UbU 1982/83: 26

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83: 26

om anslag till utbildning för vårdyrken, m. m. (prop. 1982/83:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

1 detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1982/83:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
E Högskola och forskning punkterna E 6 och E 10 jämte motioner.

1. Utbildning för vårdyrken. Regeringen har under punkt E 6 (s. 423-434)
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, ortopedtekniska
linjen, om 80 poäng den 1 juli 1983,

2. fastställa planeringsramar enligt vad som har förordats i propositionen,

3. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 379591000 kr.

Motionerna

1982/83:584 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala
sig för att för budgetåret 1983/84 antalet nybörjarplatser på läkarlinjen skall
vara 936.

1982/83:594 av Gullan Lindblad (m) och Börje Stensson (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om vidare utredning rörande förutsättningarna
för en allmän optikerutbildning omfattande 20 poäng inom
högskolan i enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag.

1982/83:755 av Ingrid Andersson (s) och Ing-Marie Hansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande kombinationstjänster för omvårdnadsforskare.

1982/83:761 av Karin Israelsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna behovet av utbildning i kost- och
omvårdnadsfrågor hos alla inom sjukvården verksamma för att undvika
svält bland sjukhuspatienter.

1982/83:1090 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1982/83:1089 -såvitt nu är i fråga yrkas

1 Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 26

UbU 1982/83:26

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att en
arbetsmedicinsk grundkurs omfattande minst sex veckor införs i läkarutbildningen.

1982/83:1916 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar minska antagningen till läkarlinjen med 180
platser på sätt som anges i motionen,

2. att riksdagen beslutar minska antagningen till tandläkarlinjen med 40
platser på sätt som anges i motionen.

1982/83:2164 av Blenda Littmarck (m) och Göran Ericsson (m) vari —
med hänvisning till vad som anförts i den till justitieutskottet remitterade
motionen 1982/83:2162 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att i vårdutbildningen bör ingå en grundlig information om
alkoholsjukdomars primära och sekundära symtom.

Utskottet

Föredragande statsrådet anför under avsnittet Vissa gemensamma frågor
att en rationalisering nu måste göras även inom sektorn för utbildning
för vårdyrken för att frigöra resurser för bl. a. en förnyelse av utbildningen
inom skilda områden. Det erinras om att undervisningstätheten på många
linjer inom bl. a. denna sektor är förhållandevis hög. Därför förordas en
minskning av kostnaderna per utbildningsplats som sammanlagt innebär en
besparing om 3 milj. kr. under förevarande anslag.

För den kommunala högskoleutbildningen inom sektorn beräknas medel
under Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. Frågor om planeringsramar
för dessa utbildningar behandlas dock under anslaget Utbildning
för vårdyrken. Föredragande statsrådet förordar planeringsramar
som innebär sammanlagt 10939 nybörjarplatser för den kommunala högskoleutbildningen
inom sektorn. Detta innebär en minskning med 310
platser jämfört med innevarande budgetår. Minskningen är enligt statsrådet
ingen reell nedskärning utan i stället en anpassning till det minskade kapacitetsutnyttjandet.
Detta gäller bl. a. hälso- och sjukvårdslinjen samt
påbyggnadslinjer i anslutning till denna. Sociala omsorgslinjen och rehabiliteringslinjen
ersätter båda äldre linjer fr. o. m läsåret 1983/84. Båda linjerna
föreslås få fler nybörjarplatser än de linjer de ersätter.

En ny linje, ortopedtekniska linjen om 80 poäng, föreslås inrättas den 1
juli 1983. Linjen, som får inriktningar mot verksamhet som ortopedingenjör
och ortopedtekniker, skall ersätta den utbildning som nu ges som
specialkurs inom gymnasieskolan. Linjen föreslås förläggas till Jönköping
och få 30 nyböijarplatser. Utskottet tillstyrker vad som förordats om den
nya linjen och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta
linjen den 1 juli 1983.

Utskottet har heller inte något att erinra mot föreslagna planeringsramar
i övrigt för den kommunala högskoleutbildningen inom sektorn och föreslår
att riksdagen fastställer dem.

UbU 1982/83:26

Med hänvisning bl. a. till risken för ett framtida överskott på läkare
föreslogs i föregående års budgetproposition beträffande läkarlinjens dimensionering
att antalet nybörjarplatser skulle minskas med 90 vid Karolinska
institutet i Stockholm läsåret 1982/83. Utbildningsutskottet (UbU
1981/82:20) ansåg emellertid att riksdagen inte hade underlag för beslut om
en minskad dimensionering och föreslog att riksdagen skulle fastställa
oförändrade planeringsramar för läkarlinjen samt anvisa 1 432000 kr. mer
än vad som beräknats för läkarlinjen i budgetpropositionen. Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1981/82:248). En besparing av
den storlek som den dåvarande regeringen bedömt vara möjlig redan under
budgetåret 1982/83 - dvs. en minskning med 90 platser till en kostnad av
1432000 kr. - borde enligt utskottets uppfattning ske budgetåret 1983/84
under förutsättning att resultaten av den under våren 1982 pågående analysen
m. m. av läkarbehovet inte gav anledning till annan bedömning.

I årets budgetproposition framhålls att vissa uppgifter pekar på att
tillgången på läkare i framtiden kommer att bli god i förhållande till den
efterfrågan som kan förväntas. Arbetsmarknaden är emellertid enligt föredragande
statsrådet komplicerad att bedöma. Därför föreslås oförändrad
utbildningskapacitet nästa läsår. Statsrådet anmäler emellertid sin avsikt
att i nästa budgetproposition återkomma med en samlad prövning av
frågan om läkarutbildningens dimensionering och då även ta hänsyn till ett
väntat förslag från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) om integrerad
vårdyrkesutbildning i Linköping. UHÄ:s förslag beträffande vårdutbildningen
i Linköping är numera överlämnat till regeringen.

I två motioner föreslås en minskad planeringsram för läkarlinjen för att
undvika ett framtida överskott av läkare. Motionärerna framhåller att
beslut måste fattas långt innan det förväntade överskottet kan beräknas
uppstå med tanke på att det i allmänhet tar tolv år innan en specialistutbildad
läkare är färdig med sin utbildning. 1 motion 1982/83:584 yrkas en
minskning med 90 till totalt 936 nyböijarplatser. I motion 1982/83:1916
(yrkande I) föreslås att planeringsramen skall minskas med 180 platser,
varav 90 vid Karolinska institutet och 90 på det sätt som regeringen finnér
lämpligt. Motionärerna finner det inte rimligt att utbilda för många läkare
då utbildningen kostar mellan 600000 kr. och 900000 kr. per färdig läkare.

Med hänsyn till att en samlad prövning nu skall göras av de komplicerade
frågor som rör läkarutbildningens dimensionering, varvid ställning även
skall tas till frågan om en integrerad vårdutbildning i Linköping, anser
utskottet att riksdagen inte bör ändra dimensioneringen av läkarlinjen
nästa budgetår. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1982/83:584 i denna
del och 1982/83:1916 yrkande 1 i denna del och fastställa de planeringsramar
för läkarlinjen som föreslås i budgetpropositionen.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte om en minskning av tandläkarlinjens
dimensionering läsåret 1982/83. Vid tandläkarutbildningen i
Malmö minskades antalet nybörjarplatser med 40 till 60.

tl Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 26

UbU 1982/83:26

I årets budgetproposition föreslås oförändrade planeringsramar för tandläkarlinjen
om totalt 380 platser nästa läsår.

Enligt motion 1982/83:1916 (yrkande 2) kommer det att vara ett överskott
av 800 tandläkare år 1985. Därför bör tandläkarlinjen få färre nybörjarplatser
redan nästa budgetår. Antalet utbildningsplatser i Umeå bör
minskas med 20. Vidare bör regeringen på det sätt den finner lämpligt
minska antalet platser i Stockholm och Göteborg med sammanlagt 20.

Utskottet har nyss redovisat att riksdagen minskade dimensioneringen
av tandläkarutbildningen innevarande budgetår med 40 platser. Utskottet
anser att någon ytterligare minskning av antalet nybörjarplatser inte bör
ske inför nästa budgetår, eftersom remissbehandling och beredningsarbete
beträffande 1978 års tandvårdsutrednings (S 1978:01) förslag ännu inte
avslutats. Riksdagen bör därför med avslag på motion 1982/83:1916 yrkande
2 i denna del fastställa planeringsramar för tandläkarlinjen i enlighet
med vad föredragande statsrådet förordat.

Utskottet har inget att erinra mot föreslagna planeringsramar i övrigt
och föreslår att riksdagen fastställer dem.

Med hänvisning till sina ställningstaganden i det föregående till dimensioneringen
av vårdyrkesutbildningen inom den statliga högskolan föreslår
utskottet beträffande medelsberäkningen att riksdagen med bifall till proposition
1982/83:100 och med avslag på motionerna 1982/83:584 i denna
del och 1982/83:1916 i denna del för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 379591000 kr.

Optikerutbildning sker i dag inom gymnasieskolan på en tvåårig specialkurs
följd av praktik och legitimationsutbildning i form av en tolv veckors
högre specialkurs.

En arbetsgrupp tillsatt av UHÄ föreslog i UHÄ-rapport 1979:12 att
optikerutbildningen skall föras över till högskolan. Efter ytterligare utredningsarbete
vid universitetet i Uppsala och Chalmers tekniska högskola i
Göteborg samt remissbehandling har UHÄ föreslagit regeringen att en
allmän utbildningslinje, optikerlinjen om 20 poäng, inrättas den 1 juli 1983.
UHÄ har beräknat kostnaden under sektorsanslaget till 515000 kr. nästa
budgetår, varav 350000 kr. beräknas föras över från gymnasieskolanslaget.
Till detta kommer en kostnad om 600000 kr. för utrustning.

Föredragande statsrådet är inte beredd att tillstyrka UHÄ:s förslag. Den
tvååriga specialkursen ger inte allmän behörighet utan ett fritt tillval av
erforderliga ämnen. Ett sådant fritt tillval skulle enligt statsrådets mening
inkräkta på utrymmet för de yrkesspecifika ämnena. Mot bl.a. denna
bakgrund anser statsrådet att en förbättring av legitimationsutbildningen
genom förlängning av den högre specialkursen inom gymnasieskolan bör
övervägas i första hand. Skolöverstyrelsen (SÖ) skall få i uppdrag att efter
samråd med UHÄ utreda och komma in med förslag i frågan.

UbU 1982/83:26

I motion 1982/83: 594 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära
ytterligare utredning av förutsättningarna för en allmän utbildningslinje,
optikerlinjen om 20 poäng, inom högskolan i enlighet med UHÄ:s förslag.
Motionärerna förordar att de som går den tvååriga specialkursen för optikerutbildning
inom gymnasieskolan skaffar sig allmän behörighet för högskolestudier
genom att delta i kommunal vuxenutbildning. Därigenom
skulle inte något fritt tillval inom kursen behöva inkräkta på de yrkesspecifika
ämnenas utrymme. I motionen erinras om att remissinstanserna tillstyrkt
att legitimationsutbildningen förs till högskolan.

Utskottet noterar att UHÄ:s utredning och remissbehandlingen av denna
har visat att legitimationsutbildningen för optiker behöver förlängas.
Remissinstanserna har tillstyrkt att utbildningen förs till högskolan. Oenighet
har emellertid rått bland remissinstanserna om hur lång utbildningen
bör vara och om sektorstillhörigheten. I utredningsarbetet har inte ingått
överväganden om förlängning av den befintliga högre specialkursen inom
gymnasieskolan. När nu statsrådet funnit vissa skäl tala för att bibehålla en
förlängd legitimationsutbildning inom gymnasieskolan bör som aviseras i
budgetpropositionen även denna fråga utredas. När denna utredning inom
SÖ om förlängning av legitimationsutbildningen avslutats och ett mera
fullständigt utredningsmaterial föreligger — både det redan föreliggande
från UHÄ och det nya från SÖ - förutsätter utskottet att regeringen
återkommer till riksdagen i frågan. Med det anförda bör riksdagen avslå
motion 1982/83:594.

Riksdagen bör enligt motion 1982/83:761 som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av utbildning i kost- och
omvårdnadsfrågor för alla inom sjukvården verksamma för att undvika
svält bland sjukhuspatienter. Motionärerna refererar till en rapport (SPRIrapport
101), Att ansvara för mat på sjukhus, från sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut. I denna rapport beskrivs
faktorer inom vårdorganisationen som kan leda till att patienter får otillräcklig
näringstillförsel. Motionärerna hävdar att kostkunskapen fått minskat
utrymme inom vårdutbildningarna och anser att personal inom vårdyrken
och sjukhusadministration måste få en bättre utbildning i kostfrågor.

Vid riksmötet 1981/82 behandlade socialutskottet (SoU 1981/82:34 s. 2-3) en motion om sjukhussvält. Socialutskottet redovisade därvid bl. a.
arbetet inom den särskilda expertgrupp för samordning av sjukhuskosten
(ESS), som är knuten till statens livsmedelsverk. Socialutskottet redovisade
också hur betydelsen av kunskap om kostfrågor i utbildningen uppmärksammats
och framförts till UHÄ:s arbetsgrupp för översyn av läkarlinjen.
Enligt socialutskottet hade kostfrågorna på senare tid också uppmärksammats
vid planeringen av vårdutbildningen inom gymnasieskolan
och den kommunala högskolan.

Utbildningsutskottet förutsätter att de centralt och lokalt utbildningsansvariga
i sitt arbete med utbildningsplaner, kursplaner och studieplaner

UbU 1982/83:26

uppmärksammar det arbete beträffande bl. a. kostfrågor som rapporteras
från t. ex. livsmedelsverket och SPRI. Utskottet vill i sammanhanget också
erinra om att forskartjänster inom högskolan finns inom t. ex. ämnena
näringslära, klinisk näringslära och omvårdnadsforskning. Med hänvisning
till det anförda anser utskottet att något särskilt uttalande från riksdagen
om betydelsen av utbildning för vårdpersonal i kost- och omvårdnadsfrågor
inte behöver göras. Riksdagen bör därför avslå motion 1982/83:761.
Utskottet erinrar om att fortbildning av redan anställd personal inom
sjukvården är en fråga för sjukvårdshuvudmännen.

Enligt motion 1982/83:1090 (yrkande 3) skall riksdagen hos regeringen
hemställa om förslag som innebär att en arbetsmedicinsk kurs om minst
sex veckor införs i läkarutbildningen.

Riksdagen har vid innevarande riksmöte avslagit ett motsvarande motionsyrkande
med hänvisning till pågående arbete inom UHÄ med en ny
utbildningsplan för läkarlinjen (UbU 1982/83:6 s. 10). I det förslag till
utbildningsplan (UHÄ-rapport 1982:16) som nyligen remissbehandlats
finns förslag bl. a. om förstärkt utbildning i arbetsmedicin. Med det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:1090 yrkande
3.

En grundlig information om alkoholsjukdomars primära och sekundära
symtom bör enligt motion 1982/83:2164 ingå i vårdutbildningen.

Liknande motionsyrkanden avslog riksdagen under hösten 1983 i enlighet
med utbildningsutskottets betänkande UbU 1982/83:6 (s. 10-11). Utskottet
erinrade i detta betänkande om att vårdyrkesutbildningen enligt
målen för hela sektorn skall anordnas så att de studerande skaffar sig en
helhetsbild av människan grundad på förståelse för sambandet mellan den
enskildes hälsotillstånd och ekonomiska, sociala och andra bakomliggande
förhållanden. Utskottet ansåg att en sådan helhetssyn innefattar de för
samhället och den enskilde allvarliga frågorna om alkoholen och dess
skadeverkningar. Betydande resurser tas i anspråk för vård av människor
med sjukdomar och skador som har sin grund i alkoholmissbruk. Utskottet
utgick därför självklart från att de centralt och lokalt utbildningsansvariga
beaktar alkoholfrågorna vid den närmare utformningen av vårdyrkesutbildningen.
Utskottet hänvisar till sitt betänkande UbU 1982/83:6 och
föreslår att riksdagen avslår motion 1982/83: 2164.

I motion 1982/83:755 yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna att förutsättningarna bör prövas för inrättande av kombinationstjänster
för omvårdnadsforskare inom såväl öppen som sluten
vård. Tjänsterna skall innebära att innehavaren får ägna sig åt både vårdarbete
och forskning. Tjänsterna skall vara inrättade av sjukvårdshuvudmännen
med statligt bidrag till lönekostnaderna.

Utskottet erinrar om att ett nytt statsbidragssystem införts för den
kommunala högskolan och att det statliga stödet utgår i form av schablon -

UbU 1982/83:26

bidrag som används av utbildningshuvudmännen bl. a. för inrättande av
lärartjänster. I enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1981/82 (prop.
1981/82:89, UbU 1981/82:20, rskr 1981/82:248) finns det förden kommunala
högskoleutbildningen inom vårdområdet kommunalt reglerade lärartjänster
bl. a. med särskild inriktning mot forskning och utvecklingsarbete,
för vilka doktorsexamen är ett behörighetskrav. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:755.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
ortopedtekniska linjen om 80 poäng, den 1 juli 1983,

2. att riksdagen fastställer planeringsramar för den kommunala
högskolans allmänna linjer och påbyggnadslinjer inom sektorn
för utbildning för vårdyrken,

3. att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:584 i denna del
och 1982/83:1916 yrkande 1 i denna del fastställer planeringsramar
för läkarlinjen enligt vad som förordats i proposition 1982/
83:100,

4. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1916 yrkande 2 i
denna del fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen enligt
vad som förordats i proposition 1982/83:100,

5. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt vad som
förordats i proposition 1982/83:100,

6. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:584 i denna del och 1982/83:1916 i
denna del till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 379591000 kr.,

7. att riksdagen beträffande optikerutbildning avslår motion 1982/
83:594,

8. att riksdagen beträffande uttalande om utbildning av vårdpersonal
i kost- och omvårdnadsfrågor avslår motion 1982/83:761,

9. att riksdagen beträffande arbetsmedicinsk kurs inom läkarlinjen
avslår motion 1982/83:1090 yrkande 3,

10. att riksdagen beträffande information om alkoholsjukdomars primära
och sekundära symtom avslår motion 1982/83:2164,

11. att riksdagen beträffande vissa kombinationstjänster avslår motion
1982/83:755.

UbU 1982/83:26

2. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt E 10 (s. 458-462) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 182333000
kr.

Stockholm den 14 april 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m),
Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m). Pär Granstedt
(c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen
Ullenhag (fp), Birger Hagård (m) och Sonia Thomasson (vpk).

Reservationer

1. Planeringsramar för läkarlinjen (punkt 1, mom. 3)

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 böljar "Med hänsyn”
och slutar ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det nu nödvändigt att minska antalet
nybörjarplatser på läkarlinjen för att undvika ett framtida överskott av
läkare. Det kan inte vara rimligt, vare sig ur samhällets eller den enskilde
studerandes synvinkel, att utbilda för många läkare bl. a. med tanke på
utbildningens längd och kostnaderna för den. Därför bör riksdagen fastställa
en planeringsram om totalt 846 nybörjarplatser nästa budgetår.
Minskningen bör som föreslås i motion 1982/83:1916 ske med 90 platser vid
Karolinska institutet och med ytterligare 90 platser på det sätt regeringen
finner lämpligt.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1916 yrkande 1 i
denna del samt med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:584 i denna del fastställer planeringsramar för
läkarlinjen enligt vad utskottet förordat,

UbU 1982/83:26

2. Planeringsramar för tandläkarlinjen (punkt 1, mom. 4)

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 böljar ”Utskottet har
nyss” och slutar ”statsrådet förordat” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör besluta om en minskning av tandläkarlinjens
dimensionering även inför nästa läsår. Med tanke på det beräknade
överskottet av 800 tandläkare år 1985 bör tandläkarlinjen minskas med 40
platser, varav 20 i Umeå och 20 sammanlagt i Stockholm och Göteborg
fördelade på det sätt regeringen finnér lämpligt. Riksdagen bör således
bifalla motion 1982/83:1916 yrkande 2 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1916 yrkande 2 i
denna del och med anledning av proposition 1982/83:100 fastställer
planeringsramar för tandläkarlinjen enligt vad utskottet
förordat,

3. Medelsberäkningen (punkt 1, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 böijar ”Med hänvisning”
och slutar ”379591000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som yrkats i reservationerna 1 och 2 beträffande
dimensioneringen av vårdyrkesutbildningen inom den statliga högskolan
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1916 i denna
del samt med anledning av proposition 1982/83:100 och motion 1982/
83:584 i denna del under anslaget Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1983/84 anvisar 3,2 milj. kr. mindre än vad som beräknats i budgetpropositionen
till läkarutbildningen och 1,3 milj. kr. mindre beträffande tandläkarutbildningen.
Därvid tas hela besparingen ut under förevarande anslag.
Vissa återföringar från anslagen till medicinska och odontologiska fakulteterna
samt till vissa tandvårdskostnader blir därför nödvändiga.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1916 i denna del samt
med anledning av proposition 1982/83:100 och motion 1982/
83:584 i denna del till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 375091 000 kr.,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983