UbU 1982/83:17
Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:17
om vissa anslag till vuxenutbildning (prop. 1982/83:100)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1982/83:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Vuxenutbildning rubriken Vissa gemensamma frågor och punkterna
F 2—F 4 och F 6—F 9 jämte motioner.
1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 557-560) föreslagit riksdagen att
2. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande anslaget
Bred utbildning i datafrågor.
(Hemställan 1 behandlas under punkt 6 i detta betänkande.)
Motionerna
1982/83:1355 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att en uppbyggnadsplan för utbildningsradion (UR)
framläggs i kommande budgetproposition innebärande överföring av i motionen
exemplifierade uppgifter till UR i syfte att minska statens utgifter på
utbildningsområdet.
1982/83:1674 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen
1982/83:1669 - såvitt nu är i fråga yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande fortsatt bred utbildning i datafrågor under
budgetåret 1983/84 samt ungdomsorganisationernas roll i denna.
1982/83:1904 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen snarast utreder frågan om datautbildning i grund- och
gymnasieskolan och inom vuxen- och lärarutbildningen.1
Utskottet
I budgetpropositionen understryks behovet av samband mellan alla slag
av utbildningspolitiska insatser. Vad beträffar vuxenutbildningen erinrar
föredragande statsrådet särskilt om betydelsen av att möjligheterna till
samverkan mellan den kommunala vuxenutbildningen, gymnasieskolan
och arbetsmarknadsutbildningen tas till vara.
I motion 1982/83: 1355 noteras att Utbildningsradions roll inte behandlas
1 Yrkandet behandlas även i ett senare betänkande.
I Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 17
UbU 1982/83:17
2
i detta sammanhang. Enligt motionärerna är det i nuvarande ekonomiska
situation ytterst angeläget att de resurser som står till förfogande inom
utbildningsområdet används så effektivt som möjligt. De anser att betydande
besparingar skulle kunna åstadkommas om Utbildningsradions möjligheter
att tillhandahålla eterburen undervisning utvecklades. En allmän
utgångspunkt för motionen är således att samhällets kostnader för andra
utbildningsinsatser därigenom skulle sänkas. Motionärerna föreslår att
riksdagen begär att regeringen lägger fram en uppbyggnadsplan för Utbildningsradion
i kommande budgetproposition i syfte att göra vissa besparingar
på andra utbildningsområden. Den i motionen förordade utbyggnaden
av verksamheten avser utbildningsinsatser bl. a. inom gymnasieutbildning
och högskoleutbildning samt inom kommunal vuxenutbildning. Utskottet
vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Utbildningsradion producerar program för förskolan, ungdomsskolan
och vuxenutbildningen och, i mindre omfattning, för högskolan. Enligt
proposition 1975/76:110 om radio och television i utbildningsväsendet,
vilken låg till grund för riksdagsbeslutet om Utbildningsradions tillkomst,
skall vuxenutbildningen, jämte förskola, prioriteras. Produktionen förvuxenutbildningen
bör till sin huvuddel avse program som kan användas i
studiecirklar. Vid sidan härav bör också behovet av ljud- och bildprogram
för t. ex. arbetsmarknadsutbildning och kommunal vuxenutbildning uppmärksammas.
Sveriges Utbildningsradio aktiebolag ingår i en koncern med
Sveriges Radio aktiebolag som moderbolag. Grundläggande bestämmelser
för företaget ges i de lagar och avtal inom radio- och tv-området som är
tillämpliga på Utbildningsradions verksamhet.
Motionärerna förespråkar som utskottet ser det en delvis mycket långtgående
omfördelning av uppgifterna mellan olika utbildningsanordnare. De
förändringar som förordas skulle i fundamentala avseenden påverka verksamheten
inom exempelvis studieförbunden och den kommunala vuxenutbildningen.
Flera av de i motionen väckta förslagen förutsätter också en
avsevärd styrning av Utbildningsradions verksamhet. Programföretagets
ställning, sådan den är reglerad i lagar och avtal samt genom riksdagsbeslut,
innebär emellertid att företaget är helt självständigt i sina programbeslut.
Utskottet finnér inte anledning förorda någon ändring av de principer
som reglerar programverksamheten. Däremot delar utskottet motionärernas
uppfattning att av företaget producerade ljud- och bildprogram kan
fylla en väsentlig uppgift inom olika delar av utbildningsväsendet. De
utvecklingsmöjligheter som finns och den nya teknik som växer fram bör
därför självfallet nyttiggöras. I vilken omfattning ljud- och bildprogram
skall användas i undervisningen måste dock liksom hittills beslutas utan
styrning av statsmakterna. Utskottet utgår också från att Utbildningsradions
roll uppmärksammas i den mer långsiktiga avvägningen mellan olika
utbildningsinsatser.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1982/
83:1355.
UbU 1982/83:17
3
Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:123, UbU 1981/82:28 och 38,
rskr 1981/82:375) har ett reservationsanslag av 10 milj. kr. anvisats budgetåret
1982/83 för bred utbildning i datafrågor. Verksamheten är av försökskaraktär
och har tillkommit efter förslag från datadelegationen, som också
beslutar om användningen av 4 milj. kr. ur anslaget. Återstoden används
efter beslut av skolöverstyrelsen (SÖ) för tilläggsbidrag till vissa studiecirklar
som behandlar datafrågor.
I proposition 1982/83:100 framhålls att verksamheten med bred utbildning
i datafrågor nyligen och endast delvis har kommit i gång. Det finns
därför enligt föredragande statsrådet ännu inte underlag för att bedöma
behovet av ytterligare medel för eventuell fortsatt försöksverksamhet.
Statsrådet räknar emellertid med att anslagsmedlen inte i sin helhet kommer
att förbrukas under innevarande budgetår. I anslutning härtill erinras
om att anslaget är reservationsvis betecknat, varför anslagna medel som
inte förbrukats vid utgången av budgetåret 1982/83 kan användas senare.
Mot den angivna bakgrunden har föredragande statsrådet inte varit
beredd att föreslå att ytterligare medel anslås för bred utbildning i datafrågor
utan förklarar sig ha för avsikt att återkomma till regeringen i denna
fråga vid ett senare tillfälle. Vidare meddelas att datadelegationen fått i
uppdrag att senast den 1 maj 1983 redovisa hur delegationen har fördelat de
medel som den beslutar om. Det är då enligt statsrådet lämpligt att delegationen
också redovisar sin bedömning av om något ytterligare medelsbehov
för särskilda insatser på detta område föreligger efter budgetåret 1982/
83. I propositionen begärs riksdagens godkännande av vad som förordats
beträffande bred utbildning i datafrågor.
I motiveringen till yrkande 1 i motion 1982/83:1674 framhålls att intresset
för datafrågor är stort, men att det tar tid innan insatserna får ett brett
genomslag. Motionärerna anser att satsningen på bred utbildning i datafrågor
riskerar att bli mindre om inte klara besked kan ges till dem som
förutsätts ansvara för utbildningen. De menar därför att regeringen — i
avvaktan på datadelegationens bedömning — redan i budgetpropositionen
borde ha klargjort regeringens avsikt att fortsätta bidragsgivningen och att
i tilläggsbudget återkomma med detaljerat förslag avseende bred utbildning
i datafrågor. Vidare understryker motionärerna att ungdomsorganisationerna
har en viktig roll när det gäller att i sin verksamhet diskutera och
informera om datafrågor. Enligt motionen krävs det ett särskilt stöd till
dessa organisationer för att de skall kunna fullgöra sin del av utbildningsoch
informationsinsatserna inom dataområdet. Motionärerna förordar därför
att en del av de medel som satsas på bred utbildning i datafrågor
reserveras för ungdomsorganisationerna.
Utskottet erinrar om att utbildningsutskottet vid sin behandling våren
1982 av förslaget i proposition 1981/82:123 om ett reservationsanslag till
bred utbildning i datafrågor hade att ta ställning till motionsyrkanden om
mera långsiktiga satsningar på bred allmänutbildning. Utskottet förklarade
tl Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 17
UbU 1982/83:17
4
sig då medvetet om att ett budgetår är en kort period när det gäller att föra
ut kunskaper till en bred allmänhet på ett så tekniskt och i övrigt komplicerat
område som datateknikens. Med hänsyn till att verksamheten ännu
inte hade kommit i gång och till att anslaget Bred utbildning i datafrågor
föreslogs bli uppfört på riksstaten som ett reservationsanslag ville utskottet
emellertid inte förorda att riksdagen vid detta tillfälle närmare uttalade
sig om omfattningen av och medelsbehovet för den breda datautbildningen
efter budgetåret 1982/83. Utskottet förutsatte emellertid att regeringen
noga följde utvecklingen och återkom till riksdagen när erfarenheter av
utbildningen vunnits. Med dessa motiveringar avstyrktes då föreliggande
motionsyrkanden, vilka också avslogs av riksdagen.
Utskottet vill med anledning av det nu förevarande yrkandet i motion
1982/83:1674 något beröra hur anslaget Bred utbildning i datafrågor använts
under budgetåret 1982/83.
SÖ har i enlighet med av regeringen utfärdade bestämmelser disponerat
6 milj. kr. att användas för studiecirklar i datafrågor. Därvid har till sådana
studiecirklar som behandlar såväl datateknik som användningen av tekniken
och konsekvenserna av denna för enskilda människor, organisationer
och samhället utgått ett tilläggsbidrag om 100 kr. per studietimme för totalt
högst 60000 studietimmar. Bidragen har i oktober 1982 fördelats mellan
studieförbunden i förhållande till förbundens andel av studietimmar i samhällsämnen
och teknik budgetåret 1980/81. De belopp studieförbunden
erhållit varierar mellan 12000 kr. och 3 216000 kr. I december 1982 hade
enligt uppgift från SÖ endast ett begränsat antal cirklar kommit i gång.
Först i april 1983 räknar SÖ med att ha en mera samlad bild av verksamhetens
omfattning.
Datadelegationen disponerar 4 milj. kr. dels för delegationens egna
kostnader för utvecklingsåtgärder, dels att fördela till informations-, utbildnings-
och utvecklingsprojekt. Enligt regeringens föreskrifter skall
minst 3,5 milj. kr. efter ansökan fördelas till organisationer, utbildningsanordnare
m. fl. för kostnader i samband med information till eller utbildning
av allmänheten i datafrågor. Av det senare beloppet skall minst 2,5 milj.
kr. avse utvecklingsåtgärder såsom framställning av studiematerial, utbildning
av cirkelledare och av utbildare, inköp av läromedel m. m.
Delegationen beslöt att efter ansökan fördela ca 1 milj. kr. till organisationer,
utbildningsanordnare m.fl. vid sidan av studieförbunden för informations-
och utbildningsaktiviteter avsedda att genomföras budgetåret
1982/83. Vid ansökningstidens utgång hade totalt över 140 organisationer
m.fl. sökt bidrag. Ansökningarnas sammanlagda belopp översteg 20 milj.
kr. Datadelegationen fördelade genom beslut den 22 december 1982 sammanlagt
915000 kr. till 26 organisationer som bidrag till informations- och
utbildningsprojekt.
Efter direkta överläggningar med bl. a. studieförbunden gav datadelegationen
vid årsskiftet 1982-1983 studieförbund m.fl. möjlighet att söka
UbU 1982/83:17
5
bidrag till utvecklingsåtgärder när det gäller satsningen på bred utbildning i
datafrågor till allmänheten. Sammanlagt står ca 2,5 milj. kr. till förfogande
härför. Ansökningarnas sammanlagda belopp uppgick till drygt 6 milj. kr.
Delegationen kommer inom kort att fatta beslut om fördelningen av bidraget.
Utvecklingsåtgärderna beräknas till en del komma i gång under innevarande
budgetår. Huvudparten av åtgärderna torde dock komma att
genomföras under budgetåret 1983/84.
Datadelegationen har i en skrivelse till regeringen i oktober 1982 framfört
vissa synpunkter på det statliga stödet till bred utbildning i datafrågor.
Därav framgår bl. a. att delegationens avsikt är att de fördelningsprinciper
som tillämpas skall innebära att satsningen på bred utbildning kommer att
innehålla åtgärder som ger resultat på både kort och lång sikt. Stödet till
studieförbunden på 6 milj. kr. och de ca 1 milj. kr. som delegationen
fördelat till olika organisationer och utbildningsanordnare vid sidan av
studieförbunden kommer på kort sikt att resultera i ett avsevärt ökat utbud
av informations- och utbildningsaktiviteter för allmänheten. Aktiviteterna
ökar både i fråga om volym och bredd, samtidigt som vissa grundläggande
datapolitiska krav ställs på verksamheten.
Grunden för en mera långsiktig satsning på bred utbildning avses läggas
med hjälp av utvecklingsåtgärder som genomförs i samarbete med datadelegationen.
Därmed kommer bl. a. studieförbunden att beredas bättre möjligheter
att budgetåret 1983/84 och därefter bedriva studiecirkelverksamhet
inom dataområdet med den inriktning som datadelegationen förordat.
Den kortfattade redogörelsen över anslagsmedlens fördelning och användning
visar att de bidrag som datadelegationen haft att fördela varit
mycket eftersökta. Samtidigt står det fullständigt klart att endast ringa
erfarenhet ännu vunnits när det gäller hur bidragsmedlen kunnat nyttiggöras
liksom i fråga om de effekter satsningen haft. Man kan emellertid
räkna med att regeringen redan senare i vår har ett betydligt bättre underlag
för en bedömning av hur en bred allmänutbildning inom dataområdet på
lämpligaste sätt fortsättningsvis kan stödjas.
Utskottet har uppmärksammat att datadelegationen i nämnda skrivelse
till regeringen som sin mening framhållit att det är av vikt att studieförbunden
också för budgetåret 1983/84 tilldelas medel för att genomföra bred
utbildning i datafrågor, så att kontinuitet i den verksamhet som inleds
innevarande budgetår säkras. Med hänsyn härtill och till de uttalanden
utskottet gjorde vid reservationsanslagets tillkomst anser utskottet det inte
påkallat att riksdagen nu framför några särskilda önskemål om den fortsatta
statliga bidragsgivningen till bred utbildning i datafrågor. Utskottet
avstyrker därför motion 1982/83:1674 yrkande 1 i denna del.
Utskottet har inte kunnat finna att ungdomsorganisationerna skulle blivit
sämre tillgodosedda vid datadelegationens bidragsfördelning än andra
organisationer. Utskottet ser heller ingen anledning att just dessa organisationer
skulle tillförsäkras någon särställning vid fördelningen av medel för
UbU 1982/83:17
6
utbildning i datafrågor. Yrkande 1 i motion 1982/83: 1674 bör därför avslås
av riksdagen även i den del som avser särskilda medel till ungdomsorganisationerna.
Enligt motion 1982/83:1904 i denna del måste samhället på ett mycket
aktivare sätt än hittills via bl. a. bildningsorganisationerna tillmötesgå det
mycket stora behov som föreligger av utbildning och vidareutbildning
inom dataområdet. Motionärerna önskar att frågan om sådan utbildning
inom bl. a. vuxenutbildningen snarast utreds.
Enligt utskottets mening bör den satsning på bred utbildning i datafrågor
som inletts detta budgetår och vilken i allt väsentligt inriktats på vuxna
studiedeltagare utvärderas innan man överväger behovet av särskilda
utredningsinsatser inom området. Utskottet föreslår av detta skäl att motion
1982/83:1904 i denna del avslås av riksdagen.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande en uppbyggnadsplan för Utbildningsradion
avslår motion 1982/83:1355,
2. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1674 yrkande 1 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1982/
83:100 beträffande anslaget Bred utbildning i datafrågor,
3. att riksdagen beträffande ett uttalande om ungdomsorganisationernas
roll i datautbildningen avslår motion 1982/83:1674 yrkande
1 i denna del,
4. att riksdagen beträffande utredning om datautbildning i vuxenutbildningen
avslår motion 1982/83:1904 i denna del.
2. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 2 (s. 563-565) och hemställer
att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 12325000 kr.
3. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 3 (s. 565—566) och hemställer
att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel
m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
5069000 kr.
4. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. Regeringen har under
punkt F 4 (s. 567-573) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats om undervisningstimmar
i grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,
2. bemyndiga regeringen att fördela undervisningstimmarna inom kommunal
vuxenutbildning på olika etapper i enlighet med vad som förordats i
propositionen,
UbU 1982/83:17
7
3. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
- öka antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning för att
bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa,
4. godkänna vad som i propositionen förordats om bidrag till lokal
skolutveckling,
5. till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. för budgetåret 1983/
84 anvisa ett förslagsanslag av 722 149000 kr.
Motionen
1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande prioritering av arbetsmarknadsinriktad utbildning inom
kommunal vuxenutbildning.
Utskottet
Regeringen föreslår att samma antal undervisningstimmar får disponeras
för kurser inom kommunal vuxenutbildning (komvux) budgetåret 1983/
84 som under innevarande budgetår, nämligen 920000 timmar för grundskolkurser,
965000 timmar för teoretiska gymnasieskolkurser och 771000
timmar för yrkesinriktade gymnasieskolkurser (inkl. särskilda yrkesinriktade
kurser). Även för grundutbildningen för vuxna (grundvux) förordas
oförändrat antal undervisningstimmar eller 1 234000.
Sedan budgetåret 1978/79 har regeringen enligt riksdagens bemyndigande
kunnat utöka antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning
för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa. I propositionen
begärs nu motsvarande bemyndigande för budgetåret 1983/84.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har
förordats om undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning och
grundutbildning för vuxna samt bemyndigar regeringen att - i den mån
arbetsmarknadsskäl så påkallar — öka antalet undervisningstimmar i kommunal
vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa.
I motion 1982/83:948 (yrkande 24) framhålls att det är en viktig uppgift
för den kommunala vuxenutbildningen att stärka den enskilde individens
ställning på arbetsmarknaden. Med denna motivering hemställs i motionen
att riksdagen ger till känna för regeringen att arbetsmarknadsinriktad
utbildning skall prioriteras.
De senaste åren har antalet undervisningstimmar för grundskolkurser
och för teoretiska gymnasieskolkurser minskat, medan antalet undervisningstimmar
för yrkesinriktade gymnasieskolkurser haft en i stort sett
oförändrad volym. I detta avseende kan den arbetsmarknadsinriktade
utbildningen inom komvux således redan sägas vara prioriterad. Härtill
t2 Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 17
UbU 1982/83:17
8
kommer att yrkesinriktade kurser för arbetslösa anordnats under budgetåren
1978/79-1981/82. Vidare vill utskottet erinra om att resurstilldelning-,
en i olika avseenden förbättrats för den av motionärerna åsyftade utbildningen.
Sålunda har fr. o. m. innevarande budgetår dels skolledarresurserna
för yrkesinriktad utbildning förstärkts, dels en höjning gjorts av det
schablontillägg som utgår för stödundervisning, studiehandledning samt
studie- och yrkesorientering.
Av skolöverstyrelsens (SÖ:s) anslagsframställning framgår att SÖ faster
stor vikt vid att få till stånd ett differentierat utbud av yrkesinriktade
kurser. Det framhålls också att, liksom hittills, kurser för korttidsutbildade
och arbetsmarknadsinriktade kurser bör prioriteras i det fortsatta arbetet
med fördelningen av undervisningsresurser. Enligt uppgift har SÖ vidare
vid omfördelning inom totalramen ökat antalet undervisningstimmar för
yrkesinriktad utbildning. Därtill kommer att SÖ i syfte att förbättra den
yrkesinriktade utbildningen bedriver ett omfattande läroplansarbete i nära
samverkan med arbetsmarknadens parter.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte erforderligt med
något särskilt uttalande av riksdagen i fråga om prioritering av arbetsmark -nadsinriktad utbildning. Utskottet avstyrker därför yrkande 24 i motion
1982/83:948.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:203, UbU 1981/82:1, rskr 1981/
82:46) gäller fr. o.m. läsåret 1982/83 en särskild läroplan för komvux
(Lvux 82). Genom Lvux 82 har grunden lagts för ett s. k. etappsystem i
komvux. Riksdagen har beslutat att etappsystemet skall byggas ut (prop.
1982/83:2, UbU 1982/83:2, rskr 1982/83:61). Antalet etapper i vaije ämne
skall vara högst fyra. Vaije etapp skall leda till en bestämd nivå, som i
princip motsvarar viss kompetens enligt läroplanerna för ungdomsskolan.
Därvid avses etapp 1 motsvara grundskolans högstadium samt etapperna 2
och 3 ett- och tvååriga resp. treåriga studiegångar i gymnasieskolan. Etapp
4 är en avslutande etapp i vissa mycket omfattande studiegångar i gymnasieskolan
inkl. högre specialkurser. Etapp 1 tillämpas fr. o. m. läsåret 1982/
83 och de återstående etapperna skall införas fr. o. m. läsåret 1983/84.
SÖ har föreslagit ett nytt system för fördelning av undervisningstimmar.
Förslaget utgår från det nyss nämnda etappsystemet. Föredragande statsrådet
räknar med att det först under våren 1983 kommer att föreligga ett
underlag för en fördelning enligt SÖ:s förslag. I propositionen hemställs
därför att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela undervisningstimmarna
inom komvux på de olika etapperna. Därvid avses den av utskottet i
det föregående tillstyrkta timfördelningen, vilken beräknats enligt hittills
tillämpad modell, få tjäna som riktlinje för vilket antal undervisningstimmar
som bör hänföras till de olika etapperna. Utskottet tillstyrker att
regeringen ges det begärda bemyndigandet.
UbU 1982/83:17
9
Statsbidrag till lokal skolutveckling beräknas f. n. endast under grundskol-
och gymnasieskolanslagen. Omfattningen av komvux och grundvux i
en kommun påverkar inte det belopp som utgår till kommunerna. Bidraget
skall dock användas inom såväl grundskolan och gymnasieskolan som
komvux och grundvux. I propositionen föreslås att bidrag till lokal skolutveckling
tas upp även under anslaget till kommunal vuxenutbildning. För
detta ändamål beräknas 7 193 000 kr. Statsbidrag till kommunerna till lokal
skolutveckling bör enligt förslaget fr. o. m. den 1 juli 1983 utgå med en viss
av regeringen bestämd procentsats av statsbidraget till komvux och grundvux.
Härvid bör enligt propositionen de principer som nu tillämpas för
gymnasieskolan i stort sett följas. Utskottet har ingen erinran mot vad som
föreslagits på denna punkt.
Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot vad som förordats under
anslaget och hemställer
1. att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1982/83:100 om undervisningstimmar i grundutbildning för
vuxna och i kommunal vuxenutbildning,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmark -nadsskäl så påkallar — öka antalet undervisningstimmar i kommunal
vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för
arbetslösa,
3. att riksdagen beträffande ett uttalande om prioritering av arbetsmarknadsinriktad
utbildning avslår motion 1982/83:948 yrkande
24,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela undervisningstimmama
inom kommunal vuxenutbildning på utbildningsetapper
i enlighet med vad som förordats i proposition 1982/83:100,
5. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 förordats
om bidrag till lokal skolutveckling,
6. att riksdagen till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 722 149000 kr.
5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Regeringen har
under punkt F 6 (s. 579-581) föreslagit riksdagen att till Undervisning för
invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 89 667 000 kr.
Motionerna
1982/83:663 av Gunnel Liljegren (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att tillvarata
flyktingars utbildning och yrkeserfarenhet.1
1 Yrkandet behandlas även i ett senare betänkande.
UbU 1982/83:17
10
1982/83:683 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
3 e) att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad svenskundervisning för hemarbetande invandrarkvinnor.
1
1982/83:849 av Karin Andersson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/
83:847 — såvitt nu är i fråga yrkas
4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om en intensifierad
svenskundervisning för invandrare med högre teoretisk utbildning i
anslutning till kommande proposition om svenskundervisning för invandrare.
1982/83:1610 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2 f) att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av
lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare, innebärande att det kommunala skolväsendet
åläggs hela ansvaret för svenskundervisning för invandrare.1
1982/83:2119 av Rolf Wirtén (fp) och Eric Hägelmark (fp) vari, såvitt nu
är i fråga, yrkas
1. att riksdagen beslutar om en reformerad undervisning i svenska för
invandrare (SFI) enligt motionens riktlinjer.
1982/83:2174 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
undervisningen i svenska för invandrare för budgetåret 1983/84 får omfatta
sammanlagt högst 400000 studietimmar, varav 40000 studietimmar lagbunden
undervisning,
13. att riksdagen beslutar att till Undervisning för invandrare i svenska
språket m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 72 667000
kr.
Utskottet
För undervisning i svenska språket med samhällsorientering får innevarande
budgetår disponeras högst 625000 studietimmar. Av dessa får
125 000 studietimmar användas för undervisning som är en följd av lagstiftning
(s.k. lagbunden undervisning) och 500000 studietimmar för övrig
invandrarundervisning. Därtill får högst 13000 studietimmar disponeras
för särskild samhällsundervisning inkl. studiecirklar i sömnad, matlagning
m. m.
1 budgetpropositionen föreslås en minskning av antalet undervisningstimmar
jämfört med vad som budgeterats för innevarande budgetår. Sålunda
förordas 50000 studietimmar för den lagbundna undervisningen och
1 Övriga yrkanden i motionen behandlas av arbetsmarknadsutskottet.
UbU 1982/83:17
11
437000 studietimmar för övrig undervisning. För s. k. särskild samhällsundervisning
beräknas medel för oförändrat 13000 studietimmar. Totalt sett
innebär förslaget en minskning från 638000 till 500000 studietimmar.
I motion 1982/83:2174 hävdas att de timantal som beräknats i budgetpropositionen
är för höga med hänsyn främst till nedgången i arbetskraftsinvandringen.
Motionärerna föreslår en begränsning till sammanlagt 400000
studietimmar, varav 40000 timmar lagbunden undervisning. Enligt motionen
innebär en sådan reducering av timantalet att anslagsbehovet minskar
med 17 milj. kr.
Enligt utskottets uppfattning är den verksamhetsvolym som ligger till
grund för regeringens anslagsberäkning lämpligt avvägd med hänsyn till
den kända och förväntade utvecklingen av verksamhetens omfattning.
Utskottet finnér därför inte anledning att tillstyrka förslaget i motion 1982/
83: 2174 om en ännu längre gående reducering av timantalet. Utskottet
föreslår att riksdagen avstyrker yrkandena 12 och 13 i motionen och
godkänner regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1983/84.
De övriga motioner utskottet behandlar under förevarande anslagspunkt
tar alla sikte på framtida förändringar av undervisningen för invandrare i
svenska språket (SFI). I motion 1982/83:2119 (yrkande 1) föreslås att
riksdagen beslutar om en reformerad SFI-undervisning i huvudsak enligt
den s.k. SFI-kommitténs (A 1978:07) förslag. Motion 1982/83:683 i nu
aktuell del tar upp frågan om förbättrad svenskundervisning för hemarbetande
invandrarkvinnor (yrkande 3e). Huvudmannaskapet för undervisningen
behandlas i motion 1982/83:1610 (yrkande 2f). Motionerna 1982/
83:849 och 1982/83:663, slutligen, avser såvitt nu är i fråga svenskundervisning
för invandrare med högre teoretisk utbildning.
SFI-kommittén, som haft i uppdrag att göra en översyn av svenskundervisningen
m. m. för invandrare, avlämnade i slutet av år 1981 sina överväganden
och förslag (SOU 1981:86 och 87). Frågan om en reformering av
SFI-verksamheten bereds enligt proposition 1982/83:100 (bil. 12) inom
regeringskansliet. Remissyttrandena över kommitténs förslag anges
uppvisa en splittrad bild, främst vad gäller frågan om huvudman för verksamheten.
Regeringen har mot denna bakgrund tillkallat en särskild beredningsgrupp
med uppdrag att skyndsamt bearbeta SFI-kommitténs och
remissinstansernas förslag och synpunkter.
Utskottet kan konstatera att samtliga nyss angivna motionsyrkanden
behandlar frågor som legat inom ramen för SFI-kommitténs arbete och
som därför kan förväntas bli föremål för prövning vid regeringens beredning
av kommitténs förslag. Enligt utskottets mening är det angeläget att
den beredning som pågår inom regeringskansliet utförs skyndsamt och att
regeringen snarast möjligt förelägger riksdagen de förslag beredningsarbetet
resulterar i. I avvaktan härpå bör riksdagen inte göra några särskilda
uttalanden med anledning av nu förevarande motioner. Utskottet föreslår
UbU 1982/83:17
12
alltså att riksdagen avslår motionerna 1982/83:663, 1982/83:683, 1982/
83:849, 1982/83:1610 och 1982/83:2119 i nu behandlade delar.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:2174 yrkandena 12 och 13 till Undervisning
för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 89667000 kr.,
2. att riksdagen beträffande utbildning i svenska avslår motion
1982/83:663 i denna del,
3. att riksdagen beträffande svenskundervisning för hemarbetande
invandrarkvinnor avslår motion 1982/83:683 yrkande 3 e,
4. att riksdagen beträffande svenskundervisning för invandrare
med högre teoretisk utbildning avslår motion 1982/83:849 yrkande
4,
5. att riksdagen beträffande huvudmannaskapet för svenskundervisning
för invandrare avslår motion 1982/83:1610 yrkande 2 f,
6. att riksdagen beträffande reformerad svenskundervisning för invandrare
avslår motion 1982/83:2119 yrkande 1.
6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under rubriken
Vissa gemensamma frågor (s. 557-560) föreslagit riksdagen att godkänna
vad som i propositionen förordats beträffande anslaget Lån till byggnadsarbeten
vid folkhögskolor.
Vidare har regeringen under punkt F 7 (s. 581-588) föreslagit riksdagen
att
1. godkänna vad som i propositionen har förordats om ändringar i
statsbidragsreglema,
2. bemyndiga regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— få anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor,
3. godkänna vad som i propositionen har förordats om vissa särskilda
regler om ålderskrav m. m. skall gälla permanent,
4. godkänna vad som i propositionen har förordats om folkhögskolans
undervisningsvolym,
5. till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 405 165 000 kr.
Motionerna
1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande inriktningen av folkhögskolan.
1982/83:954 av Lars Hjertén m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
UbU 1982/83:17
13
anförts om särskilt de rörelseägda folkhögskolornas svårigheter, speciellt
när det gäller att möjliggöra nödvändiga byggnadsinvesteringar.
1982/83:1353 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. anvisa ett förslagsanslag
av 405 165 400 kr.
1982/83:1365 av Lilly Hansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om förstärkta resurser till
alpina linjen vid Storumans folkhögskola.
1982/83:1385 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att landets folkhögskoleelever bör beredas försäkringsskydd
vid personskada eller sjukdom genom att folkhögskolornas
styrelser åläggs teckna försäkringar för eleverna och hemställer hos regeringen
om förslag härom,
2. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett med 2000000 kr. förhöjt förslagsanslag.
1982/83:1905 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen ger rörelsefolkhögskoloma möjlligheter att erhålla
statliga byggnadslån med låg ränta.
1982/83:1910 av Olle Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om självständighet
för Folkhögskolan i Nyköping.
Utskottet
Enligt folkhögskoleförordningen (1977:551) skall folkhögskola som förklarats
berättigad till statsbidrag ha till uppgift att främja allmän medborgerlig
bildning. Verksamheten vid folkhögskolan skall till innehåll och form
vara sådan att den ökar de studerandes medvetenhet om sina egna och
omvärldens villkor, vidgar deras förmåga att känna och uppleva samt
utvecklar deras kritiska omdöme, självständighet och samarbetsförmåga.
Den skall vidare öka deras möjligheter att vara skapande samt stärka deras
vilja och förmåga att i solidaritet med andra aktivt påverka arbetsliv och
samhälle. Under förutsättning att utbildningen uppfyller dessa villkor kan
folkhögskolan även ge yrkesinriktad utbildning, om än i begränsad omfattning.
I dag ges yrkesinriktad utbildning främst inom folkhögskolornas
fritidsledarlinjer.
Varje folkhögskola får inom ramen för de allmänna föreskrifterna själv
bestämma om sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och
kunskapsmässiga inriktning. Verksamheten skall bedrivas i en anda av
tolerans och respekt för oliktänkande samt utformas så att allsidighet i
undervisningen eftersträvas.
Med hänvisning till den här redovisade inledningen till folkhögskoleför -
UbU 1982/83:17
14
ordningen anser utskottet att riksdagen inte behöver göra något sådant
uttalande om folkhögskolans betydelse, inriktning, frihet m. m. som begärs
i motion 1982/83:948. Riksdagen bör således avslå yrkande 26 i motionen.
Ett nytt statsbidragssystem för folkhögskolorna infördes år 1977 (prop.
1976/77:55; UbU 1976/77:30, rskr 1976/77:318). Den nya konstruktionen
av statsbidraget innebär en friare resursanvändning vid skolorna och förenklar
det administrativa arbetet vid både skolorna och skolöverstyrelsen
(SÖ). I det nya statsbidragssystemet ersätter ett nytt schablonbidrag de
tidigare bidragen till lärarlöner, kringpersonal m.m. samt bidragen till
byggnadsarbeten och till finansiella kostnader (saneringsbidrag). Utöver
schablonbidraget finns övergångsvis ett tilläggsbidrag till byggnadsarbeten
kvar t. o. m. den 30 juni 1985 att fördelas till skolor som ansökt om
byggnadsbidrag före den 1 oktober 1976. Eftersom det särskilda byggnadsbidraget
tidigare hade fördelats endast till vissa folkhögskolor, främst
rörelsefolkhögskolor, kunde schabloniseringen innebära en försämring av
sådana folkhögskolors möjligheter att i fortsättningen finansiera byggnadsprojekt.
För att motverka detta inrättades en särskild lånefond för byggnadsarbeten
vid folkhögskolor. Räntan skulle vara densamma som för
statens övriga utlåningsfonder. Första året disponerade fonden 12 milj. kr.
Lån fick utgå med högst 55 % av kostnaderna för de byggnadsarbeten lånet
avsåg och inte överskrida 2 milj. kr. I förra årets budgetproposition redovisades
under reservationsanslaget Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
en reservation på närmare 34 milj. kr. Det fanns samtidigt ansökningar
om lån på sammanlagt 3,7 milj. kr. Mot denna bakgrund minskades reservationen
med 30 milj. kr. (prop. 1981/82:100, UbU 1981/82: 12, rskr 1981/
82:191).
I årets budgetproposition anförs att det särskilda anslaget Lån till byggnadsarbeten
vid folkhögskolor synes sakna egentlig betydelse. Därför förordas
att anslaget avskaffas. Riksdagen föreslås godkänna denna åtgärd.
I två motioner, 1982/83:954 och 1982/83:1905, behandlas folkhögskolornas
möjlighet att fa fördelaktiga lån till låg ränta till byggnadsarbeten. I
båda motionerna erinras om att det tidigare byggnadsbidraget motsvarade
ca 4% av det schablonbidrag som infördes år 1977. Motionärerna hävdar
att denna andel minskat sedan dess på grund av förändringar i beräkningsunderlaget
för schablonbidraget. Då byggnads- och renoveringskostnadema
dessutom ökat har situationen för främst rörelsefolkhögskoloma
blivit besvärlig. I motion 1982/83:954 yrkas att riksdagen skall ge detta till
känna för regeringen. I motion 1982/83:1905 begärs uttryckligen möjligheter
för rörelsefolkhögskoloma att få statliga byggnadslån till låg ränta.
Utskottet ser inte några möjligheter att i dagens statsfinansiella läge
erbjuda särskilt folkhögskolorna lån till låg ränta för att lösa deras byggnads-
och renoveringsproblem. För de lån med garanterad ränta som finns
för bostadsbyggande höjs f. ö. räntan successivt. Utskottet föreslår att
UbU 1982/83:17
15
riksdagen med det anförda avslår motionerna 1982/83:954 och 1982/
83:1905. Utskottet har inget att erinra mot att anslaget Lån till byggnadsarbeten
vid folkhögskolor avskaffas på de grunder som anförts i budgetpropositionen.
Med hänvisning till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att en
ram skall fastställas för undervisningsvolymen vid de statsunderstödda
folkhögskolorna. Volymen bör enligt föredragande statsrådet i princip
läggas fast vid den faktiska volymen budgetåret 1981/82 både totalt och för
vaije enskild folkhögskola. Om en folkhögskola inte kan utnyttja sin ram
bör SÖ fa besluta att de överblivna bidragsgrundande elevveckorna får
utnyttjas som bidragsunderlag vid någon annan folkhögskola. Den totala
ramen får dock inte ökas genom sådana omfördelningar. SÖ föreslås
dessutom få disponera ytterligare 10000 bidragsgrundande elevveckor.
Denna extra kvot skall SÖ kunna fördela exempelvis till sådana skolor som
av olika skäl, t. ex. om- eller nybyggnation, tillfälligt dragit ned sin verksamhet
budgetåret 1981/82. Den extra resursen skall också kunna användas
för skolor som t. ex. nyligen blivit självständiga och successivt håller
på att bygga upp sin verksamhet med långa kurser.
Ytterligare ett exempel på användning av den extra kvoten nämns. Detta
exempel avser de folkhögskolor som fick särskilda statsbidragsvillkor
fr. o. m. innevarande budgetår under förutsättning att de delades, nämligen
Mariannelunds folkhögskola och dess externa verksamhet vid Viebäcksskolan
och Nordens folkhögskola Biskops-Arnö och dess externa verksamhet
vid Skeppsholmens folkhögskola, Sjöfolkhögskolan. Det ankom på
huvudmännen för Mariannelunds folkhögskola och Nordens folkhögskola
Biskops-Arnö att avgöra om resp. skola skulle delas på dessa särskilda
statsbidragsvillkor. Huvudmannen för Mariannelunds folkhögskola har
beslutat om självständighet för Viebäcksskolan som har samma huvudman.
Däremot bedrivs verksamheten vid Skeppsholmens folkhögskola,
Sjöfolkhögskolan - som har annan huvudman än moderskolan - även
budgetåret 1982/83 som extern verksamhet inom ramen för den totala
verksamheten vid Nordens folkhögskola Biskops-Arnö. 1 budgetpropositionen
föreslår regeringen att Skeppsholmens folkhögskola, Sjöfolkhögskolan,
skall bli självständig fr. o. m. budgetåret 1983/84 och att de fyra
aktuella folkhögskolorna skall få samma statsbidragsvillkor som övriga
statsbidragsberättigade folkhögskolor i landet. Den förordade begränsningen
av alla folkhögskolors verksamhet budgetåret 1983/84 till den faktiska
volymen budgetåret 1981/82 skall också gälla dessa fyra skolor.
Enligt föredragande statsrådet omfattade verksamheten vid Mariannelunds
folkhögskola budgetåret 1981/82 totalt 11093 elevveckor, varav 5 336
avsåg Viebäcksskolan. Vid Nordens folkhögskola Biskops-Arnö var den
totala volymen 5053, varav 2140 avsåg Skeppsholmens folkhögskola,
Sjöfolkhögskolan.
UbU 1982/83:17
16
Utskottet vill med anledning av förslagen om undervisningsvolym anföra
följande.
Med hänvisning till att besparingar måste göras även på vuxenutbildningens
område framhölls år 1981 i proposition 1980/81:100 att huvudmännen
för folkhögskolorna noga borde pröva omfattningen av verksamheten
och undvika en expansion. Riksdagen hade inget att invända mot detta
uttalande (UbU 1980/81:35 p. 1, rskr 1980/81:389). Utskottet har inte
något att erinra mot att en ram fastställs för verksamheten vid folkhögskolorna
budgetåret 1983/84 eller mot att denna ram begränsar verksamheten
till den faktiska volymen budgetåret 1981/82 kompletterad med den föreslagna
extra kvoten om 10000 elevveckor till SÖ:s disposition. Utskottet
anser också att riksdagen bör godkänna att Skeppsholmens folkhögskola,
Sjöfolkhögskolan, fr. o. m. budgetåret 1983/84 får statsbidrag som självständig
folkhögskola enligt 83 § folkhögskoleförordningen och att dessa
statsbidragsregler skall gälla även för de redan självständiga Mariannelunds
folkhögskola, Viebäcksskolan och Nordens folkhögskola BiskopsArnö.
Utskottet har erfarit att den i proposition 1982/83:100 föreslagna
delningen av Nordens folkhögskola Biskops-Amö och begränsningen av
denna skolas undervisningsvolym till den undervisning som läsåret 1981/82
varit förlagd på Biskops-Amö kan komma att medföra avsevärda problem
för skolans fortsatta verksamhet. Skolan har tidigt planerat och utgått från
att den inom sin totala volym skulle kunna ersätta den av skolan stödda
externa verksamheten på Skeppsholmen - som har annan huvudman —
med egen verksamhet av annat slag förlagd till Biskops-Amö. Utskottet
utgår från att SÖ beaktar Nordens folkhögskolas behov vid fördelningen
av den extra kvoten om 10000 elevveckor.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner
vad som förordats i budgetpropositionen om folkhögskolornas undervisningsvolym
budgetåret 1983/84.
1 anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 anmäler SÖ att framställningar
om inrättande av självständiga folkhögskolor kommit in från
fem olika organisationer, däribland från Stiftelsen Nyköpings folkhögskola.
SÖ har dock avstått från att föra fram förslag om någon av dessa fem
och för budgetåret 1983/84 prioriterat fullt statsbidrag som självständiga
folkhögskolor till Mariannelunds folkhögskola, Viebäcksskolan, Nordens
folkhögskola Biskops-Arnö och Skeppsholmens folkhögskola, Sjöfolkhögskolan.
I motion 1982/83:1910 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
att Stensunds folkhögskolas Nyköpingsavdelning bör få statsbidrag som
självständig folkhögskola. Motionärerna redovisar Nyköpingsavdelningens
omfattning och mångåriga verksamhet samt att TBV Södermanland,
Nyköpingsortens ABF samt LO-sektionen i Södra Södermanland bildat en
stiftelse för att överta verksamheten i Nyköping och driva den som Nykö
-
UbU 1982/83:17
17
pings folkhögskola. Denna folkhögskola skulle bli den första där TBV är
delaktig i huvudmannaskapet.
Utskottet anser att frågan om självständighet för Nyköpings folkhögskola,
som motsvarar ungefär hälften av Stensunds folkhögskolas totala
volym om ca 8000 elevveckor per år, får prövas i vanlig ordning i det
kommande budgetarbetet inför budgetåret 1984/85. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion 1982/83:1910.
Sedan budgetåret 1980/81 anordnas korta anpassningskurser vid folkhögskolor
för synskadade och i anslutning härtill heminstruktörsutbildning.
För de extra kostnader som är förknippade med dessa kurser anvisades
4,3 milj. kr. budgetåret 1980/81 och 4515000 kr. innevarande budgetår.
Vid medelsberäkningen föreslås i budgetpropositionen - i enlighet med
SÖ:s anslagsframställning - ett oförändrat belopp.
I motion 1982/83:1353 yrkas att anslaget till driften av folkhögskolor
skall höjas med 400000 kr. för att bidraget till anpassningskurser för
synskadade och heminstruktörskurser skall kunna höjas. Höjningen motiveras
med att bidraget måste få behålla sitt realvärde och med att flera
skolor nu bedriver sådan verksamhet.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1353 bör
anvisa de av SÖ i anslagsframställningen begärda och av regeringen föreslagna
medlen för anpassningskurser för synskadade m. m.
Riksdagen bör enligt motion 1982/83:1365 ge regeringen till känna att
100000 kr. bör tillföras Storumans folkhögskola för kostnader i samband
med skolans externa verksamhet med en alpin linje förlagd till Tärnaby.
Denna treåriga linje är upplagd så att dess teoretiska innehåll ungefär
motsvarar gymnasieskolans tvååriga sociala linje till vilket kommer träning
i utförsåkning. Den alpina sporten kräver individualiserad träning, vilket
enligt motionärerna motiverar ett extra bidrag.
Teoretiska studier kombinerade med träning i olika idrottsgrenar förekommer
vid flera folkhögskolor. Det ingår i folkhögskolans frihet att välja
uppläggning av kurserna och att inom givna ramar disponera statsbidraget
för den utbildning och på det sätt som folkhögskolan väljer. Det är enligt
utskottets mening inte rimligt att bland alla de idrottslinjer som finns vid
folkhögskolorna bevilja viss linje extra stöd. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motion 1982/83: 1365.
Enligt motion 1982/83:1385 skall riksdagen anvisa 2 milj. kr. under
anslaget till driften av folkhögskolor utöver vad som föreslås i budgetpropositionen
att användas till försäkring av folkhögskoleeleverna mot personskada
och sjukdom (yrkande 2). Folkhögskolornas styrelser bör åläggas
att teckna sådana försäkringar och regeringen bör förelägga riksdagen
förslag härom (yrkande 1).
Studiestödsutredningen (U 1975: 16) föreslog i sitt betänkande (Ds U
1981:11) Studiestöd en form av sjukförsäkring för studerande som är 16—
UbU 1982/83:17
18
19 år och har studiehjälp, för vissa studerande med studiehjälp som fyllt 18
år och har sin ekonomi skild från föräldrarna samt för studerande över 19
år som har studiemedel. Utredningen föreslog också införande av en
personskadeförsäkring av studerande i skolor som berättigar till studiehjälp
och studiemedel. Elever vid folkhögskolor omfattas således av förslagen.
Utredningens förslag bereds f. n. inom regeringskansliet och en
proposition planeras föreläggas riksdagen under våren 1983.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/
83:1385.
Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningama i övrigt
under anslaget och föreslår att riksdagen anvisar de av regeringen begärda
medlen. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner vad som i övrigt
har förordats under detta anslag.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande uttalande om folkhögskolornas betydelse,
inriktning, frihet m. m. avslår motion 1982/83:948 yrkande
26,
2. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 förordats
beträffande anslaget Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor,
3. att riksdagen beträffande uttalande om lån till låg ränta för byggnadsarbeten
vid folkhögskolor m. m. avslår motionerna 1982/
83:954 och 1982/83:1905,
4. att riksdagen beträffande statsbidrag som självständig folkhögskola
till Skeppsholmens folkhögskola, Sjöfolkhögskolan, godkänner
vad som förordats i proposition 1982/83:100,
5. att riksdagen beträffande statsbidrag till Mariannelunds folkhögskola,
Viebäcksskolan och Nordens folkhögskola Biskops-Arnö
godkänner vad som förordats i proposition 1982/83:100,
6. att riksdagen beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
godkänner vad som förordats i proposition 1982/83:100,
7. att riksdagen beträffande uttalande om statsbidrag som självständig
folkhögskola för Stensunds folkhögskolas Nyköpingsavdelning
avslår motion 1982/83:1910,
8. att riksdagen beträffande ändringar i statsbidragsreglema i övrigt
godkänner vad som förordats i proposition 1982/83:100,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar — få anordna vissa kurser för arbetslös
ungdom på folkhögskolor,
10. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 förordats
om att vissa särskilda regler om ålderskrav m. m. skall
gälla permanent,
UbU 1982/83:17
19
11. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1353, 1982/83:1365 och 1982/
83: 1385 till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 405 165000 kr.
7. Bidrag till viss central kursverksamhet. Regeringen har under punkt F 8
(s. 588-590) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att 33 000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84 används till att
finansiera anslaget,
2. godkänna vad som i propositionen har förordats om ändringar i
statsbidragsreglerna,
3. till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1983/84
anvisa ett anslag av 33000000 kr.
Motionerna
1982/83:593 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
anhålla att regeringen framlägger förslag om statsbidrag till de konsumentkooperativa
organisationernas kursverksamhet.
1982/83:1350 av Lars Ahlström m. fl. (m, c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att bidragsberättigad kurs även kan omfatta
mindre än 5 dagar,
2. att riksdagen beslutar att bidraget per organisation för budgetåret
1983/84 bör fastställas till den genomsnittliga procentuella andel av det
totala bidrag som beviljats till resp. organisation de senaste tre åren.
1982/83:2174 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
14. att riksdagen beslutar att uttala att anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet successivt skall avvecklas,
15. att riksdagen beslutar att godkänna att 24750000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1983/84 används för att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,
16. att riksdagen beslutar att till Bidrag till viss central kursverksamhet
för budgetåret 1983/84 anvisa ett anslag av 24750000 kr.
Utskottet
Fr. o. m. budgetåret 1970/71 utgår statsbidrag till löntagarorganisationerna
för deras centrala kursverksamhet. Vidare utgår numera motsvarande
bidrag till central kursverksamhet inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges
fiskares riksförbund samt Sveriges hantverks- och industriorganisation
- Familjeföretagen. För budgetåret 1982/83 utgår statsbidrag för högst lika
många kurser som har redovisats för budgetåret 1980/81. Anslaget finansieras
i sin helhet genom medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften.
UbU 1982/83:17
20
Regeringens förslag till medelsanvisning för nästa budgetåret innebär en
treprocentig uppräkning av anslaget. I motion 1982/83:2174 hävdas att
organisationerna själva bör svara för kostnaderna för sin kursverksamhet.
Förevarande anslag bör därför successivt avvecklas. Som ett första steg i
avvecklingen föreslår motionärerna att det av regeringen för nästa budgetår
beräknade anslagsbeloppet om 33000000 kr. reduceras med 25% eller
med 8250000 kr. Sistnämnda belopp bör enligt motionärerna tillföras
anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.
Enligt utskottets uppfattning är det statliga stödet till central kursverksamhet
betydelsefullt för de bidragsberättigade organisationerna. Utskottet
finner inte anledning förorda en avveckling och reducering av statsbidraget
i enlighet med yrkandena 14, 15 och 16 i motion 1982/83:2174.
Utskottet avstyrker alltså dessa motionsyrkanden och föreslår att riksdagen
för nästa budgetår anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet.
Statsbidrag för central kursverksamhet utgår enligt tämligen detaljerade
bestämmelser som finns angivna i förordningen (1970:272) om statsbidrag
till löntagarorganisationernas centrala verksamhet. 1 budgetpropositionen
föreslås att statsbidraget fr. o. m. 1983/84 skall utgå i form av ett fast bidrag
per organisation. Sålunda erhållet belopp bör enligt förslaget vaije organisation
själv få disponera för central kursverksamhet enligt nämnda förordning
på det sätt som organisationen finner lämpligast, och den nu gällande
detaljregleringen bör avskaffas. Enligt propositionen bör bidraget per organisation
för budgetåret 1983/84 fastställas av regeringen till den genomsnittliga
procentuella andel av det totala bidraget som utgått till resp.
organisation under de senaste tre budgetåren.
I motion 1982/83:1350 (yrkande 2) kritiseras den föreslagna fördelningsmetodiken
eftersom den anses medföra nackdelar för de bidragsberättigade
näringslivsorganisationerna. Eftersom dessa av olika skäl - de olika
detaljbestämmelserna anges vara några - inte kunnat utnyttja bidragen
fullt ut skulle den i propositionen förordade beräkningsgrunden ge organisationerna
ett mindre fast bidrag än om fördelningen grundats på det
belopp som beviljats resp. organisation under de senaste tre åren.
Enligt vad utskottet inhämtat är den av skolöverstyrelsen tillämpade
metoden för fördelning av statsbidraget inte sådan att något ”beviljat”
belopp fastställs före kursernas genomförande. Bidrag för kurser rekvireras
av organisationerna halvårsvis i efterskott och bidragsbeloppets storlek
blir beroende av redovisat antal kurser, antal kursdeltagare samt kostnader
för resor, kost och logi. Då den av motionärerna förordade beräkningsgrunden
således inte synes praktiskt genomförbar avstyrker utskottet yrkande
2 i motion 1982/83:1350. Utskottet har för sin del inte funnit anledning
till erinran mot den i propositionen angivna fördelningsgrunden.
Bidragsberättigad kurs skall omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga
om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång
uppdelas på flera kurstillfällen, sammanlagt minst fem kursdagar. I propo
-
UbU 1982/83:17
21
sitionen föreslås inte någon ändring av statsbidragsbestämmelserna i detta
hänseende.
I motion 1982/83:1350 (yrkande 1) hävdas att femdagarsregeln bör avskaffas.
Den anges nämligen medföra svårigheter för de i motionen avsedda
organisationerna att utnyttja bidraget för olika typer av förtroendemannakurser.
Utskottet behandlade förra året (UbU 1981/82:21) ett motionsyrkande
med samma innebörd som det nu framställda och erinrade då om att
gällande bestämmelser inte förhindrar att en kurs delas upp på exempelvis
två veckoslut. Vidare framhöll utskottet att kurs, för att vara bidragsberättigad,
till inte obetydlig del skall avse utbildning i allmänna ämnen, t. ex.
nationalekonomi och matematik, och att därför en minskning av antalet
kursdagar skulle äventyra syftet med den statsunderstödda verksamheten.
Av nämnda skäl avstyrkte utskottet det då aktuella motionsyrkandet.
Utskottet finner inte anledning ändra ståndpunkt i frågan och avstyrker
därför yrkande 1 i motion 1982/83:1350.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i budgetpropositionen
förordats om ändringar i statsbidragsreglerna.
I motion 1982/83:593 hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag om statsbidrag till de konsumentkooperativa organisationernas
kursverksamhet.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att de konsumentkooperativa
organisationernas utbildningsverksamhet utgör ett viktigt led i en allmän
strävan att demokratisera samhälle och näringsliv. Det finns därför enligt
utskottets mening anledning att närmare pröva förutsättningarna att inom
ramen för tillgängliga medel för central kursverksamhet rymma bidrag
även till de konsumentkooperativa organisationerna. Regeringen bör enligt
utskottets mening göra en sådan prövning i samband med budgetarbetet
för budgetåret 1984/85. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1982/
83:593.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande en successiv avveckling av anslaget
avslår motion 1982/83:2174 yrkande 14,
2. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:2174 yrkande 15 godkänner att
33000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1983/84 används till att finansiera
anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,
3. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:2174 yrkande 16 till Bidrag till viss
central kursverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag
av 33000000 kr.,
UbU 1982/83:17
22
4. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1350 godkänner vad
som i proposition 1982/83:100 förordats om ändringar i statsbidragsreglerna,
5. att riksdagen beträffande bidrag till de konsumentkooperativa
organisationernas centrala kursverksamhet som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion
1982/83: 593.
8. Bidrag till kontakttolkutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt F 9 (s. 590-591) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 4663000 kr.
Stockholm den 10 mars 1983
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson
(vpk), Larz Johansson (c) och Ingvar Johnsson (s).
Reservationer
1. Bred utbildning i datafrågor (punkt 1, mom. 2 och 3)
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Den kortfattade”
och på s. 6 slutar ”till ungdomsorganisationerna” bort ha följande
lydelse:
Som framgår av det föregående och som likaledes framhållits i motion
1982/83:1669 har de bidrag som datadelegationen haft att fördela varit
mycket eftersökta. För folkrörelser, organisationer och studieförbund
måste det emellertid innebära betydande olägenheter att behöva avdela
personella och ekonomiska resurser för kortsiktiga åtgärder under ett år i
ett samarbete med statsmakterna för att nästa budgetår eventuellt behöva
omdirigera sina resurser till ett annat samarbetsområde. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att varken bidragsmottagare eller samhälle är
betjänta av att de selektiva statsbidragen på detta sätt ges en styrande
effekt. Av nu anförda skäl och med hänsyn till vad i övrigt uttalas i motion
1982/83:1669 föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1982/
83:1674 (del av yrkande 1) som sin mening ger regeringen till känna att
UbU 1982/83:17
23
statligt stöd till bred utbildning i datafrågor skall utgå även nästa budgetår.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med ett preciserat förslag
härom i tilläggsbudgetproposition. Det bör i sammanhanget noteras att
datadelegationen framfört till regeringen att det är av vikt att studieförbunden
också för budgetåret 1983/84 tilldelas medel för att genomföra bred
utbildning i datafrågor, så att kontinuiteten i den verksamhet som inleds
innevarande budgetår säkras.
Utskottet är ense med motionärerna om att ungdomsorganisationerna
har en viktig roll när det gäller att diskutera och informera om datafrågor
inte minst av den anledningen att det första mötet med elektroniken som
många ungdomar i dag får uppleva är i form av dataspel m. m. Utbildning
och information i datafrågor är emellertid inte någon huvuduppgift för
ungdomsorganisationerna. Därför krävs det, som framhålls i motion 1982/
83:1669, särskilt stöd för att dessa organisationer skall kunna fullgöra sin
del av denna viktiga verksamhet. Särskilt angeläget är det att organisationerna
kan stödja verksamhet som syftar till att engagera flickor i utbildningen.
Enligt utskottets mening bör - med bifall till denna del av yrkande
1 i motion 1982/83:1674 - en del av de medel som satsas på bred utbildning
i datafrågor reserveras för ungdomsorganisationerna.
dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande bred utbildning i datafrågor med bifall
till motion 1982/83:1674 yrkande 1 i denna del och med anledning
av proposition 1982/83:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
3. att riksdagen beträffande ungdomsorganisationernas roll i datautbildningen
med bifall till motion 1982/83:1674 yrkande 1 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. (punkt 5, mom. 1)
Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 böljar ”Enligt
utskottets” och slutar ”budgetåret 1983/84” bort ha följande lydelse:
Utskottet har liksom motionärerna noterat att såväl antalet deltagare
som antalet studietimmar fortlöpande har minskat under en följd av år.
Denna utveckling torde främst hänga samman med nedgången i arbetskraftsinvandringen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de i
propositionen beräknade timtalen är för höga. Riksdagen bör vid medelsanvisningen
utgå från att undervisningen får omfatta högst de timtal som
förordas i yrkande 12 i motion 1982/83:2174 och med bifall till yrkande 13 i
motionen anvisa ett förslagsanslag av 72667000 kr.
UbU 1982/83:17
24
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2174 yrkandena 12
och 13 och med anledning av proposition 1982/83:100 till Undervisning
för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 72667000 kr.,
3. Medelsberäkningen avseende anpassningskurser för synskadade (punkt 6,
mom. 11)
Jörgen Ullenhag (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 böljar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”synskadade m. m." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är oacceptabelt att de
synskadade skall drabbas av en jämförelsevis större åtstramning än vad
som gäller för många andra grupper inom utbildningssektom. Därför bör
bidraget till anpassningskurser för synskadade och för heminstruktörskurser
inte vara oförändrat nästa budgetår utan räknas upp med 400000 kr.
i enlighet med motion 1982/83:1353. Anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. bör således höjas med detta belopp.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100. med
bifall till motion 1982/83:1353 och med avslag på motionerna
1982/83:1365 och 1982/83: 1385 till Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
405565000 kr.
4. Medelsberäkningen avseende försäkring av folkhögskoleelever (punkt 6,
mom. 11)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Mot denna”
och slutar ”motion 1982/83: 1385” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om försäkring av folkhögskoleeleverna bör få
en lösning redan budgetåret 1983/84.1 avvaktan på resultatet av beredningen
av studiestödsutredningens betänkande bör frågan lösas budgetåret
1983/84 på det sätt som föreslås i motion 1982/83:1385 oavsett vilken
utformning en studerandeförsäkring kan få de följande åren. Till denna
senare fråga får utskottet återkomma när regeringens förslag föreligger.
Riksdagen bör således med bifall till motion 1982/83:1385 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna att riksdagen snarast bör föreläggas
förslag om utformning av försäkring av folkhögskoleeleverna budgetåret
1983/84. Riksdagen bör vidare med bifall till yrkande 2 i motion 1982/
UbU 1982/83:17
25
83:1385 anvisa 2 milj. kr. utöver vad som föreslås i proposition 1982/
83:100 beträffande förslagsanslaget Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83: 100, med
bifall till motion 1982/83:1385 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1982/83:1353 och 1982/83: 1365 till Bidrag till driften
av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 407 165000 kr. samt med bifall till motion 1982/
83:1385 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om försäkring budgetåret 1983/84 av folkhögskoleelever.
5. Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 7, mom. 1, 2 och 3)
Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”begärda anslagsbeloppet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion 1982/83:2174 framförda uppfattningen att
det statsfinansiella läget är sådant att resurserna inom utbildningsområdet
måste koncentreras till sådant som är oundgängligen nödvändigt. Från
denna utgångspunkt bör statsbidraget till central kursverksamhet successivt
avvecklas och, som motionärerna föreslår, det i propositionen föreslagna
anslagsbeloppet för nästa budgetår räknas ned till 24750000 kr.
Med det anförda tillstyrker utskottet nu förevarande yrkanden i motion
1982/83:2174.
dels att utskottets hemställan under 1, 2 och 3 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
avveckling av anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,
2. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 15 och
med anledning av proposition 1982/83:100 godkänner att
24750000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84 används till att
finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,
3. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 16 och
med anledning av proposition 1982/83: 100 till Bidrag till viss
central kursverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag
av 24750000 kr.,
UbU 1982/83:17
26
6. Bidrag till de konsumentkooperativa organisationernas centrala kursverksamhet
(punkt 7, morn. 5)
Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m). Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 böljar ”Utskottet
anser” och slutar ”motion 1982/83:593” bort ha följande lydelse:
Utskottet, som avstyrkt ett likalydande motionsyrkande vid två tidigare
tillfällen (UbU 1979/80:23 och 1980/81:18), anser nu liksom då att största
återhållsamhet måste iakttas när det gäller nya statsfinansiella åtaganden.
Om kretsen av bidragsberättigade organisationer utvidgas kommer detta
sannolikt att medföra ytterligare anspråk på medel under anslaget. Därtill
kan fogas att den av utskottet godkända beräkningsgrunden för fördelningen
av statsbidraget torde försvåra bidragsgivning till nytillkommande organisationer.
Riksdagen bör av anförda skäl avslå motion 1982/83:593.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande bidrag till de konsumentkooperativa
organisationernas centrala kursverksamhet avslår motion 1982/
83:593.
Särskilt yttrande
Bred utbildning i datafrågor (punkt 1, mom. 2 och 3)
Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:
Med anledning av regeringens förslag i proposition 1981/82:123 om
samordnad datapolitik framförde moderata samlingspartiet i motion 1981/
82:2398 som sin uppfattning att det var mera angeläget att avsätta medel
för information om den personliga integriteten och den enskildes rättigheter
i dataregistreringssammanhang än för den utbildningsinsats regeringen
förordade. I motionen föreslogs därför att riksdagen skulle avslå förslaget i
propositionen att under ett nytt reservationsanslag, benämnt Bred utbildning
i datafrågor, för budgetåret 1982/83 anvisa 10 milj. kr. Riksdagen biföll
emellertid regeringens förslag om medelsanvisning. Vi vidhåller vår uppfattning
i fråga om det statliga stödets inriktning men kan under förhandenvarande
omständigheter ansluta oss till vad utskottet under punkt 1 i detta
betänkande anfört om bred utbildning i datafrågor.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983