TU 1982/83:16

Trafikutskottets betänkande
1982/83:16

om anslag till Luftfart (prop. 1982/83:100 bil. 8)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Luftfart

1. Flygplatser m. m. Regeringen har i proposition 1982/83:100 bil. 8
(kommunikationsdepartementet) föreslagit riksdagen att till Flygplatser
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag på 119 900 000 kr.
(punkt Fl., s. 108-112).

Motionerna

I motion 1982/83:297 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 16), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Bromma flygplats bör bevaras som flygplats.

I motion 1982/83:407 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga
(båda fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1 delvis), att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1982/83:403 (fp) anförs
angående trafiken på Sturups flygplats.

I motion 1982/83:604 av Anders Björck m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att Bromma flygplats bibehålls för linjetrafik på Jönköping
och motsvarande orter.

I motion 1982/83:973 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
beträffande avveckling av Bromma flygplats.

I motion 1982/83:1401 av Gunhild Bolander (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om bibehållande
av viss inrikestrafik på Bromma flygplats.

I motion 1982/83:1405 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen uttalar att eftersom Bromma enligt tidigare riksdagsbeslut
skall användas för övrigt flyg, detta skall tolkas så, att Bromma skall
användas för inte bara allmänflyg utan också för sekundärflyg och primärflyg
inom ramen för de nu gällande bestämmelserna,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning beträffande den
lämpliga uppdelningen mellan Bromma och Arlanda flygplatser av flygtrafiken.

1 Riksdagen 1982/83. 15 sami. Nr 16

TU 1982/83:16

I motion 1982/83:1414 av John Johnsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att överläggningar snarast upptas med SAS eller utländska
flygbolag om direkt reguljär trafik från Sturup till Mellaneuropa och
England.

I motion 1982/83:1431 av Ingrid Sundberg (m) yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen redovisar åtgärder och förslag syftande till ökat utnyttjande av
Sturups flygplats för bl. a. utrikes linjetrafik.

I motion 1982/83:1923 av Görel Bohlin m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning i syfte att hitta en rimlig uppdelning av den
inrikes linjefarten mellan Bromma och Arlanda flygplatser.

I motion 1982/83:1927 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om

att ökad konkurrens och friare prisbildning bör genomföras på luftfartens
område,

att staten i luftfartsförhandlingar med andra länder bör stödja SAS strävan
att öka pris- och servicekonkurrensen på de internationella linjerna,

att kraftfulla rationaliseringsåtgärder bör vidtas inom luftfartsverket så att
luftfartstaxoma kan sänkas,

att Bromma flygplats bör bevaras för all slags flygverksamhet, som
uppfyller de speciella miljökraven för flygplatsen.

I motion 1982/83:1957 av Per-Richard Molén m. fl. (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att motionen överlämnas till sekundärlinjeutredningen
(SLUT 83) för beaktande.

I motion 1982/83:1968 av Marianne Stålberg m. fl. (s, m, c) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att vid tidigareläggning av statliga byggnadsobjekt
utbyggnaden av Östersund-Frösö flygplats bör ges hög prioritet.

I motion 1982/83:1970 av Ingrid Sundberg (m) yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen redovisar åtgärder och förslag syftande till ökat utnyttjande av
Sturups flygplats för bl. a. Utrikes linjetrafik.

I motion 1982/83:2128 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 4), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1982/83:2126 (c) anförs om flygplatsen Malmö-Sturup.

I motion 1982/83:2185 av Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkande 6), att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförs om inrikesflygets utveckling och
lokalisering i vissa avseenden i fråga om Stockholm, samt utbyggnad i
landsorten.

TU 1982/83:16

Medelsförbrukning m. m. för budgetåret 1982/83

I budgetpropositionen erinras om att medelsförbrukning och anslag för
innevarande budgetår, i förhållande till riksdagens ställningstagande med
anledning av den luftfartspolitiska propositionen (prop. 1981/82:98, TU
1981/82:28, rskr 1981/82:339), har förändrats genom ett antal beslut under
det gångna året. I följande sammanställning redovisas förändringarna och
deras orsaker.

Milj. kr

Medelsförbrukning enligt luftfartspolitiska propositionen
(1981/82:98) 130,0

Tilläggsbudget I till statsbudgeten budgetåret 1982/83 50,3

Tidigareläggning av investeringar vid flygplatserna i Kiruna
och Östersund enligt regeringens beslut den 9 september 1982
- nu beräknad förbrukning 5,0

Tidigareläggning av investeringar i bl. a Luleå, Sundsvall och 24,7

Karlstad enligt regeringens beslut den 21 oktober 1982

210,0

I samband med att regeringen den 21 oktober 1982 beslöt att låta
luftfartsverket påbörja byggandet av ett nytt stationsområde för Luleå
flygplats återfördes tidigare anslagna medel för en mindre utbyggnad av
flygplatsen till statsbudgetens inkomstsida.

Till reservationsanslaget F 6. Särskilda investeringar för luftfarten har
riksdagen vidare för budgetåret 1982/83 anvisat 60 milj. kr. enligt regeringens
förslag i den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1982/83:50, TU
1982/83:6, rskr 1982/83:110). Investeringarna utgörs bl. a. av ett parkeringshus
och av ny belysning till en av banorna på Arlanda flygplats. Medelsförbrukningen
för dessa investeringar beräknas till 31,5 milj. kr. budgetåret
1982/83 och 27,7 milj. kr. budgetåret 1983/84.

Utskottet

Medelsförbrukning och anslag samt vissa luftfartspolitiska frågor

Den för innevarande budgetår för luftfartsverkets investeringar ursprungligen
beräknade medelsförbrukningen om 130 milj. kr. har genom skilda
beslut under det gångna året höjts till 210,0 milj. kr. Dessutom har under
reservationsanslaget F 6. Särskilda investeringar för luftfarten för budgetåret
1982/83 anvisats 60 milj. kr. De nämnda besluten har enligt föredragande
departementschefen i stor utsträckning påverkat det beräknade medelsbehovet
för budgetåret 1983/84. Därför har siffrorna i verkets anslagsframställning
blivit inaktuella. Luftfartsverket har senare kommit in med skrivelser i
vilka dessa effekter delvis beaktats.

1* Riksdagen 1982183. 15 sami. Nr 16

TU 1982/83:16

Verkets reviderade anslagsframställning för nästa budgetår och föredragandens
förslag sammanfattas i en i propositionen intagen tabell enligt
följande.

Statlig andel av investeringsutgifterna budgetåren 1981/82-1983/84; milj. kr. i löpande
priser

	1981/82 Utfall	1982/83 Nu be-räknat	1983/84 Rev. an-slagsfram-s t alin.	Föredragan-den 1983/84 Budgetprop.
Luleå nytt område	2,9	21,3		66,0
Arlanda inrikes	12,7	86,1	19,9	19,9
Arlanda övrigt	3,8	20,4*	46,0	9,6**
Övriga flygplatser	15,4	24,1	36,1	46,2
Flygtrafiktjänst
en route	40,3	51,7	49,9	44,3
Fordon, maskiner,
utrustning	7,4	3,4	23,6	23,6
Diverse och
oförutsett	3,5	3,0	4,5	4,5
Summa	86,0	210,0	180,0	214,1

* Därutöver 31,5 milj. kr. på särskilt anslag enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83:50,
TU 1982/83:6, rskr 1982/83:110).

** Därutöver 27,7 milj. kr. på särskilt anslag enligt riksdagens beslut (prop.
1982/83:50, TU 1982/83:6, rskr 1982/83:110).

I tabellen upptagna medel för Arlanda flygplats utgör den över statsbudgeten
finansierade andelen av investeringen budgetåret 1983/84. Bland
övriga investeringar i flygplatser upptas medel för att en upprustning skall
kunna påbörjas av kraftförsörjningssystemet på Sundsvall-Härnösands och
Karlstads flygplatser. Vidare föreslås att utvecklingen av det s. k. ATCASsystemet
för flygledning får fortsätta. Den ökande trafiken på Arlanda
motiverar också enligt propositionen relativt stora inköp av nya fordon och
maskiner främst för snöröjning.

Arbetet på ett nytt stationsområde för Luleå flygplats har enligt
propositionen av sysselsättningsskäl igångsatts under budgetåret 1982/83
samt finansierats inom ramen för regeringens finansfullmakt. Totalutgiften
för byggandet beräknas till 100 milj. kr. Utgifterna kommer att utfalla under
budgetåren 1982/83-1985/86.

Beträffande en av luftfartsverket föreslagen fortsatt upprustning av
kraftförsörjningssystemet på Arlanda anser föredraganden ytterligare utredning
böra göras. Medel föreslås därför för budgetåret 1983/84 endast för
utredning och projektering.

Med hänsyn till kravet på en stram hushållning föreslås en viss ytterligare
minskning av medelsförbrukningen för objekt som tas upp i luftfartsverkets
förslag. Vid beräkningen av anslaget för budgetåret 1983/84 har hänsyn även
tagits till effekterna av regeringens beslut om sysselsättningsfrämjande

TU 1982/83:16

åtgärder. Erforderlig medelsanvisning för nästa budgetår beräknas slutligen
till 119,9 milj. kr.

Utskottet tillstyrker de sålunda framlagda förslagen.

I motion 1982/83:1968 (s, m, c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
vid tidigareläggning av statliga byggnadsprojekt utbyggnaden av ÖstersundFrösö
bör ges hög prioritet.

Situationen på flygplatsen har enligt motionärerna blivit alltmer besvärande
i takt med en mycket kraftig trafiktillväxt under den senaste tioårsperioden.
När Linjeflyg startade sin flygtrafik på Östersund-Frösö flygplats år
1958 var enligt motionen passagerarantalet 4 000. När antalet 25 år senare
passerar 200 000 resande per år är det i stort sett samma flygplats -stationsplatta, stationsbyggnad m. m. - som står till förfogande. Endast
smärre provisoriska tillbyggnader har skett.

Mot denna bakgrund framstår det enligt motionen som i högsta grad
angeläget att bygga en flygstation m. m. dels för att på ett acceptabelt sätt
kunna avveckla dagens trafik, dels för att ta emot den framtida trafikexpansionen.
En utbyggnad av flygplatsen anses vidare vara nödvändig för att det
befintliga näringslivet i kommunen och länet skall kunna utvecklas och
kunna konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med andra delar av
Sverige. Även från lokal- och regionalekonomiska utgångspunkter sägs det
vara viktigt att byggandet av en flygstation kan sättas in för att dämpa
byggarbetslösheten i regionen.

Frågan om en utbyggnad av Östersund-Frösö flygplats är som motionärerna
framhållit ingalunda ny. Inom luftfartsverket samt på det regionala och
lokala planet har sålunda behovet därav redan tidigare konstaterats.
Kommunikationsministern har också nyligen i riksdagen understrukit att den
civila trafiken på flygplatsen har ökat kraftigt under senare år och att detta
har aktualiserat en utbyggnad av flygplatsen. Medel har anvisats för
projektering av en utbyggnad, och luftfartsverket utreder f. n. alternativa
lösningar tillsammans med berörda intressenter. När projekteringsarbetet
avslutats kommer vidare enligt kommunikationsministern regeringen att
snabbt pröva förutsättningarna för en utbyggnad. I sammanhanget understryks
också att det här rör sig om investeringar av betydande storlek, som
inte torde kunna bäras av luftfartsverket ensamt med hänsyn tagen till den
påverkan som utbyggnadskostnaderna får med avseende på verkets avkastnings-
och förräntningskrav.

Även utskottet finner det riktigt och angeläget att erforderligt beslutsunderlag
för frågans bedömning snarast erhålls samt att regeringen därefter
prövar projektet och vidtar härav föranledda åtgärder. I avvaktan härpå
finner sig utskottet inte kunna tillstyrka att man från riksdagens sida nu gör
det uttalande som motionärerna begärt. Motionen avstyrks därför.

I motion 1982/83:1927 (m) yrkas att kraftfulla rationaliseringsåtgärder
vidtas inom luftfartsverket så att luftfartstaxorna kan sänkas. Vidare begärs

TU 1982/83:16

att ökad konkurrens och friare prisbildning genomförs på luftfartens
område.

Frågorna härom togs upp i anslutning till behandlingen av den proposition
om luftfartspolitiken som lades fram för riksdagen under våren 1982 (prop.
1981/82:98, TU 1981/82:28, rskr 1981/82:339). Motionsledes framställda krav
på att den framtida luftfartspolitiken borde tillvarata såväl inrikesflygets som
det internationella flygets utvecklingsmöjligheter under beaktande av den
fria konkurrensens krav ansågs av trafikutskottet inte böra föranleda någon
riksdagens åtgärd med hänvisning till vad som härom anförts i nyssnämnda
proposition. Vidare erinrade utskottet om att propositionen - jämte andra
åtgärder för nedbringande av luftfartsverkets kostnader-förutsatte effektiva
och långtgående rationaliseringsåtgärder inom organisationen. Utskottets
ställningstaganden i dessa frågor godtogs också av riksdagen. Under
hänvisning härtill och då härvidlag ingen ändring förutsatts kan utskottet inte
finna det påkallat att nu göra en särskild framställning till regeringen i ämnet
från riksdagens sida. Motionen avstyrks därför i berörda delar.

I samma motion yrkas att riksdagen hos regeringen begär att staten i
luftfartsförhandlingar med andra länder skall stödja SAS strävanden att öka
pris- och servicekonkurrensen på de internationella linjerna. Utskottet
finner det angeläget att i förekommande fall så sker. Någon särskild
framställning härom från riksdagens sida synes dock inte påkallad, varför
motionen avstyrks jämväl i denna del.

Bibehållande av Bromma flygplats m. m.

I en råd motioner framförs yrkanden beträffande Brommas bibehållande
som flygplats m. m. Sålunda begärs i motion 1982/83:297 (c) att riksdagen ger
regeringen till känna att Bromma bör bevaras som flygplats. I motion
1982/83:1405 (m) yrkas att riksdagen uttalar att eftersom Bromma enligt
tidigare riksdagsbeslut skall användas för övrigt flyg detta skall tolkas så att
Bromma skall användas för inte bara allmänflyg utan också för sekundärflyg
och primärflyg inom ramen för de nu gällande bullerbestämmelserna. Vidare
begärs en utredning beträffande den lämpliga uppdelningen av flygtrafiken
mellan Bromma och Arlanda flygplatser. I motion 1982/83:1923 (m) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att hitta en rimlig
uppdelning av den inrikes linjefarten mellan Bromma och Arlanda
flygplatser. I motion 1982/83:1927 (m) yrkas i denna del att Bromma flygplats
bevaras för all slags flygverksamhet som uppfyller de speciella miljökraven
för flygplatsen. I motion 1982/83:2185 (fp) slutligen yrkas i denna del att
riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i fråga om inrikesflygets
utveckling och lokalisering i vissa avseenden i fråga om Stockholm.

Frågorna om Bromma och Arlanda flygplatser har av utskottet ingående
behandlats under 1981 och 1982 års vårsessioner i betänkandena TU
1980/81:28 och TU 1981/82:28. I sistnämnda betänkande förklarade sig

TU 1982/83:16

utskottet alltjämt och i enlighet med sin tidigare vid flera tillfällen
deklarerade uppfattning anse att det - i avvaktan på en mera slutgiltig lösning
av flygplatsfrågan för Stockholmsregionen - inte vore möjligt att avveckla
Bromma som flygplats. Densamma borde således, när jetflyget flyttas ut till
Arlanda, bibehållas för övrigt inrikesflyg och allmänflyget. Vad det
sistnämnda beträffar erinrades dock ånyo om att detta främst är en
angelägenhet för landsting, kommuner och enskilda intressenter. Någon
utflyttning av allmänflyget till Arlanda ansågs vidare inte kunna komma i
fråga.

Riksdagen godtog vad utskottet härom anfört.

Utskottet har inte heller nu funnit anledning frångå sin tidigare ståndpunkt
i berörda frågor. I anslutning härtill vill utskottet dock erinra om att
regeringen genom beslut den 20 januari 1983 har uppdragit åt luftfartsverket
att skyndsamt utreda det långsiktiga behovet av trafikflygplatser i Stockholmsregionen.
Utredningen, som skall ske i samråd med berörda flygbolag,
kommuner och landstingskommuner, skall ligga till grund för en slutgiltig
lösning av flygplatsfrågan för Stockholmsregionen. I en kommentar till
beslutet har kommunikationsministern framhållit att först när ett sådant
utredningsmaterial föreligger kan meningsfulla diskussioner tas upp med
Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om Bromma flygplats.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till denna uppfattning. Under
hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet m. m.
finner utskottet samtliga nu berörda motionsyrkanden böra lämnas utan
särskild åtgärd från riksdagens sida.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet inte heller någon särskild
åtgärd från riksdagens sida nu erforderlig med anledning av yrkandena i
motionerna 1982/83:604 (m) om flygtrafiken Jönköping-Bromma och
1982/83:1401 (c) om viss trafik på Bromma flygplats (avseende främst
Gotlandstrafiken).

Utskottet avstyrker av samma skäl yrkandet i motion 1982/83:973 (vpk)
om nedläggning av Bromma flygplats.

Trafiken på Sturup och Landvetter

Även beträffande Sturups och Landvetters flygplatser har en rad yrkanden
framställts.

I motion 1982/83:407 (fp) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs angående trafiken på Sturups flygplats. I motionerna
1982/83:1431 (m) och 1982/83:1970 (m) begärs att riksdagen anhåller att
regeringen redovisar åtgärder och förslag syftande till ökat utnyttjande av
Sturups flygplats för bl. a. utrikes linjetrafik. I motion 1982/83:1414 (s) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar snarast upptas med

TU 1982/83:16

SAS eller utländska flygbolag om direkt reguljär trafik från Sturup till
Mellaneuropa och England. I motion 1982/83:2128 (c) begärs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om flygplatsen
Malmö-Sturup.

Senast i sitt betänkande TU 1981/82:28 behandlade utskottet vissa frågor
om Sturups och Landvetters flygplatser.

Utskottet underströk då önskvärdheten av att SAS överväger åtgärder
som syftar till ett bättre kapacitetsutnyttjande av de båda flygplatserna,
vilket bör leda till ett minskat investeringsbehov på Kastrup. Sådana åtgärder
är alltjämt enligt utskottets mening ägnade att stärka såväl SAS som berörda
flygplatsers ekonomi. Utskottet förutsatte vidare att regeringen med stor
uppmärksamhet följer utvecklingen på Sturup och Landvetter samt i
anslutning till överläggningar med berörda parter tar de initiativ som kan
anses påkallade. Resultatet härav borde redovisas i kommande budgetproposition.
Så har emellertid ej skett. Kommunikationsministern har dock i
riksdagen nyligen redovisat vissa uppgifter i ämnet. Härav framgår bl. a.
följande.

Sturup och Landvetter har outnyttjad kapacitet. Från bl. a. regionalt håll
framförs krav på en förbättrad transportförsörjning. Utnyttjandet av
flygplatserna är därför en återkommande diskussionspunkt i de överläggningar
som regelbundet äger rum med SAS. Under de senaste åren har
luftfartsverket vidtagit olika åtgärder för att stimulera trafiken på Sturup,
som därigenom blivit en betydelsefull flygplats för chartertrafik. Vidare har
SAS successivt ökat sin trafik på Landvetter. I enlighet med sin nya
företagsfilosofi med fler direktlinjer och färre mellanlandningar i Köpenhamn
kommer SAS i vår att ytterligare öka antalet turer på Landvetter
samtidigt som fler direktlinjer öppnas, bl. a. till Paris och Amsterdam. SAS
kommer också att införa den typ av limousinservice som i dag finns på
Arlanda.

Kommunikationsministern förklarade slutligen att man inom kommunikationsdepartementet
fortlöpande följer utvecklingen på Sturup och Landvetter.
SAS nya filosofi och luftfartsverkets åtgärder för att stimulera
chartertrafiken anses f. ö. ge goda utvecklingsmöjligheter för Sturup och
Landvetter.

Genom det anförda synes syftet med motionsyrkandena i fråga i väsentliga
delar tillgodosett. Med understrykande av utskottets tidigare uttalanden i
frågan förväntar sig utskottet en redovisning i ämnet i nästa års budgetproposition.
Under hänvisning härtill finner utskottet yrkandena nu kunna
lämnas utan åtgärd.

Vissa frågor rörande sekundär linjetrafik m. m.

I motion 1982/83:1957 (m) beträffande flygförbindelserna till och inom
Norrland yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att motionen överläm -

TU 1982/83:16

nas till sekundärlinjeutredningen (SLUT 83) för beaktande.

I motionen framhålls bl. a. att flyget är det enda transportmedel som har
de tekniska förutsättningarna att binda samman Norrland till en näringsgeografiskt
sammanhängande region. Vissa funktioner placerade på olika orter i
Norrland är gemensamma för hela regionen. Som exempel härpå nämns de
förhållanden som gäller med avseende på exempelvis Sundsvall, Umeå,
Skellefteå, Örnsköldsvik, Östersund och Falun.

När Linjeflyg övergick till Fokker F 28 försämrades flygkommunikationerna
inom Norrland. Utflyttningen av LIN:s trafik till Arlanda kan vidare
enligt motionen ge upphov till förändringar i resemönstret, som f. n. inte kan
till fullo förutses. Mot bakgrund härav anses det vara angeläget att man
omedelbart tar fram alternativ till den nuvarande uppläggningen av den
norrländska flygtrafiken.

Om LIN efter utflyttningen till Arlanda finner att företaget inte längre kan
eller vill upprätthålla interna förbindelser inom Norrland i nuvarande
omfattning, så bör slutligen enligt motionen en generös inställning till andra
flygbolag att få koncessioner på linjetrafik underlätta utbyggnaden av ett
sekundärt matarflygnät i Norrlandslänen.

Frågor av den art motionären berört togs upp i såväl proposition
1981/82:98 om vissa luftfartspolitiska frågor som vissa med anledning härav
väckta motioner. Utskottet förklarade sig i betänkandet TU 1981/82:28 dela
den uppfattning som motionärerna därvid givit uttryck åt. Det innebar bl. a.
att det förordade utredningsarbetet snarast borde igångsättas och bedrivas i
enlighet med de riktlinjer som angetts i motionerna. De i samband härmed
aktualiserade frågorna om regionalt anpassade luftfartsavgifter, det sekundära
flyglinjenätets struktur och prissättningssystem på sekundärnätet borde
i anslutning härtill prövas. Utskottet förutsatte också att förslag snarast
kunde föreläggas riksdagen.

Den 10 juni 1982 uppdrog regeringen åt luftfartsverket att i samband med
berörda flygbolag och efter samråd med lokala och regionala intressenter
utarbeta ett förslag till ett framtida sekundärt flyglinjenät. Utredningen
beräknas enligt vad utskottet erfarit inom kort redovisa sitt utredningsarbete.
Med beaktande härav och under hänvisning jämväl till vad utskottet i
övrigt anfört finner utskottet inte anledning föreligga att nu överlämna
motionen till utredningen. Motionen avstyrks därför.

Genom vad utskottet i det föregående anfört torde jämväl syftet med
motion 1982/83:2185 (fp) - i vad avser inrikesflygets utbyggnad m. m. i
landsorten - i väsentliga delar tillgodosett. Motionärernas yrkande härom
bör därför inte föranleda någon särskild framställning till regeringen från
riksdagens sida. Motionen avstyrks följaktligen i denna del.

TU 1982/83:16

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Flygplatser m. m. för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag på 119 900 000 kr.,

2. beträffande utbyggnad av Östersund-Frösö flygplats
att riksdagen avslår motion 1982/83:1968 (s, m, c),

3. beträffande rationaliseringsåtgärder m. m. inom luftfartsverket att

riksdagen avslår motion 1982/83:1927 (m) i denna del,

4. beträffande ökad konkurrens och friare prisbildning pä luftfartens
område

att riksdagen avslår motion 1982/83:1927 (m) i denna del,

5. beträffande luftfartsförhandlingar med andra länder, m. m.
att riksdagen avslår motion 1982/83:1927 (m) i denna del,

6. beträffande bibehållande av Bromma flygplats m. m.,
att riksdagen

a) lämnar motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 16,1982/83:1405
(m), 1982/83:1923 (m), 1982/83:1927 (m) i denna del och
1982/83:2185 (fp) yrkande 6 i denna del utan åtgärd,

b) lämnar motion 1982/83:604 (m) utan åtgärd,

c) lämnar motion 1982/83:1401 (c) utan åtgärd,

d) avslår motion 1982/83:973 (vpk),

7. beträffande Sturups och Landvetters flygplatser
att riksdagen

a) lämnar motion 1982/83:407 yrkande 1 i denna del utan
åtgärd,

b) lämnar motionerna 1982/83:1431 (m) och 1982/83:1970 (m)
utan åtgärd,

c) lämnar motion 1982/83:1414 (s) utan åtgärd,

d) lämnar motion 1982/83:2128 (c) yrkande 4 utan åtgärd,

8. beträffande flygförbindelserna till och inom Norrland
att riksdagen avslår motion 1982/83:1957 (m),

9. beträffande inrikesflygets utbyggnad m. m. i landsorten

att riksdagen avslår motion 1982/83:2185 (fp) yrkande 6 i denna
del.

TU 1982/83:16

2. Beredskap för civil luftfart. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F2. (s. 113) och hemställer

att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.

3. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F3. (s. 113-114) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter
vid flygtrafik på Gotland för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag på 14 500 000 kr.

4. Statens haverikommission. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F 4. (s. 114) och hemställer

att riksdagen till Statens haverikommission för budgetåret 1983/84
anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Stockholm den 15 mars 1983

På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Claes Elmstedt (c), Olle Östrand (s), Rune Johansson (s), Per Stenmarck
(m), Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp) Sven
Henricsson (vpk), Lars Hedfors (s), Göran Riegnell (m), Anna WohlinAndersson
(c) och Bo Nilsson (s).

Reservation

vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande bibehållande av Bromma flygplats
m. m. (mom. 6)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Frågorna
om” och på s. 7 slutar med ”av Bromma flygplats.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

I motion 1982/83:973 (vpk) däremot hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande
avveckling av Bromma flygplats.

Såsom motionärerna därvid anfört bör flygplatsen läggas ned och marken
användas till andra väsentligt angelägnare ändamål. För Stockholms
kommuns del innebär utflyttningen av reguljärflyget till Arlanda att marken
på Bromma flygplats och omkringliggande områden, som av buller och andra

TU 1982/83:16

orsaker inte kunnat utnyttjas, i stället kan användas för bostads- och
industribebyggelse.

Det i vissa kretsar så hårt kritiserade beslutet om utflyttning av
Fokkertrafiken till Arlanda har nu enligt motionen fått betydligt mer positiva
omdömen. Exempelvis ser nu Linjeflyg det som en ren fördel att ha hela
reguljärtrafiken och inte enbart Fokkertrafiken samlad på en och samma
flygplats. Med den nya inrikesterminalen kommer också servicen att kunna
förbättras väsentligt för resenärerna. Den tidigare starka kritiken mot alltför
långa landtransporter har f. ö. förbytts i att det ”tar bara fem minuter
mer”.

Det finns dock som motionärerna framhållit fortfarande krafter som med
alla medel vill införa s. k. jettrafik på Bromma och ha kvar denna flygplats.
Det är intressenter för näringslivet som inte vill eller kan acceptera att
Bromma flygplats skall kunna komma till nyttigare användning. Även
luftfartsverket vill att Bromma flygplats skall vara kvar. F. n. håller dessutom
försvaret på med permittenttrafik med tunga plan till Bromma. Detta måste
enligt utskottets uppfattning avbrytas.

Det s. k. allmänflyget, dvs. taxiflyg, flygklubbar och privat flyg, bör i
stället kunna flyttas till Tullinge. Denna militärflygplats är inte längre aktuell
i samma utsträckning som tidigare ur försvarssynpunkt. När nu tydligen de på
Tullinge stationerade Drakenflygplanen skall avvecklas är det enligt
utskottets uppfattning lämpligt att flytta dit det s. k. allmänflyget. Det bör
därför närmare utredas hur en sådan flyttning skall genomföras.

Vad utskottet härom anfört, vilket innebär ett tillstyrkande av motion
1982/83:973 (vpk) och avstyrkande av samtliga övriga här nämnda motionsyrkanden,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bibehållande av Bromma flygplats m. m.
att riksdagen

a) avslår motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 16, 1982/83:1405
(m), 1982/83:1923 (m), 1982/83:1927 (m) i denna del och
1982/83:2185 (fp) yrkande 6 i denna del,

b) avslår motion 1982/83:604 (m),

c) avslår motion 1982/83:1401 (c),

d) med bifall till motion 1982/83:973 (vpk) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande nedläggning
av Bromma flygplats,

minab/gotab Stockholm 1983 73987