Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande

1982/83:17

om vissa anslag till vuxenutbildning (prop. 1982/83:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1982/83: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnit­tet Vuxenutbildning mbriken Vissa gemensamma frågor och punkterna F 2—F 4 och F 6—F 9 jämte motioner.

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under mbriken Vissa gemen­samma frågor (s. 557—560) föreslagit riksdagen att

2. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande anslaget Bred utbildning i datafrågor.

(Hemställan 1 behandlas under punkt 6 i detta betänkande.)

Motionerna

1982/83:1355 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en uppbyggnadsplan för utbildningsradion (UR) framläggs i kommande budgetproposition innebärande överföring av i mo­fionen exemplifierade uppgifter till UR i syfte att minska statens utgifter på utbildningsområdet.

1982/83:1674 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari - med hänvisning till vad som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen 1982/83:1669 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts rörande fortsatt bred utbildning i datafrågor under budgetåret 1983/84 samt ungdomsorganisationernas roll i denna.

1982/83:1904 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast utreder frågan om datautbildning i gmnd- och gymnasieskolan och inom vuxen- och läramtbildningen.'

Utskottet

I budgetpropositionen understryks behovet av samband mellan alla slag av utbildningspolitiska insatser. Vad beträffar vuxenutbildningen erinrar föredragande statsrådet särskilt om betydelsen av att möjligheterna till samverkan mellan den kommunala vuxenutbildningen, gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen tas till vara.

I motion 1982/83:1355 noteras att Utbildningsradions roll inte behandlas

' Yrkandet behandlas även i ett senare betänkande. 1    Riksdagen 1982/83. 14 saml. Nr 17

UbU 1982/83:17

 

UbU 1982/83:17                                                        2

i detta sammanhang. Enligt motionärerna är det i nuvarande ekonomiska situation ytterst angeläget att de resurser som står till förfogande inom utbildningsområdet används så effektivt som möjligt. De anser att bety­dande besparingar skulle kunna åstadkommas om Utbildningsradions möj­ligheter att tillhandahålla eterburen undervisning utvecklades. En allmän utgångspunkt för motionen är således att samhällets kostnader för andra utbildningsinsatser därigenom skulle sänkas. Motionärerna föreslår att riksdagen begär att regeringen lägger fram en uppbyggnadsplan för Utbild­ningsradion i kommande budgetproposition i syfte att göra vissa besparing­ar på andra utbildningsområden. Den i mofionen förordade utbyggnaden av verksamheten avser utbildningsinsatser bl.a. inom gymnasieutbildning och högskoleutbildning samt inom kommunal vuxenutbildning. Utskottet vill med anledning av mofionsyrkandet anföra följande.

Utbildningsradion producerar program för förskolan, ungdomsskolan och vuxenutbildningen och, i mindre omfattning, för högskolan. Enligt proposition 1975/76: 110 om radio och television i utbildningsväsendet, vilken låg till gmnd för riksdagsbeslutet om Utbildningsradions tillkomst, skall vuxenutbildningen, jämte förskola, prioriteras. Produktionen för vux­enutbildningen bör till sin huvuddel avse program som kan användas i studiecirklar. Vid sidan härav bör också behovet av ljud- och bildprogram för t. ex. arbetsmarknadsutbildning och kommunal vuxenutbildning upp­märksammas. Sveriges Utbildningsradio akfiebolag ingår i en koncern med Sveriges Radio aktiebolag som moderbolag. Gmndläggande bestämmelser för företaget ges i de lagar och avtal inom radio- och tv-området som är tillämpliga på Utbildningsradions verksamhet.

Motionärerna förespråkar som utskottet ser det en delvis mycket långt­gående omfördelning av uppgifterna mellan olika utbildningsanordnare. De förändringar som förordas skulle i fundamentala avseenden påverka verk­samheten inom exempelvis studieförbunden och den kommunala vuxenut­bildningen. Flera av de i motionen väckta förslagen fömtsätter också en avsevärd styrning av Utbildningsradions verksamhet. Programföretagets ställning, sådan den är reglerad i lagar och avtal samt genom riksdagsbe­slut, innebär emellertid att företaget är helt självständigt i sina programbe­slut. Utskottet finner inte anledning förorda någon ändring av de principer som reglerar programverksamheten. Däremot delar utskottet motionärer­nas uppfattning att av företaget producerade ljud- och bildprogram kan fylla en väsenfiig uppgift inom olika delar av utbildningsväsendet. De utvecklingsmöjligheter som finns och den nya teknik som växer fram bör därför självfallet nytfiggöras. I vilken omfattning ljud- och bildprogram skall användas i undervisningen måste dock liksom hittills beslutas utan styrning av statsmaktema. Utskottet utgår också från att Utbildningsra­dions roll uppmärksammas i den mer långsiktiga avvägningen mellan olika utbildningsinsatser.

Med hänvisning fill det anförda avstyrker utskottet motion 1982/ 83:1355.

 

UbU 1982/83:17                                                        3

Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:123, UbU 1981/82:28 och 38, rskr 1981/82:375) har ett reservafionsanslag av 10 milj. kr. anvisats budget­året 1982/83 för bred utbildning i datafrågor. Verksamheten är av försöks­karaktär och har tillkommit efter förslag från datadelegafionen, som också beslutar om användningen av 4 milj. kr. ur anslaget. Återstoden används efter beslut av skolöverstyrelsen (SÖ) för tilläggsbidrag till vissa studie­cirklar som behandlar datafrågor.

1 proposition 1982/83: 100 framhålls att verksamheten med bred utbild­ning i datafrågor nyligen och endast delvis har kommit i gång. Det finns därför enligt föredragande statsrådet ännu inte underlag för att bedöma behovet av ytterligare medel för eventuell fortsatt försöksverksamhet. Statsrådet räknar emellertid med att anslagsmedlen inte i sin helhet kom­mer att förbrukas under innevarande budgetår. I anslutning härtill erinras om att anslaget är reservationsvis betecknat, varför anslagna medel som inte förbmkats vid utgången av budgetåret 1982/83 kan användas senare.

Mot den angivna bakgmnden har föredragande statsrådet inte varit beredd att föreslå att ytterligare medel anslås för bred utbildning i datafrå­gor utan förklarar sig ha för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga vid ett senare tillfälle. Vidare meddelas att datadelegationen fått i uppdrag att senast den I maj 1983 redovisa hur delegationen har fördelat de medel som den beslutar om. Det är då enligt statsrådet lämpligt att delega­tionen också redovisar sin bedömning av om något ytterligare medelsbe­hov för särskilda insatser på detta område föreligger efter budgetåret 1982/ 83. I proposifionen begärs riksdagens godkännande av vad som förordats beträffande bred utbildning i datafrågor.

I mofiveringen tUl yrkande 1 i mofion 1982/83: 1674 framhålls att intres­set för datafrågor är stort, men att det tar tid innan insatserna får ett brett genomslag. Motionärerna anser att satsningen på bred utbildning i datafrå­gor riskerar att bh mindre om inte klara besked kan ges till dem som fömtsätts ansvara för utbildningen. De menar därför att regeringen — i avvaktan på datadelegationens bedömning - redan i budgetpropositionen borde ha klargjort regeringens avsikt att fortsätta bidragsgivningen och att i tilläggsbudget återkomma med detaljerat förslag avseende bred utbildning i datafrågor. Vidare understryker motionärerna att ungdomsorganisatio­nerna har en viktig roll när det gäller att i sin verksamhet diskutera och informera om datafrågor. Enligt motionen krävs det ett särskilt stöd till dessa organisationer för att de skall kunna fullgöra sin del av utbUdnings-och informationsinsatserna inom dataområdet. Motionärerna förordar där­för att en del av de medel som satsas på bred utbildning i datafrågor reserveras för ungdomsorganisationerna.

Utskottet erinrar om att utbildningsutskottet vid sin behandling våren 1982 av förslaget i proposifion 1981/82:123 om ett reservationsanslag fill bred utbildning i datafrågor hade att ta ställning fill motionsyrkanden om mera långsiktiga satsningar på bred allmänutbildning. Utskottet förklarade ti    Riksdagen 1982/83. 14 samt. Nr 17

 

UbU 1982/83:17                                                        4

sig då medvetet om att ett budgetår är en kort period när det gäller att föra ut kunskaper till en bred allmänhet på ett så tekniskt och i övrigt kompH-cerat område som datateknikens. Med hänsyn till att verksamheten ännu inte hade kommit i gång och till att anslaget Bred utbildning i datafrågor föreslogs bli uppfört på riksstaten som ett reservationsanslag ville utskot­tet emellertid inte förorda att riksdagen vid detta tillfälle närmare uttalade sig om omfattningen av och medelsbehovet för den breda datautbildningen efter budgetåret 1982/83. Utskottet fömtsatte emellertid att regeringen noga följde utveckHngen och återkom till riksdagen när erfarenheter av utbildningen vunnits. Med dessa motiveringar avstyrktes då föreliggande motionsyrkanden, vilka också avslogs av riksdagen.

Utskottet vill med anledning av det nu förevarande yrkandet i motion 1982/83:1674 något beröra hur anslaget Bred utbildning i datafrågor an­vänts under budgetåret 1982/83.

SÖ har i enlighet med av regeringen utfärdade bestämmelser disponerat 6 milj. kr. att användas för studiecirklar i datafrågor. Därvid har till sådana studiecirklar som behandlar såväl datateknik som användningen av tekni­ken och konsekvenserna av denna för enskilda människor, organisationer och samhäUet utgått ett tilläggsbidrag om 100 kr. per studietimme för totalt högst 60000 studietimmar. Bidragen har i oktober 1982 fördelats mellan studieförbunden i förhållande till förbundens andel av studietimmar i sam-hällsämnen och teknik budgetåret 1980/81. De belopp studieförbunden erhållit varierar mellan 12000 kr. och 3216000 kr. I december 1982 hade enligt uppgift från SÖ endast ett begränsat antal cirklar kommit i gång. Först i april 1983 räknar SÖ med att ha en mera samlad bild av verksamhe­tens omfattning.

Datadelegationen disponerar 4 milj. kr. dels för delegationens egna kostnadei för utveckiingsåtgäidei, dels att föidcla iiii informations-, ut­bildnings- och utveckHngsprojekt. Enligt regeringens föreskrifter skall minst 3,5 milj. kr. efter ansökan fördelas till organisationer, utbildningsan­ordnare m. fl. för kostnader i samband med information tUl eller utbildning av allmänheten i datafrågor. Av det senare beloppet skall minst 2,5 milj. kr. avse utvecklingsåtgärder såsom framställning av studiematerial, utbild­ning av cirkelledare och av utbildare, inköp av läromedel m. m.

Delegafionen beslöt att efter ansökan fördela ca I milj. kr. till organisa­fioner, utbildningsanordnare m.fl. vid sidan av studieförbunden för infor-mafions- och utbUdningsakfiviteter avsedda att genomföras budgetåret 1982/83. Vid ansökningstidens utgång hade totalt över 140 organisationer m.fl. sökt bidrag. Ansökningarnas sammanlagda belopp översteg 20 milj. kr. Datadelegationen fördelade genom beslut den 22 december 1982 sam­manlagt 915000 kr. till 26 organisafioner som bidrag tiU informations- och utbildningsprojekt.

Efter direkta överiäggningar med bl. a. studieförbunden gav datadelega­tionen vid årsskiftet 1982-1983 studieförbund m.fl. möjlighet att söka

 

UbU 1982/83:17                                                        5

bidrag till utvecklingsåtgärder när det gäller satsningen på bred utbildning i datafrågor till allmänheten. Sammanlagt står ca 2,5 milj. kr. till förfogande härför. Ansökningarnas sammanlagda belopp uppgick till drygt 6 milj. kr. Delegationen kommer inom kort att fatta beslut om fördelningen av bidra­get. Utvecklingsåtgärderna beräknas till en del komma i gång under inne­varande budgetår. Huvudparten av åtgärdema torde dock komma att genomföras under budgetåret 1983/84.

Datadelegationen har i en skrivelse fill regeringen i oktober 1982 fram­fört vissa synpunkter på det statliga stödet till bred utbildning i datafrågor. Därav framgår bl. a. att delegafionens avsikt är att de fördelningsprinciper som tillämpas skall innebära att satsningen på bred utbildning kommer att innehålla åtgärder som ger resultat på både kort och lång sikt. Stödet till studieförbunden på 6 milj. kr. och de ca I milj. kr. som delegationen fördelat till olika organisationer och utbildningsanordnare vid sidan av studieförbunden kommer på kort sikt att resultera i ett avsevärt ökat utbud av informations- och utbildningsaktiviteter för allmänheten. Aktiviteterna ökar både i fråga om volym och bredd, samtidigt som vissa gmndläggande datapolifiska krav ställs på verksamheten.

Gmnden för en mera långsiktig satsning på bred utbildning avses läggas med hjälp av utvecklingsåtgärder som genomförs i samarbete med datade­legationen. Därmed kommer bl. a. studieförbunden att beredas bättre möj­ligheter att budgetåret 1983/84 och därefter bedriva studiecirkelverksam­het inom dataområdet med den inriktning som datadelegationen förordat.

Den kortfattade redogörelsen över anslagsmedlens fördelning och an­vändning visar att de bidrag som datadelegationen haft att fördela varit mycket eftersökta. Samfidigt står det fullständigt klart att endast ringa erfarenhet ännu vunnits när det gäller hur bidragsmedlen kunnat nyttig­göras liksom i fråga om de effekter satsningen haft. Man kan emellertid räkna med att regeringen redan senare i vår har ett betydligt bättre under­lag för en bedömning av hur en bred allmänutbildning inom dataområdet på lämpligaste sätt fortsättningsvis kan stödjas.

Utskottet har uppmärksammat att datadelegationen i nämnda skrivelse till regeringen som sin mening framhållit att det är av vikt att studieförbun­den också för budgetåret 1983/84 tilldelas medel för att genomföra bred utbildning i datafrågor, så att kontinuitet i den verksamhet som inleds innevarande budgetår säkras. Med hänsyn härtill och fill de uttalanden utskottet gjorde vid reservationsanslagets tillkomst anser utskottet det inte påkallat att riksdagen nu framför några särskilda önskemål om den fortsat­ta statliga bidragsgivningen fill bred utbildning i datafrågor. Utskottet avstyrker därför motion 1982/83:1674 yrkande I i denna del.

Utskottet har inte kunnat finna att ungdomsorganisafionerna skulle bli­vit sämre tillgodosedda vid datadelegafionens bidragsfördelning än andra organisafioner. Utskottet ser heller ingen anledning att just dessa organisa­fioner skulle tillförsäkras någon särställning vid fördelningen av medel för

 

UbU 1982/83:17                                                        6

utbildning i datafrågor. Yrkande 1 i motion 1982/83: 1674 bör därför avslås av riksdagen även i den del som avser särskilda medel till ungdomsorgani­sationerna.

Enligt motion 1982/83:1904 i denna del måste samhället på ett mycket aktivare sätt än hittills via bl.a. bildningsorganisationerna tillmötesgå det mycket stora behov som föreligger av utbildning och vidareutbildning inom dataområdet. Motionärerna önskar att frågan om sådan utbildning inom bl.a. vuxenutbildningen snarast utreds.

Enligt utskottets mening bör den satsning på bred utbildning i datafrågor som inletts detta budgetår och vilken i allt väsentligt inriktats på vuxna studiedeltagare utvärderas innan man överväger behovet av särskilda utredningsinsatser inom området. Utskottet föreslår av detta skäl att mo­tion 1982/83:1904 i denna del avslås av riksdagen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande en uppbyggnadsplan för Utbildningsra­
dion avslår mofion 1982/83:1355,

2.    att riksdagen med avslag på motion 1982/83: 1674 yrkande 1 i denna del godkänner vad som förordats i proposition 1982/ 83:100 beträffande anslaget Bred utbildning i datafrågor,

3.    att riksdagen beträffande ett uttalande om ungdomsorganisafio­nernas roll i datautbildningen avslår motion 1982/83: 1674 yr­kande 1 i denna del,

4.    att riksdagen beträffande utredning om datautbildning i vuxenut­bildningen avslår mofion 1982/83:1904 i denna del.

2. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 2 (s. 563-565) och hemställer

att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 12 325 000 kr.

3. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. Utskottet tillstyr­
ker regeringens förslag under punkt F 3 (s. 565-566) och hemställer

att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservafionsanslag av 5069000 kr.

4. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. Regeringen har under
punkt F 4 (s. 567-573) föreslagit riksdagen att

1.    godkänna vad som i propositionen förordats om undervisningstimmar i gmndutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,

2.    bemyndiga regeringen att fördela undervisningstimmarna inom kom­munal vuxenutbildning på olika etapper i enlighet med vad som förordats i propositionen,

 

UbU 1982/83:17                                                        7

3.    bemyndiga regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl så påkal­lar - öka antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbUdning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa,

4.    godkänna vad som i propositionen förordats om bidrag tiU lokal skolutveckling,

5.    tUl Bidrag till kommuned vuxenutbildning m. m. för budgetåret 1983/ 84 anvisa ett förslagsanslag av 722 149000 kr.

Motionen

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen tiU känna vad i motio­nen anförs rörande prioritering av arbetsmarknadsinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning.

Utskottet

Regeringen föreslår att samma antal undervisningstimmar får dispone­ras för kurser inom kommunal vuxenutbildning (komvux) budgetåret 1983/ 84 som under innevarande budgetår, nämligen 920000 timmar för gmnd-skolkurser, 965000 fimmar för teoretiska gymnasieskolkurser och 771 000 timmar för yrkesinriktade gymnasieskolkurser (inkl. särskilda yrkesinrik­tade kurser). Även för gmndutbildningen för vuxna (gmndvux) förordas oförändrat antal undervisningstimmar eller 1234000.

Sedan budgetåret 1978/79 har regeringen enligt riksdagens bemyndi­gande kunnat utöka antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbild­ning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa. I propositionen begärs nu motsvarande bemyndigande för budgetåret 1983/84.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna samt bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — öka antalet undervisningstimmar i kom­munal vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbets­lösa.

I motion 1982/83:948 (yrkande 24) framhålls att det är en viktig uppgift för den kommunala vuxenutbUdningen att stärka den enskUde individens stäUning på arbetsmarknaden. Med denna mofivering hemställs i motionen att riksdagen ger till känna för regeringen att arbetsmarknadsinriktad utbildning skall prioriteras.

De senaste åren har antalet undervisningsfimmar för gmndskolkurser och för teoretiska gymnasieskolkurser minskat, medan antalet undervis­ningstimmar för yrkesinriktade gymnasieskolkurser haft en i stort sett oförändrad volym. I detta avseende kan den arbetsmarknadsinriktade utbildningen inom komvux således redan sägas vara prioriterad. Härtill

t2   Riksdagen 1982/83. 14 saml. Nr 17

 

UbU 1982/83:17                                                         8

kommer att yrkesinriktade kurser för arbetslösa anordnats under budget­åren 1978/79-1981/82. Vidare vill utskottet erinra om att resurstilldelning-, en i olika avseenden förbättrats för den av motionärerna åsyftade utbild­ningen. Sålunda har fr.o.m. innevarande budgetår dels skoUedarresur-serna för yrkesiruiktad utbUdning förstärkts, dels en höjning gjorts av det schablontillägg som utgår för stödundervisning, studiehandledning samt studie- och yrkesorientering.

Av skolöverstyrelsens (SÖ:s) anslagsframställning framgår att SÖ faster stor vikt vid att få till stånd ett differentierat utbud av yrkesinriktade kurser. Det framhålls också att, liksom hittills, kurser för korttidsutbUdade och arbetsmarknadsinriktade kurser bör prioriteras i det fortsatta arbetet med fördelningen av undervisningsresurser. Enligt uppgift har SÖ vidare vid omfördelning inom totalramen ökat antalet undervisningstimmar för yrkesinriktad utbUdning. Därtill kommer att SÖ i syfte att förbättra den yrkesinriktade utbildningen bedriver ett omfattande läroplansarbete i nära samverkan med arbetsmarknadens parter.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte erforderligt med något särskUt uttalande av riksdagen i fråga om prioritering av arbetsmark­nadsinriktad utbildning. Utskottet avstyrker därför yrkande 24 i motion 1982/83:948.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:203, UbU 1981/82:1, rskr 1981/ 82:46) gäller fr.o.m. läsåret 1982/83 en särskild läroplan för komvux (Lvux 82). Genom Lvux 82 har gmnden lagts för ett s. k. etappsystem i komvux. Riksdagen har beslutat att etappsystemet skall byggas ut (prop. 1982/83:2, UbU 1982/83:2, rskr 1982/83:61). Antalet etapper i varje ämne skall vara högst fyra. Varje etapp skall leda till en bestämd nivå, som i princip motsvarar viss kompetens enligt läroplanerna för ungdomsskolan. Därvid avses etapp 1 motsvara gmndskolans högstadium samt etapperna 2 och 3 ett- och tvååriga resp. treåriga studiegångar i gymnasieskolan. Etapp 4 är en avslutande etapp i vissa mycket omfattande studiegångar i gymna­sieskolan inkl. högre specialkurser. Etapp I tillämpas fr. o. m. läsåret 1982/ 83 och de återstående etapperna skall införas fr. o. m. läsåret 1983/84.

SÖ har föreslagit ett nytt sy stem för fördelning av undervisningstimmar. Förslaget utgår från det nyss nämnda etappsystemet. Föredragande stats­rådet räknar med att det först under våren 1983 kommer att föreligga ett underlag för en fördelning enligt SÖ:s förslag. I propositionen hemställs därför att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela undervisningstim-mama inom komvux på de olika etapperna. Därvid avses den av utskottet i det föregående tillstyrkta timfördelningen, vilken beräknats enligt hittUls tillämpad modell, få tjäna som riktlinje för vilket antal undervisningstim­mar som bör hänföras till de olika etapperna. Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda bemyndigandet.

 

UbU 1982/83:17                                                        9

Statsbidrag till lokal skolutveckling beräknas f. n. endast under grund­skol- och gymnasieskolanslagen. Omfattningen av komvux och gmndvux i en kommun påverkar inte det belopp som utgår till kommunerna; Bidraget skall dock användas inom såväl gmndskolan och gymnasieskolan som komvux och gmndvux. I propositionen föreslås att bidrag tUl lokal skolut­veckling tas upp även under anslaget tiU kommunal vuxenutbUdning. För detta ändamål beräknas 7 193000 kr. Statsbidrag till kommunerna tiU lokal skolutveckling bör enligt förslaget fr. o. m. den 1 juli 1983 utgå med en viss av regeringen bestämd procentsats av statsbidraget tiU komvux och gmnd­vux. Härvid bör enligt propositionen de principer som nu tiUämpas för gymnasieskolan i stort sett följas. Utskottet har ingen erinran mot vad som föreslagits på denna punkt.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot vad som förordats under anslaget och hemställer

1.    att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1982/83; 100 om undervisningsfimmar i gmndutbildning för vuxna och i kommunal vuxenutbildning,

2.    att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmark­nadsskäl så påkaUar - öka antalet undervisningstimmar i kom­munal vuxenutbUdning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa,

3.    att riksdagen beträffande ett uttalande om prioritering av arbets­marknadsinriktad UtbUdning avslår motion 1982/83:948 yrkande 24,

4.    att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela undervisnings-timmarna inom kommunal vuxenutbildning på utbildningsetap­per i enlighet med vad som förordats i proposifion 1982/83: 100,

5.    att riksdagen godkänner vad som i proposifion 1982/83:100 för­ordats om bidrag tiU lokal skolutveckling,

6.    att riksdagen till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 722 149000 kr.

5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Regeringen har under punkt F 6 (s. 579-581) föreslagit riksdagen att fill Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett för­slagsanslag av 89667000 kr.

Motionerna

1982/83:663 av Gunnel Liljegren (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att tillvarata flyktingars utbildning och yrkeserfarenhet.'

' Yrkandet behandlas även i ett senare betänkande.

 

UbU 1982/83:17                                                       10

1982/83:683 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas 3 e) att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad svenskundervisning för hemarbetande invandrar­kvinnor. '

1982/83:849 av Karin Andersson m. fl. (c) vari - med hänvisning tUl vad som anförts i den tiU arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/ 83:847 - såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om en intensi­fierad svenskundervisning för invandrare med högre teoretisk utbildning i anslutning tUl kommande proposifion om svenskundervisning för invand­rare.

1982/83:1610 av Lars Werner m.fli (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas 2 f) att riksdagen hos regeringen hemstäUer om förslag tiU ändring av lagen (1972; 650) om rätt fill ledighet och lön vid deltagande i svenskunder­visning för invandrare, innebärande att det kommunala skolväsendet åläggs hela ansvaret för svenskundervisning för invandrare.'

1982/83:2119 av Rolf Wirtén (fp) och Eric Hägelmark (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar om en reformerad undervisning i svenska för invandrare (SFI) enligt motionens riktlinjer.

1982/83:2174 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

12.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen fill känna att undervisningen i svenska för invandrare för budgetåret 1983/84 får omfatta sammanlagt högst 400000 studietimmar, varav 40000 studietimmar lag­bunden undervisning,

13.   att riksdagen beslutar att fill Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 72667000 kr.

Utskottet

För undervisning i svenska språket med samhällsorientering får inneva­rande budgetår disponeras högst 625000 studietimmar. Av dessa får 125000 studietimmar användas för undervisning som aren följd av lagstift­ning (s.k. lagbunden undervisning) och 500000 studietimmar för övrig invandramndervisning. Därtill får högst 13000 studietimmar disponeras för särskild samhällsundervisning inkl. studiecirklar i sömnad, matlagning m.m.

I budgetpropositionen föreslås en minskning av antalet undervisnings­timmar jämfört med vad som budgeterats för innevarande budgetår. Sålun­da förordas 50000 studietimmar för den lagbundna undervisningen och

' Övriga yrkanden i motionen behandlas av arbetsmarknadsutskottet.

 

UbU 1982/83:17                                                        11

437000 studietimmar för övrig undervisning. För s. k. särskild samhällsun­dervisning beräknas medel för oförändrat 13000 studiefimmar. Totalt sett innebär förslaget en minskning från 638000 fill 500000 studietimmar.

I motion 1982/83:2174 hävdas att de fimantal som beräknats i budgetpro­positionen är för höga med hänsyn främst tUl nedgången i arbetskraftsin­vandringen. Motionärerna föreslår en begränsning fill sammanlagt 400000 studietimmar, varav 40000 fimmar lagbunden undervisning. Enligt motio­nen innebär en sådan reducering av timantalet att anslagsbehovet minskar med 17 milj. kr.

Enligt utskottets uppfattning är den verksamhetsvolym som ligger till gmnd för regeringens anslagsberäkning lämpligt avvägd med hänsyn till den kända och förväntade utvecklingen av verksamhetens omfattning. Utskottet finner därför inte anledning att tillstyrka förslaget i motion 1982/ 83:2174 om en ännu längre gående reducering av timantalet. Utskottet föreslår att riksdagen avstyrker yrkandena 12 och 13 i motionen och godkänner regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1983/84.

De övriga motioner utskottet behandlar under förevarande anslagspunkt tar aUa sikte på framtida förändringar av undervisningen för invandrare i svenska språket (SFI). I mofion 1982/83:2119 (yrkande 1) föreslås att riksdagen beslutar om en reformerad SFI-undervisning i huvudsak enligt den s. k. SFI-kommitténs (A 1978:07) förslag. Mofion 1982/83:683 i nu aktuell del tar upp frågan om förbättrad svenskundervisning för hemarbe­tande invandrarkvinnor (yrkande 3e). Huvudmannaskapet för undervis­ningen behandlas i motion 1982/83:1610 (yrkande 2f). Motionema 1982/ 83:849 och 1982/83; 663, slutligen, avser såvitt nu är i fråga svenskunder­visning för invandrare med högre teoretisk utbildning.

SFI-kommittén, som haft i uppdrag att göra en översyn av svenskunder­visningen m. m. för invandrare, avlämnade i slutet av år 1981 sina övervä­ganden och förslag (SOU 1981:86 och 87). Frågan om en reformering av SFI-verksamheten bereds enligt proposition 1982/83:100 (bU. 12) inom regeringskansliet. Remissyttrandena över kommitténs förslag anges uppvisa en splittrad bild, främst vad gäller frågan om huvudman för verk­samheten. Regeringen har mot denna bakgmnd tillkallat en särskild bered-ningsgmpp med uppdrag att skyndsamt bearbeta SFI-kommitténs och remissinstansemas förslag och synpunkter.

Utskottet kan konstatera att samtliga nyss angivna motionsyrkanden behandlar frågor som legat inom ramen för SFI-kommitténs arbete och som därför kan förväntas bli föremål för prövning vid regeringens bered­ning av kommitténs förslag. Enligt utskottets mening är det angeläget att den beredning som pågår inom regeringskansliet utförs skyndsamt och att regeringen snarast möjligt förelägger riksdagen de förslag beredningsarbe­tet resulterar i. I avvaktan härpå bör riksdagen inte göra några särskilda uttalanden med anledning av nu förevarande motioner. Utskottet föreslår

 

UbU 1982/83:17                                                                      12

alltså att riksdagen avslår motionerna 1982/83:663,  1982/83:683,  1982/ 83:849, 1982/83:1610 och 1982/83:2119 i nu behandlade delar. Utskottet hemställer

1.    att riksdagen med bifall fiU proposition 1982/83:100 och med avslag på mofion 1982/83:2174 yrkandena 12 och 13 tUl Under­visning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 89667000 kr.,

2.    att riksdagen beträffande utbildning i svenska avslår motion 1982/83:663 i denna del,

3.    att riksdagen beträffande svenskundervisning för hemarbetande invandrarkvinnor avslår motion 1982/83:683 yrkande 3 e,

4.    att riksdagen beträffande svenskundervisning för invandrare med högre teoretisk utbildning avslår motion 1982/83:849 yr­kande 4,

5.    att riksdagen beträffande huvudmannaskapet för svenskunder­visning för invandrare avslår motion 1982/83:1610 yrkande 2 f,

6.    att riksdagen beträffande reformerad svenskundervisning för in­vandrare avslår motion 1982/83:2119 yrkande 1.

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under mbriken Vissa gemensamma frågor (s. 557-560) föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen förordats beträffande anslaget Lån till byggnads­arbeten vid folkhögskolor.

Vidare har regeringen under punkt F 7 (s. 581-588) föreslagit riksdagen att

1.    godkänna vad som i propositionen har förordats om ändringar i statsbidragsreglema,

2.    bciTiynuiga regeiingeri att — i den mån arbeismarknadsskäi så påkal­lar - fa anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor,

3.    godkänna vad som i proposifionen har förordats om vissa särskilda regler om ålderskrav m. m. skall gälla permanent,

4.    godkänna vad som i propositionen har förordats om folkhögskolans undervisningsvolym,

5.    till Bidrag tiU driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 405 165000 kr.

Motionerna

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförs rörande inriktningen av folkhögskolan.

1982/83:954 av Lars Hjertén m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen tUl känna vad som i motionen

 

UbU 1982/83:17                                                        13

anförts om särskilt de rörelseägda folkhögskolornas svårigheter, speciellt när det gäller att möjliggöra nödvändiga byggnadsinvesteringar.

1982/83:1353 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att till Bidrag fill driften av folkhögskolor m. m. anvisa ett för­slagsanslag av 405 165 400 kr.

1982/83; 1365 av Lilly Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om förstärkta resurser till alpina linjen vid Stommans folkhögskola.

1982/83:1385 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att landets folkhögskoleelever bör beredas för­
säkringsskydd vid personskada eller sjukdom genom att folkhögskolornas
styrelser åläggs teckna försäkringar för eleverna och hemställer hos rege­
ringen om förslag härom,

2. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budget­
året 1983/84 anvisar ett med 2000000 kr. förhöjt förslagsanslag.

1982/83:1905 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen ger rörelsefolkhögskoloma möjlligheter att erhålla statliga byggnadslån med låg ränta.

1982/83:1910 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om självstän­dighet för Folkhögskolan i Nyköping.

Utskottet

Enligt folkhögskoleförordningen (1977:551) skaU folkhögskola som för­klarats berättigad till statsbidrag ha tiU uppgift att främja allmän medbor­gerlig bildning. Verksamheten vid folkhögskolan skaU till innehåll och form vara sådan att den ökar de studerandes medvetenhet om sina egna och omvärldens viUkor, vidgar deras förmåga att känna och uppleva samt utvecklar deras krifiska omdöme, självständighet och samarbetsförmåga. Den skall vidare öka deras möjligheter att vara skapande samt stärka deras vilja och förmåga att i solidaritet med andra aktivt påverka arbetsliv och samhälle. Under förutsättning att utbUdningen uppfyller dessa villkor kan folkhögskolan även ge yrkesinriktad utbUdning, om än i begränsad omfatt­ning. I dag ges yrkesinriktad utbildning främst inom folkhögskolomas fritidsledarlinjer.

Varje folkhögskola får inom ramen för de allmänna föreskrifterna själv bestämma om sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Verksamheten skaU bedrivas i en anda av tolerans och respekt för oliktänkande samt utformas så att allsidighet i undervisningen eftersträvas.

Med hänvisning till den här redovisade inledningen fiU folkhögskoleför-

 

UbU 1982/83:17                                                        14

ordningen anser utskottet att riksdagen inte behöver göra något sådant uttalande om folkhögskolans betydelse, inriktning, frihet m. m. som begärs i motion 1982/83:948. Riksdagen bör således avslå yrkande 26 i motionen.

Ett nytt statsbidragssystem för folkhögskoloma infördes år 1977 (prop. 1976/77:55; UbU 1976/77:30, rskr 1976/77:318). Den nya konstmkfionen av statsbidraget innebär en friare resursanvändning vid skolorna och för­enklar det administrativa arbetet vid både skolorna och skolöverstyrelsen (SÖ). I det nya statsbidragssystemet ersätter ett nytt schablonbidrag de tidigare bidragen tiU lärarlöner, kringpersonal m.m. samt bidragen till byggnadsarbeten och till finansiella kostnader (saneringsbidrag). Utöver schablonbidraget finns övergångsvis ett tilläggsbidrag till byggnadsarbeten kvar t,o.m. den 30 juni 1985 att fördelas tiU skolor som ansökt om byggnadsbidrag före den 1 oktober 1976. Eftersom det särskilda byggnads­bidraget tidigare hade fördelats endast till vissa folkhögskolor, främst rörelsefolkhögskolor, kunde schabloniseringen innebära en försämring av sådana folkhögskolors möjHgheter att i fortsättningen finansiera byggnads­projekt. För att motverka detta inrättades en särskild lånefond för bygg­nadsarbeten vid folkhögskolor. Räntan skulle vara densamma som för statens övriga uUåningsfonder. Första året disponerade fonden 12 milj. kr. Lån fick utgå med högst 55 % av kostnaderna för de byggnadsarbeten lånet avsåg och inte överskrida 2 milj. kr, I förra årets budgetproposifion redovi­sades under reservationsanslaget Lån till byggnadsarbeten vid folkhögsko­lor en reservation på närmare 34 milj. kr. Det fanns samtidigt ansökningar om lån på sammanlagt 3,7 milj. kr. Mot denna bakgrund minskades reser­vationen med 30 milj. kr. (prop. 1981/82:100, UbU 1981/82:12, rskr 1981/ 82:191).

I årets budgetproposition anförs att det särskilda anslaget Lån till bygg­nadsarbeten vid folkhögskolor synes sakna egentlig betydelse. Därför för­ordas att anslaget avskaffas. Riksdagen föreslås godkänna denna åtgärd.

I två mofioner, 1982/83; 954 och 1982/83:1905, behandlas folkhögskolor­nas möjlighet att få fördelaktiga lån tUl låg ränta till byggnadsarbeten. I båda motionerna erinras om att det tidigare byggnadsbidraget motsvarade ca 4% av det schablonbidrag som infördes år 1977. Motionärerna hävdar att denna andel minskat sedan dess på gmnd av förändringar i beräknings­underlaget för schablonbidraget. Då byggnads- och renoveringskostna-dema dessutom ökat har situationen för främst rörelsefolkhögskoloma blivit besvärlig. I motion 1982/83:954 yrkas att riksdagen skall ge detta fill känna för regeringen. I motion 1982/83:1905 begärs uttryckligen möjlighe­ter för rörelsefolkhögskoloma att få statliga byggnadslån till låg ränta.

Utskottet ser inte några möjligheter att i dagens statsfinansiella läge erbjuda särskilt folkhögskolorna lån tiU låg ränta för att lösa deras bygg­nads- och renoveringsproblem. För de lån med garanterad ränta som finns för bostadsbyggande höjs f. ö. räntan successivt. Utskottet föreslår att

 

UbU 1982/83:17                                                        15

riksdagen med det anförda avslår mofionerna 1982/83:954 och 1982/ 83: 1905. Utskottet har inget att erinra mot att anslaget Lån till byggnadsar­beten vid folkhögskolor avskaffas på de gmnder som anförts i budgetpro­positionen.

Med hänvisning till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att en ram skall fastställas för undervisningsvolymen vid de statsunderstödda folkhögskoloma. Volymen bör enligt föredragande statsrådet i princip läggas fast vid den faktiska volymen budgetåret 1981/82 både totalt och för varje enskild folkhögskola. Om en folkhögskola inte kan utnyttja sin ram bör SÖ få besluta att de överblivna bidragsgmndande elevveckorna får utnyttjas som bidragsunderlag vid någon annan folkhögskola. Den totala ramen får dock inte ökas genom sådana omfördelningar. SÖ föreslås dessutom få disponera ytterligare IO 000 bidragsgmndande elevveckor. Denna extra kvot skall SÖ kunna fördela exempelvis till sådana skolor som av olika skäl, t. ex. om- eller nybyggnation, tillfälligt dragit ned sin verk­samhet budgetåret 1981/82. Den extra resursen skall också kunna använ­das för skolor som t. ex. nyligen blivit självständiga och successivt håller på att bygga upp sin verksamhet med långa kurser.

Ytterligare ett exempel på användning av den extra kvoten nämns. Detta exempel avser de folkhögskolor som fick särskilda statsbidragsvillkor fr. o. m. innevarande budgetår under fömtsättning att de delades, nämligen Mariannelunds folkhögskola och dess externa verksamhet vid Viebäcks-skolan och Nordens folkhögskola Biskops-Amö och dess externa verk­samhet vid Skeppsholmens folkhögskola. Sjöfolkhögskolan, Det ankom på huvudmännen för Mariannelunds folkhögskola och Nordens folkhögskola Biskops-Arnö att avgöra om resp. skola skulle delas på dessa särskilda statsbidragsvillkor. Huvudmannen för Mariannelunds folkhögskola har beslutat om självständighet för Viebäcksskolan som har samma huvud­man. Däremot bedrivs verksamheten vid Skeppsholmens folkhögskola. Sjöfolkhögskolan — som har annan huvudman än moderskolan — även budgetåret 1982/83 som extern verksamhet inom ramen för den totala verksamheten vid Nordens folkhögskola Biskops-Arnö. I budgetproposi­tionen föreslår regeringen att Skeppsholmens folkhögskola. Sjöfolkhög­skolan, skall bli självständig fr.o.m. budgetåret 1983/84 och att de fyra aktuella folkhögskolorna skall få samma statsbidragsviilkor som övriga statsbidragsberättigade folkhögskolor i landet. Den förordade begräns­ningen av aUa folkhögskolors verksamhet budgetåret 1983/84 till den fak­tiska volymen budgetåret 1981/82 skall också gälla dessa fyra skolor. Enligt föredragande statsrådet omfattade verksamheten vid Marianne­lunds folkhögskola budgetåret 1981/82 totalt 11093 elevveckor, varav 5 336 avsåg Viebäcksskolan. Vid Nordens folkhögskola Biskops-Arnö var den totala volymen 5053, varav 2140 avsåg Skeppsholmens folkhögskola. Sjöfolkhögskolan.

 

UbU 1982/83:17                                                        16

Utskottet vill med anledning av förslagen om undervisningsvolym anfö­ra följande.

Med hänvisning till att besparingar måste göras även på vuxenutbild­ningens område framhölls år 1981 i proposition 1980/81:100 att huvudmän­nen för folkhögskoloma noga borde pröva omfattningen av verksamheten och undvika en expansion. Riksdagen hade inget att invända mot detta uttalande (UbU 1980/81:35 p, 1, rskr 1980/81:389). Utskottet har inte något aft erinra mot att en ram fastställs för verksamheten vid folkhögsko­lorna budgetåret 1983/84 eller mot att denna ram begränsar verksamheten till den faktiska volymen budgetåret 1981/82 kompletterad med den före­slagna extra kvoten om 10000 elevveckor till SÖ:s disposifion. Utskottet anser också att riksdagen bör godkänna att Skeppsholmens folkhögskola. Sjöfolkhögskolan, fr. o. m, budgetåret 1983/84 får statsbidrag som själv­ständig folkhögskola enligt 83 § folkhögskoleförordningen och att dessa statsbidragsregler skall gälla även för de redan självständiga Marianne­lunds folkhögskola, Viebäcksskolan och Nordens folkhögskola Biskops-Amö. Utskottet har erfarit att den i proposition 1982/83:100 föreslagna delningen av Nordens folkhögskola Biskops-Arnö och begränsningen av denna skolas undervisningsvolym till den undervisning som läsåret 1981/82 varit förlagd på Biskops-Arnö kan komma att medföra avsevärda problem för skolans fortsatta verksamhet. Skolan har fidigt planerat och utgått från att den inom sin totala volym skulle kunna ersätta den av skolan stödda externa verksamheten på Skeppsholmen - som har annan huvudman -med egen verksamhet av annat slag föriagd till Biskops-Amö. Utskottet utgår från att SÖ beaktar Nordens folkhögskolas behov vid fördelningen av den extra kvoten om 10000 elevveckor.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkän­ner vad som. förordats i budgetpropositionen om folkhögskolornas under­visningsvolym budgetåret 1983/84.

I anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 anmäler SÖ att fram­ställningar om inrättande av självständiga folkhögskolor kommit in från fem olika organisationer, däribland från Stiftelsen Nyköpings folkhög­skola. SÖ har dock avstått från att föra fram förslag om någon av dessa fem och för budgetåret 1983/84 prioriterat fullt statsbidrag som självständiga folkhögskolor till Mariannelunds folkhögskola, Viebäcksskolan, Nordens folkhögskola Biskops-Arnö och Skeppsholmens folkhögskola. Sjöfolk­högskolan,

I motion 1982/83:1910 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna att Stensunds folkhögskolas Nyköpingsavdelning bör få statsbidrag som självständig folkhögskola. Motionärerna redovisar Nyköpingsavdelning­ens omfattning och mångåriga verksamhet samt att TBV Södermanland, Nyköpingsortens ABF samt LO-sektionen i Södra Södermanland bildat en stiftelse för att överta verksamheten i Nyköping och driva den som Nykö-

 

UbU 1982/83:17                                                       17

pings folkhögskola. Denna folkhögskola skulle bli den första där TBV är delaktig i huvudmannaskapet.

Utskottet anser att frågan om självständighet för Nyköpings folkhög­skola, som motsvarar ungefar hälften av Stensunds folkhögskolas totala volym om ca 8000 elevveckor per år, får prövas i vanlig ordning i det kommande budgetarbetet inför budgetåret 1984/85. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1982/83: 1910.

Sedan budgetåret 1980/81 anordnas korta anpassningskurser vid folk­högskolor för synskadade och i anslutning härtill heminstmktörsutbild-ning. För de extra kostnader som är förknippade med dessa kurser anvi­sades 4,3 milj. kr. budgetåret 1980/81 och 4515000 kr. innevarande budget­år. Vid medelsberäkningen föreslås i budgetpropositionen - i enlighet med SÖ;s anslagsframställning — ett oförändrat belopp.

I mofion 1982/83; 1353 yrkas att anslaget till driften av folkhögskolor skall höjas med 400000 kr. för att bidraget till anpassningskurser för synskadade och heminstmktörskurser skall kunna höjas. Höjningen moti­veras med att bidraget måste få behålla sitt realvärde och med att flera skolor nu bedriver sådan verksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1353 bör anvisa de av SÖ i anslagsframställningen begärda och av regeringen före­slagna medlen för anpassningskurser för synskadade m. m.

Riksdagen bör enligt mofion 1982/83:1365 ge regeringen till känna att 100000 kr. bör tillföras Stommans folkhögskola för kostnader i samband med skolans extema verksamhet med en alpin linje förlagd till Tärnaby. Denna treåriga linje är upplagd så att dess teorefiska innehåll ungefär motsvarar gymnasieskolans tvååriga sociala linje till vilket kommer träning i utförsåkning. Den alpina sporten kräver individualiserad träning, vilket enligt motionärerna motiverar ett extra bidrag.

Teoretiska studier kombinerade med träning i olika idrottsgrenar före­kommer vid flera folkhögskolor. Det ingår i folkhögskolans frihet att välja uppläggning av kursema och att inom givna ramar disponera statsbidraget för den utbildning och på det sätt som folkhögskolan väljer. Det är enligt utskottets mening inte rimligt att bland alla de idrottslinjer som finns vid folkhögskoloma bevilja viss linje extra stöd. Utskottet föreslår att riksda­gen avslår mofion 1982/83: 1365.

Enligt motion 1982/83:1385 skall riksdagen anvisa 2 milj. kr. under anslaget fill driften av folkhögskolor utöver vad som föreslås i budgetpro­positionen att användas till försäkring av folkhögskoleeleverna mot per­sonskada och sjukdom (yrkande 2). Folkhögskolomas styrelser bör åläg­gas att teckna sådana försäkringar och regeringen bör förelägga riksdagen förslag härom (yrkande 1).

Studiestödsutredningen (U 1975:16) föreslog i sitt betänkande (Ds U 1981:11) Studiestöd en form av sjukförsäkring för studerande som är 16-

 

UbU 1982/83:17                                                       18

19 år och har studiehjälp, för vissa studerande med studiehjälp som fyllt 18 år och har sin ekonomi skild från föräldrarna samt för studerande över 19 år som har studiemedel. Utredningen föreslog också införande av en personskadeförsäkring av studerande i skolor som berättigar fill studie­hjälp och studiemedel. Elever vid folkhögskolor omfattas således av för­slagen. Utredningens förslag bereds f. n. inom regeringskansliet och en proposition planeras föreläggas riksdagen under våren 1983.

Mot denna bakgmnd föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/ 83:1385.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningarna i övrigt under anslaget och föreslår att riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner vad som i övrigt har förordats under detta anslag.

Utskottet hemställer

1.    att riksdagen beträffande uttalande om folkhögskolornas bety­delse, inriktning, frihet m. m. avslår motion 1982/83:948 yrkande 26,

2.    att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83: 100 för­ordats beträffande anslaget Län till byggnadsarbeten vid folk­högskolor,

3.    att riksdagen beträffande uttalande om lån till låg ränta för bygg­nadsarbeten vid folkhögskolor m.m. avslår motiorierna 1982/ 83; 954 och 1982/83:1905,

4.    att riksdagen beträffande statsbidrag som självständig folkhög­skola till Skeppsholmens folkhögskola. Sjöfolkhögskolan, god­känner vad som förordats i proposition 1982/83:100,

5.    att riksdagen beträffande statsbidrag till Mariannelunds folkhög­skola, Viebäcksskolan och Nordens folkhögskola Biskops-Arnö godkänner vad som förordats i proposition 1982/83:100,

6.    att riksdagen beträffande folkhögskolans undervisningsvolym godkänner vad som förordats i proposition 1982/83: 100,

7.    att riksdagen beträffande uttalande om statsbidrag som självstän­dig folkhögskola för Stensunds folkhögskolas Nyköpingsavdel­ning avslår motion 1982/83:1910,

8.    att riksdagen beträffande ändringar i statsbidragsreglerna i övrigt godkänner vad som förordats i proposition 1982/83; 100,

9.    att riksdagen bemyndigar regeringen att — i den mån arbetsmark­nadsskäl så påkaUar - få anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor,

10. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100 för­ordats om att vissa särskilda regler om ålderskrav m. m. skall gälla permanent.

 

UbU 1982/83:17                                                       19

11. att riksdagen med bifall fill proposition 1982/83:100 och med avslag på motionerna 1982/83:1353, 1982/83: 1365 och 1982/ 83:1385 till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budget­året 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 405 165000 kr.

7. Bidrag till viss central kursverksamhet. Regeringen har under punkt F 8 (s. 588-590) föreslagit riksdagen att

1.    godkänna att 33000000 kr. av de medel som fillfaller statsverket genom vuxenutbUdningsavgiften för budgetåret 1983/84 används fill att finansiera anslaget,

2.    godkänna vad som i propositionen har förordats om ändringar i statsbidragsreglerna,

3.    tiU Bidrag tiU viss central kursverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisa ett anslag av 33000000 kr.

Motionerna

1982/83:593 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen framlägger förslag om statsbidrag till de konsument­kooperativa organisationernas kursverksamhet.

1982/83:1350 av Lars Ahlström m. fl. (m, c, fp) vari yrkas

1.    att riksdagen beslutar att bidragsberättigad kurs även kan omfatta mindre än 5 dagar,

2.    att riksdagen beslutar att bidraget per organisation för budgetåret 1983/84 bör fastställas till den genomsnittliga procentuella andel av det totala bidrag som beviljats tUl resp. organisation de senaste tre åren.

1982/83:2174 av Per Unckel m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

14.   att riksdagen beslutar att uttala att anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet successivt skall avvecklas,

15.   att riksdagen beslutar att godkänna att 24750000 kr. av de medel som tUlfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84 används för att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverk­samhet,

16.   att riksdagen beslutar att till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisa ett anslag av 24750000 kr.

Utskottet

Fr. o. m. budgetåret 1970/71 utgår statsbidrag till löntagarorganisationer­na för deras centrala kursverksamhet. Vidare utgår numera motsvarande bidrag tiU central kursverksamhet inom Lantbmkarnas riksförbund, Sveri­ges fiskares riksförbund samt Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen. För budgetåret 1982/83 utgår statsbidrag för högst lika många kurser som har redovisats för budgetåret 1980/81. Anslaget finansi­eras i sin helhet genom medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften.

 

UbU 1982/83:17                                                       20

Regeringens förslag till medelsanvisning för nästa budgetåret innebär en treprocentig uppräkning av anslaget. I motion 1982/83:2174 hävdas att organisationerna själva bör svara för kostnaderna för sin kursverksamhet. Förevarande anslag bör därför successivt avvecklas. Som ett första steg i avvecklingen föreslår motionärerna att det av regeringen för nästa budget­år beräknade anslagsbeloppet om 33000000 kr. reduceras med 25% eller med 8250000 kr. Sistnämnda belopp bör enligt motionärerna tillföras anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.

Enligt utskottets uppfattning är det statliga stödet tiU central kursverk­samhet betydelsefullt för de bidragsberättigade organisationerna. Utskot­tet finner inte anledning förorda en avveckling och reducering av statsbi­draget i enlighet med yrkandena 14, 15 och 16 i motion 1982/83:2174. Utskottet avstyrker alltså dessa motionsyrkanden och föreslår att riksda­gen för nästa budgetår anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet.

Statsbidrag för central kursverksamhet utgår enligt tämligen detaljerade bestämmelser som finns angivna i förordningen (1970:272) om statsbidrag fill löntagarorganisationernas centrala verksamhet. I budgetpropositionen föreslås att statsbidraget fr. o. m. 1983/84 skall utgå i form av ett fast bidrag per organisation. Sålunda erhållet belopp bör enligt förslaget varje organi­sation själv få disponera för central kursverksamhet enligt nämnda förord­ning på det sätt som organisationen finner lämpligast, och den nu gällande detaljregleringen bör avskaffas. Enligt propositionen bör bidraget per orga­nisation för budgetåret 1983/84 fastställas av regeringen till den genom­snittliga procentuella andel av det totala bidraget som utgått till resp. organisation under de senaste tre budgetåren.

I mofion 1982/83:1350 (yrkande 2) kritiseras den föreslagna fördelnings­metodiken eftersom den anses medföra nackdelar för de bidragsberätti­gade näringslivsorganisationerna. Eftersom dessa av olika skäl — de olika detaljbestämmelserna anges vara några - inte kunnat utnyttja bidragen fullt ut skulle den i proposifionen förordade beräkningsgrunden ge organi­safionerna ett mindre fast bidrag än om fördelningen gmndats på det belopp som beviljats resp. organisation under de senaste tre åren.

Enligt vad utskottet inhämtat är den av skolöverstyrelsen tillämpade metoden för fördelning av statsbidraget inte sådan att något "beviljat" belopp fastställs före kursernas genomförande. Bidrag för kurser rekvire­ras av organisationerna halvårsvis i efterskott och bidragsbeloppets storlek blir beroende av redovisat antal kurser, antal kursdeltagare samt kostnader för resor, kost och logi. Då den av motionärema förordade beräknings-gmnden således inte synes praktiskt genomförbar avstyrker utskottet yr­kande 2 i mofion 1982/83: 1350. Utskottet har för sin del inte funnit anled­ning till erinran mot den i propositionen angivna fördelningsgmnden.

Bidragsberättigad kurs skall omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas på flera kurstillfallen, sammanlagt minst fem kursdagar. I propo-

 

UbU 1982/83:17                                                        21

sitionen föreslås inte någon ändring av statsbidragsbestämmelserna i detta hänseende.

I mofion 1982/83: 1350 (yrkande 1) hävdas att femdagars rege In bör av­skaffas. Den anges nämligen medföra svårigheter för de i motionen av­sedda organisationerna att utnyttja bidraget för olika typer av förtroende-mannakurser.

Utskottet behandlade förra året (UbU 1981/82:21) ett motionsyrkande med samma innebörd som det nu framställda och erinrade då om att gällande bestämmelser inte förhindrar att en kurs delas upp på exempelvis två veckoslut. Vidare framhöll utskottet att kurs, för att vara bidragsberät­tigad, tiU inte obetydlig del skall avse utbildning i allmänna ämnen, t. ex. nationalekonomi och matematik, och att därför en minskning av antalet kursdagar skulle äventyra syftet med den statsunderstödda verksamheten. Av nämnda skäl avstyrkte utskottet det då aktuella mofionsyrkandet. Utskottet finner inte anledning ändra ståndpunkt i frågan och avstyrker därför yrkande 1 i mofion 1982/83:1350.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i budgetproposi­tionen förordats om ändringar i statsbidragsreglerna.

I motion 1982/83:593 hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om statsbidrag till de konsumentkooperativa organisationernas kursverksamhet.

Utskottet anser i likhet med motionärema att de konsumentkooperativa organisationemas utbildningsverksamhet utgör ett viktigt led i en allmän strävan att demokratisera samhälle och näringsliv. Det finns därför enligt utskottets mening anledning att närmare pröva fömtsättningarna att inom ramen för tUlgängliga medel för central kursverksamhet rymma bidrag även till de konsumentkooperativa organisationerna. Regeringen bör enligt utskottets mening göra en sådan prövning i samband med budgetarbetet för budgetåret 1984/85. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen tiU känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1982/ 83:593.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.    att riksdagen beträffande en successiv avveckling av anslaget avslår mofion 1982/83:2174 yrkande 14,

2.    att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med avslag på motion 1982/83:2174 yrkande 15 godkänner att 33000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vux­enutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84 används tUl att fi­nansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,

3.    att riksdagen med bifall till proposition 1982/83; 100 och med avslag på motion 1982/83:2174 yrkande 16 till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 33000000 kr..

 

UbU 1982/83:17                                                       22

4.    att riksdagen med avslag på motion 1982/83; 1350 godkänner vad som i proposition 1982/83:100 förordats om ändringar i statsbi­dragsreglerna,

5.    att riksdagen beträffande bidrag till de konsumentkooperativa organisationernas centrala kursverksamhet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av mo­tion 1982/83:593.

8. Bidrag till kontakttolkutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens för­slag under punkt F 9 (s. 590—591) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 4663000 kr.

Stockholm den 10 mars 1983

På utbildningsutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen UUenhag (fp), Björn Samuel­son (vpk), Larz Johansson (c) och Ingvar Johnsson (s).

Reservationer

1. Bred utbildning i datafrågor (punkt 1, mom. 2 och 3)

Kersfin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 5 börjar "Den kortfat­tade" och på s. 6 slutar "till ungdomsorganisationerna" bort ha följande lydelse:

Som framgår av det föregående och som Hkaledes framhållits i motion 1982/83:1669 har de bidrag som datadelegationen haft att fördela varit mycket eftersökta. För folkrörelser, organisationer och studieförbund måste det emellertid innebära betydande olägenheter att behöva avdela personella och ekonomiska resurser för kortsiktiga åtgärder under ett år i ett samarbete med statsmakterna för att nästa budgetår eventuellt behöva omdirigera sina resurser fill ett annat samarbetsområde. Utskottet delar motionärernas uppfattning att varken bidragsmottagare eller samhälle är betjänta av att de selektiva statsbidragen på detta sätt ges en styrande effekt. Av nu anförda skäl och med hänsyn till vad i övrigt uttalas i motion 1982/83:1669 föreslår utskottet att riksdagen med bifaU till mofion 1982/ 83; 1674 (del av yrkande 1) som sin mening ger regeringen till känna att

 

UbU 1982/83:17                                                       23

statligt stöd till bred utbildning i datafrågor skall utgå även nästa budgetår. Utskottet fömtsätter att regeringen återkommer med ett preciserat förslag härom i tilläggsbudgetproposition. Det bör i sammanhanget noteras att datadelegationen framfört till regeringen att det är av vikt att studieförbun­den också för budgetåret 1983/84 tilldelas medel för att genomföra bred utbildning i datafrågor, så att kontinuiteten i den verksamhet som inleds innevarande budgetår säkras.

Utskottet är ense med motionärema om att ungdomsorganisationema har en viktig roll när det gäller att diskutera och informera om datafrågor inte minst av den anledningen att det första mötet med elektroniken som många ungdomar i dag får uppleva är i form av dataspel m.m. Utbildning och information i datafrågor är emellertid inte någon huvuduppgift för ungdomsorganisationerna. Därför krävs det, som framhålls i mofion 1982/ 83:1669, särskilt stöd för att dessa organisationer skall kunna fullgöra sin del av denna viktiga verksamhet. Särskilt angeläget är det att organisatio-nema kan stödja verksamhet som syftar till att engagera flickor i utbild­ningen. Enligt utskottets mening bör — med bifall fill denna del av yrkande 1 i motion 1982/83:1674 — en del av de medel som satsas på bred utbildning i datafrågor reserveras för ungdomsorganisationema.

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2.    att riksdagen beträffande bred utbildning i datafrågor med bifall till motion 1982/83:1674 yrkande 1 i denna del och med anledning av proposition 1982/83: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.    att riksdagen beträffande ungdomsorganisationemas roU i da­tautbildningen med bifall till motion 1982/83:1674 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. (punkt 5, mom. 1)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar "Enligt utskottets" och slutar "budgetåret 1983/84" bort ha följande lydelse:

Utskottet har liksom motionärerna noterat att såväl antalet deltagare som antalet studietimmar fortlöpande har minskat under en följd av år. Denna utveckling torde främst hänga samman med nedgången i arbets­kraftsinvandringen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att de i propositionen beräknade timtalen är för höga. Riksdagen bör vid medels­anvisningen utgå från att undervisningen får omfatta högst de timtal som förordas i yrkande 12 i motion 1982/83:2174 och med bifall fill yrkande 13 i motionen anvisa ett förslagsanslag av 72 667 000 kr.

 

UbU 1982/83:17                                                                     24

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse;

1. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2174 yrkandena 12 och 13 och med anledning av proposition 1982/83:100 till Under­visning för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 72667000 kr.,

3.         Medelsberäkningen avseende anpassningskurser för synskadade (punkt 6,
mom. 11)

Jörgen UUenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Utskottet föreslår" och slutar "synskadade m. m." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärema att det är oacceptabelt att de synskadade skall drabbas av en jämförelsevis större åtstramning än vad som gäller för många andra gmpper inom utbUdningssektom. Därför bör bidraget tiU anpassningskurser för synskadade och för heminstmktörs­kurser inte vara oförändrat nästa budgetår utan räknas upp med 400000 kr. i enlighet med mofion 1982/83:1353. Anslaget Bidrag fill driften av folkhög­skolor m. m. bör således höjas med detta belopp.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83: 100, med bifaU tiU motion 1982/83:1353 och med avslag på mofionema 1982/83:1365 och 1982/83:1385 till Bidrag till driften av folkhög­skolor m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 405 565000 kr.

4. Medelsberäkningen avseende försäkring av folkhögskoleelever (punkt 6,
mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar "Mot denna" och slutar "mofion 1982/83:1385" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att frågan om försäkring av folkhögskoleeleverna bör få en lösning redan budgetåret 1983/84.1 avvaktan på resultatet av beredning­en av studiestödsutredningens betänkande bör frågan lösas budgetåret 1983/84 på det sätt som föreslås i motion 1982/83:1385 oavsett vilken utformning en studerandeförsäkring kan få de följande åren. Till denna senare fråga får utskottet återkomma när regeringens förslag föreligger.

Riksdagen bör således med bifall till motion 1982/83: 1385 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna att riksdagen snarast bör föreläggas förslag om utformning av försäkring av folkhögskoleeleverna budgetåret 1983/84. Riksdagen bör vidare med bifall fill yrkande 2 i motion 1982/

 

UbU 1982/83:17                                                       25

83:1385 anvisa 2 milj. kr. utöver vad som föreslås i proposition 1982/ 83:100 beträffande förslagsanslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med bifall till motion 1982/83:1385 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1982/83:1353 och 1982/83:1365 tUl Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett för­slagsanslag av 407 165000 kr. samt med bifall till motion 1982/ 83:1385 yrkande 1 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört om försäkring budgetåret 1983/84 av folkhögsko­leelever.

5. Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 7, mom. 1, 2 och 3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar "Enligt utskottets" och slutar "begärda anslagsbeloppet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1982/83:2174 framförda uppfattningen att det statsfinansieUa läget är sådant att resursema inom utbildningsområdet måste koncentreras till sådant som är oundgängligen nödvändigt. Från denna utgångspunkt bör statsbidraget till central kursverksamhet succes­sivt avvecklas och, som motionärerna föreslår, det i propositionen före­slagna anslagsbeloppet för nästa budgetår räknas ned tUl 24750000 kr. Med det anförda tUlstyrker utskottet nu förevarande yrkanden i motion 1982/83:2174.

dels att utskottets hemställan under 1, 2 och 3 bort ha följande lydelse:

1.    att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en avveckling av anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,

2.    att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2174 yrkande 15 och med anledning av proposifion 1982/83:100 godkänner att 24750000 kr. av de medel som tUlfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84 används till att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,

3.    att riksdagen med bifall fill motion 1982/83:2174 yrkande 16 och med anledning av proposition 1982/83:100 till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 24750000 kr..

 

UbU 1982/83:17                                                                  26

6. Bidrag till de konsumentkooperativa organisationernas centrala kurs­verksamhet (punkt 7, mom. 5)

Kersfin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran AUmér (m), Jörgen UUenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar "Utskottet anser" och slutar "mofion 1982/83:593" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som avstyrkt ett likalydande motionsyrkande vid två tidigare fiUfäUen (UbU 1979/80:23 och 1980/81:18), anser nu liksom då att största återhållsamhet måste iakttas när det gäller nya statsfinansiella åtaganden. Om kretsen av bidragsberättigade organisationer utvidgas kommer detta sannolikt att medföra ytterligare anspråk på medel imder anslaget. Därtill kan fogas att den av utskottet godkända beräkningsgmnden för fördelning­en av statsbidraget torde försvåra bidragsgivning till nytiUkommande orga­nisationer. Riksdagen bör av anförda skäl avslå motion 1982/83:593.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande bidrag tiU de konsumentkooperativa organisationernas centrala kursverksamhet avslår motion 1982/ 83:593.

Särskilt yttrande

Bred utbildning i datafrågor (punkt 1, mom. 2 och 3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anför:

Med anledning av regeringens förslag i proposition 1981/82: 123 om samordnad datapolitik framförde moderata samlingspartiet i motion 1981/ 82:2398 som sin uppfattning att det var mera angeläget att avsätta medel för information om den personliga integriteten och den enskildes rättighe­ter i dataregistreringssammanhang än för den utbildningsinsats regeringen förordade. I motionen föreslogs därför att riksdagen skulle avslå förslaget i propositionen att under ett nytt reservationsanslag, benämnt Bred utbild­ning i datafrågor, för budgetåret 1982/83 anvisa 10 milj. kr. Riksdagen biföll emellertid regeringens förslag om medelsanvisning. Vi vidhåller vår upp­fattning i fråga om det statliga stödets inriktning men kan under förhanden-varande omständigheter ansluta oss till vad utskottet under punkt 1 i detta betänkande anfört om bred utbildning i datafrågor.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983