UbU 1982/83:10

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:10

om fristående skolor för skolpliktiga elever m. m. (prop. 1982/83:1)
Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:1 (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. anta det av lagrådet granskade förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962:319),

2. godkänna att regeringen efter de kriterier som har förordats i propositionen
skall kunna förklara fristående skolor för skolpliktiga elever berättigade
till statsbidrag,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om utformning av
och särskilda villkor för statsbidrag till nytillkommande statsunderstödda
fristående skolor,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidragsgivningen
till undervisningen av skolpliktiga elever vid redan statsunderstödda
fristående skolor,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats för privatskolorna
och riksinternatskolorna om anpassning av regler om läroplan och arbetets
anordning till vad som gäller för grundskolan,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
Kristofferskolans årskurser 10-12,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
pedagogisk stödpersonal vid riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om samarbetsnämnder
och konferenser vid privatskolorna, riksinternatskolorna och
Bergsskolan i Filipstad,

9. godkänna vad som i propositionen har förordats om anpassning av
reglerna för specialskolan och sameskolan till vad som gäller för grundskolan.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
propositionen anförts om

10. samverkan fristående skola - det allmänna skolväsendet,

11. studievägar och elevplatser i privatskolornas och riksinternatskolornas
gymnasiala utbildning.

1 Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 10

UbU 1982/83:10

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962:319) har följande lydelse.

Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1962:319)1
dels att 6, 10, 21, 28 a, 33, 34, 36 och 39a§§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer, 3 a, 33 a, 34 a och 34b§§
samt, närmast efter rubriken till 9 kap., 50a—50c§§, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
3 a §

Med skola avses i denna lag
grundskola, specialskola eller gymnasieskola,
om inte annat anges.

I lagen åsyftas med fristående
skola en skola som har en enskild
fysisk eller juridisk person som huvudman.

Med föräldrar avses barnets
vårdnadshavare.

6 §

Med skola avses i denna lag
grundskola, specialskola eller gymnasieskola,
om ej annat är särskilt
angivet.

Vad i denna lag sägs om föräldrar
skall, om vårdnaden om barnet
ej tillkommer föräldrarna eller en
av dem, i stället avse den under
vars vårdnad barnet står.

Om undervisning av vissa psykiskt
utvecklingsstörda gälla bestämmelser
i lagen den 15 december
1967 (nr 940) angående omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Om undervisning av vissa psykiskt
utvecklingsstörda gäller bestämmelser
i lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda.

10 i

På skolstyrelsen ankommer att
besluta i frågor, som avses i 32 §
och 34—7)1 §§.

Fråga om att förvägra elev i grundskolan eller kommunens gymnasieskola
befrielse enligt 27 § och fråga om att förvägra någon inträde i sådan skola

På skolstyrelsen ankommer att
besluta i frågor, som avses i 32, 34
och 35—37 §§.

1 Lagen omtryckt 1970: 1026.

2 Senaste lydelse 1975:159.

UbU 1982/83:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på grund av bestämmelserna i 44 och 45 §§ skall prövas av skolstyrelsen, i
den mån regeringen ej annorlunda förordnar.

Skolstyrelsen har ock att taga befattning med de ärenden, vilkas handläggning
enligt särskilda författningar ankommer på styrelsen.

21 §

Länsskolnämnden skall ha inseende över skolorna i länet och därtill
hörande verksamhet.

Därjämte har nämnden att öva
tillsyn över undervisningen av skolpliktiga
barn i enskilda skolor och
vid sjukvårdsanstalter och barnhem.

28 a §3

Specialskolan omfattar tio årskurser, betecknade 1-10 och fördelade på
lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt bestämmelser som regeringen
meddelar.

Inom specialskolan anordnas oli- Bestämmelserna i 24 § andra och

ka studievägar avpassade efter ele- tredje styckena gäller även för spe vernas

studieinriktning. Bestäm- cialskolan.
melserna i 24 § andra stycket andra
meningen och tredje stycket gäller
även för specialskolan.

För elev i specialskolan som icke kan följa undervisning enligt första och
andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveckling.

Studieväg för elev i specialskolan
väljs av föräldrarna efter samråd
med eleven och sedan upplysningar
lämnats av skolan. Bestämmelserna
i 25 § andra stycket och 26—
28 §§ gäller även för specialskolan.
Fråga om att förvägra elev befrielse
enligt 27 § prövas av den lokala styrelsen.

Bestämmelserna i 25 och 26—
28 §§ gäller även för specialskolan.
Fråga om att förvägra elev befrielse
enligt 27 § prövas av den lokala styrelsen.

Skolplikt må fullgöras i annan offentlig
skola än grundskolan eller i
enskild statsunderstödd skola enligt
bestämmelser, som utfärdas av regeringen
eller den myndighet regeringen
förordnar.

Skolplikt får fullgöras i annan offentlig
skola än grundskolan enligt
bestämmelser, som utfärdas av regeringen
eller den myndighet regeringen
förordnar.

3 Senaste lydelse 1982:598.

4 Senaste lydelse 1979:212.

UbU 1982/83:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skola som avses i första stycket omfattar skolhälsovård för skolpliktig
elev. I fråga om skolhälsovården äger 25 a § andra-sjätte styckena motsvarande
tillämpning.

Regeringen kan medge undantag
stycket.

fran vad som gäller enligt andra
33 a §

Skolplikten får fullgöras i en fristående
skola, om skolan är godkänd
enligt 34 §. I 34 a § finns bestämmelser
om att skolplikten i vissa
fall får fullgöras i annan fristående
skola, om den har godkänts
för ändamålet.

I en godkänd skola får ett barn
som inte har uppnått skolpliktsåldern
tas in i en årskurs som motsvarar
årskurs i grundskolan, endast
om skolstyrelsen med stöd av
32 § första stycket har tillåtit att
barnet börjar skolgång höstterminen
det kalenderår, då barnet
fyller sex år.

34 §

I annan enskild skola än i 33 §
avses må skolplikt fullgöras, om
skolan godkänts för ändamålet.
Godkännande skall meddelas, om
skolans undervisning till art, omfattning
och allmän inriktning väsentligen
motsvarar grundskolans
och skolan förestås av person, vilken
äger erforderlig skicklighet för
undervisningen och är väl lämpad
att förestå skola.

Uppfyller skolan ej längre angivna
villkor eller finnes, att undervisningen
ej handhaves av lärare
med erforderlig skicklighet eller att
verksamheten eljest icke bedrives
på tillfredsställande sätt, skall godkännandet
återkallas, om rättelse
ej vinnes genom hänvändelse till
skolans ledning.

I godkänd skola må barn, som ej
uppnått skolpliktsåldern, intagas i
årskurs som motsvarar årskurs i
grundskolan, endast om förutsättning
är för handen, varom sägs i 32
§ första stycket.

En fristående skola skall godkännas
för skolpliktens fullgörande,
om skolans undervisning ger kunskaper
och färdigheter som till art
och nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som
grundskolan förmedlar och skolan
även i övrigt väsentligen svarar
mot grundskolans allmänna mål.

Om skolan inte längre uppfyller
dessa villkor och bristerna inte avhjälps
efter hänvändelse till huvudmannen,
skall godkännandet återkallas.

UbU 1982/83:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

34 a §

Barn som är endast tillfälligt bosatta
i landet eller som har andra
särskilda skäl att få en undervisning
med internationell inriktning
får fullgöra sin skolplikt i en fristående
skola med sådan undervisning
(internationell skola), om skolan av
regeringen har godkänts för ändamålet.

För godkännande krävs att skolans
undervisning som helhet betraktad
är likvärdig med grundskolans.
Skolan skall förmedla kunskaper
och färdigheter som underlättar
fortsatt skolgång utomlands.
Undervisning i svenska språket och
om svenska förhållanden skall
meddelas i den omfattning som de
här tillfälligt bosatta eleverna behöver.

Om skolan inte längre uppfyller
kraven för godkännande och bristerna
inte avhjälps efter hänvändelse
till huvudmannen, skall regeringen
återkalla godkännandet.

34 b §

En fristående skola omfattar
skolhälsovård för skolpliktiga elever,
om huvudmannen såsom villkor
för statsbidrag har skyldighet
att svara för sådan skolhälsovård.

I fråga om skolhälsovården tilllämpas
25 a § andra—sjätte styckena.

36 §5

Skolplikten är fullgjord, då eleven
tillfredsställande genomgått
årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande
årskurs i skola, som sägs i
33 och 34 §§, eller då eleven vid
särskild prövning styrker sig äga
motsvarande kunskaper.

't ven tillfredsställande har gått ige:-
nom årskurs 9 i grundskolan eller

i motsvarande årskurs i annan skola

där eleven får fullgöra sin skolplikt.
Detsamma gäller om eleven vid
särskild prövning visar sig ha motsvarande
kunskaper.

Skolplikten är fullgjord, när ele -

Äro med hänsyn till elevens bästa
särskilda skäl därtill, må medgivas

Om det finns särskilda skäl med
hänsyn till elevens bästa, får

5 Senaste lydelse 1975: 159.

tl Riksdagen 1982183. 14 sami. Nr 10

UbU 1982/83:10

Nuvarande lydelse

att hans skolgång utan hinder av
vad i första stycket sägs avslutas
med utgången av vårterminen det
kalenderår, då han fyller femton år.
Sådant medgivande får lämnas endast
under villkor att eleven under
återstoden av sin skolpliktstid får
lämplig utbildning eller har annan
lämplig sysselsättning. Om villkoret
ej uppfylles, skall medgivandet
återkallas. Eleven står under tillsyn
av skolstyrelsen.

Föreslagen lydelse

medges att elevens skolgång avslutas
med utgången av vårterminen
det kalenderår eleven fyller femton
år. Sådant medgivande får lämnas
endast om eleven under återstoden
av sin skolpliktstid får lämplig utbildning
eller har annan lämplig
sysselsättning. Om detta villkor
inte längre uppfylls, skall medgivandet
återkallas. Eleven står under
tillsyn av skolstyrelsen tills
skolplikten upphör.

39a §6

Bestämmelserna i 32—39 §§ äga
motsvarande tillämpning på barn
som på grund av synskada eller
dövhet eller hörsel- eller talskada
icke kan följa undervisningen i
grundskolan. Bestämmelserna i 36
och 37 §§ om årskurs 9 i grundskolan
skola avse årskurs 10 i specialskolan
eller i fråga om elev som
anges i 28 a § tredje stycket där avsedd
undervisning.

Bestämmelserna i 32, 33 a, 34, 34
b och 35-39 §§ tillämpas på motsvarande
sätt på barn som på grund
av synskada eller dövhet eller hörsel-
eller talskada inte kan följa undervisningen
i grundskolan. Bestämmelserna
i 36 och 37 §§ om
årskurs 9 i grundskolan skall därvid
avse årskurs 10 i specialskolan eller,
i fråga om elev som anges i
28 a § tredje stycket, där avsedd undervisning.

Fråga huruvida skolplikt enligt 30 § tredje stycket gäller för barn efter
utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år och
fråga om barn enligt 31 § andra stycket skall deltaga i undervisningen i
specialskolan prövas av lokal styrelse för specialskolan.

På lokal styrelse för specialskolan
ankommer att besluta i frågor
som avses i 32 och 34-21 §§.

På lokal styrelse för specialskolan
ankommer att besluta i frågor
som avses i 32, 34 och 35-31 §§.

50 a §

Om en skolpliktig elev börjar eller
slutar vid en fristående skola
som avses i 34 eller 34 a § skall
huvudmannen för skolan snarast
lämna uppgift om detta till skolstyrelsen
i den kommun där eleven är
kyrkobokförd.

6 Senaste lydelse 1977:108.

UbU 1982/83:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 b §

Fristående skolor skall i fråga
om sin undervisning för skolpliktiga
elever stå under skolöverstyrelsens
och länsskolnämndens tillsyn. Dessa
myndigheter skall även ha tillsyn
över undervisningen för skolpliktiga
på sjukhus och andra institutioner.

50 c §

Skolstyrelsen skall ha den omedelbara
tillsynen över undervisningen
för skolpliktiga i sådana fristående
skolor i kommunen som
avses i 34 och 34 a §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

2. I fall där det enligt såväl de äldre som de nya bestämmelserna ankommer
på skolstyrelsen att pröva fråga om godkännande av en skola för
skolpliktens fullgörande, skall ett godkännande som har meddelats enligt
äldre bestämmelser och som alltjämt gäller vid utgången av juni 1983
fortsätta att gälla intill utgången av juni 1984, om det inte har lämnats för
kortare tid eller återkallas med stöd av de nya bestämmelserna. En förutsättning
för sådan fortsatt giltighet är att skolpliktiga elever har böljat vid
skolan före den 1 juli 1983.

3. Fråga om godkännande enligt 34 § i den nya lydelsen eller enligt 34 a §
kan prövas före lagens ikraftträdande.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1981/82

1981/82:1365 av Tore Nilsson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter utreda hur de olika friskolorna skall jämställas då det
gäller statligt stöd.

1981/82:1787 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att i en kommande proposition regeringen
i statsbidragshänseende bör jämställa Waldorfskolor och kristna skolor
under förutsättning att de fyller uppställda krav.

1981/82:2045 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet remitterade
motionen 1981/82:2018 - såvitt nu är i fråga yrkas

7. att riksdagen beslutar att statligt bidrag generellt skall utgå till godkända
enskilda skolor.

UbU 1982/83:10

Motioner väckta med anledning av proposition 1982/83:1

1982/83:10 av Allan Åkerlind (m) vari yrkas att riksdagen vid behandlingen
av proposition 1982/83:1 beslutar att enbart den omständigheten att
en fristående skola står på konfessionell grund skall utgöra tillräckligt skäl
för statsstöd.

1982/83:11 av Allan Åkerlind (m) vari yrkas att riksdagen vid behandlingen
av proposition 1982/83:1 om skolor med enskild huvudman m.m.
beslutar uttala att Ekebyholmsskolan i fråga om statsbidrag skall behandlas
på samma sätt som andra privata internatskolor och tilldelas statsbidrag
för sin verksamhet.

1982/83:30 av Bengt Wiklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om samlingsbeteckning
för skolor med enskild huvudman samt ändring av beteckningen för
enskild undervisning.

1982/83: 39 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att beslut om godkännande av fristående skolor
skall fattas av länsskolnämnderna,

2. att riksdagen beslutar att godkänna den i propositionen föreslagna
lydelsen av 34 § skollagen och uttalar att andra krav, t. ex. på undervisningsspråk
inte får uppställas,

3. att riksdagen uttalar att valet av skolgång i en fristående skola helt
ankommer på föräldrarna och deras barn,

4. att riksdagen beslutar att kvalifikationstiden för statsbidrag till en
fristående skola skall vara ett år,

5. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag snarast med anledning
av SEH-kommitténs1 förslag angående enskild undervisning enligt
35 § skollagen,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om nytt förslag angående
bidrag till fristående skolor enligt vad i motionen anförs.

1982/83:40 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till lag om skyldighet för kommun att tillhandahålla service
till elever vid fristående skolor.

1982/83:41 av Tore Nilsson (m) och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att varje fristående skola, godkänd enligt 34 § i
skollagen, skall vara berättigad till det begränsade statsbidrag som regeringen
föreslår i propositionen,

2. att riksdagen beslutar att detta belopp successivt ska höjas tills det
uppgår till 85 % av motsvarande statsbidrag till grundskolan,

3. att riksdagen beslutar att karenstiden för statsbidrag sätts till ett år i
stället för tre år som propositionen föreslår.

1 Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman.

UbU 1982/83:10

Utskottet

På grundval av förslag från kommittén (U 1979:13) angående skolor med
enskild huvudman (SEH-kommittén) i dess delbetänkande (SOU 1981: 34)
Fristående skolor för skolpliktiga elever föreslås i nu föreliggande proposition
vissa mindre ändringar i skollagen (1962: 319) vilka gäller skolor med
enskild huvudman. Ändringarna är resultatet av kommitténs översyn av de
bestämmelser som handlar om förutsättningarna för godkännande av fristående
skolor för skolpliktens fullgörande. Propositionen innehåller också
förslag om ett nytt statsbidragssystem för fristående skolor för skolpliktiga
elever. Vissa skolor som i dag inte är statsunderstödda föreslås få möjlighet
att erhålla bidrag.

Förutom de motioner som väckts med anledning av propositionen behandlar
utskottet ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
riksmötet 1981/82 vilka avser fristående skolor.

Utskottet följer i det följande i huvudsak propositionens disposition.

Samlingsbeteckning för skolor med enskild huvudman

SEH-kommittén hade enligt direktiven att överväga en enhetlig benämning
för alla skolor som har enskild huvudman och föreslog beteckningen
”fristående skola”. Flertalet remissinstanser tillstyrker SEH-kommitténs
förslag. I propositionen föreslås att benämningen ”fristående skola” införs
i skollagen som ersättning för den nuvarande benämningen ”enskild skola”.

Förslaget till benämning avvisas i motion 1982/83: 30. Motionären menar
att uttrycket enskild skola är inarbetat och lättförståeligt. I motionen
föreslås vidare att beteckningen enskild undervisning ändras till privatutbildning.

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att det inte är
tillfredsställande att i författningar ha beteckningar som i andra sammanhang
används i andra och skiftande betydelser. I den nya läroplanen för
grundskolan (Fgr 80) har ordet ”enskild” i begreppet enskild skola/enskilda
skolor samma betydelse som ”enskild” i begreppen enskilda elever
eller enskilda klassser, t. ex. i uttrycket ”beslutsrätt i den enskilda skolan”
(s. 52). Enligt utskottets mening fyller termen ”fristående skola” funktionen
som en i möjligaste mån entydig samlingsbeteckning för i förevarande
sammanhang aktuella skolor. Vad så gäller ersättandet av uttrycket enskild
undervisning med uttrycket privatutbildning för sådan verksamhet
som avses i 35 § första stycket skollagen bör någon ändring inte ske i
avvaktan på regeringens ställningstagande till skolförfattningsutredningens
förslag (Ds U 1981:4) Skollagen såvitt avser denna fråga. Riksdagen föreslås
med hänvisning till det anförda avslå motion 1982/83:30.

UbU 1982/83:10

Förutsättningar för skolpliktens fullgörande i fristående skola

Av de principer om friheter för enskilda individer som är en grundpelare
i det svenska samhället och av internationella förpliktelser som Sverige har
åtagit sig genom att tillträda olika konventioner följer enligt propositionen,
att skolgång motsvarande årskurserna 1-9 av grundskolan skall få fullgöras
i fristående skola, om denna uppfyller uppställda minimikrav.

I propositionen föreslås som krav att den fristående skolans undervisning
skall ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen
svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar.
Detta bör enligt propositionen i princip innebära att baskunskaper och
basfärdigheter och det som i övrigt utgör obligatoriskt lärostoff i grundskolan
förmedlas i den fristående skolan. Beträffande innehållet i temastudier,
tillvalsämnen och annat där elever och lärare har möjlighet att välja innehåll
bör den fristående skolan ha en ännu större frihet än grundskolan. Det
föreligger enligt propositionen självfallet inte hinder mot att en fristående
skola förlägger inlärningen av visst stoff till ett annat stadium än som sker i
grundskolan, att den har ett ämne som saknas i grundskolan eller att den i
ett visst ämne ger undervisning upp till en högre nivå än grundskolan. I
propositionen anförs vidare att det är angeläget att de fristående skolorna,
när det gäller sättet att undervisa, har vida möjligheter att söka sig fram på
egna vägar. För att skolan skall erhålla statsbidrag bör skolan ha en
särskild uppläggning av verksamheten (jfr s. 12-14 i detta betänkande). De
kunskaper och färdigheter som den fristående skolan ger måste sammantagna
nå väsentligen den nivå som nås i grundskolan.

Enligt mål och riktlinjer i grundskolans läroplan skall skolans verksamhet
präglas av de grundläggande värderingar om demokrati, tolerans, jämlikhet
m. m. på vilka det svenska samhället bygger. Enligt propositionen är
det självklart att samhället i sitt och elevernas intresse måste ställa samma
krav på fristående skolor. För att en fristående skola skall kunna godkännas
för skolpliktens fullgörande måste skolan i sin undervisning och övriga
verksamhet omfatta de grundläggande värderingar och de riktlinjer för
fostran och utveckling som anges i målen för grundskolan.

I propositionen slås sammanfattningsvis fast att rätten att välja fristående
skola innebär i princip att samhället inte får uppställa villkor som
förhindrar att rätten kan utnyttjas, såsom t. ex. sakligt ogrundade krav för
skolans godkännande. Uppfylls de krav som rimligen kan ställas, skall
skolan godkännas.

Utskottet har ingenting att erinra mot de allmänna övervägandena i
propositionen om förutsättningar för godkännande av fristående skolor för
skolpliktens fullgörande.

Enligt motion 1982/83:39 är det angeläget att fristående skolor ger eleverna
de kunskaper i svenska språket och om svenska förhållanden som de
behöver. Däremot anser motionärerna inte att krav bör uppställas att den

UbU 1982/83:10

fristående skolans undervisning skall ske på svenska, inte ens till övervägande
del. I likhet med vad som numera gäller för grundskolan bör mål och
riktlinjer för verksamheten anges, men detaljanvisningar undvikas. Krav
på svenska som undervisningsspråk är oförenligt med denna princip, menar
motionärerna, som godkänner den i propositionen föreslagna lydelsen
av 34 § skollagen men samtidigt kräver ett uttalande av riksdagen att andra
krav, t. ex. på undervisningsspråk, inte får ställas (yrkande 2).

Utskottet vill i sammanhanget beröra vissa aspekter som kan anläggas
på fristående skolor utifrån vårt lands invandrarpolitik.

Principen om att språkliga minoriteters barn bör undervisas i samma
skolor som övriga barn har understrukits i 1975 års riktlinjer för invandraroch
minoritetspolitiken (prop. 1975: 26, InU 1975:6, rskr 1975: 160). SEHkommittén
redovisade den principiella uppfattningen att lösningar på skolpliktiga
invandrarbarns utbildningsbehov skall kunna sökas inom grundskolans
ram. Kommittén fann därför inte skäl att för invandrarbarnen
föreslå särskilda regler om skolpliktens fullgörande i fristående skola.

Fortsatta överväganden om invandrarpolitiken sker i skilda sammanhang.
I likhet med föredragande statsrådet vill utskottet erinra om arbetet i
dels språk- och kulturarvskommittén (SKU, U 1981: 04), dels invandrarpolitiska
kommittén (A 1980:04). Utskottet, som längre fram tar upp frågan
om s. k. internationella skolor, hänvisar till pågående utredningar på området
och ansluter sig till vad som i ämnet har förordats i propositionen,
nämligen att skolor som bygger övervägande delen av sin undervisning på
annat språk än svenska inte skall få godkännas för skolpliktens fullgörande
enligt 34 § skollagen. Riksdagen föreslås därför avslå motion 1982/83:39
yrkande 2.

I syfte att uppnå lika behandling och enhetlig praxis och för att undvika
risken för godtycke föreslås i motion 1982/83:39 yrkande 1 att länsskolnämnderna
skall fatta beslut om godkännande av fristående skola efter
hörande av den lokala skolstyrelsen.

Utskottet erinrar om att skolstyrelsen har ett övergripande ansvar för att
skolpliktiga elever fullgör sin skolplikt i grundskolan eller på annat sätt.
Skolstyrelsen bör därför handlägga frågor om fullgörande av skolplikten
även i fortsättningen och fatta beslut om godkännande av fristående skola.
Beträffande motionärernas farhågor i avseende på godtycke vid skolstyrelsens
behandling av ifrågavarande ärenden vill utskottet peka på att godkännande
liksom hittills skall lämnas, om vissa angivna förutsättningar är
uppfyllda. Självfallet måste en enhetlig bedömning eftersträvas. Det kan
härvid erinras om att skolstyrelsens beslut kan överklagas hos skolöverstyrelsen
(SÖ) och att SÖ:s beslut i sin tur kan överklagas hos regeringen.
Utskottet avstyrker motion 1982/83:39 yrkande 1 och föreslår att riksdagen
godkänner det av lagrådet granskade lagförslaget i den del (10 §) som
avser beslutsmyndighet för godkännande av fristående skola enligt 34 §
skollagen. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att de allmänna

UbU 1982/83:10

bestämmelserna om godkännande av fristående skola för skolpliktens fullgörande
enligt 34 § skollagen skall gälla oberoende av om statsbidrag
lämnas till skolan eller inte.

I dag finns ett antal fristående skolor med undervisning på något av
språken engelska, franska eller tyska, nämligen en engelskspråkig skola i
Göteborgs kommun, en engelskspråkig skola i Danderyds kommun samt
en engelskspråkig, en franskspråkig och en tyskspråkig skola i Stockholms
kommun. Dessa skolor benämns i propositionen internationella skolor.
Undervisningen vid dem bedrivs inte efter svensk läroplan utan efter
förebilder från England, USA, Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland.
Bland eleverna finns i Sverige och i utlandet födda barn som är
skolpliktiga enligt svensk lag och barn som inte omfattas av skolplikten.

Enligt propositionen har vissa barn behov av att få fullgöra skolplikten
genom en skolgång av det slag som de nu befintliga fem internationella
skolorna erbjuder. Det gäller bl. a. barn till utländska medborgare, som
vistas i landet för uppdrag för en kortare tid, och utlandssvenskars barn,
som under en stor del av uppväxttiden är bosatta utomlands och vistas i
Sverige endast under någon kortare period. Enligt propositionen kan det
accepteras att även vissa andra barn fullgör skolplikten i en sådan skola.
Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att godkänna sådana
internationella skolor.

Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen har anförts om
internationell skola. Bestämmelser om möjlighet att fullgöra skolplikten i
sådan skola bör införas i skollagen (34 a §) i enlighet med regeringens
förslag.

Utskottet, som inte heller i övrigt har något att erinra mot regeringens
lagförslag, föreslår att riksdagen även i övrigt antar det av lagrådet granskade
lagförslaget.

Villkor för statsbidrag

I propositionen fastslås att förutsättningarna för att en fristående skola
skall godkännas för skolpliktens fullgörande och villkoren för statsbidrag
till skolan är två skilda frågor. Enligt föredragande statsrådets uppfattning
räcker det inte med att en fristående skola uppfyller förutsättningarna för
godkännande för skolpliktens fullgörande för att den skall få bidrag. Bidrag
bör lämnas efter prövning i vaije enskilt fall.

En naturlig utgångspunkt för denna prövning är enligt propositionen att
den fristående skolan skall ha en särskild prägel och inte vara en ren
efterbildning av grundskolan. För statsbidrag bör krävas att den fristående
skolan genom andra inslag eller annan uppläggning av verksamheten jämfört
med vad som normalt förekommer i grundskolan är till nytta såsom
ytterligare erfarenhetsunderlag för eller annat komplement till det allmänna
skolväsendet.

UbU 1982/83:10

Beträffande s.k. internationella skolor föreslås i propositionen att statligt
stöd bör utgå endast för de enligt svensk lag skolpliktiga barnen.

I vad gäller konfessionella skolor - härmed avses vad SEH-kommittén
beskriver som skolor med arbetsmiljö med konfessionell prägel — kan
enligt propositionen den omständigheten att en fristående skola står på
konfessionell grund inte utgöra tillräckligt skäl för statsbidrag. För att en
konfessionell skola skall kunna erhålla statsbidrag måste skolan enligt
föredragande statsrådets mening liksom andra fristående skolor visa att
den uppfyller de villkor för statligt stöd som föreslås.

En framställning om att en fristående skola skall förklaras berättigad till
statsbidrag bör enligt propositionen ges in till SÖ som med eget yttrande
överlämnar framställningen till regeringen för beslut. Prövningen får enligt
propositionen självfallet inte göras godtyckligt utan måste ske enligt sakligt
motiverade grunder. Det ankommer på regeringen att besluta vilka skolor
som skall få statsbidrag utan att den därvid skall vara bunden av en på
förhand fastställd ram för verksamhetens omfattning.

I motion 1981/82:1787, vilken väckts under allmänna motionstiden vid
föregående riksmöte, föreslås att Waldorfskolor och kristna skolor bör
jämställas i statsbidragshänseende under förutsättning att de fyller uppställda
krav.

Utskottet konstaterar att förslagen i propositionen innebär att kristna
skolor har samma förutsättningar som andra fristående skolor att få statsbidrag,
om de uppfyller villkoren för sådant stöd. Motion 1981/82:1787 bör
därför avslås.

Den begränsning av möjligheterna till statligt bidrag som föreslås i propositionen
avvisas i ett antal motioner.

Regeringen bör enligt motion 1981/82: 1365, vilken väckts under allmänna
motionstiden vid föregående riksmöte, låta utreda hur de olika
fristående skolorna skall kunna jämställas då det gäller statsbidrag. Enbart
den omständigheten att en fristående skola står på konfessionell grund
skall enligt motion 1982/83:10 utgöra tillräckligt skäl för statsbidrag. 1
motionerna 1981/82:2045 yrkande 7 (motivering i motion 1981/82:2018),
som väckts under allmänna motionstiden föregående riksmöte, 1982/83: 39
yrkande 6 i denna del och 1982/83:41 yrkande 1 föreslås att varje godkänd
fristående skola skall vara berättigad till statsbidrag. I motion 1981/82: 2045
hävdas att det förhållandet att föräldrar åsamkas dryga kostnader om de
väljer godkända fristående skolor utan statligt och kommunalt stöd i realiteten
innebär en väsentlig inskränkning i föräldrarnas rätt. Denna inskränkning
kan enligt motionärernas mening inte negligeras. Ett likartat
resonemang förs i motion 1982/83:39 där motionärerna i regeringens argumentering
i frågan om statsbidrag finnér en bristfällig förståelse för den
personliga frihetens djupare innebörd.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet ansluter sig till principen att ett godkännande av en skola som

UbU 1982/83:10

fristående skola inte automatiskt skall medföra rätt till statsbidrag. Utskottet
vill inte på det sätt som föreslås i motionerna medverka till att det vid
sidan av det allmänna skolväsendet växer fram ett stort antal fristående
skolor med statsbidrag vilket skulle kunna innebära att de grundläggande
principerna i skolväsendets uppbyggnad förändras. Samtidigt delar utskottet
den uppfattning som kommit till uttryck både i SEH-kommitténs betänkande
och i propositionen att viss verksamhet i fristående skola kan berika
och vara av värde för det allmänna skolväsendet. Det utvecklingsarbete
som reguljärt sker i grundskolan kan på ett värdefullt sätt kompletteras
om, som det anförs i propositionen, enskilda personers intresse och engagemang
för praktisk-pedagogisk förnyelse också kan tas till vara genom att
en fristående skola får statsbidrag. Statsbidrag bör kunna utgå till skolor
vilkas verksamhet bygger på en alternativ pedagogik eller liknande. En
fristående skola bör för att få statsbidrag ha en prägel som gör att skolan i
något avseende avviker från grundskolan. Det kan vara fråga om såväl en
verksamhet bedriven utifrån en särskild pedagogisk helhetssyn (t. ex. Waldorfpedagogik)
som en i timplanemässigt eller kursplanemässigt avseende
annorlunda upplagd verksamhet. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på
att det i vissa fall kan uppstå situationer där det av praktiska skäl kan visa
sig svårt att utan omfattande administrativa åtgärder inordna viss skolverksamhet
inom grundskolans ram (jfr SOU 1981:34 s. 96). SEH-kommittén
har pekat på att lärares eller föräldrars förslag till försök inte alltid
vinner gehör, eftersom förslagen bedöms alltför resurskrävande eller
mindre angelägna än andra aktiviteter.

När det gäller motionsyrkandena att den omständigheten att en fristående
skola står på konfessionell grund bör utgöra tillräckligt skäl för statligt
stöd, förordar utskottet i likhet med föredragande statsrådet att skolan
liksom andra fristående skolor skall visa att den uppfyller villkoren för
statligt stöd. Utskottet hänvisar i övrigt till vad som i propositionen har
anförts om skolor av detta slag (s. 38-40).

Beträffande förslaget i motion 1982/83: 11 att ge Ekebyholmsskolan i
Rimbo statsbidrag hänvisar utskottet till vad utskottet i det föregående har
anfört om villkoren för statligt stöd. Vidare kan hänvisas till propositionen
(s. 41).

Utskottet tillstyrker förslaget att det skall vara regeringen som förklarar
fristående skolor berättigade till statsbidrag och att de nya reglerna i fråga
om statsbidrag till fristående skolor skall träda i kraft den 1 juli 1983.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motionerna
1981/82:1365, 1982/83:10, 1982/83:11, 1981/82:2045 yrkande 7,
1982/83: 39 yrkande 6 i denna del och 1982/83:41 yrkande 1 och föreslår att
riksdagen med bifall till proposition 1982/83: 1 godkänner att regeringen
efter de kriterier som har förordats i propositionen skall kunna förklara
fristående skolor berättigade till statsbidrag.

UbU 1982/83:10

Statsbidragets utformning m. m.

Statsbidraget till grundskolan uppgår f. n. enligt propositionen till i genomsnitt
ca 10000 kr. per elev på lågstadiet, ca 11500 kr. per elev på
mellanstadiet och ca 13 500 kr. per elev på högstadiet. Av propositionen
framgår (s. 31 och 32) att staten totalt sett får mindre kostnader för
grundskolan om vissa elever inte utnyttjar sin rätt till skolgång där utan
väljer fristående skola. Till bilden hör att vissa fristående skolor för sitt
fortbestånd är beroende av ekonomiskt stöd i en eller annan form från det
allmänna. Om en sådan skola upphör, kan eleverna normalt väntas övergå
till grundskolan och därigenom påverka kostnaderna för denna.

Det förhållandet att staten totalt sett får mindre kostnader för grundskolan
om vissa elever inte utnyttjar sin rätt till skolgång där innebär enligt
föredragande statsrådet att det finns ett ekonomiskt utrymme som kan tas
till vara för att ge ett begränsat statligt stöd till fristående skolor i den mån
det föreligger skäl för ett sådant stöd. Enligt propositionen bör det statliga
bidraget till fristående skola fastställas till 5000 kr. per elev räknat i det
löneläge som låg till grund för beräkningarna i budgetpropositionen 1982.
Detta utgångsbelopp, som bör tjäna som underlag för beräkning av differentierade
belopp med faktorn 0,80 för elever i lågstadieåldern, 0,95 för
elever i mellanstadieåldern och 1,25 för elever i högstadieåldern (4000 kr.,
4750 kr. resp. 6250 kr. i nämnt löneläge) skall för varje redovisningsår
justeras på samma sätt som veckotimpriset för lärare i grundskolan. Bidragsnivån
innebär enligt propositionen en viss besparing för statsverket
jämfört med de utgifter staten skulle ha haft om eleverna gått i grundskolan.

Bidrag till s. k. internationell skola bör enligt föredragande statsrådet
lämnas med endast tre fjärdedelar av det belopp som annars gäller för
fristående skolor med hänsyn till att visst ekonomiskt stöd i en eller annan
form vanligen lämnas från t. ex. de utländska företag och organisationer
som har intresse av att deras uppdragstagare kan ordna en tillfredsställande
skolgång för sina barn under en kortvarig vistelse här i landet.

Krav på visst lägsta antal elever eller en viss organisation bör enligt
propositionen inte ställas för att statsbidraget skall kunna lämnas till fristående
skola. Regeringen bör, säger föredragande statsrådet, normalt inte
förklara en skola berättigad till bidrag, om den inte har bedrivit sin verksamhet
i minst tre år. Mot bakgrund av kravet på treårig kvalifikationstid
bör skolan enligt propositionen det första bidragsåret kunna få bidrag för
fyra årskurser.

Vid förklaring om rätt till statsbidrag bör normalt fastställas högsta antal
årselevplatser som vid full utbyggnad av skolan får utgöra underlag för
bidraget. Huvudmannen för en skola som har förklarats berättigad till
statsbidrag bör enligt proposition för vaije redovisningsår få ansöka om
bidrag hos länsskolnämnden. Det bör vara länsskolnämnden som beslutar

UbU 1982/83:10

om bidrag enligt de bestämmelser som meddelats av regeringen och SÖ
som betalar ut bidraget. När det gäller de fristående skolor som redan är
statsunderstödda kan vissa särlösningar vara motiverade med hänsyn bl. a.
till att vissa av dessa skolor får bidrag även till sin gymnasiala utbildning.

Den föreslagna storleken av statsbidraget är enligt ett par motionsyrkanden
otillräcklig. Enligt motion 1982/83: 39 (yrkande 6 i denna del) bör ett
statligt bidrag utgå som motsvarar högst de kostnader som staten har för
elever i det allmänna skolväsendet. Motionärerna hemställer om förslag
från regeringen med den innebörden. Eftersom förslaget i propositionen
emellertid innebär en viss förbättring av rådande förhållanden, yrkar motionärerna
inte att propositionen avslås. I motion 1982/83:41 (yrkande 2)
föreslås att det i propositionen föreslagna begränsade statsbidragsbeloppet
successivt skall höjas tills det uppgår till 85% av motsvarande statsbidrag
till grundskolan. Regeringens förslag om en kvalifikationstid om tre år för
att erhålla statsbidrag innebär enligt motion 1982/83: 39 (yrkande 4) i realiteten
ett så rigoröst krav att startandet av en ny fristående skola omöjliggörs.
Ett år är enligt motionärerna tillräckligt för att bedöma om viljan och
engagemanget kan förväntas bestå. Krav på en endast ettårig kvalifikationstid
framförs även i motion 1982/83:41 (yrkande 3).

Utskottet finner att den av regeringen föreslagna statsbidragsnivån för
vissa nytillkommande fristående skolor är rimlig. Mot bakgrund av nuvarande
former för statsbidrag till grundskolan (basresurser m. m.) torde det
inte vara möjligt att utan merkostnader för staten ge ett högre bidrag till
fristående skolor än det som nu föreslås i propositionen.

Av propositionen framgår att regeringen, om särskilda skäl föreligger,
skall kunna medge undantag från kvalifikationstiden om tre år för statsbidrag.
Utskottet utgår från att regeringen gör undantag från huvudregeln i
fall då så befinns rimligt.

Utskottet har ej heller något att erinra mot vad som i propositionen har
förordats om statsbidragets utformning för s. k. internationella skolor.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1982/83:39 yrkandena 4 och 6, det sistnämnda yrkandet i denna
del, och motion 1982/83:41 yrkandena 2 och 3 samt godkänner vad som i
propositionen har förordats om utformning och särskilda villkor för statsbidrag
till nytillkommande statsunderstödda fristående skolor.

När det gäller statsbidragsgivningen till undervisningen av skolpliktiga
elever vid redan statsunderstödda fristående skolor föreslår utskottet att
riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen.

Kommunalt stöd

Det kommunala stödet till fristående skolor varierar från kommun till
kommun i fråga om såväl omfattning som former. Åtskilliga kommuner
lämnar enligt propositionen bidrag till läroböcker, skolmåltider och hälso -

UbU 1982/83:10

vård, antingen i form av direkt bidrag — framför allt när det gäller läroböcker
- eller på så sätt att eleverna får inta sina måltider och besöka
hälsovården i närmast belägna kommunala skola. Det förekommer också
att en kommun upplåter lokaler kostnadsfritt. När den fristående skolan
ligger i annan kommun än elevens hemkommun, lämnar vissa kommuner
bidrag till skolan motsvarande en del av den interkommunala ersättning
som utgår när barn från kommunen går i en annan kommuns grundskola.

Enligt motion 1982/83: 39 (yrkande 6 i denna del) bör förslag läggas fram
om att fristående skola skall tillerkännas kommunalt bidrag motsvarande
de kostnader kommun har för elev i grundskolan.

I motion 1982/83: 40 begärs förslag till lag om skyldighet för kommun att
till elever vid fristående skolor tillhandahålla service, dvs. den hjälp med
läromedel, skolmåltid och hälso- och sjukvård som kommunen ger övriga
elever.

Vad gäller fristående skolors inverkan på de kommunala kostnaderna för
grundskolan konstateras i propositionen att besparingar kan uppstå för
kommunen i första hand beträffande de rörliga kostnaderna (t. ex. läromedel
och skolmåltider). Enligt propositionen är det dock vanligt att kommunen
på ett eller annat sätt ger stöd för dessa ändamål i fråga om elever
som går i fristående skola. Utskottet är inte berett att medverka till en
lagstiftning i enlighet med syftet i de båda motionerna. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1982/83:39 yrkande
6 i denna del och 1982/83:40.

Övriga frågor

I motion 1982/83:39 yrkande 3 krävs ett uttalande av riksdagen att valet
av skolgång i en fristående skola helt ankommer på föräldrarna och deras
barn.

Utskottets ställningstagande i det föregående till regeringens förslag om
skolpliktens fullgörande i fristående skola innebär att utskottet, i likhet
med föredragande statsrådet, menar att man inte kan bortse från att en del
föräldrar vill utnyttja sin rätt att få välja fristående skola för sina barn.
Samhället måste alltså respektera att det finns enskilda människor som vill
driva och utnyttja fristående skolor. Utskottet kan inte finna att det behövs
ett uttalande av det slag som förordas i motion 1982/83:39 yrkande 3.
Riksdagen bör därför avslå motionsyrkandet.

SEH-kommittén har i ett delbetänkande (Ds U 1980: 3) behandlat frågan
om enskild undervisning enligt 35 § skollagen. Av propositionen framgår
att förslagen i delbetänkandet kommer att behandlas i samband med behandlingen
av skolförfattningsutredningens delbetänkande (Ds U 1981:4)
Skollagen. Utskottet har inhämtat att proposition i ärendet kan väntas
våren 1983. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå yrkande 5 i motion

UbU 1982/83:10

1982/83:39 vari yrkas att riksdagen hos regeringen skall anhålla om förslag
snarast grundat på SEH-kommitténs förslag om enskild undervisning enligt
35 § skollagen.

För sådana fristående skolor som omfattas av privatskolförordningen
(1967:270) och för riksinternatskolorna föreslås i propositionen en anpassning
av regler om läroplan och arbetets anordning till vad som gäller för
grundskolan. Utskottet tillstyrker förslagen.

Regeringens förslag om ett förändrat statsbidragssystem för fristående
skolor tar endast sikte på grundskolestadiet. Enligt vad utskottet har
erfarit avser SEH-kommittén avlämna sitt slutbetänkande i början av år
1983. Betänkandet behandlar fristående skolor på det gymnasiala stadiet.
Kommittén har i sitt delbetänkande Fristående skolor för skolpliktiga
elever emellertid för Kristofferskolans årskurser 10—12 föreslagit att statsbidrag
skall beräknas på samma sätt som för årskurs 9 vid skolan. Föredragande
statsrådet ansluter sig härtill och hänvisar till sitt förslag om statsbidragssystem
för motsvarigheten till grundskolans högstadium vid bl. a.
Kristofferskolan. Bidraget för årskurserna 10-12 bör beräknas på i princip
samma sätt.

Utskottet har inget att erinra häremot.

Beträffande statsbidrag till pedagogisk stödpersonal vid riksintematskoloma
och Bergsskolan i Filipstad och beträffande samarbetsnämnder och
konferenser vid skolor som lyder under privatskolförordningen
(1967:270), riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad föreslår utskottet
att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen.

Utskottet tillstyrker förslaget om anpassning av reglerna för specialskolan
och sameskolan till vad som gäller för grundskolan.

Utskottet har ej heller något att erinra mot vad som i propositionen har
anförts om samverkan mellan fristående skola och det allmänna skolväsendet
samt om studievägar och elevplatser i den gymnasiala utbildningen vid
skolor som lyder under privatskolförordningen (1967:270) och vid riksinternatskolorna.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande beteckningen fristående skola avslår
motion 1982/83: 30 i denna del,

2. att riksdagen beträffande uttalande om undervisningsspråk i fristående
skola som avses i 34 § skollagen avslår motion 1982/
83: 39 yrkande 2,

3. att riksdagen beträffande beslutsmyndighet för godkännande av

UbU 1982/83:10

fristående skola sorn avses i 34 § skollagen med bifall till proposition
1982/83:1 och med avslag på motion 1982/83: 39 yrkande 1
antar det av lagrådet granskade förslaget till lag om ändring i
skollagen (1962:319) i denna del,

4. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:1 och med avslag
på motion 1982/83: 30 i denna del i övrigt antar det av lagrådet
granskade förslaget till lag om ändring i skollagen (1962:319),

5. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:1 och med avslag
på motionerna 1981/82:1365, 1981/82:1787, 1981/82:2045 yrkande
7, 1982/83:10, 1982/83:11, 1982/83:39 yrkande 6 i denna
del och 1982/83:41 yrkande 1 godkänner att regeringen efter de
kriterier som har förordats i propositionen skall kunna förklara
fristående skolor för skolpliktiga elever berättigade till statsbidrag,

6. att riksdagen beträffande utformning av och särskilda villkor för
statsbidrag till nytillkommande statsunderstödda fristående skolor
med avslag på motionerna 1982/83:39 yrkande 4 och yrkande
6 i denna del och 1982/83:41 yrkandena 2 och 3 godkänner vad
som har förordats i proposition 1982/83:1,

7. att riksdagen beträffande statsbidragsgivningen till undervisningen
av skolpliktiga elever vid redan statsunderstödda fristående
skolor godkänner vad som har förordats i proposition 1982/83:1,

8. att riksdagen beträffande kommunalt stöd till fristående skolor
avslår motionerna 1982/83: 39 yrkande 6 i denna del och 1982/
83:40,

9. att riksdagen beträffande uttalande om valet av skolgång i en
fristående skola avslår motion 1982/83:39 yrkande 3,

10. att riksdagen beträffande 35 § skollagen avslår motion 1982/
83: 39 yrkande 5,

11. att riksdagen beträffande anpassning av regler om läroplan och
arbetets anordning för skolor som lyder under privatskolförordningen
(1967:270) till vad som gäller för grundskolan godkänner
vad som har förordats i proposition 1982/83:1,

12. att riksdagen beträffande statsbidrag till Kristofferskolans årskurser
10-12 godkänner vad som har förordats i proposition
1982/83: 1,

13. att riksdagen beträffande statsbidrag till pedagogisk stödpersonal
vid riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad godkänner
vad som har förordats i proposition 1982/83:1,

14. att riksdagen beträffande samarbetsnämnder och konferenser
vid skolor som lyder under privatskolförordningen (1967:270),
riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad godkänner vad
som har förordats i proposition 1982/83:1,

UbU 1982/83:10

15. att riksdagen beträffande anpassning av reglerna för specialskolan
och sameskolan till vad som gäller för grundskolan godkänner
vad som har förordats i proposition 1982/83:1,

16. att riksdagen beträffande samverkan mellan skola och det allmänna
skolväsendet samt beträffande studievägar och elevplatser
i den gymnasiala utbildningen vid skolor som lyder under
privatskolförordningen (1967:270) och vid riksinternatskolorna
lägger till handlingarna vad som har anmälts i proposition 1982/
83:1.

Stockholm den 30 november 1982
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Bengt
Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Lennart Bladh (s),
Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s). Lars Svensson
(s), Göran Allmér (m), Björn Samuelsson (vpk), Göran Persson (s). Gunnar
Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Kenth Skårvik (fp).

Reservationer

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla
m) har avgivit följande reservationer.

1. Undervisningsspråk i fristående skola (moni. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna om att fristående skolor som avses i
34 § skollagen skall ge eleverna de kunskaper i svenska språket och om
svenska förhållanden som de behöver. Detta bör emellertid inte medföra
att krav skall ställas att den fristående skolans undervisning skall ske på
svenska. Svenska skall - som utskottet ser det - inte ens till övervägande
delen behöva vara undervisningsspråk. I likhet med vad som numera gäller
för grundskolan bör mål och riktlinjer fcr verksamheten anges, men detaljanvisningar
undvikas. Krav på svenska som undervisningsspråk är oförenligt
med denna princip. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motion 1982/83:39 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna att
krav på svenska som undervisningsspråk inte får ställas för fristående
skola som avses i 34 § skollagen.

UbU 1982/83:10

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande uttalande om undervisningsspråk i fristående
skola som avses i 34 § skollagen med bifall till motion
1982/83:39 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

2. Beslutsmyndighet för godkännande av fristående skola (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 böljar ”Utskottet
erinrar” och på s. 12 slutar ”eller inte” bort ha följande lydelse:

F. n. är det kommunen som beslutar om godkännande av fristående
skola. Erfarenheterna visar att krav på lika behandling och enhetlig praxis
inte alltid har upprätthållits. Det är därför enligt utskottets uppfattning
mera ändamålsenligt att länsskolnämnden beslutar om godkännande av
fristående skola. Ett yttrande av skolstyrelsen i den kommun där den
fristående skolan är belägen bör därvid inhämtas. Utskottet tillstyrker
motion 1982/83:39 yrkande 1 och föreslår att riksdagen med avslag på den
del av lagförslaget som avser beslutsmyndighet för godkännande av fristående
skola för skolpliktens fullgörande som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet här har anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande beslutsmyndighet för godkännande av
fristående skola för skolpliktens fullgörande med bifall till motion
1982/83:39 yrkande 1 och med avslag på proposition 1982/
83:1 såvitt avser det av lagrådet granskade förslaget till lag om
ändring i skollagen (1962:319) i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Statligt stöd till fristående skolor (mom. 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet
ansluter” och på s. 14 slutar ”till statsbidrag” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte ansluta sig till den princip som förordas i propositionen
att ett godkännande av en fristående skola inte automatiskt medför rätt
till statsbidrag. Det är riktigt att det inte föreligger någon juridisk skyldighet
för det allmänna att ekonomiskt eller på annat sätt stödja fristående
skolor. Mot bakgrund av att principerna om friheter för enskilda individer
är en grundpelare i vårt demokratiska samhälle kan det allmänna emellertid
inte utan vidare friskriva sig från ett moraliskt ansvar för att friheten
också kan utnyttjas. Kostnaderna för föräldrar att låta sina barn gå i en

UbU 1982/83:10

fristående skola utan statsbidrag är så höga att de för de flesta omöjliggör
utnyttjandet av friheten. Utskottet vill här peka på att den som med stora
uppoffringar likväl utnyttjar sin rätt, samtidigt genom erläggandet av skatt
bidrar till det allmänna skolväsendet.

Utskottet är heller inte ense med regeringen om att skäligheten i ett
statligt bidrag skall bedömas utifrån vad som i propositionen betecknas
som det allmännas intresse. Den skola som uppfyller de grundläggande
kraven skall också ha rätt att komma i åtnjutande av statligt och kommunalt
stöd. Endast på så sätt kan den enskildes valfrihet säkerställas. Enligt
utskottet står det som i propositionen kallas allmänintresse i motsatsställning
till kravet på ett fritt utbildnings val.

Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört kan inte utskottet finna att
regeringens förslag om vilka fristående skolor som skall få bidrag innebär
en lösning på sikt av frågan om fristående skolors ställning i Sverige.
Förslaget i propositionen innebär emellertid en viss förbättring i förhållande
till nuläget. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om kriterier
för statsbidrag till fristående skola. Riksdagen bör emellertid samtidigt
begära att regeringen återkommer med ett nytt förslag med innebörden att
varje fristående skola som uppfyller skollagens krav för godkännande skall
kunna erhålla statligt bidrag som motsvarar högst de kostnader som staten
har för elever i grundskolan. I ett sådant system kommer exempelvis den i
motion 1982/83:11 behandlade Ekebyholmsskolan att utan särskild prövning
kunna få statsbidrag.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1982/83: 1
och motionerna 1981/82:1365, 1981/82:1787, 1981/82:2045 yrkande 7,
1982/83:10, 1982/83:11, 1982/83:39 yrkande 6 i denna del och 1982/83:41
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
om statligt stöd till fristående skolor.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande statligt stöd till fristående skolor med
anledning av proposition 1982/83:1 och motionerna 1981/
82:1365, 1981/82:1787, 1981/82:2045 yrkande 7, 1982/83:10,
1982/83:11, 1982/83:39 yrkande 6 i denna del och 1982/83:41
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

4. Utformningen av och särskilda villkor för statsbidrag (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”fristående skolor” bort ha följande lydelse:

UbU 1982/83:10

Av vad utskottet har anfört i det föregående framgår att utskottet accepterar
regeringens förslag till nivå på statsbidrag i avvaktan på ett nytt
förslag från regeringen.

Däremot kan inte utskottet tillstyrka förslaget om en kvalifikationstid
om tre år. Detta är ett så rigoröst krav att startandet av en fristående skola i
realiteten omöjliggörs. Utskottet anser att ett år är tillräckligt för att
bedöma om viljan och engagemanget för skolan består.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1982/83: 39 yrkande 4 och 1982/83:41 yrkande 3 samt
med anledning av proposition 1982/83:1, motionerna 1982/83:39 yrkande 6
i denna del och 1982/83:41 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om utformningen av och särskilda villkor
för statsbidrag.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande utformningen av och särskilda villkor
för statsbidrag med bifall till motionerna 1982/83:39 yrkande 4
och 1982/83:41 yrkande 3 samt med anledning av proposition
1982/83:1, motionerna 1982/83:39 yrkande 6 i denna del och
1982/83:41 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

5. Kommunalt stöd (mom. 8)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Vad gäller”
och slutar ”och 1982/83:40” bort ha följande lydelse:

Vad gäller fristående skolors inverkan på de kommunala kostnaderna för
grundskolan konstateras i propositionen att besparingar kan uppstå för
kommunen i första hand beträffande de rörliga kostnaderna (t. ex. läromedel
och skolmåltider). Enligt utskottets uppfattning bör den grundläggande
principen vara att statens och kommunernas kostnader för skolelever skall
vara desamma vare sig eleverna går i grundskolan eller i en fristående
skola. Utskottet har i det föregående förordat att regeringen återkommer
med förslag med den innebörden. Riksdagen bör med anledning av motionerna
1982/83:39 yrkande 6 i denna del och 1982/83:40 som sin mening ge
regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande kommunalt stöd till fristående skolor
med anledning av motionerna 1982/83:39 yrkande 6 i denna del
och 1982/83:40 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

UbU 1982/83:10

6. Valet av skolgång (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den dei av utskottets yttrande som på s. 17 böijar ”Utskottets
ställningstagande” och slutar ”avslå motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér det angeläget att i enlighet med motionsyrkandet uttala
att valet av skolgång i en fristående skola ankommer på föräldrarna och
deras barn. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1982/83: 39 yrkande 3
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande uttalande om valet av skolgång i en
fristående skola med bifall till motion 1982/83:39 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

Särskilt yttrande

Statsbidrag till fristående skolor (mom. 5)

Björn Samuelsson (vpk) anför:

Jag har inget att erinra mot vad utskottet förordar om bidrag till vissa
fristående skolor. Jag är emellertid angelägen att framhålla följande.

Förändringen av statsbidragsreglerna för fristående skolor får inte tas
som intäkt för att automatiskt tillerkänna fristående skolor rätt till statsbidrag,
sedan dessa verkat viss tid. Jag förutsätter att grundskole- och
gymnasieskolutbildning även i fortsättningen är en skyldighet för samhället.
Stor restriktivitet när det gäller att tillerkänna fristående skolor statsbidrag
bör iakttas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982