UbU 1982/83:18

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:18

om vissa för skolväsendet gemensamma frågor m. m.

(prop. 1982/83:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1982/83:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
D. Skolväsendet rubriken Vissa gemensamma frågor och punkterna
D 1-D 3, D 5-D 8 och D 10 jämte motioner.

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 205-232) föreslagit riksdagen att

1. godkänna regeringens angivna beslut om undervisning och betygsättning
i orienteringsämnen på grundskolans högstadium,

2. godkänna regeringens angivna beslut om instansordning i vissa besvärsärenden,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om tjänstgöring i
musik m. m. i grundskolan och gymnasieskolan och inom den kommunala
musikskolan.

Motionerna

1982/83:581 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kunskapsmålet
måste ges prioritet framför andra uppgifter som pålagts skolan,

6. att riksdagen avvisar regeringens förslag om nya riktlinjer för integrering
av undervisning i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar avskaffa nuvarande tidsbegränsning för nivågruppering
på grundskolans högstadium,

8. att riksdagen beslutar upphäva läroplanens för grundskolan föreskrift
om att tillvalskurser på högstadiet inte får organiseras så att de riskerar att
få en ensidig könssammansättning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att temastudier
på högstadiet bör utnyttjas för att systematiskt organisera undervisning för
elever med särskilda intressen, bl. a. som en förberedelse för vidare studier
inom skilda specialområden eller för yrkeslivet,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för betygsättningen
i grundskolan innebärande att betyg skall ges på alla grundskolans
stadier,

16. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av de betygsersättande
samtalens innehåll och utformning.

I Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 18

UbU 1982/83:18

2

1982/83:583 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Kerstin Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogisk skollunch.

1982/83:588 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en uppföljning av tyskan och franskan i grundskolan i och
med införandet av den nya läroplanen för grundskolan och alternativkursernas
upphörande.

1982/83:5% av Britt Mogård (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en undersökning om användningen av anpassad studiegång i enlighet
med vad som i motionen anförs.

1982/83:756 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet
att på grundskolans högstadium i fortsättningen och även efter läsåret
1985/86 sätta betyg i enskilda orienteringsämnen.

1982/83:945 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen i sina allmänna råd beträffande
kontakter mellan hem och skola klarlägger att det inte finns några
hinder för lärare att vid elev- och föräldrasamtal i årskurserna 3-7 även
beskriva en elevs studiemässiga prestationer i betygstermer.

1982/83:967 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen fattar beslut om vad i motionen anförts om betygsättning
i varje enskilt ämne inom naturorienterande resp. samhällsorienterande
ämnesblock i högstadiet.

1982/83:1914 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en omedelbar utvärdering av den
genomförda gymnasieintagningen på höstterminsbetyget måste komma till
stånd i enlighet med vad som i motionen anförts.

1982/83:1917 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att bestämmelserna
om s. k. anpassad studiegång med hela eller delar av undervisningen
utanför skolan snarast möjligt avskaffas.

1982/83:2189 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1982/
83:2188 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om konsumentundervisning.

Utskottet

1 detta sammanhang behandlar utskottet dels förslag som regeringen
under avsnittet D. Skolväsendet Vissa gemensamma frågor underställt
riksdagen, dels motioner som väckts under allmänna motionstiden och
som avser skolfrågor av allmän karaktär.

UbU 1982/83:18

3

Kunskaper och färdigheter m. m.

Enligt motion 1982/83:581 (yrkande 1) är utbildningens viktigaste uppgift
att förmedla kunskaper och färdigheter. Kunskapsmålet för skolan
anses böra ges prioritet framför andra uppgifter som pålagts skolan. Skolan
skall ge en basutbildning. Alla har rätt att få fungerande färdigheter i att
läsa, skriva, tala och räkna. Grundläggande kunskap skall ges om vårt
kulturarv, människan, samhället, tekniken och naturen. Skolan skall emellertid
också utgå från att varje människa är unik. Enligt motionärerna skall
varje elevs inneboende kapacitet utvecklas.

Utskottet erinrar om vad föredragande statsrådet i proposition 1982/
83:100 (s. 206) sammanfattande anför om elevernas skolgång:

Eleverna är i skolan för att lära och utvecklas. Viktigt är därvid att de lär
sig känna respekt för kunskap och skolarbete. Vilka kunskaper skolan
förmedlar är avgörande såväl för den enskilde som för samhället. Skolan
ger i dag betydligt bredare kunskaper än tidigare. Den nya läroplanen för
grundskolan betonar basfärdigheterna - alla elever måste få lära sig läsa.
skriva och räkna. Skolan skall också hjälpa eleverna att värdera den
omvärld de får uppleva t. ex. genom massmedierna och reklamen. Skolan
har som en övergripande uppgift att skapa förståelse hos eleverna för att
kunskaper behövs i samhället och blir allt viktigare ju mer komplicerat
samhället blir. Tillgång till kunskaper får därför inte bli ett privilegium för
en avgränsad krets. Det är under arbetet med att tillägna sig kunskaper
som eleverna skall få träning i att samarbeta med andra. Skolan skall
utveckla elevernas personlighet och skapa respekt för sådana värderingar
som demokrati, solidaritet och respekt för andra människors liv och integritet,
värderingar som är grundläggande för vårt samhälle. En allt viktigare
uppgift för skolan är också att visa ungdomar att de behövs för samhällets
utveckling.

Enligt 1 § skollagen (1962:319) har den genom samhällets försorg bedrivna
undervisningen av barn och ungdom till syfte att meddela eleverna
kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja
elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande
samhällsmedlemmar.

Med hänvisning till vad föredragande statsrådet i proposition 1982/
83:100 anfört om kunskap och skolarbete samt till skollagens första paragraf
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:581 yrkande 1.
Utskottet vill därtill lämna den upplysningen att skolöverstyrelsen (SÖ)
beträffande skolverksamhetens inriktning för 1983/84 beslutat att den
grundläggande syn på kunskaper och färdigheter som redovisas i proposition
1982/83:100 bör genomsyra läroplansarbetet vid utarbetande av kommentarmaterial
och känneteckna länsskolnämndernas aktiva skoltillsyn.

I proposition 1982/83:100 anmäls att en särskild arbetsgrupp tillkallats
inom utbildningsdepartementet med uppgift att studera i vilken utsträckning
elever lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och orsakerna
härtill.

UbU 1982/83:18

4

1 motion 1982/83:1917 (yrkande 2) hemställs om åtgärder beträffande
anpassad studiegång av innebörd att det inte längre skall vara möjligt att
förlägga hela eller delar av studiegången utanför skolan.

Enligt motion 1982/83:596 var den ursprungliga avsikten med anpassad
studiegång att göra det möjligt att på ett tidigt stadium angripa en elevs
otillfredsställande skolsituation genom att ge skolan en stor frihet att
prioritera mellan ämnen och ämnesmoment. Utbildning utanför skolan
borde inte förekomma annat än på högstadiet och då användas restriktivt.
Det är enligt motionärens mening nödvändigt att den nämnda analysen av
utslagningen inom grundskolan också omfattar en undersökning av i vilken
omfattning elevers problem i skolan identifieras när de böljar uppstå och
på ett tidigt stadium möts med ett pedagogiskt åtgärdsprogram.

Anpassad studiegång kan ske inom ramen för skolans timplanebundna
verksamhet och. i vissa fall, utanför densamma. Utskottet utgår från att
arbetsgruppens analys också kommer att omfatta en sådan undersökning
som önskas i motion 1982/83:596. Med hänvisning härtill och till vad som i
övrigt redovisats i ärendet i propositionen anser utskottet att motionerna
1982/83:1917 yrkande 2 och 1982/83:596 bör avslås av riksdagen.

Betyg i orienteringsämnen på grundskolans högstadium m. m.

Enligt proposition 1982/83:100 är en grundläggande princip i 1980 års
läroplan för grundskolan (Lgr 80) att undervisningen i orienteringsämnen
bör bedrivas i samverkan över de traditionella ämnesgränserna. En naturlig
konsekvens av detta är enligt propositionen att betyg i orienteringsämnen
sätts med ett sammanfattande betyg i vardera ämnesgruppen. Genom
den debatt som har uppstått i anslutning till att regeringen utfärdat bestämmelser
om betygsättning i orienteringsämnen har framkommit att undervisningen
i orienteringsämnen i många skolor ännu inte utformats på ett
ämnesövergripande sätt. Föredragande statsrådet anför att det är nödvändigt
att ta den starka opinionen mot sammanfattningsbetyg bland elever,
lärare och föräldrar på allvar och säger sig uppfatta den som ett uttryck för
att stora förändringar i arbetssättet i skolan inte kan genomföras snabbt.

Mot denna bakgrund har regeringen genom en förordning den 25 november
1982 (1982:993) beslutat att undervisning i orienteringsämnen på
grundskolans högstadium övergångsvis får anordnas på annat sätt än som
följer av 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) och betyg i orienteringsämnen
ges i annan ordning än genom sammanfattande betyg i resp.
ämnesgrupp. Undervisningen i samhällsorienterande ämnen resp. naturorienterande
ämnen får för en arbetsenhet eller klass bedrivas i varje
särskilt orienteringsämne i stället för som sådan ämnesövergripande undervisning
som följer av Lgr 80. Anordnas undervisning i enskilda orienteringsämnen
ges betyg i varje sådant ämne i stället för ett sammanfattande
betyg för ämnesgruppen. Rektor eller efter rektors bemyndigande arbets -

UbU 1982/83:18

5

enhetskonferensen beslutar om undervisning skall anordnas i de enskilda
orienteringsämnena och betyg därmed ges i vaije sådant ämne. När undervisning
anordnas i enskilda orienteringsämnen, skall den enligt Lgr 80 för
ämnesgruppen tillgängliga timtiden - i de fall timtid inte finns angiven för
ett enskilt ämne - fördelas på de i gruppen ingående ämnena efter i
huvudsak samma proportioner som gällde enligt 1969 års läroplan för
grundskolan. Meddelas undervisning i vaije särskilt orienteringsämne skall
berörda lärare vid varje läsårs början gemensamt planera undervisningen
och därvid beakta att samtliga huvudmoment i kursplanen för ämnesgruppen
genomgås.

I de fall ett sammanfattande betyg ges skall vid intagning i gymnasieskolan
betyget i samhällsorienterande ämnesgrupp resp. naturorienterande
ämnesgrupp vid bestämmande av betygsmedelvärdet räknas som om det
har getts i vart och ett av ämnena i ämnesgruppen.

Bestämmelserna om undervisning och betygsättning i orienteringsämnen
på grundskolans högstadium gäller t. o. m. den 30 juni 1986.

Regeringen har vidare i särskilt beslut den 25 november 1982 uppdragit
åt SÖ dels att vidta åtgärder för att stimulera en förändring i riktning mot
ett ämnesövergripande arbetssätt i vad gäller orienteringsämnena på högstadiet,
dels att senast den 1 mars 1986 till regeringen inkomma med en
bedömning av när övergången till ett ämnesövergripande arbetssätt i orienteringsämnen
kommer att vara genomförd.

Enligt proposition 1982/83:100 bör regeringen inhämta riksdagens godkännande
av vad regeringen beslutat om undervisningen och betygsättningen
i orienteringsämnen.

I motion 1982/83:581 (yrkande 6) anförs att riksdagen tidigare uttalat att
ingen mot sin vilja skall tvingas in i ett arbetslag vid genomförandet av
undervisningen i grundskolan även om samverkan skall ske vid undervisningens
planering. Motionärerna hävdar att det av Lgr 80 inte framgår att
ämnesövergripande undervisning är den enda rekommenderade organisationen
för undervisning. I läroplanen sägs, menar motionärerna, att lärare
och elever gemensamt kan välja hur de vill nå uppställda mål. Härtill
kommer att lärare på högstadiet som regel inte har den breda kompetens
som är en förutsättning för undervisning i många ämnen. Lärare bör, enligt
motionärerna, inte heller åläggas ämnesövergripande tjänstgöring som går
utanför den egna kompetensen. Att försöka införa blockbetyg är enligt
motionärerna ett sätt att urholka betygens värde och därmed skapa förutsättningar
för deras avskaffande. I motionen föreslås därför att riksdagen
avvisar regeringens förslag om nya riktlinjer för integrering av undervisningen
i orienteringsämnen på grundskolans högstadium.

Enligt motion 1982/83:756 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att det är angeläget att redan nu klargöra att man inte kommer att
utfärda några tvingande föreskrifter att sätta blockbetyg efter läsåret 1985/

tl Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 18

UbU 1982/83:18

6

86. Följden av ett blockbetygssystem blir att betygen kommer att spela en
ny och icke avsedd roll genom att de inskränker undervisningens frihet.
Det bör även efter läsåret 1985/86 vara undervisningen som styr betygsättningen.
Motionärerna stryker dock under att integration mellan olika ämnen
kan genomföras med bibehållen frihet att också i fortsättningen sätta
betyg i enskilda ämnen.

' I motion 1982/83:967 (yrkande 3) anförs att de sammanfattande betygen
i orienteringsämnen på grundskolans högstadium rönt stort motstånd och
väckt debatt. Med utgångspunkt i den debatten anser motionärerna dels att
betyg skall sättas i vaije enskilt ämne, dels att ett ämnesövergripande
arbetssätt skall tillämpas i största möjliga utsträckning. Riksdagen bör
enligt motionärerna nu fatta beslut om en sådan ordning.

Utskottet har i det föregående redovisat regeringens beslut i frågan och
vill med anledning av propositionen och motionerna anföra följande.

Betygssystemet för orienteringsämnena på grundskolans högstadium
måste utformas efter det sätt på vilket undervisningen faktiskt bedrivs.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen godkänna regeringens angivna
beslut om undervisning och betygsättning i orienteringsämnen på grundskolans
högstadium med det tillägget att det självfallet är för tidigt att nu ha
en bestämd uppfattning om vilka regler som skall gälla för betygsättningen
i orienteringsämnen efter läsåret 1985/86. Arbetssättet bör även efter denna
tidpunkt vara avgörande för formerna för betygsättning. Vad utskottet
här anfört med anledning av proposition 1982/83:100 och motionerna 1982/
83:756 och 1982/83:967 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Riksdagen bör däremot avslå motion 1982/83: 581 yrkande
6.

Riksdagen beslöt år 1979 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr
1978/79:422) att betyg i grundskolan fr. o.m. läsåret 1982/83 skall ges
endast på höst- och vårterminerna i årskurserna 8 och 9. Betygen skall ges
i en femgradig skala, där medelbetyget i riket är tre. Någon på förhand
given proportion för de olika betygsgraderna skall inte finnas längre.
Denna modifiering innebär att man tar bort föreskriften att betygen skall
fördelas enligt vissa givna procentsatser. Vidare skall kontakter mellan
hem och skola ytterligare utvecklas. Av läroplan för grundskolan framgår
bl. a. att ansvaret för att kontakter (enskilda samtal) kommer till stånd
mellan hem och skola åvilar skolan. De enskilda samtalen har bl. a. till
uppgift att i årskurserna 1-7 ersätta och i årskurserna 8-9 komplettera
den information till föräldrarna som förr gavs huvudsakligen i form av
betyg.

Enligt motion 1982/83: 581 (yrkande 15) önskar en majoritet bland elever
och föräldrar att betyg skall ges på samtliga stadier i grundskolan. Sambandet
mellan betygen och förutsättningar att klara olika typer av vidare
studier är, säger motionärerna, klarlagt. Studerande från icke studiemoti -

UbU 1982/83:18

7

verade hem är vidare beroende av betyg för att våga satsa på fortsatt
utbildning. Motionärerna begär förslag till nya regler för betygsättningen i
grundskolan.

Utskottet erinrar om att nyssnämnda riksdagsbeslut om regler för betygsättningen
i grundskolan fattades med bred majoritet. Det tillämpas första
gången läsåret 1982/83. Under den korta tid som förflutit efter riksdagsbeslutet
har inget nytt framkommit som ger utskottet anledning att föreslå
ändring av beslutet, varför motion 1982/83:581 yrkande 15 avstyrks.

Av SÖ:s riktlinjer för kontakter mellan hem och skola framgår att de
enskilda samtalen bör behandla

- elevens kunskaper och färdigheter i olika ämnen,

- elevens arbetssätt, t. ex. uthållighet, koncentrationsförmåga, arbetstakt,
förmåga att planera och självständigt ansvara för en arbetsuppgift,

- elevens sociala relationer, t. ex. samarbetsförmåga, initiativförmåga,

- elevens känslomässiga uttrycksformer, intressen och särskilda begåv ningsdrag.

De enskilda samtalen är enligt motion 1982/83:945 en god kontakt mellan
hem och skola. Men det finns risk att dessa samtal blir av så allmän
karaktär att elev och förälder inte får en konkret uppfattning om elevens
prestationer i de olika ämnena. Därmed får eleven inte den självkännedom
vilken är nödvändig som ett led i uppbyggandet av den egna personligheten.
Enligt motionären bör det klarläggas att hinder inte föreligger för
lärare att vid samtal om elevernas studieresultat använda betygstermer.

Det är enligt utskottets mening angeläget att de som har ansvar för
grundläggande lärarutbildning och för personalutbildning på skolans område
sörjer för att blivande lärare och i tjänst varande lärare tränas i tekniken
för elev- och föräldrasamtal. Enligt SÖ:s riktlinjer för dessa samtal skall
läraren, bland mycket annat, även ta upp elevens kunskaper och färdigheter
i olika ämnen. Det är i sammanhanget viktigt att understryka att
samtalen skall ge en nyanserad bild av eleven och inte begränsas till
studieresultaten.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion 1982/
83:945 bör avslås av riksdagen.

I motion 1982/83:581 (yrkande 16) begärs en utvärdering av de enskilda
samtalens innehåll och utformning. Enligt motionärerna finns inga systematiska
uppgifter som anger i vilken omfattning den lämnade informationen
når fram eller uppfattas på ett riktigt sätt.

Utredningen (U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola
har i sitt betänkande (SOU 1980:21) Hem och skola behandlat formerna
för och innehållet i samverkan mellan hem och skola. Utredningen har
därvid bl. a. belyst frågan om hur god samverkan kan nås. Även elev- och
föräldrasamtalen har ingående tagits upp i det sammanhanget. Utredningens
betänkande och remissyttrandena har överlämnats till SÖ för beaktan -

UbU 1982/83:18

8

de vid utarbetandet av kommentarmaterial till läroplanen för grundskolan.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1982/83:581 yrkande 16.

Reguljär intagning till gymnasieskolan på grundval av höstterminsbetyget
i årskurs 9 tillämpas första gången på intagningar till läsåret 1983/84
(prop. 1981/82:15, UbU 1981/82:6, rskr 1981/82:115). Enligt motion 1982/
83:1914 har under senhösten 1982 många bevis givits på att denna intagningsform
har åtskilliga svagheter. Motionärerna önskar omgående en
utvärdering av intagningen på höstterminsbetyget. Skulle konsekvenserna
av det nu introducerade systemet visa sig rymma fler nackdelar än fördelar
begär motionärerna att regeringen förelägger riksdagen förslag om återgång
till tidigare intagningsförfarande.

Självfallet skall effekterna av intagning till gymnasieskolan på höstterminsbetyget
i årskurs 9 observeras på samma sätt som sker med effekterna
av andra nyheter på skolans område. Att göra dessa observationer ankommer
på skolstyrelser och den statliga skoladministrationen. Då det inte
behövs något särskilt uttalande härom från riksdagens sida, föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1982/83:1914.

Instansordning i vissa besvärsfrågor

Enligt proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen
m. m. skulle som huvudregel gälla att besvär över en skolstyrelses (utbildningsnämnds)
beslut skulle få anföras hos SÖ som enda instans. Vissa
undantag gjordes härifrån. Ett av dessa var tillsättning av statligt reglerade
tjänster och vikariat på sådana tjänster. SÖ:s beslut i dessa frågor som
besvärsinstans skulle kunna överklagas hos regeringen. Detta undantag i
propositionen tillkom i avvaktan på att frågan om möjligheterna för lärare
både inom det allmänna skolväsendet och inom högskolan att besvära sig
över tjänstetillsättningsbeslut skulle få en gemensam lösning. Riksdagen
godkände vad som förordades i propositionen (UbU 1980/81:38, rskr 1980/
81:395).

I proposition 1982/83:100 anmäls nu att vissa avsteg gjorts härifrån vid
författningsarbetet med anledning av riksdagsbeslutet. Det gäller vissa
beslut av personaladministrativ karaktär, som har nära samband med
beslut om tjänstetillsättning eller där behovet av enhetlighet för alla med
statlig eller statligt reglerad anställning är stort, nämligen beslut om dels
anställningsform för ickeordinarie lärare, dels tjänstledighet eller besked
om bisyssla för skolledare och lärare. Genom ändring i 19 kap. 7 § skolförordningen
(1971:235) har föreskrivits att även i dessa fall SÖ:s beslut i
andra instans får överklagas hos regeringen. Föredragande statsrådet föreslår
att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av vad regeringen
beslutat om instansordningen i vissa besvärsärenden.

Utskottet har inte något att erinra mot att regeringen erhåller begärt
godkännande.

UbU 1982/83:18

9

Tjänstgöring i musik m. m. i grundskolan och gymnasieskolan och inom den
kommunala musikskolan

1 proposition 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. anförde statsrådet
Hjelm-Wallén att hon avsåg att i överläggningar med Svenska kommunförbundet
och berörda personalorganisationer ta upp frågan om möjligheterna
att förena undervisning i musik i grundskola och kommunal musikskola.

I proposition 1982/83:100 förordas nu att lärare i musik eller i s.k.
karaktärsämne på gymnasieskolans musiklinje i sina tjänster skall kunna
inräkna tjänstgöring i den kommunala musikskolan. Vidare bör lärare i den
kommunala musikskolan i sina kommunala anställningar kunna inräkna
tjänstgöring som lärare i musik i grundskolan eller gymnasieskolan eller i
s. k. karaktärsämne på musiklinjen, om de är behöriga till en tjänst vari
undervisningen kan ingå. För varje kommun bör det antal timmar som
lärare med statligt reglerad tjänst fullgör i den kommunala musikskolan
uppgå till lägst det antal timmar i grundskolan och gymnasieskolan som
fullgörs av lärare med kommunalt reglerade anställningar.

Eftersom den föreslagna anordningen syftar till att befrämja rekryteringen
av behöriga musiklärare till skolan, utgår utskottet från att förslaget
avses medföra reciprocitet när det gäller tjänstgöring för lärare i kommunala
musikskolan och för lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Det
ankommer således på skolstyrelserna att se till att anordningen inte medför
ökade svårigheter att rekrytera behöriga musiklärare till ungdomsskolan.
Med detta föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad som har förordats
i frågan.

Övriga frågor

Altemativkurserna i franska och tyska upphör när den nya läroplanen
för grundskolan (Lgr 80) införs. Enligt motion 1982/83:588 bör riksdagen
hos regeringen begära att effekterna av den ändrade undervisningssituationen
för B-språken franska och tyska undersöks och redovisas bl. a. när
det gäller antalet elever som väljer dessa språk i årskurs 7 jämfört med
tidigare, hur många av dessa elever som slutför studierna, hur metod och
fortbildning utformas, vilken språkkunskap och språkfärdighet eleverna
får i den ändrade undervisningssituationen samt konsekvenserna av de
slopade alternativkurserna för den samlade språkutbildningen i gymnasieskolan.
Man bör enligt motionären vidare utröna hur man på bästa sätt
skall kunna hjälpa elever och lärare för att de skall klara svårigheterna i
undervisningssituationen.

Utskottet, som är ense med motionären om att en undersökning av
angivet slag är av värde, utgår från att SÖ följer utvecklingen av undervisningen
i franska och tyska i grundskolan. Enligt riksdagens beslut skall,
när alternativkurserna i B-språk upphör läsåret 1982/83, B-språk garante -

UbU 1982/83:18

10

ras samma resurser som tillkom B-språk läsåret 1981/82 (UbU 1978/79:45,
s. 33). Av intresse för undervisningen i B-språken franska och tyska kan
vara resultatet av den försöksverksamhet i engelska och matematik, i
vilken SÖ på regeringens uppdrag skall studera vilka elevgrupperingar som
uppkommer om altemativkurserna i dessa ämnen slopas. Utskottet uttalade
i angivet betänkande beträffande gruppering av eleverna i engelska
och matematik följande: ”Utskottet ser mycket positivt på det av föredraganden
föreslagna utvecklingsarbetet med syfte att finna andra och mer
flexibla grupperingar av eleverna än den stela uppdelningen på alternativa
kurser. Med anledning av motionsyrkanden i ämnet vill utskottet framhålla
att ett sådant utvecklingsarbete bör utgå ifrån att de basresurser som nu
ligger i altemativkurssystemet på samma sätt som nyss behandlades angående
B-språk binds till engelska resp. matematik, såvida försöksverksamheten
visar att kursuppdelningen kan avskaffas. Utskottet finner det
angeläget att olika grupperingar och försöksresultat successivt redovisas i
läroplanens kommentarmaterial och på annat sätt och belyses vid exempelvis
studiedagar och i fortbildningsverksamheten.”

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1982/83:588.

Enligt motion 1982/83:581 (yrkande 7) bör läroplanens tidsbegränsning
för s. k. nivågruppering avskaffas.

Motionen berör i denna del två saker, nämligen dels formerna för arbetet
i en arbetsenhet, dels anordnande av särskild undervisningsgrupp.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Som en följd av riksdagens beslut om nytt statsbidrag för grundskolan
(prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260) infördes den 1 juli
1978 begreppet arbetsenhet i grundskolan. Arbetsenheten som organisationsform
innebär att två eller flera klasser organiseras i en arbetsenhet
och att till arbetsenheten knuten personal utgör ett arbetslag. En arbetsenhet
består av klasser från antingen samma årskurs eller från olika årskurser.
Arbetsenheterna ger i större utsträckning än klasser möjligheter att
anordna gruppundervisning efter elevernas behov. De ger också större
möjligheter till samarbete mellan lärarna. Det är vanligt att man inom en
arbetsenhet på schemat blocklägger undervisningen i vissa ämnen för att
åstadkomma en uppdelning av eleverna i grupper, som de får välja emellan.
Detta möjliggör en mer individualiserad undervisning.

En utveckling av skolan enligt den nya läroplanen (Lgr 80) utesluter en
statisk nivågruppering. Statsbidragets utformning och det nya arbetssättet
i skolan ger inte längre täckning för nivågruppering som organisatoriskt
begrepp. Arbetet inom en arbetsenhet är inte längre bundet till den enskilda
klassen och inte heller till en årskurs. Arbetsgrupper bildas och upplöses
när detta kan främja arbetet och tillgodose den enskilde elevens
behov. Att vid ett sådant arbetssätt ha en tidsangivelse för gruppens
bestånd är inte längre meningsfullt.

UbU 1982/83:18

11

Vad gäller elever sorn måste ha betydligt mer hjälp än andra behandlar
läroplanen dem i ett särskilt avsnitt. För att de skall kunna få hjälp på bästa
sätt kan det enligt läroplanen vara nödvändigt att samla dem i mindre
grupper. Om en sådan gruppering blir bestående under längre tid kan den
påverka elevernas självuppfattning. Skolan måste därför undvika att sådana
grupperingar blir bestående under längre tid och blir identiska i mer
än ett ämne. För att ett individanpassat arbetssätt i skolan skall främjas
gäller i detta fall enligt läroplanen som en absolut längsta tidsgräns en
termin. Skulle eleven, trots extra stöd under så lång tid, fortfarande ha
avsevärda studiesvårigheter måste skolan samråda med elev och föräldrar
om grupperingen. Elevvårdskonferensen beslutar i sådana fall om eleven
skall få arbeta längre tid i särskild undervisningsgrupp (specialundervisning)
i ett eller flera ämnen.

Med hänvisning till vad som redovisats om arbetssättet i grundskolan
och om anordnande av särskild undervisningsgrupp för specialundervisning
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:581 yrkande 7.

På förslag av rektor beslutar skolstyrelsen i vaije kommun vilka kurser
som skall kunna väljas inom tillvalsblocket. Rektor skall avge sitt förslag
efter samråd med personal, föräldrar och elever. Treåriga kurser i tyska
och franska skall alltid erbjudas. Kurserna enligt läroplanen skall vara så
inriktade att de inte kan förutses få en mycket sned könsfördelning. Skulle
detta ändå bli fallet och utökad information inte ger resultat skall enligt
läroplanen kursplanen omarbetas.

Enligt motion 1982/83:581 (yrkande 8) bör åtgärder vidtas för att upphäva
föreskriften om att tillvalskurser inte får organiseras så att de riskerar
att få en ensidig könssammansättning. Motionärerna menar att denna
föreskrift har en avskräckande effekt när det gäller att organisera tillvalskurser
med bl. a. praktisk inriktning.

När det gäller att anordna tillvalskurser efter det nya systemet finns
ännu så länge inte några erfarenheter att tala om. Utskottet utgår från att
de som lokalt anordnar tillvalskurser söker finna lämpliga lösningar om
problem med ensidig könssammansättning för viss tillvalskurs uppkommer.
Med detta föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/83:581
yrkande 8.

Temastudierna på grundskolans högstadium bör enligt motion 1982/
83:581 (yrkande 9) utnyttjas för att ge elever med speciella intressen
tillfälle till ordentlig fördjupning som leder till goda kunskaper. Härigenom
kan temastudier bli ett led i ett individualiserat studieprogram som förbereder
elever för vidare studier inom olika specialområden eller för inträde på
arbetsmarknaden. Motionärerna anser att riksdagen som sin mening bör ge
detta till känna för regeringen.

Utskottet erinrar om att det är lärare och elever som tillsammans väljer
att utföra fördjupningsuppgifter inom de obligatoriska ämnenas ram. Tid

UbU 1982/83:18

12

skall stå till förfogande för detta. På högstadiet gäller tolv stadieveckotimmar
som riktvärde. Innehållet i ett tema skall hålla sig inom ramen för
huvudmomenten i det eller de berörda ämnena. Men arbetet skall syfta till
fördjupning inom ett begränsat område, ge eleverna möjlighet att tillämpa
också tidskrävande arbetsmetoder och planera och ta ansvar för en större
arbetsuppgift. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1982/83:581
yrkande 9.

1 motion 1982/83: 583 föreslås att skollunchen schemaläggs såsom lektion
med närvaroplikt för eleverna. Många elever har enligt motionärerna
oordnade kostvanor, och skollunchen skulle kunna bli ett viktigt pedagogiskt
instrument för barns och ungdomars fostran. Skollunchen bör ges
samma dignitet som skolans ämnen och i läroplanen beskrivas med mål
och huvudmoment samt handledas av lärare.

Skolan har enligt utskottets uppfattning en viktig uppgift att fylla när det
gäller inte bara att tillhandahålla en näringsriktig och allsidig måltid under
skoldagen utan även att bidra till elevernas kunskaper om hur viktigt det är
med goda kostvanor. I kursplanen för ämnet hemkunskap i den läroplan
(Lgr 80) som i sin helhet gäller från läsåret 1982/83 har som väsentliga
moment tagits med att eleverna skall skaffa sig kunskap om vad kost
betyder för hälsa och välbefinnande. Utskottet anser att skolmåltiden inte
bör ses isolerad från skolans övriga verksamhet. Eleverna kan delta i
förberedelser m. m. för skolmåltiden både i hemkunskapsundervisningen
och inom ramen för fria aktiviteter. I det senare fallet kan de hjälpa till med
de dagliga göromål i skolan som rör skolmåltiden, såsom servering och
dukning.

Utskottet, som vid tidigare tillfallen avstyrkt likartade motionsyrkanden,
anser att syftet med vad motionärerna betecknar som pedagogisk
skollunch kan nås inom ramen för kommunernas egna möjligheter till
initiativ utan att viss verksamhet i skolan ytterligare regleras. Därmed bör
motion 1982/83:583 avslås.

Enligt motion 1982/83:2189 bör konsumentundervisningen förstärkas i
första hand i grundskolan och gymnasieskolan.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat konsumentundervisning
på skolområdet i betänkandena UbU 1982/83:4 (s. 10), 1982/83:5
(s. 13-14) och 1982/83:8 (s. 1-3). Med hänvisning till vad som därvid
anfördes avstyrks motion 1982/83:2189.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande prioritering av kunskapsmålet avslår
motion 1982/83:581 yrkande 1,

2. att riksdagen beträffande anpassad studiegång avslår motionerna
1982/83:596 och 1982/83:1917 yrkande 2,

UbU 1982/83:18

13

3. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:581 yrkande 6 godkänner
i proposition 1982/83:100 angivna beslut om undervisning
och betygsättning i orienteringsämnen på grundskolans högstadium
för tiden t. o. m. läsåret 1985/86 samt med anledning av
proposition 1982/83:100 och motionerna 1982/83:756 och 1982/
83:967 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om formerna för betygsättning efter läsåret 1985/
86,

4. att riksdagen beträffande förslag till nya regler för betygsättningen
i grundskolan avslår motion 1982/83:581 yrkande 15,

5. att riksdagen beträffande visst klarläggande i fråga om enskilda
samtal avslår motion 1982/83:945,

6. att riksdagen beträffande utvärdering av enskilda samtal avslår
motion 1982/83:581 yrkande 16,

7. att riksdagen beträffande utvärdering av intagning till gymnasieskolan
på höstterminsbetyget i årskurs 9 avslår motion 1982/
83:1914,

8. att riksdagen godkänner i proposition 1982/83:100 angivet beslut
om instansordning i vissa besvärsärenden,

9. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 har
förordats om tjänstgöring i musik m. m. i grundskolan och gymnasieskolan
och inom den kommunala musikskolan,

10. att riksdagen beträffande undervisningen i tyska och franska i
grundskolan avslår motion 1982/83: 588,

11. att riksdagen beträffande arbetssättet i grundskolan och anordnande
av särskild undervisningsgrupp avslår motion 1982/83:581
yrkande 7,

12. att riksdagen beträffande tillvalskurser med ensidig könssammansättning
avslår motion 1982/83:581 yrkande 8,

13. att riksdagen beträffande temastudier på grundskolans högstadium
avslår motion 1982/83:581 yrkande 9,

14. att riksdagen beträffande schemalagd skollunch avslår motion
1982/83:583,

15. att riksdagen beträffande konsumentundervisning avslår motion
1982/83:2189.

2. Skolöverstyrelsen. Regeringen har under punkt D 1 (s. 233-237) föreslagit
riksdagen att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1983/84 anvisa ett
förslagsanslag av 133984000 kr.

Motionerna

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

t2 Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 18

UbU 1982/83:18

14

11. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilda medel till skolinformatörer,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag om tjänster i skolöverstyrelsens
övergångsorganisation,

43. att riksdagen till skolöverstyrelsen för budgetåret 1983/84 anvisar ett

förslagsanslag av 133539000 kr.

\

1982/83:1112 av Karin Andersson m.fl. (c) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1982/83:1111 - såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att ett samarbetsorgan
med olika intressenter inrättas på skolöverstyrelsen för kontorsyrkesutbildningarna
i enlighet med vad som framförts i motionen.

1982/83:1388 av Jörgen Ullenhag (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa 2 milj. kr. till
löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformatörer under anslaget
Skolöverstyrelsen,

2. att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 131984000 kr.

1982/83:1909 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ämnesbevakning inom skolöverstyrelsen.

1982/83:2130 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande sammansättningen av skolöverstyrelsens styrelse samt
åtgärder för att motverka en försvagning av yrkeslivsrepresentationen i
högskolan.1

1982/83:2174 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att statligt bidrag till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformatörer inte skall utgå samt att därmed till
skolöverstyrelsen för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av
131984000 kr.

Utskottet

Riksdagen beslöt år 1981 att en ny organisation för den statliga skoladministrationen
skall gälla fr. o. m. innevarande budgetår (prop. 1980/
81:107, UbU 1980/81:38, rskr 1980/81:395). Beslutet innebar bl.a. att
antalet tjänster vid skolöverstyrelsen (SÖ) skall minskas fram till budgetåret
1985/86. Vid medelsberäkningen i proposition 1982/83:100 avser
8915000 kr. övergångsorganisationen budgetåret 1983/84. I denna summa

1 Yrkandet behandlas även i ett senare betänkande.

UbU 1982/83:18

15

ingår medel för löner för hälften av tolv tjänster, vilkas innehavare alla har
tjänstledighet t. v., att användas om några av innehavarna skulle återgå till
sina tjänster.

I motion 1982/83:948 yrkas att riksdagen vid medelsanvisningen inte
skall anvisa medel för någon av de tolv tjänsterna (yrkande 12). Därigenom
beräknas anslaget till SÖ kunna minskas med 745000 kr. (yrkande 43
delvis).

Den post inom anslaget till SÖ som avser lönekostnader är inte förslagsvis
betecknad och kan inte utan särskilt medgivande av regeringen överskridas
om t. ex. några av innehavarna av de tolv tjänsterna skulle återgå
till sina tjänster. Utskottet anser att medel bör beräknas på det sätt som
förordas i proposition 1982/83:100. Riksdagen bör alltså avslå motion 1982/
83:948 yrkande 12 och yrkande 43 i denna del.

I proposition 1982/83:100 föreslås olika former av stöd till skolans samverkan
med arbetslivet. Under anslaget Skolöverstyrelsen beräknas t. ex.
2 milj. kr. för löntagarorganisationernas verksamhet med skol informatörer.

Avslag på förslaget om 2 milj. kr. till skolinformatörsverksamhet yrkas i
motionerna 1982/83:948 (yrkande 11 och yrkande 43 i denna del), 1982/
83:1388 och 1982/83:2174 (yrkande 1).

Utskottet anser att skolans kontakter med arbetslivet bör stödjas, däribland
verksamheten med skolinformatörer. Ett ökat och fördjupat samspel
mellan skolan och arbetsmarknadens organisationer - kvalitativt och
kvantitativt - är en av förutsättningarna för att intentionerna i läroplanerna
skall kunna förverkligas. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1982/
83:948 yrkande 11 och yrkande 43 i denna del, 1982/83:1388 och 1982/
83:2174 yrkande 1 och anvisa de av regeringen begärda medlen till verksamheten
med skolinformatörer.

Riksdagen beslöt år 1981 att statens institut för läromedelsinformation
(SIL) skulle avskaffas i och med utgången av budgetåret 1982/83 (prop.
1981/82:51, UbU 1981/82:8, rskr 1981/82:127). Verksamheten med registrering
av och information om läromedel skulle ersättas med motsvarande
verksamhet i Föreningen Svenska Läromedelsproducenters (FSL) regi,
vilket också skett fr. o.m. budgetåret 1982/83. Övrig verksamhet vid SIL
skulle föras över till SÖ fr.o.m. den 1 juli 1983, varvid SÖ skulle bli
anställningsmyndighet för SIL:s personal. Vidare beslöt riksdagen att
SÖ:s läromedelsnämnd skulle avskaffas den 1 juli 1983.

Vid innevarande riksmöte har regeringen i proposition 1982/83:79 föreslagit
riksdagen att SIL skall bibehållas även efter budgetåret 1982/83 och
att SÖ:s läromedelsnämnd inte skall avskaffas utan i stället föras till SIL
den 1 juli 1983. Detta har utskottet tillstyrkt i sitt betänkande UbU 1982/
83:15, vari motion 1982/83:949 om avslag på proposition 1982/83:79 samtidigt
avstyrkts. Riksdagen har den 9 mars 1983 beslutat i enlighet med
utskottets förslag (rskr 1982/83:162).

UbU 1982/83:18

16

I proposition 1982/83:100 har medel för SIL och läromedelsnämnden
beräknats under det särskilda anslaget Statens institut för läromedelsinformation.
Riksdagen har den 9 mars 1983 anvisat medel till SIL i enlighet
med proposition 1982/83:100 och samtidigt avslagit motionsyrkanden om
avslag på anslaget till SIL (UbU 1982/83:15, rskr 1982/83:162).

I motion 1982/83:948 utgår motionärerna från att SIL skall avskaffas den
1 juli 1983 och att kostnader för verksamhet överförd från SIL skall tas upp
under anslaget Skolöverstyrelsen. I motionen beräknas 2300000 kr. för
ändamålet (yrkande 43 delvis).

Som en följd av riksdagens beslut den 9 mars 1983 om att bibehålla SIL
och anvisa medel till SIL under ett särskilt anslag bör riksdagen nu avslå
motion 1982/83:948 yrkande 43 i den del som avser anvisande av 2 300000
kr. under anslaget Skolöverstyrelsen.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot medelsberäkningarna
under anslaget Skolöverstyrelsen och föreslår att riksdagen anvisar de i
proposition 1982/83:100 begärda medlen.

Riksdagens beslut år 1981 om en ny organisation för den statliga skoladministrationen
innebar en ändrad sammansättning av SÖ:s styrelse (prop.
1980/81:107, UbU 1980/81:38, rskr 1981/82:395). I SÖ:s styrelse ingår
numera generaldirektören och överdirektören samt sju ledamöter som
regeringen utser särskilt, varav fem representerar riksdagspartierna, en
kommunerna och en landstingskommunerna.

I motion 1982/83:2130 yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att sammansättningen av SÖ:s styrelse snarast måste
ändras så att även arbetslivet blir representerat. Ändringen skall enligt
motionärerna underlätta en offensiv utbildningsplanering med syfte att
påverka sysselsättningen och arbetslivets utveckling.

Utskottet anser att det ännu är för tidigt att ta upp frågan om en
eventuell ändring av SÖ:s styrelse innan ens hälften av den nya styrelsens
mandatperiod är avslutad. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motion 1982/83:2130 yrkande 2 i denna del.

Enligt motion 1982/83:1909 bör det i SÖ:s nya organisation finnas någon
ansvarig för ämne sbevakning av vävning och hemslöjd. Detta bör enligt
motionärerna ges regeringen till känna.

Utskottet har inhämtat från SÖ att det på avdelningen för obligatorisk
utbildning finns en handläggartjänst med ansvar för praktiskt-estetiska
ämnen och att slöjd och vävning inom den obligatoriska skolan ingår i detta
ansvarsområde. För gymnasieskolutbildningen finns ämnesbevakning beträffande
slöjd och vävning fram till den 30 juni 1985.

Utskottet förutsätter att behovet av ämnesbevakning för slöjd och vävning
blir tillgodosett även efter den 30 juni 1985 utan att riksdagen gör
något särskilt uttalande därom. Motion 1982/83: 1909 bör därför avslås av
riksdagen.

UbU 1982/83:18

17

Ett särskilt samarbetsorgan för kontorsyrkesutbildningar bör enligt motion
1982/83:1112 yrkande 3 (med motivering i motion 1982/83: lill) inrättas
i anslutning till SÖ. I ett sådant organ bör ingå bl. a. företrädare för
arbetsmarknadens organisationer. Riksdagen bör enligt motionen hos regeringen
begära att ett sådant organ inrättas.

Utskottet har från SÖ inhämtat att arbete pågår med att förbereda
inrättandet av ett samarbetsorgan för kontorsyrken med representanter för
arbetsmarknadens organisationer, kommun- och landstingsförbunden, SÖ
och arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Utskottet förutsätter därför att motionärernas
önskemål kommer att bli tillgodosedda. Riksdagen bör med
hänvisning till det anförda avslå motion 1982/83:1112 yrkande 3.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande skolöverstyrelsens övergångsorganisation
med avslag på motion 1982/83:948 yrkande 12 godkänner
vad som förordats i proposition 1982/83:100,

2. att riksdagen beträffande skolinformatörer med avslag på motionerna
1982/83:948 yrkande 11, 1982/83:1388 yrkande 1 och 1982/
83:2174 yrkande 1 i denna del godkänner vad som förordats i
proposition 1982/83:100,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:948 yrkande 43, 1982/83:1388 yrkande
2 samt 1982/83:2174 yrkande 1 i denna del till Skolöverstyrelsen
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
133984000 kr.,

4. att riksdagen beträffande sammansättningen av styrelsen för
skolöverstyrelsen avslår motion 1982/83:2130 yrkande 2 i denna
del,

5. att riksdagen beträffande ämnesbevakning inom skolöverstyrelsen
beträffande slöjd och vävning avslår motion 1982/83:1909,

6. att riksdagen beträffande samarbetsorgan för kontorsyrkesutbildningar
avslår motion 1982/83:1112 yrkande 3.

3. Länsskolnämnderna. Regeringen har under punkt D 2 (s. 237-240)
föreslagit riksdagen att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 113 307 000 kr.

Motionerna

1982/83:962 av Boije Stensson (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om ANT-kontaktpersonernas verksamhet vid länsskolnämnderna.

1982/83:1881 av Elisabeth Fleetwood (m) och Blenda Littmarck (m) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en utvärdering av

UbU 1982/83:18

18

information om sniffning, alkohol, narkotika och tobak enligt de principer
som i motionen angivits.

1982/83:2174 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen beslutar att avskaffa de regionala planeringsråden samt
att därmed till Länsskolnämndema för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 107957000 kr.

Utskottet

Sedan år 1969 finns särskilda kontaktpersoner vid länsskolnämndema
för alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor, ANT-frågor. De har till uppgift
att stödja verksamhet inom undervisning och elevvård avseende åtgärder
mot alkohol, narkotika och tobak. De skall samordna skolans och andra
organs aktiviteter inom länet samt informera om nya läromedel och andra
hjälpmedel. De skall också ta initiativ till fortbildning och till försöksverksamhet
på ANT-området. Verksamheten har under åren finansierats på
olika sätt. Även stödets omfattning har varierat. För innevarande budgetår
har riksdagen anvisat 2660000 kr. under anslaget Länsskolnämndernas
utvecklingsstöd (prop. 1981/82:143, UbU 1981/82:29, rskr 1981/82:326).

I proposition 1982/83:100 beräknas medel under förevarande anslag för
ANT-verksamheten nästa budgetår. För ändamålet förs 1600000 kr. över
från anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd. I syfte att tillåta ANTkontaktpersonerna
att ägna minst halvtid åt ANT-frågoma beräknas dessutom
ytterligare 500000 kr. för lönekostnader, 240000 kr. för resekostnader
och 120000 kr. för expenser. Sammanlagt beräknas således 2460000
kr. för ANT-kontaktpersonernas verksamhet budgetåret 1983/84.

I motion 1982/83:962 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
att länsskolnämndema måste ansvara för att ANT-kontaktverksamheten
nästa budgetår får samma omfattning som innevarande budgetår.

Utskottet förutsätter att ANT-kontaktverksamheten kan fortsätta i samma
omfattning som budgetåret 1982/83 eftersom medelsberäkningen i proposition
1982/83:100 utgår från att ANT-kontaktpersonerna skall arbeta
minst halvtid med ANT-frågoma. Riksdagen bör därför avslå motion 1982/
83:962.

I motion 1982/83:1881 hemställs om initiativ till en utvärdering av den
särskilda information om sniffning, alkohol, narkotika och tobak som i
vissa län riktats till elever i grundskolans nionde årskurs. Dessa elever
skall efter informationen verka som informatörer i sina egna skolor.

Utskottet påminner om att riksdagen år 1981 beslöt om ett nytt system
för skolforskning och utvecklingsarbete för skolan (prop. 1980/81:97, UbU
1980/81:37, rskr 1980/81:385). Innebörden av detta beslut är bl. a. att
riksdagen tar ställning till mera långsiktiga och övergripande frågor och
program, medan besluten om verksamhetens detaljer i stor utsträckning
decentraliserats. SÖ disponerar medel för mera långsiktig och övergri -

UbU 1982/83:18

19

pande forskning och för visst utvecklingsarbete. Länsskolnämndema disponerar
ett särskilt anslag Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för sin
verksamhet för främjande av lokalt utvecklingsarbete. Under anslaget
Bidrag till driften av grundskolor m. m. anvisas medel för den lokala
skolutvecklingen, vilken avser både personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår yrkandet i motion 1982/83:1881 om att riksdagen skall begära en
utvärdering av en speciell del av ANT-verksamheten i vissa län.

Verksamhet med regionala planeringsråd för samverkan mellan skola
och arbetsliv har bedrivits försöksvis sedan budgetåret 1977/78 (prop.
1975/76:39, UbU 1975/76:30 s. 41-43, rskr 1975/76:367). Från böljan
fanns regionala planeringsråd endast i de tre storstadsregionerna. Budgetåret
1979/80 utvidgades verksamheten till att omfatta 19 län (prop. 1978/
79:100, UbU 1978/79:27 s. 10-11, rskr 1978/79:245). Följande budgetår
omfattades samtliga län i landet (prop. 1979/80:100, UbU 1979/80:21 s.
20—21, rskr 1979/80:233). Medel för verksamheten anvisades först under
det tidigare anslaget till studie- och yrkesorientering. Fr. o. m. innevarande
budgetår anvisas medel under anslaget Länsskolnämndema (prop. 1981/
82:100, UbU 1981/82:14, rskr 1981/82:193). SÖ har regeringens uppdrag
att utvärdera verksamheten med de regionala planeringsråden (prop. 1981/
82:15 s. 38-40, UbU 1981/82:6, rskr 1981/82:115).

I proposition 1982/83:100 beräknas 5350000 kr. för verksamheten med
regionala planeringsråd nästa budgetår.

I motion 1982/83:2174 yrkas att riksdagen inte skall anvisa de begärda
medlen för de regionala planeringsråden (yrkande 2). Motionärerna anser
att värdet av verksamheten med dessa råd kan ifrågasättas. De anser
därför att verksamheten kan upphöra.

År 1976 beslöt riksdagen enhälligt att verksamhet med regionala planeringsråd
skulle starta budgetåret 1977/78 (prop. 1975/76:39, UbU 1975/
76:30, rskr 1975/76:367). Utskottet anser att resultatet av den nu pågående
utvärderingen av verksamheten bör avvaktas innan ställning tas till frågan
om vad som skall ske efter försöksverksamheten.

Riksdagen bör därför med avslag på motion 1982/83:2174 yrkande 2
anvisa de av regeringen begärda medlen till regionala planeringsråd.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningarna i övrigt och
hemställer

1. att riksdagen beträffande uttalande om ANT-verksamheten avslår
motion 1982/83:962,

2. att riksdagen beträffande utvärdering av viss ANT-verksamhet
avslår motion 1982/83:1881,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83: 2174 yrkande 2 till Länsskolnämnderna
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
113 307000 kr.

UbU 1982/83:18

20

4. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd. Regeringen har under punkt D 3
(s. 240- 241) föreslagit riksdagen att till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 8 196000 kr.

Motionen

1982/83:1920 av Margareta Winberg m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med upplysningsarbete i Jämtlands län,

2. att riksdagen beslutar att ur anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
fördela 100000 kr. till i motionen föreslagen försöksverksamhet.

Utskottet

Anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd föreslås föras upp med
8 196000 kr. nästa budgetår. Enligt riksdagens beslut år 1981 (prop. 1980/
81:97, UbU 1980/81:37, rskr 1980/81:385) skall länsskolnämndema disponera
4 milj. kr. av anslaget för sin verksamhet inom utvecklingsarbetet.
Övriga medel under anslaget skall fördelas till skolstyrelserna för kommunernas
utvecklingsarbete.

I motion 1982/83:1920 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
värdet av viss försöksverksamhet med upplysningsarbete inom Jämtlands
län (yrkande 1) och besluta att 100000 kr. under förevarande anslag skall
avsättas för detta projekt (yrkande 2).

Länsskolnämndernas utvecklingsstöd är avsett att disponeras av länsskolnämndema
för sådant utvecklingsarbete som är av värde för skolan.
Det ankommer således på dem att avgöra t. ex. till vilka lokala projekt
medlen skall användas. Riksdagen bör därför avslå motion 1982/83:1920.1
sammanhanget bör nämnas att hälsoupplysning primärt är en uppgift för
sjukvårdshuvudmännen och att socialstyrelsen har till uppgift att stödja
dem i detta t. ex. genom rikskampanjer och genom att förse dem med
underlag för deras information (prop. 1979/80:6, SoU 1979/80:45, rskr
1979/80:386).

Utskottet, som tillstyrker medelsberäkningen, hemställer

1. att riksdagen beträffande uttalande om visst projekt i Jämtlands
. län avslår motion 1982/83:1920 yrkande 1,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1920 yrkande 2 till Länsskolnämndernas
utvecklingsstöd för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 8 196000 kr.

5. Stöd för produktion av läromedel. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 5 (s. 243-245) och hemställer

1. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till stöd
för produktion av läromedel i form av garantibelopp får lämnas i
enlighet med vad som har förordats i proposition 1982/83: 100,

UbU 1982/83:18

21

2. att riksdagen till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 4 100000 kr.

6. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt D 6 (s. 245-248) och hemställer

att riksdagen till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för
handikappade för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
11 124000 kr.

7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt D 7 (s. 249—251) och hemställer

att riksdagen till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 27437000 kr.

8. Fortbildning m.m. Regeringen har underpunkt D 8 (s. 251-256) föreslagit
riksdagen att till Fortbildning m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett
reservationsanslag av 22 105000 kr.

Motionerna

1982/83:581 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
19. att riksdagen uttalar att fortbildning som berättigar till B-avdrag skall
inriktas mot en fördjupning av ämneskunskaperna.

1982/83:763 av Stig Josefson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att skolöverstyrelsen får i
uppdrag att erinra utbildningshuvudmännen om att de av riksdagen beslutade
prioriteringarna skall ligga till grund för den fortsatta fortbildningsverksamheten
och om att religionskunskapsämnet därvid inte åsidosätts,

2. att riksdagen uttalar sig för att berörda myndigheter ansvarar för att
information angående fortbildning i ämnet religionskunskap når lokala
skolmyndigheter och lärare.

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari. såvitt nu är i fråga,
yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolledarutbildningen.

1982/83:1888 av Elver Jonsson (fp) och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om fortbildningen av lärare i ämnet religionskunskap.

Utskottet

Riksdagen beslöt år 1981 om en ny organisation för pedagogiskt utvecklingsarbete
och för personalutbildning (prop. 1980/81:97, UbU 1980/81:37,

UbU 1982/83:18

22

rskr 1980/81:385). Reformen, som trädde i kraft den I juli 1982, innebär
bl. a. att ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna liksom mellan
utbildningsmyndigheterna förändrats.

I den nya organisationen skall skolstyrelserna fatta de individuella besluten
om personalutbildning och förmåner i samband med ledighet för utbildning.
Detta gäller oberoende av hur utbildningen bedrivs och vem som
anordnar utbildningen. Kommunerna har också fått ett nytt statsbidrag till
lokal skolutveckling för att finansiera kostnader för personalutbildning och
andra utvecklingsåtgärder.

Staten å sin sida utövar ett indirekt inflytande över personalutbildningen
genom att dels se till att det finns kurser eller utbildningsmöjligheter för
lärare och skolledare, dels styra användningen av en viss del av statsbidraget
till lokal skolutveckling. Bidragsdelen för personalutbildning utgör 60-80% av bidraget och måste användas till kommunens kostnader för personalutbildning
av lärare och skolledare (lön till ersättare för dem som är
tjänstlediga för personalutbildning i grundskolan och för dem som är tjänstlediga
för personalutbildning från en tjänst i gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning m.m.). Kommunerna har därvid att rätta sig efter
vissa föreskrifter och hålla sig inom vissa ramar.

Huvuddelen av de kurser eller andra utbildningsarrangemang som staten
bekostar skall högskolan svara för. Medel härför anvisas under anslaget
E7 Utbildning för undervisningsyrken och fördelas av regionstyrelsema
mellan de högskolor som anordnar utbildningen. Även skolöverstyrelsen
(SÖ) har fått resurser för att anordna personalutbildning. SÖ:s ansvar
gäller dels vissa övergripande utvecklings- och fortbildningsåtgärder, t. ex.
skolledarutbildning, dels sådan fortbildning som högskolan inte kan ordna.
Kostnaderna för den utbildning som SÖ ansvarar för bestrids från nu
förevarande anslag till fortbildning m. m.

I den nya organisationen för personalutbildning är det en viktig uppgift
för SÖ att kartlägga utbildningsbehovet och att föreslå statsmakterna därav
föranledda åtgärder. För budgetåret 1983/84 föreslår SÖ inte några
större förändringar vad beträffar den pågående verksamheten. Orsakerna
härtill är enligt SÖ:s anslagsframställning bl. a. den restriktivitet med reformförslag
som påbjudits samt att förslag till förändringar bör anstå tills
erfarenheter erhållits av den nya organisationen för personalutbildning.

För nästa budgetår räknar föredragande statsrådet under förevarande
anslag i allt väsentligt endast med förändringar av automatisk natur. Utskottet
föreslår att riksdagen till Fortbildning m. m. anvisar det av regeringen
begärda reservationsanslaget av 22105000 kr.

Den tidigare nämnda skolledarutbildningen som bedrivs i SÖ:s regi
genomförs enligt en särskild plan. Enligt SÖ kommer ca 2700 skolledare
att ha deltagit i utbildningen vid innevarande budgetårs slut. Med det
planerade årliga intag som nu gäller beräknas utbildningen vara slutförd
under budgetåret 1988/89.

UbU 1982/83:18

23

I motion 1982/83:948 framhålls att de reformer på skolområdet som har
genomförts under de senaste åren inneburit en fortgående decentralisering
av beslutanderätt och ansvar från central till regional och framför allt lokal
nivå. Denna decentralisering ställer stora krav på dagens skolledare, och
motionärerna anser därför att skolledarutbildningen bör ägnas stor uppmärksamhet.
I motionen hemställs (yrkande 9) att riksdagen gör vissa
uttalanden om inriktningen av den pågående utbildningen m. m. De synpunkter
motionärerna önskar fästa regeringens uppmärksamhet på grundas
på en i motionen åberopad utvärderingsrapport.

Med anledning av motionsyrkandet får utskottet anföra följande.

Enligt riksdagens beslut (UbU 1981/82:15, rskr 1981/82:194) med anledning
av förslag i proposition 1981/82: 100 tillfördes detta anslag innevarande
budgetår ytterligare 2 milj. kr. för att skolledarutbildningen skulle
genomföras snabbare. I propositionen förutsattes också att kommunerna
inom ramen för sin fortbildningsresurs kände ett eget ansvar för utbildning
och fortbildning för skolledare. Därvid betonades bl. a. behovet av introduktionsutbildning
före och efter tillträdandet av skolledartjänst. Sådan
utbildning borde, framhölls det i propositionen, kunna anordnas i samarbete
mellan flera kommuner, eventuellt med anlitande av länsskolnämnd och
högskola. I proposition 1982/83:100 erinrar föredragande statsrådet om
nödvändigheten av att skolledarutbildningen organiseras på ett sådant sätt
att möjligheterna att genomföra delar av utbildningen i anslutning till det
lokala utvecklingsarbetet tas till vara. Såväl tillförandet av ytterligare
medel till skolledarutbildningen som de nyss återgivna uttalandena om
utbildningen för skolledare vittnar enligt utskottets uppfattning om att
utbildningen i fråga tillmäts stor vikt. Såvitt utskottet kan bedöma ligger
också de uttalanden som gjorts i linje med motionärernas önskemål.

När det gäller utformningen av den särskilda utbildningen för skolledare
som SÖ svarar för utgår utskottet från att de erfarenheter som successivt
vinns och de resultat som kommer fram vid utvärderingar beaktas vid
utbildningens uppläggning.

I sammanhanget bör vidare uppmärksammas att SÖ enligt vad som
framgår av proposition 1981/82:100 avses få i uppdrag av regeringen att,

med beaktande av erfarenheterna av den hittillsvarande skolledarutbild / ningen,

inkomma med förslag om hur de statliga fortbildningsinsatserna för
skolledare bör utformas för framtiden. SÖ har - utan att något formellt
uppdrag ännu givits - påböljat detta arbete.

Av anförda skäl finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör de i
motion 1982/83:948 yrkande 9 begärda uttalandena och föreslår därför att
motionsyrkandet avslås.

Motionerna 1982/83:581 (yrkande 19) samt 1982/83:763 och 1982/
83: 1888 tar upp frågor som gäller inriktningen av utbildningen för lärarpersonal.
I den förstnämnda motionen hävdas att den fortbildning som er -

UbU 1982/83:18

24

bjuds ”från centralt håll” i alltför hög grad utformas som kortare kurser av
för dagen aktuellt slag. Motionärerna önskar en starkare inriktning på
fortbildning som är avsedd att fördjupa lärarnas ämneskunskaper och
anser att riksdagen bör uttala att fortbildning som berättigar till lön med Ilavdrag
bör ha en sådan inriktning. I de två andra motionerna hemställs om
åtgärder som syftar till att riksdagens beslut om en prioritering av religionskunskapsämnet
skall uppmärksammas i fortbildningsverksamheten.

Med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena får utskottet framföra
följande allmänna synpunkter.

Syftet med den i det föregående kortfattat beskrivna reformen är bl. a.
att decentralisera ansvaret för genomförandet av utvecklingsarbete och
personalutbildning. Reformen skall emellertid också göra det möjligt för
riksdag och regering att utnyttja personalutbildningen som ett medel för att
styra skolans verksamhet. Som framgått av det anförda gör staten detta
dels genom att ge kommunerna ett statsbidrag för personalutbildning som
får användas enligt vissa föreskrifter och riktlinjer, dels genom att se till att
det finns tillgång till externa utbildningsmöjligheter och styra inriktningen
och omfattningen av dessa. Det är emellertid ytterst skolstyrelserna som
utifrån det lokala skolväsendets behov, tillgången på resurser och med
beaktande av alternativa utbildningsmöjligheter ansvarar för att personalen
i skolan får den utbildning den behöver för att kunna fullgöra sina
arbetsuppgifter. Därvid har skolstyrelserna att se till att centralt uppmärksammade
utbildningsbehov blir tillgodosedda i det lokala utbildningsprogrammet.

Skolstyrelserna resp. utbildningsnämnderna skall vid ledighet för utbildning
fatta individuella beslut om förmåner för skolpersonal med statligt
reglerad anställning och tjänstgöring vid grundskola, gymnasieskola, kommunal
vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna. Löneförmånerna
utgörs av antingen lön utan avdrag eller lön med B-avdrag. I fråga om lön
utan avdrag fattar regeringen beslut om vilken utbildning som berättigar till
denna förmån, under det att SÖ beslutar om vilken utbildning som berättigar
till lön med B-avdrag. Regeringen reglerar också vilka övriga förmåner
(ersättning för resekostnader och uppehälle) som får medges vid tjänstledighet
för utbildning.

SÖ har fått regeringens uppdrag att utfärda och på lämpligt sätt förse
skolmyndigheter och berörd personal med en förteckning över utbildning
för vilken resp. löneförmån utgår. SÖ skall därvid beakta vad regering och
riksdag angett som angelägna personalutbildningsbehov.

För att inför verksamhetsåret 1983/84 informera om hur fortbildning och
vidareutbildning är organiserad m. m. har SÖ framställt en skrift som sänts
till länsskolnämnder, skolstyrelser och högskolor samt till olika myndigheter
och organisationer, vilka har intresse av personalutbildning på skolområdet.
I skriften informeras bl. a. om SÖ:s syn på utbildningsbehoven och
om statsmakternas prioriteringar av olika utbildningsändamål. Vidare har i

UbU 1982/83:18

25

skriften tagits in de bestämmelser som reglerar verksamheten, inkl.
nämnda förteckning avseende generella medgivanden om löneförmåner
m. m. vid ledighet för utbildning under redovisningsåret 1983/84.

Förteckningen avspeglar således vilka utbildningsbehov som regering
och riksdag funnit mest angelägna. Den har självfallet stor betydelse för
såväl högskolans planering av kurser för lärare som den lokala planeringen
av ledigheter för utbildning. Länsskolnämnderna är representerade i de
fortbildningsnämnder som bl. a. skall svara för den regionala planeringen
av högskolans utbud. I fortbildningsnämnderna finns också företrädare för
det kommunala skolväsendet i regionen, högskolan och personalorganisationerna.

Enligt utskottets uppfattning bör den organisation som tillskapats göra
det möjligt att tillgodose såväl behovet av central styrning av utbildningens
inriktning och omfattning som behovet av lokalt skolinflytande över densamma.

Den nya organisationen för personalutbildning har ännu inte tillämpats
ett helt budgetår. Det är därför svårt att dra några generella slutsatser om
hur verksamheten hittills har fungerat. Med hänsyn till bl. a. att planeringstiden
varit kort och att högskolorna synes ha haft ambitionen att erbjuda
ett mycket differentierat kursprogram är det förståeligt om verksamheten i
vissa avseenden kommit att avvika från den av statsmakterna avsedda.
Enligt utskottets uppfattning är det förklarligt om det tar längre tid än ett
verksamhetsår innan balans uppnås mellan å ena sidan statsmakternas
intentioner och å andra sidan de önskemål som gör sig gällande från
skolväsendets och högskolornas sida.

Vad därefter beträffar önskemålet i motion 1982/83:581 om en starkare
central styrning mot fortbildning som syftar till att fördjupa lärarnas
ämneskunskaper får utskottet erinra om att personalutbildningen enligt
proposition 1980/81:97 primärt skall syfta till att personalens kompetens
skall kunna bibehållas och förbättras. Utbildningsinsatserna måste därför
tillgodose behovet av såväl en fördjupning som en breddning av kunskaperna
samtidigt som de ger tillfälle att vidareutveckla arbetssätt och metodik.
Med anledning av nu förevarande motionsyrkande kan noteras att
enligt SÖ:s förteckning över generella medgivanden om löneförmåner
praktiskt taget alla lärare har möjligheter att fördjupa sina kunskaper
genom kurser på upp till fem veckor under ledighet med lön utan avdrag
eller med B-avdrag. Enligt uppgift har SÖ när det gäller B-avdragsstudier
prioriterat sådana längre utbildningar genom vilka lärare på gymnasienivå
får tillfälle att fördjupa sina kunskaper, lärare på högstadiet ges möjlighet
att bredda sina kunskaper samt lärare på låg- och mellanstadierna kan
vidareutbilda sig till annat stadium. Därtill kommer speciallärarutbildning.
I vilken utsträckning längre fördjupningskurser anordnas och utnyttjas är
emellertid beroende av i vilken mån lärarna själva samt deras vederbörande
skolstyrelse och högskola prioriterar den typen av utbildning.

UbU 1982/83:18

26

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet inte att det finns anledning
för riksdagen att göra det påpekande om B-avdragsberättigad fortbildning
som föreslås i motion 1982/83:581 yrkande 19 varför yrkandet i fråga
avstyrks.

I motion 1982/83:763 hävdas att skolstyrelserna inte beaktar den prioritering
som enligt riksdagens beslut skall ges religionskunskapsämnet. Motionärerna
pekar bl. a. på att 9 av de 13 fortbildningskurser som planerades
hösten 1982 fick inställas på grund av för få deltagare. 1 motionen hemställs
att riksdagen anhåller hos regeringen om att SÖ får i uppdrag att erinra
utbildningshuvudmännen om att de av riksdagen beslutade prioriteringarna
skall ligga till grund för den fortsatta fortbildningsverksamheten och att
religionskunskapsämnet därvid inte får åsidosättas (yrkande 1). Motionärerna
önskar också att riksdagen uttalar sig för att berörda myndigheter
ansvarar för att information angående fortbildning i ämnet religionskunskap
når lokala skolmyndigheter och lärare (yrkande 2).

Fortbildning av lärare i religionskunskap tas upp även i motion 1982/
83: 1888. Motionärerna har noterat att fortbildningsnämnden i Uppsala
högskoleregion inte tagit upp någon kurs i ämnet i sin planering för nästa
budgetår. I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att en sådan kurs
kommer till stånd.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte (UbU 1981/82:15) frågan
om utbildning av lärare i religionskunskap och konstaterade då att
ämnet prioriterats både av SÖ och högskolan när det gällde personalutbildning
på skolområdet. Detta överensstämde, uttalade utskottet, med riksdagens
beslut under riksmötet 1980/81.

Även inför budgetåret 1983/84 har SÖ vinnlagt sig om att det skall finnas
goda förutsättningar för såväl klasslärare som lärare på högstadiet att
förbättra sina möjligheter att undervisa i religionskunskap. Detta framgår
av förteckningen över generella medgivanden om löneförmåner m. m. vid
lärares ledighet för utbildning. Behovet av utbildning i religionskunskap
understryks också i ett särskilt avsnitt i SÖ:s skrift Information om vidareutbildning
1983/84. Som framgår av det föregående har skriften, som också
innehåller nämnda förteckning, spritts i en vid krets.

De problem som tas upp i motionerna 1982/83:763 och 1982/83:1888
avser möjligheterna att få högskolornas utbud av kurser, lärarnas efterfrågan
och kommunernas beslut om individuella ledigheter för utbildning att
sammanfalla med statsmakternas intentioner och prioriteringar. För att
större samstämmighet härvidlag skall kunna uppnås bedömer SÖ det,
enligt vad utskottet erfarit, nödvändigt med en längre planeringsperiod -t. ex. tre år — för högskola/fortbildningsavdelningar och kommuner. I ett
sådant mer långsiktigt planeringsarbete förutsätts länsskolnämnderna hjälpa
till med att understryka statsmakternas prioriteringar. Planeringsrutiner
av antytt slag håller på att utvecklas.'

Utskottet har således funnit att SÖ uppmärksammat de problem som

UbU 1982/83:18

27

behandlas i motion 1982/83:763 och söker vidta erforderliga åtgärder på ett
sätt som ligger i linje med önskemålen i motionen. Med hänsyn härtill och
med hänvisning till vad utskottet anfört om initialsvårigheter m. m. i samband
med införandet av den nya organisationen för personalutbildning vill
utskottet inte förorda att riksdagen gör de påpekanden som föreslås i
motion 1982/83:763, vilken därför avstyrks.

Utskottet anser inte heller att riksdagen på sätt som föreslås i motion
1982/83:1888 bör styra innehållet i högskolans utbud av kurser och föreslår
därför att motionen avslås.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 22 105 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande ett uttalande om skolledarutbildningen
avslår motion 1982/83:948 yrkande 9,

3. att riksdagen beträffande inriktning av viss fortbildning avslår
motion 1982/83:581 yrkande 19,

4. att riksdagen beträffande personalutbildning i religionskunskap
avslår motionerna 1982/83:763 och 1982/83:1888.

9. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 10 (s. 259—
260) och hemställer

att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk
inom utbildningsväsendet för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 5520000 kr.

Stockholm den 10 mars 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen UUenhag (fp), Björn Samuelson
(vpk), Göran Persson (s) och Larz Johansson (c).

UbU 1982/83:18

28

Reservationer

1. Prioritering av kunskapsmålet (punkt 1, mom. 1)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”aktiva skoltillsyn” bort ha följande lydelse:

Dagens Sverige har byggts på en stark tro på framtiden. Människornas
vilja att skapa en bättre framtid för sig själva och för det uppväxande
släktet har varit av central betydelse. I de historiska tillväxtkrafterna
ingick en stark personlig känsla för arbetets värde och en vilja att göra sitt
yttersta. Yrkesstoltheten var betydande. Ofta utfördes arbetet under eget
ansvar. Respekten för kunskap och yrkesskicklighet var stor.

Många av de värderingar som tidigare bar upp vårt samhälle har numera
gått förlorade. Orsakerna till dessa förändringar ligger i stor utsträckning
utanför utbildningsområdet. De förändrade värderingarna försvårar emellertid
skolans uppgift att bibringa eleverna nödvändiga kunskaper och
färdigheter. Samtidigt är det uppenbart att värderingsförskjutningar, som
menligt inverkar på enskildas och samhällets utvecklingsmöjligheter, kunnat
komma till stånd först och främst därför att skolan under lång tid
försummat sin främsta uppgift: att förmedla kunskaper och färdigheter.
Kunskapsförmedlingen och färdighetsträningen har fått stå tillbaka till
förmån för andra uppgifter.

Skolan skall ge en gemensam basutbildning. Alla har en ovillkorlig rätt
att få fungerande färdigheter i att läsa, skriva, tala och räkna. Alla skall
också bibringas grundläggande kunskap om vårt kulturarv, människan,
samhället, tekniken och naturen. Skolan skall således ge en allmänbildning
som kan bidra till ett rikare liv, skapa förståelse för hur vårt samhälle vuxit
fram och en vilja att vidareutveckla vårt land.

Undervisningen skall samtidigt präglas av den grundläggande utgångspunkten
att varje människa är unik. Förståelse för att allas insatser, små
som stora, bildar den helhet på vilken vårt gemensamma välstånd vilar är
viktig. De unga måste få känna att all deras inneboende kapacitet kan och
skall utvecklas och bli till nytta för dem själva och för vårt land.

Skolan måste för att nå dithän ge alla elever stöd och stimulans. Särskilda
utvecklingsprogram är lika självklara för elever med stora personliga
resurser som för elever med svårigheter av skilda slag. En jämlikhetssträvan
som syftar till lika resultat och inte till lika chanser att utvecklas så
långt som möjligt är hänsynslös mot den enskilde och en förlust för samhället.

I en tid med stora samhällsförändringar är det också skolans uppgift att
vara den fasta punkten i en tillvaro som annars lätt kan bli kaotisk.
Utbildningen skall förbereda för förändring men också svara för den över -

UbU 1982/83:18

29

blick och stabilitet som krävs för att motverka rotlöshet och desorientering.

Skolan har tillsammans med föräldrarna ett stort ansvar för de värderingar
som utvecklas hos den uppväxande generationen. Också skolan
skall fostra och förmedla respekt för de normer, bl. a. tolerans och respekt
för andra, på vilka vårt samhälle bygger. Insikt måste skapas om att
kunskap är en nödvändig grund för analys och kritiskt tänkande. Kritik
utan kunskaper och perspektiv blir lätt till ett meningslöst självändamål.

Enligt utskottets mening bör regeringen uppdra åt skolöverstyrelsen och
länsskolnämnderna att vidta åtgärder för att ge kunskapsmålet prioritet i
skolans verksamhet. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1982/83:581
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande prioritering av kunskapsmålet med bifall
till motion 1982/83:581 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Anpassad studiegång (punkt 1, mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Anpassad
studiegång” och slutar ”av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Det visar sig att elever med anpassad studiegång har svårare att få arbete
efter grundskolan än de elever som har fullständig grundskoleutbildning.
Utskottet menar att tiden nu är inne för att avskaffa de bestämmelser som
gör det möjligt för skolan att genom användande av anpassad studiegång
sanktionera att en växande grupp elever lämnar grundskolan med en
ofullständig skolutbildning bakom sig.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1982/83:1917 yrkande 2 och
med avslag på motion 1982/83:596 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande anpassad studiegång med bifall till motion
1982/83:1917 yrkande 2 och med avslag på motion 1982/
83:5% som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Betygsättning m.m. i orienteringsämnen på grundskolans högstadium
(punkt 1, mom. 3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Betygssystemet
för” och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

UbU 1982/83:18

30

Enligt utskottets mening ger regeringen i budgetpropositionen de uttalanden
som gjorts om integrering och betygsättning i Lgr 80 en felaktig
innebörd. Den ambition i riktning mot en totalintegrering av undervisningen
i samhällsorienterande resp. naturorienterande ämnen som föredragande
statsrådet ger uttryck för har inte stöd i läroplanen. Tvärtom framhålls i
denna:

”De fördelar som finns med samlade arbetsområden måste lärare och
elever tillsammans väga mot nackdelar i form av organisatoriska svårigheter
Ämnesbunden undervisning utesluter på intet sätt att stoffet

grupperas i enheter som är omedelbart gripbara för eleverna, exempelvis
historiska utvecklingslinjer, hembygdens historia, motiv i litteraturen, djuren
i vår omvärld.” (Lgr 80 s. 42)

De praktiska svårigheterna med en långt driven integration är uppenbara.
För att ett övergripande arbetssätt skall kunna praktiseras i orienteringsämnen
(de samhällsorienterande, dvs. geografi, samhällskunskap, historia
och religionskunskap resp. de naturorienterande, dvs. biologi, fysik,
kemi och teknik) på grundskolans högstadium krävs antingen att två eller
flera lärare arbetar i arbetslag eller att en och samma lärare är behörig i
samtliga fyra samhällsorienterande resp. naturorienterande ämnen.

Åtskilliga lärare känner tvekan inför sina förutsättningar att klara arbete
i arbetslag. Ingen skall heller behöva tvingas till ett arbetssätt han eller hon
inte anser sig kunna fullfölja på ett kvalitativt fullgott sätt.

För att komma bort från en situation med mer än en lärare för undervisningen
i samhällsorienterande resp. naturorienterande ämnen söker man
på många hålla att organisera tjänstgöring för lärare som omfattar fler
ämnen än de som ingår i lärarens kompetens. Även om syftet är vällovligt
är ett sådant förfarande ett uttryck för bristande respekt för kunskap och
kompetens. På sikt innebär sådana åtgärder en sänkning av utbildningens
kvalitet. Det måste vara en självklar princip att kompetenta och behöriga
lärare svarar för undervisningen även i orienteringsämnena.

Det starka och på sikt ovillkorliga kravet på integration som föredragande
statsrådet ger uttryck för kan utskottet således inte dela. Detta krav
strider dessutom mot en av de bärande idéerna i Lgr 80, nämligen att det är
lärarens frihet att i samråd med eleverna välja den organisation och de
metoder som bäst leder till uppsatta mål.

Den samordning av undervisningen i de enskilda orienteringsämnena
som enligt utskottets mening bör komma i fråga får inte utformas så att
gränserna mellan de i ämnesgrupperna ingående ämnena raderas ut eller
sakinnehållet i dem tunnas ut. Inlärning och därmed kvaliteten i undervisningen
är beroende av att ämnesgränser upprätthålls. Vårt samlade vetande
är grupperat i ämnesstrukturer som eleverna måste ges träning att
orientera sig i. Utan att ämnesgränserna upphävs finns emellertid betydande
vinster att göra genom samordning av likartade moment inom flera
ämnen.

UbU 1982/83:18

31

Mot den här angivna bakgrunden är betygsätining i vaije enskilt ämne
självklar. Några blockbetyg bör alltså inte kunna komma i fråga varken
före eller efter läsåret 1985/86.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande undervisning och betygsättning i orienteringsämnen
på grundskolans högstadium med avslag på proposition
1982/83:100 och med bifall till motion 1982/83:581 yrkande
6 samt med anledning av motionerna 1982/83:756 och 1982/
83:967 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Betygsättning m.m. i orienteringsämnen på grundskolans högstadium
(punkt 1, mom. 3)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Betygssystemet
för” och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Betyg är ett viktigt inslag i kvalitetsbedömningen av elevernas kunskaper.
Vid beslutet om ny läroplan för grundskolan fastslogs nya principer
för betygsättningen, som innebär att betyg skall sättas i årskurserna 8 och 9
i grundskolan.

De s.k. blockbetygen har rönt stort motstånd och tunga invändningar
mot dessa har förts fram i debatten. Mot den bakgrunden anser utskottet
att betyg i fortsättningen skall sättas i varje enskilt ämne för sig. Ett
ämnesövergripande arbetssätt bör dock bedrivas så långt det är möjligt
med hänsyn tagen till de förutsättningar en betygsättning i varje enskilt
ämne ger.

Den utbredda kritiken mot och debatten kring de relativa betygen har
visat att betygssystemet inte motsvarar de krav man skall kunna ställa. Det
är därför nödvändigt att förändra betygssystemet så att inslagen av relativitet
kan mönstras ut. Regeringen bör initiera ett utvecklingsarbete som
syftar till att ersätta de relativa betygen med ett annat system i detta
avseende.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100
och med bifall till motion 1982/83:967 yrkande 3 och med anledning av
motionerna 1982/83:581 yrkande 6 och 1982/83:756 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om betygsättning.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande undervisning och betygsättning i orienteringsämnen
på grundskolans högstadium med avslag på proposition
1982/83:100 och med bifall till motion 1982/83:967 yrkande
3 och med anledning av motionerna 1982/83: 581 yrkande 6 och
1982/83:756 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

UbU 1982/83:18

32

5. Nya regler för betygsättningen i grundskolan (punkt 1, moni. 4)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”15 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Betyg är enligt utskottets mening ett naturligt och nödvändigt led i
strävan att inge respekt för kunskap och kompetens. Betyg bör ges på alla
stadier i grundskolan.

Betyg innebär en stimulans för eleverna och utgör vid ansökan till vidare
studier ett nödvändigt instrument för att söka bedöma med vilken framgång
eleven kan bedriva vidare studier.

Betyg understryker respekten för rättssäkerheten genom att de på ett
klarare sätt än samtal och omdömen kan tas emot av mottagaren. Betyg
innebär också att en viss kontroll utövas på den verksamhet skolan bedriver.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande nya regler för betygsättningen i grundskolan
med bifall till motion 1982/83:581 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Utvärdering av enskilda samtal (punkt 1, mom. 6)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utredningen
(U 1979:01)” och på s. 8 slutar ”yrkande 16” bort ha följande lydelse:

Informationen till hemmen om elevernas studieresultat före årskurs 8
förutsätts ha framkommit under samtal mellan lärare, föräldrar och elev.
Hur dessa samtal utformas avgörs vid vatje skola. Samtalen kan föras med
varierande underlag. Lärares och föräldrars vittnesbörd ger belägg för
farhågan att det är svårt att genom oformaliserade samtal ge elever och
föräldrar en riktig bild av elevens utveckling. De enskilda samtalens innehåll
och utformning bör snarast utvärderas. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1982/83:581 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande utvärdering av enskilda samtal med
bifall till motion 1982/83:581 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1982/83:18

33

7. Utvärdering av intagning till gymnasieskolan på höstterminsbetyget i
årskurs 9 (punkt 1, mom. 7)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Självfallet
skall” och slutar ”motion 1982/83:1914" bort ha följande lydelse:

Reguljär intagning till gymnasieskolan på grundval av höstterminsbetyget
i årskurs 9 tillämpas första gången på intagningar till läsåret 1983/84.
Utskottet delar uppfattningen att många bevis har givits på att denna
intagningsform har åtskilliga svagheter. För många elever blir i årskurs 9
arbetsmiljön under höstterminen stressig. Samtidigt har skolarbetet under
vårterminen kommit att framstå som mindre meningsfullt än tidigare.
Intagningen på höstterminsbetyget bör utvärderas i ett större sammanhang.
Innebär det nu introducerade systemet mer nackdelar än fördelar för
elever och arbetet i skolan bör regeringen förelägga riksdagen förslag om
återgång till tidigare intagningsförfarande. Regeringen bör uppdra åt skolöverstyrelsen
och länsskolnämnderna att omgående göra denna utvärdering.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1982/83:1914 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande utvärdering av intagning till gymnasieskolan
på höstterminsbetyget i årskurs 9 med bifall till motion
1982/83:1914 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Regler beträffande tillvalskurser (punkt 1, mom. 12)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”När det” och
slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör läroplanens föreskrift om att tillvalskurser
på högstadiet inte får organiseras så att de riskerar att få en ensidig
könssammansättning upphävas. F.n. fungerar denna bestämmelse så att
skolorna av rädsla för att inte efterleva föreskrifterna avstår från att
organisera tillvalskurser som uppenbarligen skulle få många sökande. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1982/83:581 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande tillvalskurser med ensidig könssammansättning
med bifall till motion 1982/83:581 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1982/83:18

34

9. Temastudier på grundskolans högstadium (punkt 1, mom. 13)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 12 slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att läroplanens bestämmelse
om temastudier bör utnyttjas för att ge elever med speciella intressen
tillfälle till ordentlig fördjupning som leder till goda kunskaper. Härigenom
kan temastudier bli ett led i ett individualiserat studieprogram som förbereder
elever för vidare studier inom olika specialområden eller för inträde på
arbetsmarknaden. Regeringen bör uppdra åt skolöverstyrelsen att vidta
åtgärder som stimulerar till en sådan utveckling av arbetet i skolan. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1982/83: 581 yrkande 9 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande temastudier på grundskolans högstadium
med bifall till motion 1982/83:581 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Skolöverstyrelsens övergångsorganisation (punkt 2, mom. 1)

Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Den post”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medel för övergångsorganisationen bör beräknas på
det sätt som SÖ föreslagit, dvs. utan att medel tas upp för de tolv tjänster
vars innehavare är tjänstlediga t. v. Därigenom kan anslaget till skolöverstyrelsen
minskas med 745000 kr. Riksdagen bör med bifall till motion
1982/83:948 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet har anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande skolöverstyrelsens övergångsorganisation
med anledning av proposition 1982/83:100 och med bifall till
motion 1982/83:948 yrkande 12 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

11. Skolinformatörer (punkt 2, mom. 2)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m). Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 böijar ”Utskottet
anser” och slutar ”med skolinformatörer” bort ha följande lydelse:

UbU 1982/83:18

35

Utskottet anser att stödet till skolans kontakter med arbetslivet inte bör
splittras på det sätt som sker i proposition 1982/83:100. Stöd till skolinformatörer
kan mycket väl rymmas inom det stöd som beräknas under anslaget
Länsskolnämnderna för utbildning av representanter i planeringsråden
och det stöd som beräknas under det nya anslaget till kommunernas
uppföljningsåtgärder för utbildning av handledare. Utskottet vill också
påminna om att riksdagen tidigare anvisat sammanlagt 6 milj. kr. under
budgetåren 1977/78—1979/80 för utbildning av skolinformatörer och representanter
i planeringsråden. Några särskilda medel under förevarande
anslag för verksamheten med skolinformatörer bör mot denna bakgrund
inte beräknas. Detta bör riksdagen med avslag på proposition 1982/83: 100
och med bifall till motionerna 1982/83:948 yrkande 11, 1982/83:1388 yrkande
1 och 1982/83:2174 yrkande 1 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande skolinformatörer med avslag på proposition
1982/83:100 och med bifall till motionerna 1982/83:948
yrkande 11, 1982/83:1388 yrkande 1 och 1982/83:2174 yrkande 1
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. Medelsanvisningen under Skolöverstyrelsen (punkt 2, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”begärda medlen” bon ha följande lydelse:

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningarna under
anslaget och föreslår att riksdagen i enlighet med vad som anförts i reservation
11 anvisar 2 000 000 kr. mindre under anslaget Skolöverstyrelsen än
vad som föreslås i proposition 1982/83:100.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:1388 yrkande 2
och 1982/83:2174 yrkande 1 i denna del samt med anledning av
proposition 1982/83:100 och motion 1982/83:948 yrkande 43 till
Skolöverstyrelsen för budgetåret 1983/84 anvisar 131 984000 kr.,

UbU 1982/83:18

36

13. Medelsanvisningen under Skolöverstyrelsen (punkt 2, morn. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och II

Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”begärda medlen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningarna under
anslaget och föreslår att riksdagen i enlighet med vad som anförts i reservationerna
10 och 11 anvisar 2745000 (745000 + 2000000) kr. mindre
under anslaget Skolöverstyrelsen än vad som föreslås i proposition 1982/
83:100.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 samt
motionerna 1982/83:948 yrkande 43, 1982/83:1388 yrkande 2 och
1982/83:2174 yrkande 1 i denna del till Skolöverstyrelsen för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 131 239000 kr.,

14. Medelsberäkningarna avseende regionala planeringsråd (punkt 3,
mom. 3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Ar 1976” och
slutar ”regionala planeringsråd” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att värdet av de regionala
planeringsråden kan ifrågasättas. Därför bör denna verksamhet upphöra.
Riksdagen bör med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 2 besluta att
minska anslaget till länsskolnämnderna med 5350000 kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till motion 1982/83: 2174 yrkande 2 till Länsskolnämnderna
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 107957000
kr.

15. Skolledarutbildningen (punkt 8, mom. 2)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 böljar ”Enligt
riksdagens” och slutar ”motionsyrkandet avslås” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är de frågor som motionärerna aktualiserat av
vital betydelse för skolledarutbildningen. De pekar bl. a. på brister dels när
det gäller introduktionsutbildningen, dels i fråga om utbildningen av skolledare
som tillträtt tjänst i kommuner där den särskilda skolledarutbildningen
redan är slutförd. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att

UbU 1982/83:18

37

det behövs ett fastare grepp över skolledarutbildningen i dess olika former
för att alla skolledare skall få likvärdiga fortbildningsmöjligheter.

Den skolledarutbildning som SÖ svarar för sträcker sig över många år,
från år 1976 till slutet av 1980-talet. Under en så lång period måste självfallet
utbildningens organisation och utformning påverkas både av de erfarenheter
som successivt vinns och av olika förändringar på skolområdet.
Detsamma gäller andra former av utbildning för skolledare. I budgetpropositionen
behandlas emellertid skolledarutbildningen ytterst knapphändigt.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om skolledarutbildningen
i motion 1982/83:948. Utskottet tillstyrker alltså yrkande 9 i motionen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande skolledarutbildningen med bifall till
motion 1982/83:948 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

16. Personalutbildning i religionskunskap (punkt 8, mom. 4)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m). Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”De problem”
och på s. 27 slutar ”motionen avslås” bort ha följande lydelse:

Utskotter finner det oroväckande att den prioritering som givits religionskunskapsämnet
genom riksdagens beslut och SÖ:s kartläggning av
fortbildningsbehovet inte fatt avsedd verkan. Detta måste, som det görs
gällande i motion 1982/83:763, bero på bl. a. att skolstyrelserna inte beaktat
den sålunda gjorda prioriteringen. Då så många kurser i ämnet fått
inställas, som fallet blivit, finns det självfallet också risk för att högskolorna
i fortsättningen inte kommer att erbjuda kurser i religionskunskap i den
omfattning som vore önskvärt. Detta problem tas upp i motion 1982/
83:1888.

I motion 1982/83:763 hemställs om åtgärder som syftar till att säkerställa
att riksdagens intentioner med fortbildningsverksamheten fullföljs och att
religionskunskapsämnet därvid inte åsidosätts. Utskottet anser att det
finns skäl att göra regeringen uppmärksam på de förhållanden som påtalas i
motionen. Det får därefter ankomma på regeringen att överväga på vilket
sätt en förändring i den riktning motionärerna åsyftat skall kunna åstadkommas.

Vad utskottet nu uttalat med anledning av motionerna 1982/83:763 och
1982/83:1888 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:763 och
1982/83:1888 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om personalutbildning i religionskunskap.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

■

.