UbU 1982/83:21

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:21

om anslag till gymnasiala skolor m. m. (prop. 1982/83:100 och prop.
1982/83: 120 bil. 2)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
dels i proposition 1982/83: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnittet Gymnasiala skolor m. m. punkterna D 18-D 27 jämte motioner,
dels i proposition 1982/83:120 bilaga 2 (utbildningsdepartementet) under
avsnittet D Skolväsendet punkt D 18 jämte motioner och under avsnittet F
Vuxenutbildning punkt F 4.

I. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Regeringen har i proposition 1982/
83: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt D 18 (s. 289-336)

dels föreslagit riksdagen att

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om möjligheter till
vissa länsvisa omfördelningar av överskottsplatser,

3. godkänna vad som i propositionen för budgetåret 1983/84 har förordats
om ramar för elevplatser i gymnasieskolan,

4. bemyndiga regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— för budgetåret 1983/84 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan
utökas,

6. bemyndiga regeringen att fastställa planeringsramar för elevplatser i
gymnasieskolan för budgetåren 1984/85 och 1985/86 i enlighet med vad som
förordats i propositionen,

7. godkänna de grunder för stimulansbidrag som förordats i propositionen,

8. godkänna att möjligheterna till mindre studiekurs utökas enligt de
principer som förordats i propositionen,

11. godkänna att ett reguljärt system med alternativa timplaner och Bform
införs i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som angetts i
propositionen,

13. godkänna vad som i propositionen förordats om inrättande av en
tvåårig drift- och underhållsteknisk linje såsom reguljär linje i gymnasieskolan,

15. godkänna vad som i propositionen förordats om regularisering av
anordningen med kinesiska som C-språk.

16. godkänna förslaget i propositionen om förlängning av försöksperioden
för gymnasial lärlingsutbildning.

1 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 21

UbU 1982/83:21

17. godkänna den i propositionen föreslagna förlängningen av försöksverksamheten
med kombination av ramtimplaner och friare resurstilldelningssystem
i årskurs 4 av fyraårig teknisk linje,

18. godkänna vad som i propositionen förordats om en minskning av
procentsatsen för det på bidrag till gymnasieskolan baserade bidraget till
lokal skolutveckling,

19. godkänna de principer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
i gymnasieskolan som förordats i propositionen,

20. godkänna vad som i propositionen förordats om tillfälligt undantag
från kravet på 70 skolpoäng för vissa skolledartjänster.

21. godkänna vad som i propositionen förordats om ändring av kriterierna
för allmän skolenhet,

22. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1983/84 anvisa
ett förslagsanslag av 3628000000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om

1. omläggning förtiden fr. o. m. budgetåret 1985/86 av studievägarnas
fördelning mellan å ena sidan sektorsramarna och ä andra sidan den s. k.
lilla ramen,

5. om särskilt försök med vissa högre specialkurser,

9. om försöksverksamhet med kombination av specialidrott och studier
i hemortskommunens gymnasieskola,

10. om försöksverksamhet med kost- och näringsinriktad gren på konsumtionslinjen,

12. om införande av vissa alternativämnen på N-linjen.

14. om upphävande av de provisoriska särbestämmelserna för den ekonomiska
specialkursen om tre terminskurser.

Vidare har regeringen i proposition 1982/83:120 bilaga 2 (utbildningsdepartementet)
under punkt D 18 (s. 1 —2)

1. föreslagit riksdagen att godkänna de särskilda grunder för stimulansbidrag
till kommuner i Norrbottens län som har förordats i propositionen,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som har anförts i propositionen
om ett särskilt försök med vissa högre specialkurser.

Motioner

1982/83:328 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/
83: 343 - yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
sorn i motionen anförts angående ett nytt system för lärlingsutbildning
under 1980-talet.

UbU 1982/83:21

1982/83:389 av Sten Svensson (m) och Göte Jonsson (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förslag till reviderad
timplan för gymnasieskolan, där ämnet religionskunskap på samtliga i
motionen nämnda linjer har tilldelats minst 2,5 veckotimmar.

1982/83:406 av Karin Ahrland (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp)
vari - med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1982/83:403 - yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående forsknings-
och utbildningsinsatser i Malmöhus län.1

1982/83:458 av Ulla Ekelund (c) och Stig Josefson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att ämnet religionskunskap på gymnasieskolan
erhåller det timtal som föreslås i proposition 1981/82: 14.

1982/83:581 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående ökade möjligheter för skolöverstyrelsen att
anpassa dimensioneringen av gymnasielinjerna efter elevernas önskemål.

1982/83:586 av Arne Fransson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Vetlanda och Eksjö kommunala
idrottsgymnasier bör få möjlighet att i varje årskurs utbyta fem veckotimmar
i godkänd timplan mot specialidrottsverksamhet fr. o.m. läsåret 1983/
84.

1982/83: 598 av Kenth Skårvik (fp) och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att ämnet religionskunskap på gymnasieskolan
erhåller det timtal som föreslås i proposition 1981/82: 14.

1982/83:759 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
en vidgad musikutbildning inom gymnasieskolan.

1982/83:762 av Larz Johansson (c) och Karl-Eric Norrby (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utbildning i ämnet mediakommunikation i Torsby kommun.

1982/83:946 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att det angivna utbildningsbehovet skall
komma till uttryck i kursplanerna för utbildningsvägar som leder till sådana
befattningar i enskild och offentlig tjänst som sysslar med inkassoverksamhet
i vidare bemärkelse.

1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83: 32.

UbU 1982/83:21

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att framlägga förslag till nytt statsbidragssystem för
grundskolan och gymnasieskolan i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen,1

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs i fråga om inriktningen på successivt reformarbete på gymnasieskolområdet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs angående varvad utbildning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs angående yrkesorienteringsvecka (yo-vecka) på gymnasieskolans
alla teoretiska linjer,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om förhöjt stimulansbidrag även för platser i gymnasial lärlingsutbildning,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande möjligheter att läsa bl. a. japanska och arabiska som Cspråk,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande dimensioneringen av jord-, skogs- och trädgårdssektorn
(JST-sektorn),

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om fortsatt statlig tillsyn över Osby samskola.

23. att riksdagen beslutar att omfördela anslaget under rubriken Tvåårig
specialkurs för yrkesdansare så att Stockholms kommun erhåller ett bidrag
om 800000 kr., Åre kommun 400000 kr. för turisthotellutbildningen och
Nybro kommun 400000 kr. till Nybro glasbruksskola.

1982/83:963 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen av regeringen
begär att möjligheter skapas för elever på naturvetenskapliga och tekniska
linjer att utföra specialarbete som en naturlig del av utbildningen i
sista årskursen.

1982/83:964 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om utredning och förslag i syfte att ge den företagslagda
hantverksutbildningen en organisation och utformning som garanterar fortsatt
rekrytering och utbildning också inom mer udda yrkesgrenar.

1982/83:966 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ett samlat ålgärdsprogram för att
förbättra industrins möjligheter att rekrytera och utbilda ungdomar.

1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/8.3: 20.

UbU 1982/83:21

1982/83:967 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari. såvitt nu är i fråga, yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om självstudietid i gymnasieskolan,

8. att riksdagen under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor
anvisar 5 000000 kr. att användas till årskurs 4 på fyraårig teknisk linje,

9. att riksdagen fattar beslut om försöksverksamhet där specialintresse
och studier kombineras vid hemortens gymnasieskola enligt de riktlinjer
som angivits i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av stöd till lärlingsutbildningen.

1982/83:969 av Jan-Eric Virgin (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om uppläggningen
av lantbruksutbildningens terminsfördelning.

1982/83: 1116 av Ola Ullsten m.fl. (fp) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/
83: 1114 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lönebidragssystem
för lärlingar i enlighet med vad i motionen anförts.

1982/83:1354 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
särskild gymnasielinje för renskötseln med lokalisering till Jokkmokk.

1982/83: 1356 av Olle Grahn (fp) och Börje Stensson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om religionskunskapen på gymnasiets timplan.

1982/83: 1360 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Britta Hammarbacken
(c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar medge att 20 tjänster omfattande både normalklasser
och klasser med döva och gravt hörselskadade elever förbehållna
lärare med speciallärarutbildning för döva och gravt hörselskadade
får inrättas vid gymnasieskolan i Örebro fr. o. m. läsåret 1983/84.

1982/83: 1373 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att i gymnasieskolorna betyg skall ges
också i ämnet svenska som främmande språk.

1982/83:1374 av Grethe Lundblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för en vidareutveckling av undervisningsmetoderna i gymnasieskolan
vilken införlivar mera gruppstudier och självständiga arbetsuppgifter
i undervisningen och därvid underlättar kommande högskolestudier
och yrkesverksamhet.

1982/83:1377 av Karl-Eric Norrby m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar begära att regeringen möjliggör försöksverksamhet med lantbruksteknisk
variant inom N-linjen fr. o. m. läsåret 1983/84.

UbU 1982/83:21

1982/83: 1379 av Margareta Palmqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att tillgodose invandrarelevernas
speciella behov i gymnasieskolan.

1982/83: 1380 av Sten Sture Paterson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
resp. skolöverstyrelsen får i uppdrag att se över antagningsbestämmelserna
till universitet och högskolor så att teknisk linje kan få obligatorisk
biologi med särskild inriktning mot ekologi,

2. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
resp. skolöverstyrelsen får i uppdrag att införa sådan undervisning på
teknisk linje,

3. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
resp. skolöverstyrelsen får i uppdrag att se över ett antal utbildningsplaner
vid universitet och högskolor där utbildning i motionens syfte kan
integreras.

1982/83:1387 av Ulla Tillander (c) och Karl Boo (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utökning av antalet platser förlagda till företag etc., med avsikt att
för hantverks-, lärlings- och verkstadsutbildning ta till vara den outnyttjade
utbildningskapaciteten som här finns.

1982/83:1391 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att att riksdagen
med ändring i proposition 1982/83:100 under anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor anvisar ett med 70000000 kr. till 4328000000 kr. förhöjt
anslag.

1982/83: 1394 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär sådana ändringar i skolöverstyrelsens författningssamling att sista
ansökningsdagen för vissa lantbrukskurser bestäms till den 1 september.

1982/83: 1383 av Olle Westberg m.fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/
83: 1582 — såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningarna för att lokalisera utbildningen kring torvutvinning
till skogsbruksskolan i Ljusdal.

1982/83: 1638 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/
83: 1636 - vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av elevers
arbetsrättsliga ställning och förslag till lagändring i enlighet med vad som
anförs i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en översyn av
lärlingars arbetsrättsliga ställning i enlighet med vad som anförs i motionen.

UbU 1982/83: 21

1982/83: 1642 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett system för lärlingsutbildning,
som är så okomplicerat och smidigt som möjligt.

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att företag som har
ungdomar under organiserad utbildning befrias från samtliga sociala avgifter
för dessa ungdomar.

1982/83: 1653 av Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av samordnad utbildningsplanering inom
jord-, skogs- och trädgårdssektorn (JST-sektorn),

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
vid utarbetandet av anmäld proposition beakta vad i motionen anförts om
kommunal vuxenutbildning inom jord-, skogs- och trädgårdsområdet (JSTområdet),

3. att riksdagen beslutar att som sin mening uppmärksamma regeringen
på sambandet gymnasieskola-högskola inom jord-, skogs- och trädgårdssektorn
(JST-sektorn) och därav föranledda samordningsbehov,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om program för regional utveckling m. m. som förutsättning
för fortbildning och lokal skolutveckling inom jord-, skogs- och trädgårdssektorn
(JST-sektorn),

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om precisering av skolöverstyrelsens uppdrag att se
över olika lantbruksutbildningar.

1982/83: 1674 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen
1982/83: 1669 - såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar att i skrivelse till regeringen begära att ett
samlat handlingsprogram beträffande utbildningsfrågor inom dataområdet
utarbetas,

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande inriktning av datalära i ungdomsskolan och
på högskolan.

1982/83: 1867 av Göran Allmér (m) och Hans Nyhage (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inriktningen av planeringsramarna vad avser gymnasieskolans dimensionering.

1982/83: 1874 av Claes Elmstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
gymnasial lärlingsutbildning.

1982/83: 1875 av Ingvar Eriksson (m) och Per Stenmarck (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om en breddad yrkes- och
hantverksutbildning.

UbU 1982/83:21

1982/83:1896 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
om permanentning av friidrottslinjen vid gymnasiet i Haparanda.

1982/83:1902 av Rune Rydén m. fl. (m, s, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts om
dimensionering och lokalisering av gymnasieskolans humanistiska linje.

1982/83: 1904 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen snarast utreder frågan om datautbildning i grund- och
gymnasieskolan och inom vuxen- och lärarutbildningen.1

1982/83: 1906 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om en översyn
av utbildningen inom rennäringen.

1982/83:2130 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga yrkas

I. att riksdagen begär att regeringen upprättar en plan för det offentliga
utbildningssystemet i enlighet med vad som anförts i motionen,2

1982/83:2152 av Margot Wallström m.fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1982/83:2150 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att effekterna av s. k. ”lärarlösa lektioner” bör undersökas som
ett första steg mot avskaffande.

1982/83:2272 av Rune Ångström m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett lönebidragssystem
för lärlingsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1982/83:2277 av Per Unckel m.fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1982/83:2273
— såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stimulansbidrag till kommuner i Norrbottens län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om särskilt försök med vissa högre specialkurser.

1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83: 17.

: Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83:23.

UbU 1982/83:21

Utskottet

Dimensionering m. m.

Riksdagen beslutade år 1981 att ett nytt system för dimensionering av
gymnasieskolan skall tillämpas fr. o. m. budgetaret 1983/84 (prop. 1980/
81:107, UbU 1980/81:38. rskr 1980/81:395). Det nya systemet innebär
bl. a. att elevplatsramar i gymnasieskolan fastställs för tre budgetår i sänder.
I planeringssystemet ingår riksramaroch länsramar. Ramarna anges i
årselevplatser, vilket innebär att en intagningsplats på en två-, tre- eller
fyraårig studieväg motsvarar två. tre resp. fyra årselevplatser. Riksramar
fastställs av regeringen med stöd av riksdagens beslut. Skolöverstyrelsen
(SÖ) fördelar årselevplatserna i riksramarna mellan länsskolnämnderna i
form av länsramar. Inom länsramarna bestämmer länsskolnämnderna det
antal intagningsplatser som varje kommun och landstingskommun får inrätta.

Riksramar och länsramar fastställs dels för var och en av sex utbildningssektorer.
dels för sådana specialkurser som inte förs till någon sektor.
Till någon av de sex utbildningssektorerna förs sådana utbildningar som
ges på linjer och på sådana specialkurser som omfattar minst ett läsår och
som inte förutsätter vare sig annan utbildning än grundskolan eller viss
ålder för tillträde samt utbildningar inom ramen för gymnasial lärlingsutbildning.
Utanför sektorsindelningen står sådana studievägar som ingår i
gymnasieskolans lilla ram, dvs. sådana specialkurser som är kortare än ett
läsår eller som kräver tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder för
tillträde samt kurser för invandrarungdom.

I proposition 1982/83: 100 tas frågan upp om hur lillo romen skall hanteras
i planeringssystemet. Föredragande statsrådet föreslår att alla specialkurser
som bygger enbart på grundskolan skall föras till sektorsramarna.
Utöver sektorsramarna bör finnas särskilda ramar för dels högre specialkurser,
dels övriga ej grundskoleanknutna specialkurser, dels invandrarkurser.
Förändringen föreslås ske budgetåret 1985/86.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i propositionen har anförts om
en omläggning av studievägarnas fördelning mellan å ena sidan sektorsramarna
och å andra sidan den s. k. lilla ramen.

För att maximalt kunna utnyttja tilldelade resurser föreslås i proposition
1982/83: 100 att länsskolnämnderna bör kunna göra den omfönlelninft man
finner lämplig or överblivna platser mellan sektorerna inom sina resp.
länsramar. På liknande sätt bör länsskolnämnderna efter godkännande av
SÖ också kunna göra viss omfördelning sinsemellan av överblivna årselevplatser
för att beviljade totalramar skall kunna utnyttjas bättre.

Utskottet tillstyrker förslaget.

UbU 1982/83:21

Mot bakgrund av den aktuella arbetsmarknadssituationen för ungdomar
diskuteras utförligt i proposition 1982/83: \W förutsättningarna för gymnasieskolans
planering. Föredragande statsrådet återger vad SÖ i sin anslagsframställning
har påpekat om de komplexa sambanden mellan utbildning
och yrke samt mellan utbildningens innehåll och dimensionering å ena
sidan och arbetsmarknaden å den andra. Det finns enligt SÖ flera skäl som
talar för försiktighet vid tillämpningen av en strikt arbetsmarknadsbaserad
utbildningsplanering, dvs. en utbildningsplanering baserad i huvudsak på
yrkesprognoser. 1 propositionen hänvisas också till utbildningsekonomiska
utredningens (U 1981:03) informationsskrift Utbildning, produktion.
samhälle vari bl. a. understryks att osäkerhet om framtiden försvårar
så långsiktiga beslut som utbildningsplanering innebär.

För egen del anför föredragande statsrådet att det dominerande problemet
för utbildningspolitiken kommer under 1980-talet att vara att söka
tillfredsställa utbildningsintresset hos och arbetslivsförberedelsen för de
stora ungdomskullarna. För att finna lösningar som kan tillgodose både de
enskilda elevernas önskemål och samhällets och arbetslivets behov har det
visat sig alltmer nödvändigt att se de åtgärder som vidtas inom främst
gymnasieskolan (linjer, specialkurser, högre specialkurser) och åtgärder
inom högskolans grundläggande utbildning i ett sammanhang. Båda utbildningsformerna
ger var för sig eller i kombination med varandra ungdomen
förberedelser för yrkesverksamhet. Med hänvisning till vad SÖ och utbildningsekonomiska
utredningen harangett pekar föredragande statsrådet
på att det finns betydande svårigheter när det gäller att planera gymnasieskolan
så att den utbildning som individen får verkligen leder till en säker
sysselsättning. Det understryks att de prognoser som utbildningsplaneringen
bygger på är osäkra.

1 proposition 1982/83: 100 preciseras de faktorer som bör vägas in vid
dimensioneringen av gymnasieskolan. De är ungdomarnas intresse av olika
utbildningar, den kunskap som nu finns om arbetsmarknadens behov
samt kommunernas möjligheter att anordna utbildning.

För att göra det möjligt för fler ungdomar att få en utbildningsplats
föreslås att totaldimensioneringen av gymnasieskolans grundskoleanknutna
studievägar om minst ett läsår bör vara 108,6% av antalet 16-åringar.
För budgetåret 1983/84 innebär det 132800 intagningsplatser (313960 årselevplatser).
När det gäller omfattningen av skilda sektorer föreslår föredragande
statsrådet en fortsatt begränsning av den humanistiska och samhällsvetenskapliga
sektorn (HS-sektorn). För den ekonomiska och merkantila
sektorn (EM-sektorn) föreslås en ökning med 3 300 intagningsplatser
i förhållande till budgetpropositionen 1982 samtidigt som en minskning
med 2000 platser förordas på den tekniska och industriella sektorn
(Tl-sektorn). Detta sker i syfte att mer anpassa dimensioneringen till vad
som synes möjligt att anordna för kommunerna. Av samma skäl föreslås en
viss minskning av jordbruks- och skogsbrukssektorn (JST). Lilla ramen

UbU 1982/83:21

föreslås omfatta 35 130 årsele vplatser, varav 8 630 årselevplatser avser
högre specialkurser och I 000 årselevplatser avser kurser för invandrarungdom.

I proposition 1982/83: 100 erinras om det alternativ till högskoleutbildning
som utgörs av den påbyggnadsutbildning i form av höprc specialkurser
som finns inom gymnasieskolan. Med anledning av vissa initiativ i
Västernorrlands, Jämtlands och Södermanlands län avseende högre specialkurser
och i syfte att främja utvecklingsarbetet med dessa kurser förordar
föredragande statsrådet att beslut om högre specialkurser i vissa fall får
fattas på regional nivå. Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som
anförs om särskilt försök med vissa högre specialkurser.

I proposition 1982/83: 120 anmäler föredragande statsrådet att försöksverksamheten
med regionalt utvecklingsarbete med högre specialkurser
bör få gälla även i Norrbottens och Västerbottens län.

1 ett antal motioner behandlas frågan om riktlinjer för gymnasieskolans
dimensionering.

Elevernas önskemål om utbildning måste enligt vad som anförs i motion
1982/83:581 i högre grad styra dimensioneringen av gymnasieskolans
linjer. Motionärerna menar att elevernas val av utbildningsväg oftast är
bättre anpassat till möjligheterna att få arbete än försök från statsmakternas
sida att anpassa dimensioneringen efter tillgängliga arbetsmarknadsprognoser.
Dimensioneringstalen för gymnasieskolans olika sektorer bör
inte definitivt få låsa den slutliga utläggningen av gymnasieplatser. I motionen
förordas att SO ges ökade möjligheter att anpassa dimensioneringen av
gymnasielinjerna efter elevernas önskemål (yrkande 11).

Beträffande JST-sektorn erinras i motion 1982/83: 1653 att antalet skolenheter
inom sektorn är relativt litet; de är fördelade i stort sett med 2—3
skolor i varje län. Det förhållandet innebär enligt motionärernas mening att
det är särskilt viktigt att inom JST-sektorn planera, samordna och utnyttja
alla tillgängliga resurser så väl som möjligt (yrkande I).

1 motion 1982/83:1902 uttrycks farhågor för att förekomsten av gymnasieskolans
humanistiska linje - som numera är den enda linjen som ger en
bred språklig utbildning - kan komma att minska och att därmed underlaget
för rekrytering till bl.a. språkutbildning på högskolenivå påverkas
negativt. Motionärerna menar att den exemplifiering som görs i proposition
1982/83: 100 (s. 302) på bristande samstämmighet mellan genomgången
studieväg och yrkesverksamhet omedelbart efter gymnasieskolan är missvisande
och kan leda till att länsskolnämnderna vid fördelningen av länsramarna
mellan kommunerna alltför mycket begränsar tilldelningen av
platser på humanistisk linje. Det skulle kunna leda till en allvarlig utarmning
av språkutbildningen i vårt land. Motionärerna förordar att linjen inte
tillåts omfatta mindre än 3800 intagningsplatser i årskurs I budgetåret
1983/84 och att den bör finnas på varje gymnasieort.

Med hänvisning till det stora antalet sökande till studievägar inom JST -

UbU 1982/83:21

sektorn och till att utbildningarna där i stor utsträckning leder till arbete
föresläs i motion 1982/83:948 yrkande 19 (i denna del) att sektorn för
budgetaret 1983/84 beräknas för en intagning av 2700 elever.

Utskottet har i det föregående erinrat om vad som i proposition 1982/
83: 100 anförs om de grundläggande förutsättningarna för planeringen av
gymnasieskolan och om riktlinjer för gymnasieskolans dimensionering. I
likhet med regeringen har utskottet klart för sig svårigheterna att i nuvarande
läge med stora ungdomskullar och en svår arbetsmarknadssituation
erbjudit alla ungdomar utbildning som både tillmötesgår deras intresse och
tillförsäkrar dem arbete efter utbildningen. Utskottet kan inte inse att
förslaget i motion 1982/83: 581. som utskottet uppfattar det. att låta elevernas
önskemål om utbildning bli den dominerande faktorn för dimensioneringen
av gymnasieskolan skulle lösa problemen. Utskottet ansluter sig till
regeringens uppfattning att ungdomarnas intresse av olika utbildningar
skall vägas mot vad som är känt om arbetsmarknadens behov och kommunernas
möjligheter att anordna utbildningar. Med detta avstyrks yrkande
11 i motion 1982/83:581.

Beträffande det i motion 1982/83: 1653 anförda behovet av samordnad
utbildningsplanering inom JST-sektorn hänvisar utskottet till att planeringen
av gymnasieskolan nu i ökad utsträckning görs på regional nivå. Detta
bör underlätta den bättre samordning av insatserna inom JST-området som
motionärerna begär. Riksdagen bör med hänvisning härtill avslå motion
1982/83: 1653 yrkande I.

Med anledning av de farhågor för att somliga g-orter vid en minskning av
HS-sektorn kan komma att stå utan humanistisk linje som uttrycks i
motion 1982/83: 1902 vill utskottet anföra följande.

I det föregående har utskottet översiktligt redogjort för innebörden av
det nya planeringssystemet för gymnasieskolan när det gäller fördelningen
av elevplatser till länsskolnämnderna och kommunerna. Nämnderna erhåller
platser (länsramar) sektorsvis. Tilldelning ur länsramarna sker efter
ansökan av kommunens skolstyrelse eller landstingskommunens utbildningsnämnd.
Länsskolnämnden bestämmer det antal intagningsplatser
som varje kommun i länet får inrätta för varje studieväg (jfr SFS 1982: 171).

HS-sektorn omfattar enligt förslaget i proposition 1982/83: 100 sammanlagt
20600 intagningsplatser. Bortsett från musiklinjen, som budgetåret
1983/84 beräknas omfatta oförändrat 270 intagningsplatser. är den humanistiska
linjen den klart minsta linjen på HS-sektorn. SÖ har för budgetåret
1983/84 beräknat antalet intagningsplatser till 3800 på linjen. För den
samhällsvetenskapliga linjen är motsvarande tal 6600 och för den sociala
linjen 9900.

Det nya planeringssystemet innebär bl. a. att statsmakterna i sina beslut
inte längre anger den beräknade omfattningen av varje linje. 1 proposition
1980/81: 107 om den statliga skoladministrationen m. m. angavs att kapaciteten
på enskild studieväg endast i undantagsfall borde låsas genom cen -

UbU 1982/83:21

trala beslut. Centrala önskemål att påverka dimensioneringen av viss studieväg
borde i första hand tillgodoses genom allmänna riktlinjer (prop. s.
34).

Med hänvisning bl. a. till vad som i motionen anförs om värdet av en
bred språklig utbildning i gymnasieskolan och om underlaget till högskoleutbildning
i språk utgår utskottet från att ansvariga regionala och lokala
myndigheter genom sina beslut inte i nämnvärd omfattning förändrar den
nuvarande spridningen av den humanistiska linjen. Detta bör vara en
riktlinje. Utskottet anser det emellertid inte påkallat att riksdagen nu vidtar
några särskilda åtgärder. Erfarenheterna av det nya planeringssystemet är
ännu mycket ringa. Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrker
utskottet motion 1982/83: 1902.

När det gäller dimensioneringen av gymnasieskolan för budgetaret 1983/
84 ansluter sig utskottet till regeringens förslag om totaldimensionering.
Vad gäller fördelningen av platserna på de skilda sektorerna noterar utskottet
att det för JST-sektorns del visserligen sker en minskning i förhållande
till förslaget i budgetpropositionen 1982, men att en viss ökning har
gjorts i nu föreliggande proposition i förhållande till den faktiska utläggningen
för budgetåret 1982/83. Ökningen har enligt föredragande statsrådet
anpassats till vad som bedömts möjligt att genomföra. Riksdagen bör med
hänvisning härtill avslå motion 1982/83:948 yrkande 19 i denna del. Utskottet
föreslår vidare att riksdagen beträffande ramar för elevplatser i
gymnasieskolan för budgetåret 1983/84 godkänner vad som har förordats i
proposition 1982/83: 100.

Riksdagen bör i enlighet med förslaget i proposition 1982/83: 100 bemyndiga
regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar - för
budgetåret 1983/84 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan
utökas.

Utskottet, som i det föregående har berört de högre specialkurserna, har
inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört om särskilt
försök med vissa sådana kurser.

I motion 1982/83:2277 (motivering i motion 1982/83: 2273). vilken har
väckts med anledning av proposition 1982/83: 120, anför motionärerna att
det är svårt att se behovet av nya högre specialkurser som speciellt riktar
sig mot Norrbottens nuvarande arbetsmarknad. Försöksverksamheten bör
enligt motionärerna i stället syfta till att tillföra näringslivet i Norrbotten
sådan kompetens som i dag saknas, t. ex. inom data- och elektronikområdena
(yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet peka på att de högre
specialkurser som det nu är fråga om avser att ge ungdomar med tidigare i
huvudsak teoretisk utbildning en mera yrkesinriktad utbildning. Den anknytning
till det regionala näringslivet som åsyftas med den planerade
försöksverksamheten skall självfallet medverka till att utveckla regionens

UbU 1982/83:21

näringsliv och därmed också kunna bidra till att hindra en fortsatt alltför
ensidig inriktning av näringslivet genom en förnyelse pä exempelvis de
områden som nämns i motionen. Enligt utskottets uppfattning är yrkande 2
i motion 1982/83:2277 tillgodosett genom förslaget i proposition 1982/
83: 120. varför yrkandet bör avslås av riksdagen. Utskottet har därmed
inget att erinra mot vad som i propositionen anförs om ett särskilt försök
med vissa högre specialkurser.

Beträffande planeringsramarna för budgetåren 1984/85 och 1985/86 föreslås
i proposition 1982/83: 100 en oförändrad ambitionsnivå i fråga om
antalet intagningsplatser i förhållande till antalet 16-åringar. Dessa beråknas
under den aktuella perioden minska med sammanlagt 13 200. Vidare
förordas en fortsatt inriktning mot ökade ramar för de ekonomiska och
merkantila samt de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. För
JST-sektorn sker en minskning budgetåret 1984/85 i förhållande till förslaget
i budgetpropositionen 1982 och en viss ytterligare minskning budgetåret
1985/86 jämfört med budgetåret 1984/85.

I motion 1982/83:948 (yrkande 19 i denna del) föreslås att JST-sektorn
bör omfatta 2700 intagningsplatser även budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Statsmakterna bör enligt motion 1982/83: 1867 ägna större uppmärksamhet
åt den långsiktiga inriktningen av olika utbildningssektorers omfattning
vid dimensioneringen av gymnasieskolan. Motionärerna menar vidare att
den hänsyn till ungdomarnas intresse som föredragande statsrådet säger
sig vilja ta inte avspeglas i förslaget om den fortsatta minskningen av HSsektorn.
De skäl som anförs för dimensioneringen av EM-sektorn finner
motionärerna inte övertygande. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag till ramar för budgetåren 1984/85 och 1985/86 som bättre
tillgodoser ungdomarnas intressen.

Det har av det föregående framgått att det är svårt att erbjuda sådan
utbildning åt alla ungdomar som med säkerhet leder till ett arbete för vilket
man är utbildad. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att
det inom EM-sektorn och den tekniska och naturvetenskapliga sektorn
(TN-sektorn) finns utbildningar som i och för sig är teoretiskt inriktade,
men ändå ger god förberedelse för att gå ut på arbetsmarknaden. Det är
viktigt att SÖ - som det framhålls i proposition 1982/83:100 - ägnar
särskild uppmärksamhet åt den närings- och industripolitiska utvecklingen
som grund för den långsiktiga planeringen av gymnasieskolan. Av utskottets
ställningstagande i det föregående till regeringens förslag om riktlinjer
för gymnasieskolans planering framgår också att utskottet är ense med
regeringen om att ungdomarnas intresse för utbildningar bör vägas mot
aktuell kunskap om arbetsmarknaden och kommunernas möjligheter att
anordna utbildningar. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
1982/83: 1867.

Utskottet ansluter sig till förslaget i proposition 1982/83: 100 även i fråga

UbU 1982/83:21

om JST-sektorns storlek under budgetåren 1984/85 och 1985/86 och avstyrker
motion 1982/83:948 yrkande 19 i denna del.

Med hänvisning till det anförda föreslås riksdagen bifalla vad som i
proposition 1982/83: 100 har förordats om bemyndigande för regeringen att
fastställa planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåren
1984/85 och 1985/86.

F.n. utgår tillfälligt stimulansbidrag till kommunerna för varje nytillkommen
elev på de investeringskrävande utbildningarna inom industri och
hantverk. Regeringen föreslår att kommunerna skall kunna få detta bidrag
även för budgetåret 1983/84. Bidraget bör utgå i förhållande till utbildningens
längd, varvid utgångspunkten bör vara 6000 kr. för utbildning som
omfattar ett läsår.

Stimulansbidraget bör enligt motion 1982/83:948 yrkande 17 också kunna
användas som ett särskilt bidrag till arbetsgivare som erbjuder utbildningsplatser
i gymnasial lärlingsutbildning.

Utskottet har tidigare innevarande riksmöte avstyrkt ett likartat
motionsyrkande (mot. 1982/83:94, UbU 1982/83: 12). Med hänvisning till
vad utskottet då anförde och till riksdagens beslut (rskr 1982/83: 109)
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:948 yrkande 17 samt
godkänner de grunder för stimulansbidrag som har förordats i proposition
1982/83: 100.

I proposition 1982/83: 120 om utveckling i Norrbotten har föreslagits att
stimulansbidraget i Norrbottens län bör utgå även för andra årskursen,
dvs. uppgå till sammanlagt 12000 kr. per nyinrättad plats, om utbildningen
omfattar två läsår eller mera. Belopp som hänför sig till årskurs 2 avses
betalas ut endast för platser som utnyttjas i årskurs 2, när denna aktualiseras
budgetåret 1984/85. Då kostnadskonsekvenserna inträffar först budgetåret
1984/85, anser föredragande statsrådet att regeringen bör hemställa
om medel för ändamålet i budgetpropositionen 1984.

I motion 1982/83:2277 (motivering i motion 1982/83: 2273), vilken har
väckts med anledning av proposition 1982/83: 120, förordas att det föreslagna
utökade stimulansbidraget till kommunerna i Norrbottens län också
får utnyttjas för den gymnasiala lärlingsutbildningen (yrkande 1).

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört vid sitt
ställningstagande till motion 1982/83:948 yrkande 17 avstyrks motion 1982/
83:2277 yrkande 1. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i
proposition 1982/83: 120 har förordats om särskilda grunder för stimulansbidrag
till kommuner i Norrbottens län.

Åtgärder för elever med särskilda behov

Åberopande undersökningar som bl. a. visar hur stor förekomsten är av
studieavbrott i gymnasieskolan bland invandrarungdomarna, speciellt i
Stockholms län, hemställs i motion 1982/83:1379 om åtgärder för att tillgodose
invandrarelevernas speciella behov.

UbU 1982/83:21

Utskottet finner att motionens yrkande spänner över ett brett spektrum.
Sprak-och kulturarvsutredningen (U 1981:04, SKU) har enligt sina direktiv
att överväga en rad frågor som berör invandrarungdomarnas utbildningssituation,
även sävitt avsergymnasieskolan. Förslag från utredningen
kan väntas våren 1983. 1 avvaktan på utredningens förslag och ärendets
fortsatta beredning är utskottet inte nu berett att föreslå nya särskilda
åtgärder i enlighet med syftet i motion 1982/83:1379. Riksdagen bör därför
avslå motionen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen för
extra undervisning i svenska samt hemspråksundervisning och studiehandledning
pä hemspråk för invandrare i proposition 1982/83: 100 beräknar
särskilda medel om sammanlagt 16 740(MM) kr. för budgetåret 1983/84.

I motion 1982/83: 1373 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att i gymnasieskolan betyg skall ges också i ämnet svenska
sorn främmande sprak.

Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte ett likalydande motionsyrkande
(mot. 1981/82: 1794. UbU 1981/82: 18). Med hänvisning till vad
utskottet då anförde föreslår utskottet att riksdagen avslär motion 1982/
83: 1373.

Den gymnasiala utbildningen för döva ockt gravt hörselskadade i Örebro
behandlas i motion 1982/83: 1360. Motionärerna finner det otillfredsställande
att flera av de lärare som handhar undervisning för döva och gravt
hörselskadade inte har speciallärarutbildning. Riksdagen föreslås medge
att 20 tjänster förbehållna lärare med speciallärarutbildning för döva och
gravt hörselskadade får inrättas vid gymnasieskolan i Örebro fr. o.m.
läsåret 1983/84 (yrkande 2).

Integrationskommittén (U 1978:07), som har slutfört sitt arbete, har i en
departementspromemoria (Ds U 1979: 14) framlagt förslag som ligger i linje
med motionens yrkande. Kommitténs förslag bereds f. n. inom regeringskansliet.
Med hänvisning härtill avstyrks motion 1982/83:1360 yrkande 2.

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 1982/83: 100 om viss utökning
av möjligheterna till mindre studiekurs.

Läroplansfrågor m. m.

Fr. o. m. innevarande läsår förekommer reguljärt på vissa gymnasieorter
en gruppvis anordnad verksamhet med kombination av gymnasiestudier
och elitidrott i syfte att underlätta för ungdomar som bedriver intensiv
idrottsträning att kombinera detta med studier i gymnasieskolan (prop.
1981/82: 100 bil. 12, UbU 1981/82: 18 och 23, rskr 1981/82:252). För verksamheten
utgår statsbidrag. SÖ har föreslagit att denna verksamhet kompletteras
med möjlighet för de intensivt tränande gymnasieskolelever som
har tillfredsställande träningsförhållanden på hemorten att individuellt

UbU 1982/83:21

kombinera specialidrott med stadier vid hemortens gymnasieskola. Föredragande
statsrådet anmäler i proposition 1982/83: 100 att hon för sin del är
beredd att i huvudsak biträda förslaget. Den nya verksamheten, som t. v.
bör ha försökskaraktär, avses äga rum inom en ram om 150 intagningsplatser
och med början budgetåret 1983/84. Inga statsbidrag föreslås utgå
till lärarlöper för den del av verksamheten som avser specialidrott.

Utskottat har inget att erinra mot vad som i proposition 1982/83:100 har
anförts i nu berört hänseende.

I motion 1982/83:967 erinras om verksamheten med kombination av
gymnasjesHplstudier och elitidrott på vissa gymnasieorter samt förslaget
om ny försöksverksamhet med kombination av specialidrott med studier
vid hemortens gymnasieskola. Mot bakgrund härav framförs den meningen
att det är angeläget och rimligt att också andra talanger än sådana inom
idrotten ges möjlighet att utvecklas i en liknande försöksverksamhet. Elever
som har speciella förutsättningar för t. ex. musik, sång, matematik,
fysik, språk, dans eller teckning bör på motsvarande sätt få utveckla dessa.
Motionärerna föreslår att 150 intagningsplatser med denna inriktning bör
avsättas för försöksverksamhet med kombination av specialintresse och
stadier vid hemortens gymnasieskola fr. o. m. den 1 juli 1983 (yrkande 9).

För att säkerställa tillgången på en god musikerkader föreslås i motion
1982/83:759 att möjligheter skapas för att inom gymnasieskolans ram,
oavsett linje eller specialkurs, kunna erhålla en kvalificerad musikutbildning.
Motionärerna anför som exempel att elev skulle kunna få byta ut tre
veckotimmar mot undervisning i musik och hemställer att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en vidgad musikutbildning i gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om att gymnasieutredningen
i sitt principbetänkande En reformerad gymnasieskola (SOU
1981:96) lag) fram förslag om tilläggskurser inom ramen för kursplanen i de
grundläggande studierna. Utöver obligatoriska tilläggskurser bör elev enligt
utrednipgen kunna välja tilläggskurser mera fritt med hänsyn till intresseinriktning
och förutsättningar i övrigt. Utredningen föreslår vidare obligatoriska
fördjupningsstudier i de långa studieprogrammen. Fördjupningsstudierna
skall vara inriktade mot särskilda intresseområden inom ämnet
eller mot ämnesövergripande teman. Utredningens förslag bereds f. n.
inom regeringskansliet. Med hänvisning till det pågående beredningsarbetet
föreslår utskottet a(t riksdagen avslår motionerna 1982/83:967 yrkande
9 och 1982/83:759.

1 motionerna 1982/83:406 (i denna del), 1982/83:586 och 1982/83: 1896
har väckts yrkanden vilka alla avser förslag om lokalisering av verksamhet
med kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott till vissa i motionerna
angivna orter.

När verksamheten med kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott
beslutades av riksdagen år 1977, bestämdes bl. a. att SÖ i samverkan
2 Riksdagen 1982183. 14 sand. Nr 21

UbU 1982/83:21

med Riksidrottsförbundet skulle bestämma lokalisering, dimensionering
och inriktning på idrottsgren (prop. 1976/77: 100 bil. 12, UbU 1976/77: 17,
rskr 1976/77: 158). Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionerna
1982/83:406 i denna del, 1982/83: 586 och 1982/83:1896.

Då riksdagen även i övriga fall inte brukar ta ställning till lokalisering av
studieväg, avstyrker utskottet även den del av motion 1982/83:406 som
avser förslag om lokalisering av kemiteknisk gren civ fyraårig teknisk linje
till Ystad.

1 motion 1982/83:762 föreslås att utbildning i ämnet mediakommunikation
kommer till stånd i Torsby kommun. Utbildningen bör ges såsom ett
alternativämne på de tre- och fyraåriga linjerna och omfatta fem veckotimmar
per årskurs.

Då det inte ankommer på riksdagen att besluta om enstaka utbildningar
på vissa bestämda orter avstyrker utskottet motion 1982/83:762. Utskottet
vill i sammanhanget peka på att visst utrymme för initiativ till nya ämnen
av den art som föreslås i motionen ges vid den pågående försöksverksamheten
med ramtimplaner.

Riksdagen beslöt år 1981 om självstudietimmar i gymnasieskolan. De
borde få förekomma i årskurs 3 av de treåriga linjerna (under högst fem
veckotimmar), i årskurserna 3 och 4 på fyraårig teknisk linje (under högst
fem resp. sex veckotimmar) samt i årskurs 2 av de tvååriga ekonomiska,
sociala och tekniska linjerna (under högst tre veckotimmar) (prop. 1981/
82: 14. UbU 1981/82:5, rskr 1981/82: 112). 1 riksdagens beslut angavs att
självstudietimmarna borde kunna reduceras i antal eller helt tas bort, om
skolorna så önskade. Detta kunde ske genom att skolorna för handledning
tar i anspråk dels de medel som frigörs, om man inte i alla lägen förordnar
vikarier för kortare tid, dels delar av vissa förstärkningsresurser.

1 motion 1982/83: 1391 (i denna del) anförs att de ämnen som framför allt
drabbas av de s. k. lärarlösa lektionerna är svenska och samhällskunskap,
två ämnen som är av stor betydelse för den samhälleliga utvecklingen och
den allmänna förståelsen och tillämpningen av nya betydelsefulla naturvetenskapliga
landvinningar. Eleverna bör inte utsättas för experiment av
denna art. I motion 1982/83: 967 begärs att regeringen vidtar åtgärder så att
alla skolor kan undvika ”lärarlösa lektioner” utan att behöva ta i anspråk
den fria resursen. Regeringen bör återkomma med förslag om åtgärder som
kan komma i fråga från den 1 juli 1984 (yrkande 7). 1 motion 1982/83: 2152
slutligen förordas att de lärarlösa lektionerna bör avskaffas, och motionärerna
begär att effekterna av s. k. lärarlösa lektioner bör undersökas som
ett första steg mot avskaffande (yrkande 1).

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att de s. k.
lärarlösa lektionerna kan avskaffas, eftersom utskottet inte kan dela upplänningen
att de är motiverade av pedagogiska skäl. Av statsfinansiella
skäl anser sig utskottet inte kunna förorda ett avskaffande av självstudie -

UbU 1982/83:21

timmarna med verkan fr. o. m. budgetåret 1983/84. Utskottet utgår emellertid
från att regeringen lägger fram förslag om att självstudietimmarna
avskaffas så snart det ekonomiska utrymmet medger detta. Statsrådet
Hjelm-Wallén har den 1 februari 1983 i svar på en fråga (1982/83:236) i
kammaren meddelat att arbetet med att finna en tillfredsställande lösning
på frågan om självstudietimmarna kommer att ges hög prioritet i beredningen
av 1984 års budgetproposition (RD 1982/83:70 s. 44f.).

Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att regeringen genom
beslut den 10 februari 1983 uppdragit åt SÖ att utifrån hittills vunna
erfarenheter av den friare resursanvändningen i gymnasieskolan och till
hjälp för skolornas planering inför läsåret 1983/84 komplettera det preliminära
service- och informationsmaterial om friare resursanvändning och
självstudier i gymnasieskolan som SÖ tidigare utarbetat på uppdrag av
regeringen. Materialet borde innehålla konkreta exempel på lokala lösningar
och modeller som kan bevara så många lektioner som möjligt lärarledda
utan att hjälpen till elever med svårigheter försvagas. Uppdraget skulle
genomföras så, att materialet kunde vara gymnasieskolorna till handa
senast den 10 mars 1983. Utskottet har erfarit att utbildningsdepartementet
i särskilda anvisningar för anslagsframställningen inför budgetåret 1984/85
givit SÖ i uppdrag att i sin anslagsframställning pröva och redovisa omprioriteringar
inom sitt verksamhetsområde så att eleverna kan få lärarhandledning
även under den del av självstudietiden som hittills normalt
varit lärarlös.

Riksdagen föreslås med hänvisning till det anförda avslå motionerna
1982/83:967 yrkande 7, 1982/83:1391 i denna del och 1982/83:2152 yrkande
1.

I motion 1982/83:963 hemställs att riksdagen av regeringen begär att
möjligheter skapas för elever på naturvetenskaplig och fyraårig teknisk
linje att utföra specialarbete som en naturlig del av utbildningen i sista
årskursen.

Utskottet vill med anledning av motionen peka på att möjligheter att
utföra ett eget, självständigt arbete finns redan i dag för alla elever. Ett
sådant arbete skall enligt riksdagens ovan nämnda beslut om självstudietimmar
krävas av eleverna i den mån de inte har självstudietimmar (UbU
1981/82:5, s. 10). Utskottet avstyrker härmed motion 1982/83:963.

I motionerna 1982/83:389, 1982/83:458, 1982/83:598 och 1982/83:1356
föreslås att ämnet religionskunskap skall ha 2,5 veckotimmar på timplanen
för de tre- och fyraåriga linjerna.

Vid behandlingen av proposition 1981/82: 14 om förändringar av gymnasieskolans
utformning m. m. beslöt riksdagen bl. a. att minska timtalet för
ämnet religionskunskap på treårig ekonomisk och fyraårig teknisk linje
samt på variant av naturvetenskaplig linje från i propositionen föreslagna
2,5 veckotimmar till den då gällande timplanens 2 veckotimmar (UbU

UbU 1982/83:21

1981/82:5, rskr 1981/82: 112). Riksdagens beslut innebär alltså ingen förändring
av timtalet för religionskunskap på ifrågavarande studievägar jämfört
med läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70). Skälet till beslutet varatt
bl. a. genom den åtgärden återställa timtalet för historieämnet till vad som
vid tiden för riksdagsbeslutet gällde för de nu nämnda studievägarna. Med
hänvisning till vad utskottet i sitt betänkande UbU 1981/82:5 (s. 5 f.)
anförde i frågan föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1982/
83:389, 1982/83:458. 1982/83:598 och 1982/83:1356.

1 motion 1982/83: 1380 anförs att kunskap i ekologi och kännedom om de
naturlagar som styr de olika livsorganismernas utveckling är bristfällig
eller saknas i många utbildningar i dag. Motionären hemställer om åtgärder,
bl. a. avseende antagningsbestämmelserna till högskolan, så att undervisning
i biologi med inriktning mot ekologi kan bli obligatorisk i större
utsträckning i utbildningsväsendet, inte minst på fyraårig teknisk linje.

Vid behandlingen av proposition 1981/82: 14 om förändringar av gymnasieskolans
utformning m.m. diskuterade utskottet bl.a. samhällskunskapsämnets
och biologiämnets ställning på timplanen för fyraårig teknisk
linje. Regeringen hade i propositionen föreslagit en minskning från fem till
tre timmar i samhällskunskap för att ge utrymme för biologi i årskurs 2.
Utskottet uttalade med anledning av förslaget följande:

Utskottet, som inser värdet av att blivande tekniker genom

förslaget bl. a. får utbildning i ekologi, är samtidigt medvetet om att inte så
få elever från teknisk linje senare väljer utbildningar inom högskolan som
kräver särskild behörighet i ämnet samhällskunskap, dvs. enligt dagens
krav en kurs om minst fem veckotimmar i ämnet. För att elever som så
önskar skall kunna få denna särskilda behörighet bör enligt utskottets
mening eleverna på teknisk linje i årskurs 2 kunna välja 2,5 veckotimmar
samhällskunskap i stället för de i propositionen föreslagna 2 veckotimmarna
biologi. (UbU 1981/82:5 s. 6).

Utskottet hänvisar till detta uttalande och erinrar om att elev som inom
ramen för den fyraåriga tekniska linjen har valt ett av ämnena biologi och
samhällskunskap kan studera det andra ämnet som utökad studiekurs. När
det gäller den i motionen önskade utbildningen på högskolenivå vill utskottet
erinra om att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) f. n. ser över
samtliga utbildningsplaner. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1982/83: 1380.

1 motionerna 1982/83: 1354 och 1982/83: 1906 begärs en översyn av utbildningen
för renskötsel och att utbildningen lokaliseras till Jokkmokk.

Utskottet har erfarit att intresset för den befintliga tvååriga specialkursen
för rennäring är ringa. Då det ankommer på SÖ att i samråd med resp.
yrkesnämnd göra de förändringar i utbildningen som kan vara motiverade
samt att lokalisera sådan utbildning, avstyrker utskottet motionerna 1982/
83: 1354 och 1982/83: 1906.

UbU 1982/83:21

1 motion 1982/83: 1583 yrkande 3 begärs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för
att lokalisera utbildning i torvhantering till Ljusdal.

Då riksdagen inte brukar besluta om lokalisering av de gymnasiala
utbildningarna, bör riksdagen inte göra det begärda uttalandet. Utskottet
avstyrker därmed motionsyrkandet.

Förbättring av utbildning sam avser indrivning av fordringar krävs i
motion 1982/83:946.

Ett nytt läroplanssupplement för treårig ekonomisk linje på gymnasieskolan
fastställdes år 1982 (Supplement 82, Skolöverstyrelsen 1982) med
nya mål, huvudmoment och kommentarer (jfr SÖ-FS 1982: 192). Som
huvudmoment i ämnet rättskunskap ingår numera Indrivningar av fordringar.
Motion 1982/83:946 kan härmed anses tillgodosedd, varför den
avstyrks.

I två motioner tas frågan upp om utbildning på dataområdet. Ett samlat
handlingsprogram begärs i motion 1982/83: 1674 (yrkande 3). Utbildning i
datalära skall enligt motionärerna förenas med insikter och medvetenhet
om teknikens användning och dess konsekvenser för individ och samhälle.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts rörande fortsatt inriktning av datalära i ungdomsskolan och högskolan
(yrkande 4). Enligt motion 1982/83: 1904 (i denna del) bör regeringen
snarast utreda frågan om datautbildning i grund- och gymnasieskolan
och inom vuxen- och lärarutbildningen. Det behövs utbildning på bred
front för att datateknikens positiva möjligheter skall kunna tas till vara,
menar motionärerna.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang behandlat frågor som rör
utbildning på dataområdet. När det gäller den allmänna inriktningen av
insatserna på skilda nivåer i utbildningsväsendet hänvisar utskottet till sitt
betänkande UbU 1981/82: 28 om samordnad datapolitik. För gymnasieskolans
och vuxenutbildningens del har utskottet senast under innevarande
riksmöte i sina betänkanden UbU 1982/83:5 resp. 1982/83: 17 behandlat
hithörande frågor. Utskottet vill dock peka på några aktuella åtgärder som
avser gymnasieskolan. För gymnasieskolan har datalära tagits med som
huvudmoment i samtliga kursplaner i matematik. För samhällskunskap
pågår revidering av kursplanen, varvid datalära kommer att fogas in i
kursplanen. Undervisning om datorer och datoranvändning sker vidare i
tekniska ämnen. Datortillämpningar förutsätts i ekonomiska ämnen. SÖ
aviserar omfattande fortbildningsinsatser i datalära och datortillämpningar
för lärare i företagsekonomiska och kontorstekniska ämnen. Högre specialkurser
i ADB inom den ekonomisk-merkantila sektorn kommer att
anordnas fr. o. m. läsåret 1983/84. Vårterminen 1982 påbörjades en omfattande
fortbildning av lärare i matematik och samhällskunskap för undervisning
i datalära. Under en femårsperiod beräknas 15000 lärare fortbildas

UbU 1982/83:21

vid kurser omfattande 3—5 veckor under terminstid. Utskottet vill härtill
lägga att utskottet längre fram i detta betänkande tar ställning till ett förslag
att avveckla den hittillsvarande försöksverksamheten med datateknisk
variant på naturvetenskaplig linje och i stället föra in datakunskap som ett
reguljärt alternativämne på linjen.

Med hänvisning till vad utskottet här har redovisat avstyrker utskottet
motionerna 1982/83: 1674 yrkandena 3 och 4 samt 1982/83: 1904 i denna
del.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i proposition 1982/83: 100
anförs om försöksverksamhet med kost- och näringsinriktad gren på konsitmtionslinjen.

Försöksverksamhet m. m.

Regeringen föreslår att ett reguljärt system med alternativa timplaner
och B-form skall införas och ersätta försöksverksamheten med gymnasieskola
i glesbygd, benämnd särskild samordnad gymnasieskola, B-form
(SSG-B). Regulariseringen av verksamheten bör ske fr. o. m. budgetåret
1983/84.

I proposition 1982/83:100 redovisas fyra villkor i fråga om elevantal
vilka enligt SÖ måste vara uppfyllda för att statsbidrag skall utgå till
samtliga årskurser vid en SSG-B-enhet. Det andra av dessa villkor innebär
att antalet elever i årskurs 3 av de treåriga linjerna skall vara lägst 25.
Enligt utskottets uppfattning bör detta villkor för att årskurs 3 av de
treåriga linjerna skall kunna anordnas vid skolenheten med bibehållet
statsbidrag mjukas upp. Om elevantalet sjunker till lägst 20 och skolstyrelsen
gör sannolikt att nedgången är tillfällig bör årskurs 3 kunna bibehållas.
När det gäller skolor där årskurs 3 bör avvecklas till följd av att fastställda
villkor för statsbidrag för årskursen inte är uppfyllda för överskådlig tid
framöver bör enligt utskottets uppfattning de elever som har påbörjat
årskurs I. innan beslut om avveckling av årskurs 3 har fattats, få fullgöra
tredje årskursen vid enheten. Utskottet anser att det vid en nedläggning av
årskurs 3 bör vara möjligt för kommunen, om den så önskar, att för
ifrågavarande årskurs med statsbidrag anordna korrespondensundervisning
kombinerad med studiehandledning. Vad utskottet har anfört om
möjlighet att i vissa fall bibehålla årskurs 3 med alternativa timplaner och
B-form m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot de i proposition 1982/
83: 100 redovisade riktlinjerna, föreslår att riksdagen godkänner att ett
reguljärt system med alternativa timplaner och B-form införs.

För att möjliggöra en utvärdering av verksamheten vid Oshy samskola
biföll den dåvarande regeringen år 1981 en begäran att Osby samskola
skulle ställas under statlig tillsyn. Genom beslut den 9 september 1982
förlängdes den statliga tillsynen till att gälla även läsåret 1982/83.

UbU 1982/83:21

I motion 1982/83:948 begärs att riksdagen som sin mening bör uttala att
Osby samskola också fortsättningsvis bör stå under statlig tillsyn (yrkande
22).

Då det ankommer på regeringen att besluta i frågan efter framställning
från huvudmannen för skolan, avstyrker utskottet motionsyrkandet.

1 proposition 1982/83: 100 redogörs för den hittillsvarande försöksverksamheten
med varianter på den naturvetenskapliga linjen. Enligt föredragande
statsrådets mening bör fr. o.m. läsåret 1983/84 för elever som då
börjar årskurs 2 såsom alternativämnen i årskurserna 2 och 3 inom den
naturvetenskapliga linjen införas datakunskap, energi- och mätteknik, hälsokunskap
och miljövårdsteknik i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som gällt under försöksverksamheten med varianter på linjen. Försöksverksamheten
med naturvetenskaplig variant och kommunikationsteknisk
variant bör enligt föredragande statsrådet få fortsätta t. v.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragade statsrådet har anfört i
frågan.

Det finns enligt motion 1982/83: 1377 skäl för att försöksvis anordna
även en lanthruksteknisk variant på naturvetenskaplig linje.

Utskottet har i det föregående redogjort för vad som i proposition 1982/
83: 100 anförs om förändringar på den naturvetenskapliga linjen. Av vad
föredragande statsrådet anmält framgår att varken SÖ eller regeringen
anser behov föreligga för ytterligare alternativämnen eller varianter. Vad
gäller möjligheten att lokalt anordna ytterligare alternativ, t. ex. ett lantbrukstekniskt
ämne, hänvisar utskottet till den pågående försöksverksamheten
med ramtimplaner och till de överväganden om den verksamheten
som enligt vad utskottet har erfarit sker inom regeringskansliet. Härmed
avstyrker utskottet motion 1982/83: 1377.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/
83: 100 förordats om inrättande av en tvåårig drift- och underhållsteknisk
linje såsom reguljär linje i gymnasieskolan.

Utskottet har ej heller något att erinra mot vad som i proposition 1982/
83: 100 har anförts om upphävande av de provisoriska särbestämmelserna
för den ekonomiska specialkursen om tre terminskurser.

Sedan läsåret 1971/72 har det pågått försöksverksamhet med undervisning
i kinesiska som C-språk på treåriga linjer i gymnasieskolan. Verksamheten
har utvärderats och föredragande statsrådet ansluter sig till SÖ:s
förslag att kinesiska bör kunna bli ett reguljärt C-språk.

Riksdagen bör godkänna vad som i proposition 1982/83: 100 har förordats
om kinesiska som C-språk.

Mot bakgrund av regeringens förslag beträffande kinesiska och med
hänvisning till att det för vår handel och vår övriga internationella kontaktverksamhet
är viktigt att öka antalet språk som kan studeras på gymna -

UbU 1982/83:21

sienivå yrkas i motion 1982/83:948 om möjligheter att läsa bl. a. japanska
och arabiska som C-språk (yrkande 18).

Av vad som har sagts i det föregående framgår att förslaget om en
reguljär anordning med kinesiska som C-språk har föregåtts av en tioårig
försöksverksamhet och utvärdering av denna. Utskottet är inte berett att
nu förorda ytterligare ett par nya C-språk, men utgår från att de behov som
enligt motionen kan föreligga av att öka utbudet av utbildning i moderna
språk på gymnasial nivå uppmärksammas av SÖ. Utskottet har erfarit att
SÖ helt nyligen i ett yttrande till regeringen har tillstyrkt ett förslag om
försöksverksamhet med arabiska som C-språk i gymnasieskolan. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1982/83:948 yrkande 18.

Riksdagen beslöt våren 1980 att försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning
skall anordnas och administreras under i princip samma villkor
som den inbyggda utbildningen (prop. 1979/80: 100. UbU 1979/80: 34. rskr
1979/80:363). Försöksverksamheten regleras genom förordning (1980:533)
om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen
avser utbildning för lågfrekventa yrken (jfr prop. 1979/80: 145, bil. 2
s. 24 och 21 § i förordningen).

Försöksverksamheten med den gymnasiala lärlingsutbildningen påbörjades
budgetåret 1980/81. Försöksperioden är treårig och löper alltså ut
den 30 juni 1983. SÖ har i uppdrag att senast den 1 september 1983
inkomma med en redovisning av försöket. Med hänsyn härtill föreslås i
proposition 1982/83:100 att försöksverksamheten förlängs till den 30 juni
1984.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottet tar i detta sammanhang upp ett antal motionsyrkanden som
alla, utan att avvisa regeringens förslag om förlängning av försöksperioden,
behandlar lärlingsutbildning eller annan utbildning förlagd till
företag. Förslagen avser såväl genomgripande förändringar som förändringar
av mer begränsad karaktär.

I motion 1982/83:328 (motivering återfinns i den till arbetsmarknadsutskottet
hänvisade motionen 1982/83:343) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående ett
nytt system för lärlingsutbildning under 1980-talet. För att minska ungdomsarbetslösheten
bör ett system byggas upp som skapar möjligheter till
nya arbetstillfällen för ungdom. Motionärerna anger ett antal principer
enligt vilka ett lärlingssystem kan förverkligas som bygger på erfarenheter
av lärlingsutbildning i Sverige och utomlands. Målet bör enligt vad som
anförs i motionen vara att lärlingssystemet skall bli den dominerande
formen för ungdomars introduktion i arbetslivet. Regeringen bör enligt
motionen omgående överväga den närmare utformningen av systemet och
under hösten 1983 förelägga riksdagen ett förslag, som kan genomföras
fr. o. m. den 1 januari 1984.

UbU 1982/83:21

Den allra största delen av den grundläggande yrkesutbildningen av ungdomar
sker inom gymnasieskolan. 1 huvudsak gäller följande. På 20 linjer
med ett stort antal grenar och varianter ges utbildning för en lång rad
allmänt förekommande yrken. Utbildningen ger en jämförelsevis bred
behörighet som omfattar i skiftande grad även utbildning i allmänna ämnen
som svenska och engelska. Påbyggnadsutbildningar eller utbildningar för
smala yrkessektorer anordnas som specialkurser av varierande längd. Det
finns f. n. ca 400 sådana kurser. För lågfrekventa yrken finns dessutom
lärlingsutbildning. Undervisningen är - bortsett från lärlingsutbildningen
- vanligen förlagd till skolinstitution. UtöVer sådan praktik på arbetsplats
som är föreskriven i läroplanen kan numera undervisning i arbetsteknik på
flera studievägar förläggas till företag. All gymnasial yrkesutbildning regleras
genom föreskrifter som regeringen meddelar. Gymnasieskolan har i
princip ett odelat ansvar för eleverna. Endast för lärlingsutbildningen
gäller generellt att eleven skall vara anställd på en arbetsplats.

Gymnasieutredningen (U 1976: 10) framlade i sitt principbetänkande En
reformerad gymnasieskola (SOU 1981:96) förslag om förändringar i gymnasieskolan.
Förslaget bereds inom regeringskansliet. Enligt utskottets
uppfattning bör riksdagen inte besluta om en så djupgående förändring av
det nuvarande, väl fungerande systemet med gymnasial yrkesutbildning
som föreslås i motion 1982/83: 328. Utskottet avstyrker motionen.

I motion 1982/83: 1874 pekas på behovet att utbildningar till ett och
samma yrke blir likvärdiga i hela landet. Förslag till kursplaner bör därför
utarbetas i samråd med centrala expertinstanser. Motionärerna förordar
att former utvecklas för fördelning av utbildningsuppgifterna mellan företag
och skola med kursplaner som i princip förutsätter att den praktiska
utbildningen skall ske inom företaget och teoriundervisningen i skolan. För
anordnandet av teoriundervisning skisseras i motionen ett antal modeller.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte med anledning av ett
antal motioner behandlat lärlingsutbildningen (UbU 1982/83:5 s. 4 ff.).
varvid utskottet bl. a. erinradé om en i Stockholm just påbörjad försöksverksamhet
med tvåårig specialkurs i hantverksyrken. Vidare avstyrkte
utskottet motion 1981/82: 1786. som till sitt innehåll var likartad med den
nu aktuella motionen. Med hänvisning till försöket i Stockholm och till den
avslagsmotivering som utskottet då anförde bör riksdagen avslå motion
1982/83: 1874.

I motionerna 1982/83:964. 1982/83: 1642 (yrkande I) och 1982/83: 1875
anförs att lärlingsutbildningen inte har fått önskad omfattning av vissa i
motionerna angivna skäl. Motionärerna finner det angeläget att ekonomiska,
försäkringstekniska och fackliga frågor löses. Vidare yrkas i motion
1982/83: 1642 att samtliga sociala avgifter tas bort för företag när det gäller
ungdomar i organiserad utbildning (yrkande 2). Ett sätt att stimulera till en
utökad lärlingsutbildning anges i motionerna 1982/83:967 (yrkande 10),
1982/83: 1116 och 1982/83: 2272 (yrkande 19) - den sistnämnda väckt med

UbU 1982/83:21

anledning av proposition 1982/83: 120 — i vilka det föreslås att ett lönebidragssystem
för lärlingar införs.

Av vad utskottet har anfört i det föregående framgår att SÖ har fått i
uppdrag att senast den I september 1983 lämna en samlad utvärdering av
försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. 1 ett särskilt regeringsbeslut
den 22 december 1982 har vidare angetts ett antal frågor som
skall belysas vid utvärderingen, bl. a. i vilken omfattning företag utan
kollektivavtal anlitas, huruvida frånvaro av kollektivavtal får konsekvenser
i fråga om tillsynsmöjligheter samt i vilken utsträckning lärlingsutbildning
leder till ett fast arbete.

Enligt utskottets mening bör förutsättningarna för lärlingsutbildningen
inte ändras under den pågående försöksperioden i den omfattning som
skulle bli följden om ett lönebidragssystem infördes eller om särskilda
bestämmelser för sociala avgifter meddelades avseende lärlingar. Beträffande
slopandet av sociala avgifter hänvisar utskottet vidare till riksdagens
beslut tidigare under innevarande riksmöte att avslå motion 1981/82:474
(SfU 1982/83: 10. rskr 1982/83: 127).

Åberopande det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionerna
1982/83:964, 1982/83:967 yrkande 10. 1982/83:1116. 1982/83:1642,
1982/83: 1875 och 1982/83:2272 yrkande 19.

I motion 1982/83: 1638 begärs en översyn av lärlingars och andra elevers
arbetsrättsliga ställning, när de som ett led i utbildning befinner sig på en
arbetsplats.

Utskottet, som även i denna fråga hänvisar till den i det föregående
nämnda utvärderingen, har erfarit att en arbetsgrupp har tillsatts inom
regeringskansliet med uppgift att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen.
En fråga i det sammanhanget är elevens ställning på en arbetsplats. Utskottet
avstyrker härmed motion 1982/83: 1638.

Utskottet tar i detta sammanhang upp motionerna 1982/83:966 och 1982/
83: 1387, vari åtgärder föreslås i syfte att utöka omfattningen av den
företagsförlagda utbildningen.

I proposition 1982/83: 100 beräknas i enlighet med SÖ:s förslag en utökning
av den gymnasiala lärlingsutbildningen med 1 500 årselevplatser. Vad
gäller övrig yrkesinriktad utbildning föreslås den bli mer anpassad till vad
som synes möjligt att anordna. Utskottet utgår från att kommunernas egen
kapacitet i fråga om institutioner även i fortsättningen kompletteras med
erbjudanden från företag om utbildningsplatser. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionerna 1982/83: 966 och 1982/83: 1387.

I årskurs 4 av fyraårig teknisk linje pågår försöksverksamhet med ramtimplaner
i kombination med ett friare resurstilldelningssystem, baserat på
antalet grenar och antalet elever vid resp. skolenhet. Utskottet tillstyrker
förslaget i proposition 1982/83:100 om förlängning av försöket.

UbU 1982/83:21

Förändringar i gymnasieskolans utformning

Ett antal motionsyrkanden tar sikte på utformningen av gymnasieskolan
och dess innehåll av teoretiska och praktiska moment. Mot bakgrund av
remissbehandlingen av gymnasieutredningens betänkande och remissopinionens
skiftande inställning till förslagen förordas i motion 1982/
83: 948 att reformarbetet nu inriktas på att successivt ta upp vissa problem
i gymnasieskolan (yrkande 14). I motionen föreslås kontinuerligt återkommande
yrkesorienterande och yrkesförberendade praktikperioder i arbetslivet
(yrkande 15). Som ett första steg bör s. k. yo-vecka införas på gymnasieskolans
alla teoretiska linjer i enlighet med vad SÖ har föreslagit i sin
anslagsframställning (yrkande 16).

I motion 1982/83: 1374 anförs att det för många ungdomar vid övergången
till annan studieform i högskolan uppstår svårigheter att klara kunskapskraven
och studietakten. För andra ungdomar, vilkas gymnasieskolutbildning
leder direkt till yrkeslivet, behövs enligt motionärerna träning
för självständigt ansvarstagande och förmåga till samarbete. Motionärerna
vill att riksdagen uttalar sig för en vidareutveckling av undervisningsmetoderna
i gymnasieskolan, bl. a. mer gruppstudier och självständiga
arbetsuppgifter i undervisningen för att underlätta kommande högskolestudier
och yrkesverksamhet.

Med hänvisning bl. a. till omstruktureringen av arbetslivet som en följd
av ny teknik krävs i motion 1982/83: 2130 offensiva åtgärder på utbildningspolitikens
område. Regeringen bör upprätta en plan för hela utbildningssystemet
med inslag av bl.a. hög dimensionering, kvalitet i utbildningen,
en central plats för yrkesutbildning och arbetslivsförberedelse (yrkande I i
denna del).

Föredragande statsrådet erinrar i proposition 1982/83: 100 om att gymnasieutredningens
principbetänkande En reformerad gymnasieskola (SOU
1981:96) har remissbehandlats och att ärendet f. n. bereds inom regeringskansliet.

Utskottet har erfarit att inom SÖ har tillsatts en projektgrupp som skall
planera och leda försöksverksamhet som kan ge underlag för beslut om
gymnasieskolans framtida utformning. Utskottet anser att samtliga i nu
förevarande sammanhang aktuella motionsyrkanden bör avslås av riksdagen
med hänvisning dels till det nu omnämnda beredningsarbetet, dels till
utskottets ställningstagande i det föregående när det har gällt gymnasieskolans
dimensionering. Utskottet avstyrker därför motionerna 1982/83:948
yrkandena 14. 15 och 16. 1982/83: 1374 och 1982/83: 2130 yrkande I i denna
del.

1 motion 1982/83:948 yrkande I (i denna del) hemställs om en parlamentarisk
utredning med uppgift att framlägga förslag till nytt statsbidragssystem
för gymnasieskolan. Detta bör enligt motionärerna vara mer schabloniserat
och möjliggöra en överblick och effektivare användning av kommunala
och statliga resurser.

UbU 1982/83:21

Statskontoret har att senast den 1 september 1983 till regeringen redovisa
ett uppdrag att i samarbete med SÖ och de två kommunförbunden dels
kartlägga förutsättningarna för ett schablonsystem för statsbidrag till gymnasieskolan
och kommunal vuxenutbildning, dels inkomma med förslag till
alternativa modeller för att utveckla ett nytt statsbidragssystem. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet i denna del.

Vissa övriga frågor

Regeringen förordar en viss minskning av procentsatsen för det på
bidrag till gymnasieskolan baserade bidraget till lokal skolutveckling som
en följd av att regeringen i annat sammanhang föreslår att bidrag till lokal
skolutveckling skall beräknas även på grundval av bidrag till kommunal
vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna. Vidare föreslår regeringen
att samma principer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering i
gymnasieskolan skall gälla för nästa budgetår som för innevarande budgetår.
Till följd av den kraftiga minskningen av antalet 16-åringar från läsåret
1984/85 föreslås i proposition 1982/83: 100 ett tillfälligt undantag från kravet
på 70 skolpoäng för vissa skolledartjänster. Slutligen föreslås en ändring
av kriterierna för allmän skolenhet till följd av att förekomsten av
tvåårig teknisk linje minskar.

Utskottet tillstyrker de nu nämnda förslagen i proposition 1982/83: 100.

Stockholms kommun anordnar fr. o. m. innevarande läsår tvåårig specialkurs
i gymnasieskolan för utbildning av yrkesdansare. Utöver kostnader
för lärarlöner har föredragande statsrådet för budgetåret 1983/84 beräknat
ett verksamhetsstöd om 1,6 milj. kr. I motion 1982/83:948 yrkande 23
begärs att medlen omfördelas på så sätt att Stockholms kommun för
dansarutbildningen erhåller ett bidrag om 800000 kr., att Are kommun för
turisthotellutbildning erhåller 400000 kr. och att Nybro kommun för Nybro
glasbruksskola erhåller 400000 kr.

Då Åre och Nybro kommuner för de nu aktuella utbildningarna väntas
liksom tidigare erhålla bidrag i annan särskild ordning avstyrks motionsyrkandet.

Utläggningen av terminerna under verksamhetsåret såvitt avser lantbruksutbildningarna
bör enligt motion 1982/83:969 i större utsträckning
ske så att undervisning kan pågå viss del av sommaren. Motionären hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
har anförts härom.

Den dåvarande regeringen uppdrog den lOjuni 1982 åt SÖ att bearbeta
vissa specialfrågor i anslutning till gymnasieutredningens betänkande En
reformerad gymnasieskola (SOU 1981:96). SÖ uppmärksammades därvid
på frågor om lantbruksutbildningen. Bl. a. borde en mer flexibel användning
av skolornas resurser under året och vegetationsperioden eftersträvas
för att bättre utnyttja anläggningar och för att nå ett allsidigare studieresul -

UbU 1982/83: 21

tat. Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp på SÖ arbetar med frågan.
Motion 1982/83: 969 bör därmed avslås.

I motion 1982/83: 1394 anför motionären att de nuvarande bestämmelserna
om sista ansökningsdag den 1 oktober för kurser sam börjar linder
vårterminen medför betydande olägenheter speciellt för vissa kurser inom
lantbrukets område. Med hänvisning till vad som anförs i motionen föreslår
motionären att sista ansökningsdagen för vissa lantbrukskurser bestäms
till den 1 september.

Då utskottet utgår från att SÖ i sina föreskrifter och allmänna råd för
intagningen till gymnasieskolan så långt som bedöms möjligt tillgodoser
krav av den art som berörs i motionen anser utskottet att yrkandet i motion
1982/83: 1394 inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Motionen avstyrks därför.

I motion 1982/83: 1653 tas frågor upp som rör sambandet mellan gymnasieskola
och högskola inom jordbruks- och skogsbruks sektorn (JST-sektorn)
och de samordningsbehov som föranleds därav samt frågan om
regional utveckling m. m. som förutsättning för fortbildning och lokal
skolutveckling inom JST-sektorn (yrkandena 3 och 4). Motionärerna begär
att den dåvarande regeringens uppdrag till SÖ den 10 juni 1982 att uppmärksamma
vad som i det löpande utvecklingsarbetet borde iakttas i fråga
om de olika lantbruksutbildningarna bör kompletteras och preciseras på ett
i motionen angivet sätt (yrkande 5). Slutligen vill motionärerna att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
kommunal vuxenutbildning inom JST-sektorn. nämligen att landstingens
huvudmannaskap för utbildningarna inom JST-sektorn i princip bör omfatta
även vuxenutbildningen (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av yrkandena peka på följande.

Planeringen av gymnasieskolan sker nu i ökad utsträckning pä regional
nivå. I proposition 1982/83:100 (s. 217) erinras om möjligheten att utveckla
och utnyttja ett regionalt kontaktnät t. ex. i samarbete omkring den sysselsättningsplanering
som sker vid länsstyrelser och länsarbetsnämnder. Utskottet
utgår från att även de samordningsbehov som det talas om i
motionen blir tillgodosedda. I beredningen av gymnasieutredningens förslag
ingår att överväga och pröva samordning mellan olika utbildningsanordnare.
När det gäller den precisering av det i det föregående angivna
uppdraget, vill utskottet erinra om att det ingår i SÖ:s reguljära uppgifter
att följa utvecklingen på skilda områden inom näringslivet och att föreslå
eller besluta om åtgärder för att anpassa gymnasieskolans utbildningar till
de behov som föreligger. Utskottet anser att motion 1982/83: 1653 yrkandena
2,3,4 och 5 bör avslås av riksdagen med hänvisning till vad utskottet
här har anfört.

UbU 1982/83:21

Anslagsberäkning

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar sammanlagt 3628000000 kr.
till Bidrag till drillen av gymnasieskolor för budgetåret 1983/84.

I motion 1982/83: 1391 (i denna del) yrkas om ett anslagsbelopp som med
70 milj. kr. överstiger regeringens förslag för att täcka beräknade kostnader
vid ett slopande av självstudietimmarna.

1 motion 1982/83:967 (yrkande 8) hemställs, utöver det av regeringen
beräknade totala anslagsbeloppet, om särskilda medel om 5 milj. kr. som
en handledarresurs för årskurs 4 av fyraårig teknisk linje. Motionärerna
vill därmed återföra en del av den i proposition 1981/82: 14 föreslagna
handledarresursen, vilken inte kom till stånd till följd av riksdagens beslut
att reducera den då föreslagna omfattningen av självstudietimmarna och
den därav minskade besparingen (UbU 1981/82: 5, rskr 1981/82: 112).

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet i det föregående har förordat
med anledning av motionsyrkanden om självstudietimmarna, avstyrker de
i motionerna föreslagna ökningarna av förevarande anslag. Då utskottet ej
heller i övrigt har något att erinra mot den i proposition 1982/83: 100 gjorda
anslagsberäkningen, bör riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:967
yrkande 8 och 1982/83: 1391 i denna del för budgetåret 1983/84 anvisa det
av regeringen begärda förslagsanslaget av 3 628000000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande en omläggning för tiden fr. o. m. budgetåret
1985/86 av studievägarnas fördelning mellan å ena sidan
sektorsramarna och å andra sidan den s. k. lilla ramen lägger till
handlingarna vad som har anmälts i proposition 1982/83:100,

2. att riksdagen beträffande möjligheter tili vissa omfördelningar
länsvis av överskottsplatser godkänner vad som har förordats i
proposition 1982/83:100,

3. att riksdagen beträffande ökade möjligheter för skolöverstyrelsen
att anpassa gymnasieskolans dimensionering efter elevernas
önskemål avslår motion 1982/83:581 yrkande II,

4. att riksdagen beträffande samordnad utbildningsplanering inom
jordbruks- och skogsbrukssektorn avslår motion 1982/83:1653
yrkande I,

5. att riksdagen beträffande dimensionering och lokalisering av
gymnasieskolans humanistiska linje avslår motion 1982/83:1902,

6. att riksdagen beträffande ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1983/84 med avslag på motion 1982/83:948 yrkande
19 i denna del godkänner vad som har förordats i proposition
1982/83:100,

UbU 1982/83:21

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - för budgetåret 1983/84 medge att totalramen
för elevplatser i gymnasieskolan utökas,

8. att riksdagen beträffande särskilt försök med vissa högre specialkurser
lägger till handlingarna vad som har anmälts i proposition
1982/83:100,

9. att riksdagen beträffande särskilt försök med vissa högre specialkurser
med avslag på motion 1982/83:2277 yrkande 2 lägger till
handlingarna vad som har anmälts i proposition 1982/83:120,

10. att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 19 i
denna del och 1982/83:1867 bemyndigar regeringen att fastställa
planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåren
1984/85 och 1985/86 i enlighet med vad som har förordats i
proposition 1982/83:100,

11. att riksdagen beträffande grunder för stimulansbidrag med avslag
på motion 1982/83:948 yrkande 17 godkänner vad som har förordats
i proposition 1982/83:100,

12. att riksdagen beträffande särskilda grunder för stimulansbidrag
till kommuner i Norrbottens län med avslag på motion 1982/
83:2277 yrkande 1 godkänner vad som har förordats i proposition
1982/83:120,

13. att riksdagen beträffande åtgärder för invandrareleverna avslår
motion 1982/83:1379,

14. att riksdagen beträffande betyg i ämnet svenska som främmande
språk avslår motion 1982/83:1373,

15. att riksdagen beträffande vissa tjänster för gymnasial utbildning
för döva och gravt hörselskadade i Örebro avslår motion 1982/
83:1360 yrkande 2,

16. att riksdagen beträffande möjligheterna till mindre studiekurs
godkänner att de utökas enligt de principer som har förordats i
proposition 1982/83:100,

17. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med kombination
av specialidrott och studier i hemortskommunens gymnasieskola
lägger till handlingarna vad som har anmälts i proposition 1982/
83:100,

18. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med kombination
av specialintresse och studier avslår motionerna 1982/83:967
yrkande 9 och 1982/83:759,

19. att riksdagen beträffande lokalisering av verksamheten med
kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott avslår motionerna
1982/83:406 i denna del, 1982/83: 586 och 1982/83:1896,

20. att riksdagen beträffande viss lokalisering av kemiteknisk gren
av fyraårig teknisk linje avslår motion 1982/83:406 i denna del,

UbU 1982/83:21

21. att riksdagen beträffande utbildning i ämnet mediakommunikation
avslår motion 1982/83: 762,

22. att riksdagen beträffande avskaffande av självstudietimmar avslår
motionerna 1982/83: 967 yrkande 7, 1982/83:1391 i denna del
och 1982/83:2152 yrkande I.

23. att riksdagen beträffande specialarbete avslår motion 1982/
83:963,

24. att riksdagen beträffande ämnet religionskunskap avslår motionerna
1982/83:389, 1982/83:458. 1982/83:598 och 1982/83:1356,

25. att riksdagen beträffande utbildning i biologi avslår motion 1982/
83:1380.

26. att riksdagen beträffande utbildning för renskötsel avslår motionerna
1982/83:1354 och 1982/83:1906,

27. att riksdagen beträffande utbildning i torvhantering avslår motion
1982/83:1583 yrkande 3,

28. att riksdagen beträffande utbildning avseende indrivning av fordringar
avslår motion 1982/83:946,

29. att riksdagen beträffande utbildning på dataområdet avslår motionerna
1982/83:1674 yrkandena 3 och 4 samt 1982/83:1904 i
denna del,

30. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med kost- och näringsinriktad
gren på konsumtionslinjen lägger till handlingarna
vad som har anmälts i proposition 1982/83:100,

31. att riksdagen beträffande riktlinjer för ett reguljärt system med
alternativa timplaner och B-form i vad avser årskurs 3 m. m. med
anledning av proposition 1982/83:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

32. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i proposition 1982/
83:100 har förordats om riktlinjer för ett reguljärt system med
alternativa timplaner och B-form,

33. att riksdagen beträffande statlig tillsyn över Osby samskola avslår
motion 1982/83: 948 yrkande 22,

34. att riksdagen beträffande införande av vissa alternativämnen på
den naturvetenskapliga linjen lägger till handlingarna vad som
har anmälts i proposition 1982/83:100,

35. att riksdagen beträffande lantbruksteknisk variant avslår motion
1982/83:1377,

36. att riksdagen beträffande inrättande av en tvåårig drift- och underhållsteknisk
linje såsom reguljär linje i gymnasieskolan godkänner
vad som har förordats i proposition 1982/83:100,

37. att riksdagen beträffande upphävande av de provisoriska särbestämmelserna
för den ekonomiska specialkursen om tre terminskurser
lägger till handlingarna vad som har anmälts i proposition
1982/83:100,

UbU 1982/83:21

38. att riksdagen beträffande regularisering av anordningen med kinesiska
som C-språk godkänner vad som har förordats i proposition
1982/83:100,

39. att riksdagen beträffande japanska och arabiska som C-språk
avslår motion 1982/83:948 yrkande 18,

40. att riksdagen beträffande förlängning av försöksperioden för
gymnasial lärlingsutbildning godkänner förslaget i proposition
1982/83:100,

41. att riksdagen beträffande ett nytt system för lärlingsutbildning
avslår motion 1982/83:328,

42. att riksdagen beträffande viss uppläggning av lärlingsutbildningen
avslår motion 1982/83:1874,

43. att riksdagen beträffande vissa förändringar i systemet med gymnasial
lärlingsutbildning avslår motionerna 1982/83:964, 1982/
83:967 yrkande 10, 1982/83:1116, 1982/83:1642, 1982/83:1875
och 1982/83:2272 yrkande 19,

44. att riksdagen beträffande översyn av elevers och lärlingars arbetsrättsliga
ställning avslår motion 1982/83:1638,

45. att riksdagen beträffande utökning av företagsförlagd utbildning
m. m. avslår motionerna 1982/83: 966 och 1982/83:1387,

46. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med kombination
av ramtimplaner och friare resurstilldelningssystem i årskurs 4
av fyraårig teknisk linje godkänner den i proposition 1982/83:100
föreslagna förlängningen,

47. att riksdagen beträffande förändringar av gymnasieskolan m. m.
avslår motionerna 1982/83:948 yrkandena 14, 15 och 16, 1982/
83:1374 och 1982/83:2130 yrkande 1 i denna del,

48. att riksdagen beträffande ett nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan
avslår motion 1982/83:948 yrkande 1 i denna del,

49. att riksdagen beträffande en minskning av procentsatsen för det
på bidrag till gymnasieskolan baserade bidraget till lokal skolutveckling
godkänner vad som har förordats i proposition 1982/
83:100,

50. att riksdagen godkänner de principer för statsbidrag till studieoch
yrkesorientering i gymnasieskolan som har förordats i proposition
1982/83:100,

51. att riksdagen beträffande tillfälligt undantag från kravet på 70
skolpoäng för vissa skolledartjänster godkänner vad som har
förordats i proposition 1982/83:100,

52. att riksdagen beträffande ändring av kriterierna för allmän skolenhet
godkänner vad som har förordats i proposition 1982/
83:100,

53. att riksdagen beträffande omfördelning av visst bidrag till Stockholms
kommun avslår motion 1982/83:948 yrkande 23,

3 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 21

UbU 1982/83:21

54. att riksdagen beträffande utläggning av terminerna vid vissa utbildningar
avslår motion 1982/83:969.

55. att riksdagen beträffande sista ansökningsdag för vissa utbildningar
i gymnasieskolan avslår motion 1982/83:1394,

56. att riksdagen beträffande samordning m. m. av utbildningar inom
gymnasieskolans jordbruks- och skogsbrukssektor avslår motion
1982/83:1653 yrkandena 2. 3, 4 och 5.

57. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall
till proposition 1982/83:100 och med avslag på motionerna 1982/
83:967 yrkande 8 och 1982/83:1391 i denna del för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 3 628000(KM) kr.

2. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 19 (s. 337) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av I 000 kr.

3. Bidrag till driften av riksinternatskolor. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 20 (s. 337-339) och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83: 100 har
förordats om en minskning med 2 % av vissa statsbidrag till
riksinternatskolorna och till den internationella gymnasiala utbildningen
vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket,

2. att riksdagen godkänner de principer för statsbidrag till studieoch
yrkesorientering i riksinternatskolorna som har förordats i
proposition 1982/83: 100,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 16477000 kr.

4. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 21 (s. 339-340) och hemställer

att riksdagen til! Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 2 165000 kr.

5. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 22 (s. 341-342) och hemställer

1. att riksdagen godkänner de principer för statsbidrag till studieoch
yrkesorientering i privatskolorna som har förordats i proposition
1982/83: 100.

2. att riksdagen till Bidrag till driften av vissa privatskolor för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 21 015000 kr.

UbU 1982/83:21

6. Bidrag ull driften av enskild yrkesutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 23 (s. 342—344) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 26190000
kr.

7. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt D 24 (s. 344) och hemställer

att riksdagen till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 2000000 kr.

8. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år m. m. Regeringen har under punkt D 25 (s. 345-360) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna förslaget om att introduktionsprogram i sin nuvarande form
och yrkesintroduktion skall upphöra som bidragsberättigad verksamhet,

2. godkänna de principer för samlade åtgärdsplaner som har förordats i
propositionen,

3. godkänna att bidrag lämnas till uppföljningsprogram och administration
av åtgärdsplaner enligt vad som har förordats i propositionen,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om utbildningsinslag
och bidrag till sådana under perioder på ungdomsplats,

5. godkänna förslaget till ram för ungdomsplatser samt bemyndiga regeringen
att i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar besluta om platser
utöver ramen,

6. godkänna förslaget om bidrag till särskilda kommunala ungdomsåtgärder,

7. godkänna förslaget om bidrag till handledarutbildning,

8. till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för
ungdom under 18 år m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 266000000 kr.

Motionerna

1982/83:581 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

10. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag om att avskaffa den
s. k. yrkesintroduktionen.

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fräga,
yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs angående uppföljningsansvaret för ungdom under 18 år i vad
avser anknytningen till gymnasieskola (alternativt kommunal vuxenutbildning
och grundskola).

UbU 1982/83:21

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs angående utbildningsinslag under ungdomsplatstiden.

1982/83:967 av Ola Ullsten m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behörighetskrav för personal som anlitas för uppföljningsprogram
eller utbildningsinslag i ungdomsplatserna.

1982/83: 1900 av Rune Rydén m. fl. (m, c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1982/83: 100 som sin mening
ger regeringen till känna att hittillsvarande åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år bör bibehållas t. v.,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning av uppföljningsåtgärdernas
effekter på outbildade resp. yrkesutbildade ungdomars ställning på
arbetsmarknaden samt av övriga i motionen aktualiserade frågor innan
nytt förslag läggs fram,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att administrationen
och byråkratiseringen av uppföljningsåtgärderna måste minskas
avsevärt i ett nytt förslag jämfört med nuvarande förslag och att det nya
förslagets förutsättning måste vara att uppföljningsåtgärderna inte medverkar
till att företräde på arbetsmarknaden ges åt dem som avbryter sin
skolutbildning framför dem som genomför sin gymnasiala yrkesutbildning.

1982/83: 1911 av Sten Svensson (m) och Lars Hjertén (m) vari yrkas att
riksdagen med avslag på proposition 1982/83: 100 som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om det kommunala
uppföljningsansvaret.

1982/83: 2174 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

9. att riksdagen beslutar att till Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 210000000 kr.

Utskottet

När det gäller det kommunala uppföljningsansvaret bör enligt proposition
1982/83:100 generellt gälla att målet för samhällets insatser för ungdom
under 18 år är att ge dem en avslutad utbildning. För var och en av de
ungdomar under 18 år som inte genomgår en längre reguljär utbildning eller
har fast arbete bör en individuell, sammanhållen plan läggas upp som
täcker hela tiden från det att insatser i denna form aktualiseras efter
grundskolan fram till 18-årsdagen. Som komponenter i planen bör företrädesvis
kunna ingå uppföljningsprogram. ungdomsplatser med utbildningsinslag
samt olika former av reguljära utbildningar i gymnasieskolan såsom
lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser (LA-kurser) eller andra specialkurser.
Frågan om vilka åtgärder som vidtas av kommunen inom ramen
för uppföljningsansvaret bör ej vara bunden i skollagen. Föredragande

UbU 1982/83:21

statsrådet utgår från att de kommuner som inte använder sig av de preciserade
statsunderstödda former som hon förordar finnér andra lika meningsfyllda
former för sin uppföljningsverksamhet.

Ansvariga myndigheter bör förfoga över en fortlöpande och aktuell
redovisning av det antal ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret.
Ett villkor för statsbidrag till kommunerna är enligt
föredragande statsrådet att skolstyrelserna lämnar erforderliga uppgifter.

När det gäller de sammanhållna åtgärdsplanerna måste enligt föredragande
statsrådet sådana inslag som hör till gymnasieskolan (LA-kurser och
andra specialkurser) eller någon annan utbildningsform höra till resp.
utbildningsform. t övrigt bör kommunen själv få avgöra om och i vad mån
åtgärdsplanerna i fråga om ledningen skall knytas till en skolenhet med
gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, grundskola eller annan organisation
i kommunen.

För uppföljningsprogram för en elev har föredragande statsrådet för ett
helt läsår beräknat en tidsresurs motsvarande sammanlagt sex veckor. Det
bör ankomma på kommunen att avgöra vilken personal som skall anlitas
för uppföljningsprogrammen. Det kan vara syo-personal eller lärare men
också andra personer med längre erfarenhet från arbetslivet som bedöms
vara särskilt lämpliga att arbeta med ungdomarna. För uppföljningsprogram
och administration m. m. beräknas 60 milj. kr.

Den nuvarande yrkesintroduktionen föreslås bli ersatt av ungdomsplatser.
1 proposition 1982/83: 100 anges vilka regler som bör gälla för
ungdomsplatser (s. 356 f.). För bidrag till arbetsgivarna för 16000 ungdomsplatser
om sex månader beräknar föredragande statsrådet ett medelsbehov
av 158,4 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Regeringen bör ha rätt att
besluta om platser utöver denna ram i den mån arbetsmarknadsskäl så
påkallar. När det gäller de till ungdomsplatserna knutna utbildningsinslagen
är målet för dessa inte att ge yrkesutbildning eller någon annan färdigutbildning.
De bör användas för bl. a. träning av basfärdigheter, för samhällsorientering
och för information om olika förhållanden på arbetsmarknaden.
För bidrag till kommunerna för utbildningsinslag knutna till ungdomsplatserna
beräknas i propositionen 25 milj. kr.

Enligt motion 1982/83:581 erbjuder yrkesintroduktionen enkla, praktiska,
anpassningsbara och väl fungerande möjligheter att erbjuda ungdom
utbildning eller öppna vägar till anställning. Motionärerna menar att regeringens
förslag inskränker dessa möjligheter genom att yrkesintroduktionen
föreslås avskaffas. Riksdagen bör enligt motionen besluta avvisa
förslaget att avskaffa yrkesintroduktionen (yrkande 10). Ett yrkande med
samma syfte framförs i motion 1982/83:2174 (yrkande 9 i denna del). I
motion 1982/83:1900 anförs bl. a. att gjorda utvärderingar och vunna erfarenheter
pekar på att hittills vidtagna uppföljningsåtgärder i stor utsträckning
fyller sin uppgift. Motionärerna anser att det är rimligt att de under
budgetåret 1982/83 tillämpade uppföljningsåtgärderna får tillämpas även

UbU 1982/83:21

under budgetåret 1983/84. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna att hittillsvarande åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år bör bibehållas t. v. (yrkande 1). 1 motionen erinras
om att SÖ har i uppdrag att senast den 1 september 1983 inkomma med en
redovisning av försöksverksamheten med introduktionsprogram och yrkesintroduktion,
varvid effekterna av systemet med omprövning var tionde
vecka av elevers yrkesintroduktion särskilt skall beaktas. Motionärerna
räknar upp ett antal frågor i vilka utvärderingen av pågående verksamhet
kan ge vägledning, och de vill att riksdagen begär en utredning av uppföljningsåtgärdernas
effekter på outbildade resp. yrkesutbildade ungdomars
ställning på arbetsmarknaden samt av övriga i motionen aktualiserade
frågor, innan ett nytt förslag läggs fram (yrkande 2). 1 motionen hemställs
slutligen att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att administrationen
och byråkratiseringen av uppföljningsåtgärderna måste minskas
avsevärt i ett nytt förslag jämfört med nuvarande förslag och att det nya
förslagets förutsättning måste vara att uppföljningsåtgärderna inte medverkar
till att företräde på arbetsmarknaden ges åt dem som avbryter sin
skolutbildning framför dem som genomför sin gymnasiala yrkesutbildning
(yrkande 3). Även i motion 1982/83: 1911 yrkas avslag på förslaget om ett
nytt system med uppföljningsåtgärder. Det nuvarande systemet har enligt
motionärerna visat sig fungera bra. Motionärerna framför farhågor för att
många ungdomar kan komma att prioritera en ungdomsplats framför utbildning
på grund av den ersättning på 85 kr. per dag som kan utgå. Vidare
uppfattas förslaget i budgetpropositionen som att i praktiken de fackliga
organisationerna ges vetorätt när det gäller anställning på ungdomsplats
hos arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal.

I några motionsyrkanden framförs betänkligheter över vissa delar av
förslaget om uppföljningsåtgärder. Enligt motion 1982/83:948 bör verksamheten
ligga kvar direkt under skolstyrelsens och den lokala skolledningens
ansvar. Med hänvisning till vad som i motionen anförts om vikten
av att uppföljningsåtgärderna inte uppfattas som ett alternativ till reguljär
utbildning, ser motionärerna uppenbara risker i förslaget att åtgärdsplanerna
i fråga om ledningen skall kunna knytas till annan organisation i kommunen
än skolenhet med gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning eller
grundskola (yrkande 20). Motionärerna ställer sig också tveksamma till
förslaget att annan personal än skolans skall kunna ombesörja utbildningsinslagen
under ungdomsplatstiden (yrkande 21). Med hänvisning till
att det är ett oavvisligt krav att kvaliteten på utbildningen upprätthålls
förordas i motion 1982/83:967 att den personal som anlitas under uppföljningsprogrammen
och utbildningsinslagen i ungdomsplatserna skall ha
behörighet för resp. utbildningsinslag (yrkande 11).

Utskottet vill för sin del anföra följande.

Utskottet ansluter sig till förslaget i proposition 1982/83: 100 såvitt avser
den principiella uppläggningen av verksamheten.

UbU 1982/83:21

När det gäller de frågor som enligt motion 1982/83:1900 borde utredas
närmare (yrkande 2) och de farhågor som i motion 1982/83:1911 uttrycks
om ungdomarnas benägenhet att föredra en ungdomsplats framför reguljär
utbildning, vill utskottet peka på att det i propositionen slås fast att målet
för samhällets insatser i nu berört hänseende måste vara att ge ungdomarna
en avslutad utbildning. Utskottet vill även erinra om att som villkor
för att skolstyrelsen skall anvisa en ungdomsplats bör enligt propositionen
krävas att ungdomsplatsen ingår som ett led i en individuellt upplagd plan.
Ungdomsplats bör vidare enligt förslaget varvas med kortare eller längre
reguljär utbildning i gymnasieskolan såsom LA-kurser eller andra specialkurser.
Utskottet utgår från att den nya verksamheten följs upp kontinuerligt
och att ansvariga myndigheter vid en utvärdering av erfarenheterna
bl. a. beaktar frågor av den arten som förekommer i motion 1982/83: 1900.
Någon särskild utredning i enlighet med förslaget i motionen finner inte
utskottet nödvändig.

Självfallet bör det nya sammanhållna system som förordas i proposition
1982/83: 100 vara sådant att det kan fås att fungera utan alltför stora
administrativa anordningar. Utskottet utgår från att regeringen och ansvariga
myndigheter gör allt för att medverka härtill. Utskottet delar föredragande
statsrådets uppfattning att administrationen av de särskilda åtgärderna
bör anpassas till de lokala förhållandena i varje kommun. Kommunen
själv bör sålunda — i enlighet med vad som förordas i proposition
1982/83: 100 — få avgöra i vad mån åtgärdsplanerna i fråga om ledningen
skall knytas till annan organisation i kommunen än en skolenhet.

Beträffande ungdomsplatserna gäller f. n. att statsbidrag lämnas under
högst sex månader för varje anställd. Om det finns synnerliga skäl, kan
dock bidragstiden förlängas efter samråd med arbetsförmedlingen. Utskottet
anser att denna möjlighet till förlängning bör finnas även fortsättningsvis.

Slutligen vill utskottet i detta sammanhang framhålla att vad som i
proposition 1982/83: 100 anförs om kollektivavtalsbundenhet som en viss
garanti för tillfredsställande arbetsförhållanden inte bör uppfattas på så
sätt att krav på att ha tecknat kollektivavtal generellt skall ställas på den
arbetsgivare som tillhandahåller ungdomsplats för vilken statsbidrag väntas
utgå. Likaså bör en föreskrift om att skolstyrelsen i fall där arbetsgivaren
inte är kollektivavtalsbunden bör inhämta yttrande från arbetstagarorganisation
inte tolkas som att skolstyrelsen avhänds skyldigheten att fatta
det slutgiltiga beslutet.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till det anförda godkänner
de principer för samlade åtgärdsplaner och för statsbidrag som har
förordats i proposition 1982/83: 100 med det tillägget att regeringen bör
meddela övergångsbestämmelser som ger visst utrymme för att enligt
nuvarande statsbidragsregler efter den I juli 1983 fullfölja redan påbörjad
yrkesintroduktion. Riksdagen föreslås avslå motionerna 1982/83:581 yr -

UbU 1982/83:21

kande 10 i denna del, 1982/83:948 yrkande 20, 1982/83:1900 yrkande 1 i
denna del och yrkandena 2 och 3, 1982/83: 1911 i denna del samt 1982/
83:2174 yrkande 9 i denna del.

Utskottet har inget att erinra mot att bidrag lämnas till uppföljningsprogrammen
och administration av åtgärdsplaner enligt vad föredragande
statsrådet har förordat.

Utskottet behandlar i detta sammanhang yrkande 11 (i denna del) i
motion 1982/83:967, vari krav på behörighet ställs för den personal som
anlitas i uppföljningsprogrammen. Som framgår av proposition 1982/
83: 100 avses dessa innehålla studie- och yrkesorientering, personlig vägledning
i hithörande frågor samt facklig information och annan arbetslivsorientering.
Utskottet, som i likhet med föredragande statsrådet menar att
det får ankomma på kommunen att avgöra vilken personal som skall
anlitas, utgår från att man för uppföljningsprogrammen engagerar sådana
personer som bedöms kompetenta och lämpliga för uppgiften. Därmed bör
riksdagen avslå motionsyrkandet i denna del. Riksdagen föreslås även
avslå motionerna 1982/83:581 yrkande 10, 1982/83:1900 yrkande 1 och
1982/83:1911, samtliga yrkanden i denna del.

När det gäller utbildningsinslagen som föreslås knytas till en ungdomsplats
vill utskottet stryka under att målet för dessa, som det framhålls i
proposition 1982/83: 100, inte är att ge en yrkesutbildning eller någon
annan färdigutbildning. Det är sålunda väsentligt att hålla isär dessa inslag
av utbildning under tiden för en ungdomsplats från sådana utbildningar
som anordnas inom det reguljära utbildningsväsendet. Beträffande innehållet
i utbildningsinslagen hänvisar utskottet till vad som sägs i budgetpropositionen
(s. 358). Utskottet ansluter sig till vad som i proposition 1982/
83: 100 förordas om personal för utbildningsinslagen och formerna för den.
1 sammanhanget bör för klarhetens skull erinras om att reguljär gymnasial
utbildning i form av specialkurs bör ingå i den individuella åtgärdsplanen
och kunna varvas med ungdomsplats. För denna utbildning skall naturligtvis
samma regler gälla t. ex. i fråga om behörighet för personal som för
gymnasieskolan i övrigt. Utskottet avstyrker härmed motionerna 1982/
83:948 yrkande 21 och 1982/83:967 yrkande 11 i denna del. Riksdagen
föreslås godkänna vad som i proposition 1982/83: 100 förordats om utbildningsinslag
och bidrag till sådana under perioder på ungdomsplats. Riksdagen
bör även avslå motionerna 1982/83:581 yrkande 10, 1982/83:1900
yrkande 1 och 1982/83:1911, samtliga yrkanden i denna del.

Regeringen har i proposition 1982/83: 100 bl. a. angivit en ram om 16000
ungdomsplatser om sex månader för budgetåret 1983/84. Ramen utgör
grund för beräkningen av medelsbehovet. Regeringen bör enligt föredragande
statsrådet ha rätt att besluta om platser utöver den angivna ramen i
den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar.

Utskottet har erfarit att det förhållandet att en totalram uppställs orsakat
administrativa problem vid fördelningen av ungdomsplatser till kommu -

UbU 1982/83:21

nema. Utskottet anser därför att de 16000 platserna inte skall betraktas
som en ram vilken begränsar utläggningen av ungdomsplatser utan som en
beräkningsgrund. Antalet platser bör ej vara maximerat utan knutet till
behovet. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna och därjämte avslå
motionerna 1982/83:581 yrkande 10. 1982/83:1900 yrkande 1 och 1982/
83: 1911, samtliga yrkanden i denna del.

I proposition 1982/83: 100 erinras om att det i vissa kommuner pågår
projekt som särskilt riktar sig till ungdomar med särskilda behov, ungdomar
med sociala, fysiska och psykiska handikapp etc. och för vilka de
reguljära uppföljningsåtgärderna inte är lämpliga. För sådana särskilda
åtgärder föreslås att ett särskilt belopp om 10 milj. kr. anvisas för budgetåret
1983/84, som SÖ får fördela mellan kommunerna. Utskottet har inget
att erinra mot detta.

Utskottet är ense med föredragande statsrådet i att det är viktigt att
ungdomarna ges en fullgod handledning, när de vistas på en arbetsplats
inom ramen för uppföljningsåtgärderna och skolans övriga former av arbetslivskontakter.
Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet regeringens
förslag om särskilt bidrag till handledarutbildning. I proposition 1982/
83: 100 beräknas för budgetåret 1983/84 ett belopp om 12.6 milj. kr. för
ändamålet.

Under det nya förslagsanslaget Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. har regeringen beräknat
ett medelsbehov av sammanlagt 266000000 kr.

I motion 1982/83:2174 (yrkande 9 i denna del) beräknas ett i förhållande
till förslaget i budgetpropositionen med 56 milj. kr. minskat anslag.

Med hänvisning till vad utskottet har förordat i det föregående anser
utskottet att riksdagen bör avslå motion 1982/83:2174 yrkande 9 i denna
del och anvisa det av regeringen begärda beloppet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83: 100 och med
avslag på motionerna 1982/83:581 yrkande 10 i denna del. 1982/
83:948 yrkande 20, 1982/83:1900 yrkande I i denna del och
yrkandena 2 och 3, 1982/83: 1911 i denna del och 1982/83: 2174
yrkande 9 i denna del dels godkänner de förordade principerna
för samlade åtgärdsplaner, dels godkänner förslaget att introduktionsprogram
i sin nuvarande form och yrkesintroduktion skall
upphöra som bidragsberättigad verksamhet,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83: 100 och med
avslag på motionerna 1982/83:581 yrkande 10, 1982/83:967 yrkande
11, 1982/83:1900 yrkande I och 1982/83:1911, samtliga
yrkanden i denna del. godkänner att bidrag lämnas till uppföljningsprogram
och administration av åtgärdsplaner enligt vad
som har förordats i propositionen.

UbU 1982/83:21

3. att riksdagen beträffande utbildningsinslag och bidrag till sådana
under perioder på ungdomsplats med avslag på motionerna 1982/
83:581 yrkande 10 i denna del. 1982/83:948 yrkande 21, 1982/
83:967 yrkande II i denna del, 1982/83: 1900 yrkande 1 i denna
del och 1982/83: 1911 i denna del godkänner vad som har förordats
i proposition 1982/83: 100.

4. att riksdagen beträffande dimensionering av ungdomsplatser
med anledning av proposition 1982/83: 100 och med avslag på
motionerna 1982/83:581 yrkande 10. 1982/83: 1900 yrkande I och
1982/83: 1911, samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

5. att riksdagen beträffande bidrag till särskilda kommunala ungdomsåtgärder
godkänner vad som har föreslagits i proposition
1982/83: 100.

6. att riksdagen beträffande bidrag till handledarutbildning godkänner
vad som har föreslagits i proposition 1982/83: 100,

7. att riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m.m. med bifall till
proposition 1982/83: 100 och med avslag på motion 1982/83: 2174
yrkande 9 i denna del för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 266000000 kr.

9. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m.m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 26 (s. 361) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
43 700000 kr.

10. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. Regeringen
har under punkt D 27 (s. 361 -365) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel i gymnasieskolan,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
förnyelse av stadigvarande undervisningsmateriel i gymnasieskolan.

3. besluta att statsbidraget till kostnader för anskaffande av iniärningsstudior
i gymnasieskolan skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1983,

4. till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. för
budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 135000000 kr.

Motionen

1982/83:2174 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

10. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om ett särskilt bidrag till
första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel.

UbU 1982/83:21

11. att riksdagen beslutar att till Bidrag till undervisningsmateriel inom
gymnasieskolan m.m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett-förslagsanslag av
55000000 kr.

Utskottet

Riksdagens beslut år 1982 om nya regler för statsbidrag till undervisningsmateriel
i gymnasieskolan fr.o.m. budgetåret 1982/83 innebär bl.a.
att det f. n. utgår dels ett tillfälligt bidrag till första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel, dels ett årligt bidrag till förnyelse av undervisningsmateriel
(prop. 1981/82: 100 bil. 12, UbU 1981/82: 19, rskr 1981/
82:215).

Med hänvisning till den betydelse såsom stimulans för kommunerna vid
nyetablering av yrkesinriktad utbildning som statsbidraget till första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel har förordar föredragande
statsrådet att nuvarande system med detta bidrag bibehålls under de närmaste
åren, när elevkullarna är stora och framför allt den yrkesinriktade
utbildningen bör stimuleras. Föredragande statsrådet beräknar 49 milj. kr.
för detta ändamål budgetåret 1983/84.

Enligt motion 1982/83:2174 är det inte försvarbart att i nuvarande
trängda statsfmansiella läge öka kapaciteten inom de dyrbara yrkesinriktade
utbildningarna genom en utbyggnad av den institutionella utbildningen.
Motionärerna anvisar andra vägar för att klara undervisningen till lägre
kostnader, såsom saxad schemaläggning och förläggning av större delar av
arbetspraktiken till olika arbetsplatser (yrkande 10).

Utskottet behandlade under riksmötet 1981/82 utförligt frågan om formerna
för statsbidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
(UbU 1981/82: 19). Med hänvisning till vad utskottet då anförde om möjligheten
att vid beräkningen av statsbidraget utgå från utrustningsdelen av
bidraget till inbyggd utbildning och med instämmande i föredragande statsrådets
bedömning att ett särskilt investeringsbidrag fortfarande behövs
avstyrker utskottet motion 1982/83:2174 yrkande 10 och föreslår att riksdagen
godkänner vad som i proposition 1982/83: 100 har förordats om
statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel i
gymnasieskolan.

Beträffande statsbidraget till förnyelse av undervisningsmateriel i gymnasieskolan
förordar föredragande statsrådet att sådant bidrag skall utgå
även i fortsättningen som stöd till kommunerna för kostnader för föråldrad
och försliten utrustning. Bidraget föreslås vara differentierat fr. o. m. budgetåret
1983/84 (jfr UbU 198U82: 19 s. 4). Föredragande statsrådet beräknar
ca 72 milj. kr. för ändamålet för budgetåret 1983/84.

Enligt motion 1982/83: 2174 nödvändiggör det statsfmansiella läget andra
lösningar än de som anvisas i proposition 1982/83: 100 för att anpassa
undervisningens kvalitet till arbetslivets behov. Motionärerna finner det

UbU 1982/83:21

emellertid rimligt att bidrag ges till vissa särskilt kostnadskrävande utbildningar
och beräknar för detta 41 milj. kr. (yrkande 11 i denna del).

Det är enligt utskottets mening angeläget att eleverna i gymnasieskolan
har tillgång till modern och ändamålsenlig utrustning. Det är därför mycket
viktigt att den undervisningsmateriel som kommunen har anskaffat, ofta
efter mycket dyrbara investeringar, hålls i stånd och, när så behövs,
moderniseras. 1 syfte att underlätta detta bör ett särskilt statsbidrag utgå i
enlighet med vad som förordas i proposition 1982/83: 100. Utskottet avstyrker
därmed motion 1982/83: 2174 yrkande 11 i denna del.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att bidraget som
utgår till kostnader för anskaffning av inlärningsstudior i gymnasieskolan
bör upphöra fr. o. m. den I juli 1983.

Förslagen i motion 1982/83:2174 innebär en minskning av anslaget Bidrag
till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. med sammanlagt
80 milj. kr. i jämförelse med regeringens förslag. Med hänvisning till
utskottets ställningstaganden i det föregående hemställer utskottet att riksdagen
med bifall till proposition 1982/83: 100 och med avslag på motion
1982/83:2174 yrkande 11 i denna del till Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 135000000 kr.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande statsbidrag till första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel i gymnasieskolan med avslag
på motion 1982/83:2174 yrkande 10 godkänner vad som har
förordats i proposition 1982/83: 100,

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till förnyelse av stadigvarande
undervisningsmateriel i gymnasieskolan med avslag på
motion 1982/83:2174 yrkande 11 i denna del godkänner vad som
har förordats i proposition 1982/83: 100,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83: 100 beslutar att
statsbidraget till kostnader för anskaffande av inlärningsstudior i
gymnasieskolan skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1983,

4. att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m.m. med bifall till proposition 1982/83: 100 och med
avslag på motion 1982/83: 2174 yrkande II i denna del förbudgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 135000000 kr.

UbU 1982/83:21

11. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i proposition 1982/83: 120 bilaga 2 (utbildningsdepartementet)
under punkt F 4 (s. 8-9) och hemställer

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83: 120 har
förordats om undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning
och grundutbildning för vuxna i Norrbottens län.

Stockholm den 28 april 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s). Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Iris Mårtensson (s). Lars Svensson (s).
Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp). Gunnar Hökmark (m). Larz
Johansson (c), Ingvar Johnsson (s) och Sonia Thomasson (vpk).

Reservationer

1. Dimensioneringen av gymnasieskolan (punkt 1, mom. 3)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
har" och slutar "motion 1982/83:581” bort ha följande lydelse:

Utskottet kommer i det följande att ta ställning till regeringens förslag
om dimensionering av gymnasieskolan de närmaste åren men vill redan i
detta sammanhang med anledning av motion 1982/83:581 uttala sin tveksamhet
till ambitionen som den kommer fram i proposition 1982/83: 100 att
styra intagningen till gymnasieskolans olika sektorer efter en bedömning
av arbetsmarknadsutsikterna för resp. sektor. Enligt utskottets mening
kan inga prognoser beträffande arbetsmarknaden, hur seriöst utarbetade
de än må vara, anses vara så träffsäkra att de bör väga tyngre än elevernas
eget genom valet av studieväg uttalade intresse för en viss utbildning.
Elevens intresse och motivation för den önskade utbildningen spelar troli -

UbU 1982/83:21

gen större roll för möjligheterna att senare få arbete än aldrig så goda
arbetsmarknadsprognoser för en annan studieväg. Mot bakgrund härav
bör de dimensioneringstal för gymnasieskolans olika sektorer som utskottet
i det följande beslutar om inte tillåtas definitivt låsa den slutliga utläggningen
av gymnasieplatser. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
SÖ bör ges ökade möjligheter att anpassa dimensioneringen av gymnasieskolans
linjer efter elevernas önskemål. Riksdagen bör med bifall till
motion 1982/83:581 yrkande II som sin mening ge regeringen detta till
känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande ökade möjligheter för skolöverstyrelsen
att anpassa gymnasieskolans dimensionering efter elevernas
önskemål med bifall till motion 1982/83:581 yrkande II som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Antalet elevplatser på jordbruks- och skogsbrukssektorn budgetåret
1983/84 (punkt 1, mom. 6)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "När det" och
slutar "proposition 1982/83:100" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om totaldimensionering
av gymnasieskolan för budgetåret 1983/84. När det gäller storleken
på JST-sektorn förordar emellertid utskottet att den minskning med 300
intagningsplatser jämfört med budgetpropositionen 1982 som nu föreslås i
proposition 1982/83: 100 inte sker. Inför innevarande läsår fanns 244 behöriga
förstahandssökande per 100 utlagda platser på jordbrukslinjen. Även
på skogsbrukslinjen och trädgårdslinjen överskred antalet behöriga sökande
stort antalet platser. Mot bakgrund härav och att utbildning på JSTsektorn
i stor utsträckning leder till arbete bör sektorn beräknas för 2 700
intagningsplatser. Utrymmet för ospecificerade platser minskas i motsvarande
omfattning. Utskottet tillstyrker därmed motion 1982/83:948 yrkande
19 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1983/84 med bifall till motion 1982/83:948 yrkande
19 i denna del och med anledning av proposition 1982/83: 100
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

UbU 1982/83:21

3. Inriktning av planeringsramarna (punkt 1, mom. 10)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Det har” och
på s. 15 slutar ”och 1985/86” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att regering
och riksdag ägnar större uppmärksamhet åt inriktningen av den långsiktiga
planeringen av gymnasieskolans dimensionering. Det faktum att det
i framtiden i än högre grad än nu kommer att föreligga svårigheter att
erbjuda alla ungdomar sådan utbildning som med säkerhet leder till ett
arbete för vilket man är utbildad talar enligt utskottet för att dessa ungdomar
erbjuds ökad möjlighet till den kvalitativt goda, allmänbildande allroundutbildning
som de treåriga linjerna ger.

I fråga om JST-sektorns storlek har utskottet inget att erinra mot regeringens
förslag.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att bemyndigandet för
regeringen bör avse planeringsramar endast för budgetåret 1984/85. Beträffande
inriktningen av planeringsramarna bör riksdagen med bifall till motion
1982/83: 1867, med anledning av proposition 1982/83: 100 och med
avslag på motion 1982/83:948 yrkande 19 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till motion 1982/83: 1867, med anledning
av proposition 1982/83: 100 och med avslag på motion 1982/
83: 948 yrkande 19 i denna del bemyndigar regeringen att fastställa
planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret
1984/85 i enlighet med förslaget i propositionen och beträffande
planeringen efter budgetåret 1984/85 som sin mening ger
regeringen till känna vac utskottet har anfört,

4. Planeringsram för jordbruks- och skogsbrukssektorn (punkt 1, mom. 10)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar "Utskottet
ansluter” och på s. 15 slutar ”och 1985/86" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad i motion 1982/83:948 har anförts om skälen till
att inte minska storleken på JST-sektorn förordar utskottet att sektorn
enligt förslaget i motionen även budgetåren 1984/85 och 1985/86 skall
omfatta 2700 intagningsplatser. Utrymmet för ospecificerade platser bör
minskas i motsvarande omfattning. I övrigt har utskottet inget att erinra
mot de föreslagna planeringsramarna. Riksdagen bör sålunda med bifall till
motion 1982/83:948 yrkande 19 i denna del bemyndiga regeringen att

UbU 1982/83:21

fastställa planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåren
1984/85 och 1985/86 i enlighet med vad utskottet har förordat.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 19 i
denna del, med anledning av proposition 1982/83: 100 och med
avslag på motion 1982/83:1867 bemyndigar regeringen att fastställa
planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåren
1984/85 och 1985/86 i enlighet med vad utskottet har
förordat,

5. Användningen av stimulansbidraget (punkt 1, mom. 11 och 12)

Kerstin Göthberg (c). Per Unckel (m). Rune Rydén (m), Göran Allmér
(m), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Utskottet
har” och slutar "proposition 1982/83: 100” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot att ifrågavarande stimulansbidrag
utgår även för budgetåret 1983/84.

Utskottet kommer i det följande att behandla frågan om lärlingsutbildningen.
Redan i detta sammanhang vill emellertid utskottet framhålla att
det är angeläget att underlätta en utbyggnad av lärlingsutbildningen. Som
ett hinder för en önskad större omfattning av lärlingsutbildningen anges
ofta de höga kostnader i form av löner och lönebikostnader som drabbar de
hantverkare och småföretagare som i dagens lärlingssystem erbjuder lärlingsplatser.
1 syfte att minska dessa kostnader bör enligt utskottets uppfattning
stimulansbidraget av kommunen kunna användas även som ett
särskilt bidrag till arbetsgivare som åtar sig att utbilda lärlingar inom ramen
för försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen detta till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Med hänvisning"
och slutar "Norrbottens län” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot att stimulansbidrag i Norrbottens län
även får utgå för årskurs 2 på berörda studievägar.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har förordat om
användningen av stimulansbidraget även för den gymnasiala lärlingsutbildningen
tillstyrker utskottet motion 1982/83:2277 yrkande 1 om att stimulansbidraget
i Norrbottens län även skall kunna utgå för det andra året av
lärlingsutbildningen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till
känna.

UbU 1982/83:21

dels att utskottets hemställan under 11 och 12 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande grunder för stimulansbidrag med bifall
till motion 1982/83:948 yrkande 17 och med anledning av proposition
1982/83: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

12. att riksdagen beträffande särskilda grunder för stimulansbidrag
till kommuner i Norrbottens län med bifall till motion 1982/
83:2277 yrkande I och med anledning av proposition 1982/
83: 120 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

6. Betyg i ämnet svenska som främmande språk (punkt I, mom. 14)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar "Utskottet
avstyrkte” och slutar "motion 1982/83: 1373” bort ha följande lydelse:

För utskottet förefaller det naturligt att de elever som får möjlighet att
läsa ämnet svenska som främmande språk också erhåller betyg i ämnet.
Riksdagen bör med bifall till motion 1982/83:1373 som sin mening ge
regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande betyg i ämnet svenska som främmande
språk med bifall till motion 1982/83: 1373 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Kombination av specialintresse och gymnasiala studier (punkt 1, mom.
18)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Utskottet
vill” och slutar "och 1982/83:759” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående just har tillstyrkt regeringens förslag om
försöksverksamhet med kombination av specialidrott och studier i hemortskommunens
gymnasieskola, anser att det är av intresse att jämsides
med den försöksverksamheten starta ett försök av den arten som skisseras
i motion 1982/83:967. Detta bör ske mot bakgrund av att verksamheten
med kombination av gymnasiala studier och specialidrott i och med regeringens
nu aktuella förslag når en sådan omfattning att det får anses
berättigat att även andra specialintressen än de som hänför sig till idrotten
ges möjlighet att utvecklas på likartade villkor. Utskottet vill i sammanhanget
inte minst peka på värdet av att ta vara på många ungdomars

4 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 21

UbU 1982/83:21

intresse för en kvalificerad sång- och musikutbildning och vad som i
motion 1982/83: 759 sägs om en vidgad musikutbildning i gymnasieskolan.
En försöksverksamhet med kombination av specialintresse bör enligt utskottets
mening komma till stånd redan till nästa läsår med en ram om 150
intagningsplatser och på villkor som är likartade med dem som avses gälla
för verksamheten med kombination av specialidrott och studier vid hemortens
gymnasieskola. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1982/83:759 och 1982/83:967 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om försöksverksamhet med kombination
av specialintresse, t. ex. musik, och studier vid hemortens gymnasieskola.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med kombination
av specialintresse och studier med bifall till motionerna 1982/
83: 759 och 1982/83:967 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

8. Självstudietimmar (punkt 1, mom. 22)

Kerstin Göthberg (c). Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Göran Allmér
(m). Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson (c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 18 börjar "Utskottet anser" och på s. 19
slutar "varit lärarlös" bort ha följande lydelse:

Av statsfinansiella skäl anser sig utskottet inte kunna förorda ett avskaffande
av självstudietimmarna med verkan fr. o. m. budgetåret 1983/84.
Statsrådet Hjelm-Wallén har den 1 februari 1983 i svar på en fråga (1982/
83:236) i kammaren meddelat att arbetet med att finna en tillfredsställande
lösning på frågan om självstudietimmarna kommer att ges hög prioritet i
beredningen av 1984 års budgetproposition (RD 1982/83:70 s. 44 f.). Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att möjligheten att lägga ut ett
begränsat antal självstudietimmar på vissa gymnasielinjer var motiverad
av besparingsskäl.

UbU 1982/83:21

9. Självstudietimmar (punkt 1, mom. 22)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar "Utskottet
anser” och på s. 19 slutar "yrkande I” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig av statsfinansiella skäl inte kunna förorda ett avskaffande
av självstudietimmar med verkan fr. o. m. budgetåret 1983/84.

Enligt vad utskottet har inhämtat har regeringen föranstaltat om åtgärder
inför läsåret 1983/84 för att göra det möjligt att bevara så många lektioner
som möjligt lärarledda utan att hjälpen till elever med svårigheter försvagas.
Beträffande det därpå följande läsåret anser utskottet att regeringen
bör förelägga riksdagen förslag med den innebörden att självstudietimmarna
helt försvinner. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1982/
83:967 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen beträffande avskaffande av självstudietimmar med
bifall till motion 1982/83:967 yrkande 7 samt med anledning av
motionerna 1982/83: 1391 i denna del och 1982/83:2152 yrkande I
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Självstudietimmar (punkt 1, mom. 22)

Sonia Thomasson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar "Utskottet
anser" och på s. 19 slutar "yrkande I” bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut hösten 1981 om självstudietimmar har lett till omfattande
protester runt om i landet. Enligt utskottets uppfattning drabbar
beslutet att reducera antalet lärarledda lektioner i första hand elever från
studieovana miljöer. Utskottet kan heller inte se att det pedagogiskt främjar
självständigt arbete och kritiskt tänkande. Utskottet ansluter sig till
förslaget i motion 1982/83: 1391 i denna del att anordningen med självstudietimmar
avvecklas fr. o. m. läsåret 1983/84. Riksdagen bör således som
sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen beträffande avskaffande av självstudietimmar med
bifall till motion 1982/83: 1391 i denna del och med anledning av
motionerna 1982/83:967 yrkande 7 och 1982/83:2152 yrkande I
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

UbU 1982/83:21

11. Datautbildning (punkt 1, mom. 29)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar "Utskottet
har” och på s. 22 slutar "denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har erfarit att en rad åtgärder har vidtagits och ytterligare
åtgärder planeras i syfte att främja utbildningen på dataområdet. Det är
med tillfredsställelse utskottet noterar detta. Utskottet ansluter sig emellertid
till den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1982/83: 1674
att ett samlat program utarbetas, vari klart framgår att utbildning i datalära
skall förenas med insikter och medvetenhet om konsekvenserna för individ
och samhälle av datateknikens användning. Riksdagen bör med bifall till
motion 1982/83: 1674 yrkandena 3 och 4 samt med anledning av motion
1982/83: 1904 i denna del som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen beträffande utbildning på dataområdet med bifall
till motion 1982/83:1674 yrkandena 3 och 4 och med anledning av
motion 1982/83:1904 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

12. Statlig tillsyn över Osby samskola (punkt 1, mom. 33)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar "Då det” och
slutar "utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är verksamheten vid Osby samskola så värdefull
att riksdagen som sin mening bör uttala att skolan också i fortsättningen
bör stå under statlig tillsyn. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till yrkande 22 i motion 1982/83:948 som sin mening ger regeringen detta
till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. att riksdagen beträffande statlig tillsyn över Osby samskola med
bifall till motion 1982/83:948 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

13. Japanska och arabiska såsom C-språk (punkt 1, mom. 39)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar "Av vad” och
slutar ”yrkande 18” bort ha följande lydelse:

Utskottet är av den uppfattningen att det är viktigt att de språk som i
ökande omfattning används vid internationella kontakter av skilda slag i så

UbU 1982/83:21

stor utsträckning som möjligt kan studeras redan på gymnasieskolnivå.
Utskottet har erfarit att SÖ i ett yttrande till regeringen har tillstyrkt ett
förslag om försöksverksamhet med arabiska som C-språk. Utskottet, som
finner den i motionen aktualiserade frågan angelägen, anser att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 18 som sin mening bör uttala att
åtgärder skall vidtas för att göra japanska och arabiska till C-språk i
gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. att riksdagen beträffande japanska och arabiska som C-språk
med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

14. Nytt system för lärlingsutbildning (punkt 1, mom. 41)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Den allra”
och slutar ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nu är angeläget att
söka skapa ett nytt system för yrkesutbildning som har formen av ett
lärlingssystem. Systemet bör innehålla yrkesutbildning som fyller såväl de
enskilda ungdomarnas som arbetsgivarnas krav på ändamålsenliga och
framtidsinriktade kunskaper. Bl. a. följande principer bör kunna ligga till
grund för det nya systemet. Utbildningstiden bör kunna variera mellan ett
och fyra år. Under utbildningstiden bör lön utgå, som vid utbildningens
början utgör exempelvis 40% av en reguljär, avtalsenlig lön och under
utbildningstiden successivt ökar. Särskilda utbildningsplaner bör upprättas
för varje särskild yrkesgren med individuell avvägning mellan praktisk och
teoretisk utbildning. Andelen teoretisk utbildning bör kunna variera inom
ett brett register. Utbildningsplanen upprättas i samarbete mellan skolstyrelserna
och berörda arbetsmarknadsparter i ett lokalt lärlingsråd som kan
vara en utvecklad form av de nuvarande planeringsråden (SSA-råden).
Utskottet, som i övrigt hänvisar till motion 1982/83:328, anser att regeringen
omgående bör överväga den närmare utformningen av systemet och
under hösten 1983 förelägga riksdagen ett förslag som innebär att det av
utskottet utformade systemet i framtiden blir den dominerande formen för
ungdomars introduktion på arbetsmarknaden. Vad utskottet här har anfört
om ett nytt system för lärlingsutbildning bör riksdagen med bifall till
motion 1982/83:328 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande ett nytt system för lärlingsutbildning
med bifall till motion 1982/83:328 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.

5 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 21

Ubll 1982/83:21

15. Lönebidragssystem för lärlingsutbildningen m.m. (punkt 1, morn. 43)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar "Av vad" och
slutar "yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Utskottet har redan i det föregående erinrat om att SÖ har i uppdrag att
senast den 1 september 1983 lämna en samlad utvärdering av försöksverksamheten
med gymnasial lärlingsutbildning. Enligt utskottets uppfattning
bör utvärderingen inte hindra att åtgärder vidtas för att undanröja de
svårigheter som uppenbarligen föreligger för att lärlingsutbildningen skall
få önskad omfattning. Utskottet — liksom föredragande statsrådet - utgår
från att gymnasial lärlingsutbildning kommer att finnas även efter den I juli
1984, till vilken tidpunkt den pågående försöksverksamheten, enligt vad
utskottet i det föregående har tillstyrkt, kommer att pågå. En väg att
stimulera småföretagare att anställa lärlingar är att införa en form av
lönebidragssystem enligt förslag i motionerna 1982/83:967, 1982/83: 1116
och 1982/83:2272. De förslag till ändring av gällande bestämmelser som
föredragande statsrådet aviserar i proposition 1982/83: 100 (s. 327) får inte
innebära en begränsning av skolstyrelsernas möjligheter att snabbt och
smidigt anordna lärlingsutbildning. Vad utskottet nu har anfört om åtgärder
för att främja den gymnasiala lärlingsutbildningen bör riksdagen med
bifall till motionerna 1982/83:967 yrkande 10, 1982/83:1116 och 1982/
83:2272 yrkande 19 och med anledning av motionerna 1982/83:964. 1982/
83: 1642 och 1982/83: 1875 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. att riksdagen beträffande vissa åtgärder för att främja gymnasial
lärlingsutbildning med bifall till motionerna 1982/83:967 yrkande
10, 1982/83:1116 och 1982/83:2272 yrkande 19 och med anledning
av motionerna 1982/83:964, 1982/83: 1642 och 1982/83: 1875
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

16. Förändringar i systemet med gymnasial lärlingsutbildning (punkt 1,
mom. 43)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar "Enligt
utskottets” och slutar "yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör, såsom nyss framhållits, ett nytt lärlingssystem
introduceras. Inom ramen för detta system ordnas ersättningsfrågor
och sociala frågor på ett sätt som undviker de svårigheter sorn i fråga
om dagens system påtalas i motionerna 1982/83:964, 1982/83:967 yrkande

10. 1982/83:1116. 1982/83:1642. 1982/83:1875 och 1982/83:2272 yrkande

19. Motionerna avstyrks därför.

UbU 1982/83:21

17. Utökning av företagsförlagd utbildning (punkt 1, moni. 45)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”1 proposition”
och slutar ”och 1982/83:1387” bort ha följande lydelse:

Också dessa frågor har nära samband med det förslag till nytt lärlingssystem
som utskottet i det föregående har uttalat sig för. En grundläggande
utgångspunkt för detta system är just att vidga den företagsanknutna
utbildningen. Motionerna 1982/83:966 och 1982/83: 1387 är därmed tillgodosedda.

18. Förändringar av gymnasieskolan och statsbidragssystemet (punkt 1,
mom. 47 och 48)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör beredningsarbetet inriktas på en successiv
reformering av gymnasieskolan enligt de riktlinjer som anges i motion
1982/83:948. Förändringen av gymnasieskolan bör sålunda ta sikte på att i
högre grad anpassa gymnasieskolan till elevernas varierande behov vad
gäller inriktning, innehåll, arbetssätt, arbetsformer och lokalisering med
bl. a. en högre grad av anknytning till samhälle och arbetsliv. Detta innebär
bl. a. att man bör åstadkomma ett förbättrat samspel mellan utbildning och
arbetsliv. Ett första steg bör därvid vara att införa s. k. yo-vecka på alla
teoretiska linjer. Utskottet, som tillstyrker yrkandena 14, 15 och 16 i
motion 1982/83:948, föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
det anförda till känna. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1982/
83:1374 och 1982/83:2130 yrkande I.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Statskontoret
har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att lägga fram förslag till nytt statsbidragssystem
för gymnasieskolan. Som riktlinje för utredningsarbetet bör gälla att den
centrala detaljstyrningen minskar och att utrymmet ökar för lokala bedömningar
av hur resurserna bör kunna användas. Elever, föräldrar, personal
och förtroendevalda politiker bör ges möjlighet att få den överblick av
skolans totala resurser som är nödvändig för att de skall kunna ta ett aktivt
ansvar för resursernas fördelning och användning. Riksdagen föreslås med
bifall till motion 1982/83:948 yrkande 1 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet har anfört om ett nytt statsbidragssystem.

UbU 1982/83:21

dels att utskottets hemställan under 47 och 48 bort ha följande lydelse:

47. att riksdagen beträffande förändringar av gymnasieskolan m. m.
med bifall till motion 1982/83:948 yrkandena 14, 15 och 16 och
med avslag på motionerna 1982/83: 1374 och 1982/83:2130 yrkande
I i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

48. att riksdagen beträffande ett nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan
med bifall till motion 1982/83:948 yrkande I i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

19. Anslagsberäkningen (punkt 1, mom. 57)

Under förutsättning av bifall till reservation 10
Sonia Thomasson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”3628000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt förslaget att fr. o. m. läsåret
1983/84 avveckla verksamheten med självstudietimmar, anser att riksdagen
med bifall till motion 1982/83: 1391 i denna del och med anledning av
motion 1982/83:967 yrkande 8 under förevarande anslag bör anvisa 70 milj.
kr. utöver det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet. 1 övrigt har utskottet
inget att erinra mot den i proposition 1982/83: 100 angivna anslagsberäkningen.
Riksdagen föreslås med hänvisning till det anförda till
Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisa ett förslagsanslag av
3698000000 kr.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall
till motion 1982/83:1391 i denna del och med anledning av proposition
1982/83: 100 och motion 1982/83:967 yrkande 8 för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 3698000000 kr.

20. Anslagsberäkningen (punkt 1, mom. 57)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”3628000000 kr.” bort ha följande lydelse:

SÖ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 bl. a. pekat på
att den fyraåriga tekniska linjen har kommit att drabbas särskilt hårt av
besparingarna på gymnasieskolans område. Det gäller särskilt det fjärde
äret. Mot bakgrund härav finner utskottet skäl att tillstyrka motion 1982/
83:967 yrkande 8 om en ökning av förevarande anslag med 5 milj. kr.
utöver det av regeringen föreslagna beloppet. I övrigt har utskottet inget

UbU 1982/83:21

att erinra mot regeringens medelsberäkning. Med hänvisning till det anförda
föreslås riksdagen med bifall till motion 1982/83:967 yrkande 8 och
med anledning av proposition 1982/83: I(K) och motion 1982/83: 1391 i denna
del till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 3 633 (XX)000 kr.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall
till motion 1982/83:967 yrkande 8 och med anledning av proposition
1982/83: 100 och motion 1982/83: 1391 i denna del för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 3633000000 kr.

21. Åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar (punkt 8, mom. 1—4)

Kerstin Göthberg (c). Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Göran Allmér
(m). Jörgen Ullenhag (fp). Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar "Utskottet
ansluter" och på s. 41 slutar "till känna" bort ha följande lydelse:

SÖ har den 15 december 1981 i sin utvärderingsrapport om yrkesintroduktionens
omfattning, utformning m.m. läsåret 1980/81 redovisat följande
huvudintryck:

Yrkesintroduktionen uppfattas som ett betydelsefullt komplement till
övriga alternativ för ungdomarna.

Yrkesintroduktionens oväntade stora omfattning i många kommuner
och totalt i riket visar att åtgärden som sådan har anpassats till rådande
förutsättningar och behov.

Möjligheterna till anställning varierar kraftigt och följer den lokala arbetsmarknadssituationen.
Uppskattningsvis får en tredjedel av ungdomarna
någon form av anställning i anslutning till yrkesintroduktionen.

Ett förhållandevis stort antal ungdomar skaffar sig erfarenheter och
kvalifikationer för fortsatta studier. Uppskattningsvis är den grupp som
söker utbildning i anslutning till yrkesintroduktionen lika stor som den som
får anställning.

Under budgetåret 1980/81 deltog ca 9500 elever i yrkesintroduktion,
under budgetåret 1981/82 ca 16000. Hittills beräknas sammanlagt ca 30000
ungdomar ha deltagit i yrkesintroduktionen. Utskottet noterar att yrkesintroduktionen
både i fråga om omfattning och betydelse har överträffat
varje prognos. Skälet härtill är enligt utskottets uppfattning att yrkesintroduktionen
erbjuder praktiska, anpassningsbara och väl fungerande möjligheter
för kommunerna att erbjuda ungdom utbildning eller att öppna vägar
till anställning.

Som ett komplement till yrkesintroduktionen införde den föregående
regeringen ungdomsplatser för ungdomar som blir 17 år det år anställning
sker och som ännu inte fyllt 18 år. Vid vårterminens slut 1982 hade ca 6900
ungdomar anvisats ungdomsplatser.

UbU 1982/83:21

Regeringen uppdrog åt SÖ att före den 1 september 1983 utvärdera och
redovisa erfarenheterna av bl. a. yrkesintroduktion och ungdomsplatser.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att nu införa ett nytt,
arbetsmarknadskänsligt åtgärdssystem. Det av regeringen förordade systemet
bygger på ett förslag som SÖ har skisserat i sin anslagsframställning
vid en tidpunkt då det fanns en mycket begränsad erfarenhet av ungdomsplatserna
och kombinationen av skilda åtgärder. Nyssnämnda utvärdering
senare i år av den pågående verksamheten med uppföljningsåtgärder bör
kunna ge vägledning i en rad frågor som måste vara besvarade, innan
större förändringar vidtas. Det nuvarande systemet med yrkesintroduktion
om högst 40 veckor under det år eleven fyller 16 år innebär att ungdomarna
inte behöver ställas inför situationen att välja mellan en erbjuden plats i
gymnasieskolan och en ungdomsplats med lön. Detta är ytterligare ett skäl
för att bibehålla yrkesintroduktionen som ett inslag i det kommunala
uppföljningsansvaret. Hittills gjorda erfarenheter visar nämligen att det är
mycket svårt att få ungdom som erhållit lön under viss period, att inse att
det är en god investering att skaffa sig utbildning fastän man då inte
erhåller lön. En annan viktig fråga är huruvida erbjudandet om ungdomsplats
med anställning åt vissa ungdomar negativt påverkar arbetsmarknadssituationen
för dem som väljer att fullfölja sin yrkesutbildning i gymnasieskolan.
Utskottet vill slutligen peka på att det inte är övertygande
visat att det är möjligt att lägga upp ett tvåårigt program för varje individ
enligt förslaget i proposition 1982/83: 100 och att tillgången på ungdomsplatser
under nästa år kommer att vara av den omfattning som har beräknats
i propositionen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det övergripande målet för
uppföljningsåtgärderna måste vara att bereda alla ungdomar plats i gymnasieskolan.
Med hänvisning härtill förordar utskottet att yrkesintroduktion
med bibehållet statsbidrag bör finnas kvar och erbjudas ungdomar som
under året närmast efter avslutad grundskola inte har gått vidare till gymnasieskolan
eller har lyckats skaffa sig reguljärt arbete. Som ett komplement
till yrkesintroduktionen bör liksom hittills kunna erbjudas ungdomsplatser
för de ungdomar som det andra året efter grundskolan varken har
ett arbete eller genomgår reguljär utbildning.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att krav på att ha tecknat
kollektivavtal inte bör ställas på den arbetsgivare som tillhandahåller ungdomsplats
för vilken statsbidrag väntas utgå. En föreskrift om att skolstyrelsen
i fall där arbetsgivaren inte är kollektivavtalsbunden bör inhämta
yttrande från arbetstagarorganisation får inte innebära att skolstyrelsen
avhänder sig skyldigheten att fatta det slutgiltiga beslutet.

När det gäller uppföljningsprogram om sex veckor konstaterar utskottet
att den föreslagna anordningen i mycket påminner om det nuvarande
introduktionsprogrammet om fyra veckor. Utskottet, som finner att en
möjlighet till sex veckors uppföljningsprogram väl kan fylla en funktion
inom det system som utskottet har förordat, har inget att erinra mot vad

UbU 1982/83:21

som i proposition 1982/83: 100 sägs om ifrågavarande anordnings längd och
benämning.

Med hänvisning till det i det föregående angivna målet att erbjuda
ungdomarna en reguljär utbildning vill utskottet avvisa den föreslagna
möjligheten för kommun att låta annat organ än skolan administrera uppföljningsåtgärderna.
Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion
1982/83:948 att verksamheten bör ligga direkt under skolstyrelsens och
den lokala skolledningens ansvar.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1982/
83: 100 samt motionerna 1982/83:581 yrkande 10 i denna del. 1982/83:948
yrkande 20, 1982/83: 1900 yrkande I i denna del och yrkandena 2 och 3,
1982/83: 1911 i denna del och 1982/83: 2174 yrkande 9 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om uppföljningsåtgärder
för ungdomar under 18 år.

•

Utskottet har inget att erinra mot att statsbidrag lämnas till uppföljningsprogrammen
och administration av åtgärdsplaner. Utskottet vill emellertid
i sammanhanget peka på vad som i motion 1982/83:967 anförs om personal
som anlitas för uppföljningsprogrammen. Enligt utskottets uppfattning bör
som villkor för statsbidrag i första hand syo-personal eller lärare komma i
fråga för tjänstgöring inom uppföljningsprogrammen. Detta bör riksdagen
med anledning av proposition 1982/83: 100 samt motionerna 1982/83:967
yrkande II, 1982/83:581 yrkande 10, 1982/83:1900 yrkande I och 1982/
83: 1911, samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet har inget att erinra mot att utbildningsinslag i fastare former än
hittills knyts till yrkesintroduktion och ungdomsplatser. Det är angeläget
att utbildningsinslagen ges stadga och hög kvalitet genom att behörig
personal anlitas. I detta hänseende ansluter sig utskottet i huvudsak till vad
som sägs i motionerna 1982/83:948 och 1982/83:967. Riksdagen bör med
anledning av proposition 1982/83:100 samt motionerna 1982/83:948 yrkande
21, 1982/83:967 yrkande II i denna del, 1982/83:581 yrkande 10 i
denna del, 1982/83: 1900 yrkande 1 i denna del och 1982/83: 1911 i denna
del som sin mening ge regeringen detta till känna.

Regeringen beräknar en ram enbart för ungdomsplatser avseende två
årskullar 16- och 17-åringar. Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående
har förordat om att bibehålla yrkesintroduktionen bör det ankomma på
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att inom den i
proposition 1982/83: 100 föreslagna ramen fördela platser på en ram för
yrkesintroduktion och en ram för ungdomsplatser. Regeringen bör bemyndigas
att av arbetsmarknadsskäl kunna besluta om platser utöver den
totala ramen. Detta bör riksdagen med anledning av proposition 1982/
83: 100 och motionerna 1982/83:581 yrkande 10, 1982/83: 1900 yrkande 1
och 1982/83:1911, samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ge
regeringen till känna.

UbU 1982/83:21

dels att utskottets hemställan under I —4 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 samt
motionerna 1982/83:581 yrkande 10 i denna del. 1982/83:948
yrkande 20, 1982/83: 1900 yrkande 1 i denna del och yrkandena 2
och 3, 1982/83: 1911 i denna del och 1982/83:2174 yrkande 9 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna dels vad
utskottet har anfört om uppföljningsåtgärder för ungdomar som
är under 18 år, dels vad utskottet har förordat om statsbidrag för
yrkesintroduktion.

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till uppföljningsprogram
och administration av åtgärdsplaner samt behörighetskrav för
personal i uppföljningsprogram med anledning av proposition
1982/83:100 samt motionerna 1982/83:967 yrkande II, 1982/
83:581 yrkande 10, 1982/83: 1900 yrkande 1 och 1982/83:1911.
samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

3. att riksdagen beträffande utbildningsinslag och bidrag till sådana
med anledning av proposition 1982/83: 100 samt motionerna
1982/83:948 yrkande 21. 1982/83:967 yrkande 11 i denna del.
1982/83:581 yrkande 10 i denna del, 1982/83: 1900 yrkande 1 i
denna del och 1982/83:1911 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

4. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83: 100 och
motionerna 1982/83:581 yrkande 10, 1982/83: 1900 yrkande 1 och
1982/83: 1911, samtliga yrkanden i denna del, dels godkänner vad
utskottet har förordat om ramar för yrkesintroduktion och ungdomsplatser,
dels bemyndigar regeringen att i den mån arbetsmarknadsskä!
så påkallar besluta om platser utöver ramen.

22. Anslagsberäkningen (punkt 8, mom. 7)

Per Unckel. Rune Rydén. Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar "Med hänvisning"
och slutar "begärda beloppet" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör åtgärder för bibehållande av yrkesintroduktionen
m. m. medföra ett mindre medelsbehov än vad som begärs i
proposition 1982/83:100. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall
till motion 1982/83:2174 yrkande 9 i denna del till Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 210000000 kr.

UbU 1982/83:21

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m.m. med bifall till
motion 1982/83: 2174 yrkande 9 i denna del och med anledning av
proposition 1982/83: 100 för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 210000000 kr.

23. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan (punkt 10. mom.

1 och 2)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar "Utskottet
behandlade” och slutar "i gymnasieskolan” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en ytterligare utbyggnad
av gymnasieskolornas institutioner för yrkesutbildningar som kräver dyrbara
investeringar inte är möjlig mot bakgrund av det statsfinansiella läget.
De i motionen anvisade vägarna för att klara de ifrågavarande utbildningarna
till lägre kostnader bör prövas. Utskottet avvisar härmed föredragande
statsrådets förslag om 49 milj. kr. till ett särskilt bidrag för första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel i gymnasieskolan. Riksdagen
bör med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 10 som sin mening ge
regeringen detta till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar ”Det är” och
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör anpassningen av skolans yrkesundervisning
till arbetslivets behov bl. a. ske på så sätt att skolan tillhandahåller
sådan utrustning att principerna för ett arbetsmoment kan läras in i skolan.
Den praktiska tillämpningen på sådan utrustning som används ute i företagen
bör däremot ske genom att yrkespraktik i så stor utsträckning som
möjligt förläggs till arbetsplatser utanför gymnasieskolan. På så sätt kan en
aktuell utbildning erbjudas till rimliga kostnader. Även med denna principiella
utgångspunkt finner utskottet det emellertid rimligt att bidrag ges till
vissa särskilt kostnadskrävande utbildningar. Med hänvisning till det anförda
bör medel för statsbidrag till förnyelse av stadigvarande undervisningsmateriel
i gymnasieskolan beräknas till 41 milj. kr. Riksdagen bör
med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 11 i denna del som sin mening
ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under I och 2 bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen beträffande statsbidrag till första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel i gymnasieskolan med bifall
till motion 1982/83:2174 yrkande 10 och med avslag på pro -

UbU 1982/83:21

position 1982/83: 100 som sin mening ger regeringen till kanna
vad utskottet har anfört,

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till förnyelse av stadigvarande
undervisningsmateriel i gymnasieskolan med bifall till motion
1982/83:2174 yrkande 11 i denna del och med anledning av
proposition 1982/83: 100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört.

24. Anslagsberäkningen (punkt 10, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 23

Per Unckel, Rune Rydén. Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar "Förslagen i”
och slutar "135000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i det föregående till förslagen i motion 1982/
83: 2174 medför att anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m. bör minskas med sammanlagt 80 milj. kr. i jämförelse med
regeringens förslag. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 11 i denna del och med anledning
av proposition 1982/83: 100 under förevarande anslag för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 55000000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m.m. med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande II i
denna del och med anledning av proposition 1982/83:100 för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 55000000 kr.

Särskilda yttranden

I. Kombination av specialintresse och gymnasiala studier m.m. (punkt 1,
mom. 18)

Per Unckel. Rune Rydén. Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anför:

Vi finner det angeläget att understryka att gymnasieskolan måste kunna
erbjuda elever med olika former av specialintressen lämplig utbildning.
Lika angeläget som det är att ge dem som har intressen inom t. ex. idrott
dch musik goda vidareutbildningsmöjligheter, lika viktigt är det att ge
elever med t. ex. matematik som specialintresse god stimulans. Vi utgår
från att den försöksverksamhet som regeringen nu avser initiera inom
gymnasieskolan skall ge utrymme för försök med denna inriktning.

UbU 1982/83:21

2. Utbildning i ämnet mediakommunikation (punkt 1, mom. 211

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anför:

Vi har i det föregående tillsammans med det övriga utskottet tillstyrkt ett
förslag av regeringen om utökad verksamhet med kombination av gymnasiala
studier och specialidrott. Som vi ser det är det av allmänt intresse att
även den utbildning som föreslås i motion 1982/83:762 kommer till stånd.
Utbildningen bör kunna anordnas i huvudsak i enlighet med den studieplan
som finns fogad till motionen. Vi har inget att erinra mot att utbildningen
förläggs till Torsby.

UbU 1982/83:21 Bilaga 64

Översikt över motionernas behandling

Motions- Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

yrkande

nr utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. punkt och nr

mom.

328	24-25	1:41	14
389	19-20	1:24
4	17-18	1:19. 20
458	19-20	1:24
581:10	37-41	8:1.2. 3. 4	21
II	11-12	1:3	1
586	17-18	1:19
598	19-20	1:24
759	17	1:18	7
762	18	1:21
946	21	1:28
948:1	27-28	1:48	18
14	27	1:47	18
15	27	1:47	18
16	27	1:47	18
17	15	1:11	5
18	23-24	1:39	13
19	11-13. 14-15	1:6. 10	2.4
20	38-40	8:1	21
21	38-40	8:3	21
22	23	1:33	12
23	28	1:53
963	19	1:23
964	25-26	1:43	15. 16
966	26	1:45	17
967:7	18-19	1:22	8.9. 10
8	30	1:57	19.20
9	17	1:18	7
10	25-26	1:43	15. 16
II	38-40	8:2. 3	21
969	28-29	1:54
1116	25-26	1:43	15. 16
1354	20	1:26
1356	19-20	1:24
1360:2	16	1:15
1373	16	1:14	6
1374	27	1:47	18
1377	23	1:35
1379	15-16	1:13
1380	20	1:25
1387	26	1:45	17
1391	18-19, 30	1:22. 57	8.9, 10.
1394	29	1:55
1583:3	21	1:27
1638	26	1:44
1642	25-26	1:43	15. 16
1653:1	11-12	1:4
2. 3.4. 5	29	1:56
1674:3.4	21-22	1:29	II
1867	14	1:10	3.4
1874	25	1:42
1875	25-26	1:43	15. 16
1896	17-18	1:19
19(8): 1	37-40	8:1.2. 3. 4	21
2. 3	38-40	8:1	21
1902	11-13	1:5

UbU 1982/83:21 Bilaga

Motions- Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna stallen i

yrkande

nr utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. punkt och nr

mom.

1904	21-22
1906	20
1911	38-41
2130:1	27
2152:1	18-19
2174:9	37-41
10	43
II	43-44
2272:19	25-26
2277:1	15
2	13-14

1:29	II
1:26
8:1,2, 3, 4
1:47	18
1:22	8, 9, 10
8:1,7	22
10:1	23
10:2,4	23, 24
1:43	15, 16
1:12	5
1:9

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

——