UbU 1982/83:20

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:20

om det obligatoriska skolväsendet m. m. (prop. 1982/83:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1982/83: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Det obligatoriska skolväsendet m.m. punkterna D 9 och D 11—D 17
jämte motioner.

1. Bidrag till driften av grundskolor m.m. Regeringen har under punkt

D 11 (s. 261—276) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag till studieoch
yrkesorientering genom förstärkningsresursen,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om minskning av
bidraget till veckotimmar för basresurser på högstadiet,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om förskott på
bidrag till basresurser på högstadiet för redovisningsåret 1983/84,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om ökning av viss
del av förstärkningsresursen,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats om provledarverksamhet
och om upphörande av statsbidrag till sådan verksamhet,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om bibehållande av
skolledartjänster i grundskolan,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
vissa Waldorfskolor,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats om åtgärder på
lågstadiet,

9. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 12975000000 kr.

Motionerna

1982/83:581 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen uttalar att träningen i svenska språket måste ges en
framträdande plats i förskola och grundskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att prövningen
av stöd till fristående skolor i enlighet med de under hösten 1982 fastställda
reglerna måste ske utan dröjsmål,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande sänkt skolpliktsålder
med flexibel intagning till grundskolan i enlighet med vad som i
motionen anförts,

1 Riksdagen 1982/83.14 samt. Nr 20

UbU 1982/83:20

2

14. att riksdagen hos regeringen hemställer om utvärdering av hemspråkreformen
i syfte att klarlägga vilka som i framtiden skall ha rätt till
sådan undervisning,

20. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hur skolans resurser
utnyttjas i enlighet med vad som i motionen anförts.

1982/83:849 av Karin Andersson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/
83:847 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att språk- och kulturarvskommittén
ges i uppdrag att överväga frivillig hemspråksundervisning
utanför ordinarie skoltid på det sätt som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om anordnande av en experimentskola för undervisning
på invandrarspråk inom det svenska grundskoleväsendet.

1982/83:943 av Kerstin Anér (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
medel skall anvisas för statsbidrag till fristående skolor enligt tidigare
riksdagsbeslut.

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att framlägga förslag till nytt statsbidragssystem för
grundskolan och gymnasieskolan i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen,1

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande principerna för den fria resursanvändningen i ett decentraliserat
beslutssystem,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande ikraftträdandet av bidragssystemet till skolor med enskild
huvudman,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande försöksverksamhet med lågstadium utan traditionell årskursuppdelning
och samarbete med förskolan,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om lärarresursernas
fördelning vid praktisk arbetslivsorientering.

1982/83:951 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande undantagen
från en kommuns skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning.

1982/83:967 av Ola Ullsten m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolstart från sex års ålder,

1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1982/83: 21.

UbU 1982/83:20

3

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återföra hela eller viss del av tiden för de fria aktiviteterna
till den timplanebundna verksamheten,

4. att riksdagen beslutar att till regeringen återförvisa förslaget om besparingar
i samband med elevernas praktiska arbetslivsorientering.

1982/83:1392 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.
avslår regeringens förslag om minskning av bidraget till veckotimmar för
basresurser på högstadiet,

2. att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
anvisa ytterligare 128000000 kr. utöver regeringens förslag.

1982/83:1611 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening uttalar att begreppet hemspråksundervisning
bör bytas ut mot modersmålsundervisning, varvid även innehållet i
undervisningen skall utvidgas till att omfatta en bred och inträngande
undervisning i modersmålets kultur och historia,

2. alt riksdagen beslutar att bidrag till kostnader för undervisning i
hemspråk och för studiehandledning på hemspråk skall utgå med 1,5
lärarveckotimmar per deltagande elev,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser
för hemspråksundervisning för invandrarbarn med syfte

a) att modersmålsundervisning görs obligatorisk och ges samma ställning
som övriga obligatoriska ämnen i grundskolan,

b) att även då hemspråksundervisningsgrupp omfattande fyra elever ej
kan ordnas, varje elev skall garanteras minst fem veckotimmar hemspråksundervisning
och att statsbidrag skall utgå enligt detta,

4. att riksdagen som sin mening uttalar att invandrarbarnen i största
möjliga utsträckning bör beredas möjlighet till undervisning i enspråkig
grupp.

1982/83:1886 av Lars Hedfors m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkningsresurser
och behovet av ett nytt statsbidragssystem till grundskolan.

1982/83:1892 av Gullan Lindblad (m) och Margareta Gard (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande behovet av specialklasser inom grundskolan.

1982/83:1917 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att bindande
tillämpningsföreskrifter upprättas i enlighet med riksdagens tidigare beslut
om nytt statsbidragssystem för grundskolan,

7. att riksdagen uttalar att staten bör överta en större del än hittills av
kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet,

UbU 1982/83:20

4

8. att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
anvisa ytterligare 270000000 kr. utöver regeringens förslag.

1982/83:2174 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen beslutar att fria aktiviteter under den samlade skoldagen
skall finansieras inom ramen för förstärkningsresursen,

5. att riksdagen beslutar att avskaffa den särskilda anslagsposten för
bidrag till icke timplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen,

6. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till åtgärder på
lågstadiet,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna det
angelägna i en striktare tillämpning av reglerna för rätten till hemspråksundervisning,

8. att riksdagen beslutar till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för
budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 12881 800000 kr.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande dels förslag som regeringen under
punkten Bidrag till driften av grundskolor m. m. underställt riksdagen, dels
vissa motioner som väckts under allmänna motionstiden år 1983 och som
rör grundskolan.

Statsbidragssystemet m. m.

Statsbidraget till grundskolan utgår fr. o. m. redovisningsåret 1978/79
enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan
m.m. Det nya statsbidragssystemet innebär att statsbidraget till
kostnader för lärarlöner och vissa anordningar inte längre beräknas på de
faktiska kostnaderna utan på ett schabloniserat sätt.

Bidrag till kostnader för lärarlöner utgår huvudsakligen i form av basresurser.
En basresurs utgår i normalfallet för vaije påbörjat 25-tal elever i
var och en av årskurserna 1 -3 och för varje påbörjat 30-tal elever i var och
en av årskurserna 4—9. Länsskolnämnden fastställer antalet basresurser
för varje skolenhet i en kommun med hänsyn till antalet elever i varje
årskurs av grundskolan vid enheten.

En basresurs i årskurserna 1-6 motsvaras av ett bestämt antal veckotimmar
per årskurs. På högstadiet är antalet veckotimmar per basresurs
inom en årskurs beroende på hur många basresurser som fastställs för
årskursen vid skolenheten. Statsbidraget avseende basresurserna beräknas
med utgångspunkt i ett riksgenomsnittligt veckotimpris för lärarlöner
per stadium. Veckotimpriset utgörs av årskostnaden för en veckotimme
och fastställs årligen med hjälp av lönestatistik.

Det bör noteras, att även om basresurserna beräknas efter påböijade 25-tal resp. 30-tal elever per årskurs vid skolenheten har antalet elever per
basresurs på de olika stadierna kommit att ligga avsevärt under delningsta -

UbU 1982/83:20

5

len 25 och 30. Detta beror på att de regler som gäller för beräkning av
antalet basresurser i en kommun gör det möjligt att ta hänsyn till kommunens
tätortsgrad och geografiska förhållanden i övrigt.

Bidrag till kostnader som avser olika insatser för undervisning och andra
särskilda insatser under skoldagen inom grundskolan utgår förutom i form
av basresurser i form av en förstärkningsresurs. Förstärkningsresursen har
ersatt flertalet specialdestinerade bidrag som fanns före den 1 juli 1978 —
bl. a. bidragen till specialundervisning, resurstimmar, fritt valt arbete,
maskinskrivning, frivillig musikundervisning, viss undervisning i slöjd -och därefter kompletterats med resurser för nya ändamål (se bilaga).
Förstärkningsresursen utgår med hänsyn till antalet elever i kommunens
grundskola den 15 september. Den uppgår till 0,6384 vepkotimmar per elev
för läsåret 1982/83. Statsbidraget till förstärkningsresursen beräknas efter
ett veckotimpris, som fastställs årligen och är ett enhetligt schablonbelopp,
lika för alla stadier och för alla kommuner.

Bidrag i form av tillåggsbidrag utgår till kostnader för vissa lärarvikarier
och vissa övriga anordningar. Tilläggsbidraget utgår med viss procentsats
på bidragen till basresurser och förstärkningsresurs. Härutöver utgår bidrag
till skoldirektörer och biträdande skoldirektörer, rektorer och studierektorer,
särskild undervisning, viss stödundervisning, undervisning i
hemspråk m. m.

I motion 1982/83:948 (yrkande 1 i denna del) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning om ett nytt system för statsbidrag till grundskolan.
Kommunernas olika förutsättningar att organisera skolväsendet beroende
på tätortsgrad m. m. bör, säger motionärerna, utan alltför stora svårigheter
kunna vägas in i ett nytt, elevrelaterat bidragssystem.

Utskottet erinrar om att riksdagen så sent som år 1978 (prop. 1977/
78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260) fattat beslut om ett nytt statsbidragssystem
för grundskolan och att skolöverstyrelsen (SÖ) inom ramen
för sitt myndighetsansvar har att granska effekterna av det nya statsbidragssystemet
för stat och kommun. Frågor om användning av statsbidraget
har utskottet behandlat i betänkandena UbU 1975/76:30 (s. 46 ff.) och
UbU 1977/78:21 (s. 11 ff.). Med hänvisning till att tätortsgrad m.m. för
kommun i hög grad kan beaktas inom ramen för nuvarande bidragssystem
och till vad som i övrigt anförts avstyrker utskottet motion 1982/83:948
yrkande 1 i denna del.

I motion 1982/83; 1917 (yrkandena 7 samt 8 i denna del) efterlyses
åtgärder från regeringens sida som innebär att regeringen återför till kommunerna
den del av av statsbidraget på skolområdet som tidigare dragits
in, nämligen 2% av statsbidraget till grundskolan. Bidraget till grundskolan
föreslås uppräknat med 270 milj. kr.

Enligt utskottets mening är det statsfinansiella läget sådant att det inte är
möjligt att nu öka statsbidraget till kommunerna. Med detta konstaterande

UbU 1982/83:20

6

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:1917 yrkandena 7
samt 8 i förevarande del.

Frågor om hur skolan skall tillgodose behoven hos elever som behöver
särskilt stöd tas upp både i propositionen och i tre motioner. Föredragande
statsrådet anför att den fria resursanvändningen bör omprövas för kommunernas
del om den inte leder till en förbättrad måluppfyllelse genom att
förbättra situationen för de elever som har de största behoven av särskilda
undervisningsinsatser. I motion 1982/83:1917 (yrkande 1) begärs bindande
föreskrifter beträffande kommunernas utnyttjande av statsbidraget till skolan.
Bidraget bör styras till socialt och ekonomiskt utsatta grupper. Ett
likartat förslag framförs i motion 1982/83:1886, i vilken också hävdas att
antalet lärarveckotimmar specialundervisning har minskat från 318500
läsåret 1976/77 till 295000 läsåret 1978/79, som är det första läsåret för det
nya statsbidragssystemet. En annan syn på föredragande statsrådets uttalande
om en omprövning av den fria resursanvändningen för kommunernas
del framförs i motion 1982/83:948 (yrkande 2), enligt vilken det är viktigt
att centrala myndigheter förmår acceptera att ett decentraliserat beslutssystem
innebär att lokala och regionala organ kan lösa föreliggande uppgifter
på olika sätt. Det är på den lokala nivån behoven bäst konstateras. Det är
också viktigt att de centrala organen uppfattar lokala beslutsfattare som
vägledda av goda ambitioner i minst samma utsträckning som de anser sig
själva vara bärare av sådana. I motionen föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen detta till känna.

Utskottet tar först upp frågan huruvida insatserna för enskilda elever
med behov av stöd minskat genom det nya statsbidragets tillkomst den 1
juli 1978.

Utredningen om skolans inre arbete (SIA) konstaterade i sitt betänkande
(SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö att specialundervisningen organisatoriskt
utvecklats långt bort från enkla modeller med enbart specialskolor
och specialklasser. Inom ramen för samordnad specialundervisning hade
flexibla former med kliniker och annan specialundervisning växt fram.
SIA-utredningen hävdade att begreppet specialundervisning genom denna
utveckling blivit svårare att avgränsa. Enligt utredningen är specialundervisning
namnet på en speciell organisationsform inom skolan som genom
särskilda beslut erhåller visst antal lärarveckotimmar avsedda för lärare 3
och 4 (speciallärare), medan specialpedagogik är ett sammanfattande namn
på metoder i skolans arbete som syftar till bättre metodisk anpassning av
undervisningen till elever med olika typer av svårigheter. Utredningen
framhåller att specialpedagogik kan förekomma och befrämjas oberoende
av om den anordnas på en särskild typ av statsbidragsberättigade timmar
för lärare 3 och 4. Omvänt garanterar benämningen specialundervisning på
vissa timmar inte att det metodiska arbetet under dessa präglas av specialpedagogik.

UbU 1982/83:20

7

Utifrån SIA-utredningens definition av begreppen specialundervisning
och specialpedagogik vill utskottet erinra om att jämförande undersökningar
beträffande antalet undervisningstimmar som fullgjorts av innehavare
av tjänst som lärare 3 och 4 före resp. efter den 1 juli 1978 inte visar hur
omfattningen av insatser för elever med särskilda behov - specialpedagogiska
insatser - har utvecklats sedan det nya statsbidragssystemet infördes.
Specialpedagogiska insatser kan inom ramen för arbetsenheten fullgöras
även av andra lärare än dem som erhållit ett formellt förordnande som
lärare 3 och 4. Målet att stödja elever med särskilda behov nås knappast
genom så enkla åtgärder som att åter styra antalet tjänster som lärare 3 och
4 i kommunerna från centralt håll. Riksdagen har inför statsbidragsreformen
år 1978 slagit fast att en av utgångspunkterna vid resursfördelningen
inom skolväsendet måste vara att man kan tillgodose de olika behov av
insatser som elever med särskilda skolsvårigheter har (UbU 1975/76: 30
s. 46 ff., rskr 1975/76:367). Med det anförda anser utskottet att riksdagen
bör avslå motionerna 1982/83:1886 och 1982/83:1917 yrkande 1.

Det är viktigt att skolans förstärkningsresurs i erforderlig utsträckning
används för insatser för barn med särskilda behov. Utskottet finner det
angeläget att denna intention med det nya statsbidragssystemet förverkligas.
Utskottet har därför ingen erinran mot vad föredragande statsrådet
anfört om en förbättrad måluppfyllelse i detta avseende. Motion 1982/
83:948 yrkande 2 bör avslås av riksdagen.

Enligt motion 1982/83:1892 skall specialklasser kunna finnas inom en
skolenhet och vara en naturlig del av den. Motionärerna har uppfattningen
att sådan klass med långsammare lärogång och avpassat arbetsmaterial
skulle kunna vara till hjälp för elever som har svårigheter i skolan. Undervisningen
bör handhas av utbildad speciallärare.

Frågor om specialundervisning i särskild grupp har utskottet behandlat i
bl. a. betänkandet UbU 1975/76:30 om skolans inre arbete (s. 25; rskr
1975/76:367). Där anförs bl. a. att riktmärket alltid måste vara att eleven
får den hjälp han eller hon behöver och i den arbetsmiljö som är mest
lämpad för honom eller henne.

I Lgr 80 (s. 55) uttalas att elevens svårigheter kan vara så stora att han
eller hon under längre tid — mer än en termin — behöver stöd i särskild
undervisningsgrupp (specialundervisning). Skolan måste då göra en mer
ingående utredning om elevens situation. Elevvårdskonferensen kan, i
samråd med elev och föräldrar, besluta att elev skall följa sådan särskild
undervisningsgrupp. Närmare föreskrifter härom finns i 5 kap. 38 och
39 §§ skolförordningen. Elever, som på så sätt kommer att arbeta utanför
arbetsenheten, förlorar den omedelbara kontakten med sina kamrater.
Särskild undervisningsgrupp bör därför enligt läroplanen begränsas till
enbart det eller de ämnen, där elevens svårigheter är särskilt stora. I
läroplanen fastslås emellertid också att elevers svårigheter - intellektuella

UbU 1982/83:20

8

och fysiska handikapp, känslomässiga och sociala störningar - kan vara så
stora, att eleverna måste följa särskild undervisningsgrupp under alla lektioner.

Med hänvisning till vad som i betänkandet UbU 1975/76:30 och i Lgr 80
anförs om särskild undervisningsgrupp föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1982/83:1892.

Praktisk arbetslivsorientering

I proposition 1982/83:100 föreslår föredragande statsrådet en besparing
som i princip innebär att bidrag till lärarlöner inte utbetalas under tid för
praktisk arbetslivsorientering (prao) på grundskolans högstadium, dvs.
under fyra veckor. Besparingen beräknas uppgå till sammanlagt 148 milj.
kr. Föredragande statsrådet föreslår att viss del av besparingen, nämligen
20 milj. kr., återförs till kommunerna som en resurs för lärares och annan
skolpersonals besök på prao-platser. Tekniskt bör, heter det i propositionen,
besparingen utformas så att veckotimpriset för högstadiet minskas i
den utsträckning som erfordras för att den avsedda besparingen skall
uppnås. För att besparingseffekt skall uppnås redan budgetåret 1983/84 bör
utbetalningen av förskott under detta år reduceras med belopp motsvarande
besparingen. Förskottsutbetalningen skall därvid baseras på ett veckotimpris
som är lägre än det som slutgiltigt fastställs för redovisningsåret
1982/83, på vilket förskottsutbetalningen för redovisningsåret 1983/84 annars
skulle ha baserats. Avsikten är att kommunerna skall kompensera sig
för denna minskning genom att utnyttja den möjlighet avtal och skolförordningen
ger dem att lägga ut den undervisning, som enligt propositionen inte
utförs under de veckor eleverna har prao, under övrig tid av läsåret. Enligt
14 kap. 11 § skolförordningen får den undervisningsskyldighet som åligger
lärare på grundskolans högstadium ökas under en del av läsåret och minskas
under en annan del av läsåret. Det sammanlagda antalet veckotimmar
under ett läsår får dock ej ändras härigenom.

I motionerna 1982/83:948 (yrkande 10), 1982/83:967 (yrkande 4) och
1982/83:1392 (yrkandena 1 samt 2 i denna del) föreslås avslag på regeringens
besparingsförslag. Avsikten med riksdagens beslut om en utökad prao
i skolan var enligt motionärerna att koppla samman erfarenheterna av prao
med undervisningen i de olika skolämnena. Regeringsförslaget anses i
motionerna innebära att betydligt färre lärare än eljest engageras i praoarbetet
och att det samarbete som byggts upp mellan skola och arbetsliv
bryts sönder. De inbesparade lärartimmama motsvarar vidare ca 900 lärartjänster.
En indragning av ett så stort tjänsteunderlag anses bidra till ökad
arbetslöshet bland lärare. Slutligen sägs det föreslagna omfördelningssystemet
för lärarresurserna vara svåröverskådligt och administrativt krångligt
för kommuner, skolor och schemaläggare.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra
följande.

UbU 1982/83:20

9

SÖ har i anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 presenterat förslag
till besparingar på skolområdet för att finansiera sina reformförslag.
Ett av SÖ:s besparingsförslag avser bidrag till lärarlöner under tid för prao
på högstadiet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det i nuvarande ekonomiska
situation inte är möjligt att totalt öka statens utgifter på skolområdet. Det
är därför — som utskottet ser det — nödvändigt att genomföra omprioriteringar
för att därigenom få utrymme för förstärkningar på skolområdet där
sådana behövs. Den besparing som nu föreslås beträffande viss del av
lärarlönebidraget i grundskolan är nödvändig för att i annat sammanhang
möjliggöra reformer som bedöms angelägna.

SÖ har inför utskottet redovisat att ett stort antal kommuner i dag har
prao i helklass och därmed redan genomfört den organisation av helklassprao
som förutsätts i propositionen. Av SÖ:s redovisningar i övrigt har
framgått att de invändningar av administrativ art som i motionerna framförts
mot besparingen inte utgör hinder för att förslaget genomförs.

För att skapa förutsättningar för kontakter mellan skola och arbetsplats
under elevernas prao-perioder avsätts i propositionen 20 milj. kr. Denna
resurs återförs till skolväsendet inom den icke-undervisningsbundna delen
av förstärkningsresursen. Den icke-undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
kan då höjas med 0,0058 veckotimmar per elev för
läsåret 1983/84. Den återförda resursen är avsedd att användas för lärare
eller annan skolpersonal som besöker elever på deras arbetsplats under
prao-perioden. Enligt SÖ:s redovisning omfattas ett begränsat antal elever
av prao under tre veckor av högstadietiden. De kommuner där detta gäller
bör för budgetåret 1983/84 kompenseras för de besparingar de inte kan
göra under den fjärde prao-veckan. Detta bör ske på det sättet att länsskolnämnderna
vid fördelningen av medel från anslaget Särskilda åtgärder på
skolområdet beaktar att vissa kommuner anordnar prao på högstadiet
under kortare tid än fyra veckor.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:948
yrkande 10, 1982/83:967 yrkande 4 och 1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2 i
denna del godkänner vad som i propositionen har förordats om minskning
av bidraget till veckotimmar för basresurser på högstadiet, om förskott på
bidrag till basresurser på högstadiet för redovisningsåret 1983/84 och om
en ökning av viss del av förstärkningsresursen.

Hemspråksundervisning

Rätt till hemspråksträning och hemspråksundervisning har enligt riksdagens
beslut (prop. 1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391) alla
barn och ungdomar för vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande
inslag i hemmiljön. Normalt förutsätter detta att föräldrar/vårdnadshavare
har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och använder det
tl Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 20

UbU 1982/83:20

10

språket i sitt umgänge med barnet. Denna rätt tillkommer också barn som
tillhör en ursprunglig, språklig minoritet i landet eller vars familj i en eller
flera generationer har bott i landet, förutsatt att barnets språkliga miljö
kräver detta.

Barn som helt saknar kunskaper i svenska språket och barn som behärskar
svenska språket utan svårigheter har under nämnda förutsättningar
samma rätt till hemspråksundervisning.

I motionerna 1982/83:581 (yrkande 14) och 1982/83:2174 (yrkandena 7
samt 8 i denna del) begärs att hemspråksundervisningen utvärderas och att
bestämmelserna om rätt till hemspråksundervisning ses över. Motionärerna
hävdar att nya bestämmelser eller tillämpningsanvisningar till de nuvarande
behövs för att förhindra sådant som man anser vara missbruk av
bestämmelserna. För budgetåret 1983/84 bör besparingseffekten härav
uppgå till minst 40 milj. kr. och i fortvarighetstillståndet till minst 100 milj.
kr.

Utskottet erinrar om att språk- och kulturarvsutredningen (SKU, U
1981:04) har i uppgift att precisera vilka som har behov av och rätt till olika
former av hemspråksundervisning. Med hänvisning härtill och till att dess
förslag avses bli lämnade till regeringen före sommaren 1983 föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1982/83:581 yrkande 14 och
1982/83:2174 yrkandena 7 samt 8 i denna del.

Enligt 5 kap. 10 a § skolförordningen kan länsskolnämnd befria kommun
från skyldighet att anordna hemspråksundervisning. Detta kan bli aktuellt
när det är fråga om färre antal barn än fyra med samma språk (prop. 1975/
76:118 s. 79, UbU 1975/76:33 s. 7). Enligt motion 1982/83:951 bör en
kommun inte ha skyldighet att anordna hemspråksundervisning, om en
språkgrupp har färre antal barn än fyra men bör ha full möjlighet att göra
det, om kommunen så önskar. Det bör ankomma på skolstyrelsen, ej på
länsskolnämnden att fatta beslut i fråga av detta slag.

Utskottet, som konstaterar att det kan finnas skäl för att skolhuvudmannen
själv får fatta beslut om undervisning när det är fråga om färre antal
barn än fyra i visst hemspråk, utgår från att regeringen vid beredningen av
SKU:s förslag prövar den motionsledes aktualiserade frågan. Med detta
bör riksdagen avslå motion 1982/83:951.

Enligt motion 1982/83:849 (yrkande 1) bör riksdagen hos regeringen
begära att SKU får i uppdrag att överväga frivillig hemspråksundervisning
utanför ordinarie skoltid, t. ex. på lördagar.

Utskottet vill erinra om att hemspråksundervisning enligt 5 kap. 10 a §
skolförordningen får anordnas på tid för fria aktiviteter. Frågor om hur
hemspråksundervisningen i övrigt skall organiseras behandlas av SKU.
Med hänvisning härtill avstyrks motion 1982/83:849 yrkande 1.

I motion 1982/83:849 (yrkande 2) begärs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att den bör medge kommun att starta försöksverk -

UbU 1982/83:20

11

samhet med särskild grundskoleenhet där undervisningen bedrivs på invandrarspråk,
i första hand på finska.

SÖ har med skrivelse den 1 oktober 1982 överlämnat en samlad redogörelse
för tre års försöksverksamhet med jämkade timplaner på grundskolans
låg- och mellanstadier för hemspråksundervisning samt förslag till
åtgärder. Regeringen har genom beslut den 11 november 1982 överlämnat
SÖ:s skrivelse till SKU. I direktiven till denna utredning anförs bl. a. att
konsekvenserna av den hittillsvarande försöksverksamheten inom området
och möjligheterna att genomföra tvåspråkiga undervisningsformer bör
klarläggas. I sammanhanget skall också närmare utredas olika frågor om
undervisningens organisation. Undervisningen för finskspråkiga barn skall
därvid behandlas med förtur.

Enligt utskottets mening kan frågor som rör hemspråksundervisningen i
grundskolan inte få en varaktig lösning förrän bl. a. resultatet av SKU
föreligger. Med detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1982/
83:849 yrkande 2.

I motion 1982/83:1611 (yrkandena 1-4) begärs utbyte av begreppet
hemspråksundervisning mot modersmålsundervisning. Vidare förordar
motionärerna obligatorisk hemspråksundervisning, undervisning i enspråkig
grupp och ökat antal lärarveckotimmar för enskild invandrarelev.

Utskottet avstyrker motion 1982/83:1611 yrkandena 1—4 med hänvisning
till att förslagen från SKU bör avvaktas innan ställning tas till de i
motionen berörda frågorna.

Fristående skolor

Riksdagen beslöt hösten 1982 om ett nytt statsbidragssystem för fristående
skolor för skolpliktiga elever (prop. 1982/83:1, UbU 1982/83:10, rskr
1982/83:63). I beslutet bemyndigade riksdagen regeringen att enligt vissa
riktlinjer förklara fristående skolor berättigade till statsbidrag. De nya
reglerna i fråga om statsbidrag till fristående skolor skall enligt riksdagsbeslutet
träda i kraft den 1 juli 1983.

I proposition 1982/83:100 erinrar föredragande statsrådet om att ställningstagande
till eventuella framställningar från olika huvudmän om bidrag
enligt det nya systemet skall göras av regeringen och att detta enligt hans
mening förutsätter ingående överväganden. SÖ skall yttra sig inför regeringens
beslut och därigenom tillhandahålla underlag för detta. Beslut om
att en skola skall ges rätt till statsbidrag, heter det vidare, bör fattas i god
tid innan den tid böljar löpa, för vilken bidrag skall lämnas. Mot den
bakgrunden räknar föredragande statsrådet inte med bidrag till någon
ytterligare skola redan fr. o. m. budgetåret 1983/84. Under dessa förhållanden
bör anordningen med tillfälligt bidrag till annars ej statsunderstödda
Waldorfskolor (jfr UbU 1981/82:7 och 1981/82:17 punkt 1) få tillämpas
även budgetåret 1983/84.

UbU 1982/83:20

12

Detta uttalande har föranlett tre motionsyrkanden, nämligen motionerna
1982/83:581 (yrkande 4), 1982/83:943 och 1982/83:948 (yrkande 4). Motionärerna
vänder sig mot att regeringen inte låter ett enhälligt fattat riksdagsbeslut
gälla från den tidpunkt som riksdagen bestämt. Det anses vidare
anmärkningsvärt att regeringen skulle behöva 18 månader på sig för att
fatta beslut i ett ärende där det redan finns gott om material som underlag
för ett avgörande och att skolor som befinner sig i en mycket svår ekonomisk
situation skulle behöva vänta ännu ett år på statligt stöd. Stat och
kommun skulle f. ö. få dryga kostnader, om en fristående skola av ekonomiska
skäl skulle tvingas lägga ner verksamheten och barnens undervisning
behöva anordnas inom ramen för det kommunala skolväsendet.

Statsrådet Göransson har den 28 februari 1983 lämnat svar på interpellation
1982/83:60 samt frågorna 1982/83:245 och 1982/83:280 om statsbidraget
till fristående skolor. Av detta framgår att beslut kommer att kunna
fattas tidigare än beräknat.

Riksdagen har givit regeringen bemyndigande att fatta beslut om statsbidrag
till fristående skolor enligt vissa riktlinjer. Utskottet anser att prövning
av bidragsansökningar avseende läsåret 1983/84 bör ske så snart som
möjligt. Skulle prövningen och beslutet dra in på budgetåret 1983/84 bör ett
beslut om statsbidrag dock avse hela läsåret 1983/84. Den i propositionen
föreslagna anordningen med ett tillfälligt statsbidrag till ej statsunderstödda
Waldorfskolor blir därmed inte nödvändig. Vad utskottet har anfört
om statsbidrag till fristående skolor m. m. bör riksdagen med avslag på
proposition 1982/83:100 och med bifall till motionerna 1982/83:581 yrkande
4, 1982/83:943 och 1982/83:948 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

Frågor om förskola och skola m. m.

I motion 1982/83:581 (yrkande 2) anförs att träningen i svenska språket
måste ges en framträdande plats i både förskola och skola. I förskolan och
genom hela utbildningssystemet måste eleverna öva sig i att använda ett
vårdat tal.

Utskottet erinrar om att den sjätte delen av Arbetsplan för förskolan
utkom år 1979. Denna del behandlar barns språk och språkutveckling.
Socialstyrelsen har vidare den 14 maj 1982 överlämnat en rapport till
regeringen, Utvecklingsplan för barnomsorgen, om arbetet inom socialstyrelsen
med att utarbeta bl. a. ett pedagogiskt program för förskolan. Rapporten
anmäldes för riksdagen hösten 1982 i regeringens skrivelse 1982/
83:34. Enligt rapporten är ett av de fem ämnesområdena i förskolans
kommande pedagogiska program språk, som upptar t. ex. samtal, litteratur,
drama, improvisation, rollek samt förberedande läsning och skrivning.
Socialstyrelsen anser i nämnda rapport att det är mycket angeläget att
arbetet med det pedagogiska programmet för förskolan fullföljs. Detta

UbU 1982/83:20

13

beräknas vara klart vid slutet av år 1983. Även förskollärarutbildningen
skall ses över på central nivå med anledning av det nya pedagogiska
programmet.

I den nya läroplanen (Lgr 80) slås fast att förmågan att bilda begrepp,
tänka och tillägna sig kunskaper i hög grad är beroende av barnets förmåga
att använda olika medel för att kommunicera med andra. Att elever tränar
och systematiskt får utveckla de grundläggande kommunikationsfärdigheterna,
tala, läsa, skriva och räkna, måste därför vara centralt i skolarbetet.

Med hänvisning till dels det aviserade pedagogiska programmet för
förskolan, dels vad som i Lgr 80 anförs om vikten av att utveckla de
grundläggande kommunikationsfärdigheterna, föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1982/83:581 yrkande 2.

i

Frågor om tidpunkten för barnens skolstart tas upp i två motioner.

I motion 1982/83:581 (yrkande 13) anförs att skolstarten bör göras flexibel
och ske någon gång i intervallet sex till åtta år. Sexåringar visar ofta
tecken på att tröttna på verksamheten i förskolan vilket får som konsekvens
en utpräglad oro även under följande år. Sänkt skolpliktsålder kan,
menar motionärerna, innebära att man beträffande många barn bättre tar
till vara deras inlärningsförmåga och utvecklingsbehov än f. n.

Enligt motion 1982/83:967 (yrkande 1) bör skolplikten gälla från sex år.
En tidigare skolstart än vid sju års ålder samt ett arbetssätt som tar hänsyn
till barnens behov anses vara åtgärder som på sikt medverkar till att
förbättra situationen på lågstadiet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena först redovisa följande.

Internationellt sett inträder skolplikten i de flesta länder då barnen är
fem eller sex år gamla. De nordiska länderna och ytterligare några andra
länder låter skolplikten inträffa det kalenderår barnen fyller sju år.

Av de 202 länder i världen som finns medtagna i UNESCO: s senaste
statistik beträffande skolpliktsåldrar och skolstart (UNESCO Statistical
Yearbook 1981) är det 43 som har skolstart vid sju års ålder (2 länder vid
åtta års ålder). Av de 42 länder som där räknas som utvecklade är det 11
som låter barnen ha skolstart vid sju års ålder och av de 160 redovisade
utvecklingsländerna är det 32. Den vanligaste åldern för skolstart är sex år.

I några länder, t. ex. Nederländerna och Förbundsrepubliken Tyskland,
inträder skolplikten med höstterminen det år då barnen har fyllt sex år före
den 1 juli eller den 1 augusti.

När det gäller förhållandena i Sverige stadgas om skolplikt i 30 § skollagen
(1962: 319) följande: ”Skolplikt inträder med böljan av höstterminen
det kalenderår, då barnet fyller sju år.” Denna bestämmelse innebär att i
normalfallen skolstarten varierar mellan 6 år 8 månader och 7 år 7 månader.
Om skolstarten sägs emellertid också i 32 § skollagen: ”Barn som ej
uppnått skolpliktsåldern men som finnes ha för skolgång erforderlig mog -

UbU 1982/83:20

14

nåd, må tillåtas att bölja sin skolgång i grundskolan höstterminen det
kalenderår, då barnet fyller sex år.”

Förskola—skola-kommittén (U 1981:01) skall enligt sina direktiv lägga
fram förslag till bl. a. åtgärder som kan underlätta skolstarten. Kommittén
skall också förutsättningslöst pröva de för- och nackdelar som är förknippade
med sänkt skolpliktsålder. Projekt kring samverkan mellan förskola
och lågstadium har vidare startats i många kommuner. När det gäller den
motionsledes aktualiserade frågan om tidpunkt för skolstart kan nämnas
att skolstyrelsen i Göteborg i skrivelse till utbildningsdepartementet den 23
mars 1983 begärt överläggningar om planerad försöksverksamhet som
innebär att barnen får börja skolan i augusti det kalenderår då barnet har
fyllt sex år före den 1 augusti. Åldern för skolstarten kommer då att variera
mellan sex och sju år, med en genomsnittsålder på ungefär sex och ett
halvt år mot f. n. något över sju år.

Med hänvisning till att Förskola-skola-kommittén har i uppdrag att
lägga fram förslag om tidpunkten för skolpliktens inträde föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:581 yrkande 13 och 1982/83:967
yrkande 1.

I proposition 1982/83:100 föreslår föredragande statsrådet att 30 milj. kr.
årligen avsätts som stimulans för lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet. Av
resursen bör 2 milj. kr. användas för centralt initierat utvecklingsarbete
kring frågor rörande övergången mellan förskola och skola. Beloppet skall
fördelas av SÖ och socialstyrelsen gemensamt. Resterande del — 28 milj.
kr. - bör av SÖ fördelas mellan länsskolnämndema i samband med den
årliga verksamhetsplaneringen inom den statliga skoladministrationen efter
närmare anvisningar av regeringen. Det ankommer på länsskolnämndema
att efter ansökan fördela resursen. En förutsättning för att fa del av
resursen bör därvid vara att en skola redovisar ett konkret utvecklingsprojekt.
Med hänsyn till att undervisningssvårighetema anses vara störst i
årskurs 1 bör denna årskurs vara innefattad i projektet. I övrigt bör det
vara få begränsningar för hur medlen skall kunna användas. Normalt bör
dock merparten av resursen användas för personalförstärkningar. Det får
dock inte vara fråga om att ersätta en tidigare kommunal resurs utan om en
direkt resursförstärkning.

Enligt motion 1982/83:2174 (yrkandena 6 samt 8 i denna del) kan inte
temporära ekonomiska satsningar och personalförstärkningar förändra de
grundläggande orsakerna till dagens problem på lågstadiet. Huvudfrågan
är enligt motionärerna hur verksamheten i förskola och grundskola organiseras
för att barnens utveckling skall stimuleras så effektivt som möjligt
under en period av deras liv då viljan och förmågan till medveten inlärning
och imitation är som störst. Regeringens förslag om 30 milj. kr. avvisas
med denna motivering.

I motion 1982/83:948 (yrkande 8) är man positiv till regeringens satsning
på åtgärder för att förbättra situationen på lågstadiet. Ifrågavarande 30

UbU 1982/83:20

15

milj. kr. bör enligt motionärerna inriktas mot lågstadieverksamhet som inte
har traditionell årskursuppdelning och där samverkan sker med förskolan.

Utskottet anser det angeläget att särskilda insatser görs på lågstadiet i
enlighet med vad som anförs i proposition 1982/83:100 och avstyrker
motion 1982/83:2174 yrkandena 6 samt 8 i denna del. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 har förordats om
åtgärder på lågstadiet. En av de i propositionen föreslagna åtgärderna är
utveckling av arbetssättet på lågstadiet genom t. ex. årskurslös undervisning.
Motion 1982/83:948 yrkande 8 bör avslås med denna hänvisning.

Utskottet finner det angeläget stryka under att nämnda 28 milj. kr. bör
utnyttjas som en särskild projektresurs där bl. a. samverkan med närstående
kommunala förvaltningar stimuleras. Det är därför viktigt att
skolstyrelse inte låser ifrågavarande resurser t. ex. genom inrättande av
nya statligt eller kommunalt reglerade tjänster.

Övriga frågor

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i proposition 1982/83:100
anförts om bidrag till studie- och yrkesorientering genom förstärkningsresursen,
om provledarskap och om upphörande av statsbidrag till sådan
verksamhet samt om bibehållande av skolledartjänster i grundskolan.

I den nya läroplanen (Lgr 80) har den timplanebundna tiden för mellanstadiet
minskats med två timmar jämfört med den gamla läroplanen (Lgr
69) till förmån för fria aktiviteter. För högstadiet avsätts fem timmar för
fria aktiviteter. I motion 1982/83:967 (yrkande 2) anförs att avsikten med
de fria aktiviteterna var att de skulle anknytas till ett flertal skolämnen. Så
har inte blivit fallet. Med hänsyn till att allt fler elever visar brister i
grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna
finns det enligt motionärerna anledning att undersöka möjligheten att återföra
hela eller viss del av tiden för de fria aktiviteterna till den timplanebundna
verksamheten. Detta skulle vara ett led i strävan att höja kvaliteten
på elevernas kunskaper. Enligt motionen bör riksdagen som sin mening ge
regeringen detta till känna.

Riksdagens beslut om en ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/
79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) tillämpas i sin helhet första
gången läsåret 1982/83. Det är enligt utskottets mening för tidigt att nu ha
en uppfattning om behovet av att återföra tid för fria aktiviteter till tid för
undervisning. Det ankommer på SÖ att följa utvecklingen på detta område.
Utskottet anser att riksdagen med detta konstaterande bör avslå motion
1982/83:967 yrkande 2.

Enligt motion 1982/83:2174 (yrkandena 4 och 5 samt 8 i denna del) bör
fria aktiviteter knutna till den samlade skoldagen finansieras inom ramen

UbU 1982/83:20

16

för förstärkningsresursen och den särskilda anslagsposten för bidrag till
detta ändamål avskaffas.

Utskottet anser att de fria aktiviteterna är ett viktigt inslag under den
samlade skoldagen och att bidraget till fria aktiviteter knutna till den
samlade skoldagen bör finnas kvar. Motion 1982/83:2174 yrkandena 4 och
5 samt 8 i denna del bör därför avslås av riksdagen.

I motion 1982/83:581 (yrkande 20) anförs att riksdagen hos regeringen
bör begära en översyn av hur skolans resurser utnyttjas. Utgångspunkten
måste därvidlag vara att koncentrera resurserna på sådant som är oundgängligen
nödvändigt. Effektivitet måste främjas och slöseri motverkas.

Utskottet erinrar om att SÖ inom ramen för sitt myndighetsansvar har
att granska effekterna av det nya statsbidragssystemet för stat och kommun.
Detta sker bl. a. i anslutning till de årliga anslagsframställningarna till
regeringen. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1982/83:581 yrkande 20.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående avstyrker utskottet
dels de förslag om ökning av anslaget som förs fram i motionerna 1982/
83:1392 yrkande 2 i denna del och 1982/83:1917 yrkande 8 i denna del, dels
de förslag om en minskning av anslaget som förs fram i motion 1982/
83:2174 yrkande 8 i denna del. Riksdagen bör till Bidrag till driften av
grundskolor m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa 12975000000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan
avslår motion 1982/83:948 yrkande 1 i denna del,

2. att riksdagen beträffande statsbidrag med 100% till lärarlönekostnader
för grundskolan avslår motion 1982/83:1917 yrkandena
7 samt 8 i denna del,

3. att riksdagen beträffande tillämpningsföreskrifter för resursanvändningen
avslår motionerna 1982/83:1886 och 1982/83:1917
yrkande 1,

4. att riksdagen beträffande principerna för den fria resursanvändningen
i ett decentraliserat beslutssystem avslår motion 1982/
83:948 yrkande 2,

5. att riksdagen beträffande särskild undervisningsgrupp (specialundervisning)
avslår motion 1982/83:1892.

6. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 10, 1982/83:967 yrkande
4 och 1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2 i denna del godkänner
vad som i propositionen har förordats om minskning av
bidraget till veckotimmar för basresurser på högstadiet, om för -

UbU 1982/83:20

17

skott på bidrag till basresurser på högstadiet för redovisningsåret
1983/84 och om ökning av viss del av förstärkningsresursen,

7. att riksdagen beträffande nya bestämmelser om rätt till hemspråksundervisning
avslår motionerna 1982/83:581 yrkande 14
och 1982/83:2174 yrkandena 7 samt 8 i denna del,

8. att riksdagen beträffande kommuns skyldighet att anordna hemspråksundervisning
för färre barn än fyra avslår motion 1982/
83:951,

9. att riksdagen beträffande hemspråksundervisning utanför ordinarie
skoltid avslår motion 1982/83:849 yrkande 1,

10. att riksdagen beträffande kommunal försöksverksamhet med
särskild skolenhet för invandrarbarn avslår motion 1982/83:849
yrkande 2,

11. att riksdagen beträffande utbyte av begreppet hemspråksundervisning
mot modersmålsundervisning m. m. avslår motion 1982/
83:1611 yrkandena 1-4,

12. att riksdagen beträffande statsbidrag till fristående skolor m. m.
med avslag på proposition 1982/83:100 och med bifall till motionerna
1982/83:581 yrkande 4, 1982/83:943 och 1982/83:948 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. att riksdagen beträffande träning i svenska språket i förskola och
skola avslår motion 1982/83:581 yrkande 2,

14. att riksdagen beträffande tidpunkten för skolpliktens inträde avslår
motionerna 1982/83:581 yrkande 13 och 1982/83:967 yrkande
1,

15. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 8 och 1982/83:2174
yrkandena 6 samt 8 i denna del godkänner vad som i propositionen
har förordats om åtgärder på lågstadiet,

16. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 har
förordats om bidrag till studie- och yrkesorientering genom förstärkningsresursen,

17. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 har
förordats om provledarverksamhet och om upphörande av statsbidrag
till sådan verksamhet,

18. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 har
förordats om bibehållande av skolledartjänster i grundskolan,

19. att riksdagen beträffande återföring av tid för fria aktiviteter till
tid för undervisning avslår motion 1982/83:967 yrkande 2,

20. att riksdagen beträffande bidraget till fria aktiviteter knutna till
den samlade skoldagen avslår motion 1982/83:2174 yrkandena 4
och 5 samt 8 i denna del,

t2 Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 20

UbU 1982/83:20

18

21. att riksdagen beträffande en översyn av hur skolans resurser
används avslår motion 1982/83:581 yrkande 20,

22. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1392 yrkande 2 i denna del, 1982/
83:1917 yrkande 8 i denna del och 1982/83:2174 yrkande 8 i
denna del till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 12 975 000 000 kr.

2. Särskilda åtgärder på skolområdet. Regeringen har under punkt D 9 (s.
256—259) föreslagit riksdagen att till Särskilda åtgärder på skolområdet för
budgetåret 1983/84 anvisa ett anslag av 209042000 kr.

Utskottet

Det i proposition 1982/83:100 beräknade anslagsbeloppet av 209042 000
kr. avses motsvara dels den tidigare s. k. länsskolnämndsresursen inom
grundskolan, dels 25% av den 2-procentiga besparingen under grundskoloch
gymnasieskolanslagen, sedan hänsyn tagits till viss avsättning av
medel för annat ändamål. Dessutom ingår i anslagsbeloppet i enlighet med
vad som förordats i propositionen medel för glesbygdskommuners behov
av extra resurser för studie- och yrkesorientering i skolan.

Enligt budgetpropositionen (s. 272) har nu förevarande anslag tillförts ca
61,5 milj. kr. av den totala besparingen under grundskolanslaget. Utskottet
anser att beloppet med den beräkningsmetod som tillämpas bör uppgå till
ca 61,8 milj. kr. och föreslår därför att riksdagen till Särskilda åtgärder på
skolområdet anvisar ett anslag som överstiger det i propositionen föreslagna
med 300000 kr., dvs. totalt 209342000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till vad utskottet föreslagit till Särskilda åtgärder på skolområdet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 209 342 000
kr.

3. Information om läroplan för grundskolan m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 12 (s. 276) och hemställer

att riksdagen till Information om läroplan för grundskolan m.m. för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 5600000 kr.

4. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 13 (s. 277-279) och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 har
förordats om försöksverksamhet vid internationell skola,

UbU 1982/83:20

19

2. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 har
förordats om beräkning av statsbidraget till kostnader för lärarlöner,

3. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 25 463 000 kr.

5. Sameskolor. Regeringen har under punkt D 14 (s. 280—283) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna att samisk högstadieundervisning anordnas i Åre kommun
fr. o. m. läsåret 1983/84,

2. till Sameskolor för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av
12849000 kr.

Motionen

1982/83:760 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär initiativ och förslag i syfte att stärka det samiska språkets
ställning i skolundervisningen.

Utskottet

Enligt 1 § sameskolförordningen (1967:216) har barn till samer rätt att
fullgöra skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan.

I motion 1982/83:760 ifrågasätts i vilken utsträckning sameskolan är ett
reellt alternativ till grundskolan. Sålunda anordnas t. ex. undervisning på
högstadiet endast i Gällivare. Undervisningen där sker enligt motionären
enbart på nordsamiska vilket skapar svårigheter för elever från andra
samiska språkområden. Vidare hävdas i motionen att det råder stor brist
på lärare som kan undervisa i och på samiska, vilket medför att möjligheterna
till hemspråksundervisning i samiska för de samebam som går i
grundskola varierar starkt från kommun till kommun. Slutligen pekar
motionären på förutsättningarna för och värdet av att söka utveckla det
nordiska samarbetet bl. a. på sameskolans område.

Utskottet behandlade vid förra riksmötet en motion (1981/82:1351) som
var i stort sett likalydande med den nu aktuella motionen. I betänkandet
UbU 1981/82:17 avstyrkte utskottet den förstnämnda motionen. Utskottet
erinrade därvid om de principuttalanden rörande samiska utbildningsfrågor
som gjordes i proposition 1976/77:80 om insatser för samema och som
riksdagen ställde sig bakom (KrU 1976/77:43, rskr 1976/77:289). Vidare
pekade utskottet på att en sameskolstyrelse för samtliga sju sameskolor
inrättats under budgetåret 1980/81 med i huvudsak motsvarande uppgifter
som åligger skolstyrelse för den kommunala grundskolan. Utskottet erinrade
även om att riksdagens beslut om hemspråksundervisning vid riksmötet
1975/76 innebär att kommunerna har skyldighet att aktivt främja och
stimulera tvåspråkighet inte bara hos invandrarbarn utan också hos barn

UbU 1982/83:20

20

inom ursprungliga minoriteter i Sverige. Beträffande lärarutbildning med
inslag av undervisning i det samiska språket lämnade utskottet uppgifter
om den utbildning som meddelas vid högskolan i Luleå. Slutligen hänvisade
utskottet till den verksamhet som bedrivs inom ramen för det nordiska
samarbetet, bl. a. vid Nordiska sameinstitutet i Kautokeino.

Utskottet får med anledning av motion 1982/83:760 hänvisa till vad
utskottet sålunda anförde i betänkandet UbU 1981/82:17 samt därtill foga
följande.

I proposition 1982/83:100 föreslår regeringen i enlighet med vad skolöverstyrelsen
förordat att högstadieundervisning för samiska elever skall
få anordnas i Åre kommun fr. o. m. läsåret 1983/84. Utskottet har ingen
erinran mot förslaget. Om den avsedda undervisningen kommer till stånd
tillgodoses de i motion 1982/83:760 aktualiserade önskemålen om att högstadieundervisning
skall förläggas till en från rekryteringssynpunkt lämplig
ort i det sydsamiska området.

Vidare bör uppmärksammas att den dåvarande regeringen i september
1982 bemyndigade chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté
för att utreda vissa frågor om samemas ställning i Sverige. Enligt
direktiven (Dir. 1982:71) skall kommittén bl. a. föreslå insatser för att
bevara och utveckla det samiska språkets ställning. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer kommittén - sedan numera tilläggsdirektiv (Dir.
1983:10) utformats - att tillkallas under den närmaste framtiden.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget med åtgärder
över nationsgränserna för att stärka samiskt kulturliv och det samiska
språkets ställning. Flera initiativ i detta syfte har också tagits under senare
år vilket närmare framgår av den utredning om samiskt kulturliv (NU
1981:6) som på Nordiska ministerrådets uppdrag har utförts av en kommitté.
Utredningen lämnar uppgifter om det nuvarande samnordiskt finansierade
stödet och lägger fram förslag om insatser inom en rad olika områden,
bl. a. i fråga om litteratur, biblioteksverksamhet samt tidnings- och
tidskriftsutgi vning.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet det inte erforderligt att
riksdagen med anledning av motion 1982/83:760 tar några ytterligare initiativ
i syfte att stärka det samiska språkets ställning. Utskottet avstyrker
därför motionen.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning
till sameskoloma för nästa budgetår och hemställer

1. att riksdagen godkänner att samisk högstadieundervisning anordnas
i Åre kommun fr. o. m. läsåret 1983/84,

2. att riksdagen beträffande det samiska språkets ställning i skolundervisningen
avslår motion 1982/83:760,

3. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 12849000 kr.

UbU 1982/83:20

21

6. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Regeringen har under punkt
D 15 (s. 283-287) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om beräkning av
lärarresurser,

2. godkänna att anslagsposten Lönekostnader m. m. för skolledare och
lärarpersonal betecknas förslagsvis,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om upphävande av
bestämmelserna om fickpengar åt elever och om stipendier åt vissa skolpliktiga
hörselskadade m. fl.,

4. till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 156854000 kr.

Motionerna

1982/83:241 av Larz Johansson (c) och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att nuvarande bestämmelser om specialskolans ansvar
för elevernas klädinköp upphävs och att barnbidragen i stället utbetalas
på vanligt sätt till föräldrarna (eller vårdnadshavaren).

1982/83:460 av Bengt Lindqvist (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en överflyttning av reselärama till länsskolnämnden
med beaktande av Tomtebodaskolans resurscenters ansvar.

1982/83:1375 av Boije Nilsson (s) och Ingvar Björk (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att det ekonomiska
ansvaret för elevernas kostnader vid specialskolor skall åvila hemkommun.
)

1982/83:1869 av Kerstin Andersson (c) och Tyra Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande fortbildningsresurser för samtlig personal inom specialskolan.

1982/83:1870 av Kerstin Andersson m.fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
rörande försöksverksamhet med integration av specialskolan i enlighet
med de riktlinjer som presenterats för det s. k. Vänersborgsprojektet.

Utskottet

Medan besluten om resursanvändning, undervisningens organisation
och personalutbildning har decentraliserats i fråga om det kommunala
skolväsendet ankommer det fortfarande på riksdag och regering eller skolöverstyrelsen
(SÖ) och länsskolnämnderna att besluta i flertalet av dessa
frågor när det gäller de statliga skolformerna specialskolan och sameskolan.

Frågan om riktlinjer för utformning av ett nytt system för tilldelning av
lärarresurser vid specialskolan behandlades vid riksmötet 1981/82 (prop.

UbU 1982/83:20

22

1981/82:100, UbU 1981/82:17, rskr 1981/82:232). SÖ har på regeringens
uppdrag redovisat ett förslag till lärarresurstilldelning som utformats enligt
de riktlinjer riksdagen godkände förra året. Vid utarbetandet av sitt förslag
har SÖ beaktat att 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) med erforderliga
jämkningar skall tillämpas fr. o. m. läsåret 1983/84. Vidare har SÖ
utgått från den totala resursnivån för lärartimmar läsåret 1981/82.

Enligt SÖ:s förslag beräknas lärarresursen till de fem regionala specialskolorna
enligt en schablon om 9,75 lärarveckotimmar per elev, varav
medel motsvarande en lärarveckotimme per elev innehålls av SÖ och
fördelas behovsinriktat efter redovisade särskilda behov. För de fyra riksrekryterande
skolorna beräknas på motsvarande sätt en schablon om 13,7
lärarveckotimmar per elev, varav medel avseende två veckotimmar per
elev innehålls av SÖ och fördelas behovsinriktat. Därtill beräknar SÖ
medel för lokal skolutveckling med 2,5 % av lärarlönebidraget till specialskolan
(1227800 kr.).

I proposition 1982/83:100 tillstyrks SÖ:s förslag vad gäller principen för
tilldelning av lärarresurser fr.o.m. budgetåret 1983/84. Föredragande
statsrådet föreslår emellertid att ett högre antal lärarveckotimmar per elev
beräknas än vad SÖ förordat. Således bör enligt propositionen vid de
regionala specialskolorna beräknas en schablon om 9,9 lärarveckotimmar
per elev och vid de riksrekryterande skolorna 15,2 lärarveckotimmar. Vad
beträffar resurser att innehållas av SÖ för behovsinriktad fördelning förordas
i propositionen 1 resp. 3,3 lärarveckotimmar per elev för de olika
skoltypema.

Under anslaget har inga särskilda medel tagits upp för lokal skolutveckling.
I stället bör, anför föredragande statsrådet, inom ramen för det antal
lärarveckotimmar som skolorna tilldelas även inrymmas kostnader för
erforderliga vikarier och tjänstledighetslöner vid lokal skolutveckling och
lärares fortbildning.

I motion 1982/83:1869 hävdas att det regelsystem som förordas i propositionen
inte utgör någon garanti för att undervisningen vid specialskolan
blir tillgodosedd på ett fördelaktigt sätt. Om fortbildning och lokal skolutveckling
skall kunna erbjudas i en omfattning som motsvarar vad som
gäller i grundskolan, så kommer enligt motionärerna följden att bli att
undervisningen av specialskolelevema får lägre resurser än vad SÖ angett
som skäligt. De sätter också i fråga om den stora personalgrupp vid
specialskolorna som utgörs av icke lärarpersonal kommer att få sitt fortbildningsbehov
tillgodosett. Enligt motionen bör riksdagen uttala sig för att
en särskild anslagspost tilldelas specialskolan för fortbildning av samtlig
personal och besluten om fördelning av dessa medel fattas av styrelserna
för resp. skola. Något ytterligare medelstillskott för ändamålet förordas
inte i motionen.

Utskottet tillstyrker den princip för tilldelning av lärarresurser som
förordas i propositionen, dvs. att ett system med schablonberäknade lärår -

UbU 1982/83:20

23

veckotimmar tillämpas. Anslagsposten Lönekostnader m. m. för skolledare
och lärarpersonal är innevarande budgetår maximerad och får inte
överskridas med mer än vad som betingas av under budgetåret ingångna
löneavtal eller av mera extraordinära omständigheter. I enlighet med regeringens
förslag bör anslagsposten — i likhet med vad som tillämpas för
övriga skolformer — fortsättningsvis vara förslagsvis betecknad.

Vad därefter gäller frågan om särskilda medel för lokal skolutveckling
får utskottet anföra följande.

Den totala lönekostnaden för skolledare och lärarpersonal för budgetåret
1983/84 har i propositionen beräknats till 57957000 kr., vilket innebär
en ökning med 5 356000 kr. i förhållande till det belopp som upptagits för
ändamålet i regleringsbrev för innevarande budgetår. .Utskottet anser för
sin del att den medelsförstärkning som beräknats i propositionen i rådande
statsfinansiella läge måste betraktas som relativt betydande. Från denna
utgångspunkt anser utskottet det rimligt att resurstilldelningen skall kunna
rymma även medel för lokal skolutveckling och lärarfortbildning. De resurser
som den enskilda specialskolan tilldelas kommer att utgöra en total
resursram som står till skolans förfogande. Enligt det i propositionen
förordade systemet ankommer det på den enskilda specialskolans styrelse
att besluta om användningen av den tilldelade resursen.

Det bör vidare uppmärksammas att SÖ, liksom f. n., inom ramen för de
medel som anvisas under anslaget D 8 Fortbildning m. m. skall anordna
viss fortbildning för specialskolans personal. För nästa budgetår har ytterligare
medel beräknats för detta ändamål.

Som framgår av budgetpropositionen avses det nya systemet för tilldelning
av lärarresurser tillämpas under en försöksperiod om tre år med
böljan läsåret 1983/84. Under denna tid kommer erfarenheter att vinnas av
hur systemet fungerar och i vilken mån behovet av fortbildning och lokalt
utvecklingsarbete kan tillgodoses. Enligt vad utskottet inhämtat avses SÖ
få i uppdrag att utvärdera resurstilldelningssystemet, inkl. dess effekter för
fortbildningen. Utskottet anser sig med hänsyn härtill kunna utgå från att
SÖ noga kommer att följa utvecklingen och hos regeringen aktualisera de
förslag till ändringar som SÖ finnér påkallade.

Med hänvisning till det anförda vill utskottet inte förorda att riksdagen
gör något uttalande om anvisande av särskilda medel för fortbildning under
anslaget. Utskottet avstyrker alltså motion 1982/83:1869.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet
förordat om beräkning av lärarresurser och för budgetåret 1983/84 anvisar
det av regeringen begärda anslagsbeloppet.

I proposition 1982/83:100 föreslås att vissa, numera föråldrade bestämmelser
skall upphöra att gälla. Utskottet har ingenting att erinra mot att
dessa bestämmelser - vilka avser dels fickpengar åt elever vid specialskolan,
dels stipendier åt vissa skolpliktiga hörselskadade m. fl. — upphävs.

UbU 1982/83:20

24

Enligt 6§ i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag utgår inte allmänt
barnbidrag för kvartal vid vars ingång kostnaderna för barns vård på
anstalt eller för kost och bostad åt barnet helt bestrids av statsmedel. Med
stöd av denna bestämmelse innehålls två barnbidrag per år för de elever
som specialskolan anordnar boende för. I stället betalar resp. specialskola
efter överenskommelse med SÖ antingen ett klädbidrag till föräldrarna
eller gör klädinköp åt eleverna med belopp motsvarande de två innehållna
bidragen. Medel härför anvisas under anslagsposten Förvaltningskostnader.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslår SÖ att
specialskolans ansvar för klädinköp åt eleverna upphör och att barnbidragen
i stället utbetalas på vanligt sätt till föräldrarna eller vårdnadshavaren.
Föredragande statsrådet har inte varit beredd att föreslå en sådan ändring.
I motion 1982/83:241 hemställs att riksdagen beslutar i enlighet med SÖ:s
förslag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det förfaringssätt som nu
tillämpas för klädinköp till intematelever i specialskolor är otidsenligt.
Specialskolan har under senare år utvecklats från en tämligen sluten verksamhet
med hemresor för eleverna ett fåtal gånger vaije läsår till en mer
öppen verksamhet. Hemresor över veckosluten förekommer också i betydligt
högre omfattning nu än tidigare. Enligt utskottets mening finns det
starka skäl att ändra den ordning som nu gäller beträffande skolornas
ansvar för klädinköp åt elever. Det bör ankomma på regeringen att närmare
pröva hur en lösning i linje med SÖ:s och motionärernås förslag kan
åstadkommas. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1982/
83:241.

Tomtebodaskolans regionala stöd för synskadade omfattar innevarande
budgetår 28 speciallärare/reselärare och 27 förskolekonsulenter. 1 motion
1982/83:460 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
överflyttning av reselärartjänsterna till länsskolnämnderna. Det förändrade
huvudmannaskapet får dock enligt motionen inte leda till att kontakterna
med Tomtebodaskolans resurscenter går förlorade.

Som nämns i motionen har integrationskommittén (U 1978:07) i sitt
slutbetänkande (SOU 1982:19) Handikappade elever i det allmänna skolväsendet
fört fram motsvarande förslag. Betänkandet har remissbehandlats,
och beredning av frågor med anledning av utredningsförslagen pågår
f. n. inom regeringskansliet. Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen
att förelägga riksdagen en proposition i berörda frågor hösten 1983.

Utskottet finner inte anledning att föregripa regeringens ställningstagande
i den fråga motionären aktualiserat och avstyrker därför motion 1982/
83:460.

I motion 1982/83:1375 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
som syftar till att det ekonomiska ansvaret för elevernas kostnader vid
specialskolor skall åvila hemkommun.

UbU 1982/83:20

25

Enligt gällande ordning har hemkommunerna i dag inga kostnader för
elever som är inskrivna i specialskola och får sin undervisning i specialskolenhet.
I förra årets budgetproposition föreslogs att kommun i vilken en
elev i specialskolan är kyrkobokförd skulle betala viss ersättning till staten
för undervisningskostnaden. Av skäl som närmare utvecklades i betänkandet
UbU 1981/82:17 (s. 22-23) ansåg utskottet att förslaget inte borde
genomföras. På utskottets hemställan avslogs förslaget av riksdagen (rskr
1981/82:232). Med hänvisning härtill och då integrationskommittén behandlat
frågan om det ekonomiska ansvaret för eleverna vid specialskolorna
avstyrker utskottet yrkandet i motion 1982/83:1375.

I motion 1982/83:1870 görs gällande att specialskolans isolerade situation
och institutionsmiljön som sådan inte befrämjar döva elevers sociala
utveckling och personlighetsdaning. Motionärerna anser också att många
specialskolor har lokaler som inte uppfyller de krav man i dag bör ställa på
en god skolmiljö. I motionen förespråkas att en försöksverksamhet kommer
till stånd enligt de idéer som presenterats i ett förslag som lagts fram
av Vänersborgs kommun om ett samordnat skolprojekt för Vänerskolan i
Vänersborg. Projektet aktualiserades vid en utredning som gjorts på uppdrag
av SÖ om möjligheterna att samordna lokalbehoven för specialskolan
och grundskolan i de kommuner där specialskolor är belägna. Till den
förordade försöksverksamheten bör enligt motionärerna knytas forskning
med sociologisk huvudinriktning i syfte att dels belysa integrationsprocessen
som sådan, dels klarlägga för- och nackdelar hos den nuvarande
dövskolan jämfört med den anordning som föreslås i försöksverksamheten.

Utskottet har beträffande det skolprojekt som förordas i motionen noterat
att SÖ sänt ut förslaget på remiss och att remissopinionen därvid visade
sig splittrad. Med hänvisning härtill och då principfrågor rörande lokalintegrering
kan väntas bli uppmärksammade i samband med behandlingen av
integrationskommitténs slutbetänkande avstyrker utskottet motion 1982/
83:1870.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt förordats under
anslaget och hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1869 godkänner vad
som förordats i proposition 1982/83:100 om beräkning av lärarresurser
vid specialskolorna,

2. att riksdagen godkänner att anslagsposten Lönekostnader m. m.
för skolledare och lärarpersonal betecknas förslagsvis,

3. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 156854000 kr.,

4. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 förordats
om upphävande av bestämmelserna om fickpengar åt elever
och om stipendier åt vissa skolpliktiga hörselskadade m.fl..

UbU 1982/83:20

26

5. att riksdagen beträffande specialskolans ansvar för klädinköp åt
elever med anledning av motion 1982/83:241 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen beträffande ändrat huvudmannaskap för tjänster
som speciallärare/reselärare avslår motion 1982/83:460,

7. att riksdagen beträffande hemkommuns ekonomiska ansvar för
elever vid specialskola avslår motion 1982/83:1375,

8. att riksdagen beträffande ett uttalande om försöksverksamhet
med integration av specialskolan avslår motion 1982/83:1870.

7. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 16 (s. 287) och hemställer

att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 3628000 kr.

8. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 17 (s. 288) och hemställer

att riksdagen till Specialskolan m.m.: Resor för elever jämte ledsagare
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
10765000 kr.

Stockholm den 7 april 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s),
Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Göran Persson (s), Larz Johansson
(c), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Nils Berndtson (vpk).

Reservationer

1. Nytt statsbidragssystem för grundskolan (punkt 1, mom. 1)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Merparten av nuvarande statsbidrag till grundskolan fördelas av länsskolnämnderna
i form av basresurser. Dessa resurser är kopplade till de

UbU 1982/83:20

27

olika delningstal som gäller inom grundskolan. Systemet för basresursbidrag
bör snarast göras elevrelaterat och utgå med visst antal lärarveckotimmar
per elev och årskurs. Vid beräkning av antalet lärarveckotimmar
per elev och årskurs bör hänsyn tas till exempelvis kommunens tätortsgrad
eller annat jämförbart underlag för att därigenom kompensera de kommuner
som på grund av glesbygd eller andra orsaker får en dyrare skolorganisation.
Basresursen kan på detta sätt enkelt beräknas av kommunen
och skolenheten utan något särskilt organisationsbeslut.

Utöver basresursen bör staten via länsskolnämnderna fördela en utjämningsresurs
till kommunerna. Utjämningsresursen skall fördelas behovsinriktat
framför allt med utgångspunkt i kommunernas olika sociala situation
för att därigenom medverka till en så likvärdig utbildningsstandard som
möjligt mellan kommunerna.

Skolstyrelsens fördelning av erhållna utjämningsresurser bör samordnas
med fördelningen av de kommunala medlen på skolområdet. Den slutliga
användningen av pengarna bör ske genom en demokratisk process först
inom rektorsområdet och därefter inom skolenheter, arbetsenheter och
klasser där skolledning, personal, elever och föräldrar tar aktiv del.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att framlägga förslag till nytt statsbidragssystem för
grundskolan i enlighet med de grundläggande riktlinjer som redovisats.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1982/83:948 yrkande I i denna
del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan
med bifall till motion 1982/83:948 yrkande 1 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Statsbidrag med 100 % till lärariönekostnader för grundskolan (punkt 1,
mom. 2)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som böljar ”Enligt utskottets”
och på s. 6 slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Den dåvarande socialdemokratiska oppositionen klandrade skarpt före
valet 1982 den tidigare regeringens minskningar av statsbidraget till skolan
med 2%, avveckling av statsbidragen till nya skollokaler, avveckling av
statsbidrag till särskilda handikappinsatser och den uteblivna verkställigheten
av riksdagens enhälliga beslut år 1979 om extra resurser för förstärkt
basfärdighetsträning på högstadiet m.m. Utskottet nödgas konstatera att
den nuvarande regeringen i sin budget och i sina övriga propositioner ännu
inte ens aviserat åtgärder som innebär ett fullständigt återställande av de
resurser som fanns på skolområdet innan den tidigare regeringens sparåt -

UbU 1982/83:20

28

gärder sattes in. Utskottet anser därför att riksdagen nu bör besluta att det
statliga bidraget till driften av grundskolor m.m. bör höjas från 98% till
100% av lärarlönekostnaderna för grundskolan.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande statsbidrag med 100% till lärarlönekostnader
för grundskolan med bifall till motion 1982/83:1917
yrkandena 7 samt 8 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Tillämpningsföreskrifter för resursanvändningen (punkt 1, mom. 3)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 bötjar ”Utskottet tar”
och på s. 7 slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet hyser ingen övertro på det nya statsbidragssystemets möjligheter
när det gäller omfördelning av resurser till socialt och ekonomiskt
utsatta grupper. Utskottet är av den uppfattningen att förbättringar kan
uppnås genom en skärpning av bestämmelserna, vilken skulle medverka
till att resurserna mera målmedvetet styrdes till socialt och ekonomiskt
utsatta grupper och individer. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1982/83:1886 och 1982/83:1917 yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande tillämpningsföreskrifter för resursanvändningen
med bifall till motionerna 1982/83:1886 och 1982/
83:1917 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Principerna för den fria resursanvändningen i ett decentraliserat beslutssystem
(punkt 1, mom. 4)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 bötjar ”Det är” och
slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser allvarligt på det hot om omprövning av den fria resursanvändningen
som föredragande statsrådet uttalar i proposition 1982/83:100
(s. 207). Det är viktigt att centrala myndigheter förmår acceptera att ett
decentraliserat beslutssystem innebär att lokala och regionala organ kan
lösa föreliggande uppgifter på olika sätt. Det är på den lokala nivån behoven
bäst konstateras. Det är också viktigt att de centrala organen uppfattar

UbU 1982/83:20

29

lokala beslutsfattare som vägledda av goda ambitioner i minst samma
utsträckning som de själva anser sig vara bärare av sådana. Riksdagen bör
mot denna bakgrund upprepa sitt tidigare uttalande till regeringen från år
1976, enligt vilket riksdagen finnér det angeläget att de regionala och lokala
skolmyndigheterna, skolledarna, lärarna och andra med arbetsuppgifter på
skolans område tilläggs både friheten och ansvaret att i den praktiska
tillämpningen ute på fältet utan bundenhet vid anvisningar i alla detaljer
handla med utrymme för sunt förnuft och fritt val (UbU 1975/76:30 s. 47).

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande principerna för den fria resursanvändningen
i ett decentraliserat beslutssystem med anledning av motion
1982/83:948 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Praktisk arbetslivsorientering (punkt 1, mom. 6)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böljar ”SÖ har” och
slutar ”av förstärkningsresursen” bort ha följande lydelse:

Regeringen har föreslagit att statsbidraget till lärartimmarna i högstadiets
basresurser skall minskas för tid motsvarande fyra veckors praktisk
arbetslivsorientering (prao) och att kommunerna skall kompensera sig i
motsvarande mån genom att dra in lärartimmar under högstadiets fyra
veckor för prao. Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

En central utgångspunkt för all statlig och kommunal verksamhet måste
under överskådlig tid vara att nedbringa utgifterna. Inget område kan
härvid undantas.

Skolan spelar en betydelsefull roll i strävan att återge vårt land nödvändig
ekonomisk, industriell och kulturell styrka. För att skolan skall lyckas
måste undervisningen anpassas efter vaije elevs personliga anlag och
intressen. Endast på så sätt kan elevernas kapacitet utvecklas fullt ut. Vid
överväganden om besparingar måste hänsyn tas till detta.

Enligt utskottets mening är det angeläget att hindren för den nödvändiga
anpassningen av skolan till de önskemål eleverna faktiskt har med det
snaraste undanröjs. Särskilt de praktiskt inriktade eleverna har på grundskolans
högstadium otillräckliga möjligheter att få en utbildning som upplevs
som stimulerande och utvecklande.

Det har hävdats att praon är ett viktigt instrument för att motverka
skolleda som egentligen har sin grund i en otillräcklig överensstämmelse
mellan elevernas önskemål och den utbildning skolan i dag kan erbjuda.
Den entusiasm många elever känner för praon är ett viktigt argument för

UbU 1982/83:20

30

praktiskt inriktade utbildningsvägar. Frågor av detta slag behandlar utskottet
i annat sammanhang.

Regeringens förslag till förändringar av praon är i vissa delar diskutabelt.
Enligt utskottets mening kan det inte - såsom regeringen föreslår - bli
fråga om att göra besparingar motsvarande lärarlöner för en tid av fyra
prao-veckor, vilket skulle drabba de skolor särskilt hårt som i enlighet med
vad läroplanen medger arrangerar praon under endast tre veckor på högstadiet.
Enligt utskottets mening bör medelsberäkningen utgå från tre
veckors prao i stället för fyra.

En medelsberäkning med denna utgångspunkt är angelägen av flera skäl.
Skolorna tilldelas därigenom minst de resurser som motsvarar den faktiska
undervisningsuppläggningen. De skolor som väljer att arrangera prao under
fyra veckor på högstadiet kan utnyttja de frigjorda resurserna för
ytterligare lärarbesök vid arbetsplatserna. I angelägna fall bör också detta
resurstillskott kunna ge utrymme för prao-verksamhet i halvklass. Tilläggas
bör att möjligheter alltid föreligger att lokalt disponera förstärkningsresursen
så att bästa möjliga resultat av skolverksamheten uppnås för eleverna.

Utskottet vill inte hålla för uteslutet att en konsekvens av anordningen
på sikt kan bli att praon generellt begränsas till tre veckor på högstadiet.

Även med dessa förändringar av regeringsförslaget kvarstår viss osäkerhet
om hur den nya ordningen kan komma att utfalla. Sålunda har det t. ex.
framhållits från många håll att besparingarna kan leda till besvärande
administrativa problem. Enligt utskottets mening talar detta för att den nu
föreslagna nyordningen skall omprövas redan efter ett år. Riksdagen bör
därför som sin mening ge regeringen till känna att den bör uppdra åt SÖ att
uppmärksamt följa introduktionen av den nya ordningen inför och under
höstterminen 1983. Regeringen bör i budgetpropositionen 1984 redovisa
erfarenheterna av den första terminens verksamhet.

Utskottet vill till slut understryka att de nu föreslagna förändringarna av
lärarnas arbetsförhållanden i anslutning till praon på intet sätt skall ses som
något ställningstagande i lärarnas arbetstidsfrågor i vidare bemärkelse.
Utskottet vill för sin del understryka att statsmakternas förhållande till
lärama måste präglas av förståelse för lärarnas arbetsbörda i den situation
som de senaste årens förändringar inom skolan medfört. Endast om stat
och kommun möter lärarnas insatser med respekt kan det nödvändiga
engagemanget och arbetsglädjen skapas.

Enligt utskottets mening bör riksdagen avvisa regeringens nu föreliggande
förslag. Utskottet föreslår att veckotimpriset för högstadiet för budgetåret
1983/84 minskas i den utsträckning som erfordras för att en besparing
om (148—37—20 = ) 91 milj. kr. skall uppnås (nämnda 37 milj. kr. avser
återföring av lärarresurser motsvarande en vecka och nämnda 20 milj. kr.
avser den av regeringen föreslagna återföringen till förstärkningsresursen).
Utbetalning av förskott under nästa budgetår på veckotimmar för högsta -

UbU 1982/83:20

31

diet bör reduceras på samma sätt. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100
och med anledning av motionerna 1982/83:948 yrkande 10, 1982/83:967
yrkande 4 och 1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande föreslagen minskning av bidraget till
veckotimmar för basresurser på högstadiet, föreslaget förskott
på bidrag till basresurser på högstadiet för redovisningsåret 1983/
84 och föreslagen ökning av viss del av förstärkningsresursen
med avslag på proposition 1982/83:100 och med anledning av
motionerna 1982/83:948 yrkande 10, 1982/83:967 yrkande 4 och
1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Praktisk arbetslivsorientering (punkt 1, mom. 6)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”SÖ har” och
slutar ”av förstärkningsresursen” bort ha följande lydelse:

Skolan skall ge goda kunskaper och färdigheter och fostra eleverna till
medvetna och ansvarskännande samhällsmedborgare. Ett viktigt mål för
skolan är att ge sina elever en bra arbetslivsförberedelse.

I läroplanen för grundskolan har praktisk arbetslivsorientering (prao)
fått ett stort utrymme. Inom ramen 6-10 veckor i grundskolan skall
skolstyrelsen besluta om praons förläggning till stadier och årskurser och
också se till att arbetslivsorienteringen på högstadiet omfattar tre olika
sektorer av vårt arbetsliv. Det finns också en mycket medveten strävan i
hela läroplanen att göra all undervisning så verklighetsanknuten som möjligt,
där erfarenheter från arbetslivet blir ett naturligt inslag.

I årets budgetproposition föreslås att statsbidrag inte längre skall utgå till
kommunerna för den lärartid som motsvarar elevernas prao under högstadiet.
På detta sätt avser regeringen att spara 148 milj. kr., varav 20 milj. kr.
föreslås återgå till kommunerna i form av en särskild resurs. Därigenom
bryts det fina samband mellan skola och arbetsliv som är på väg att växa
fram i enlighet med läroplanens intentioner. Detta är ett dråpslag mot
skolans arbetslivsförberedande roll.

Förslaget innehåller många brister och bygger i långa stycken på felaktiga
förutsättningar. Här skall redovisas några.

Besparingen förutsätter helklass-prao, dvs. att alla elever i klassen har
prao samtidigt. Men mer än hälften av landets kommuner har s. k. halvklass-prao,
där halva klassen går ut på praktik medan den andra hälften har

UbU 1982/83:20

32

undervisning på vanligt sätt och då friställs inga lärartimmar och det blir
heller ingen besparing. Det finns många goda skäl till att kommunerna valt
att ha halvklass-prao, t. ex. en begränsad arbetsmarknad som inte kan ta
emot en hel klass på en gång, vilket är fallet på många små orter och i
glesbygd, eller att man helt enkelt anser att det finns pedagogiska fördelar
med att läsa med halv klass. Under sådana förutsättningar blir det för
dessa kommuner ingen besparing.

Regeringen utgår också i sitt besparingsförslag från att alla kommuner
har fyra veckors prao på högstadiet. Så är inte fallet. Det är som tidigare
nämnts kommunens skolstyrelse som beslutar om praons förläggning till
årskurs och stadium. Många kommuner har valt att bara lägga ut tre
veckors prao på högstadiet. I dessa fall innebär besparingsförslaget att
kommunen själv får betala undervisningen i skolan under den fjärde veckan.

Således föreligger inte två av de viktigaste förutsättningarna för förslagets
genomförande men det bortser regeringen ifrån. Regeringen gör dessutom
avsteg från en viktig princip, nämligen den att skolan skall vara
målstyrd och inte regelstyrd. Regering och riksdag skall ange de övergripande
målen och dra upp riktlinjer för verksamheten men kommunerna
skall ha det lokala ansvaret för verksamhetens utformning. Med det här
förslaget utövar regeringen en detaljstyrning genom att ändra statsbidragsgivningen.
Rättar sig inte kommunerna därefter, blir resultatet en kostnadsövervältring
från staten till kommunerna. Detta kan utskottet inte
acceptera.

Granskas förslaget ytterligare kan fler felaktigheter påvisas. Regeringen
utgår från en besparing som omfattar alla lärarveckotimmar i en klass
minus tillvalsblocket som man beräknar till 11% av lektionstiden. Men i
verkligheten är reduktionen mycket större. Även i ämnena matematik,
engelska, idrott och slöjd har man oftast grupper som är sammansatta av
elever från flera klasser i samma årskurs. Detta bortser regeringen från.
För att man skall få ut full besparingseffekt krävs det att inte bara hela
klassen utan även hela årskursen går ut i prao samtidigt. Därvid ökar
anspråken på tillgängliga prao-platser i motsvarande grad. Då blir det inte
bara små orter som får problem utan det blir bekymmer över praktiskt
taget hela landet.

Mot bakgrund av de många problem av praktisk natur som uppkommer
är det svårt att se att förslaget i proposition 1982/83:100 skulle innebära att
kommunerna kan spara 128 milj. kr. Besparingsförslaget bör därför avvisas
av riksdagen.

Regeringen bör bättre utreda vilka praktiska möjligheter kommunerna
har att på högstadiet göra besparingar i vad gäller elevernas prao utan att
komma i konflikt med den nya läroplanens intentioner och utan att övervältra
kostnader på kommunerna.

Det bör vidare ankomma på regeringen att i tilläggsbudget av riksdagen

UbU 1982/83:20

33

begära de ytterligare medel som behövs för driften av grundskolan under
budgetåret 1983/84 utöver budgetpropositionens belopp.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100,
med anledning av motion 1982/83:967 yrkande 4 och med bifall tili motionerna
1982/83:948 yrkande 10 och 1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande föreslagen minskning av bidraget till
veckotimmar för basresurser på högstadiet, föreslaget förskott
på bidrag till basresurser på högstadiet för redovisningsåret 1983/
84 och föreslagen ökning av viss del av förstärkningsresursen
med avslag på proposition 1982/83:100, med bifall till motionerna
1982/83:948 yrkande 10 och 1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2
i denna del och med anledning av motion 1982/83:967 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Praktisk arbetslivsorientering (punkt 1, mom. 6)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böljar ”SÖ har” och
slutar ”av förstärkningsresursen” bort ha följande lydelse:

Skolan skall ge goda kunskaper och färdigheter och fostra eleverna till
medvetna och ansvarskännande samhällsmedborgare. Ett viktigt mål för
skolan är att ge sina elever en bra arbetslivsförberedelse.

I läroplanen för grundskolan har praktisk arbetslivsorientering (prao)
fått ett stort utrymme. Inom ramen 6-10 veckor i grundskolan skall
skolstyrelsen besluta om praons förläggning till stadier och årskurser och
också se till att arbetslivsorienteringen på högstadiet omfattar tre olika
sektorer av vårt arbetsliv. Det finns också en mycket medveten strävan i
hela läroplanen att göra all undervisning så verklighetsanknuten som möjligt,
där erfarenheter från arbetslivet blir ett naturligt inslag.

I årets budgetproposition föreslås att statsbidrag inte längre skall utgå till
kommunerna för den lärartid som motsvarar elevernas prao under högstadiet.
På detta sätt sparar regeringen 148 milj. kr., varav 20 milj. kr. föreslås
återgå till kommunerna i form av en särskild resurs.

Förslaget innehåller många brister och bygger i långa stycken på felaktiga
förutsättningar. Här skall redovisas några.

Besparingen förutsätter helklass-prao, dvs. att alla elever i klassen har
prao samtidigt. Men mer än hälften av landets kommuner har s.k. halvklass-prao,
där halva klassen går ut på praktik medan den andra hälften har
undervisning på vanligt sätt och då friställs inga lärartimmar och det blir
heller ingen besparing. Det kan finnas många goda skäl till att kommunerna
valt att ha halvklass-prao, t. ex. en begränsad arbetsmarknad som inte kan

UbU 1982/83:20

34

ta emot en hel klass på en gång, vilket är fallet på många små orter och i
glesbygd, eller att man helt enkelt anser att det finns pedagogiska fördelar
med att läsa med halv klass. Under dessa förutsättningar blir det i dessa
kommuner ingen besparing.

Regeringen utgår också i sitt besparingsförslag från att alla kommuner
har fyra veckors prao på högstadiet. Så är inte fallet för alla kommuner.
Det är nämligen kommunens skolstyrelse som beslutar om praons förläggning
till årskurs och stadium. Därför har många kommuner bara tre veckors
prao på högstadiet. I dessa fall innebär besparingsförslaget att kommunen
själv får betala undervisningen i skolan under den fjärde veckan. *

Granskas förslaget ytterligare kan fler felaktigheter påvisas. Regeringen
utgår från en besparing som omfattar alla lärarveckotimmar i en klass
minus tillvalsblocket som man beräknar till 11% av lektionstiden. Men i
verkligheten är reduktionen mycket större. Även i ämnena matematik,
engelska, idrott och slöjd har man oftast grupper som är sammansatta av
elever från flera klasser i samma årskurs. Detta bortser regeringen från.
För att man skall få ut full besparingseffekt krävs det att inte bara hela
klassen utan även hela årskursen går ut i prao samtidigt. Därvid ökar
anspråken på tillgängliga prao-platser i motsvarande grad. Då blir det inte
bara små orter som får problem utan det blir bekymmer över praktiskt
taget hela landet.

Mot bakgrund av de många problem av praktisk natur som uppkommer
är det svårt att se att förslaget i proposition 1982/83:100 skulle innebära att
kommunerna kan spara 128 milj. kr. Det är därför inte nu möjligt att ta
ställning till besparingsförslaget, vilket bör avvisas av riksdagen.

Regeringen bör bättre utreda vilka praktiska möjligheter kommunerna
har att på högstadiet göra besparingar i vad gäller elevernas prao utan att
komma i konflikt med den nya läroplanens intentioner. Denna utredning
bör göras i samråd med Svenska kommunförbundet. Regeringen bör fa
bemyndigande att - när kommunernas möjligheter att göra besparingar
har utretts — fatta beslut om förskott på bidrag till basresurser på högstadiet
för redovisningsåret 1983/84 m. m. Regeringens beslut bör anmälas för
riksdagen under budgetåret 1983/84. Samtidigt bör regeringen i tilläggsbudget
av riksdagen begära de ytterligare medel som behövs för driften av
grundskolan under budgetåret 1983/84 utöver budgetpropositionens belopp.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100
och med bifall till motion 1982/83:967 yrkande 4 och med anledning av
motionerna 1982/83:948 yrkande 10 och 1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande föreslagen minskning av bidraget till
veckotimmar för basresurser på högstadiet, föreslaget förskott
på bidrag till basresurser på högstadiet för redovisningsåret 1983/

UbU 1982/83:20

35

84 och föreslagen ökning av viss del av förstärkningsresursen
med avslag på proposition 1982/83:100, med bifall till motion
1982/83:967 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1982/
83:948 yrkande 10 och 1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Praktisk arbetslivsorientering (punkt 1, mom. 6)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böljar ”SÖ har” och
slutar ”av förstärkningsresursen” bort ha följande lydelse:

Regeringen har som grund för sina besparingskalkyler räknat med att
undervisningen i tillvalsämnena, som bedrivs i grupper med elever från
flera klasser, måste fortgå under prao-veckoma. Mycket talar emellertid
för att det inte räcker med detta. Även annan undervisning är organiserad
på samma sätt. Det gäller matematik och engelska. Det gäller på flera håll
för idrottsämnet. Undervisningen i naturorienterande ämnen är ofta organiserad
i 20-grupper, där eleverna kommer från flera klasser. Om undervisningen
av dessa skäl måste fortgå i större utsträckning än regeringen
räknat med, innebär det att kommunerna inte för sin del kan göra de
besparingar som motsvarar minskningen av statsbidraget.

För att det föreslagna systemet skall fungera måste alltid alla elever i en
klass vara ute på prao samtidigt. Detta går ut över lärarnas möjligheter att
under dessa veckor arbeta med små elevgrupper och ge stödundervisning.
Reformen drabbar i likhet med andra sparåtgärder på skolans område
framför allt de sämst ställda eleverna och deras särskilda behov. Dessutom
omfattar besparingen lärartimmar som motsvarar omkring 900 lärartjänster,
något som både kan bidra till ökad arbetslöshet och försämrad undervisning.

Mot bakgrund av de problem av praktisk natur som uppkommer är det
svårt att se att förslaget i proposition 1982/83:100 skulle innebära att
kommunerna kan spara 128 milj. kr. Bidraget till driften av grundskolor
m. m. bör därför ökas med detta belopp. Regeringens förslag beträffande
praon bör avvisas av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100
och med bifall till motionerna 1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2 i denna del
och 1982/83:948 yrkande 10 och med anledning av motion 1982/83:967
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande föreslagen minskning av bidraget till
veckotimmar för basresurser på högstadiet, föreslaget förskott
på bidrag till basresurser på högstadiet för redovisningsåret 1983/

UbU 1982/83:20

36

84 och föreslagen ökning av viss del av förstärkningsresursen
med avslag på proposition 1982/83:100, med bifall till motionerna
1982/83:1392 yrkandena 1 samt 2 i denna del och 1982/83:948
yrkande 10 och med anledning av motion 1982/83:967 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Nya bestämmelser om rätt till hemspråksundervisning (punkt 1, mom. 7)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Utskottet
erinrar” och slutar "denna del” bort ha följande lydelse:

I nuvarande statsfmansiella läge är det nödvändigt att göra besparingar
och omprioriteringar på åtskilliga områden. Detta gäller också hemspråksundervisningen.
Den ovillkorliga rätten till hemspråksundervisning bör
begränsas för de elever som behärskar svenska utan svårigheter och har
obefintliga kunskaper i hemspråket. Det bör i stället ankomma på skolan
att bedöma om dessa elever skall få hemspråksundervisning på samma sätt
som skolan bedömer vilka elever som skall få stödundervisning i svenska.
För budgetåret 1983/84 bör besparingseffekten härav uppgå till 40 milj. kr.
För att denna besparing skall uppnås under budgetåret 1983/84 bör utbetalningen
av förskott på hemspråksundervisningen under detta år reduceras
med belopp motsvarande besparingen.

I ett längre perspektiv bör, såsom framhålls i motion 1982/83:581, ytterligare
besparingar vara möjliga. Språk- och kulturarvsutredningen bör
kunna ge underlag för sådana bedömningar. På basis av SKU:s slutsatser
bör det ankomma på regeringen att genomföra den ytterligare belysning av
besparingsmöjligheterna som förespråkas i motion 1982/83:581.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:581
yrkande 14 och 1982/83:2174 yrkandena 7 samt 8 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande nya bestämmelser om rätt till hemspråksundervisning
med bifall till motionerna 1982/83:581 yrkande
14 och 1982/83:2174 yrkandena 7 samt 8 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1982/83:20

37

10. Försöksverksamhet med särskild skolenhet för invandrarbarn (punkt 1,
mom. 10)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”SÖ har” och
slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1982/83:849 yrkande
2 som sin mening bör ge till känna för regeringen att kommun som så
önskar bör få anordna försöksverksamhet med särskild grundskoleenhet
där undervisningen bedrivs på invandrarspråk, i första hand på finska.
Följande riktlinjer bör gälla för verksamheten.

Den särskilda skolverksamheten skall bedrivas vid en skolenhet i kommunen
i en omfattning som fullt utbyggd motsvarar högst hälften av antalet
basresurser vid skolanläggningen. Den särskilda skolverksamheten får
omfatta samtliga årskurser i grundskolan och skall utgöra en eller flera
arbetsenheter som sammansätts vertikalt. Den pedagogiska ledningen utövas
av en studierektor. En självklar förutsättning för den särskilda skolverksamheten
bör vara att undervisning på och i svenska gradvis införs på
åtminstone mellan- och högstadierna. Ett av målen för utbildningen måste
vara att eleverna efter avslutad skolgång skall kunna tillgodogöra sig
fortsatt utbildning där undervisningsspråket är svenska.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande kommunal försöksverksamhet med
särskild skolenhet för invandrarbarn med bifall till motion 1982/
83:849 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Vissa frågor om hemspråksundervisning (punkt 1, mom. 11)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
avstyrker” och slutar ”berörda frågorna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion 1982/
83:1611 yrkandena 1 -4 som sin mening ge regeringen till känna att begreppet
hemspråksundervisning bör bytas ut mot modersmålsundervisning, att
undervisningen bör göras obligatorisk och att undervisningen i största
möjliga utsträckning bör ske i enspråkig grupp. Statsbidrag bör fr. o.m.
budgetåret 1984/85 utgå med 1,5 lärarveckotimmar per elev. Är antalet
elever färre än fyra skall vaije elev garanteras minst fem timmars undervisning
per vecka.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande utbyte av begreppet hemspråksunder -

UbU 1982/83:20

38

visning mot modersmålsundervisning m. m. med bifall till motion
1982/83:1611 yrkandena 1—4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Statsbidrag till fristående skolor (punkt 1, mom. 12)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Riksdagen har” och
slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

I riksdagsbeslutet hösten 1982 har det statliga bidraget till fristående
skola fastställts till genomsnittligt 5 000 kr. per elev räknat i det löneläge
som låg till grund för beräkningarna i budgetpropositionen 1982, vilket är
5 350 kr. enligt löneläget i 1983 års budgetproposition. Riksdagen har givit
regeringen bemyndigande att fatta beslut om statsbidrag till fristående
skolor enligt vissa riktlinjer. Medlen anvisas under det förslagsanslag, som
årligen beräknas för undervisning av skolpliktiga barn. Statsbidraget till
fristående skolor och statsbidraget till grundskolor fungerar i fortvarighetstillståndet
som kommunicerande kärl, varför ett beslut om statsbidrag till
fristående skola inte är låst till budgetarbetet på samma sätt som andra
anordningar. Utskottet anser mot denna bakgrund att prövning av bidragsansökningar
avseende läsåret 1983/84 bör ske så snart som möjligt. Skulle
prövningen och beslutet dra in på budgetåret 1983/84, bör ett beslut om
statsbidrag dock avse hela läsåret 1983/84. Den i propositionen föreslagna
anordningen med ett tillfälligt överlevnadsbidrag till ej statsunderstödda
Waldorfskolor blir därmed inte nödvändig. Vad gäller prövning av bidragsansökan
som avser något av de följande budgetåren bör inte krävas ett och
ett halvt års handläggningstid såsom nu skett i budgetpropositionen för det
första ansökningstillfället. Det bör räcka med att ansökan lämnas in nio
månader före det tilltänkta första bidragsåret för skolan i fråga. Vad
utskottet anfört om statsbidrag till fristående skolor m.m. bör riksdagen
med avslag på proposition 1982/83:100 och med bifall till motionerna 1982/
83:581 yrkande 4, 1982/83:943 och 1982/83:948 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.

13. Statsbidrag till fristående skolor (punkt 1, mom. 12)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Riksdagen
har” och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs om bidrag till

UbU 1982/83:20

39

fristående skolor i budgetpropositionen och avstyrker motionerna 1982/
83:581 yrkande 4, 1982/83:943 och 1982/83:948 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande statsbidrag till vissa Waldorfskolor
med avslag på motionerna 1982/83:581 yrkande 4, 1982/83:943
och 1982/83:948 yrkande 4 godkänner vad som har förordats i
proposition 1982/83:100,

14. Träning i svenska språket i förskola och skola (punkt 1, mom. 13)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 böljar ”Utskottet
erinrar” och på s. 13 slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Under lång tid har skolan försummat att ge eleverna de solida kunskaper
i svenska språket som krävs för att detta skall vara ett effektivt kommunikationsmedel.
Påverkan av barnens språk har skett med överdriven försiktighet.
Formkraven har fatt stå tillbaka av rädsla för att skada elevernas
vilja att kommunicera. Därmed har skolan underlåtit att ge framför allt de
barn som kommer från språkligt torftiga miljöer ett fungerande språk. Den
språkliga träningens inverkan på tankeförmågan har förbisetts.

Språket är vårt viktigaste medel för att kommunicera. Kommunikationen
blir — och förblir — bristfällig, om eleverna inte fått respekt för
språket och en vilja att ge det språkliga uttrycket ett riktigt innehåll och en
korrekt form. Goda kunskaper i svenska språket och en klar begreppsbild
är nödvändiga förutsättningar för att förstå samhällsdebatten, påverka och
söka kunskaper och upplevelser i litteraturen. Sådana kunskaper är dessutom
en nödvändig förutsättning för effektiv inlärning av och goda färdigheter
i främmande språk. Om inte fordringarna skärps på skolans språkundervisning
kommer ett språkligt förfall att breda ut sig och föras vidare till
nya generationer.

Genom hela utbildningssystemet måste eleverna övas till ett vårdat tal.
Språkträningen skall ha en framskjuten plats redan i förskolan. Regeringen
bör uppdra åt socialstyrelsen och skolöverstyrelsen att vidta åtgärder som
kan främja en sådan utveckling. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1982/83:581 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande träning i svenska språket i förskola och
skola med bifall till motion 1982/83:581 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1982/83:20

40

15. Lågstadieåtgärder (punkt 1, morn. 15)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”reglerade tjänster” bort ha följande lydelse:

Barn på lågstadiet visar svårigheter att anpassa sig till skolmiljön. Regeringen
vill nu försöka bemästra dessa problem genom att tillföra lågstadiet
ytterligare resurser. Problemen bör hanteras med större realism. Huvudfrågan
är inte resurser utan hur verksamheten i förskola och grundskola
skall organiseras för att barnens utveckling skall stimuleras så effektivt
som möjligt under den period av deras liv då viljan och förmågan till
medveten inlärning och imitation är som störst.

Arbetet i förskolan måste efter hand som barnen blir äldre och mognare
få en klart skolförberedande inriktning. Målet måste vara att verksamheten
i förskolan och grundskolan direkt anknyter till varandra och präglas av
metodisk kontinuitet. Övergången mellan skolformerna måste ske med
hänsyn till den enskilde elevens mognad. En tidigare skolstart än vid sju
års ålder innebär många fördelar. Sexåringar visar ofta tecken på att
tröttna på verksamheten i förskolan vilket får som konsekvens en utpräglad
oro även under följande år. En flexibel skolstart i intervallet sex till åtta
år är mot denna bakgrund angelägen.

Utskottet vill understryka att barnens anpassningssvårigheter på lågstadiet
aldrig kan bemästras utan en aktiv föräldrainsats. Familjen har en
grundläggande uppgift i att fostra barnen så att en harmonisk skolstart
underlättas. Kontakter mellan hem och skola är vitala, särskilt i de lägre
årskurserna.

Utskottet anser inte att regeringen i proposition 1982/83:100 anvisar
realistiska vägar för att förbättra situationen på lågstadiet. Temporära
personalförstärkningar kan inte förändra de grundläggande orsakerna till
dagens problem.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande åtgärder på lågstadiet med bifall till
motion 1982/83:2174 yrkandena 6 samt 8 i denna del avslår
proposition 1982/83:100 och motion 1982/83:948 yrkande 8,

16. Återföring av tid för fria aktiviteter till tid för undervisning (punkt 1,
mom. 19)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 böijar "Riksdagens
beslut” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Ubll 1982/83:20

41

I den nya läroplanen har den timplanebundna tiden för mellanstadiet
minskats med två timmar till förmån för fria aktiviteter. För högstadiet
avsätts fem timmar. Avsikten var att de fria aktiviteterna skulle anknytas
till ämnena i skolan. Så har normalt inte blivit fallet. Med hänsyn härtill
och till att allt fler elever visar brister i grundläggande kunskaper och
färdigheter som att läsa, skriva och räkna finns det enligt utskottets mening
anledning att undersöka möjligheten att återföra hela eller viss del av tiden
för de fria aktiviteterna till den timplanebundna verksamheten. Detta är ett
led i strävan att höja kvaliteten på elevernas kunskaper. Det kan visserligen
sägas att det inte gått lång tid sedan den nya läroplanen infördes men
erfarenheterna är så entydiga att överväganden av det slag som utskottet
förordat bör göras redan nu. Riksdagen bör med bifall till motion 1982/
83:967 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. att riksdagen beträffande återföring av tid för fria aktiviteter till
tid för undervisning med bifall till motion 1982/83:967 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Bidrag till samlad skoldag (punkt 1, mom. 20)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet

anser” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Den samlade skoldagen är en del av skolans pedagogiska verksamhet.
Erfarenheterna visar att ett särskilt statsbidrag till samlad skoldag har lett
till missuppfattningar beträffande syftet med den samlade skoldagen. Riksdagen
bör därför ompröva sitt tidigare beslut om ett särskilt statsbidrag till
samlad skoldag och avskaffa detsamma. Statsbidrag till fria aktiviteter med
pedagogiskt syfte knutna till den samlade skoldagen bör framdeles utgå ur
förstärkningsresursen. Det bör ankomma på regeringen att med anledning
av vad som föreslagits göra erforderliga ändringar i gällande bestämmelser
om utbetalning av förskott på statsbidraget till grundskolan.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen beträffande bidraget till fria aktiviteter knutna till
den samlade skoldagen med bifall till motion 1982/83:2174 yrkandena
4 och 5 samt 8 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

UbU 1982/83:20

42

18. Översyn av hur skolans resurser används (punkt 1, morn. 21)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 boljar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 20” bort ha följande lydelse:

Resurserna för grundskolan har i reala termer nästan fördubblats sedan
den infördes år 1962. Staten satsar innevarande år ca 13 miljarder kronor
på grundskolan och kommunerna ungefär lika mycket, dvs. stat och kommun
satsar sammanlagt ca 26 miljarder kronor per år. Antalet elever per
heltidsanställd lärare i det obligatoriska skolväsendet är i Sverige lägst i
världen, nämligen i genomsnitt en heltidsanställd lärare för 14 elever. Vad
gäller det frivilliga skolväsendet har såväl de statliga som de kommunala
kostnaderna för gymnasieskolan ökat starkt under den senaste tioårsperioden.

För litet resurser kan inte anföras som orsak till bristerna i utbildningsresultat
eller till den utslagning ur grundskolan som blivit ett resultat av
skolleda och tristess. Vad som krävs är mer positiva attityder till utbildning
och kunskapsinhämtande och att resurserna sätts in för att åstadkomma
en utbildning som sätter kunskap och kvalitet främst.

Det är av vikt att det lokala utvecklingsarbetet nu med kraft inriktas på
att frigöra resurser i syfte att ge utrymme för omprioritering och effektivisering.
Syftet härmed bör vara att förbättra arbetssituationen för elever
och lärare. En av vägarna till detta kan vara att sätta samman undervisningsgrupperna
så, att spännvidden och spänningarna inom gruppen blir så
små som möjligt. Skolans bedömning av hur man bäst gagnar alla elevers
intressen bör vara vägledande.

En samlad översyn av hur skolans resurser används är enligt utskottets
mening angelägen. Inom ramen för en sådan översyn bör olika vägar
prövas att omprioritera tillgängliga medel till förmån för skolans huvuduppgift
att till eleverna förmedla kunskaper och färdigheter. En överföring
av tiden för de fria aktiviteterna till den timplanebundna verksamheten är
ett sätt att stärka skolans kunskapsförmedlande insats.

Utskottet vill till slut framhålla att ett resultat av den av utskottet
förordade översynen kan bli ett nytt statsbidragssystem. Strävan bör vara
att ytterligare öka det lokala ansvaret för resursfördelningen.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen beträffande en översyn av hur skolans resurser
används med bifall till motion 1982/83:581 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1982/83:20

43

19. Anslagsberäkning (punkt 1, morn. 22)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 5, 9, 15 och 17

Per Unckel, Rune Rydén. Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”12975000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående avstyrker utskottet
de förslag om ökning av anslaget som förs fram i motionerna 1982/83:1392
yrkande 2 i denna del och 1982/83:1917 yrkande 8 i denna del. Vidare
tillstyrker utskottet de förslag om en minskning av anslaget som förs fram i
motion 1982/83:2174 yrkande 8 i denna del. Enligt utskottets mening bör
anslaget räknas upp med 37 milj. kr. med anledning av utskottets förslag
att återföra till skolväsendet lärarresurser på högstadiet motsvarande
kostnaderna för lärare under en vecka. Riksdagen bör alltså till Bidrag
till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1983/84 anvisa
(12975000000+ 37000000-40000000- 30000000- 23000000=)
12919000000 kr.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 8 i denna del och med
avslag på motionerna 1982/83:1392 yrkande 2 i denna del och
1982/83: 1917 yrkande 8 i denna del till Bidrag till driften av

grundskolor m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsan slag

av 12919000000 kr.

20. Anslagsberäkning (punkt 1, mom. 22)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 8

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 böljar ”Med hänvisning”
och slutar ”12975000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående tillstyrker utskottet
de förslag om ökning av anslaget som förs fram i motionerna 1982/83:1392
yrkande 2 i denna del och 1982/83:1917 yrkande 8 i denna del samt
avstyrker de förslag om en minskning av anslaget som förs fram i motion
1982/83:2174 yrkande 8 i denna del. Riksdagen bör alltså till Bidrag till
driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1983/84 anvisa

(12 975 000 000+270 000 000+128 000 000 =) 13 373 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till motionerna 1982/83:1392 yrkande 2 i denna del och

UbU 1982/83:20

44

1982/83:1917 yrkande 8 i denna del samt med avslag på motion
1982/83:2174 yrkande 8 i denna del till Bidrag till driften av
grundskolor m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 13 373000000 kr.

Särskilda yttranden

1. Praktisk arbetslivsorientering (punkt 1, mom. 6)

Per Unckel, Ryne Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:

I anslutning till diskussionerna om en förändring av den praktiska arbetslivsorienteringen
(praon) har värdet av den praktiska verksamheten
understrukits. Det är viktigt att framhålla att en bättre anpassning av
högstadiets arbete till elevernas önskemål är det naturligaste sättet att
stimulera till en fullgod arbetsinsats. Ett effektivt utnyttjande av tillvalen
och temastudierna kan bidra härtill. Genom ett borttagande av reglerna om
att tillval inte får anordnas om risk för könsojämlikhet föreligger skulle
skolan kunna erbjuda också de praktiskt inriktade eleverna en mera meningsfull
utbildning.

Praon får med sådana förändringar av valmöjligheterna en delvis annan
funktion. Den rena yrkesinformationen ställs iförgrunden. De vinster som
en förändring av arbetssättet på högstadiet skulle medföra skulle enligt vår
mening motverka de förluster som regeringens prao-förslag riskerar leda
till.

2. Statligt stöd till fristående skolor (punkt 1, mom. 12)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:

Med anledning av proposition 1982/83:1 om skolor med enskild huvudman
tillstyrkte moderata samlingspartiet i motion 1982/83:39 temporärt
regeringens förslag om kriterier för statsbidrag till fristående skola. Samtidigt
begärde vi att regeringen skulle återkomma med ett nytt förslag med
innebörden att vaije fristående skola, som uppfyller skollagens krav för
godkännande, skall kunna erhålla statligt bidrag motsvarande högst kostnaderna
för elever i det allmänna skolväsendet. Riksdagen anslöt sig till
regeringens förslag.

Den förhalning som präglat handläggningen av statsbidrag till fristående
skolor bekräftar de farhågor vi gav uttryck för vid riksdagsbehandlingen av
det nya statsbidragssystemet hösten 1982. Med den automatik i bidragssystemet
som skulle följa av det förslag vi då i första hand ville se förverkligat
hade risken för administrativa förseningar kunnat undvikas. Dessutom
hade det varit möjligt att eliminera det stora mått av godtycke som blir

UbU 1982/83:20

45

konsekvensen om en regering tänker sig att ge statsbidrag enbart till vissa
fristående skolor - utan hänsyn till andra skolors kompetens och värde för
eleverna.

En generösare bidragsgivning till fristående skolor ger inte bara mångfald,
vitalitet och pedagogisk förnyelse utan innebär också en effektivare
resursanvändning.

Utskottet kommer att vid ett senare tillfälle behandla ett moderat motionskrav
av samma innebörd som vårt förslag från hösten 1982.

3. Skolstart från sex års ålder (punkt 1, mom. 14)

Jörgen Ullenhag (fp) anför:

I dag går nästan samtliga barn i förskola från sex års ålder. Många av
dessa barn är redan då mogna att lära sig läsa och räkna, medan andra inte
uppnår denna mognad förrän senare. Förskolans pedagogik och metodik
går emellertid inte ut på att lära barnen att läsa och räkna. Man försitter i
många fall viktiga inlämingstillfällen. Folkpartiet anser därför att skolplikten
bör gälla från sex år. Kraven på de enskilda eleverna måste dock
anpassas till mognadsgraden.

Jag har inget att erinra mot regeringens förslag till punktinsatser på
lågstadiet. De är emellertid tillfälliga åtgärder. En tidigare skolstart med ett
arbetssätt som tar hänsyn till barnens behov är enligt min mening en åtgärd
som i fortvarighetstillståndet skulle bidra till en bättre arbetssituation på
lågstadiet.

UbU 1982/83:20 Bilaga

46

Förstärkningsresursens uppbyggnad och innehåll

(uttryckt i antal veckotimmar per elev)

Undervis ningsinsatser -

Andra

insatser

Summa

Prop. 1977178:85, UbU 1977178:21
(fr. o. m. 1978/79)

1. Resurstimmar:
fritt valt arbete

20 % av resurstimmarna
på högstadiet
maskinskrivning
övriga resurstimmar

2. Slöjd

3. Specialundervisning

4. Musik (frivillig)

5. Stödundervisning

6. Kvarstannandevakt

Överföring till länsskolnämndsresursen avrundat Överföring

från undervisningsinsatser
till andra
insatser

Prop. 1978179:180, UbU 1978/79:45 och
prop. 1979/80:100, UbU 1979/80:26
(fr. o. m. 1980/81)

Delad klass på högstadiet

Prop. 1978179:180, UbU 1978/79:45 och
prop. 1981/82:100, UbU 1981182:17
(fr.o.m. 1982/83)

1. Minskat antal fria aktiviteter
på högstadiet

2. Ökad personaltäthet i
orienteringsämnen för hemkunskapsmoment
på lågstadiet

3. Nya fria aktiviteter på
mellanstadiet

4. Ökad lärartäthet på högstadiet
(teknik)

5. Delad klass på mellanstadiet Prop.

1981182:100, UbU 1981/82:17

1. Syo + uppföljande syo m. m.

2. Vikariekostnader

Prop. 1982/83:100, UbU 1982183:20
Besök under prao

0,14%

0,0210

0,3000

0,4706

-0,0020

0,4686

0,469

-0,003

0,466

+0,0095

+0,0048

+0,0093^

+0,0298

0,0141

0,0505

0,0174

0,0075

0,0070

0,0008

0,0022

0,0854

-0,0010

0,0844

0,084

+0,003

0,087

-0,0043

+0,0053

+0,0087

+0,0223

+0,0058

0,553

0,5625

. 0,0097

0,5863

0,6384

0,6442

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

I