TU 1982/83:17
Trafikutskottets betänkande
1982/83:17
om anslag till Institut m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 8)
SJÄTTE HUVUDTITELN
I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1982/83:100 bilaga 8
(kommunikationsdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för
budgetåret 1983/84 under avsnittet I. Institut m. m., punkterna I 2.-I 19.
Propositionens förslag redovisas i den löpande framställningen under
rubriker som anknyter till propositionens uppställning.
Punkt I 1. avseende anslag till Transportrådet kommer att behandlas i
särskilt betänkande (TU 1982/83:18).
1. Transportstöd för Norrland m. m. Regeringen har under punkt I 2. (s.
131-132) föreslagit riksdagen att till Transportstöd för Norrland m. m. för
budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag på 176 000 000 kr.
Motionerna
I motion 1982/83:989 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 7), att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till
förändring av transportstödet att innefatta sjötransporter för att stimulera
kustsjöfarten.
I motion 1982/83:1419 av Per-Richard Molén (m) yrkas
att riksdagen begär att regeringen ger transportrådet i uppdrag att inom
ramen av budgeterat anslag ändra reglerna för transportstöd för sågade och
hyvlade trävaror i enlighet med motionens förslag,
att riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam utredning rörande
möjligheterna för transportstöd för sjöfarten.
I motion 1982/83:2148 av Rune Ångström och Elver Jonsson (båda fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1982/83:2147 (fp) anförs om sjötransportstöd.
Utskottet
Som ett led i de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i
Norrland och övriga delar av det dåvarande allmänna stödområdet infördes
år 1971 ett transportstöd. Syftet var att minska de kostnadsmässiga
olägenheter som följer med de stora avstånden i de norra delarna av
landet.
Transportstödet är ett fraktbidrag i efterskott till företagen. Bidrag lämnas
1 Riksdagen 1982183. 15 sami. Nr 17
TU 1982/83:17
2
för järnvägs- och för landsvägstransporter i yrkesmässig trafik. Det gäller
transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet till hel- eller
halvfabrikat samt vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter som härrör från
stödområdet, dels råvaror och halvfabrikat som anskaffas av företag i
stödområdet för att vidareförädlas inom vissa bestämda näringsgrenar för
försäljning.
Fraktbidrag lämnas med 10 till 50 % av nettofraktkostnaden beroende på
transportsträckans längd och den bidragsberättigade verksamhetens belägenhet
inom stödområdet.
Transportstödet till Norrland behandlades av riksdagen i samband med
1982 års regionalpolitiska beslut (prop. 1981/82:113, AU 1981/82:23, rskr
1981/82:388). Härvid beslöts om vissa förstärkningar av stödet. Sålunda
återinfördes uttransportstöd för vissa järn- och stålvaror samt för vissa
hyvlade och sågade trävaror. Vidare höjdes bidragsprocenten för vissa
regioner.
I budgetpropositionen erinras om att det regionalpolitiska beslutet har
medfört att en parlamentarisk utredning tillkallats för att ta fram underlag för
de framtida regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning och omfattning.
Föredraganden föreslår att anslaget för nästa budgetår tas upp med 176
milj. kr., varav 33 milj. kr. avräknas mot den regionalpolitiska beslutsramen.
Utskottet har ingen erinran mot anslagsberäkningen och tillstyrker
regeringens förslag.
Enligt motionerna 1982/83:989 (vpk), 2148 (fp) och 1419 (m) bör
regeringen lägga fram förslag om sjötransportstöd. I sistnämnda motion yrkas
vidare att nuvarande regler om tranportstöd för sågade och hyvlade trävaror
bör ändras på sätt som anges i motionen.
I proposition 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten, som lämnades till
riksdagen den 14 mars 1983, fäster kommunikationsministern uppmärksamheten
på direktiven (1982:105) för den regionalpolitiska utredningen. I dessa
pekas särskilt på att utredningen bör belysa transportstödets roll i den
regionala utvecklingen och lämna förslag om dess framtida utformning.
Vidare bör utredningen pröva frågan om ett stöd för sjö- och persontransporter.
Kommunikationsministern finner det lämpligt att hela transportstödet
kan ses över i ett sammanhang. Därmed blir det möjligt att göra en
samlad avvägning av bidragsregler och av önskemål om olika utvidgningar av
stödet.
Utskottet, som gör samma bedömning, anser- i likhet med föredraganden
- att utredningens resultat bör avvaktas innan statsmakterna beslutar eller
föreslår förändringar i reglerna för transportstödet. Härav följer att
motionsyrkandena bör lämnas utan åtgärd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m. m. för budget -
TU 1982/83:17
3
året 1983/84 anvisar ett förslagsanslag på 176 000 000 kr.,
2. beträffande transportstödets utformning
att riksdagen lämnar motionerna 1982/83:989 (vpk) yrkande 7,
1982/83:1419 (m) och 1982/83:2148 (fp) utan åtgärd.
2. Transportstöd för Gotland. Regeringen har under punkt 1 3. (s. 132-133)
föreslagit riksdagen att till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag på 62 500 000 kr.
Motionerna
I motion 1982/83:465 av Gösta Andersson och Gunhild Bolander (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående färjetrafik mellan Grankullavik på Öland och
Klintehamn på Gotland.
I motion 1982/83:472 av Ewy Möller (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om Gotlandstrafiken
på sträckan Västervik-Visby.
I motion 1982/83:607 av Agne Hansson och Gunhild Bolander (båda c)
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att
förbättra färjeförbindelserna Västervik och Visby i linje med vad som
framförs i motionen.
I motion 1982/83:772 av Bertil Danielsson och Barbro Nilsson i Visby
(båda m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om färjeförbindelser mellan Gotland och Öland.
I motion 1982/83:1402 av Gunhild Bolander (c) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande principerna för taxesättningen för färjetrafiken mellan
Gotland och fastlandet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fortsatta
rationaliseringar ej bör få inskränka på nuvarande trafikstandard.
I motion 1982/83:1422 av Barbro Nilsson i Visby (m) yrkas
1. att riksdagen upphäver lag om linjesjöfart på Gotland (1970:871),
2. att riksdagen - därest punkt 1 ej vinner bifall - hos regeringen anhåller
om förslag till ändring av 1 § i nämnd lag för att avse endast linjesjötrafik
med statlig subvention.
I motion 1982/83:1423 av Barbro Nilsson i Visby (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om ett
regionalpolitiskt anpassat transportstödssystem för Gotland.
1* Riksdagen 1982183. 15 sami. Nr 17
TU 1982/83:17
4
Utskottet
Transportstöd har enligt riksdagens beslut utgått till Rederi AB Gotland
(Gotlandsbolaget) sedan den 1 februari 1972 (prop. 1971:154, TU 1971:28,
rskr 1971:350). Stödet inriktades till en början på de från Gotland utgående
godstransporterna i färjetrafiken och på avgifterna för överföring av
personbilar.
Efter utvärdering av stödet beslöt riksdagen (prop. 1974:140, TU 1974:27,
rskr 1974:347) att utvidga godstransportstödet fr. o. m. den 1 februari 1975
till att avse även transporter till Gotland. Samtidigt infördes ett stöd till
persontrafiken med Gotlandsbolagets färjor.
Transportstödet är - i enlighet med den s. k. vägprincipen - inbyggt i den
taxa som Gotlandsbolaget tillämpar. Detta innebär för persontrafiken att
priset för en färjeresa är anpassat till priset för en andraklassbiljett på tåg för
motsvarande färdsträcka. De olika formerna av stöd till godstrafiken medför
att transportförmedlingsföretagen och med dem samverkande transportföretag
kan tillämpa samma taxa i Gotlandstrafiken som för övrig inrikestrafik i
landet.
Enligt 1 § i lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland får sådan bedrivas
endast efter särskilt tillstånd. Fråga om tillstånd prövas av regeringen. F. n.
är det endast Gotlandsbolaget sorn har erforderlig koncession.
Gotlandsbolaget bedriver trafik på Visby från Nynäshamn och Oskarshamn
samt - under sommarmånaderna - från Västervik. Under tiden medio
juni - medio augusti samt vid veckoslut i maj - medio juni och i medio augusti
-slutet av september görs två turer per dag på Nynäshamns- och Oskarshamnslinjerna.
Under övrig del av året görs en tur per dag på dessa båda
linjer. På Västervikslinjen görs en tur per dag under sommarmånaderna. Det
totala antalet passagerare per år på samtliga tre linjer uppgår f. n. -enligt vad
utskottet erfarit - till ca 850 000, av vilka ca 550 000 färdas under
högsäsongen.
Mot bakgrund av ett kraftigt ökat behov av stöd till Gotlandstrafiken
beslöt riksdagen i december 1981 bl. a. att en enhetlig taxa skulle tillämpas på
samtliga tre linjer (prop. 1981/82:25, TU 1981/82:8, rskr 1981/82:117).
Riksdagen fann det förenligt med vägprincipen - enligt vilken färjetrafiken
skall ses som en fast landförbindelse - att taxesättningen i den trafikstarkaste
relationen, dvs. Nynäshamn-Visby, fick bli normerande även för de södra
linjerna. Beslutet beräknades innebära att intäkterna skulle öka med 4,7
milj. kr. per år och att stödbehovet skulle minska i motsvarande mån.
Föredraganden framhåller att det bör vara en angelägen uppgift för
transportrådet att medverka till fortsatta rationaliseringar i Gotlandsbolagets
trafik i syfte att med upprätthållande av en tillfredsställande trafikförsörjning
minska bidragsbehovet. Mot den bakgrunden beräknar föredraganden
medelsbehovet för nästa budgetår till 62,5 milj. kr., varav 58,0 milj. kr.
avser underskott i Gotlandsbolagets verksamhet och 4,5 milj. kr. bidrag till
transportföretagen.
TU 1982/83:17
5
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning.
Innan utskottet övergår till att behandla motionsyrkandena må framhållas
att direktiven för den förut nämnda regionalpolitiska utredningen inte
omfattar frågan om transportstödet för Gotland.
I motion 1982/83:1423 (m) framhålls att åtgärder bör vidtas för att få till
stånd ett regionalpolitiskt anpassat transportstödssystem för Gotland. För
person- och godstrafiken bör gälla en taxesättning som jämställer kostnaden
med jämförbara transporter på fastlandet.
Som framgår av vad utskottet anfört innebär vägprincipen att en
taxesättning i enlighet med motionärens önskemål skall tillämpas. Så sker
också - enligt vad utskottet erfarit - i all den utsträckning som omständigheterna
medger. Då även stödet i övrigt för Gotlandstrafiken enligt
utskottets mening har en lämplig utformning synes riksdagen sakna
anledning att uttala sig om sådana åtgärder som motionären aktualiserar.
Härav följer att motionen avstyrks.
I motionerna 1982/83:607 (c) och 1402 (c) yrkas att riksdagens beslut om en
enhetstaxa för hela den reguljära fartygstrafiken på Gotland upphävs.
Taxesättningen bör i stället baseras på det faktiska avståndet mellan de olika
fastlandshamnarna och Visby. I sistnämnda motion framhålls vidare att
nuvarande trafikstandard ej bör få inskränkas.
Utskottet är alltjämt av den uppfattningen att den år 1981 beslutade
enhetstaxan på Gotlandsbolagets färjor skall gälla. Under hänvisning bl. a.
härtill avstyrker utskottet motionerna 1982/83:607 (c), i nu berörd del, och
1982/83:1402 (c).
I motion 1982/83:1422 (m) framhålls att lagen om linjesjöfart på Gotland
innebär ett etableringsförbud till men för den fria konkurrensen och därmed
för resenärerna. Staten har alltid möjlighet - framhåller motionären - att
träffa en överenskommelse om villkoren för statliga bidrag. Lagen är därför
obehövlig. Tillståndstvång för trafik utan statliga subventioner - heter det
vidare - saknar saklig grund och strider mot de principer som gäller för
näringslivet i övrigt. Motionären yrkar i första hand att riksdagen upphäver
lagen i fråga och, i andra hand, ändrar lagen så att koncession skall krävas
endast för linjesjötrafik med statlig subvention.
Utskottet delar föredragandens uppfattning att det är en angelägen uppgift
för transportrådet att medverka till fortsatta rationaliseringar i Gotlandstrafiken
i syfte att med upprätthållande av en tillfredsställande trafikförsörjning
minska bidragsbehovet. Så sker enligt utskottets mening genom en
sammanhållen trafikuppläggning och en övergripande planering, anpassad
till ändringar i trafikunderlaget under de olika årstiderna.
Med beaktande av det sålunda angivna rationaliserings- och besparingsintresset
och av trafikunderlagets relativt ringa omfattning är det enligt
utskottets mening mindre lämpligt att splittra Gotlandstrafiken på konkurrerande
rederier. En sådan splittring skulle kunna bli följden av ett
TU 1982/83:17
6
upphävande eller en ändring av lagen, på sätt som motionärerna föreslår.
Utskottet avstyrker därför motionen.
Det angelägna i att rationalisera och spara samt undvika ekonomiskt
omotiverad splittring i fartygstrafiken synes också kunna anföras mot kraven
på trafik mellan Klintehamn på Gotland och Grankullavik på Öland enligt
motionerna 1982/83:465 (c) och 1982/83:772 (m). I båda dessa motioner
framhålls att regeringen bör ge koncession för trafik på denna linje, därest en
lämplig sökande anmäler intresse för trafiken.
Det kan tilläggas att Gotlandsbolaget drev trafik på ifrågavarande linje
fram t. o. m. år 1980, då den lades ned på grund av bristande lönsamhet.
Våren 1981 beviljades rederiaktiebolaget Ölandssund koncession för trafik
på linjen. Kommunikationsministern har i riksdagen i december 1982 upplyst
att rederiet - sedan det visat sig att verksamheten hade gått med förlust -ansökte om statsbidrag. Ansökningen avslogs på hösten 1981. Rederiet fick
dock sedermera koncession även för säsongerna 1982 och 1983. Då
koncessionen för förstnämnda år inte hade utnyttjats återkallades den i sin
helhet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1982/
83:465 (c) och 1982/83:772 (m).
I motion 1982/83:607 (c) behandlas också - liksom i motion 1982/83:472
(m) - färjeförbindelserna mellan Västervik och Visby. I båda motionerna
framhålls att trafiken på denna linje under högsäsongen bör utökas med
ytterligare en tur per dag. I den sistnämnda motionen krävs dessutom att en
tur per dag bör förekomma under tiden 1 september - 15 juni, med början
innevarande år. Enligt den förstnämnda motionen bör däremot en sådan
kapacitetsökning införas först på sikt.
Transportrådets bedömning är - enligt vad utskottet inhämtat - att
trafikunderlagets omfattning i södra Sverige nödvändiggör en koncentration
av trafiken under lågsäsong till Oskarshamn. Enligt rådet är trafikunderlaget
under högsäsong inte tillräckligt stort för att motivera två turer per dag
mellan Västervik och Visby.
Utskottet finner ej skäl att ifrågasätta transportrådets ställningstagande.
Härav följer att motionerna 1982/83:607 (c), i berörd del, och 1982/83:472
(m) avstyrks.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag på 62 500 000 kr.,
2. beträffande taxesättningen m. m.
att riksdagen avslår motion 1982/83:1423 (m),
3. beträffande enhetstaxan m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:607 (c) i motsvarande
del och 1982/83:1402 (c),
TU 1982/83:17
7
4. beträffande lagen om linjesjöfart på Gotland
att riksdagen avslår motion 1982/83:1422 (m),
5. beträffande trafik mellan Klintehamn och Grankullavik
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:465 (c) och 1982/
83:772 (m),
6. beträffande färjeförbindelserna mellan Västervik och Visby
att riksdagen
a) avslår motion 1982/83:472 (m),
b) avslår motion 1982/83:607 (c) i motsvarande del.
3. Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt I 4. (s. 133-134) och hemställer
att riksdagen till Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag på 15 400 000
kr.
4. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik. Regeringen har
under punkt I 5. (s. 134-137) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de av föredragande departementschefen förordade ändringarna
av nuvarande handläggningsordning för bidragsgivningen till den
kollektiva persontrafiken,
2. till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för
budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag på 230 698 000 kr.
Motionerna
I motion 1982/83:1927 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om
att statsmakterna ställer som villkor för statsbidrag till resp. länstrafikbolag
att viss angiven del av de totala kostnaderna skall täckas genom avgifter.
I motion 1982/83:1972 av Olle Svensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära viss översyn av statsbidragsreglerna för
lokaltrafik.
Utskottet
Från detta anslag ges ersättning till lokal och regional kollektivtrafik i de
län där huvudmannaskap etablerats enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap
för viss kollektiv persontrafik. Enligt lagen skall senast den 1 juli 1983
i varje län finnas en huvudman som har det politiska och ekonomiska
ansvaret för länets kollektivtrafik. Länshuvudmän finns f. n. i 21 län.
TU 1982/83:17
8
Föredraganden framhåller att statsbidragssystemet för kollektivtrafiken
har tagits upp som ett översynsprojekt inom kommunikationsdepartementet.
Eventuella större förändringar av systemet bör dock enligt föredraganden
anstå till dess samtliga län i landet bildat länshuvudmän och kommit i
gång med trafiken. Detta innebär att större förändringar kan ske tidigast
fr. o. m. budgetåret 1984/85. Förenklingar inom nuvarande ram för bidragssystemet
bör emellertid ske även fortsättningsvis.
En förenkling, som föredraganden nu förordar, är att slopa kravet på att
lokala trafikförsörjningsplaner skall lämnas i fråga om sådan kompletteringstrafik
för vilken kommunerna svarar. Detta bör - framhålls det - kunna ske
utan att man för den skull kommer i konflikt med det av riksdagen uttalade
syftet med stödformen. Föredraganden utgår därvid från att länshuvudmännen
i trafikförsörjningsplanerna samordnar sin trafik med den kompletteringstrafik
som kommunerna i länet svarar för. Vidare förutsätter föredraganden
att ansvarsförhållandena läggs fast i god tid före trafikårets början så
att en tillfredsställande trafikförsörjning i länets olika delar kan upprätthållas.
Genom den ”frysning” som tidigare skett av vägmilersättningen har -framhålls det i propositionen - en olycklig kostnadsövervältring skett på
kommuner och landsting samtidigt som en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken
motverkats. Mot denna bakgrund räknar föredraganden med att
milersättningen för bidragsåret 1983/84 bör höjas med 2 kr. till 26 kr., såvitt
avser Gotlands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, till resp. 23 kr. såvitt avser
övriga landet. Det totala medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till
230,7 milj. kr.
Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört om förenkling
av bidragsgivningen och om anslagsberäkningen samt tillstyrker vidare
förslaget till medelsanvisning.
I motion 1982/83:1927 (m) framhålls att statsmakterna bör ställa som
villkor för statsbidrag till länshuvudmännen att viss given del av de totala
kostnaderna skall täckas genom avgifter som erläggs av resenärerna.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att länshuvudmannaskapslagen
lägger det politiska och ekonomiska ansvaret för kollektivtrafiken i
varje län på länshuvudmännen. De statliga bidragen täcker en relativt liten
del av länshuvudmännens kostnader för kollektivtrafiken. Länshuvudmännen
har sålunda själva att bedöma hur återstående del av kostnaderna skall
täckas genom fördelning mellan avgifter och landstings- eller kommunalskattemedel.
Av det anförda följer att motionen, såvitt nu är i fråga, inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I motion 1982/83:1972 (s) begärs en ändring av reglerna om statsbidrag för
kollektiv persontrafik så att bidrag skall kunna utgå även för interregional
trafik, dvs. trafik inom områden med olika länshuvudmän.
TU 1982/83:17
9
Syftet med den av riksdagen år 1978 beslutade länshuvudmannaskapsreformen
var främst att förbättra betingelserna för den lokala och regionala
persontrafiken. Den av motionärerna begärda ändringen skulle enligt
utskottets mening strida mot det sålunda angivna syftet. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
förordade ändringarna av nuvarande handläggningsordning
för bidragsgivningen till den kollektiva persontrafiken,
2. att riksdagen till Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag på
230698 000 kr.,
3. beträffande villkor för statsbidrag
att riksdagen avslår motion 1982/83:1927 (m) i motsvarande
del,
4. beträffande ändring av reglerna om statsbidrag
att riksdagen avslår motion 1982/83:1972 (s).
5. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt I 6. (s. 137-138) och hemställer
att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
6. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Regeringen
har under punkt I 7. (s. 138-140) föreslagit riksdagen att - med godkännande
av vad föredragande departementschefen anfört om synoptiska observationsstationer
- till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag på 87 620 000
kr.
Motionerna
1 motion 1982/83:297 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 18), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs om bemannade väderstationer.
I motion 1982/83:778 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar vidhålla sitt beslut med anledning av TU:s betänkande 1980/81:27
gällande bl. a. det synoptiska observationsnätets omfattning och försöksverksamhet
vid pilotanläggning.
I motion 1982/83:986 av Per Stenmarck m. fl. (m) yrkas att riksdagen begär
att regeringen vidtar sådana åtgärder att lokalradion erhåller nödvändig
väderinformation från SMHI.
TU 1982/83:17
10
Utskottet
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning.
Föredraganden framhåller att Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI) i sitt besparingsalternativ i anslagsframställningen beräknat
en nedskärning av antalet synoptiska observationsstationer med nio, motsvarande
en besparing på 860 000 kr.
Vidare erinras i propositionen om riksdagens tidigare beslut om SMHI:s
verksamhet och organisation (prop. 1980/81:149, TU 1980/81:27, rskr
1980/81:334. Enligt det beslutet skulle antalet observationsstationer ha minst
den omfattning som föreslogs i SMHI-utredningen (Ds K 1980:11), dvs. 146
stycken.
Föredraganden framhåller att det enligt hans uppfattning bör ankomma på
SMHI att från meteorologiska utgångspunkter och inom tillgängliga
medelsramar göra avvägningen mellan antalet observationsstationer och
kvaliteten på väderrapporteringen. När det gäller antalet stationer i det s. k.
grundnätet skall SMHI samråda med chefen för flygvapnet. Något visst antal
stationer bör inte - betonar föredraganden - läggas fast av statsmakterna.
I motion 1982/83:297 (c) erinras om utskottets uttalanden i samband med
det nämnda riksdagsbeslutet år 1981. Dessa innebar bl. a. - som en följd av
det angivna fastställandet av antalet observationsstationer-att nedläggningar
av stationer utöver sådana som är ett led i SMHI:s normala rationaliseringsarbete
inte borde komma i fråga, i avvaktan på en utvärdering av viss
försöksverksamhet. Enligt motionärerna har försöksverksamheten inte ens
påbörjats. SMHI har inte heller - såsom förutsattes i riksdagsbeslutet -framlagt något förslag om hur de nuvarande bemannade stationerna kan
göras effektivare genom förbättring av den tekniska utrustningen. Regeringens
förslag att SMHI i fortsättningen självt bör få bestämma antalet-stationer
utesluter dessutom - framhåller motionärerna - hänsyn till de regional- och
sysselsättningspolitiska intressen som utskottet betonade år 1981.
I motion 1982/83:778 (vpk) anförs liknande synpunkter och yrkas att
riksdagen vidhåller sitt beslut från år 1981 i fråga om bl. a. det synoptiska
observationsnätets omfattning.
Utskottet ansluter sig till föredragandens överväganden i denna del och
tillstyrker att riksdagen godkänner vad denne anfört om synoptiska
stationer. Härav följer att utskottet avstyrker motionsyrkandena.
I motion 1982/83:986 (m) yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar
sådana åtgärder att nödvändig väderinformation i lokalradion kan erhållas
från SMHI.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen - senast i betänkandet TU 1981/82:23
- understrukit den betydelse som den lokala väderinformationen har för
TU 1982/83:17
11
bl. a. trafiksäkerheten och det angelägna i att sådan information kan delges
allmänheten.
Riksdagsbeslutet år 1981 om SMHI :s verksamhet och organisation innebar
bl. a. att institutet skall inrikta verksamheten på en ökning av den
avgiftsfinansierade verksamheten. Mot den bakgrunden anser utskottet - nu
liksom tidigare - att några särskilda medel inte bör tillskjutas för
väderrapporteringen i radio, utöver sådana som används för att finansiera
väderinformationen i riksradions program 1.
Som framgår av det nämnda betänkandet uppdrogs i maj 1980 åt statens
förhandlingsnämnd att ta upp överläggningar med Sveriges Riksradio AB,
Sveriges Lokalradio AB och SMHI i syfte att säkerställa fortsatt väderinformation
i lokalradion. Då dessa överläggningar ännu år 1982 inte hade lett till
avsett resultat anvisade riksdagen 100 000 kr. för att underlätta omprioriteringar
inom det totala informationsutbudet i radio och TV (prop. 1981/82:100
bil. 9, TU 1981/82:23, rskr 1981/82:219). Utskottet framhöll därvid - i likhet
med föredraganden - att de anslagna medlen, som har ställts till SMHI:s
förfogande, borde kunna medföra att parterna kom överens. Så har
emellertid ännu inte skett.
Enligt vad utskottet inhämtat från SMHI har institutet träffat en
överenskommelse med länsstyrelsen i Gotlands län, lokalradion där samt
bl. a. vägförvaltningen och företrädare för jordbruksnäringen. Till följd av
denna överenskommelse ges kontinuerlig väderinformation i lokalradion
sedan den 1 maj 1982. Genom ett liknande arrangemang i Jönköpings län
tillhandahålls även där väderinformation i lokalradion sedan den 1 december
1982.
Utskottet förutsätter att SMHI och Sveriges Lokalradio intensifierar sina
ansträngningar att träffa en överenskommelse och att SMHI tillvaratar
möjligheterna att - på sätt som skett i Gotlands och Jönköpings län - söka
finna uppdragsgivare som vid sidan av lokalradion är beredda att betala för
institutets tjänster. Därigenom torde syftet med motionen kunna tillgodoses.
Denna synes följaktligen inte behöva föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
på 87 620 000 kr.,
2. beträffande synoptiska observationsstationer
att riksdagen med godkännande av vad föredragande departementschefen
härom anfört avslår motionerna 1982/83:297 (c)
yrkande 18 och 1982/83:778 (vpk),
3. beträffande väderinformation i lokalradion
att riksdagen lämnar motion 1982/83:986 (m) utan åtgärd.
TU 1982/83:17
12
7. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt I 8. (s. 140-141) och hemställer
att
riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Utrustning för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
på 3 000 000 kr.
8. Statens väg- och trafikinstitut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna I 9.-I 11. (s. 141-144) och hemställer
1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
2. att riksdagen
a) godkänner den i propositionen förordade allmänna inriktningen
av statens väg- och trafikinstituts forskningsverksamhet,
b) till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag på 27 462 000 kr.,
3. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag på 500 000
kr.
9. Statens geotekniska institut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna I 12.-I 14. (s. 145-147)' och hemställer
1. att riksdagen till Statens geotekniska institut för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
2. att riksdagen till Bidrag till statens geotekniska institut för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag på 7 514 000
kr.,
3. att riksdagen till Statens geotekniska institut: Utrustning för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag på 250 000
kr.
10. Transportforskningsdelegationen och Kollektivtrafikberedningen. Regeringen
har under punkterna I 15.-I 16. (s. 147-151) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1983/84 anvisa
1. till Transportforskningsdelegationen ett reservationsanslag på
18 418 000 kr.,
2. till Kollektivtrafikberedningen ett reservationsanslag på 3 489 000 kr.
Motionerna
I motion 1982/83:297 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 19 och 20),
TU 1982/83:17
13
19. att riksdagen beslutar att till Transportforskningsdelegationen för
budgetåret 1983/84 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
3 489 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 21 907 000 kr.,
20. att riksdagen beslutar avslå reservationsanslaget till Kollektivtrafikberedningen.
I motion 1982/83:1928 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 5 och 6),
5. att riksdagen beslutar avslå reservationsanslaget till Kollektivtrafikberedningen,
6. att riksdagen till Transportforskningsdelegationen för budgetåret
1983/84 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 489 000 kr.
förhöjt reservationsanslag på 21 907 000 kr.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1982/83:1927 (m).
Utskottet
Under anslaget Transportforskningsdelegationen har för budgetåren
1980/81-1982/83 medel anvisats till dels transportforskningsdelegationen
(TFD), dels kollektivtrafikberedningen (KTB).
I december 1982 beslöt riksdagen att för innevarande budgetår anvisa ett
reservationsanslag på 40 milj. kr. till åtgärder för att främja investeringar och
utvecklingsarbete i kollektivtrafiken (prop. 1982/83:50, TU 1982/83:6, rskr
1982/83:110). Medlen står till KTB:s förfogande för bidrag till investeringar
av betydelse för kollektivtrafiken i fasta anläggningar, fordon och fordonstransporter
samt beställnings-, lednings- och informationskontroll.
Som en följd av riksdagsbeslutet och i syfte att få till stånd en mer samlad
redovisning och behandling av KTB:s verksamhet tas denna i budgetpropositionen
upp under ett särskilt anslag.
För nästa budgetår föreslår föredraganden reservationsanslag på 18,4
milj. kr. till transportforskningsdelegationen, resp. 3,5 milj. kr. till kollektivtrafikberedningen.
Enligt motionerna 1982/83:297 (c) och 1982/83:1928 (m) bör anslaget till
KTB liksom tidigare tas upp under TFD:s anslag. Beredningen bör inte -framhålls det - bli ett permanent organ. I båda motionerna yrkas dels att
något särskilt anslag inte skall tas upp till beredningen, dels att anslaget till
delegationen skall ökas med det belopp som i propositionen föreslås för
beredningen, dvs. 3,5 milj. kr.
Utskottet kan inte finna att regeringens förslag om ett särskilt anslag för
KTB skulle innebära att beredningen nu blir ett permanent organ eller att en
sådan permanentning avses komma till stånd på sikt. I likhet med
föredraganden anser utskottet att KTB:s verksamhet är angelägen från
trafikpolitisk utgångspunkt. Genom det statliga engagemanget kan utvecklingen
på kollektivtrafikområdet stimuleras. Utskottet har för sin del ingen
erinran mot att medel till KTB tas upp under ett särskilt anslag. Då utskottet
TU 1982/83:17
14
inte heller har någon erinran mot anslagsberäkningarna tillstyrks regeringens
förslag till medelsanvisningar och avstyrks motionsyrkandena.
Utskottet hemställer följaktligen
att riksdagen
a) med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 19 och 1982/83:1928 (m)
yrkande 6 till Transportforskningsdelegationen för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag på 18 418 000 kr.,
b) med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 20 och 1982/83:1928 (m)
yrkande5 till Kollektivtrafikberedningen förbudgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag på 3 489 000 kr.
11. Kostnader för försök med riksfärdtjänst. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt I 17. (s. 151) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för försök med riksfärdtjänst för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag på 16 000 000
kr.
12. Viss internationell verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt I 18. (s. 152) och hemställer
att riksdagen till Viss internationell verksamhet för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag på 3 370 000 kr.
13. Kostnader för visst värderingsförfarande. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt I 19. (s. 153) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Stockholm den 24 mars 1983
På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Claes Elmstedt (c), Olle Östrand (s), Wiggo Komstedt (m), Sven-Gösta
Signell (s), Per Stenmarck (m), Rune Torwald (c), Sten-Ove Sundström (s),
Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Sören Lekberg
(s) och Ingrid Andersson (s).
TU 1982/83:17
15
Reservationer
1. vid punkt 6 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
beträffande synoptiska observationsstationer (mom. 2)
Claes Elmstedt (c), Rune Torwald (c) och Sven Henricsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagens beslut bör stå
fast i avvaktan på resultatet av försöksverksamheten med det nya vädertjänstsystemet
PROMIS. Utskottet kan därför - med hänsyn till frågans
regional- och sysselsättningspolitiska betydelse - inte tillstyrka att riksdagen
godkänner vad föredraganden anfört om att SMHI i fortsättningen självt
skall få bestämma över det synoptiska observationsnätets omfattning.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande synoptiska observationsstationer
att riksdagen med avslag på propositionens förslag i denna del
samt med bifall till motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 18 och
1982/83:778 (vpk) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
2. vid punkt 10 Transportforskningsdelegationen och Kollektivtrafikberedningen
Rolf
Clarkson (m), Claes Elmstedt (c), Wiggo Komstedt (m), Per
Stenmarck (m), Rune Torwald (c) och Görel Bohlin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
kan” och på s. 14 slutar med ”avstyrks motionsyrkandena.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har ingen erinran mot de i propositionen redovisade anslagsberäkningarna
och föreslagna medelsanvisningarna som sådana. Utskottet
delar emellertid motionärernas uppfattning att anslaget till beredningen
liksom tidigare bör tas upp under delegationens anslag. Utskottet tillstyrker
sålunda samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga och avstyrker
regeringens förslag i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen
a) med anledning av regeringens förslag samt med bifall till
motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 19 och 1982/83:1928 (m)
yrkande 6 till Transportforskningsdelegationen för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag på 21 907 000 kr.,
TU 1982/83:17
16
b) med bifall till motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 20 och
1982/83:1928 (m) yrkande 5 avslår regeringens förslag till
medelsanvisning för budgetåret 1983/84 till kollektivtrafikberedningen.
Särskilda yttranden
1. vid punkt 2 Transportstöd för Gotland beträffande lagen om linjesjöfart på
Gotland (mom. 4)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m)
anför:
Vi delar den i motion 1982/83:1422 (m) uttalade uppfattningen att lagen
(1970:871) om linjesjöfart på Gotland innebär ett etableringsförbud till
skada för den fria konkurrensen och därmed för resenärerna.
Strävandena att minska Gotlandsbolagets stödbehov har glädjande nog
givit goda resultat men tyvärr också medfört avsevärda försämringar i
trafikutbudet. Fortsatta rationaliseringar kan i längden leda till oacceptabla
försämringar. I ett sådant läge blir det nödvändigt att pröva nya vägar för att
tillgodose gotlänningarnas och turisternas rättmätiga krav på en tillfredsställande
trafikförsörjning.
Vi moderater tror på den fria konkurrensen och på konsumenternas fria
val. Fortsatta försämringar i Gotlandstrafiken kommer på sikt att göra
Gotlandsbolagets nuvarande monopolställning ohållbar. Det blir i så fall
också ofrånkomligt att upphäva lagen eller att i vart fall ändra den så som
motionären föreslår i sitt andrahandsyrkande.
2. vid punkt 2 Transportstöd för Gotland beträffande trafik mellan
Klintehamn och Grankullavik (mom. 5)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m)
anför:
Vi hänvisar till vårt särskilda yttrande beträffande lagen om linjesjöfart på
Gotland. Vad vi där anfört om konsekvenserna av fortsatta försämringar i
Gotlandstrafiken äger giltighet inte bara för linjerna mellan fastlandet och
Gotland utan också för linjen mellan Gotland och Öland.
3. vid punkt 2 Transportstöd för Gotland beträffande trafik mellan
Klintehamn och Grankullavik (mom. 5)
Claes Elmstedt och Rune Torwald (båda c) anför:
Alltsedan Gotlandsbolaget år 1980 upphörde att driva färjtrafik mellan
Grankullavik på Öland och Klintehamn på Gotland har önskemål om ett
återupptagande av trafiken ofta framförts, främst av Borgholms kommun.
TU 1982/83:17
17
Såväl Öland som Gotland är under sommarhalvåret turisternas landskap.
Flertalet resenärer på ovan nämnda linje torde vara sådana som spontant
reser om möjlighet ges och sålunda i ringa omfattning påverkar Gotlandsbolagets
verksamhet.
Därest något rederi anser sig kunna driva färjtrafik på linjen bör enligt vår
mening detta kunna få ske under sommarhalvåret.
4. vid punkt 4 Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik
beträffande villkor för statsbidrag (mom. 3)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m)
anför:
Vi delar utskottsmajoritetens uppfattning att motion 1982/83:1927 (m) i
denna del inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Däremot
finner vi det synnerligen angeläget att länshuvudmännen vidtar åtgärder så
att subventioneringen av kollektivtrafiken via landstings- eller kommunalskatten
inte blir orimligt hög.
5. vid punkt 6 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
beträffande väderinformation i lokalradion (mom. 3)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m)
anför:
Den stora betydelsen av lokal väderinformation framgår inte minst av
erfarenheterna från Malmöhus län. Radio Malmöhus har i dag möjlighet att
bryta en pågående sändning för att snabbt informera om väderomslag. 72
sådana inbrytningar gjordes enbart under första halvåret 1982, varav 27
gällde halka och snö. Allas uppfattning är att detta räddat människoliv. Om
väderinformationen från SMHI hade fungerat så hade sannolikt fler olyckor
kunnat förhindras.
minab/gotab Stockholm 1983 75089