyg i
sina resp. läroämnen. Motionärerna vänder sig mot UHÄ:s föreskrifter om
att det under den avslutande praktisk-pedagogiska utbildningen skall sättas
betyg enligt tregradig skala på kurs eller del av kurs som innehåller teori -i detta fall i pedagogik och metodik — medan kurs i praktik och med sådan
kurs integrerade teorimoment skall betygsättas med godkänd eller underkänd.
Föreskrifterna och vissa tillämpningsanvisningar av övergångskaraktär
sägs ha gett upphov till stor förvirring. Enligt motionärerna borde
hela frågan kunna lösas genom att det avslutande praktisk-pedagogiska
studieåret för blivande ämneslärare betraktades som en sammanhållen
kurs, praktik med metodik och pedagogik, och att de godkända studerandenas
betyg inte graderades.

Utskottet vill med anledning av motion 1982/83:1372 anföra följande.

Enligt högskoleförordningen (3 kap. 15 §) är det UHÄ som fastställer
utbildningsplan för allmän utbildningslinje. I utbildningsplanen skall bl. a.
anges betyg, som skall användas på linjen i fråga (14 §). Kursernas innehåll
och deras fördelning under utbildningen är däremot föremål för lokala
beslut. I lokal plan för allmän utbildningslinje skall anges de kurser och
andra utbildningsmoment som anordnas och de övriga föreskrifter som
behövs. Sådan plan fastställs av vederbörande utbildningsnämnd efter
samråd med berörda institutioner eller andra arbetsenheter. Linjenämnden
har också att fastställa kursplan i vilken skall anges bl. a. kursens poängtal
och det huvudsakliga innehållet i kursen (18—22 §§). Det decentraliserade
beslutsfattandet innebär att det kan uppkomma olikheter mellan högskoleenheterna
i fråga om exempelvis fördelningen mellan teoretiska och
praktiska moment i lärarutbildningen.

Som utskottet redovisat ankommer det på UHÄ och linjenämnderna att
på grundval av riksdagens och regeringens beslut handlägga frågan om
betygsättning i lärarutbildningen. Under våren 1983 har UHÄ anordnat två
konferenser där frågan diskuterats med representanter för högskoleenheterna
och Sveriges förenade studentkårer. Utskottet utgår från att UHÄ
noga följer effekterna av de nya bestämmelserna för betygsättning och
vidtar de åtgärder som behövs. Utskottet vill också erinra om att det vid
riksdagens beslut våren 1981 om riktlinjer för nu gällande betygsättningssystem
för lärare förutsattes att betygsfrågan skulle övervägas ytterligare
och åter prövas i samband med ställningstaganden till den då aviserade
lärarutbildningsreformen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1982/
83:1372.

tl Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 27

UbU 1982/83:27

Sorn framgår av det föregående anslöt sig riksdagen till vad som i
proposition 1980/81:107 förordades om att kvalitetsbetyg skulle bibehållas
i lärarutbildningens ämnesteoretiska delar. I detta sammanhang avslogs en
motion om att avskaffa de graderade betygen. Med erinran härom avstyrker
utskottet motion 1982/83:1390 om att de graderade betygen i lärarutbildningen
skall avskaffas.

Utbildningsåtgärder för obehöriga lärare

Inom ramen för särskilda utbildningsåtgärder för obehöriga lärare bedrivs
innevarande budgetår utbildning inom hemspråks-, industri- och
hantverks-, lågstadie-, mellanstadie-, musik-, slöjd-, tecknings-, textil- och
vårdlärarlinjema. I budgetpropositionen förordas att särskilda utbildningsåtgärder
skall starta även budgetåret 1983/84 men riktas enbart mot obehöriga
hemspråks-, slöjd- och teckningslärare. För obehöriga låg- och
mellanstadielärare beräknas medel även för kurser för studerande som
inom ramen för särskilda utbildningsåtgärder påbörjat en klasslärarutbildning.

Vad gäller särskild utbildning av lärare i ämnet bild föreslås i budgetpropositionen
att utbildningen med hänsyn till lärarsituationen i Norrland
förläggs till universitetet i Umeå. Sådan utbildning har hittills bedrivits vid
högskolan för lärarutbildning i Stockholm. I motion 1982/83:1383 görs
invändningar mot förslaget att flytta utbildningen till Umeå. Detta skulle
enligt motionärernas uppfattning innebära ökade kostnader för nyanställning
av lärare samt för lokaler och material.

Utskottet erinrar om att andelen obehöriga lärare bland bildlärarna
fortfarande är hög. För hela landet uppgår den till drygt 24 %. Beträffande
de nordligaste länen är förhållandet innevarande läsår det att i Jämtlands
län hälften av alla bildlärare är obehöriga, i Västerbottens län mer än var
femte och i Norrbottens län nästan var tredje. Mot den bakgrunden anser
utskottet att det finns skäl att förlägga utbildningen av obehöriga bildlärare
nästa läsår till Umeå. Utskottet vill också framhålla att det inte beräknats
några ökade resurser på grund av den i proposition 1982/83:100 föreslagna
lokaliseringen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1982/83:1383.

Enligt motion 1982/83:1895 bör de medel som beräknats för särskilda
utbildningsåtgärder för obehöriga lärare i slöjd i stället användas för att
öka antagningen till den utbildning i slöjd i kombination med engelska eller
matematik som försöksvis anordnas vid universitetet i Linköping. Motionären
motiverar sitt förslag med att det var svårt att vid det senaste
antagningstillfället fylla de tolv utbildningsplatserna på den särskilda 20-poängskursen för obehöriga slöjdlärare med behöriga sökande.

Vad beträffar antalet obehöriga slöjdlärare har skolöverstyrelsen (SÖ)
redovisat att drygt 500 av de lärare som undervisar i slöjd innevarande

UbU 1982/83:27

läsår är obehöriga. Omkring en tredjedel av dessa lärare tjänstgör i Stockholms
kommun eller i övriga delar av Stockholms län. Utskottet har
inhämtat att den särskilda kurs för obehöriga slöjdlärare som avses starta
hösten 1983 fått ett tillräckligt antal behöriga sökande. Detta har uppnåtts
genom att utbildningsanordnaren inriktat rekryteringsåtgärderna mot de
stora bristområdena. Då den av motionären nämnda situationen således
inte längre är för handen föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1982/83:1895.

1 motion 1982/83:1871 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att
särskilda åtgärder vidtas för att förbättra lärarsituationen i vissa kommuner
i Stockholmsregionen. Motionärerna hänvisar till en utredningsrapport
som på regionstyrelsens uppdrag utarbetats vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm. Rapporten visar bl. a. att andelen obehöriga låg- och
mellanstadielärare är mycket hög i Botkyrka, Haninge, Huddinge och
Södertälje kommuner samt i vissa rektorsområden i Stockholms kommun.
Denna koncentration av obehöriga lärare till vissa kommuner och rektorsområden
måste, anför motionärerna, ses som mycket allvarlig inte minst
med hänsyn till att grundskolan förutsätts ge alla elever en likvärdig
utbildning.

Utskottet behandlade vid förra riksmötet en motion med samma syfte
som den nu aktuella. I betänkandet UbU 1981/82:25 (s. 3—5) redogjorde
utskottet för olika insatser som avsåg behörighetsgivande utbildning för
obehöriga lärare i Stockholmsregionen. Med utgångspunkt i att en förhållandevis
omfattande utbildning av obehöriga lärare pågick i regionen förordade
utskottet för sin del att den reguljära klass- och ämneslärarutbildningen
vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm snarast skulle ses över
beträffande omfattning och dimensioneras efter behovet av lärare i regionen.
På utskottets förslag gav riksdagen detta till känna för regeringen
(rskr 1981/82:313).

I proposition 1982/83:100 redogör föredragande statsrådet för sina överväganden
med anledning av nämnda uttalande från riksdagen. Grundläggande
för de ställningstaganden dessa lett fram till är att det i landet i dess
helhet kan förutses ett minskat behov de närmaste åren av lågstadielärare,
mellanstadielärare och lärare utbildade på ämneslärarlinjerna. Behovet av
lärare inom en viss region bör, anför statsrådet, inte ensamt vara styrande
för dimensioneringen av utbildningen vid den eller de högskoleenheter som
finns i regionen. Statsrådet noterar en ökad tillgång på behöriga mellanstadie-
och ämneslärare inom Stockholmsregionen. Varken beträffande dessa
lärarutbildningslinjer eller lågstadielärarlinjen anser hon det påkallat med
en ökad dimensionering av den reguljära lärarutbildningen. Vad beträffar
särskilda åtgärder för Stockholmsregionen hänvisas dels till ytterligare en
antagningsomgång av s. k. riktad ämneslärarutbildning, dels till ett förslag
om vidareutbildning av förskollärare till lågstadielärare, som lagts fram i
propositionen.

UbU 1982/83:27

Utskottet kan ansluta sig till uppfattningen att nyrekryteringsbehovet av
lärare minskar med anledning av den utveckling som kan förväntas när det
gäller lärarnas arbetsmarknad. Vad beträffar behörighetssituationen framgår
det av SÖ:s undersökningar att antalet obehöriga lärare i grundskolan
minskade med ca 3600 mellan hösten 1981 och hösten 1982. Av samtliga
lärare var det senare året 12000 eller 12,5 % obehöriga. De två närmast
föregående åren var motsvarande procenttal 16,2 (1981) resp. 18,3 (1980).
Även om det sålunda kan konstateras att tillgången på behöriga lärare
totalt sett förbättrats kan stora regionala och lokala skillnader noteras. I de
tio kommuner — bland dem Södertälje och Botkyrka — som hade de högsta
andelarna obehöriga lärare i grundskolan låg andelen i intervailet 28-35 %. I samtliga de elva kommuner i riket som hade den lägsta andelen låg
denna på mindre än 4 %.

Utskottet är medvetet om att bristen på behöriga lärare inom vissa delar
av Stockholmsområdet fortfarande är besvärande. Självfallet är det angeläget
att komma till rätta med problemen. I proposition 1982/83:100 anges
vissa åtgärder i detta syfte. Härtill kan läggas att, enligt vad utskottet
erfarit, högskolan för lärarutbildning i Stockholm hösten 1983 avser att
försöksvis anordna samordnad fritidspedagog-, förskollärar- och lågstadielärarutbildning
i Södertälje. Några särskilda uttalanden från riksdagens
sida med anledning av motion 1982/83:1871 är utskottet mot denna bakgrund
inte berett förorda, varför motionen avstyrks.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för utbildningsinsatser
för vissa obehöriga lärare som förordats i proposition 1982/83:100
liksom vad som där förordats om utbildning av förskollärare till lågstadielärare.

Vissa utbildningslinjer för yrkeslärare

I budgetpropositionen föreslås att utbildningsarvode inte skall utgå till
studerande som efter den 1 juli 1983 påböljar utbildning på handels- och
kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen eller vårdlärarlinjen.
Däremot förordas att utbildningsarvode även fortsättningsvis, under vissa
förutsättningar, skall utgå till studerande på speciallärarlinjen. Medel för
detta ändamål beräknas under nu förevarande anslag (29765000 kr.). Förslaget
innebär samtidigt att anslaget Ersättning till vissa lärarkandidater
upphör. Under detta förslagsanslag har för innevarande budgetår anvisats
69771000 kr.

I motion 1982/83:1384 yrkas avslag på regeringens förslag om att utbildningsarvode
inte längre skall utgå till vissa studerande (yrkande 1).
Yrkandet är förenat med hemställan om anvisande av ytterligare 34 milj.
kr. Motionärerna framhåller att de behörighetskrav som gäller för tillträde
(ill linjerna i fråga, i form av grundutbildning och yrkeserfarenhet, medför

UbU 1982/83:27

att de studerande uppnått en ålder som innebär att de befinner sig i en
krävande period ekonomiskt och socialt sett. Det ter sig därför, anser
motionärerna, osäkert om man kan få sökanden till utbildningslinjerna i fall
utbildningsarvodena tas bort.

Utskottet har erfarit att bl. a. berörda linjenämnder har uttryckt stor oro
för de följder ett borttagande av utbildningsarvodena kan få. Utskottet kan
för egen del konstatera att förslaget i budgetpropositionen avser att åstadkomma
en besparing som befunnits nödvändig för att möjliggöra förstärkningar
inom högt prioriterade områden inom högskola och forskning. Det
har sålunda enligt propositionen (s. 377) med hänsyn till det statsfinansiella
läget inte varit möjligt att åstadkomma en sådan styrning av resurserna till
angelägna ändamål utan att samtidigt göra betydande omprioriteringar
inom högskolan. I detta sammanhang hänvisas bl. a. till den nu aktuella
besparingen i vad avser utbildningsarvoden. Utskottet anser att den föreslagna
besparingen, sett ur detta perspektiv, kan godtas. Det kan inte
uteslutas att uteblivna utbildningsarvoden kommer att försvåra rekryteringen
av studerande, särskilt till de utbildningar som kräver lång yrkeserfarenhet.
Det är därför angeläget att UHÄ noga följer utvecklingen och hos
regeringen aktualiserar de åtgärder som UHÄ kan komma att finna nödvändiga.
Vidare noterar utskottet att den överföring som gjorts i propositionen
av medel för kvarvarande utbildningsarvoden m.m. från förslagsanslaget
Ersättning till vissa lärarkandidater till en anslagspost under förevarande
reservationsanslag kan medföra behov av överskridanden, vilka
som utskottet ser det måste medges i särskild ordning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1982/83:1384
yrkande 1.

I motion 1982/83:1384 hemställs även att frågan om förkortad utbildning
för studerande på handels- och kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen
samt vårdlärarlinjen övervägs (yrkande 3). Som motivering för
yrkandet anförs att många av de studerande har en lång tid bakom sig som
icke behöriga lärare.

Handels- och kontorslärarlinjen liksom industri- och hantverkslärarlinjen
är praktisk-pedagogiska utbildningar om 40 poäng. Vårdlärarlinjen
omfattar 60 poäng, varav 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning och 20
poäng ämnesutbildning. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att
förkorta lärarutbildningen för dessa grupper. Utskottet avstyrker därför
yrkande 3 i motion 1982/83:1384.

Som behörighetskrav för tillträde till industri- och hantverkslärarlinjen
gäller att den sökande skall ha viss tvåårig utbildning i gymnasieskolan
samt väl vitsordad yrkesskicklighet, förvärvad genom minst fem års allsidig
yrkesverksamhet med inriktning mot ämne som ingår i lärartjänsten.
Kortare gymnasieutbildning kan godtas under förutsättning att yrkesverksamheten
omfattar minst sju år. Enligt motion 1982/83:1368 föranleder

UbU 1982/83:27

behörighetskraven att det för en obehörig lärare, som tjänstgjort i många
år, blir näst intill omöjligt att skaffa sig den obligatoriska yrkeserfarenheten.
Motionärerna föreslår att UHÄ får i uppdrag att göra en översyn av
behörighetskraven.

Förkunskaperna hos de studerande vid industri- och hantverkslärarlinjen
är mycket varierande. En del studerande har utöver obligatorisk skolutbildning
enbart lång yrkeserfarenhet. Andra åter har yrkesteknisk högskoleutbildning
eller gymnasieutbildning. Det framgår av UHÄ:s anslagsframställning
för budgetåret 1983/84 att UHÄ avser att beträffande denna
linje närmare studera de antagnas förkunskaper och erfarenhetsbakgrund i
relation till utbildningens och yrkets krav och på den grunden pröva om
antagningsvillkoren bör ändras. Syftet med motionen blir härigenom tillgodosett.
Motion 1982/83:1368 bör därför avslås av riksdagen.

Förskollärar- och fritidspedagoglinjerna m. m.

I budgetpropositionen föreslås att planeringsramen för budgetåret 1983/
84 för förskollärarlinjen blir 3 492 platser, vilket i förhållande till innevarande
budgetår är en minskning med 513 nybörjarplatser. För fritidspedagoglinjen
föreslås planeringsramen bli 1078 platser, en minskning med 160
platser varav 32 avser kommunal utbildning i Östersund.

Enligt motion 1982/83:1613 bör inga nedskärningar av utbildningen av
förskollärare och fritidspedagoger ske (yrkande 1). Motionärerna anser
också att riksdagen bör uttala sig för att utbildningskapaciteten för personal
inom barnomsorgen bör anpassas till den fortsatta utbyggnaden (yrkande
3). Vidare hemställs i motion 1982/83: 1873 att planeringsramen för
fritidspedagoglinjen i Falun/Borlänge skall vara oförändrad, dvs. 60 nybörjarplatser
i stället för 36 som föreslås i propositionen.

Socialstyrelsens beräkningar visar att - vid oförändrad dimensionering
— överskottet på förskollärare kommer att öka ytterligare och att tillgången
på fritidspedagoger kommer att överstiga behovet. Utskottet kan med
hänsyn härtill inte tillstyrka förslaget i motion 1982/83:1613 om oförändrade
planeringsramar. Yrkande 3 i samma motion bör enligt utskottets mening
inte föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår yrkandena 1 och 3 i motion 1982/83: 1613.

Arbetsmarknadsstyrelsens statistik över arbetssökande (mars 1983) visar
att arbetsmarknaden för fritidspedagoger blir alltmer mättad. Med
hänsyn härtill och till de nyss nämnda prognoserna beträffande behovet av
fritidspedagoger avstyrker utskottet motion 1982/83:1873.

Planeringsramarna för förskollärarlinjen och lågstadielärarlinjen vid
högskolan för lärarutbildning i Stockholm har i propositionen tagits upp
med 930 resp. 96 nybörjarplatser. Förskollärarlinjen vid högskolan i fråga
är lokaliserad till fyra institutioner, belägna i Solna, Stockholm, Södertälje

UbU 1982/83:27

och Visby. På sistnämnda ort finns 60 antagningsplatser. I motion 1982/
83:1897 påtalas att det under de senaste terminerna har funnits uppenbara
svårigheter att fylla antalet utbildningsplatser i Visby. Motionärerna framhåller
vidare att bristen på behöriga lågstadielärare i Stockholmsregionen
är stor. På angivna grunder föreslår de att till Visby förläggs 24 platser för
förskollärare och lika många platser för lågstadielärare, avsedda för en
samordnad utbildning av dessa lärare. I konsekvens härmed hemställer de
att riksdagen fastställer planeringsramar för förskollärar- och lågstadielärarlinjerna
med 8% (-34) resp. 120 (+24) vid högskolan för lärarutbildning i
Stockholm.

Antagning till förskollärarutbildningen i Visby, vilken omfattar 100 poäng,
sker fr. o. m. innevarande läsår både höst och vår med 30 studerande
varje termin. Enligt vad utskottet inhämtat fylldes samtliga platser vid
höstantagningen. Innevarande vårtermin står 14 platser tomma. Institutionen
avser att söka fylla dessa vakanser till hösten 1983 med studerande i
80-poängsutbildning. Med hänsyn till vad som redovisats, och då utskottet
inte har underlag för en bedömning av de kostnadsmässiga konsekvenserna
av motionärernas förslag, avstyrker utskottet motion 1982/83: 1897.

Utskottet föreslår att riksdagen fastställer de av regeringen förordade
planeringsramarna för förskollärar-, fritidspedagog- och lågstadielärarlinjerna.

Enligt motion 1982/83: 1613 bör all personal som arbetar inom barnomsorgen
ha en och samma utbildning med möjlighet till specialisering till
fritidspedagog under det sista utbildningsåret. I motionen hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan enhetlig utbildning
(yrkande 4).

Som utskottet anförde i betänkandet UbU 1982/83:6 (s. 13) anser socialstyrelsen
att förskollärar- och fritidspedagogutbildningen bör ses över på
central nivå, bl. a. på grund av de förändringar som kan bli aktuella vid
socialstyrelsens fortsatta arbete med pedagogiska program och utvecklingsplaner
för förskolan och fritidshemmen. I samma betänkande meddelade
utskottet även att UHÄ påbörjat en revidering av samtliga utbildningsplaner
för allmänna utbildningslinjer och att därvid även utbildningsplanerna
för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen kommer att ses
över. Med hänvisning till vad utskottet sålunda redovisade avstyrker utskottet
yrkande 4 i motion 1982/83:1613.

Gymnastiklärarlinjen, m. m.

Vid gymnastiklärarlinjen, som finns i Stockholm och Örebro, utbildas
idrottslärare för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen
är tvåårig (80 poäng). I Stockholm finns också en alternativ utbildning
med inriktning mot ledarverksamhet inom den frivilliga idrottsrörel -

UbU 1982/83:27

sen. Utbildningen, som även den omfattar 80 poäng, ger dessutom behörighet
för idrottslärartjänst inom skolan. Av de 145 nybörjarplatserna i Stockholm
avser 45 platser denna inriktning av gymnastiklärarlinjen.

Enligt motion 1982/83:1381 har det mot bakgrund av de ökande krav och
förväntningar som samhället och skolan ställer blivit omöjligt att under den
anvisade utbildningstiden täcka behovet av adekvata kunskaper för kompetens
inom idrottslärarnas arbetsområden. Motionärerna pläderar för en
förlängning av gymnastiklärarlinjen med ett år. Om det med hänsyn till
dagens ekonomiska läge inte bedöms möjligt att förlänga bägge studiegångarna
bör enligt motionen i första hand den inriktning av linjen som avser
ledarverksamhet förlängas. Kostnaderna för en sådan förlängning torde,
anför motionärerna, bli relativt begränsade och kunna bestridas genom
omfördelning av befintliga resurser. Yrkandet i motionen om förlängning
av utbildningen omfattar endast den inriktning av linjen som avser ledarverksamhet.

Utskottet noterar att UHÄ i olika sammanhang föreslagit att gymnastiklärarlinjen
förlängs med ett år. I avvaktan på regeringens och riksdagens
ställningstaganden till 1974 års lärarutbildningsutrednings förslag har UHÄ
emellertid inte aktualiserat förlängningen i sin anslagsframställning för
budgetåret 1983/84. Utskottet är inte berett göra någon annan bedömning i
denna fråga än den UHÄ gett uttryck för. Därtill ifrågasätter utskottet om
det går att förlänga utbildningen inom nuvarande ekonomiska ramar. I
sammanhanget bör också uppmärksammas att ett genomförande av motionärernas
förslag innebär ökade kostnader för studiemedel.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motion 1982/83:1381.

Sedan budgetåret 1977/78 bedrivs vid högskolan i Örebro försöksverksamhet
med utbildning av lärare i gymnastik och annat ämne. Ämnet
gymnastik kombineras i denna utbildning med ett eller i vissa fall två av
ämnena engelska, biologi, kemi och matematik. UHÄ har haft till uppgift
att följa verksamheten och i november 1982 till regeringen överlämnat en
redovisning av densamma. I samband härmed har UHÄ föreslagit att
utbildningen skall permanentas fr. o. m. budgetåret 1983/84 och att möjligheterna
att kombinera ämnen skall utökas med ämnena svenska och samhällskunskap.

I motion 1982/83:1362 noteras att UHÄ:s förslag inte omnämns i budgetpropositionen.
Motionärerna anser att det är angeläget att den utvidgning
av kombinationsmöjligheterna som UHÄ förordat genomförs fr. o. m. nästa
budgetår. De föreslår ett tillkännagivande till regeringen med detta
syfte.

UHÄ:s förslag i fråga om två/treämnesutbildningarna inom gymnastik-,
hushålls-, slöjd- och textillärarlinjerna bereds f. n. inom regeringskansliet.
Utskottet anser att regeringens ställningstaganden i frågorna bör avvaktas.

UbU 1982/83:27

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte göra något uttalande av den
innebörd som förordas i motion 1982/83:1362, varför utskottet avstyrker
motionen.

Förutsättningarna för forskning och utvecklingsarbete i ämnet idrott tas
upp i motion 1982/83:1382. Motionärerna anser att det behövs fakultetsanknutna
institutioner i idrott för att främja sådan verksamhet. Enligt
motionen skulle ifrågavarande institutioner i Stockholm knytas till lämplig
fakultet vid universitetet elter till karolinska institutet och i Örebro till
universitetet i Uppsala. Som motiv för inrättande av institutioner av det
slag som förordas i motionen anförs bl.a. att det utan sådana saknas
möjlighet till påbyggnadsutbildning och forskarutbildning i idrott.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att idrottslärarutbildningen
vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm resp. högskolan i
Örebro är organiserad i särskilda institutioner, vilka motsvarar de tidigare
gymnastik- och idrottshögskolorna. I Stockholm finns anknytning till
forskning bl. a. vid fysiologiska institutionen III, som tillhör karolinska
institutet men är förlagd vid Gymnastik- och idrottshögskolan. I Örebro
finns forskningsanknytning till institutioner vid universitetet i Uppsala.

Utskottet är inte berett tillstyrka några organisatoriska förändringar av
det slag som föreslås i motionen. Den organisationsförändring som genomfördes
i samband med högskolereformen bör kunna underlätta den verksamhet
motionärerna vill främja. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1982/83:1382.

Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 80, har ämnet gymnastik ersatts
med ämnet idrott och ämnet teckning med ämnet bild. Utskottet föreslår
att riksdagen ger regeringen begärt bemyndigande att i konsekvens härmed
besluta om ändrade linjebenämningar. Gymnastiklärarlinjen och teckningslärarlinjen
kommer därigenom att fr. o.m. den 1 juli 1983 benämnas
idrottslärarlinjen resp. bildlärarlinjen.

Svenska som främmande språk

Enligt motion 1982/83:849 (yrkande 3) bör riksdagen ge till känna för
regeringen att det är nödvändigt att snarast lösa frågan om lärarutbildning i
ämnet svenska som främmande språk.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om att denna
fråga uppmärksammats av regeringen. Sålunda förordas i budgetpropositionen
att planeringsramen för ämneslärarlinjerna ökar med 50 nyböijarplatser
nästa budgetår för att tillgodose i första hand vuxenutbildningens
behov av lärare i svenska som främmande språk med samhälls- och arbetslivsorientering.
Utbildningen bör enligt föredragande statsrådets mening
anordnas som en treämneslärarutbildning och ämnet svenska som främmande
språk kombineras med ämnet svenska samt ett modernt språk.

UbU 1982/83:27

Frågan om kompletteringsutbildning i svenska som främmande språk för
redan verksamma lärare, som även den aktualiserats av motionärerna,
avser regeringen att behandla i samband med beredningen av förslag från
utredningen om kommunal vuxenutbildning. Vidare kan nämnas att kurser
i svenska som främmande språk ges inom ramen för de resurser som
anvisas för personalutbildning för skolväsendets behov.

Utskottet, som tillstyrker den höjda planeringsramen för ämneslärarlinjerna,
kan alltså konstatera att regeringen är medveten om att lärarutbildningen
i svenska som främmande språk behöver förstärkas. Med hänsyn
härtill erfordras det enligt utskottets mening inte något särskilt uttalande
från riksdagens sida i denna fråga. Utskottet avstyrker därför motion 1982/
83:849 yrkande 3.

Speciallärarlinjen

Utbildning av speciallärare för döva och gravt hörselskadade - en
inriktning på speciallärarlinjens gren 2 - anordnas vid universitetet i
Göteborg och vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. I motion
1982/83:1360 påtalas att flera av de lärare som undervisar i den gymnasiala
utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro inte har speciallärarutbildning.
Den viktigaste orsaken till detta anges vara att sådan lärarutbildning
inte ges i Örebro. Motionärerna hemställer att riksdagen beslutar att utbildning
av speciallärare för döva och gravt hörselskadade skall förläggas
till högskolan i Örebro. De anser att detta bör kunna åstadkommas genom
omdisponering av resurserna för speciallärarutbildning (yrkande 1).

Utskottet får med anledning av nu förevarande motionsyrkande erinra
om att UHÄ fått regeringens uppdrag att efter samråd med SÖ göra en
översyn av hela utbildningen inom gren 2 av speciallärarutbildningen jämte
dimensionering och lokalisering av utbildningen. UHÄ kommer att redovisa
resultatet av översynen i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/
86. Med hänsyn till att bl. a. lokaliseringsfrågan f. n. ses över vill utskottet
inte förorda att riksdagen fattar det beslut som önskas i motionen. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 1982/83:1360 yrkande 1.

ANT-verksamhet

Behandlingen av ANT-frågorna (ANT = Alkohol, Narkotika, Tobak) i
utbildningen av lärare för grundskolan och gymnasieskolan tas upp i motion
1982/83:961. Skolans viktiga roll i ANT-verksamheten kräver enligt
motionärernas uppfattning ökade insatser såväl inom den reguljära utbildningen
av lärare som inom fortbildningsverksamheten. I motionen hemställs
att riksdagen gör ett tillkännagivande av denna innebörd.

Som utskottet påpekat i det föregående bestäms högskoleutbildningens
närmare innehåll lokalt genom att vederbörande linjenämnd har att fast -

UbU 1982/83:27

ställa kursplaner. Riksdagen bör därför inte göra ett uttalande av det slag
som begärs i motionen. Utskottet kan emellertid upplysa om att de frågor
som behandlas i motionen ägnas särskild uppmärksamhet av UHÄ och
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). De har
sålunda tillsammans tagit initiativ till åtgärder som syftar till att förstärka
ANT-frågornas behandling i lärarutbildningen. Avsikten är att det på varje
institution för lärarutbildning skall finnas en s. k. resursperson med uppgift
att föreslå hur ANT-frågorna skall handhas inom lärarutbildningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1982/83:961.

Montessori-lärarutbildning

Förutsättningarna för en nordisk Montessori-lärarutbildning bör enligt
motion 1982/83:1389 utredas inom Nordiska rådet. Motionärerna framhåller
att en sådan samordning av utbildningen i fråga skulle kunna ge
fördelar både beträffande kontinuiteten i utbildningen och de ekonomiska
åtagandena.

Utskottet noterar att det i Nordiska rådet hösten 1982 väcktes ett medlemsförslag,
i vilket hemställs att rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att undersöka möjligheterna att få till stånd en samnordisk utbildning
av Montessori-lärare. Förslaget har remissbehandlats och kommer att
beredas i sedvanlig ordning.

Med hänvisning härtill finnér utskottet inte det i motion 1982/83: 1389
begärda uttalandet erforderligt, varför motionen avstyrks.

Planeringsramar och medelsanvisning

Utskottet har i det föregående tagit ställning till motionsledes framförda
förslag om ändrade planeringsramar avseende förskollärar-, fritidspedagog-
och lågstadielärarlinjerna samt om ökat antal nybörjarplatser för
utbildning av lärare i slöjd och annat ämne. Mot de planeringsramar i
övrigt som föreslås i budgetpropositionen har utskottet inte något att
erinra.

I enlighet med utskottets ställningstaganden till motionsyrkanden om
ökade planeringsramar för vissa linjer och om utbildningsarvoden avstyrker
utskottet därmed förenade krav på medelsanvisning i motionerna
1982/83:1384 yrkande 2 och 1982/83:1613 yrkande 2. Utskottet har inte
någon erinran mot medelsbedömningarna under förevarande anslag och
föreslår att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 723 885 000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande förändringar av lärarutbildningen avslår
motionerna 1982/83:581 yrkande 18 och 1982/83:757,

UbU 1982/83:27

2 a. att riksdagen beträffande betygsättningen på ämneslärarlinjerna
avslår motion 1982/83: 1372,

2 b. att riksdagen beträffande betyg i ämnesteori i lärarutbildningen
avslår motion 1982/83:1390,

3. att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83: 1383 och 1982/
83: 1871 samt 1982/83: 1895 i denna del godkänner de riktlinjer för
utbildningsinsatser för vissa obehöriga lärare som har förordats i
proposition 1982/83: 100,

4. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1895 i denna del
fastställer planeringsram för slöjdlärarlinjen i enlighet med vad
som har förordats i proposition 1982/83:100,

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utbildningsinsatser för
utbildning av förskollärare till lågstadielärare som har förordats i
proposition 1982/83: 100,

6. att riksdagen beträffande utbildningsarvode till studerande inom
sektorn för undervisningsyrken avslår motion 1982/83:1384 yrkande
1 och godkänner vad som har förordats i proposition 1982/
83: 100,

7. att riksdagen beträffande förkortad utbildning för studerande vid
vissa utbildningslinjer för yrkeslärare avslår motion 1982/83:1384
yrkande 3,

8. att riksdagen beträffande en översyn av behörighetskraven vid
inträde till industri- och hantverkslärarlinjen avslår motion 1982/
83: 1368,

9. att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:1613 yrkande 1,
1982/83: 1873 och 1982/83: 1897 fastställer planeringsramar för fritidspedagoglinjen,
förskollärarlinjen och lågstadielärarlinjen i enlighet
med vad som har förordats i proposition 1982/83:100,

10. att riksdagen beträffande utbildningskapaciteten i fråga om personal
inom barnomsorgen avslår motion 1982/83: 1613 yrkande 3,

11. att riksdagen beträffande enhetlig utbildning för all personal inom
barnomsorgen avslår motion 1982/83:1613 yrkande 4,

12. att riksdagen beträffande förlängning av idrottslärarutbildningen
avslår motion 1982/83:1381,

13. att riksdagen beträffande utbildningen i gymnastik och annat
ämne avslår motion 1982/83: 1362,

14. att riksdagen beträffande fakultetsanknutna institutioner i idrott
avslår motion 1982/83:1382,

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att gymnastiklärarlinjen
fr. o. m. den 1 juli 1983 benämns idrottslärarlinjen,

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att teckningslärarlinjen
fr. o. m. den 1 juli 1983 benämns bildlärarlinjen,

17. att riksdagen beträffande ett uttalande om lärarutbildningen i ämnet
svenska som främmande språk avslår motion 1982/83:849
yrkande 3,

UbU 1982/83:27

18. att riksdagen beträffande lokalisering av utbildningen av speciallärare
för döva och gravt hörselskadade avslår motion 1982/83:1360
yrkande 1,

19. att riksdagen beträffande ett uttalande om alkohol-, narkotikaoch
tobaksfrågornas ställning i lärarutbildningen avslår motion
1982/83:961,

20. att riksdagen beträffande utredning om förutsättningarna för en
nordisk Montessori-lärarutbildning avslår motion 1982/83:1389,

21. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt för sektorn för
undervisningsyrken i enlighet med vad som har förordats i proposition
1982/83:100,

22. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med avslag
på motionerna 1982/83:1384 yrkande 2 och 1982/83:1613 yrkande
2 till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 723 885 000 kr.

Stockholm den 5 maj 1983

På utbildningsutskottets vägnar

GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson
(s), Göran Allmér (m), Gunnar Hökmark (m). Ingvar Johnsson (s), Kenth
Skårvik (fp), Lena Öhrsvik (s) och Sonia Thomasson (vpk).

Reservationer

1. Förändring av lärarutbildningen (mom. 1)

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”motion 1982/83:757” bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att frågan om en reformering av lärarutbildningen f. n.
bereds inom regeringskansliet. De utgångspunkter för en sådan reform
som anges i motion 1982/83:581 har sin grund i en strävan att stärka
lärarrollen. Motionärerna framhåller att det läggs ett stort ansvar på de
lärare som tillsammans med föräldrarna skall fostra den uppväxande generationen.
Det är därför enligt deras mening väsentligt att lärarna i sin
yrkesutövning har stöd av en utbildning som ger såväl gediget ämneskunnande
som beredskap att lösa de problem som skolan har att brottas med.

UbU 1982/83:27

Utskottet delar den syn på en reformerad lärarutbildning motionärerna gett
uttryck för och anser att riksdagen med bifall till yrkande 18 i motionen
som sin mening bör ge regeringen till känna att lärarutbildningen snarast
bör reformeras enligt de riktlinjer som redovisas i motionen. Som påpekas
i motionen är det också angeläget att möjligheter öppnas för en planmässig
samverkan vid utbildningen av förskollärare och klasslärare, framför allt
vad gäller den metodiska och pedagogiska skolningen. För att underlätta
en sådan samverkan bör utbildningen av dessa lärarkategorier förläggas till
gemensamma studieorter.

Vid riksdagens bifall till yrkande 18 i motion 1982/83:581 blir önskemålen
i motion 1982/83:757 beträffande en ändrad klasslärarutbildning i viss
utsträckning tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande förändringar av lärarutbildningen med
bifall till motion 1982/83:581 yrkande 18 och med anledning av
motion 1982/83:757 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Förändring av lärarutbildningen (mom. 1)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 böljar ”Utskottet har”
och slutar ”motion 1982/83:757” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1982/83:757 har utvecklingen inom skolväsendet
under de senaste åren kännetecknats av decentralisering och ett ökat lokalt
ansvarstagande. Den nuvarande lärarutbildningen, som har sin grund i ett
utredningsarbete från början av 1960-talet, har emellertid utformats för
andra förutsättningar och krav än vad som gäller i dag. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att en reformering av lärarutbildningen är angelägen
och att detta i synnerhet gäller klasslärarutbildningen. En förändring
bör i enlighet med motionen inriktas på att ge de blivande lärarna goda
kunskaper om skolan som organisation och om samhällets avsikter med
skolan. De etiska frågorna samt frågor om miljö och jämställdhet är viktiga
moment för att läraren skall kunna vara med och ta det vidgade ansvaret
som det decentraliserade skolsystemet kräver.

Utskottet noterar att frågan om en reformering av lärarutbildningen f. n.
bereds inom regeringskansliet. Vad gäller klasslärarutbildningen bör enligt
utskottets mening den inriktning som närmare anges i motion 1982/83:757
vara vägledande i detta beredningsarbete. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger detta till känna för regeringen. Vid riksdagens bifall till

UbU 1982/83:27

utskottets förslag blir yrkande 18 i motion 1982/83:581 beträffande riktlinjer
för förändringar av lärarutbildningen i viss utsträckning tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande förändringar av lärarutbildningen med
bifall till motion 1982/83:757 och med anledning av motion 1982/
83: 581 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Betygen i lärarutbildningen (mom. 2)

Sonia Thomasson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Enligt
högskoleförordningen” och på s. 6 slutar ”skall avskaffas” bort ha följande
lydelse:

Då riksdagen vid sin behandling av frågor om skoladministration våren
1981 beslöt om riktlinjer för nu gällande betygsättningssystem för lärare
förutsattes att betygsfrågorna skulle övervägas ytterligare och åter prövas i
samband med ställningstagandena till en då aviserad lärarutbildningsreform.
Som framgår av vad utskottet redovisat har de bestämmelser som nu
gäller befunnits svåra att tolka och tillämpa. Sett i ett kortare perspektiv
anser utskottet det angeläget att UHÄ snarast vidtar åtgärder i syfte att
begränsa de problem som påtalas i motion 1982/83:1372.

Vad därefter gäller frågan om den framtida betygsättningen vid lärarutbildningen
utgår utskottet från att den kommer att prövas i det tidigare
nämnda, nu pågående beredningsarbetet som avser LUT 74: s förslag.
Enligt utskottets uppfattning och i överensstämmelse med vad som anförs i
motion 1982/83:1390 bör regeringen vid en sådan prövning ta sikte på att
avskaffa de graderade betygen i ämnesteori.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet med anledning av motionerna 1982/83:1372 och 1982/83:1390
anfört beträffande betygen i lärarutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande betygen i lärarutbildningen med anledning
av motionerna 1982/83:1372 och 1982/83:1390 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utbildningsarvoden (mom. 6)

Sonia Thomasson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan bekräfta att regeringsförslaget om ett slopande av utbild -

UbU 1982/83:27

ningsarvodena har gett upphov till stor oro bland både studerande och
lärarutbildare. Medianåldern är f. n. 38 år för dem som söker yrkeslärarutbildning.
De har i allmänhet ca tio års allsidig yrkesverksamhet bakom sig
när de påbörjar sin lärarutbildning. Många är etablerade familjeförsöijare,
som inte har samma möjligheter att klara sig på studiemedel som andra
studerandegrupper. En hel del lämnar också välbetalda fasta anställningar
för att börja sin lärarutbildning. En snabbenkät, som genomförts vid industri-
och hantverkslärarlinjen samt kontors- och handelslärarlinjen vid
högskolan för lärarutbildning i Stockholm, visar att en överväldigande del
av lärarkandidaterna inte skulle ha börjat utbildningen om de inte fått utbildningsarvode.

Det finns enligt utskottets uppfattning stark grund för farhågorna att ett
slopande av arvodena skulle få betydande konsekvenser för rekryteringen
till de aktuella linjerna. Utskottet kan av detta skäl inte ställa sig bakom
regeringens förslag utan tillstyrker för sin del motion 1982/83:1384 yrkande

1. Riksdagen bör således som sin mening uttala att utbildningsarvodena i
fråga skall bibehållas.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande utbildningsarvode till studerande inom
sektorn för undervisningsyrken med bifall till motion 1982/
83:1384 yrkande 1 och med avslag på proposition 1982/83:100
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Förkortad utbildning för studerande vid vissa utbildningslinjer för yrkeslärare
och en översyn av vissa behörighetskrav (mom. 7 och 8)

Sonia Thomasson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Handels- och
kontorslärarlinjen” och slutar ”motion 1982/83:1384” bort ha följande
lydelse:

Utskottet utgår från att frågan om de nyss nämnda utbildningarnas längd
kommer att övervägas av regeringen i samband med den nu pågående
beredningen av LUT 74: s förslag. Därvid bör enligt utskottets mening av
skäl som åberopats av motionärerna regeringens prövning inriktas på att
förkorta utbildningarna i fråga. Vad utskottet sålunda uttalat med anledning
av yrkande 3 i motion 1982/83:1384 bör riksdagen som sin mening ge
till känna för regeringen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Förkunskaperna
hos” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Behörighetkraven har nära samband med frågan om utbildningens längd.
Utskottet finnér det därför naturligt att omfattningen av förkunskapskraven
tas upp till bedömning vid de överväganden om en förkortad utbildning
som utskottet förordat i fråga om bl. a. industri- och hantverkslärarlinjen.

UbU 1982/83:27

dels att utskottets hemställan under 7 och 8 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande förkortad utbildning för studerande vid
vissa utbildningslinjer för yrkeslärare med bifall till motion 1982/
83:1384 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

8. att riksdagen beträffande en översyn av behörighetskraven vid
inträde till industri- och hantverkslärarlinjen med anledning av
motion 1982/83:1368 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Planeringsramar för fritidspedagog-, förskollärar- och lågstadielärarlinjerna.
Utbildningskapaciteten i fråga om personal inom barnomsorgen
(mom. 9 och 10)

Sonia Thomasson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böljar ”Socialstyrelsens
beräkningar” och slutar ”motion 1982/83:1873” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion 1982/83:1613 får utbyggnaden av barnomsorgen
inte bara ske kvantitativt. Den måste också innebära kvalitativa förbättringar.
En sådan kvalitativ utbyggnad kan åstadkommas genom bl. a.
mindre barngrupper och ökad personaltäthet. Dylika åtgärder förutsätter
personalökningar och i vissa fall också bättre utbildad personal.

Av nämnda skäl kan utskottet inte tillstyrka regeringens förslag om
nedskärningar av utbildningskapaciteten. I enlighet med det i motion 1982/
83:1613 yrkande 1 framförda önskemålet förordar utskottet därför att
antalet platser på fritidspedagoglinjen och förskollärarlinjen nästa budgetår
blir oförändrat, dvs. 1 238 resp. 4005. Vid bifall till utskottets förslag blir
även yrkandet i motion 1982/83:1873 om oförändrad planeringsram på
fritidspedagoglinjen i Falun/Borlänge tillgodosett.

I motion 1982/83:1613 stryks under att frågor om dimensioneringen både
vad gäller utbildning och personaltätheten på barnstugorna måste tas upp
till behandling i det arbete med en utbyggnadsplan för barnomsorgen som
aviseras i budgetpropositionen. Därvid bör i enlighet med motionärernas
åsikt utbildningskapaciteten för personal inom barnomsorgen anpassas till
den fortsatta utbyggnaden. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
yrkande 3 i motion 1982/83:1613 som sin mening ger detta till känna för
regeringen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 böljar ”Antagning
till” och slutar ”och lågstadielärarlinjerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingen erinran mot den planeringsram för lågstadielärarlinjen
som förordas i budgetpropositionen. Vad beträffar förskollärarlinjen

UbU 1982/83:27

har utskottet i det föregående tagit ställning till antalet nybörjarplatser
nästa budgetår och därvid motsatt sig en minskning av antalet nybörjarplatser.
Med hänsyn härtill är utskottet inte berett tillstyrka någon överföring
av platser från förskollärarlinjen till lågstadielärarlinjen och föreslår
därför att riksdagen avslår motion 1982/83:1897.

dels att utskottets hemställan under 9 och 10 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 samt
med bifall till motionerna 1982/83:1613 yrkande 1 och 1982/
83:1873 och med avslag på motion 1982/83:1897 fastställer planeringsramar
för fritidspedagoglinjen, förskollärarlinjen och lågstadielärarlinjen
i enlighet med vad utskottet förordat,

10. att riksdagen beträffande utbildningskapaciteten i fråga om personal
inom barnomsorgen med bifall till motion 1982/83:1613
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. Enhetlig utbildning av barnomsorgspersonal (mom. 11)

Sonia Thomasson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 böljar ”Sorn utskottet”
och slutar ”motion 1982/83:1613” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att utbildningens kvalitet
måste förbättras. Detta bör kunna åstadkommas genom en enhetlig fyraårig
högskoleutbildning, i vilken ingår ett års yrkespraktik. Vad utskottet
sålunda anfört med bifall till motion 1982/83:1613 yrkande 4 bör riksdagen
som sin mening ge till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande enhetlig utbildning för all personal
inom barnomsorgen med bifall till motion 1982/83:1613 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Anslagsbeloppet (mom. 22)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 6

Sonia Thomasson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”1 enlighet”
och slutar "723885000 kr.” bort ha följande lydelse:

I enlighet med utskottets ställningstaganden till motionsyrkanden om
ökade planeringsramar för fritidspedagoglinjen och förskollärarlinjen samt
om utbildningsarvoden tillstyrker utskottet därmed förenade krav på ökad
medelsanvisning i motionerna 1982/83:1384 yrkande 2 och 1982/83:1613
yrkande 2. Utskottet föreslår i konsekvens härmed att riksdagen till Ut -

UbU 1982/83:27

bildning för undervisningsyrken för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 772 885000 kr.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:1384 yrkande 2
och 1982/83:1613 yrkande 2 samt med anledning av proposition
1982/83:100 till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 772885000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983