UbU 1982/83: 23
Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:23
om vissa för grundläggande högskoleutbildning gemensamma frågor,
m.m. (prop. 1982/83:100)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1982/83:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
E. Högskola och forskning rubriken Vissa gemensamma frågor jämte
motioner samt punkterna E 1-E 3.
1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 367-371, 374-384, 390-396 och 665) föreslagit riksdagen
att
1. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1980:1099) om ändring i högskolelagen (1977:218) med
följande lydelse:
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:1099) om ändring i högskolelagen (1977:218)
Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till lagen
(1980: 1099) om ändring i högskolelagen (1977:218) skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Utan hinder av 31 § tredje stycket Utan hinder av 31 § tredje stycket
får företrädarna för allmänna får företrädarna för allmänna
intressen utgöra mer än två tredje- intressen utgöra mer än två tredjedelar
av antalet ledamöter i region- delar av antalet ledamöter i regionstyrelse
fram till den I juli 1983. styrelse fram till den 1 juli 1984.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.
2. bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslag för
högskolan m. m. i enlighet med vad som har förordats i propositionen,
3. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om avgiftsbeläggning
av vissa bibliotekstjänster.
I Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 23
UbU 1982/83:23
2
Motionerna
1982/83:148 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om en
undersökning av möjligheterna till en uppdelning av Lunds universitet i
dels en särskild högskoleenhet i Malmö, dels ett separat tekniskt universitet
i Lund.
1982/83:173 av Kerstin Anér (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en komplettering av berörda studieplaner i enlighet med vad i motionen
anförts.
1982/83:330 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om initiativ till en utvärdering av högskolereformerna
enligt vad som anförs i motionen.
1982/83:581 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om konkurrenskomplettering av betyg,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning
bör tillsättas med uppgift att lägga förslag om ett i grunden förändrat
antagningssystem till högskolan enligt de i motionen redovisade riktlinjerna,
23. att riksdagen hos regeringen begär att uppföljningskommittén skall
fullfölja sitt arbete samt få tilläggsdirektiv i enlighet med vad som i motionen
anförts,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionstyrelserna
skall avskaffas.
1982/83:595 av Anna Lindh (s) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen
låter utreda frågan om den sociala snedrekryteringen tjll högskolan.
1982/83:663 av Gunnel Liljegren (m) och Birgitta Rydle (pi) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att tillvarata
flyktingars utbildning och yrkeserfarenhet.1
1982/83:766 av Ulla Tillander m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen låter utreda den framtida enhetsindelningen
för högskoleverksamheten i Lund-Malmö,
2. att riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna för
återupprättande av en fristående teknisk högkola i Lund.
1982/83:849 av Karin Andersson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/
83:847 - såvitt nu är i fråga yrk&S
5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om tvåspråkighet som merit vid antagning till viss
utbildning.
1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83: 17.
UbU 1982/83:23
3
1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande den översyn av antagningssystemet till högskolan som
aviseras,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande utvecklingen av distansundervisningsforitiert,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande den översyn av resursanvändningen i högskolan som
aviseras.
1982/83:967 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för s. k. viktade
betyg vid antagning till högskolan.
1982/83:1070 av Ola Ullsten m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen beslutar att anvisa 2,5 milj. kr. till grundläggande högskoleutbildning
utöver vad regeringen föreslagit för att öka antalet nybörjarplatser
läsåret 1983/84 med 500 utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen uttalar att riktpunkten för en översyn av antagningsreglerna
till högskolan skall vara att öka andelen ungdomar som går direkt
från gymnasieskolan till högskolan,
10. att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag om
åtgärder för att minska byråkratin inom högskolan, innefattande bl. a.
avveckling av regionstyrelserna.
1982/83:1386 av Boije Stensson (fp) och Lars Ernestam (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar uttala att en kartläggning av lokaliteterna från
handikappsynpunkt utförs vid samtliga högskolor i landet,
2. att riksdagen beslutar uttala att åtgärder för att förbättra de handikappades
framkomlighet och rörelseförmåga genom förbättringar i lokaliteterna
inom ramen för tillgängliga medel snarast vidtas,
3. att riksdagen beslutar uttala att största möjliga hänsyn tas till de
handikappades behov vid uppförandet av nya högskolebyggnader med
dithörande bostäder,
4. att riksdagen beslutar uttala att en central informationstjänst i linje
med vad i motionen anförts snarast inrättas.
1982/83:1878 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ämnessplittring och kursutbud på högskolenivå.
1982/83:2119 av Rolf Wirtén (fp) och Eric Hägelmark (fp) vari, såvitt nu
är i fråga, yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för meritvärdering
av utländska högskoleutbildningar samt anordnande av kompletterande
utbildning i enlighet med de riktlinjer som angetts i motionen.
UbU 1982/83:23
4
3. att riksdagen begär att regeringen i enlighet med motionens förslag
vidtar åtgärder för att motverka bristen på tvåspråkig personal i vissa
yrken.
1982/83:2130 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen upprättar en plan för det offentliga
utbildningssystemet i enlighet med vad som anförts i motionen,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande sammansättningen av skolöverstyrelsens styrelse samt
åtgärder för att motverka en försvagning av yrkeslivsrepresentationen i
högskolan.2
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande dels förslag beträffande högskolan
som regeringen under rubriken Vissa gemensamma frågor underställt riksdagen,
dels vissa motioner som väckts under allmänna motionstiden år
1983 och som rör grundläggande högskoleutbildning.
Tillträdessystemet
Föredragande statsrådet erinrar om att högskolan förutom att erbjuda
företrädesvis ungdomar tillfälle till grundläggande högskoleutbildning också
skall erbjuda vidareutbildning och fortbildning för redan yrkesverksamma
personer och utbildning för dem som vill stärka sin ställning på
arbetsmarknaden. Mot bakgrund av efterfrågan på utbildning från de stora
ungdomskullarna är det enligt statsrådets uppfattning mycket tillfredsställande
att de som antas till högskolestudier nu till 70% är under 24 år. Även
om det kan föreligga behov av att göra vissa ändringar av de nuvarande
reglerna för tillträde till högskolan bör sådana ändringar inte få innebära att
andelen nybörjare som är över 24 år mera påtagligt minskar. Det finns
emellertid enligt föredragande statsrådets mening anledning att från andra
utgångspunkter göra en översyn av reglerna. Med bl. a. universitets- och
högskoleämbetets (UHÄ) rapport om konsekvenserna av gymnasieutredningens
(U 1976:10) förslag för behörighet och urval till högskolan som
grund avser föredragande statsrådet ta initiativ till en översyn av tillträdessystemet.
1 ett antal motioner behandlas dels inriktningen m.m. av den aviserade
översynen, dels frågor om ändringar av vissa regler för tillträde till högskolestudier.
Tillträdesreglerna bör enligt motionerna 1982/83:581 (yrkande 22 i denna
del) och 1982/83:948 (yrkande 33 i denna del) ses över genom en parlamentariskt
förankrad utredning.
1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83: 21.
2 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83: 18.
UbU 1982/83:23
5
Enligt vad utskottet inhämtat från utbildningsdepartementet är avsikten
att den kommande översynen av tillträdessystemet skall göras av en kommitté
med parlamentarisk förankring. Därmed torde motionärernas önskemål
bli tillgodosedda varför riksdagen bör avslå motionerna 1982/83:581
yrkande 22 i denna del och 1982/83:948 yrkande 33 i denna del.
Riktlinjer för översynen av tillträdessystemet dras upp bl. a. i motion
1982/83:581 (yrkande 22 i denna del). De sakkunniga bör enligt denna
motion få till uppgift att utreda och lägga fram förslag om ett i grunden
förändrat antagningssystem. Det finns enligt motionen ett behov av omedelbara
skärpningar av förkunskapskraven till åtskilliga utbildningar. Därför
bör det finnas två olika behörighetsnivåer. Den övre behörighetsnivån
för mera krävande utbildningsvägar skall bygga på kunskaper motsvarande
tre- och fyraåriga gymnasielinjer. Den lägre behörighetsnivån skall motsvara
den nuvarande allmänna behörigheten. För att förbättra möjligheterna
till högre studier för studerande utan föregående gymnasieutbildning
eller sådana med enbart tvåårig gymnasieutbildning bör en förberedande
utbildning anordnas t. ex. vid nuvarande skolenheter med vuxenutbildning
eller vid mindre högskolor. Vid urvalet till högskolestudier bör betyg, i
vissa fall kompletterade med test, vara urvalsgrund, men däremot inte
arbetslivserfarenhet utan relevans för utbildningen i fråga. Vidare bör
indelningen av de sökande i olika kvotgrupper slopas. De som inte har den
formella behörigheten skall kunna antas efter test. Enligt motionen (yrkande
17) skall dessutom konkurrenskomplettering av betyg tillåtas. Det
nya regelsystemet bör träda i kraft inför läsåret 1984/85. Garantin för
direktövergång från gymnasieskolan till högskolan bör emellertid omedelbart
höjas från 30% till 50%, framhåller motionärerna.
Översynen skall enligt motion 1982/83:948 (yrkande 33 i denna del) utgå
från att arbetslivserfarenhet också i fortsättningen skall tillmätas betydelse
som merit vid antagningen till högskola. Motionärerna anser att det också
finns skäl för att låta yrkeserfarenhet från den sektor utbildningen gäller få
särskild vikt. Vidare skall föreningsmeriter i vissa fall åter få tillgodoräknas.
Riktpunkten för översynen bör enligt motion 1982/83:1070 (yrkande 3)
vara att öka andelen ungdomar som går direkt från gymnasieskolan. De
bör enligt motionen garanteras 50% av platserna i stället för som nu 30%.
Detta motiveras bl. a. av att antalet ungdomar som söker till högskolan
ökar och av att det tidigare uppdämda stora behovet av högre utbildning
hos äldre sökande utan traditionell gymnasiebakgrund nu - sex år efter
högskolereformen - minskat. En större andel ungdomar bland de studerande
skulle enligt motionärernas uppfattning kunna öka rekryteringen till
forskarstudier.
Enligt motion 1982/83:967 (yrkande 6) bör riksdagen hos regeringen
begära förslag om regler för viktade betyg vid antagning till högskolestudier.
Därigenom vill motionärerna motverka taktiska val av linjer och
ämnen i gymnasieskolan.
11 Riks dauen 1982183. 14 sami. Nr 23
UbU 1982/83:23
6
Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa utredningsarbetet genom
att ta ställning till alla de detaljfrågor som behandlas i motionerna. I stället
bör riksdagen med hänvisning till den i budgetpropositionen aviserade
översynen av tillträdessystemet avslå motionerna 1982/83:581 yrkandena
17 och 22 i denna del, 1982/83:948 yrkande 33 i denna del, 1982/83:967
yrkande 6 och 1982/83: 1070 yrkande 3.
När det gäller den förberedande utbildning som behandlas i motion 1982/
83:581 vill utskottet erinra om att riksdagen så sent som hösten 1982 beslöt
om läroplan för gymnasieskoldelen av den statliga och kommunala vuxenutbildningen
(prop. 1982/83:2, UbU 1982/83:2, rskr 1982/83:61). I denna
läroplan indelas gymnasieskolstudierna i som mest tre på varandra byggande
etapper, där de studerande kan börja på den nivå som passar deras
förkunskaper bäst och sluta där deras behov av studier och kompetens är
uppnått.
I tre motioner behandlas frågor som tagits upp i en rapport (Ds A 1982:9)
utarbetad av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Rapporten heter Tvåspråkighet
som merit vid anställning och utbildning. Enligt rapporten bör
UHÄ få i uppdrag att göra en utredning om hur utbildning av tvåspråkiga
skall kunna ökas, särskilt inom vissa områden, och hur invandrares utländska
högskoleutbildning skall kunna tas till vara. I motion 1982/83:2119
begärs förslag till åtgärder beträffande båda dessa frågor (yrkandena 2 och
3). Ökat meritvärde för tvåspråkighet vid antagning till högre utbildning
begärs i motion 1982/83:849 (yrkande 5). Åtgärder för att ta till vara
flyktingars utländska högskoleutbildning och yrkeserfarenhet föreslås i
motion 1982/83:663 i denna del.
Det är enligt utskottets uppfattning angelägna frågor som tas upp i
rapporten och motionerna. Inom vissa utbildningar, t. ex. inom vårdområdet,
finns redan nu ett system för att främja tillgången på tvåspråkiga.
Inom vårdområdet finns också åtgärder vidtagna för att bedöma och komplettera
viss utländsk utbildning. Eftersom det f. n. saknas underlag för att
bedöma vilka ytterligare åtgärder som behövs är det viktigt att den i
rapporten föreslagna utredningen genomförs. Enligt vad utskottet inhämtat
bereds denna fråga f. n. inom regeringskansliet i avsikt att ge UHÄ i
uppdrag att genomföra en sådan utredning. Därmed bedömer utskottet att
motionärernas önskemål kan bli tillgodosedda. Med hänvisning härtill bör
riksdagen avslå yrkandena 2 och 3 i motion 1982/83: 2119 samt motionerna
1982/83:663 i denna del och 1982/83:849 yrkande 5.
1 motion 1982/83: 595 erinras om att en rad reformer på utbildningsområdet
har genomförts som syftar till att den sociala och ekonomiska bakgrunden
skall vara utan betydelse för möjligheten att studera. Ändå är, enligt
motionen, den sociala snedrekryteringen till högre studier fortfarande
stark. Motionären redovisar en undersökning från år 1977 som har påvisat
att det är fem gånger vanligare att barn från de övre samhällsgrupperna
UbU 1982/83:23
7
börjar postgymnasiala studier än att barn från övriga samhällsgrupper gör
det och tio gånger vanligare att de förstnämnda avslutar studierna med
akademiska examina. Motionären framhåller att den sociala snedrekryteringen
har många orsaker och att många av dessa inte går att påverka
enbart med utbildningspolitiska reformer. En utgångspunkt för åtgärder
måste dock vara en mera grundlig kartläggning. Eftersom de studerande
inte längre uppger föräldrarnas yrke när statistiska uppgifter samlas in
saknas uppgifter om social bakgrund. Riksdagen, som tidigare givit regeringen
i uppdrag att ta fram underlag för att belysa dessa frågor, bör nu hos
regeringen begära en utredning om den sociala snedrekryteringen till högskolan.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
UHÄ har belyst studerandes sociala bakgrund i rapporter (UHÄ-rapport
1979:9, 1979: 13, 1981: 25 och 1982: 3) från uppföljningsprogrammet beträffande
högskolereformen samt från ett projekt om tillträdessystemet och ett
projekt om rekrytering till forskarutbildning och forskarkarriär.
I enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1979/80 har ett nytt
centralt register över de högskolestuderande inrättats, i vilket uppgift om
social bakgrund inte tas in. Undersökningar om de studerandes sociala
bakgrund skall grundas på enkätundersökningar, där högskoleregistret
utgör urvalsram (prop. 1979/80: 104, UbU 1979/80:29, rskr 1979/80: 341).
Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade år 1981 en rapport benämnd
Social skiktning i grundskola, gymnasieskola och högskola i serien Information
i prognosfrågor, nr 1981:3. Uppgifterna i rapporten beträffande
högskolestuderande avser de sista åren av 1970-talet. Utskottet har inhämtat
att SCB f. n. planerar en ny undersökning. Avsikten är att i denna pröva
en annan metod än enkätundersökningar vilka är förhållandevis kostnadskrävande.
SCB har därför ansökt hos datainspektionen att få göra en
samköming av det centrala studeranderegistret och folk- och bostadsräkningarna.
Denna fråga är ännu inte slutbehandlad.
Utskottet utgår från att SCB genomför de undersökningar av högskolestuderandes
sociala bakgrund som riksdagen förutsatte vid beslutet om ett
nytt centralt studeranderegister. Med hänvisning till de redovisade rapporterna
från olika projekt inom UHÄ och från SCB samt till SCB:s pågående
planering av en ny undersökning anser utskottet att riksdagen inte behöver
göra det uttalande som begärs i motion 1982/83:595, varför den bör avslås
av riksdagen.
Högskolans institutionella organisation m. m.
En kommitté (U 1979:03) tillkallades år 1979 för uppföljning av högskolereformen.
År 1981 fick uppföljningskommittén genom tilläggsdirektiv i
uppdrag att mot bakgrund av det statsfinansiella läget göra en förutsättningslös
prövning av högskolans institutionella organisation. Kommittén
UbU 1982/83:23
skulle utifrån de fastställda övergripande målen för högskolan bl. a. finna
organisatoriska och administrativa förenklingar som kunde nedbringa förvaltningskostnaderna
inom högskolan. Kommittén var oförhindrad att förutsättningslöst
överväga formerna för planeringen på olika nivåer. Kommittén
upphörde reellt med sitt arbete i juni 1982 och formellt i december
1982 genom särskilt beslut av regeringen. Kommittén avgav inget betänkande.
Enligt föredragande statsrådet föreligger alltjämt ett behov av att närmare
överväga de frågor som uppföljningskommittén enligt tilläggsdirektiven
hade att behandla. Därför skall en departementspromemoria utarbetas på
grundval av bl. a. det material som finns från uppföljningskommitténs
arbete. Promemorian skall innehålla överväganden och förslag. Statsrådet
räknar med att det skall vara möjligt att förelägga riksdagen en proposition
i ärendet vid nästa riksmöte. Eftersom sammansättning av och uppgifter
för olika organ inom högskolan ingår i utredningsarbetet inom utbildningsdepartementet
förordar föredragande statsrådet att den förordnandetid för
ledamöterna i regionstyrelserna, högskolestyrelserna m.fl. högskoleorgan,
vilken går ut den 30 juni 1983, förlängs ett år. Genom riksdagens
beslut år 1981 (prop. 1980/81:40, UbU 1980/81: 14, rskr 1980/81:128) ändrades
föreskrifterna om regionstyrelsernas sammansättning. Samtidigt antogs
en lag med övergångsbestämmelser att gälla fram till den 1 juli 1983.
Nu föreslås att riksdagen skall anta ett förslag till lag om undantag från
bestämmelsen om region styrelsernas sammansättning ytterligare ett år
t. o. m. den 30 juni 1984 (hemställan 1).
Uppföljningskommittén bör enligt motion 1982/83:581 (yrkande 23) få
fullfölja sitt arbete i enlighet med givna direktiv. Dessutom bör den genom
tilläggsdirektiv få i uppdrag att se över anslagssystemet för högskolan så
att dess utformning gör det möjligt att åter införa en sektor med fritt
tillträde. Kommittén bör i sitt arbete också beakta vad som anförts i
motionen om att minska administrationskostnaderna inom högskolan och
om att knyta de mindre högskolorna närmare till de större och anordna
undervisningen vid de mindre i form av decentraliserad utbildning. Kommitténs
arbete bör enligt motionen avslutas under år 1983.
Regionstyrelserna är enligt motion 1982/83:581 en administrativ belastning.
Därför bör de snarast avskaffas. Riksdagen bör enligt yrkande 24 i
motionen ge detta till känna för regeringen.
Bl. a. högskolereformen har enligt motion 1982/83:1070 resulterat i en
omfattande byråkrati. Motionärerna anser att en viktig förutsättning för att
byråkratin inom högskolan skall kunna begränsas är att regionstyrelserna
avvecklas. De bör ersättas av samrådsnämnder bestående av företrädare
för högskolorna. Regeringen bör snarast lägga fram förslag för att minska
byråkratin, däribland en avveckling av regionstyrelserna (yrkande 10).
Enligt motion 1982/83: 330 bör riksdagen hos regeringen begära initiativ
till en utvärdering av högskolereformen med utgångspunkt i vad som
UbU 1982/83:23
9
anförs i motionen om bl. a. ökat inflytande från samhället över den högre
utbildningen, ökad möjlighet för fackliga representanter och yrkesverksamma
att påverka utbildningens och forskningens inriktning, ändrat system
för val till alla styrelser upp till högskoleenhetsnivå där varje studerande,
lärare och annan anställd har en röst, sammanslagning av linjenämnder
och fakultetsnämnder, sammanföring av begreppen linjer och
institutioner samt ökning av antalet utbildningssektorer.
Enligt motion 1982/83:2130 (yrkande 2 i denna del) bör riksdagen ge
regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att motverka en försvagning
av yrkeslivsrepresentationen i högskolan. Motionärerna anser att
yrkeslivsrepresentationen inom linjenämnderna har ifrågasatts genom
utredningsdirektiv som tidigare givits.
Utskottet har nyss redovisat att uppföljningskommittén har upphört.
Som redovisas i budgetpropositionen pågår arbete inom utbildningsdepartementet
med att utarbeta en departementspromemoria med vissa överväganden
och förslag på grundval av bl. a. kommitténs material. Utskottet
har inhämtat att detta arbete är avslutat inom kort och att promemorian
kommer att remitteras. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1982/83:330, 1982/83:581 yrkande 23 och 1982/83:2130
yrkande 2 i denna del.
Utskottet föreslår vidare med hänvisning till det pågående arbetet inom
regeringskansliet beträffande högskolans institutionella organisation att
riksdagen avslår motionerna 1982/83:581 yrkande 24 och 1982/83:1070
yrkande 10.
Utskottet har inget att erinra mot att mandatperioden för regionstyrelserna
förlängs med ett år i avvaktan på det kommande förslaget om
högskolans institutionella organisation. Riksdagen bör därför anta den
föreslagna lagen om ändring i lagen (1980: 1099) om ändring i högskolelagen
(1977:218) i syfte att ännu ett år tillåta att regionstyrelserna har en
annan sammansättning än vad som föreskrivs i högskolelagen.
En utredning om den framtida enhetsindelningen i Lund/Malmö yrkas i
motion 1982/83:766 (yrkande 1). Redan år 1966 införlivades den tidigare
självständiga tekniska högskolan i Lund med universitetet i Lund såsom
teknisk fakultet. Vid högskolereformen år 1977 uppgick ytterligare ett
antal högskolor i universitetet. I den stora högskoleenheten har en extra
beslutsnivå i form av fem förvaltningsnämnder införts. Storskaligheten
har, enligt vad som anförs i motionen, inneburit att universitetet fått
proportionellt sett lägre tilldelning av vissa resurser. Den har också gjort
verksamheten mera svåröverskådlig. Vidare är det för t. ex. den tekniska
fakulteten besvärande att i kontakter utåt inte få en självklar identitet i en
egen högskoleenhet och inte heller ha möjlighet att centralt föra fram sina
egna prioriteringar. Mot bakgrund av att skäl förts fram både för och emot
en delning av universitetet begär motionärerna en noggrann utredning av
UbU 1982/83:23
10
förutsättningarna för och konsekvenserna av en sådan delning att den
tekniska högskolan åter blir fristående (yrkande 2).
Även i motion 1982/83: 148 tas frågan om en undersökning av enhetsindelningen
i Lund/Malmö upp. Motionärerna nämner särskilt inrättande av
en särskild högskoleenhet i Malmö och ett fristående tekniskt universitet i
Lund. Då uppföljningskommittén inte längre existerar, anser motionärerna
att frågan om möjligheten att dela universitetet i Lund bör undersökas på
annat sätt.
Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom UHÄ en undersökning av
effekterna av den enhetsindelning som kom till stånd i Stockholm, Göteborg
och Lund/Malmö vid högskolereformen år 1977. Utskottet har också
inhämtat att det arbete beträffande högskolans institutionella organisation
som pågår inom utbildningsdepartementet kan komma att påverka bedömningen
av frågor om indelningen i högskoleenheter. Som framgår av bl. a.
motionerna finns det inom olika delar av universitetet olika uppfattningar
om enhetsindelningen i Lund/Malmö. Utskottet anser att resultaten av
pågående arbete inom UHÄ och utbildningsdepartementet måste avvaktas
innan ställning kan tas till frågan om utredning av enhetsindelningen i
Lund/Malmö. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1982/
83:148 och 1982/83:766.
Resursanvändningen inom högskolan
Föredragande statsrådet stryker i budgetpropositionen under att den
nödvändiga förnyelsen av forskning och utbildning samt den utökning av
grundläggande högskoleutbildning som behövs för de stora ungdomskullarna
måste finansieras inom oförändrade resursramar. Hårda krav måste
då ställas på effektiviteten i högskolans resursutnyttjande. Mot denna
bakgrund kommer en översyn att göras av resursanvändningen inom högskolan.
Översynen skall inte syfta till att förändra målen och det övergripande
regelsystemet för högskolan utan främst inriktas mot att studera hur
resurserna används inom nuvarande organisation. Översynen skall göras i
sådan takt att förslag till rationaliseringar och omprioriteringar kan föreligga
inför beredningen av budgetpropositionen för budgetåret 1984/85.
I motion 1982/83:948 (yrkande 35) yrkas att riksdagen skall ge regeringen
till känna att översynen av resursanvändningen skall få en inriktning
mot fortsatt decentralisering av både grundläggande högskoleutbildning
och forskning. Den skall även inriktas mot att en god balans skall uppnås
mellan grundutbildningsresurser och forskningsresurser. Översynen bör
enligt motionen vara parlamentariskt förankrad.
Utskottet erinrar om att utredningar av så teknisk karaktär som den
kommande översynen av resursanvändningen inom högskolan inte brukar
kräva parlamentarisk förankring. Översynen bör, som anmäls i budgetpropositionen,
inte syfta till att ändra målen och det övergripande regelsyste
-
UbU 1982/83:23
II
met. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/
83:948 yrkande 35.
Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen
Föredragande statsrådet förordar att den ökade efterfrågan som orsakas
av de större ungdomskullarna bör mötas genom en ökad dimensionering
om sammanlagt 23 000 extra nybörjarplatser inom grundläggande högskoleutbildning
under en tioårsperiod i enlighet med den plan UHÄ lade fram i
anslagsframställningen för budgetåret 1982/83. Planen innebar att antalet
extra nybörjarplatser på linjer skulle vara 1000 budgetåret 1982/83, 2000
budgetåret 1983/84 och 3000 budgetåret 1984/85. Därefter skulle nivån
enligt UHÄ vara densamma under ytterligare fyra år varefter den avsågs
minskas till 2000 extra nybörjarplatser de två följande budgetåren och
slutligen 1000 extra platser budgetåret 1991/92. Därefter skulle nivån åter
vara densamma som budgetåret 1981/82. Föredragande statsrådet förordar
att den extra kapaciteten budgetåret 1983/84 bör vara i stort sett av den
omfattning som föreslagits i UHÄ:s plan. För nästa budgetår 1983/84
innebär förslagen till planeringsramar att antalet nybörjarplatser på linjer
blir 2300 fler än budgetåret 1981/82. En nettoökning av 700 nybörjarplatser
sammanlagt anges.
I motion 1982/83: 1070 (yrkande 1) yrkas att riksdagen skall besluta om
ytterligare 500 extra nybörjarplatser budgetåret 1983/84 utöver vad som
föreslagits i budgetpropositionen för att inte dimensioneringen detta budgetår
skall bli lägre totalt sett än innevarande budgetår. Riksdagen bör
enligt motionen anvisa 2500000 kr. för ändamålet att fördelas av UHÄ
efter samråd med högskoleenheterna.
Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka de extra resurser och
nybörjarplatser som föreslås i motion 1982/83: 1070. Riksdagen bör därför
avslå yrkande 1 i motion 1982/83:1070.
En plan för ökad dimensionering av högskolan begärs i motion 1982/
83:2130 (yrkande 1 i denna del). Mot bakgrund av att det samtidigt råder
brist på utbildningsplatser och arbetstillfällen bör dimensioneringen av
högskolan enligt motionen syfta till att motverka arbetslöshet till följd av
konjunkturvariationer.
UHÄ har inför budgetåret 1982/83 lagt fram en plan om 23000 extra
nybörjarplatser under en tioårsperiod. Riksdagen beslöt vid föregående
riksmöte om en ökad dimensionering av högskolan för budgetåret 1982/83.
Föredragande statsrådet har i årets budgetproposition förordat en ökad
dimensionering i huvudsaklig överensstämmelse med UHÄ:s plan. Utskottet
föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motion 1982/
83:2130 yrkande 1 i den del som avser en plan för högskolans dimensionering.
UbU 1982/83:23
12
Enligt motion 1982/83:948 (yrkande 34) bör riksdagen ge regeringen till
känna att olika former av distansundervisning, särskilt riktad till äldre
studerande, skall ökas. På detta sätt anser motionärerna att resurser skulle
kunna friställas för att öka antalet utbildningsplatser på högskoleorterna
för yngre studerande.
Nya former för distribution av utbildning innebär inte i och för sig en
ökning av antalet utbildningsplatser inom högskolan. Distansundervisning
ges i allmänhet i form av enstaka kurser. Regionstyrelserna har i ett
informationsblad förtecknat 208 kurser som planeras som distansundervisning
nästa läsår. Läsåret 1979/80 var motsvarande antal 173. Förteckningen
innefattar inte kurser som ges inom det särskilda programmet för
personalutbildning för skolans behov. Distansundervisning på högskolenivå
har anordnats under en förhållandevis kort tid och utvecklingsarbete
avseende denna undervisningsform pågår fortfarande. I vad avser frågan
om ökad antagningskapacitet för de stora ungdomskullama vill utskottet
erinra om den plan för ökning av kapaciteten på linjer med 23 000 extra
nybörjarplatser under en tioårsperiod som UHÄ lade fram föregående år.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/
83:948 yrkande 34.
Kursutbudet i den grundläggande högskoleutbildningen
I motion 1982/83:1878 anförs att linjekonstruktionen i högskolan har
resulterat i en ofta mycket stark uppsplittring av de olika ämnesmomenten
på kortare delkurser. Fenomenet återfinns även i kursutbudet utanför de
allmänna utbildningslinjernas ram och i det utbud av kurser som läggs upp
för vidareutbildning av t. ex. lärarpersonal. Det är enligt motionären mycket
svårt att inom den begränsade tidsram som ofta kommer i fråga planera
en givande undervisning och att erbjuda en meningsfull kurslitteratur. Att
de studerande under kortare delkurser skall hinna läsa in hela böcker är
ofta helt uteslutet och någon fördjupning i mera vetenskaplig litteratur är
inte möjlig. Motionären anför att det finns all anledning att sanera den
långtgående ämnessplittringen och att starkt begränsa det mera allmänna
utbudet av korta kurser, inte minst inom fortbildningen. Ämneskurser eller
kurser inom fortbildningen på högskolenivå borde inte få omfatta mindre
än 10 poäng, dvs. studier motsvarande en halv termin.
Enligt utskottets mening är det en viktig fråga som tas upp i motionen.
Utskottet vill erinra om att utskottet vid föregående riksmöte i samband
med behandlingen av proposition 1981/82:106 om forskning m.m. hade
anledning att gå in på frågan om uppsplittringen av den grundläggande
högskoleutbildningen i många och små delkurser och moment (UbU 1981/
82:37). Utskottet var ense med föredragande statsrådet beträffande värdet
av att fördjupningsstudier i ett eller flera ämnen mera allmänt kan inrymmas
i studierna inom de allmänna utbildningslinjerna. Utskottet pekade
UbU 1982/83:23
13
emellertid också på att för de olika allmänna linjerna anordnas kurser med
hänsyn till linjens syfte att förbereda för verksamhet inom ett visst yrkesområde
eller en viss sektor av arbetslivet. Med hänvisning till vad utskottet
då anförde vill utskottet framhålla vikten av att man iakttar balans
mellan längre kurser, som erbjuder möjligheter till fördjupning i ett ämne
eller inom ett ämnesområde, och kortare kurser som bedöms nödvändiga
på vissa linjer eller i samband med fortbildning.
UHÄ beslöt år 1982 att göra en genomgång av samtliga gällande utbildningsplaner
och, i de fall behov föreligger, revidera dessa både till form
och innehåll. Utskottet har erfarit att den nu aktuella frågan uppmärksammas
i det arbetet. Även på andra sätt i sin utbildningsplanering följer UHÄ
utvecklingen.
Utskottet, som hänvisar till det anförda, anser att ett särskilt riksdagsuttalande
med anledning av motion 1982/83: 1878 inte är påkallat, varför
motionen avstyrks.
Övriga frågor
I budgetpropositionen förordas att kungl, biblioteket och statens praktisk-pedagogiska
bibliotek skall få samma möjligheter som universitetsoch
institutionsbiblioteken till avgiftsbeläggning av vissa bibliotekstjänster.
Utskottet har inget att erinra häremot och föreslår att riksdagen
godkänner vad som förordats i denna fråga.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att innevarande budgetår medge
överföringar mellan vissa anslag. Regeringen kan också bemyndiga myndighet
att medge dessa överföringar. Detta har bl. a. varit nödvändigt för
att erforderliga resurser för handikappåtgärder skall kunna disponeras på
det sätt riksdagen beslutade vid riksmötet 1980/81 (prop. 1980/81:100
s. 389-390, UbU 1980/81:20, rskr 1980/81:246). Utskottet föreslår att
riksdagen ger regeringen det begärda bemyndigandet.
I motion 1982/83: 1386 behandlas frågor om handikappade högskolestuderande.
Riksdagen bör enligt motionen uttala att en kartläggning av
högskolelokalerna vid samtliga högskolor i landet skall göras från handikappsynpunkt
(yrkande 1). Vidare skall riksdagen uttala att åtgärder snarast
skall vidtas för att underlätta de handikappades framkomlighet och
rörelseförmåga genom förbättringar inom högskolelokalerna (yrkande 2).
Vid uppförande av nya högskolelokaler och studentbostäder skall största
möjliga hänsyn tas till de handikappades behov (yrkande 3). Slutligen
yrkas att en central informationstjänst skall inrättas för information till de
handikappade om lokalsituationen vid de olika högskolorna (yrkande 4).
En motion med samma yrkanden väcktes vid riksmötet 1979/80. Utbildningsutskottet
remitterade denna motion till byggnadsstyrelsen och UHÄ.
Utbildningsutskottet framhöll i sitt betänkande UbU 1980/81:5 att det
UbU 1982/83:23
14
enligt utskottets mening är angeläget att högskolestudier för fysiskt handikappade
underlättas. Utskottet erinrade om att kravet på tillgänglighet för
handikappade enligt gällande regler måste tillgodoses när nya lokaler uppförs.
Byggnadsstyrelsen kontrollerar att detta sker när det gäller byggnader
som uppförs för högskolans räkning. Enligt remissvaret från UHÄ
hade flera högskoleenheter haft rörelsehindrade studerande. Då hade också
åtgärder vidtagits för att underlätta deras studier. Enligt UHÄ sker en
kontinuerlig förbättring av lokalerna i handikapphänseende inom ramen
för de resurser som står till förfogande. Svårigheterna att inom överskådlig
tid anpassa alla högskolelokaler gör emellertid att studieort även fortsättningsvis
måste väljas och studieval göras mot bakgrund av möjligheterna
för den enskilde studeranden att genomföra studierna trots handikappet.
Utskottet ansåg det värdefullt om de studerande kunde få god information
om högskolelokalernas tillgänglighet för handikappade. Utskottet bedömde
det emellertid inte möjligt att inrätta en central informationstjänst,
då lokalbeståndet är mycket stort och då det skulle vara svårt att hålla ett
sådant register aktuellt. Utskottet hänvisade dock till att statens handikappråd
utarbetade en informationsskrift i frågan. Denna skrift, som numera
finns tillgänglig, grundar sig på en enkät till högskolorna år 1979.
Denna centrala information kompletteras med lokal information via de
kontaktpersoner för handikappfrågor som enligt UHÄ finns vid varje högskoleenhet.
Utskottet avstyrkte med det anförda den då aktuella motionen.
Utskottet ansluter sig till sitt uttalande år 1981 om det angelägna i att
fysiskt handikappades högskolestudier underlättas. Med hänvisning till
vad utskottet anförde i frågan år 1981 och med erinran om att utskottet
nyss föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att göra omföringar
mellan anslag för bl. a. handikappåtgärder föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1982/83: 1386.
En komplettering av vissa studieplaner begärs i motion 1982/83: 173 i
syfte att införa en rätt för de studerande att slippa utföra plågsamma
djurförsök i utbildningen.
Enligt vad utskottet inhämtat framgår det av planerna för en högskoleutbildning
huruvida djurförsök ingår i utbildningen. Lokala utbildningsplaner
och kursplaner fastställs av resp. linjenämnd. Dispens från deltagande i
djurförsök kan efter ansökan beviljas av linjenämnd. Om ansökan inte
beviljas kan linjenämndens beslut överklagas hos UHÄ. Utskottet förutsätter
att de utbildningsansvariga informerar om denna dispensmöjlighet
på ett sådant sätt att de studerande - om de av etiska skäl inte kan delta -inte känner sig tvingade att delta eller avstår från att söka dispens. Utskottet
anser att riksdagen inte behöver göra något särskilt uttalande i frågan då
den i motionen efterlysta möjligheten att slippa delta i djurförsök inom
högskoleutbildning redan finns. Motion 1982/83:173 avstyrks därför.
UbU 1982/83:23
15
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande parlamentariskt förankrad översyn av
tillträdessystemet för högskoleutbildning avslår motionerna
1982/83:581 yrkande 22 i denna del och 1982/83:948 yrkande 33 i
denna del,
2. att riksdagen beträffande riktlinjer för översyn av tillträdessystemet
för högskoleutbildning avslår motionerna 1982/83:581 yrkandena
17 och 22 i denna del, 1982/83:948 yrkande 33 i denna
del, 1982/83:967 yrkande 6 och 1982/83:1070 yrkande 3,
3. att riksdagen beträffande tvåspråkighet som merit vid antagning
till utbildning, m.m. avslår motionerna 1982/83:663 i denna del,
1982/83: 849 yrkande 5 och 1982/83: 2119 yrkandena 2 och 3,
4. att riksdagen beträffande kartläggning av den sociala snedrekryteringen
till högre studier avslår motion 1982/83:595,
5. att riksdagen beträffande högskolans institutionella organisation
m.m. avslår motionerna 1982/83:330, 1982/83:581 yrkande 23
och 1982/83:2130 yrkande 2 i denna del,
6. att riksdagen beträffande regionstyrelserna m. m. avslår motionerna
1982/83:581 yrkande 24 och 1982/83:1070 yrkande 10,
7. att riksdagen antar det till proposition 1982/83: 100 fogade förslaget
till lag om ändring i lagen (1980: 1099) om ändring i högskolelagen
(1977:218),
8. att riksdagen beträffande enhetsindelningen i Lund/Malmö avslår
motionerna 1982/83:148 och 1982/83:766,
9. att riksdagen beträffande resursanvändningen inom högskolan
avslår motion 1982/83:948 yrkande 35,
10. att riksdagen beträffande extra nybörjarplatser inom grundläggande
högskoleutbildning avslår motion 1982/83: 1070 yrkande 1,
11. att riksdagen beträffande en plan för ökad dimensionering av
högskolan avslår motion 1982/83: 2130 yrkande 1 i denna del,
12. att riksdagen beträffande distansundervisning avslår motion
1982/83:948 yrkande 34,
13. att riksdagen beträffande ämnessplittring och kursutbud på högskolenivå
avslår motion 1982/83:1878,
14. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1982/
83:100 i fråga om avgiftsbeläggning av vissa bibliotekstjänster,
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omföringar
mellan anslag för högskolan m.m. i enlighet med vad som förordats
i proposition 1982/83: 100,
16. att riksdagen beträffande handikappade högskolestuderande avslår
motion 1982/83:1386,
17. att riksdagen beträffande plågsamma djurförsök avslår motion
1982/83:173.
UbU 1982/83:23
16
2. Universitets- och högskoleämbetet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt E 1 (s. 397-399) och hemställer
att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 79833000 kr.
3. Regionstyrelserna för högskolan. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt E 2 (s. 400—401) och hemställer
att riksdagen till Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 11 478000 kr.
4. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt E 3 (s. 401 -402) och hemställer
att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 8277000 kr.
Stockholm den 14 april 1983
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c). Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m).
Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt
(c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen
Ullenhag (fp). Birger Hagård (m) och Sonia Thomasson (vpk).
Reservationer
1. Riktlinjer för översyn av tillträdessystemet för högskoleutbildning (punkt
1, mom. 2)
Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
anser" och slutar ”är uppnått” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1982/83:581 om de
uppenbara och svåra bristerna i det nuvarande systemet för antagning till
högskolan och behovet av en omedelbar översyn.
Den kommande översynen av tillträdessystemet måste därför utgå från
att ett helt nytt system skapas. Erfarenheterna av de behörighetsregler
som infördes i samband med högskolereformen visar bl. a. på behov av
större förkunskapskrav för tillträde till åtskilliga utbildningar.
Utskottet anser därför att två olika allmänna behörighetsnivåer bör
införas, en för mera krävande utbildningsvägar som skall bygga på kunska
-
UbU 1982/83:23
17
per i nivå med de tre- eller fyraåriga gymnasielinjernas och en för övrig
högskoleutbildning, vilken kan bygga på den nuvarande allmänna behörigheten.
För att förbättra möjligheterna till vidare studier för studerande utan
föregående gymnasieutbildning bör en förberedande utbildning inrättas.
Utbildningen skall ge behörighet till olika ämnen och utbildningsvägar i
högskolan. Kursindelningen bör konstrueras så att två eller tre ämnespaket
av olika omfattning beroende på de studerandes förkunskaper för fram
dem till en nivå jämförlig med de tre- eller fyraåriga gymnasielinjernas.
Kunskapsredovisning bör ske i form av prov eller betyg.
En sådan förberedande utbildning skulle med fördel kunna förläggas till
nu existerande vuxengymnasier och till de mindre högskolorna i enlighet
med vad som föreslås i motion 1982/83: 581.
Utskottet anser att en utredning snarast bör tillsättas för att utreda
möjligheten att införa en förberedande utbildning av detta slag.
Om ovan föreslagna utbildning införs tillsammans med två skilda behörighetsnivåer
kan nuvarande kvoteringssystem avskaffas. De sökande bedöms
i stället efter vissa meriter i form av betyg, i lämpliga fall kompletterade
med test. Ett visst antal platser kan reserveras för dem som inte har
den formella behörigheten men som via test visat sig ha den reellt.
Utskottet anser att utredningsarbetet bör bedrivas enligt de riktlinjer
som anges i motion 1982/83:581. Det nya antagningssystemet bör träda i
kraft inför läsåret 1984/85, varför utredningsarbetet bör bedrivas med
största skyndsamhet.
Enligt utskottets mening bör andelen ungdomar som går direkt från
gymnasieskolan till högskolestudier snarast ökas till minst 50% av platserna
varför motion 1982/83: 1070 yrkande 3 tillstyrks i denna del.
Utskottet anser vidare att möjligheter till s. k. konkurrenskomplettering
åter bör finnas varför motion 1982/83:581 yrkande 17 tillstyrks i denna del.
Vad utskottet nu anfört om tillträdessystemet, direktövergången och
konkurrenskompletteringen bör riksdagen med bifall till motionerna 1982/
83: 581 yrkandena 17 och 22 i denna del samt 1982/83: 1070 yrkande 3 och
med avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 33 i denna del och 1982/
83:967 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande riktlinjer för översyn av tillträdessystemet
för högskoleutbildning m. m. med bifall till motionerna 1982/
83:581 yrkandena 17 och 22 i denna del och 1982/83: 1070 yrkande
3 samt med avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 33 i
denna del och 1982/83:967 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
UbU 1982/83:23
18
2. Riktlinjer för översyn av tillträdessystemet för högskoleutbildning (punkt
1, moni. 2)
Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med föredragande statsrådet i att det finns skäl att
göra en översyn av tillträdessystemet för högskolan, bl. a. de stora ungdomskullar
som nu söker sig till högskolan och den rapport som UHÄ
avgivit om konsekvenserna för tillträdessystemet av gymnasieutredningens
förslag. Inför den kommande översynen bör enligt utskottets mening
riksdagen, i enlighet med motion 1982/83:948, uttala att arbetslivserfarenhet
även fortsättningsvis skall få tillgodoräknas som merit. Utredningen
bör undersöka om arbetslivserfarenhet från det område som den sökta
utbildningen avser bör få särskild vikt vid urvalet. Enligt utskottets mening
bör vid översynen även övervägas om rätten att få tillgodoräkna sig föreningsmeriter
åter skall införas i viss utsträckning.
Utskottet kan inte instämma med vad som anförs i motion 1982/83: 581
om riktlinjer för hur tillträdessystemet skall ändras genom den kommande
översynen. Riksdagen bör därför avslå motionens yrkanden 17 och 22 i
denna del. Inte heller kan utskottet tillstyrka att översynen måste ha som
mål att direktövergången skall omfatta minst 50% av de sökande. Frågan
om viktade betyg bör kunna behandlas av utredningen utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. Därför bör riksdagen även avslå motionerna
1982/83:967 yrkande 6 och 1982/83: 1070 yrkande 3.
Riksdagen bör således med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 33 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
riktlinjer för den kommande översynen av tillträdessystemet för högskoleutbildningen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande riktlinjer för översyn av tillträdessystemet
för högskoleutbildning med bifall till motion 1982/83:948
yrkande 33 i denna del samt med avslag på motionerna 1982/
83:581 yrkandena 17 och 22 i denna del, 1982/83:967 yrkande 6
och 1982/83:1070 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
3. Riktlinjer för översyn av tillträdessystemet för högskoleutbildning (punkt
1, mom. 2)
Jörgen Ullenhag (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
UbU 1982/83:23
19
Utskottet anser liksom föredragande statsrådet att en översyn nu bör
göras av tillträdessystemet för högskoleutbildningen. En av de viktigaste
anledningarna till denna översyn är de stora kullar ungdomar som nu söker
sig till högskolan och som enligt utskottets mening i så stor utsträckning
som möjligt bör beredas tillfälle till högskolestudier. Det uppdämda behov
bland äldre att få studera vid högskola, som fanns vid högskolereformen år
1977, har nu minskat. En riktpunkt för översynen bör vara att direktövergången
från gymnasieskola till högskola skall vara minst 50% av de sökande
i stället för som nu 30%. Denna åtgärd har även betydelse för rekryteringen
till forskarstudier. Enligt utskottets mening bör översynen syfta till
att motverka taktiska val av linjer och ämnen i gymnasieskolan. Ett system
med viktade betyg bör därför införas, där betyg i ämnen som är av betydelse
för de kommande högskolestudierna ges högre vikt än andra betyg. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:967
yrkande 6 och 1982/83: 1070 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
Det är befogat att för vissa utbildningar skärpa de särskilda förkunskapskraven.
Frågan om att för en del utbildningar införa antagningsprov bör
prövas. Också dessa frågor bör behandlas av utredningen. Detta bör riksdagen
med anledning av yrkande 22 i denna del och med avslag på yrkande
17 i motion 1982/83:581 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet finnér det uteslutet att, med de erfarenheter som gjorts, tillstyrka
yrkandet i motion 1982/83:948 om att åter införa vissa föreningsmeriter
som urvalsgrund för högskolestudier. Riktpunkten för utredningen
skall vara att arbetslivserfarenheter inte skall ges större vikt än f. n. Det
bör utredas om det är möjligt att införa ett system, som ger högre poäng för
den yrkeslivserfarenhet som bedöms som mera relevant för den sökta
utbildningen. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motion
1982/83:948 yrkande 33 i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande riktlinjer för översyn av tillträdessystemet
för högskoleutbildning med bifall till motionerna 1982/
83:967 yrkande 6 och 1982/83:1070 yrkande 3, med anledning av
motion 1982/83:581 yrkande 22 i denna del samt med avslag på
motionerna 1982/83:581 yrkande 17 och 1982/83:948 yrkande 33
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Högskolans institutionella organisation m. m. (punkt 1, mom. 5)
Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet har
nyss” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
UbU 1982/83:23
20
Utskottet har nyss konstaterat att uppföljningskommittén aldrig fick
tillfälle att avsluta sitt arbete, då den enligt regeringens beslut upplöstes
under hösten 1982, Utskottet beklagar att den parlamentariskt sammansatta
kommittén inte fick fullfölja det arbete som påbörjats. De berörda
frågorna bör enligt utskottets mening handläggas inom en ny, parlamentariskt
sammansatt utredning. Dennatiya utredning bör utöver uppföljningskommitténs
uppgifter också överväga frågorna om de mindre högskolorna,
högskoleadministrationen och införandet av en.fri sektor såsom föreslås i
motion 1982/83:581.
Vad utskottet anfört om fullföljande av det arbete som påbörjades inom
uppföljningskommittén bör riksdagen med anledning av motion 1982/
83:581 yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1982/83: 330 och 1982/83:2130 yrkande 2 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande högskolans institutionella organisation
m. m. med anledning av motion 1982/83:581 yrkande 23 och med
avslag på motionerna 1982/83:330 och 1982/83:2130 yrkande 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Högskolans institutionella organisation m. m. (punkt 1, mom. 5)
Sonia Thomasson (vpk) anför
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böljar ”Utskottet har
nyss” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste det arbete med demokratisering av högskolan
som påböijades genom högskolereformen få fortsätta på det sätt
som förordas i motion 1982/83:330. Högskolan måste få en demokratisk
styrning bl. a. genom ett större inflytande för samhället över den högre
utbildningen.
Som utskottet nyss konstaterat har uppföljningskommittén upplösts
utan att något förslag avlämnats. Det är därför inte möjligt att sorn föreslås
i motion 1982/83:581 besluta om fortsatt arbete inom denna kommitté.
Arbete pågår nu inom regeringskansliet med att bearbeta kommitténs
material och ett förslag beräknas inom kort avlämnas i form av en departementspromemoria.
Detta är emellertid enligt utskottets uppfattning inte
tillräckligt för att ge riksdagen underlag för beslut om ytterligare förändringar
av högskolan. Därför bör riksdagen med bifall till motion 1982/
83:330 och med anledning av motion 1982/83:2130 yrkande 2 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna att en utvärdering av högskolereformen
bör ske med utgångspunkt i de riktlinjer som dras upp i motionen
beträffande inflytande över utbildning och forskning, val till styrelser.
UbU 1982/83:23
21
indelning i institutioner och nämnder m. m. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:581 yrkande 23 om inriktningen
av ett fortsatt utredningsarbete om högskolan.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande högskolans institutionella organisation
m.m. med bifall till motion 1982/83:330, med anledning av motion
1982/83:2130 yrkande 2 i denna del och med avslag på
motion 1982/83:581 yrkande 23 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
6. Regionstyrelserna m. m. (punkt 1, mom. 6)
Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
föreslår" och slutar ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:
Det är utskottets uppfattning att regionstyrelserna bör avvecklas såsom
föreslås i motionerna 1982/83:581 och 1982/83: 1070. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen beträffande regionstyrelserna m.m. med bifall till
motion 1982/83:581 yrkande 24 och med anledning av motion
1982/83: 1070 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
7. Regionstyrelserna m.m. (punkt 1, mom. 6)
Jörgen Ullenhag (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 bötjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1982/83:1070 om att
bl. a. högskolereformen resulterat i en omfattande byråkrati inom högskolan
och att denna byråkrati måste begränsas. En förutsättning för en sådan
begränsning är bl. a. att regionstyrelserna avvecklas. De bör som föreslås i
motionen ersättas av samrådsnämnder. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till yrkande 10 i motion 1982/83:1070 och med anledning
av yrkande 24 i motion 1982/83:581 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen beträffande regionstyrelserna m. m. med bifall till
motion 1982/83:1070 yrkande 10 och med anledning av motion
1982/83:581 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
UbU 1982/83:23
22
8. Resursanvändningen inom högskolan (punkt 1, mom. 9)
Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 11 slutar "yrkande 35” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den aviserade översynen av resursanvändningen
inom högskolan måste syfta till fortsatt decentralisering av både grundläggande
högskoleutbildning och forskning. Som förordas i motion 1982/
83:948 bör översynen även inriktas mot en god balans mellan grundutbildrvingsresurser
och forskningsresurser. En översyn av resursanvändningen
med denna inriktning bör ske genom en utredning med parlamentarisk
förankring. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till yrkande 35
i motion 1982/83:948 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. att riksdagen beträffande resursanvändningen inom högskolan
med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 35 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Dimensioneringen av högskoleutbildningen (punkt 1, mom. 10)
Jörgen Ulknhag (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
kan” och slutar "motion 1982/83:1070” bort ha följande lydelse:
Med tanke på de stora ungdomskullar som nu söker sig till högre utbildning
kan utskottet inte acceptera att antalet nybörjarplatser nästa budgetår
skulle bli lägre än innevarande budgetår. I samband med svar på frågor den
22 mars 1983 (prot. 1982/83: 104) har det framkommit att antalet nybörjarplatser
nästa budgetår kommer att bli totalt 2 380 färre än innevarande
budgetår om förslagen i budgetpropositionen bifalls av riksdagen. Utskottet
anser mot denna bakgrund att riksdagen bör anvisa 11 900000 kr. att
disponeras av UHÄ till 2380 extra nyböijarplatser nästa budgetår.
dels att riksdagens hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1070 yrkande
1 till Extra nybörjarplatser inom grundläggande högskoleutbildning
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 11900000 kr.,
10. Distansundervisning (punkt 1, mom. 12)
Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Nya former”
och slutar ”yrkande 34” bort ha följande lydelse:
UbU 1982/83:23
23
Utskottet har i det föregående redovisat UHÄ:s plan för en utbyggnad
av antalet nybörjarplatser på linjer med 23000 extra platser under en
tioårsperiod. Det är enligt utskottets mening även nödvändigt att som
föreslås i motion 1982/83:948 bereda plats för ungdomarna vid högskolorna
genom en ökning av sådan distansundervisning som mera riktar sig till
äldre studerande. I det kommande planeringsarbetet med att tillgodose de
ungas behov av utbildning inom högskolan bör även den i motionen föreslagna
vägen prövas. Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 34 i
motion 1982/83:948 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. att riksdagen beträffande distansundervisning med bifall till motion
1982/83:948 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
En sektor med fritt tillträde till högskolestudier (punkt 1, mom. 5)
Jörgen Ullenhag (fp) anför:
Utskottet avstyrker i detta betänkande motion 1982/83:581 yrkande 23
om fortsatt arbete inom uppföljningskommittén med hänvisning bl. a. till
att denna utredning redan avvecklats under hösten 1982.1 motionen begärs
att uppföljningskommittén skall få i uppdrag att överväga om anslagssystemet
för högskolan kan göras om så att det underlättar ett återinförande av
en sektor med fritt tillträde till högskolan för behöriga studerande.
Folkpartiet anser att det skall linnas en fri sektor inom högskolan. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget är det dock inte f. n. möjligt att återinföra
en fri sektor.
Med hänsyn till de stora ungdomskullarna, som bör få samma utbildningsmöjligheter
som tidigare årskullar, är det emellertid inte försvarbart
att, som regeringen föreslår, minska antalet utbildningsplatser inom högskolan
med 2380. Folkpartiet hänvisar i denna fråga till reservation nr 9
där vi anvisar totalt 11 900000 kr. för ytterligare 2380 utbildningsplatser.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983
-