TU 1982/83:15

Trafikutskottets betänkande
1982/83:15

om anslag till Järnvägar m. m. (prop. 1982/83:100, bil. 8)

SJÄTTE HUVUDTITELN

Järnvägar m.m.

Under rubriken Riktlinjer för SJ:s verksamhet i avsnittet Särskilda frågor i
propositionen föreslås dels en finansiell rekonstruktion av SJ:s affärsverksamhet
dels vissa åtgärder beträffande det trafiksvaga bannätet. I avsnitt 1.1
(s. 12-19) redovisas en sammanfattning av dessa förslag. Utskottets
ställningstagande till förslagen samt till de med anledning därav väckta
motionsyrkandena redovisas i avsnitt 2.1 (s. 19-29). Utskottets ställningstagande
till budgetpropositionens övriga förslag och därmed sammanhängande
motionsyrkanden redovisas i avsnitten 2.2 och 2.3 (s. 30-48). I avsnitt 2.4 (s.
48-49) behandlas vissa motionsyrkanden om Öresundsförbindelserna.

Statensjärnvägar m. fl. anslag. I proposition 1982/83:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
återfinns regeringens förslag till medelsanvisning
för budgetåret 1983/84 m. m. under avsnittet D. Järnvägar (s. 66-77).
Förslagen innebär
att till Statens järnvägar för budgetåret 1983/84 anvisas ett reservationsanslag
på 2 102 100 000 kr. (punkt D 1.),
att statens järnvägar får träffa hyresköpsavtal och långtidsförhyra (leasa)
rullande materiel motsvarande ett anskaffningsvärde på 40 000 000 kr.
(punkt D 1.),

att till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster för budgetåret
1983/84 anvisas ett anslag på 1 463 000 000 kr. (punkt D 2.),
att till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för budgetåret 1983/84
anvisas ett reservationsanslag på 10 400 000 kr. (punkt D 3.).

Vidare har regeringen (punkt Dl.) föreslagit riksdagen att godkänna vad
som i propositionen förordas beträffande statens järnvägars rätt att förvärva,
förvalta och avyttra aktier i bolag, samt beträffande borgensåtaganden.

Regeringen föreslår också under avsnittet Särskilda frågor A. Riktlinjer
för SJ:s affärsverksamhet att riksdagen

dels godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för en finansiell
rekonstruktion av statens järnvägar och statens järnvägars statskapital
(punkt 1, s. 154-172),
dels godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna vad gäller det
trafiksvaga bannätet (punkt 2, s. 172-185).

1 Riksdagen 1982183. 15 sami. Nr 15

TU 1982/83:15

Motionerna

I motion 1982/83:207 av Lennart Brunander m. fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående
järnvägen Borås-Varberg.

I motion 1982/83:208 av Arne Fransson och Gösta Andersson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att järnvägen Nässjö-Nybro hänförs till SJ:s
riksnät på vilken gods- och persontrafiken skall bibehållas,

2. att riksdagen uttalar sig för att järnvägsansluta Pauliström till banan
Nässjö-Nybro.

I motion 1982/83:243 av Lennart Brunander m. fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
järnvägslinjen Falköping-Landeryd.

I motion 1982/83:245 av Björn Samuelson (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att godstrafiken
kan utvecklas och persontrafiken kan återupptas på järnvägen Karlstad-Hagfors
och att denna järnväg moderniseras,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att överföra
NK1J i statlig ägo och inordna företaget i det övriga järnvägsnätet.

I motion 1982/83:297 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 10-14),

10. att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra vissa banor från
affärsbanenätet till det ersättningsberättigade bannätet,

11. att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster för
budgetåret 1983/84 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 240
milj. kr. sänkt anslag på 1 223 milj. kr.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om handläggningsordningen för banor som nedläggningsprövas,

13. att riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr.
per tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer
lördag-söndag i de fall de övertagit betalningsansvaret för driften av viss
tågtrafik,

14. att riksdagen beslutar att hela Inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn,
Storuman-Hällnäs och Hoting-Forsmo samt bandelen
Boden-FIaparanda hänförs till SJ:s riksnät fr. o. m. budgetåret 1983/84.

I motion 1982/83:298 av Marianne Karlsson (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ortnamnskyltar
skall uppsättas utmed järnvägen i enlighet med vad som anförs i motionen.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

28-29 10 d

32-33

28-29

32-33

28-29

32-33

21-22

46-47

23-25

25-27

15 a

10 e

15 s

10 f
15 b

35 22

5 a

6 a

28-29 10 a-c

28-29 10 1

30 a

TU 1982/83:15

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

I motion 1982/83:333 av Per Stenmarck och Ingrid Sundberg (båda m) 41
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av trafikpolitiska
och samhällsekonomiska möjligheter att införa biltåg i Sverige.

I motion 1982/83:390 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga 44
(båda fp) yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om statsmakternas medverkan till ett upplåtelseavtal
angående stationshuset i Vollsjö.

I motion 1982/83:407 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga
(båda fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1 delvis och 2),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 37-38
motionen anförts angående järnvägarna i Malmöhus län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 48-49
motionen anförts om nödvändigheten av ett snabbt beslut om förbindelserna

över Öresund.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1982/83:403 (fp).

I motion 1982/83:466 av Rune Backlund (c) yrkas att riksdagen beslutar 28-29
uttala sig för att järnvägen Jönköping-Vaggeryd skall ingå i SJ:s riksnät.

I motion 1982/83:467 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) yrkas 32-33
att riksdagen som sin mening uttalar att de i motionen framförda förslagen
om förbättrade godstransporter på järnvägslinjen Kalmar-Berga genomförs.

I motion 1982/83:468 av Agne Hansson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar uttala sig för att järnvägslinjen Västervik-Hultsfred-Växjö hänförs
till SJ:s riksnät på vilken gods- och persontrafik skall behållas och att
riksdagen uttalar som sin mening att SJ aktivt medverkar till en upprustning
av banan samt att SJ genomför en effektivare marknadsföring av järnvägen.

I motion 1982/83:470 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c)
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bevara Ljusdal-Hu- 38
diksvallsbanans person- och godstrafik,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att komplettera 38
motorvagnstrafiken och därmed förbättra kommuninvånarnas i Ljusdal
förbindelser med residensstaden Gävle,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att tågen stannar även i 38
Arbrå,

4. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att SJ skall vara skyldiga 27
att redovisa beräkningar som ligger till grund för ev. nedläggningar och
försämringar av trafiken.

28-29

32-33

30 b

31 b

25 a

34 a

10 g

15 n

10 h
15 p

26 a

26 b

26 c

TU 1982/83:15

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

I motion 1982/83:471 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Kerstin
Andersson (båda c) yrkas att riksdagen uttalar sig för att bandelen
Mellerud-Bengtsfors-Arvika hänförs till riksnätet.

I motion 1982/83:473 av Sigvard Persson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar uttala sig för att en samlad lösning av frågan om Öresundsförbindelserna
snabbt kommer till stånd i enlighet med vad som anförs i
motionen.

I motion 1982/83:599 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen i första hand uttalar att persontrafiken på Lysekilsbanan
återupptas efter att järnvägslinjen nu upprustats,

2. att riksdagen i andra hand uttalar att länshuvudmannen i Göteborg och
Bohus län skall ha samma rätt till gottgörelse för ersättningstrafiken, om SJ
inte återupptar järnvägstrafiken, som tillkommer övriga huvudmän, då dessa
anordnar ersättningstrafik för nedlagd bandel.

I motion 1982/83:601 av John Andersson (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om järnvägsinvesteringar
i Västerbotten.

I motion 1982/83:602 av Hugo Bergdahl och Lars Ernestam (båda fp) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheterna att anskaffa
modern teknik för biljettförsäljning, i enlighet med motionens förslag, för
användning främst på motorvagnar.

I motion 1982/83:603 av Anders Björck och Erik Hovhammar (båda m)
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att en sådan upprustning av
trafiken sker på banan Nässjö-Nybro att en överflyttning till riksnätet kan
ske år 1984.

I motion 1982/83:606 av Ivar Franzén m. fl. (c, s, m, fp) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening uttala sig för vad som anförs i motionen om
prioritering av dubbelspår och pendeltågstrafik på västkustbanan.

I motion 1982/83:608 av Sven Henricsson och Bertil Måbrink (båda vpk)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen uttalats beträffande järnvägslinjerna Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro.

I motion 1982/83:609 av Sven Henricsson m. fl. (vpk, s, m, c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om överförande av bandelen Forsmo-Hoting till riksnätet.

28-29

48-49

28-29

32-33

38-39

25-27

28-29

10 i

34 b

17 a

17 b

30 c

10 e
15 r

27 a-b

6 a
10 c
10 h

10 c

I motion 1982/83:613 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas att riksdagen som sin 37-38 25 a

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om åtgärder för

TU 1982/83:15

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

att åter starta persontrafik och även utökad godstrafik längs järnvägslinjen
Malmö-Sjöbo.

I motion 1982/83:615 av Ove Karlsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen i
enlighet med vad som i motionen anförs beslutar hos regeringen begära
förslag om utbyggnad och elektrifiering av Västerdalsbanan.

I motion 1982/83:616 av Bengt Kronblad och Lena Öhrsvik (båda s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbyggnad av
fjärrstyrning på järnvägslinjen Kalmar-Alvesta tidigareläggs.

I motion 1982/83:618 av Elvy Nilsson m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen beslutar att rekommendera transportrådet att låta undanta
bandelen Kil-Torsby (Fryksdalsbanan) från nedläggningsprövning samt att i
stället föra bandelen till riksnätet,

2. att riksdagen beslutar att rekommendera transportrådet att låta undanta
bandelen Lesjöfors-Kristinehamn (inlandsbanan) från nedläggningsprövning,
samt att i stället föra bandelen till riksbanenätet.

I motion 1982/83:621 av Kenth Skårvik (fp) yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna att persontrafiken på bandelen
Lysekil-Munkedal bör återupptas efter slutförande av nu pågående upprustning
och att denna bör genomföras på ett sådant sätt att trafik med en
hastighet av 90 km i timmen möjliggörs.

I motion 1982/83:622 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om förbättringar för
järnvägstrafiken Stockholm-Uppsala,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder som innebär att SJ
inför tågstopp i Bålsta och Kungsängen,

3. att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna till en järnvägsförbindelse
med Finland via Örbyhus-FIargshamn snarast undersöks.

I motion 1982/83:624 av Erik Wärnberg m. fl. (s, m, c, fp, vpk) yrkas att
riksdagen beslutar uttala sig för att bandelen Bjärka Säby-Västervik tillförs
riksnätet.

I motion 1982/83:770 av Georg Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
behovet av snara åtgärder för en upprustning av järnvägslinjen Hällnäs-Lycksele-S
törnman.

I motion 1982/83:773 av Sigrid Danielsson och Karl-Eric Norrby (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om överförande av de i motionen nämnda järnvägslinjerna i
Värmland till riksnätet.

32-33

28-29

33-34

32-33

28-29

32-33

28-29

15 g

15 o

10 j

10 k

17 a

29 a-b

15 1

10 1

15 c

10 a
10 i-j
10 m

TU 1982/83:15

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1982/83:774 av Lars-Ove Hagberg (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas så att
turisttrafik efter hela inlandsbanan kan ske sommartid,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att förutsättningarna för att
öppna en turistled med trampdressin mellan Sågen och Mora klarläggs.

I motion 1982/83:775 av Lars-Ove Hagberg (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att bandelen
Malung-Borlänge upprustas enligt vad som framförs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att järnvägslinjen
Malungsfors-Sälen återuppbyggs enligt vad som framförs i motionen.

I motion 1982/83:777 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om transportrådets
verksamhet och sammansättning.

I motion 1982/83:779 av Larz Johansson och Tage Sundkvist (båda c)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen begär att regeringen
uppdrar åt SJ att i samverkan med övriga berörda trafikutövare skapa
förutsättningar för en vidgad spårbunden kollektivtrafik i Södermanlands
län.

I motion 1982/83:782 av Iris Mårtensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
bibehållande av järnvägsförbindelserna mellan Ljusdal och Gävle.

I motion 1982/83:784 av Gunnar Olsson (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av
förbättrad information till resenärer vid störningar i tåg- och pendeltågstrafiken.

I motion 1982/83:785 av Mats Olsson (s) yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om att haverikommissioner tillsätts vid järnvägsolyckor.

I motion 1982/83:786 av Ulla Tillander (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående
upprustning och utbyggnad av partiellt dubbelspår på västkustbanan.

I motion 1982/83:787 av Olle Östrand m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av
forskning och utveckling inom järnvägsområdet.

I motion 1982/83:970 av Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda
c) yrkas att riksdagen som sin mening klart uttalar att persontrafik bör
återupptas i lämplig omfattning vid Vårgårda och liknande järnvägsstationer.

39-40

32-33

24-25

36-37

41-42

43-44

44-45

28 a

28 i

15 g

15 h

5 b

24 a-c

26 b

30 d

31 a

27 a

31 c

29 d

TU 1982/83:15

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1982/83:971 av Gunilla André m. fl. (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om
järnvägslinjerna Skövde-Karlsborg, Falköping-Landeryd, Gårdsjö-Håkantorp
och (Forshem)-Götene-Nossebro.

I motion 1982/83:978 av Karin Israelsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att hela inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs
hänförs till SJ:s riksnät fr. o. m. budgetåret 1983/84.

I motion 1982/83:981 av Göthe Knutson m. fl. (m, c, fp) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att SJ skapar bättre miljöer och
hygien i sina resandevagnar bl. a. genom att vagnstädningen utlämnas på
entreprenad i olika delar av landet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att biljettförsäljningen hos SJ
organiseras på ett tillfredsställande sätt,

3. att riksdagen hos regeringen begär att automater för drycker och annan
förtäring sätts upp i SJ-vagnar på sträckor där serveringsvagnar av ett eller
annat slag inte alltid medföljer tågsätten.

I motion 1982/83:983 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen uttalar
att den nuvarande regionala tåg- och motorvagnstrafiken i Gävleborgs län
bibehålls och på sikt utökas och ger detta regeringen till känna.

I motion 1982/83:984 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående
bandelen Älmhult-Sölvesborg.

I motion 1982/83:985 av Sten Sture Paterson (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam utredning av hur en fördelning skall ske på
samhällsekonomisk grund av kostnaderna för lokaltågtrafik, varvid även
skall övervägas ianspråktagandet av AMS-medel för vissa förbättringsåtgärder.

I motion 1982/83:987 av Börje Stensson och Rolf Wirtén (båda fp) yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en kompletterande musei järnvägstrafik under turistsäsong
på bandelen Hultsfred-Växjö.

I motion 1982/83:988 av Ingrid Sundberg (m) yrkas att riksdagen begär att
regeringen uppmanar SJ att fastställa regler som möjliggör för innehavare av
färdbevis för SSK/NSK-tågen att också utnyttja SJ:s tåg på sträckan
Eslöv-Malmö.

28-29

32-33

28-29

42-43

28-29

34-35

37-38

10 f
10 n-o
15 b
15 d

10 a-b

30 f

26 b
26 d

10 p

25 b

I motion 1982/83:1069 av Paul Jansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin 28-29 10 n

mening ger regeringen till känna vad som i motion 1982/83:1068 (s) anförs
angående järnvägslinjen Skövde-Karlsborg.

TU 1982/83:15

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

I motion 1982/83:1118 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 delvis och 2-4),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som allmänt
anförs beträffande åtgärder inom trafiken och hemställer om förslag
härom,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till utbyggnad av
järnvägskapaciteten i Stockholms län,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag angående upprustning
av de järnvägsstationer som nyttjas av pendeltågstrafiken inom
Stockholms län,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till direkt järnvägsförbindelse
Stockholm-Arlanda.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1982/83:1117 (vpk).

I motion 1982/83:1399 av Rune Backlund m. fl. (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande
inriktningen på SJ:s reklam och marknadsföring.

I motion 1982/83:1404 av Tore Claeson (vpk) yrkas att riksdagen uttalar att
en omfattande upprustning och ombyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation
snarast bör komma till stånd och hemställer till regeringen om förslag
härom.

I motion 1982/83:1408 av Kerstin Ekman och Eric Hägelmark (båda fp)
yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om SJ:s trafiksvaga banor och avtal med länstrafikbolagen.

I motion 1982/83:1416 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda

c) yrkas

1. att riksdagen mot bakgrund av tidigare uttalanden om arbetsmarknadspolitiska
och regionalpolitiska bedömningar uttalar att SJ-verkstaden i
Bollnäs bevaras och att underhållet av banmaskiner fortlöpande sker i
Bollnäsverkstaden,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en bättre informationspolicy
hos SJ.

I motion 1982/83:1425 av Hans Petersson i Röstånga och Karin Ahrland
(båda fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder, i enlighet
med vad som anförs i motionen, ägnade att främja kollektivtrafiken i
Malmöhus län.

I motion 1982/83:1428 av Kenth Skårvik och Elver Jonsson (båda fp) yrkas
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs då det gäller att säkerställa pendeltågstrafik i Göteborgsregionen.

35-36

27-28

45-46

37-38

23 a

30 g

23 b

31 e

25 i

27 b

TU 1982/83:15

I motion 1982/83:1430 av Håkan Stjernlöf och Rolf Dahlberg (båda m)
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförs i motionen angående tågtrafiken vid Ljusdals station.

I motion 1982/83:1432 av Arne Svensson och Hans Nyhage (båda m) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelarna
Falköping-Landeryd och Borås-Varberg upptas i SJ:s riksnät på vilket godsoch
persontrafiken skall bibehållas.

I motion 1982/83:1434 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Statens järnvägar för budgetåret 1983/84
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 300 000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 2 402 100 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om järnvägsinvesteringar i

a) Stockholmsregionen,

b) Göteborgsregionen och Västkustbanan,

c) Gävleborgs län och Dalarna,

d) Västernorrland,

e) Västerbotten,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om inventering för komplettering av befintligt program för
järnvägsinvesteringar i Norrbotten,

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om SJ:s finansiering och kostnadsansvar,

5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stopp för järnvägsnedläggningar.

I motion 1982/83:1435 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen under Dl. för ny- och ombyggnad av järnvägslinjer
avseende inlandsbanan anvisar ett med 50 milj. kr. förhöjt belopp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om åtgärder och program för förbättrad trafik på
inlandsbanan.

I motion 1982/83:1584 av Olle Westberg m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga,
(yrkande 1 delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motion 1982/83:1582 (s) anförs om

att verksamheten vid SJ:s verkstad i Bollnäs utvecklas,

att kollektivtrafiken på sträckorna Gävle-Bollnäs-Ljusdal samt Ljusdal-Hudiksvall
icke försämras.

I motion 1982/83:1586 av Rolf Rämgårdm. fl. (c) yrkas att riksdagen begär
att hela inlandsbanan Mora-Gällivare, västerdalsbanan Borlänge-Gällivare
samt bandelen Mora-Alvdalen elektrifieras och införlivas i riksnätet.

Behandlas i

utskottets

yttr. s.

28-29

32-33

28-29

39-40

28-29

32-33

hemst. p.
26 a-b

10 d
10 f

23c
27 a-b

15 1

10 a
28 b

31 e
26 a-b

10 a. r
15 g, i
28 c

TU 1982/83:15

I motion 1982/83:1925 av Tore Claeson och Oswald Söderqvist (båda vpk)
yrkas att riksdagen uttalar att överläggningar mellan SJ, SL, SLT och
berörda kommuner snarast bör upptas i syfte att åstadkomma en utvidgad
spårburen kollektivtrafik från Södertälje Södra järnvägsstation på sträckorna
mot Nykvarn-Strängnäs-Eskilstuna, Järna-Gnesta-Flen och
Hölö-Vagnhärad-Nyköping.

I motion 1982/83:1927 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om

att ett nytt driftersättningssystem för olönsam järnvägstrafik införs,

att en förnyad översyn av det ersättningsberättigade järnvägsnätet äger
rum,

att förbindelserna över Öresund omedelbart skall förbättras,

att framtida eventuella fasta förbindelser över Öresund skall finansieras
via upplåning och avgiftsbeläggas.

I motion 1982/83:1928 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 9), att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar för vissa
tjänster för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag på 838 000 000 kr.

I motion 1982/83:1929 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag beträffande nedskrivning av
statskapitalet i SJ med en miljard kronor,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om nedskrivning av den s. k.
uppskrivningsfonden, med motsvarande avskrivningar på anläggningsvärdena,

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag uttalar att SJ bör ges
möjlighet att verksamhetsåret 1983/84 minska turtätheten med 5 % och
frångå kravet på att erbjuda likvärdig standard på sina tjänster på samtliga
banor,

4. att riksdagen uttalar att avskrivningar på hela återanskaffningsvärdena
ej behöver göras på 500 km av bannätet,

5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av 1979 års trafikpolitiska
beslut beträffande SJ i syfte att ge SJ en rimlig möjlighet att uppfylla
statsmakternas krav på att verksamheten skall bära sina kostnader och ge
ränta på statskapitalet.

I motion 1982/83:1932 av Kerstin Ekman och Christer Eirefelt (båda fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om upprustning av järnvägslinjen Göteborg-Veinge.

Behandlas

utskottets

yttr. s.

36-37

25-27

48-49

46-47

19-20

20-21

hemst. p.

24 e

34 c
34 c

27 a

I motion 1982/83:1937 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) 42 30 e

yrkas att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt SJ att påskynda arbetet

TU 1982/83:15

med att ta fram ett kommunikationsradiosystem för tåg med sikte på att
systemet är i drift senast vid utgången av budgetåret 1983/84.

I motion 1982/83:1938 av Per-Ola Eriksson och Anders Svärd (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i denna
motion anförs angående ansvarsfördelningen inom kollektivtrafiken.

I motion 1982/83:1947 av Kjell Johansson (fp) yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om
förbättring av järnvägsförbindelser i Södermanland.

I motion 1982/83:1951 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda

c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att
återställa Bollnäs-Orsa-banan till normal godsbanestandard.

I motion 1982/83:1953 av Maj Kempe och Sven Henricsson (båda vpk)
yrkas att riksdagen uttalar att persontrafiken på bandelen Munkedal-Lysekil
bör återupptas och bandelen överföras till riksnätet.

I motion 1982/83:1971 av Roland Sundgren m. fl. (s) yrkas att riksdagen
anhåller att regeringen vidtar åtgärder så att SJ i sin investeringsplan med
förtur vidtar åtgärder så att järnvägstrafike'n i Mälardalen ges bättre
förutsättningar och därmed stimulerar till en balanserad regional utveckling
inom Mälarområdet.

I motion 1982/83:1973 av Olle Svensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande SJ:s persontrafik på banan Stockholm-Eskilstuna.

I motion 1982/83:1974 av Margareta Winberg m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om behovet av förbättrad trafikförsörjning i Bräcke
kommun.

I motion 1982/83:1976 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att bibehålla järnvägstrafik på sträckan
Nybro-Nässjö.

I motion 1982/83:2128 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 3),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1982/83:2126 (c) anförs beträffande järnvägsförbindelserna i Malmöhus
län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1982/83:2126 (c) anförs beträffande kommunikationerna över Öresund.

I motion 1982/83:2181 av Ingemar Eliasson (fp) yrkas att riksdagen uttalar
att studierna beträffande industrispår till Husum aktualiseras och att
projektet successivt förverkligas.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1982/83:2180 (fp).

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

24-25

32-33

28-29

32-33

37-38

48-49

32-33

5 c

24 a-b
24 d

15 e

10 s
17 a

15 f

24 a

29 e

15 r

25 ;

34 d

TU 1982/83:15

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1982/83:2185 av Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) yrkas, 32-33

såvitt nu är i fråga (yrkande 5), att riksdagen som sin mening ger regeringen ^

till känna vad som anförts i motionen om en förstärkt satsning på SJ, särskilt 44-45

med avseende på snabbtåg, ny helsvensk rälsbuss, samordning av tidtabeller i
lokal- och fjärrtrafik, förbättring av banstandarden och utbyggnad av extra
dubbelspår söder om Stockholm.

I motion 1982/83:2190 av Sture Korpås m. fl. (c, fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1, 5 och 6),

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 32-33
som i motionen anförts beträffande upprustning av järnvägshamnen i
Hargshamn,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 40

o o 40

sorn anförts i motionen beträffande tagstopp och bättre sparbundna

förbindelser för Bålsta, Skutskär och Tierp,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder för en bättre 33-34
fungerande tågpendeltrafik mellan Uppsala och Stockholm.

1 Propositionens huvudsakliga innehåll

1.1 Riktlinjer för SJ:s verksamhet

1.1.1 Finansiell rekonstruktion av statens järnvägar

Enligt 1980 års strukturplan skall SJ inrikta sin verksamhet på att senast
under budgetåret 1983/84 uppnå full kostnadstäckning och uppfylla det av
statsmakterna uppställda förräntningskravet (prop. 1980/81:20, TU 1980/

81:6, rskr 1980/81:101). Som framgår av nedanstående tabell har SJ under
senare år uppvisat betydande underskott. Den totala resultatbristen uppgick
till 675 milj. kr. budgetåret 1981/82. SJ:s prognoser pekar på att det skulle
vara möjligt att uppnå en successiv minskning av underskottet under de
närmaste åren. Såväl SJ som konsultföretaget Mc Kinsey - som för SJ:s
räkning gjort en undersökning av möjligheterna att förbättra lönsamheten -räknar dock med ett betydande underskott i verksamheten även budgetåret
1983/84 trots en ökad rationaliseringstakt. SJ har mot denna bakgrund anfört
att man anser det nödvändigt att statsmakternas utformning av SJ:s
kostnadsansvar omprövas.

15 k
23 d
29 f
31 d

15 m

29 a
29 c

TU 1982/83:15

Resultatutvecklingen vid SJ under perioden 1969/70-1981/82 samt prognos för
budgetåren 1982/83 och 1983/84 (milj. kr.)

Budgetår	Drift- resultat**		Förräntnings- krav	Totalt resultat
1969/70	52		144	- 92
1970/71	- 178		158	- 336
1971/72	- 76		121	- 197
1972/73	39		127	- 88
1973/74	165		127	+ 38
1974/75	134		136	- 2
1975/76	49		144	- 95
1976/77	- 90		155	-245
1977/78	-259		171	- 430
1978/79	- 113		191	- 304
1979/80*	-211		162	-373
1980/81*	-437		177	-614
1981/82*	-445		229	-675
1982/83*	-250-	-430	291	- 541-	-721
1983/84*SJ	- 40-	-370	344	- 384-	-714
McKinsey	-290-	-730	344	- 634-	-1074

* Efter kostnadsavlastning för lågprissatsningen.
** Efter avskrivningar på återanskaffningsvärde.

I fråga om resultatutvecklingen vid SJ konstaterar föredragande departementschefen
att de mål som ställts upp inte kunnat uppfyllas. Alla de
dominerande rörelsegrenarna, persontrafiken, vagnslasttrafiken och styckegodstrafiken
lämnar helt otillfredsställande bidrag för täckning av SJ :s
gemensamma kostnader medan busstrafiken och vissa andra rörelsegrenar
uppvisar smärre överskott.

I propositionen anges flera orsaker till den negativa resultatutvecklingen.
Det gäller bl. a. konjunkturnedgång och strukturomvandling i näringsgrenar
där järnvägen traditionellt haft en betydande marknad, svårigheter för SJ att
möta kundernas kvalitetskrav i fråga om vagnar, punktlighet och säkra
transporter samt stor ledig kapacitet på lastbilssidan vilket ökat konkurrensen
inom åkeribranschen.

Inom persontrafiken har enligt föredraganden försäljningen av förstaklass-
och sowagnsbiljetter minskat. Resandevolymen har också påverkats
negativt av SJ:s svårigheter att klara sina trafikuppgifter under vintern
1981-1982.

För att uppnå sitt ekonomiska mål har SJ tagit fram ett särskilt
åtgärdsprogram vilket närmare har beskrivits i 1982 års budgetproposition.
Effekterna av detta program har beaktats i de prognoser över SJ:s resultat
som redovisats i det föregående. Föredragandens slutsats blir att SJ, trots
planerade kraftiga rationaliseringar och åtgärder för att öka intäkterna, med
all sannolikhet kommer att redovisa underskott i verksamheten under
överskådlig tid med de regler som nu gäller.

För att SJ skall kunna leva upp till de mål som ställts upp för verksamheten
krävs enligt föredraganden ett järnvägsnät och en trafikapparat av mycket

TU 1982/83:15

stor omfattning och av god kvalitet. Det ankommer i dag på SJ att uppfylla
dessa krav på hela det hannat som skall bibehållas. Omfattningen av detta nät
lades till sin dominerande del fast i 1979 års trafikpolitiska beslut.
Föredraganden framhåller att de krav som från politiska utgångspunkter
ställs på SJ är mycket omfattande jämfört med trafikunderlaget. Detta
innebär i sin tur betydande krav på investeringar i såväl fasta anläggningar
som rullande materiel, liksom hög beredskap för att SJ skall kunna erbjuda
tillräckligt bra transporter på samtliga delar av järnvägsnätet.

Enligt propositionen borde en betydande del av SJ:s tidigare investeringar
endast till en del ha belastats med det företagsekonomiska ansvar som
principiellt är förknippat med investeringar i affärsverk. Det har därvid ofta
varit fråga om mycket resurskrävande investeringar som varit nödvändiga för
att SJ skall kunna tillhandahålla ett järnvägsnät med den kvalitet och
omfattning som statsmakterna år 1979 lagt fast från trafikpolitiska utgångspunkter.

Föredraganden anser det inte vara rimligt att under överskådlig tid kräva
att SJ med trafikintäkter skall täcka kostnaderna för samtliga de investeringar
i bannät m. m. som har gjorts i det förflutna. Han föreslår därför att
statskapitalet skrivs ned med 1 000 milj. kr. från 3 300 milj. kr. till 2 300 milj.
kr. Härigenom reduceras statskapitalet till en storlek som med hänsyn till
trafikunderlag och framtidsperspektiv bättre bedöms motsvara SJ:s möjligheter
att fortsättningsvis redovisa avskrivningar på återanskaffningsvärdet
och förränta kapitalet.

I anslutning till att det statliga budgetsystemet gjordes om under
budgetåret 1980/81 ändrades även investeringsbegreppet vid affärsverken.
Ändringen innebar att vissa kostnader som tidigare finansierats med
underhållsmedel fortsättningsvis skulle finansieras med investeringsmedel.
För SJ:s del betydde detta att anläggningstillgångarnas värde ökades med ca
1 760 milj. kr. varav ackumulerade avskrivningar beräknades till ca 520 milj.
kr. SJ redovisar nettobeloppet ca 1 240 milj. kr. på en s. k. uppskrivningsfond
som inte berör statskapitalet. I propositionen föreslås, med hänsyn till
att beloppet tidigare år belastat resultatet, att uppskrivningsfonden skrivs
ned med motsvarande avskrivningar på anläggningsvärdena.

Föredraganden understryker att, sedan den förordade rekonstruktionen
av SJ-kapitalet genomförts, det får ses som normalt att nya investeringar
förräntas fullt ut. Ned- eller bortskrivning av nya tillgångar skall således som
regel inte ske. Utgångspunkten måste fortfarande vara att samtliga nya
investeringar i infrastrukturen skall baseras på sedvanliga lönsamhetskalkyler.

Även i framtiden kan dock enligt propositionen vissa investeringar i
järnvägssystemet komma att aktualiseras, som av olika skäl kan anses
önskvärda men där den företagsekonomiska lönsamheten är otillräcklig.
Regeringen kommer därför senare att ge SJ i uppdrag att i sina årliga
anslagsframställningar redovisa vilka olönsamma investeringar som SJ anser

TU 1982/83:15

nödvändiga för att verket skall kunna tillgodose statsmakternas krav på ett
väl fungerande järnvägssystem. Det ankommer därefter på regeringen att i
samband med budgetarbetet göra samhällsekonomiska överväganden för att
bedöma om objekten skall genomföras och i vilken utsträckning statskapitalets
storlek i så fall skall påverkas. Resultatet av dessa bedömningar skall
redovisas för riksdagen i budgetpropositionen.

I 1979 års trafikpolitiska beslut uppdelades järnvägsnätet i ett affärsbanenät
och ett ersättningsberättigat nät. Utgångspunkten för uppdelningen var
att till det ersättningsberättigade nätet föra bandelar vid vilka intäkterna inte
täcker särkostnaderna. Något underskott skulle därvid inte uppstå i
affärsbanenätets trafik. Som framgår av den tidigare redovisningen har
emellertid SJ redovisat betydande underskott under en följd av år.

Föredraganden föreslår att malmbanan som f. n. tillhör affärsbanenätet
och som omfattar sammanlagt 481,6 bankilometer överförs till det ersättningsberättigade
nätet. Härigenom minskar den del av malmtrafikens
särkostnad som utgörs av kapitalkostnaderna för själva banan vilket
föredraganden särskilt vill påpeka inför kommande avtalsförhandlingar
mellan LKAB och SJ när det gäller malmfrakterna.

Även för järnvägsnätet i övrigt föreslås i propositionen en viss överflyttning
till det ersättningsberättigade nätet av bandelar som en gång gett
särkostnadstäckning men som nu varaktigt lämnar betydande underskott.
Följande bandelar föreslås bli överflyttade:

Älvsbyn-Piteå (godsbana) 52,5 km

Bastuträsk-Skelleftehamn 64.0 ”

Vännäs-Umeå 31,0"

Umeå-Holmsund (godsbana) 15,8 ”

Kilafors-Söderhamn (godsbana) 32,9 ”

Kornsjö-Mellerud 64,3 ”

Falköping-Jönköping 69,5 ”

Jönköping-Nässjö 43,2 ”

Ludvika-Ställdalen 35,4 ”

Alvesta-Väsjö 17,8 ”

Hässleholm-Kristianstad 29.8 ”

456,2 km

Föredraganden understryker att någon risk för nedläggning av persontrafiken
inte föreligger eftersom samtliga överflyttade banor med persontrafik
skall kvarstå i riksnätet. På sikt borde den föreslagna överföringen enligt
propositionen innebära att SJ:s förutsättningar att upprätthålla en bärkraftig
trafik på det kvarvarande affärsbanenätet ökar. Det framhålls vidare att
förslaget inte innebär att SJ:s intresse att affärsmässigt driva trafiken på de
banor som förs över till det ersättningsberättigade nätet minskar.

Även inom det kvarvarande affärsbanenätet kommer vissa olönsamma
delsträckor att rymmas. Detta har beaktats då föredraganden har beräknat
att behovet av ersättning till SJ kommer att öka med 240 milj. kr. till följd av

TU 1982/83:15

de föreslagna överföringarna till det ersättningsberättigade nätet.

Det understryks vidare i propositionen att den finansiella rekonstruktionen
av SJ och SJ.s statskapital inte ändrar de principer som ligger till grund
för prissättningen i järnvägstrafiken. Intäkterna från SJ skall således täcka
verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar på tillgångarnas återanskaffningsvärde
och därutöver ge ett överskott som motsvarar räntan på det
kvarvarande disponerade statskapitalet. Rekonstruktionsåtgärderna kommer
därför inte att inverka på det sätt varpå SJ agerar på transportmarknaden.

1.1.2 Nuvarande kostnads av lastning för SJ.s lågpriser m. m.

Genom 1979 års trafikpolitiska beslut avlastades SJ vissa fasta kostnader
för att möjliggöra en mer marginalkostnadsanpassad prissättning i persontrafiken
på järnväg. SJ kunde därigenom både generellt sänka priset på
tågresor och införa särskilda lågpriser under veckodagar med kapacitetsöverskott.
SJ kompenserades också genom kostnadsavlastningen för de pensionärs-
och studeranderabatter som av hävd har lämnats i järnvägstrafiken. För
budgetåret 1983/84 har SJ begärt att avlastningen skall uppgå till 371 milj. kr.
varav 240 milj. kr. i minskade avskrivningar och 131 milj. kr. i nedsatt
förräntningsplikt.

Föredraganden framhåller att lågprissatsningen har inneburit att ett viktigt
trafikpolitiskt mål uppnåtts, nämligen att ge människor möjlighet att till ett
rimligt pris utnyttja överkapaciteten inom järnvägstrafiken. Han anser det
därför väsentligt att SJ även i fortsättningen upprätthåller en lågprisprofil
inom persontrafiken och genom fortsatta pris-, rabatt- och kvalitetsåtgärder
ökar kapacitetsutnyttjandet ytterligare.

Enligt propositionen är det en uppgift för SJ att utforma rabattsystemet
inom ramen för en bibehållen lågprisprofil med utgångspunkt från vad som är
kommersiellt motiverat och med hänsyn till de merkostnader som kan
uppstå. Föredraganden framhåller att detta kan göras utan att SJ på sikt skall
behöva särskild kompensation. Det föreslås dock att den särskilda ersättningen
för de kommersiellt omotiverade pensionärs- och studeranderabatterna
skall bibehållas.

För budgetåret 1983/84 föreslår föredraganden att SJ erhåller 240 milj. kr.
för rabattåtgärder i persontrafiken, varav 100 milj. kr. avser pensionärs- och
studeranderabatter och 140 milj. kr. lågprissatsningar. Målet är att den
sistnämnda ersättningen skall avvecklas under en treårsperiod. För att uppnå
en klar redovisning av lågsprissatsningens effekter på statsbudgeten föreslås
att ersättningen till SJ tas upp som en delpost under anslaget Ersättning till
statens järnvägar för vissa tjänster.

SJ har vissa kostnader för järnvägskorsningar som saknar motsvarighet hos
transportföretag som SJ konkurrerar med. Dessa kostnader har tidigare
ansetts rymmas inom den av riksdagen beslutade kostnadsavlastningen.

TU 1982/83:15

Eftersom kostnadsavlastningen, med undantag för pensionärs- och studeranderabatterna,
föreslås upphöra efter en övergångsperiod anser föredraganden
att 33,4 milj. kr. bör tas upp för åtgärder vid järnvägskorsningar
under anslaget Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster.

1.1.3 Prövnings- och ersättningsregler för lokal och regional persontrafik

Enligt de trafikpolitiska besluten 1963 och 1979 skall SJ ha full ersättning
för trafiken på järnvägslinjer som det inte finns företagsekonomiska skäl att
ha kvar men som statsmakterna ändå velat behålla. För själva driften på det
trafiksvaga nätet utgår budgetåret 1982/83 858,8 milj. kr. i ersättning till SJ.
Det innebär att driftersättningen fördubblats sedan mitten av 1970-talet.

I 1979 års trafikpolitiska beslut fastlades en handläggningsordning för
prövning av persontrafiken på de bandelar som inte tillhör riksnätet. Det
ankommer därvid på de regionala trafikhuvudmännen att till transportrådet
redovisa hur ersättningstrafik kan ordnas och ta ställning till om trafiken skall
gå kvar på järnväg eller överflyttas till landsväg. Transportrådet skall
inhämta bl. a. berörda länsstyrelsers yttrande och därefter överlämna
materialet med eget yttrande till regeringen som slutligt prövar nedläggningsfrågan.

Enligt propositionen är det i det trafikpolitiska beslutet inte klart utsagt
vad som skall hända om en huvudman anser att trafiken bör bibehållas på
järnväg. Inte heller anges några tidsramar för det erforderliga utredningsarbetet.
Föredraganden anser att båda dessa förhållanden i hög grad bidrar
till att det råder stor osäkerhet beträffande enskilda bandelars framtid.

För att skapa klarhet föreslås att en tidsgräns sätts för huvudmännens
ställningstagande till persontrafikens framtid och att det bör ankomma på
transportrådet att bana för bana ange ett sista datum för ställningstagandet.
Samtliga huvudmän bör enligt propositionen ha beslutat sig före utgången av
år 1984. Ett regeringsbeslut om nedläggning av sådan persontrafik, som
huvudman inte önskar bibehålla, bör tas i så god tid att SJ kan upphöra med
trafiken senast den 1 juli 1985.

Inlandsbanan föreslås, mot bakgrund av de uttalanden som riksdagen
gjort, till en början bli undantagen från nedläggningsprövning. En sådan
prövning bör göras först sedan tillräckliga erfarenheter vunnits av den
prövning som skall göras under det första skedet.

Föredraganden anser att det är naturligt att huvudmännens ansvar för den
kollektiva trafiken utvidgas till att gälla all sådan järnvägstrafik som
huvudsakligen är av lokal och regional karaktär och att huvudmännen får ett
visst ekonomiskt ansvar för denna trafik. Enligt propositionen bör den
ersättning som huvudmännen skall betala till SJ för att trafiken skall vara
kvar på järnväg motsvara särkostnaderna samt ett tillägg för täckning av de
gemensamma kostnaderna. Tillägget bör maximeras till 50 % av särkostna -

2 Riksdagen 1982183. 15 sami. Nr 15

TU 1982/83:15

derna. Huvudman som överväger fortsatt trafik på järnväg skall förhandla
med SJ om villkoren. Därefter får SJ redovisa resultatet av förhandlingarna
till transportrådet som vidarebehandlar ärendet och överlämnar det till
regeringen.

Föredraganden framhåller vidare att, om en huvudman vill bibehålla
persontrafiken på en nedläggningsprövad bandel, det bör ankomma på
statsmakterna att ställa upp med erforderliga resurser i form av investeringar
eller förstärkt underhåll för att en tillfredsställande standard på banan
därmed skall kunna upprätthållas. Statens insatser måste dock stå i rimlig
proportion till de tjänster som köps samt den tid under vilken SJ skall utföra
trafiken.

Enligt propositionen är det, med hänsyn till den betydelse för berörda
landsändar som den interregionala trafiken har på de trafiksvaga bandelarna,
väsentligt att denna trafiks fortbestånd tryggas. Staten bör genom ramar ange
omfattningen av de tjänster som SJ skall utföra. Föredraganden kommer
därför senare att föreslå regeringen att ge SJ i uppdrag att varje år komma in
med förslag till det interregionala tågutbudet på de trafiksvaga bandelar som
ingår i riksnätet. På grundval av detta förslag skall regeringen fastställa ramar
för antalet interregionala tåg på varje bandel. SJ bör så snart som möjligt
träffa avtal med huvudmännen om den lokala/regionala tågtrafik, dvs. tåg
utöver den av regeringen fastställda ramen, som finns kvar på det
ersättningsberättigade bannätets riksnätsdel. Om huvudmännen inte vill
betala för sådan trafik bör den enligt propositionen läggas ned.

För att underlätta överflyttning till buss av trafik i lokala och regionala tåg
på ersättningsberättigade riksnätsbanor bör huvudmännen enligt föredraganden
kunna erhålla statlig vägmilsersättning för sådan ersättningstrafik.
Bidraget föreslås utgå under längst en femårsperiod för det antal turer som
motsvarar den indragna tågtrafiken.

1.1.4 Riksnätets omfattning

I 1979 års trafikpolitiska beslut fastställdes ett riksnät, omfattande 7 600
bankilometer, på vilket persontrafik skall behållas inom överblickbar
framtid. Till riksnätet fördes dels affärsbanorna, dvs. de banor vars intäkter
förmår täcka särkostnaderna, dels sådana trafiksvaga banor som av
samhällsekonomiska skäl bedömdes böra trafikeras på längre sikt. Enligt det
trafikpolitiska beslutet är målet beträffande banstandarden på trafiksvaga
bandelar som tillhör riksnätet att personförande tåg skall kunna framföras
med en största tillåten fart av minst 90 km/tim. På bandelar som skall behållas
för godstrafik är kravet 20 tons axellast och en högsta tillåten hastighet på 70
km/tim.

Föredraganden anser att riksnätet är väl avvägt men att justeringar bör
göras i två fall på grund av ändrade förhållanden under senare år. Det gäller
dels bandelen Boden-Haparanda som med åren fått allt mer internationella

TU 1982/83:15

trafikuppgifter, dels bandelen Landskrona-Kävlinge som genom SJ:s avtal
med kommunalförbunden i sydvästra Skåne övertar de trafikuppgifter som
riksnätsbanan Landskrona-Billeberga tidigare haft. Det föreslås därför att
de båda förstnämnda bandelarna förs till riksnätet och att den sistnämnda
bandelen utgår ur riksnätet.

Det framhålls vidare i propositionen att ändrade förhållanden även
fortsättningsvis kan motivera smärre justeringar av riksnätet. Föredraganden
bortser inte från möjligheten att transportrådets beredning av dessa
frågor kan resultera i förslag från rådet att ytterligare någon bandel bör
överföras till riksnätet.

2 Utskottet

2.1 Riktlinjer för SJ:s verksamhet

I avsnitt 1.1 presenteras i sammandrag propositionens förslag till nya
riktlinjer för SJ:s verksamhet. I detta avsnitt redovisas utskottets ställningstagande
till förslagen samt till de med anledning härav väckta motionerna.

2.1.1 Finansiell rekonstruktion av statens järnvägar

I motion 1982/83:1929 (m) yrkas att riksdagen avslår förslagen i
propositionen att skriva ned statskapitalet med 1 miljard kronor och att skriva
ned den s. k. uppskrivningsfonden med motsvarande avskrivningar på
anläggningsvärdena. Enligt motionen kan dessa åtgärder inte vidtas förrän
ett flertal viktiga problem blivit lösta. Det gäller förhandlingarna mellan SJ
och länshuvudmännen beträffande det ersättningsberättigade nätet, åtgärder
för att anpassa SJ:s övriga struktur till målet att uppnå kostnadstäckning
och räntabilitet på statskapitalet samt justeringar av 1979 års trafikpolitiska
beslut.

Ambitionerna i det trafikpolitiska beslutet bör enligt motionärerna
reduceras genom att SJ ges möjlighet att minska den totala turtätheten med
5 % och frångå kravet på att erbjuda en likvärdig standard på sina tjänster på
samtliga banor samt genom att avskrivningar på hela återanskaffningsvärdena
ej behöver göras på 50 mil av bannätet. Slutligen begärs i motionen att
regeringen gör en översyn av 1979 års trafikpolitiska beslut beträffande SJ i
syfte att ge verket en rimlig möjlighet att uppfylla statsmakternas krav på att
verksamheten skall bära sina kostnader och ge ränta på statskapitalet.

Utskottet vill till en början framhålla följande med anledning av
regeringens förslag till finansiell rekonstruktion av SJ. Det ekonomiska
målet för SJ innebär att intäkterna från verksamheten skall täcka kostnaderna
inkl. avskrivningar på tillgångarnas återanskaffningsvärde och därutöver
ge ett överskott som motsvarar räntan på det disponerade statskapitalet.

TU 1982/83:15

För insatser som inte är företagsekonomiskt motiverade skall SJ få
ersättning. Det kan t. ex. gälla olika regionalpolitiska åtgärder.

Som framgår av den tidigare redovisningen har SJ under en följd av år
redovisat betydande underskott i verksamheten. Föreliggande prognoser
visar också att underskotten kommer att kvarstå den närmaste tiden med nu
gällande regler. Med all sannolikhet kommer således målet i 1980 års
strukturplan - att SJ senast under budgetåret 1983/84 skall uppnå full
kostnadstäckning - ej att uppnås. Utskottet delar föredragandens uppfattning
att stora negativa konsekvenser blir följden om SJ fortlöpande tillåts
driva sin verksamhet med stora underskott. Det gäller bl. a. effekterna på
statsbudgeten, risken för att prisbildningen på transportmarknaden blir
snedvriden och minskad arbetstillfredsställelse för de SJ-anställda. Det är
vidare viktigt för effektiviteten i SJ:s investeringsplanering att verket har
möjlighet att uppnå resultatkravet.

Mot denna bakgrund anser utskottet det väsentligt att skyndsamt skapa
förutsättningar för SJ att uppfylla det ekonomiska målet, att redovisa
avskrivningar på återanskaffningsvärdet och förränta kapitalet. Därigenom
förbättras möjligheterna för SJ att utvecklas som ett modernt och effektivt
trafikverk.

Såsom föredraganden framhåller har de krav som från politiska utgångspunkter
ställts på SJ varit mycket omfattande jämfört med trafikunderlaget.
Investeringsvolymen borde endast till en del ha belastats med det företagsekonomiska
ansvar som är förknippat med investeringar i affärsverk.
Utskottet tillstyrker därför förslagen i propositionen att skriva ned statskapitalet
med 1 000 milj. kr. och att dens. k. uppskrivningsfonden, som uppgår
till 1 240 milj. kr., skrivs ned med motsvarande avskrivningar på anläggningsvärdena.
Motion 1982/83:1929 (m) avstyrks följaktligen i dessa
delar.

Utskottet avstyrker vidare yrkandena i nämnda motion att SJ bör ges
möjligheter att verksamhetsåret 1983/84 minska turtätheten med 5 %, att
kravet på att SJ skall erbjuda likvärdig standard på sina tjänster på samtliga
banor bör frångås samt att avskrivningar på hela återanskaffningsvärdena ej
skall behöva göras på 50 mil av bannätet.

Enligt gällande beslutsordning ankommer det på SJ att avgöra frågor om
turtätheten på olika banor. Utskottet som anser denna ordning ändamålsenlig
finner därför ingen anledning för riksdagen att uttala sig om turtätheten på
det sätt som föreslås i motionen.

I det trafikpolitiska beslutet ingår inte, såsom görs gällande i motionen,
något krav på att SJ skall erbjuda likvärdig standard på sina tjänster på
samtliga banor. Enligt beslutet är målet för den statliga trafikpolitiken att ge
landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta samhällsekonomiska
kostnader. Begreppet tillfredsställande trafikförsörjning kan
inte preciseras utan att hänsyn tas till lokala och regionala förhållanden. Det
fastslogs därför i det trafikpolitiska beslutet att det inte är meningsfullt att

TU 1982/83:15

översätta detta begrepp till standardkrav som skall gälla i hela landet.
Utskottet är alltjämt av denna uppfattning.

Enligt gällande principer skall affärsverkens avskrivningar göras till
återanskaffningsvärdet. Motionärernas förslag att avskrivningar på hela
återanskaffningsvärdet ej skall behöva göras på 50 mil av bannätet innebär
att SJ skulle få tillämpa två beräkningsmetoder för sina avskrivningar.
Utskottet som finner detta förslag olämpligt anser att nu gällande principer
bör bibehållas.

Utskottet anser vidare att den i propositionen föreslagna finansiella
rekonstruktionen av SJ skapar förutsättningar för verket att driva verksamheten
på ett rationellt sätt och uppfylla det ekonomiska målet om full
kostnadstäckning. Någon översyn av 1979 års trafikpolitiska beslut i syfte att
ge SJ en rimlig möjlighet att uppfylla detta mål anser utskottet därför inte
erforderlig. Motion 1982/83:1929 (m) avstyrks följaktligen också i denna
del.

I motion 1982/83:1434 (vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna dels vad som i motionen anförs om SJ:s finansiering och
kostnadsansvar, dels vad som anförs om stopp för järnvägsnedläggningar.
Motionärerna framhåller att vpk redan tidigare tagit avstånd från uppdelningen
av SJ i affärsbane- och ersättningsberättigade bannät. De motsätter
sig att den företagsekonomiska effektiviteten mer och mer blivit ledstjärna
för SJ:s verksamhet. Detta i all synnerhet som samma monetära måttstock
inte alls tillämpas på t. ex. vägtrafik och bilism med dess många negativa
effekter.

Utskottet vill med anledning härav understryka att förslaget till finansiell
rekonstruktion inte ändrar på principen att SJ, inom de av samhället
uppdragna ramarna, skall drivas som affärsverk på i huvudsak samma sätt
som andra statliga och privata trafikföretag och uppfylla det ekonomiska
målet. Principen är att SJ skall få särskild ersättning för samhällsingripanden
som inte är företagsekonomiskt motiverade. Det företagsekonomiska
betraktelsesätt som utgör grunden för SJ:s agerande på transportmarknaden
ligger därmed i linje med den samhällsekonomiska syn på järnvägen som
lades fast i 1979 års trafikpolitiska beslut. Utskottet som inte heller är berett
att uttala sig för ett stopp för alla järnvägsnedläggningar avstyrker motion
1982/83:1434 (vpk) i nu behandlade delar.

I motion 1982/83:297 (c) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att
föra över vissa banor frän affärsbanenätet till det ersättningsberättigade nätet.
Enligt motionärerna kan förslaget innebära lägre investeringar, lägre
servicegrad, sämre resultat, färre turer och slutligen så stora förluster att
vederbörande bana flyttas ur riksnätet och blir föremål för nedläggningsprövning.
Detta förhållande leder lätt till passivitet, indragna investeringar
och till att företag inte planerar med järnvägen som ett alternativ för sina
transporter. Motionsyrkandet innebär ett minskat anslagsbehov på 240 milj.

TU 1982/83:15

kr. till det ersättningsberättigade nätet.

Uppdelningen av järnvägsnätet i ett affärsbanenät och ett ersättningsberättigat
nät har gjorts med den utgångspunkten att till det sistnämnda nätet
bör föras bandelar vars intäkter inte förmår täcka särkostnaderna. De
förluster som SJ redovisat under en följd av år beror bl. a. på att flera av
affärsbanorna nu varaktigt lämnar betydande underskott. Med tanke på det
angelägna i att få till stånd ett funktionellt sammanhängande järnvägsnät på
vilket kan bedrivas en rationell trafik tillstyrker utskottet föredragandens
förslag att flytta över malmbanan och elva ytterligare bandelar till det
ersättningsberättigade nätet. Ersättningsbehovet till SJ för driften av det
ersättningsberättigade nätet ökar därmed med 240 milj. kr.

Av utskottets ställningstagande följer att motion 1982/83:297 (c) avstyrks i
denna del. Utskottet vill i likhet med föredraganden understryka att någon
risk för nedläggning av persontrafiken inte föreligger eftersom de överförda
banorna fortfarande kommer att tillhöra riksnätet. Det innebär att uppställda
krav beträffande banstandard, tåghastigheter m. m. fortfarande skall
gälla. Själva överföringen till det ersättningsberättigade nätet innebär, enligt
utskottets mening, i sig inte någon försämrad servicegrad.

Till följd av den föreslagna finansiella rekonstruktionen kommer enligt
vad utskottet erfarit SJ:s resultat under nästa budgetår att förbättras med ca
710 milj. kr. enligt följande. Nedskrivningen av statskapitalet och uppskrivningsfonden
får till följd att SJ:s avskrivningar och förräntningskrav minskar
med ca 600 milj. kr. SJ anvisas dessutom ytterligare ca 480 milj. kr. över
anslaget Ersättning till SJ för vissa tjänster främst till följd av förslagen om
överflyttning av vissa banor från affärsbanenätet till det ersättningsberättigade
nätet och att ersättningen till SJ för rabattåtgärder i persontrafiken skall
anvisas över detta anslag. Den nuvarande formen för kostnadsavlastning för
SJ:s lågpriser upphör däremot, vilket betyder att avskrivningarna och
förräntningskravet ökar med ca 370 milj. kr. (600 milj. kr. + 480 milj.
kr. - 370 milj. kr. = 710 milj. kr.).

Utskottet vill i sammanhanget understryka att nedskrivningen av SJ:s
kapital måste betraktas som en engångsåtgärd som syftar till att skapa
förutsättningar för SJ att undvika underskott i verksamheten. Det betyder att
SJ fortsättningsvis måste göra noggranna lönsamhetsbedömningar av sina
investeringsprojekt. Om SJ underlåter att göra sådana bedömningar är
risken stor att SJ inom en nära framtid åter kommer att redovisa förluster
med tanke på de stora investeringsbelopp som verket disponerar över. Detta
kan enligt utskottets mening inte accepteras.

SJ skall således även fortsättningsvis drivas efter företagsekonomiska
principer. Som framhålls i propositionen kan dock även i framtiden komma
att aktualiseras investeringar i järnvägssystemet som av olika skäl kan anses
önskvärda men där den företagsekonomiska lönsamheten är otillräcklig. I
likhet med föredraganden anser utskottet att samhällsekonomiska bedömningar
av olika investeringsobjekt bör göras av riksdag och regering i
samband med budgetarbetet.

TU 1982/83:15

2.1.2 Nuvarande kostnadsavlastning för SJ:s lågpriser m. m.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört om nuvarande
kostnadsavlastning för SJ:s lågpriser m. m. Det betyder att SJ för nästa
budgetår bör erhålla 240 milj. kr. för rabattåtgärder i persontrafiken, varav
100 milj. kr. avser pensionärs- och studeranderabatter och 140 milj. kr.
lågprissatsningar. Målet är att den sistnämnda ersättningen skall avvecklas
under en treårsperiod. För att uppnå en klar redovisning av lågprissatsningens
effekter på statsbudgeten bör ersättningen till SJ tas upp som en delpost
under anslaget Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster. Utskottet
tillstyrker vidare att 33,4 milj. kr. tas upp under detta anslag, för vissa
åtgärder vid järnvägskorsningar.

2.1.3 Prövnings- och ersättningsregler för lokal och regional persontrafik

I motion 1982/83:1927 (m) framhålls att en förnyad prövning av
omfattningen av det ersättningsberättigade nätet är nödvändig. Den bör syfta
till att sådana bandelar läggs ned vilka utgör en stor ekonomisk belastning.

Utskottet ansluter sig för sin del till föredragandens uppfattning att en
klarare handläggningsordning bör skapas för prövning av persontrafiken på
de trafiksvagaste bandelarna. Den oklarhet som i dag råder om olika
bandelars framtid har försvårat investeringsplaneringen både för SJ och
länshuvudmännen. Det är enligt utskottets mening naturligt att länshuvudmännen
har ansvaret för persontrafik på järnväg som är av lokal och regional
karaktär och att de också har ett visst ekonomiskt ansvar för denna trafik.
Därmed skapas förutsättningar för en samordnad trafik i de olika länen. En
sådan ordning överensstämmer också väl med intentionerna i 1979 års
trafikpolitiska beslut.

Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet förslaget i propositionen
att länshuvudmännen skall ha tagit ställning till om de vill ha kvar lokal och
regional persontrafik på järnväg före utgången av år 1984 samt att
regeringsbeslut om nedläggning skall tas i så god tid att SJ kan upphöra med
trafiken senast den 1 juli 1985.1 de fall huvudmännen vill behålla trafiken på
järnväg skall de uppta förhandlingar med SJ om de finansiella villkoren.

Utskottets ställningstagande innebär att en prövning av det ersättningsberättigade
nätet kommer till stånd. Ett särskilt uttalande från riksdagens sida
att så bör ske är därför obehövligt varförmotion 1982/83:1927 (m) idennadel
bör lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1982/83:297 (c) framhålls att förhandlingarna om finansieringen
av trafiken på de banor som skall vara föremål för nedläggningsprövning bör
föras av SJ och länshuvudmännen utan medverkan från transportrådet. Det
finns inte heller enligt motionärerna något skäl att ange separata datum för

TU 1982/83:15

de olika banorna, utan det räcker att ange att samtliga ställningstaganden
skall vara klara under år 1984.1 de fall någon uppgörelse då ännu ej kommit
till stånd bör frågan föras upp på regeringsnivå för slutligt avgörande.

I motion 1982/83:777 (vpk) framhålls att transportrådet vid nedläggningsprövning
av persontrafiken på järnväg ofta framlägger föga objektiva och
ibland felaktiga faktaredovisningar varvid inte sällan järnvägstrafiken
framställs i en negativ dager och busstrafiken i en positiv sådan. Motionären
anser att detta förhållande kan förklaras med vissa oklarheter i instruktionen
för rådets agerande i samband med nedläggningsprövning av järnvägstrafik.
Vidare framhålls i motionen att det i olika sammanhang har påpekats att
rådets sammansättning bör ses över.

I motion 1982/83:1938 (c) framhålls att det inte finns några skäl som
motiverar transportrådets engagemang i de förhandlingar som skall föras
mellan länshuvudmännen och SJ. Det framhålls vidare att den översyn av
kungörelsen om statliga bidrag till kollektiv busstrafik som görs i kommunikationsdepartementet
inte får leda till ökad detaljreglering för huvudmännen.

Utskottet finner det naturligt att transportrådet, som har en motsvarande
uppgift redan i dag, deltar i prövningen av den framtida persontrafiken på
järnväg på det sätt som föredraganden föreslår. Därigenom torde en
samordning av kollektivtrafiken i olika län lättare kunna åstadkommas och
resurskrävande dubbelinvesteringar undvikas.

En viktig uppgift för transportrådet bör enligt utskottets mening vara att se
till att förhandlingarna mellan SJ och länshuvudmännen upptas så snart som
möjligt, att de genomförs utan dröjsmål samt att de angivna tidsgränserna
inte överskrids.

Enligt utskottets mening bör rådet inte delta i förhandlingarna mellan SJ
och länshuvudmännen. Om dessa förhandlingar leder till en uppgörelse om
fortsatt trafik, utgår utskottet från att transportrådet inte behöver anmäla
detta för regeringen. Om däremot förhandlingarna inte leder till en
överenskommelse, skall detta redovisas för transportrådet som bör tillse att
förhandlingarna förts i enlighet med de av statsmakterna angivna riktlinjerna.
Genom kontakter med berörda parter bör transportrådet tillse att en
förnyad prövning av förhandlingsunderlag kommer till stånd. Detta innebär
enligt utskottets mening att rådets uppgift skall vara av medlande och
förmedlande karaktär. Om denna förnyade prövning inte leder till en
överenskommelse ankommer det på transportrådet att till regeringen lägga
fram förslag beträffande den fortsatta trafiken. Utskottet förutsätter att det
underlagsmaterial som används vid bedömningen av framtida järnvägsdrift
är aktuellt och rättvisande.

Den i motion 1982/83:1938 (c) refererade översynen av statsbidragssystemet
till kollektivtrafiken är ännu ej klar. Av budgetpropositionen framgår att
realiserandet av eventuellt mer genomgripande förslag inte bör ske förrän

TU 1982/83:15

samtliga län i landet bildat länshuvudmän och kommit i gång med trafiken.
Utskottet anser att resultatet av översynen bör avvaktas.

Av utskottets ställningstagande följer att motionerna 1982/83:297 (c) i
denna del, 1982/83:777 (vpk) och 1982/83:1938 (c) avstyrks.

Beträffande riktlinjerna för länshuvudmännens ersättning till SJ om
tågtrafiken skall bibehållas har följande motionsyrkanden framförts.

I motion 1982/83:297 (c) yrkas att ett bidrag införs till länshuvudmännen på
20 kr. per tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två
dubbelturer lördag-söndag i de fall de övertagit betalningsansvaret för
driften av viss tågtrafik. Enligt motionärerna neutraliseras därigenom det för
tåget mycket negativa systemet att huvudmannen, om en bana läggs ned, får
bidrag till busstrafik men får stå för hela driftkostnaden och en del av
infrastrukturkostnaden om banan bibehålls.

I motion 1982/83:608 (vpk) yrkas att därest linjerna Växjö-Västervik och
Nässjö - Nybro inte tillförs riksnätet villkoren för ett övertagande skall vara
synnerligen gynnsamma för länshuvudmännen. Enligt motionen finns det
anledning att skapa fördelaktiga villkor för huvudmannen om järnvägstrafiken
lokalt/regionalt skall ombesörjas av denne. Hänsyn bör tas till den
kraftiga subventionering som all landsvägstrafik i dag åtnjuter och som inte
har någon motsvarighet vid järnvägstrafik.

I motion 1982/83:1927 (m) framhålls att driftersättningssystemet för
olönsam järnvägstrafik bör ändras så att satsningar i det ersättningsberättigade
nätet uppmuntras och SJ får möjlighet att behålla de vinster som kan
erhållas genom en effektivare trafik.

Utskottet har i det föregående anslutit sig till föredragandens förslag att
länshuvudmännen skall ha ansvar för persontrafik på järnväg som är av lokal
och regional karaktär samt att de också skall ha ett visst ekonomiskt ansvar
för denna trafik. Därigenom får länshuvudmännen ett samlat ansvar för all
kollektivtrafik inom sitt område vare sig det gäller tåg eller buss.

Det är enligt utskottets mening viktigt att riktlinjerna för länshuvudmännens
ersättning till SJ, för de fall de önskar bibehålla järnvägstrafiken,
utformas på ett sådant sätt att den samhällsekonomiskt bästa trafiklösningen
väljs. Hänsyn bör därvid tas till de skilda förutsättningar som råder mellan
olika bandelar.

Såsom föredraganden framhåller bör grundprincipen vara den att SJ skall
erhålla en ersättning som motsvarar särkostnaderna samt ett visst tillägg för
täckning av de gemensamma kostnaderna på resp. bandel. En utgångspunkt
bör vidare enligt utskottet vara att huvudmännens ersättning till SJ inte skall
överstiga den totala ersättning SJ i utgångsläget får för persontrafiken på
berörda bandelar.

Om länshuvudmännen väljer att föra över trafiken från järnväg till buss
utgår ett särskilt bidrag. Enligt motion 1982/83:297 (c) innebär detta bidrag
att busstrafiken ges en konkurrensfördel gentemot järnvägen.

TU 1982/83:15

Utskottet vill med anledning härav framhålla följande. I de fall huvudmannen
vill behålla persontrafiken på en nedläggningsprövad bandel,
ankommer det enligt propositionen på statsmakterna att tillhandahålla
erforderliga resurser i form av investeringar eller förstärkt underhåll för att
en tillfredsställande standard på banan skall kunna upprätthållas. Det
betyder att staten tar på sig det ekonomiska ansvaret för förnyelse av
exempelvis underbyggnad, räls, mötesspår, slipers, befintliga kontaktledningar
och stolpar samt perronger. Normalt underhåll som krävs för resp.
bandel bör dock betalas av länshuvudmannen. Kostnaderna för detta
underhåll torde dock i flertalet fall uppgå till endast blygsamma belopp
eftersom godstrafiken svarar för ett betydligt större slitage än persontrafiken.
Utskottet vill i likhet med föredraganden understryka att statens
insatser måste stå i rimlig proportion till de tjänster som köps av
huvudmannen och den tid under vilken SJ skall utföra trafiken.

Utskottet utgår vidare från att regeringen vid den närmare utformningen
av riktlinjerna beaktar att de gemensamma kostnaderna på de banor som
skall nedläggningsprövas ofta är betydligt lägre än vad som eljest är fallet i
SJ:s persontrafik. Detta hänger delvis samman med att investeringar i
ersättningsberättigade järnvägslinjer inte tillförs statskapitalet. Huvudmännen
bör därför vid avtal om fortsatt persontrafik på järnväg bl. a. inte
belastas med kapitalkostnader för redan gjorda eller kommande investeringar
i SJ:s bannät.

I sammanhanget bör också erinras om att i vissa fall statsbidrag i form av
s. k. vägmilsersättning kan utgå för sådan järnvägstrafik som har utpräglat
lokala och regionala trafikuppgifter. Detta förutsätter dock att länshuvudmannen
har bestämmanderätten över trafikens omfattning och uppläggning
och tar det ekonomiska ansvaret för denna trafik samt att trafiken ryms inom
det maximiantal turer med kollektiva trafikmedel som är statsbidragsberättigade.
Utskottet finner att föredragandens förslag att föra över ansvaret för
den lokala och regionala tågtrafiken på det ersättningsberättigade bannätet
till länshuvudmannen innebär att vägmilsersättningen kan få betydelse för
möjligheterna att bibehålla sådan trafik på järnväg i de fall länstrafikbolagen
så önskar.

Vad som i det föregående anförts om statsmakternas ansvar för
banstandarden, om riktlinjerna för huvudmännens ersättning till SJ och om
den s. k. vägmilsersättningen innebär, enligt utskottets mening, att rimlig
konkurrensneutralitet skapas mellan busstrafik och tågtrafik. Länshuvudmännen
får därmed möjlighet att, med samhällsekonomiska utgångspunkter,
välja det trafikalternativ som bäst gagnar regionens invånare.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Utskottet är inte berett att, såsom yrkas i motion 1982/83:608 (vpk),
förorda att villkoren för ett övertagande av vissa banor skall vara särskilt
gynnsamma för länshuvudmännen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet i denna del motionerna

TU 1982/83:15

1982/83:297 (c) och 1982/83:608 (vpk). Syftet med motion 1982/83:1927 (m) i
denna del synes till väsentlig del tillgodosett varför den bör lämnas utan
åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1982/83:470 (c) yrkas att SJ skall vara skyldigt att redovisa
beräkningar som ligger till grund för eventuella nedläggningar och försämringar
av trafiken.

Enligt förslaget i propositionen bör SJ så långt möjligt vid förhandlingarna
med huvudmännen redovisa intäkts- och kostnadsförändringar som beräknas
uppstå om avtal träffas. Redovisningen av kostnader för särskilda
resurser skall ske enligt av SJ och huvudmännen på förhand överenskomna
principer. Huvudmännen skall ha rätt att granska redovisningen och det
underlagsmaterial som ligger till grund för den.

För att de angivna riktlinjerna för huvudmännens ersättning till SJ skall
kunna följas är det enligt utskottets mening nödvändigt att huvudmännen ges
god insyn i SJ:s beräkningsunderlag. Mot bakgrund av vad föredraganden
anfört i frågan förutsätter utskottet att så kommer att ske. Syftet med
yrkandet i motion 1982/83:470 (c) synes därmed vara tillgodosett varför det
kan lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1982/83:985 (m) yrkas att regeringen skyndsamt utreder hur en
fördelning skall ske på samhällsekonomisk grund av kostnaderna för
lokaltågtrafik, varvid även skall övervägas ianspråktagande av AMS-medel
för vissa förbättringsåtgärder.

Den i propositionen föreslagna handläggningsordningen innebär att SJ
skall redovisa resultatet av förhandlingarna med huvudmännen till transportrådet.
Eventuella nedläggningsbeslut fattas av regeringen. Enligt utskottets
mening betyder denna ordning att samhällsekonomiska konsekvenser av det
slag motionären framhåller kommer att beaktas. Under hänvisning till det
anförda bör motionen lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1982/83:1408 (fp) framhålls att länstrafikbolagen bör fä viss
betänketid innan statens bidrag till tåg och busstrafik dras in och att det bör
vara möjligt för länstrafikbolagen att själva finansiera rullande materiel samt
vissa fasta anläggningar.

Utskottet anser att den nya handläggningsordningen som innebär att
länshuvudmännen skall ha tagit ställning till frågan om persontrafikens
framtid senast före utgången av år 1984, ger huvudmännen tillräckligt
rådrum. Denna ordning innebär vidare att länshuvudmännen själva kan
medverka i finansieringen av rullande materiel och fasta anläggningar. SJ och
huvudmännen kan avtala om sådan finansiering samt formerna för denna.
Denna möjlighet är dock begränsad till att omfatta tåg och fasta anläggningar
i ett från övrig trafik avskilt system. På en nedläggningsprövad bandel
ankommer det på statsmakterna att svara för investeringar eller förstärkt
underhåll för att en tillfredsställande standrad skall kunna upprätthållas.

TU 1982/83:15

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen bör lämnas utan
åtgärd från riksdagens sida.

2.1.4 Riksnätets omfattning

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslut skall persontrafiken på riksnätet
behållas under överblickbar framtid. Avgränsningen av riksnätet gjordes för
att skapa förutsättningar för långsiktiga investeringar i syfte att öka
järnvägens attraktivitet. Vid övervägandena vilka banor som skulle tillföras
riksnätet beaktades en rad faktorer. Hänsyn togs till möjligheterna att passa
in en framtida järnvägs- och/eller landsvägstrafik i ett rationellt utformat
trafiksystem. Trafiksäkerhet, miljö, tidsåtgång och bekvämlighet för resenärerna
beaktades liksom regional- och näringspolitiska effekter. De i
riksnätet ingående banorna bedömdes utgöra betydelsefulla länkar i
interregionala eller internationella förbindelser eller förbinda primära centra
med stambanorna.

I likhet med föredraganden anser utskottet att det riksnät som fastställdes i
det trafikpolitiska beslutet vid den tidpunkten var väl avvägt. Behov av vissa
justeringar har dock uppkommit. Utskottet tillstyrker därför förslagen i
propositionen att bandelarna Boden-Haparanda och Landskrona-Kävlinge
förs till riksnätet medan bandelen Landskrona-Billeberga utgår ur detsamma.

Enligt propositionen kan ändrade förhållanden även fortsättningsvis
motivera smärre justeringar av riksnätet. Utskottet som förutsätter att
transportrådet skyndsamt prövar dessa frågor vill för sin del inte utesluta att
ytterligare bandelar kan komma att tillföras riksnätet.

Utskottet har tidigare förordat att inlandsbanan skall undantas från
nedläggningsprövning under ett första skede. Detta innebär, tillsammans
med de föreslagna justeringarna av riksnätet, att nedläggningsprövningen till
en början kommer att omfatta ca 2 070 bankilometer att jämföra med det
bannät om ca 3 100 bankilometer som skulle nedläggningsprövas enligt 1979
års trafikpolitiska beslut.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att följande motionsyrkanden
om intagning i riksnätet av resp. bandelar bör lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

TU 1982/83:15

järnvägslinjen Borås-Varberg, 1982/83:208 (c) yrkande 1 och 1982/83:603
(m) i denna del om järnvägslinjen Nässjö-Nybro, 1982/83:243 (c) i denna del
om järnvägslinjen Falköping-Landeryd, 1982/83:1432 (m) om järnvägslinjerna
Falköping-Landerydoch Borås-Varberg, 1982/83:466 (c) om järnvägslinjen
Jönköping-Vaggeryd, 1982/83:468 (c) i denna del om järnvägslinjen
Västervik-Hultsfred-Växjö, 1982/83:608 (vpk) i denna del om järnvägslinjerna
Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro samt motion 1982/83:471 (c) om
järnvägslinjen Mellerud-Bengtsfors-Arvika.

Detsamma gäller motionerna 1982/83:618 (s) om järnvägslinjerna
Kil-Torsby och Lesjöfors-Kristinehamn, 1982/83:624 (s, m, c, fp, vpk) om
järnvägslinjen Bjärka!Säby-Västervik, 1982/83:971 (c) i denna del om järnvägslinjerna
Skövde-Karlsborg, Falköping-Landeryd, Gårdsjö-Håkantorp
och (Forshem)-Götene-Nossebro, 1982/83:1069 (s) om järnvägslinjen Skövde-Karlsborg,
1982/83:984 (vpk) om järnvägslinjen Älmhult-Sölvesborg
samt slutligen motion 1982/83:1953 (vpk) i denna del om järnvägslinjen
Munkedal-Lysekil.

I motion 1982/83:297 (c) yrkas vidare att bandelen Boden-Haparanda skall
tillföras riksnätet. Föredraganden föreslår att så sker, varför inte heller detta
yrkande bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

2.1.5 Övriga frågor beträffande riktlinjer för SJ:s verksamhet

Enligt propositionen är det, med hänsyn till den betydelse för berörda
landsändar som den interregionala trafiken har på de trafiksvagaste
bandelarna, väsentligt att denna trafiks fortbestånd tryggas. Föredraganden
anser därför att staten genom ramar bör ange omfattningen av de tjänster
som SJ skall utföra. Regeringen kommer senare att ge SJ i uppdrag att varje
år komma in med förslag till det interregionala tågutbudet på de trafiksvaga
bandelar som ingår i riksnätet. På grundval av detta förslag skall regeringen
fastställa ramar för antalet interregionala tåg på varje bandel.

Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att statsmakterna
preciserar omfattningen och inriktningen av de tjänster man vill köpa av SJ.
Förslagen i propositionen tillstyrks därför i denna del. Därigenom skapas
garantier för den interregionala trafikens fortbestånd på de trafiksvaga
bandelar som tillhör riksnätet samtidigt som SJ ges incitament att öka sina
intäkter och minska sina kostnader på detta bannät.

Vad föredraganden i övrigt anfört om riktlinjer för SJ:s verksamhet har
inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

TU 1982/83:15

2.2 Anslaget Statens järnvägar

2.2.1 Medelsbehov för budgetåret 1983184

I budgetpropositionen lämnas inledningsvis under avsnittet Järnvägar en
sammanfattning av SJ:s anslagsframställning för nästa budgetår samt en
redogörelse för en särskild skrivelse från SJ med begäran om extra medel för
investeringar i syfte att förstärka vinterberedskapen. Det totala medelsbehovet
enligt SJ uppgår till 2 212 milj. kr.

Föredragande departementschefen erinrar om att SJ genom riksdagens
beslut i november 1982 med anledning av den ekonomisk-politiska propositionen
fått möjlighet att till innevarande budgetår tidigarelägga beställningar
av rullande materiel till ett belopp av 142 milj. kr. (prop. 1982/83:50, TU
1982/83:6, rskr 1982/83:110). Genom detta beslut har SJ också fått 35
milj. kr. för att kunna starta arbetena med ett nytt dubbelspår mellan Älvsjö
och Flemingsberg så snart en överenskommelse träffats med Stockholms läns
landsting om ersättning till SJ för lokaltågstrafiken.

Enligt föredraganden kommer de av SJ planerade åtgärderna att bidra till
en standard i järnvägstrafiken som i ökad utsträckning tillgodoser kundernas
krav på transporttider, bekvämlighet, säkerhet m. m. Den fortsatta satsningen
på att lösa kapacitetsproblemen på olika delar av bannätet och på
nyanskaffning av moderna lok och vagnar omnämns särskilt.

Föredraganden, som anser att investeringar för att höja vinterberedskapen
bör bedömas inom ramen för SJ:s totala investeringsbehov, föreslår att SJ för
budgetåret 1983/84 erhåller en investeringsram på sammanlagt 2 Olömilj. kr.
Denna investeringsnivå överensstämmer med den plan för SJ:s långsiktiga
investeringsverksamhet som riksdagen lagt fast i 1980 års strukturplan.
Vidare föreslås att SJ under nästa budgetår får träffa hyresköpsavtal och
långtidsförhyra rullande materiel motsvarande ett anskaffningsvärde på 40
milj. kr.

Den förordade investeringsramen för SJ innebär att anslaget Statens
järnvägar för budgetåret 1983/84 tas upp med 2102,1 milj. kr. Härvid har
hänsyn tagits till att det bör finnas en viss marginal utöver den beräknade
medelsförbrukningen.

Föredraganden redovisar vidare att SJ tillsammans med flygbolagen SAS
och Braathens SÄFE planerar att i bolagsform driva arbetet med ett
datoriserat boknings- och biljettsystem. SJ:s andel av aktiekapitalet beräknas
till 500 000 kr.

Enligt propositionen bör nu en ordning läggas fast för hur SJ skall kunna
teckna aktier till mindre belopp eller ikläda sig vissa borgensåtaganden. För
att sådana beslut skall kunna ske utan onödig tidsutdräkt och i smidiga
former föreslås att SJ får en generell rätt att förvärva, förvalta och avyttra
aktier i bolag intill ett värde av 2 milj. kr. Sådana beslut bör dock underställas
regeringens prövning. Föredraganden föreslår vidare att borgensåtaganden
som följer av aktieinnehav får beslutas av regeringen utan riksdagens

TU 1982/83:15

medgivande i varje särskilt fall intill ett belopp av högst 10 milj. kr. per
företag.

I motion 1982/83:1434 (vpk) yrkas att riksdagen anvisar 300 milj. kr.
utöver regeringens förslag. Enligt motionärerna är investeringar i järnvägstrafik
betydelsefulla av flera skäl. De kan åstadkomma en bättre hushållning
med driftmedel och på sikt skapa en ny trafikstruktur där spårbunden
kollektivtrafik medger en bättre hushållning med samhällets resurser. En väl
fungerande transportapparat är vidare en viktig förutsättning för näringsoch
regionalpolitiken, inte minst med tanke på transport- och lagerkostnadernas
tyngd i många branscher. Dessutom anser motionärerna att
investeringar i järnvägstrafik har stor betydelse för den ekonomiska
aktiviteten i landet.

I motion 1982/83:1435 (vpk) yrkas att riksdagen för ny- och ombyggnad av
järnvägslinjer avseende inlandsbanan anvisar 50 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

Genom 1980 års strukturplan fastlades en planeringsram för SJ:s
långsiktiga investeringsverksamhet. Enligt denna planeringsram skall SJ:s
investeringar årligen öka med 5 % i reala termer under en femårsperiod.
Resurserna skall därvid koncentreras till de mest lönsamma investeringarna
så att SJ:s underskott minskar. Till grund för den närmare prioriteringen
mellan olika objekt ligger riksdagsbeslutet med anledning av 1981 års
budgetproposition i vilken behandlades den långsiktiga investeringsinriktningen
vid SJ samt de olika investeringsområden och enskilda investeringsobjekt
som är av större betydelse för SJ:s utveckling och ekonomi.

Utskottet anser att den av föredraganden förordade investeringsramen på
2 016 milj. kr. väl överensstämmer med intentionerna i 1980 års strukturplan.
Investeringsramen liksom anslagsberäkningen tillstyrks därför av
utskottet. Härav följer att motion 1982/83:1434 (vpk) avstyrks i denna del.
Utskottet avstyrker också yrkandet i motion 1982/83:1435 (vpk) om
ytterligare medelsanvisning för ny- och ombyggnad av inlandsbanan. Enligt
propositionen beräknas investeringsbehovet för inlandsbanan till ca 31
milj. kr. under nästa budgetår. Denna investeringsnivå ligger helt i linje med
den investeringsplan för inlandsbanan som riksdagen tidigare godtagit (prop.
1980/81:100, TU 1980/81:19, rskr 1980/81:261).

Utskottet tillstyrker vidare förslaget att SJ får träffa hyresköpsavtal och
långtidshyra rullande materiel motsvarande ett anskaffningsvärde på 40
milj. kr. Detsamma gäller förslaget i propositionen beträffande SJ:s rätt att
teckna aktier eller ikläda sig borgensåtaganden.

TU 1982/83:15

2.2.2 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, servicefrågor m. m.

I en rad motioner har yrkanden framförts om upprustning av och utökad
trafik på skilda banor samt tågstopp vid olika stationer. Enligt utskottets
mening bör riksdagen inte ta ställning till denna typ av frågor. Enskilda
investeringsobjekt bör avgöras av SJ inom de av riksdag och regering angivna
ramarna. I sitt betänkande TU 1981/82:22 framhöll utskottet att vid
bedömningen av olika investeringsobjekt särskild hänsyn måste tas till
industrins och kollektivtrafikens behov samt att en avvägning även måste ske
med hänsyn till möjligheten att utnyttja sjötransporter. Dessa uttalanden
äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet.

Affärsverksprincipen innebär att SJ skall utgå från ett företagsekonomiskt
betraktelsesätt vid valet mellan olika investeringsalternativ. Enligt propositionen
skall dock SJ i sina anslagsframställningar redovisa vilka olönsamma
investeringar som SJ anser nödvändiga för att statsmakternas krav på ett väl
fungerande järnvägssystem skall kunna uppfyllas. Det ankommer därefter
på regeringen att i samband med budgetarbetet göra de samhällsekonomiska
övervägandena. Resultatet av dessa bedömningar skall redovisas för
riksdagen.

Länshuvudmännen har ansvaret för all lokal och regional kollektivtrafik
på väg. Som framgår av den tidigare redovisningen föreslås att detta ansvar
utvidgas till att gälla all sådan persontrafik på järnväg som huvudsakligen är
av lokal och regional karaktär. I de fall huvudmännen vill driva sådan trafik
får de uppta förhandlingar med SJ om villkoren härför.

Ett flertal av motionsyrkandena om upprustning av enskilda bandelar
berör det trafiksvaga nätet. Länshuvudmännen skall senast under år 1984 ta
ställning till om persontrafiken skall bibehållas på dessa banor. Detta innebär
att det under de närmaste åren är svårt att bedöma investeringsbehovet på
det trafiksvaga nätet då huvudmännens ställningstaganden i många fall måste
avvaktas.

Den finansiella rekonstruktionen av SJ, den föreslagna handläggningsordningen
beträffande samhällsekonomiskt lönsamma men för SJ olönsamma
investeringar samt de nya principerna beträffande prövningen av persontrafiken
på de trafiksvagaste banorna innebär, enligt utskottets mening,
förbättrade möjligheter att ge investeringarna en sådan inriktning att
statsmakternas krav på ett väl fungerande järnvägssystem i enlighet med
1979 års trafikpolitiska beslut skall kunna uppfyllas.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet följande motionsyrkanden.

Det gäller motionerna 1982/83:207 (c) i denna del om upprustning av
järnvägslinjen Borås-Varberg, 1982/83:243 (c) i denna del om upprustning
av järnvägslinjen Falköping-Landeryd, 1982/83:770 (s) om upprustning av
järnvägslinjen Hällnäs-Lycksele-Storuman, 1982/83:971 (c) i denna del om
upprustning av järnvägslinjerna Skövde-Karlsborg, Falköping-Landeryd,
Gårdsjö-Håkantorp och (Forshem)-Götene-Nossebro, 1982/83:1951 (c) om

TU 1982/83:15

upprustning av järnvägslinjen Bollnäs-Orsa, 1982/83:1971 (s) om järnvägstrafiken
i Mälardalen, 1982/83:615 (s) om upprustning av västerdalsbanan,
1982/83:775 (vpk) yrkande 1 om upprustning av järnvägslinjen Borlänge-Malung,
1982/83:775 (vpk) yrkande 2 om återuppbyggnad av järnvägslinjen
Malungsfors-Sälen, 1982/83:1586 (c) i denna del om järnvägslinjerna
Borlänge-Malung och Mora-Älvdalen, 1982/83:1434 (vpk) yrkande 2 i denna
del om järnvägsinvesteringar i Dalarna och Gävleborgs län, 1982/83:2185
(fp) yrkande 5 i denna del om förbättrad banstandard, 1982/83:622 (vpk)
yrkande 3 om en järnvägsförbindelse till Finland via Örbyhus-Hargshamn
samt 1982/83:2190 (c, fp) yrkande 1 om järnvägshamnen i Hargshamn.

Utskottet avstyrker vidare följande yrkanden om upprustning och
utbyggnad av olika banor i Småland.

Det gäller motionerna 1982/83:467 (m) om förbättrade godstransporter på
järnvägslinjen Kalmar-Berga, 1982/83:616 (s) om utbyggd fjärrstyrning på
järnvägen Kalmar-Alvesta, 1982/83:468 (c) i denna del om upprustning av
järnvägslinjen Västervik-Hultsfred-Växjö, 1982/83:603 (m) i denna del och
1982/83:1976 (s) båda om upprustning av järnvägslinjen Nybro-Nässjö samt
1982/83:208 (c) yrkande 2 om att järnvägsansluta Pauliström till banan
Nässjö-Nybro.

Vidare avstyrks motionerna 1982/83:1434 (vpk) yrkande 2 i denna del och
1982/83:2181 (fp) om industrispår till Husum.

I motionerna 1982/83:599 (c), 1982/83:621 (fp) och 1982/83:1953 (vpk)
yrkas att persontrafiken återupptas på linjen Lysekil-Munkedal. I den
förstnämnda motionen yrkas dessutom att länshuvudmannen i Göteborgs
och Bohus län erhåller ersättning för kompletteringstrafiken på sträckan
Lysekil-Uddevalla om SJ inte återupptar persontrafiken på denna bana.

Regeringen medgav den 26 mars 1981 att persontrafiken på järnvägslinjen
Munkedal-Lysekil får läggas ned. Den 1 juli 1983 övertar länshuvudmannen
i Göteborgs och Bohus län ansvaret för den lokala och regionala trafiken i
regionen. Regeringsbeslutet utgör inget hinder för huvudmannen att genom
entreprenadförfarande med SJ ombesörja trafiken på järnväg. Frågan om
persontrafik på banan får således tas upp av huvudmannen i förhandlingar
med SJ. Enligt utskottets mening ankommer det vidare på länshuvudmannen
att med transportrådet ta upp frågan om ersättning för eventuell kompletteringstrafik
på sträckan Lysekil-Uddevalla. Utskottet förusätter att denna
fråga behandlas på samma sätt som övriga ärenden av detta slag.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de nu behandlade
motionsyrkandena bör lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

1 motionerna 1982/83:622 (vpk) och 1982/83:2190 (c, fp) yrkas att
regeringen framlägger förslag till förbättringar av järnvägstrafiken Stockholm-Uppsala.
I den sistnämnda motionen framhålls också att SL:s
pendeltrafik Stockholm-Kungsängen bör byggas ut till Bålsta.

Enligt vad utskottet erfarit har åtgärder vidtagits i syfte att förbättra

3 Riksdagen 1982183. 15 sami. Nr 15

TU 1982/83:15

förhållandena på Uppsalapendeln. Det gäller dels informationen till
resenärerna, dels investeringar för att undvika driftstörningar under vintern.
Under senare år har statsmakterna gett kraftigt ökade investeringsanslag till
SJ som bl. a. är avsedda för vinterberedskapsåtgärder. I SJ:s vinterprogram
har Stockholmsområdet (inkl. Uppsala), med sin stora andel av landets
växlar, hög prioritet.

Det är enligt utskottets mening angeläget att tågförbindelserna mellan
Uppsala och Stockholm kan upprätthållas så störningsfritt som möjligt.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer denna fråga och vidtar de
åtgärder som anses erforderliga. Något särskilt uttalande från riksdagens sida
anser utskottet inte vara påkallat. Frågan om en utbyggnad av SL:s
pendeltrafik till Bålsta bör det ankomma på länshuvudmannen i Uppsala län
att överlägga med SJ och SL om. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet de nu behandlade motionsyrkandena.

I motion 1982/83:601 (vpk) yrkas att det åtgärdspaket som SJ-facken i
Västerbotten utarbetat gås igenom av regeringen för att lämpliga arbetsprojekt
snarast skall kunna påbörjas.

Samma yrkande framförs i motion 1982/83:1434 (vpk). I den sistnämnda
motionen yrkas också att pendeltågstrafik inrättas på sträckan Vännäs-Umeå-Holmsund.

Utskottet har tidigare uttalat att vid bedömningen av olika investeringsobjekt
bör särskild hänsyn tas till industrins behov. I det åtgärdspaket som
motionärerna hänvisar till finns förslag till upprustning och utbyggnad av
bandelar som främst syftar till att underlätta skogindustrins transporter.
Utskottet förutsätter att behovet av dessa investeringar ingående prövas och
finner därför ingen anledning för riksdagen att uttala sig härom. Frågan om
pendeltågstrafik på sträckan Vännäs-Umeå-Holmsund ankommer det
närmast på länshuvudmannen att överlägga med SJ om.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade
motionsyrkandena om Västerbotten.

I motion 1982/83:1434 (vpk) yrkas att ett program för lämpliga järnvägsinvesteringar
i Norrbotten utarbetas.

I den numera framlagda propositionen 1982/83:120 om utveckling i
Norrbotten föreslås att SJ erhåller 40 milj. kr. för spårupprustningsarbeten
på sträckan Gällivare-Kiruna, 2 milj. kr. för projektering av en tunnel vid
Nuolja samt 2 milj. kr. för täckande av eventuella merkostnader i samband
med beställningar av järnvägsmateriel i Norrbotten. Vidare föreslås att 390
milj. kr. anvisas för att ge SJ möjlighet att under år 1983 ge LKAB en
samhällsekonomiskt motiverad rabatt.

Syftet med motionen synes därmed tillgodosett varför den enligt utskottets
mening inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1982/83:987 (fp) yrkas att SJ i samråd med turistnäringen i Kalmar
län presenterar förslag till kompletterande museijärnvägstrafik under turistsäsong
på bandelen Hultsfred-Växjö.

TU 1982/83:15

Riksdagen beslutade 1980 om riktlinjer för hur staten skall stödja
museijärnvägar (prop. 1979/80:100 bil. 12, KrU 1979/80:26, rskr 1979/
80:249). Enligt dessa skall de resurser som behövs för verksamheten
huvudsakligen komma från aktiva föreningsmedlemmar, biljettintäkter,
överskott av varuförsäljning m. m. samt från kommuner och landstingskommuner.
Staten stödjer museijärnvägarna genom ett särskilt projektbidrag till
sammanslutning eller stiftelse som driver sådan järnväg. Bidraget utgår för
större investeringar och som villkor gäller bl. a. att sammanslutningen i
väsentlig utsträckning bidrar till projektets genomförande genom egen
arbetsinsats.

Utskottet är för sin del positivt inställt till verksamheten med museijärnvägar
men anser att den bör bedrivas enligt de av riksdagen fastlagda
riktlinjerna. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motion 1982/83:245 (vpk) yrkas dels att Nordmark-Klarälvens Järnvägsaktiebolag
(NK1J) överförs i statlig ägo, dels att åtgärder vidtas så att
godstrafiken kan utvecklas och persontrafiken återupptas på sträckan
Karlstad-Hagfors.

NK1J är ett helägt dotterbolag till Uddeholms AB. Järnvägen som i
huvudsak är smalspårig går från Hagfors via Munkfors, Deje, Forshaga och
Karlstad till Skoghall. Persontrafiken lades ner år 1964. I dag förekommer
endast godstrafik på sträckorna Hagfors-Deje och Karlstad-Skoghall.

Regeringen avslog den 8 oktober 1981 en framställan från NK1J om ett
statligt övertagande av banan. Samtidigt gav regeringen länsstyrelsen i
Värmlands län i uppdrag att utreda förutsättningarna att återuppta personoch
godstrafiken i dess helhet. Utredningsuppdraget redovisades till
regeringen den 14 juni 1982.

Enligt länsstyrelsens bedömning är det f. n. inte möjligt att återuppta vare
sig person- eller godstrafik på sträckan Deje-Karlstad. Mot bakgrund av den
osäkerhet som råder om den framtida utvecklingen på olika områden, inte
minst när det gäller kommunikationer, anser länsstyrelsen att NKlJ-banan
bör bevaras så att trafiken kan tas upp om förutsättningarna förändras.

Utskottet anser för sin del att regeringens ställningstagande med anledning
av länsstyrelsens utredning bör avvaktas och avstyrker därför motionen.

Storstockholmsområdet m. m.

I motion 1982/83:1118 (vpk) framhålls att många förorter och länets
glesbygder har en otillräckligt utbyggd kollektivtrafik. Spårkapaciteten
måste därför byggas ut för att ge möjlighet till ökad turtäthet för
pendeltågen. Vidare yrkas att regeringen utarbetar ett förslag till direkt
järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Arlanda samt att de järnvägsstationer
som utnyttjas av pendeltågstrafiken upprustas.

I motion 1982/83:1404 (vpk) yrkas att en omfattande upprustning av
Södertälje södra järnvägsstation snarast kommer till stånd.

TU 1982/83:15

I motion 1982/83:1434 (vpk) framhålls att Stockholmsområdet snabbt
måste få en varaktig trafikförbättring. Det gäller såväl spårkapacitet som tåg,
terminaler och verkstadsresurser.

I motion 1982/83:2185 (fp) yrkas att en utbyggnad av ett extra dubbelspår
söder om Stockholm görs.

Utskottet har tidigare framhållit att frågan om en upprustning och
utbyggnad av Södertälje södra järnvägsstation i första hand måste prövas av
SJ i samband med den fortlöpande investeringsplanering som sker inom
verket samt förutsatt att de i motionen omnämnda förhållandena därvid
beaktas. Utskottet är i principfrågan alltjämt av denna uppfattning.

Riksdagen har beslutat att anvisa 35 milj. kr. för att utbyggnaden av ett
dubbelspår på sträckan Älvsjö-Flemingsberg skall kunna påbörjas (prop.
1982/83:50, TU 1982/83:6, rskr 1982/83:110). Detta skall ske omedelbart
efter det att en överenskommelse om vilken ersättning SJ skall få av
Stockholms läns landsting för lokaltågstrafiken har träffats mellan SJ och SL.
I proposition 1982/83:50 anförs att detta dubbelspår utgör första etappen i
utbyggnaden till Järna samt att en utbyggnad av spårkapaciteten söderut bör
kombineras med en ombyggnad av Stockholms central. Vidare krävs enligt
propositionen en utbyggnad även norrut särskilt på sträckan Karlberg-Ulriksdal.
Preliminärt har utgifterna för nu nämnda investeringar beräknats till
ca 2 miljarder kronor.

Med hänsyn bl. a. till att såväl SJ som landstinget anser att nuvarande
ersättningsprinciper är oförmånliga har regeringen den 9 december 1982
tillkallat en särskild förhandlare som tillsammans med parterna skall
utarbeta en ny överenskommelse dem emellan om SJ:s lokaltågstrafik i
Storstockholm. Utrednings- och förhandlingsarbetet skall bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av pågående
utrednings- och förhandlingsarbete avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motionsyrkanden.

Södermanlands län

I motion 1982/83:779 (c) yrkas att förbindelsen mellan Eskilstuna och
Stockholm förbättras, bandelen Åkers Styckebruk-Strängnäs bibehålls och
utvecklas, tågstopp införs i Vagnhärad och Vingåker samt att trafiken på
TGOJ-banan som korsar länet på rutten Oxelösund-Nyköping-Flen-Eskilstuna
bibehålls.

I motion 1982/83:1925 (vpk) yrkas att riksdagen uttalar att överläggningar
upptas mellan SJ, SL och SLT och berörda kommuner i syfte att åstadkomma
en utvidgad spårburen kollektivtrafik från Södertälje södra järnvägsstation
på sträckorna mot Nykvarn-Strängsnäs-Eskilstuna, Järna-Gnesta-Flen och
Hölö-Vagnhärad-Nyköping.

TU 1982/83:15

I motion 1982/83:1947 (fp) yrkas att förbindelserna förbättras mellan
Eskilstuna och Stockholm samt på bandelen Strängnäs-Åkers Styckebruk.

I motion 1982/83:1973 (s) yrkas att investeringar görs som förbättrar banan
Eskilstuna-Stockholm samt att åtgärder vidtas som förbättrar turtätheten på
denna linje. Vidare yrkas att den föreslagna nedläggningen av den
spårbundna persontrafiken mellan Strängnäs och Åker får anstå tills man vet
vilket resandeunderlag som kan komma ut av framtida förbättringar på
Eskilstunabanan.

Enligt utskottets mening är det en fråga för SJ att anpassa turtätheten på
förbindelserna mellan Eskilstuna och Stockholm till trafikutvecklingen på
banan. Utskottet förutsätter att de frågor som aktualiserats i motionerna
därvid ingående prövas. Övriga yrkanden gäller den lokala och regionala
trafiken i länet. Som utskottet tidigare anfört ankommer det på länshuvudmannen
att med SJ uppta förhandlingar och uppnå överenskommelse
härom.

TGOJ är ett bolag som till hälften ägs av SJ och till hälften av Svenskt Stål
AB. År 1989 skall järnvägen helt överföras i SJ:sägo. Länshuvudmannen får
därför uppta förhandlingar med TGOJ om trafiken på denna järnväg.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motionsyrkanden.

Skåne

I motion 1982/83:407 (fp) framförs yrkanden om upprustning och
återupptagande av persontrafik på banorna Malmö-Tomelilla, Malmö-Trelleborg,
Eslöv-Tomelilla, Eslöv-Teckomatorp och Malmö-Ystad. Vidare
yrkas att såväl regionalkort som länskort skall vara giltiga både på järnväg
och buss.

I motion 1982/83:613 (c) yrkas att åtgärder vidtas för att åter starta
persontrafik och även utökad godstrafik längs järnvägslinjen Malmö-Sjö bo.

I motion 1982/83:988 (m) yrkas att regler fastställs som möjliggör för
innehavare av färdbevis för SSK/NSK-tågen att också utnyttja SJ-tåg på
sträckan Eslöv-Malmö.

I motion 1982/83:1425 (fp) yrkas att åtgärder vidtas som innebär en
satsning på järnvägen och kollektivtrafiken. Bl. a. framhålls att förortstrafiken
bör utökas på ett antal banor, att linjerna Malmö-Ystad och
Eslöv-Tomelilla bör upprustas samt att persontrafiken på banan Malmö-Dalby-Sjöbo
bör återupptas och nedläggningen av banan Eslöv-Teckomatorp
omprövas.

I motion 1982/83:2128 (c) yrkas att persontrafiken återupptas på linjen
Malmö-Staffanstorp-Sjöbo samt att banan Malmö-Ystad elektrifieras.

TU 1982/83:15

De nu aktuella motionsyrkandena beträffande järnvägstrafiken i Skåne
berör frågor om de regionala och lokala förbindelserna inom landskapet.
Som framgår av den tidigare redovisningen skall länshuvudmännen överta
ansvaret för all lokal och regional persontrafik på järnväg. De har möjlighet
att genom avtal med SJ påverka trafikutbudet och låta SJ ombesörja
trafiken.

Beträffande järnvägstrafiken på linjen Eslöv-Tomelilla har regeringen,
bl. a. med hänvisning till att Malmöhus länsTrafik AB förklarat sig berett att
överta ersättningstrafiken med buss, lämnat SJ tillstånd att lägga ned all
trafik på linjen fr. o. m. den 1 april 1983.

Länskortens giltighet på SJ-tågen är även det en fråga som det närmast
ankommer på länshuvudmännen att överlägga med SJ om.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motionsyrkanden.

Gävleborgs län

I motion 1982/83:470 (c) yrkas att Ljusdal-Hudiksvalls-banans person- och
godstrafik bevaras, att förbindelserna mellan Ljusdal och Gävle förbättras
samt att tågen även skall stanna i Arbrå.

I motion 1982/83:782 (s) yrkas att järnvägsförbindelserna mellan Ljusdal
och Gävle bibehålls.

I motion 1982/83:983 (vpk) yrkas att den nuvarande regionala tåg- och
motorvagnstrafiken i Gävleborg bibehålls och på sikt utökas.

I motion 1982/83:1430 (m) yrkas att den aviserade indragningen av
motorvagnsförbindelsen mellan Ljusdal och Bollnäs inte sker samt att
bandelen Ljusdal-Hudiksvall upprustas.

I motion 1982/83:1584 (s) framhålls att kollektivtrafiken på sträckan
Gävle-Bollnäs-Ljusdal samt Ljusdal-Hudiksvall inte får försämras.

Vad utskottet tidigare anfört om utbyggnad av skilda banor är tillämpligt
även på bandelen Ljusdal-Hudiksvall. Behovet av en upprustning får således
SJ bedöma inom ramen forsin investeringsplanering. De frågor om turtäthet
och tågstopp som tagits upp i motionerna berör den lokala och regionala
trafiken i Gävleborgs län. Det torde därför ankomma på den för kollektivtrafiken
ansvarige länshuvudmännen att ta upp dessa frågor i förhandlingar
med SJ.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade
motionsyrkandena.

Västkustbanan

I motion 1982/83:606 (s, m, c, fp) framhålls att västkustbanan i sin helhet
bör byggas ut till dubbelspår. Vissa sträckor såsom bandelen Göteborg-Kungsbacka-Frillesås
måste enligt motionärerna prioriteras mycket

TU 1982/83:15

högt då de ger möjlighet till angelägen pendeltrafik. Utbyggnaden bör
finansieras inom ramen för de medel som tilldelas SJ.

I motion 1982/83:786 (c) yrkas att en successiv upprustning av västkustbanan
genomförs. Särskilt omnämns sträckan Göteborg-Halmstad-Veinge.

I motion 1982/83:1428 (fp) yrkas att en utredning och utvärdering snarast
görs om de stora fördelar som det innebär för samhället att upprätta
pendeltågstrafik på sträckorna Göteborg-Alingsås, Göteborg-Kungsbacka
och Göteborg-Stenungsund.

I motion 1982/83:1434 (vpk) framhålls att Göteborgs pendeltågsproblem
måste lösas inom en nära framtid i samverkan med SJ och berörda
kommuner. Ett behov av dubbelspår föreligger enligt motionen på hela
västkustbanan.

I motion 1982/83:1932 (fp) yrkas att en utbyggnad till dubbelspår sker på
sträckan Göteborg-Veinge.

Enligt SJ är det synnerligen angeläget att utöka kapaciteten på västkustbanan.
SJ planerar därför bl. a. att förlänga mötesspåren på vissa stationer
samt att anlägga dubbelspår på de mest belastade delarna av banan. SJ anser
att hela banan på sikt måste få dubbelspår.

Som ett led i utbyggnaden av västkustbanan föreskrev regeringen i mars
1979 att en omläggning av linjen Halmstad - Getinge skulle ske. Kostnaderna
som beräknas till 165 milj. kr. i 1982/83 års prisnivå fördelas mellan
Halmstads kommun, AMS, statens vägverk och SJ. Den nya sträckningen
som delvis byggs dubbelspårig beräknas kunna tas i drift vintern 1984/85.

Även utskottet anser att det är synnerligen angeläget att förbättra
kapaciteten på västkustbanan. Mot bakgrund av att SJ prioriterar denna
fråga högt förutsätter utskottet att en utbyggnad av banan kan ske utan
onödigt dröjsmål.

Fr. o. m. den 1 juli 1983 tar länshuvudmannen för Göteborgs och Bohus
län över ansvaret för kollektivtrafiken. Det ankommer på denne att uppta
förhandlingar med SJ om hur pendeltågstrafiken skall organiseras i
Göteborgsregionen samt vilken ersättning SJ skall ha härför.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade
motionsyrkandena.

Inlandsbanan

I motion 1982/83:774 (vpk) yrkas att åtgärder vidtas så att turisttrafik efter
hela inlandsbanan kan ske sommartid samt att förutsättningarna att öppna en
turistled med trampdressin mellan Sågen och Mora klarläggs.

I motion 1982/83:1435 (vpk) framhålls att inlandsbanan med tvärbanor
måste upprustas i sin helhet, att persontrafiken bör utvecklas genom
förbättrad resestandard, att godstransporterna måste bibehållas, att tågfö -

TU 1982/83:15

ringen bör förbättras samt att informationen och reklamen om inlandsbanan
måste förstärkas.

I motion 1982/83:1586 (c) yrkas att hela inlandsbanan elektrifieras.

Utskottet vill för sin del erinra om att en särskild investeringsplan för
inlandsbanan redovisades i 1981 års budgetproposition samt att härmed
sammanhängande frågor ingående behandlades av riksdagen (prop. 1980/
81:100, TU 1980/81:19, rskr 1980/81:261). Enligt planen skall investeringarna
i avvaktan på de närmaste årens trafikutveckling t. v. bibehållas i fast
penningvärde.

De av SJ redovisade åtgärderna för nästa budgetår innebär att upprustningen
fortsätter enligt planen med en koncentration av insatserna till de
delar av banan där trafikunderlaget är tillräckligt för att skapa en rimlig
trafikekonomi. Investeringsbehovet har beräknats till ca 31 milj. kr., varav
en stor del avser den pågående upprustningen av bandelen Hoting—
Forsmo.

Utskottet vill också erinra om föredragandens förslag att nedläggningsprövning
av persontrafiken på inlandsbanan inte skall ske under ett första
skede.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade
motionsyrkandena om inlandsbanan.

Övriga yrkanden om tågstopp och utökad trafik

I motion 1982/83:622 (vpk) yrkas att SJ inför tågstopp i Bålsta och
Kungsängen. I motion 1982/83:2190 (c, fp) framhålls att tågstopp bör införas i
Bålsta, Skutskär och Tierp. I motion 1982/83:970 (c) yrkas att persontrafik
återupptas i lämplig omfattning vid Vårgårda och liknande järnvägsstationer.
I motion 1982/83:1974 (s) yrkas att de få tåg som passerar Bräcke och
Kälarne också stannar vid dessa orter. I motion 1982/83:2185 (fp) framhålls
att det är viktigt med ytterligare samordning av tidtabellerna mellan f järr- och
lokaltrafik.

Om den spårbundna trafiken på ett effektivt sätt skall kunna konkurrera
med andra trafikgrenar är det enligt utskottets mening av stor betydelse att
frågor om tågstopp och samordning av tidtabeller mellan lokal- och
fjärrtrafik kan ges en tillfredsställande lösning.

Utskottet anser dock att det ankommer på SJ att pröva frågor av detta slag i
sin löpande driftplanering. Sådana frågor kan också tas upp av länshuvudmännen
i överläggningar med SJ. Av det anförda följer att utskottet
avstyrker de nu behandlade motionsyrkandena.

TU 1982/83:15

Servicefrågor

I motion 1982/83:298 (c) framhålls att SJ bör sätta upp skyltar längs
järnvägen för information till resenärerna om var man befinner sig samt att
det är viktigt att stat och kommun medverkar till bevarande av stationshus
och banvaktsstugor.

SJ har nyligen genomgått en omorganisation. Den nya organisationen
innebär en ökad satsning på produktutveckling och transportkvalitet. Enligt
vad utskottet erfarit ägnar SJ nu ökad uppmärksamhet åt frågor som rör
omgivningen och miljön längs banorna. Det gäller bl. a. uppsättning av
skyltar och upprustning av stationshus. Utskottet anser att åtgärder av detta
slag har betydelse för möjligheten att öka järnvägens attraktivitet och
konkurrensförmåga. Då SJ nu i ökad utsträckning arbetar med dessa frågor
synes motionen kunna lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1982/83:333 (m) framhålls att bl. a. mot bakgrund av de stigande
bensinpriserna kan numera en järnvägsresa med bilen på tåget kostnadsmässigt
konkurrera med bilkörning. SJ bör därför enligt motionärerna, som ett
led i sin strävan att höja resandefrekvensen, undersöka möjligheterna att
införa biltåg mellan Nord- och Sydsverige.

Utskottet anser liksom tidigare att det bör ankomma på SJ att utifrån
kommersiella grunder avgöra om biltåg skall införas. SJ har tidigare, bl. a.
efter viss försöksverksamhet, bedömt att en satsning på biltåg inte är
ekonomiskt lönsam. Enligt vad utskottet erfarit har emellertid de stigande
bilkostnaderna inneburit att SJ på nytt överväger frågan. Då syftet med
motionen härmed synes tillgodosett anser utskottet att den bör lämnas utan
särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1982/83:602 (fp) framhålls att det för järnvägens konkurrenskraft
i glesbygderna skulle vara av stort värde om modern teknik, som t. ex.
mikrodatorer, kunde utnyttjas för att förse rälsbussarna med ett effektivt
biljettförsäljningssystem. Motionärerna yrkar därför att riksdagen hos
regeringen begär att denna fråga utreds.

Automatiseringen av tågdriften innebär att bemanningen på stationerna
minskar. Denna utveckling påverkar villkoren för biljettförsäljningen.
Enligt vad utskottet erfarit ägnar SJ dessa frågor stor uppmärksamhet. SJ
överväger bl. a. om nya säljkanaler skall utnyttjas och om biljettförsäljningen
i större eller mindre omfattning skall äga rum på tågen. I det
sammanhanget undersöks möjligheterna att utnyttja ny teknik av det slag
som motionärerna aktualiserar.

Då syftet med motionen till väsentlig del synes tillgodosett anser utskottet
att den bör lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1982/83:784 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av förbättrad information till
resenärer vid störningar i tåg- och pendeltågstrafiken.

TU 1982/83:15

I motion 1982/83:1937 (fp) framhålls att det är nödvändigt att konduktören
har möjlighet att få kontakt med lokföraren. Det yrkas därför att SJ
påskyndar arbetet med att ta fram ett kommunikationsradiosystem för tåg
med sikte på att systemet är i drift senast vid utgången av budgetåret
1983/84.

SJ har vidtagit åtgärder för att förbättra förhållandena i Stockholm som
särskilt tas upp i motion 1982/83:784 (s). Ett internt informationsnät har
utarbetats som ger upplysningar om trafikläget. Information ges i ökad
utsträckning till allmänheten via anslagstavlor, monitorer och högtalare. I
ytterområdena har spärrvakterna tillgång till monitorer som upplyser om
olika slag av tågstörningar. SJ arbetar med att förbättra informationen
ytterligare.

F. n. är tågen utrustade med endast en s. k. trafikradio som finns placerad
hos lokföraren. Konduktören saknar därmed möjlighet att ta kontakt med
såväl föraren som trafikledningscentralen. Utskottet har emellertid erfarit
att SJ under våren 1983 har för avsikt att placera ytterligare en trafikradio på
persontågen. Därmed kommer konduktören att ges möjlighet att kontakta
såväl föraren som trafikledningscentralen. SJ arbetar vidare med att utveckla
ett nytt och effektivare system för tågradio som beräknas kunna tas i drift om
ca tre år.

Utskottet anser för sin del att det är väsentligt att resenärerna kan ges en så
god information som möjligt. Det gäller såväl de som färdas på tågen som de
som väntar vid stationerna. De frågor som motionärerna aktualiserat är
därvid viktiga. Då SJ f. n. arbetar med att lösa härmed sammanhängande
problem anser utskottet att motionerna inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 1982/83:981 (m, c, fp) yrkas att SJ skapar bättre miljöer och hygien
i sina resandevagnar bl. a. genom att vagnsstädningen utlämnas på entreprenad
i olika delar av landet. Det yrkas vidare att biljettförsäljningen hos SJ
organiseras på ett tillfredsställande sätt samt att automater för drycker och
annan förtäring sätts upp i SJ-vagnar på sträckor där serveringsvagnar av ett
eller annat slag inte alltid medföljer tågsätten.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen understrukit betydelsen av att även
andra åtgärder än taxeåtgärder vidas för att åstadkomma ett mer effektivt
utnyttjande av järnvägen och öka dess attraktivitet och konkurrensförmåga.
Därvid har utskottet bl. a. behandlat restaurangservicen och städningen på
tågen.

SJ:s nya organisation är mer marknadsinriktad än den tidigare och innebär
bl. a. en ökad satsning på servicen till resenärerna. För att förbättra
städningen har denna till stor del flyttats ut från Stockholm. Motionärerna
begär att städningen skall lämnas ut på entreprenad. Så sker redan till viss
del. I syfte att komma till rätta med köproblemen vid biljettluckorna i
Stockholm har bl. a. biljettautomater installerats och biljettexpeditionen
byggts om. Som ett led i strävandena att förbättra kundservicen har

TU 1982/83:15

tågserveringen byggts ut. Försök har också gjorts med dryckesautomater.

Utskottet anser liksom tidigare att det är angeläget att såväl städningen
som servicen på SJ förbättras i skilda hänseenden. Detta torde vara
nödvändigt om SJ skall kunna hävda sig i konkurrensen med andra
trafikgrenar. Utskottet förutsätter att SJ:s nya organisation kommer att
medföra att större uppmärksamhet ägnas åt serviceförhållandena samt att SJ
i det sammanhanget noga överväger frågor av det slag som förs fram i
motionen.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet något särskilt uttalande
från riksdagen sida med anledning av motionen ej nu påkallat varför den bör
lämnas utan åtgärd.

I motion 1982/83:1399 (c) framhålls att SJ bör öka marknadsföringen och
fördela resurserna så att de lokala trafikområdena får sig tilldelade medel för
lokal marknadsföring av järnvägslinjer med dåligt kapacitetsutnyttjande.

Som utskottet redogjort för i det föregående är SJ :s nya organisation mer
marknadsinriktad än tidigare. Förändringarna i SJ:s fältorganisation innebär
att de åtta trafikdistrikten ombildats till marknadsregioner med resultatansvariga
chefer. Inom varje marknadsregion finns ett regionkontor som bl. a.
skall sköta planering, marknadsföring och försäljning. Den nya organisationen
ger möjligheter till en större grad av delegering från huvudkontoret till
regionkontoren.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet med motionen till
väsentlig del synes tillgodosett varför den bör lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

Övriga frågor

I motion 1982/83:785 (s) framhålls att regeringen tillsätter haverikommissioner
vid flyg- eller sjöfartsolyckor. Vid lika allvarliga tågolyckor får SJ, som
har partsintresse i frågan, själv sköta utredningen. Motionären yrkar därför
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att haverikommissioner
tillsätts även vid järnvägsolyckor.

Regeringen beslutade den 5 mars 1981 att bemyndiga chefen för
kommundepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att undersöka
allvarliga olyckshändelser och tillbud till sådana händelser. Kommitténs
undersökningsområde avser alla typer av allvarliga olyckor utom luftfartsoch
sjöfartsolyckor. Det gäller bl. a. bränder, explosioner, ras, översvämningar,
trafikolyckor och utflöden av skadliga ämnen som har medfört eller
kan befaras medföra betydande skador på människor eller egendom eller i
miljön.

Kommitténs arbete skall ses som ett komplement till den undersökningsverksamhet
som redan förekommer på olika områden och samordnas med
denna verksamhet. Dubbelarbete och onödiga kostnader skall undvikas.
Efter tre års arbete skall kommittén redovisa sina erfarenheter och lägga

TU 1982/83:15

fram förslag som kan ligga till grund för en prövning av den framtida
inriktningen av verksamheten.

Kommittén har befogenhet att undersöka järnvägsolyckor. Så har också
skett. Kommittén har sålunda beslutat att undersöka den tågurspåring som
inträffade strax norr om Söderhamn den 24 juli 1982 vid vilken tre
passagerare omkom och ett 20-tal skadades.

Enligt utskottets mening bör den kommande utvärderingen av kommitténs
arbete avvaktas. Då syftet med motionen redan synes tillgodosett bör den
lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1982/83:390 (fp) framhålls att det är av yttersta vikt att riksdag och
regering ingriper för att stationshuset i Vollsjö skall kunna bevaras. Enligt
motionärerna har SJ:s bandistrikt i Malmö förhandlat med olika parter om
arrende av stationsbyggnaden i Vollsjö.

Utskottet anser att det bör ankomma på närmast berörda intressenter att
avgöra frågan om stationshusets bevarande. Något särskilt uttalande från
riksdagens sida anser utskottet inte påkallat. Motionen avstyrks därför.

I motion 1982/83:787 (s) framhålls att de resurser som i dag satsas på
forsknings- och utvecklingsarbete inom järnvägsområdet är helt otillräckliga.
Enligt motionärerna är det ett samhällsintresse att intensiva insatser görs på
detta område för att SJ därmed skall ges möjlighet att återta förlorade
marknadsandelar. SJ bör därför i ökad utsträckning inleda samarbete med
sina egna dotterbolag och andra svenska företag för att få fram svenska
transportlösningar.

I motion 1982/83:2185 (fp) yrkas att en helsvensk motorvagn för lokal och
regional trafik anskaffas. Detta bör ske för att det är viktigt att också
järnvägstrafik ingår i den utbyggnad av den regionala trafiken som kommer
att ske, bl. a. genom länstrafikbolagens försorg.

Utskottet vill först erinra om sitt uttalande i betänkande TU 1980/81:19.
Därvid framhöll utskottet att statsmakterna inför den nya generationen
motorvagnar borde medverka till projektering av en modell som från början
är anpassad till svenska förhållanden och krav. Utvecklingsarbetet borde ske
i nära samarbete mellan SJ och svenska företag. Projekteringen av en
svenskbyggd motorvagn kunde komma att i hög grad gagna den svenska
järnvägsindustrin och bidra till att trygga sysselsättningen. Utskottet fann det
därför önskvärt att överväganden kom till stånd beträffande en sådan
projektering samt att regeringen lät utreda förutsättningarna härför. Vad
utskottet sålunda anfört lämnades utan erinran från riksdagens sida (rskr
1980/81:261).

Med anledning härav uppdrog regeringen år 1981 åt SJ att utreda
förutsättningarna för att planerade beställningar av nya motorvagnar skulle
kunna göras vid svensk industri. Detta uppdrag har ännu inte lett till något
resultat. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer frågan.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1982/83:787 (s) att

TU 1982/83:15

forsknings- och utvecklingsarbetet på järnvägsområdet har stor betydelse för
SJ:s möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra transportgrenar.
Det gäller bl. a. utveckling av nya vagnar som kan tillgodose kundernas krav
på effektiva transporter. Även utveckling av nya transportlösningar såsom
kombinerade transporter järnväg/lastbil spelar en viktig roll i sammanhanget.

Av budgetpropositionen framgår att inom godstrafiken råder vissa
missförhållanden som torde kunna avhjälpas bl. a. med ökade forskningsinsatser.
Enligt föredraganden har SJ sålunda beträffande mera högvärdigt
gods haft problem att möta kundernas kvalitetskrav i fråga om t. ex.
punktlighet. Antalet skador på godset har också ökat. SJ har inte heller i
tillräcklig utsträckning vagnar som motsvarar kundernas krav. Vidare har SJ
enligt propositionen haft svårigheter att snabbt kunna ge besked till
kunderna om möjligheterna att förändra redan uppgjorda transportplaner.

Av budgetpropositionen framgår också att i SJ:s långsiktiga program för
att uppnå en resultatförbättring ligger en ökad satsning på forskning och
utveckling. Med tanke härpå anser utskottet att något särskilt uttalande från
riksdagens sida f. n. ej är påkallat. Utskottet förutsätter dock att regeringen
noga följer dessa frågor och i lämpligt sammanhang, t. ex. i kommande
budgetproposition, redovisar det forsknings- och utvecklingsarbete som
pågår inom järnvägsområdet samt vilka eventuella ytterligare initiativ som
regeringen anser erforderliga.

Utskottets ställningstagande synes innebära att syftet med de nu behandlade
motionsyrkandena blir tillgodosett varför de f. n. ej bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

1 motion 1982/83:2185 (fp) yrkas att en fortsatt satsning på snabbtåg bör
ske.

Regeringen har anvisat medel för beställning av tre snabbtågsprototyper
för försöksverksamhet. SJ bedömer att satsningen är mycket lönsam. Syftet
är att under en försöksperiod testa tågens driftsäkerhet och få kännedom om
marknadens reaktioner. Frågan om seriebeställning av snabbtåg skall prövas
av regeringen i samband med SJ:s anslagsframställning.

Utskottet har tidigare inte funnit anledning till erinran mot försöksverksamheten
med snabbtåg. Något särskilt uttalande från riksdagens sida är f. n.
enligt utskottets mening inte erforderligt varför motionen bör lämnas utan
åtgärd.

1 motion 1982/83:1416 (c) framhålls att SJ i oktober 1982 lagt framen intern
utredning som innebär en successiv avveckling av verksamheten vid
SJ-verkstaden i Bollnäs. Motionärerna anser att detta strider mot tidigare
riksdagsbeslut och yrkar därför att riksdagen uttalar sig för ett bevarande av
verkstaden. Eftersom någon information inte har lämnats till kommunen,
pressen eller riksdagsmän begär motionärerna åtgärder för en bättre
informationspolicy hos SJ.

TU 1982/83:15

I motion 1982/83:1584 (s) yrkas att verksamheten vid Bollnäsverkstaden
utvecklas.

För att få fram nödvändigt beslutsunderlag i fråga om verksamheten i
Bollnäs tillsatte SJ den 2 november 1981 en utredning. Denna skulle dels
undersöka konsekvenserna för SJ av en nedläggning, dels undersöka
lämpligheten av att specialisera Bollnäsverkstaden för underhåll och
reparation av i första hand komponenter till godsvagnar.

Utredningen är nu avslutad. Den föreslår en viss reduktion och förändring
av verksamheten. Vid sidan av utredningen har personalen vid verkstaden
arbetat fram ett eget förslag som innebär i huvudsak oförändrad personalstyrka
och inriktning av arbetsuppgifterna. Samtidigt föreslås en betydande
begränsning av uppvärmda verkstadsutrymmen vilket begränsar driftkostnaderna.

SJ:s styrgrupp för Bollnäsverkstaden har rekommenderat SJ:s verksledning
att det senare alternativet skall genomföras. Enligt vad utskottet erfarit
kommer bl. a. Bollnäs kommun att informeras om styrgruppens förslag
innan verksledningen fattar beslut i frågan.

SJ har fått en väsentligt utbyggd trafik med därav följande krav på
underhåll och verkstadstjänster. Utskottet vill i sammanhanget understryka
betydelsen av att verkstadsrörelsen har tillräcklig kapacitet och organiseras
på ett effektivt sätt. Utskottet förutsätter att SJ också ingående prövar hur
pass centraliserad verkstadsrörelsen skall vara. Enligt utskottets mening
finns det risk för att en alltför centraliserad organisation kan leda till
försämrade servicemöjligheter.

Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på SJ:s ställningstagande i
frågan anser utskottet att motionerna inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

2.3 Övriga anslagsfrågor

2.3.1 Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster

För budgetåret 1983/84 begär SJ 955,7 milj. kr. för driften av det
ersättningsberättigade nätet. Beräkningen bygger på utfallet av 1980 års
trafik så som den redovisats i 1981 års separatredovisning. Föredraganden
beräknar behovet av ersättning till 934 milj. kr. för drift av bandelar som
hittills ingått i det ersättningsberättigade nätet. Under avsnittet Särskilda
frågor i propositionen föreslås en viss utökning av det ersättningsberättigade
nätet. Detta förslag innebär att ersättningsbehovet ökar med 240 milj. kr.
Sammantaget uppgår därför enligt propositionen ersättningsbehovet för
driften av det ersättningsberättigade nätet till 1 174 milj. kr. för budgetåret
1983/84.

Föredraganden föreslår vidare att SJ erhåller 3,0 milj. kr. för bibehållande
av vissa olönsamma järnvägsstationer samt 12,6 milj. kr. för trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid järnvägskorsningar. De sistnämnda åtgärderna avser

TU 1982/83:15

ljus- och ljudsignaler, bommar, slopande av vägar, ersättningsvägar, plan-,
profil- och siktförbättringar m. m.

Som framgår av den tidigare redovisningen föreslår föredraganden under
avsnittet Särskilda frågor att SJ från här ifrågavarande anslag också skall
erhålla 240 milj. kr. för fortsatta rabattåtgärder i persontrafik på järnväg
samt 33,4 milj. kr. för vissa övriga kostnader för järnvägskorsningar. De
sistnämnda kostnaderna avser drift, underhåll och förnyelse av plankorsningar
och vägskyddsanläggningar samt bantekniskt underhåll.

Det sammanlagda medelsbehovet uppgår därmed enligt propositionen till
1 463 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

I motion 1982/83:297 (c) yrkas avslag på regeringens förslag att överföra
vissa banor till det ersättningsberättigade nätet. Som en följd härav bör enligt
motionen föredragandens förslag till medelsanvisning reduceras med 240
milj. kr.

I motion 1982/83:1928 (m) yrkas att riksdagen till Ersättning till statens
järnvägar för vissa tjänster anvisar 838 milj. kr.

Det sistnämnda motionsyrkandet har ej motiverats. I motion 1982/83:1929
(m) tillstyrker samma motionärer föredragandens förslag till överföring av
banor till det ersättningsberättigade nätet, vilket kostar 240 milj. kr. De har
inte heller motsatt sig förslagen att 240 milj. kr. skall anvisas för fortsatta
rabattåtgärder i persontrafiken och 49 milj. kr. för vissa övriga åtgärder.
Detta innebär att motionärerna tillstyrkt eller inte motsatt sig utgifter på 529
milj. kr. från detta anslag. Därmed återstår 309 milj. kr. (838-529) för
ersättning till driften på det ersättningsberättigade nätet. Detta belopp torde
inte ens räcka till att upprätthålla persontrafiken på de delar av det
ersättningsberättigade nätet som tillhör riksnätet. Resultatet blir med
säkerhet att SJ kommer att redovisa stora förluster som i efterhand får täckas
av statsmakterna över statsbudgeten.

Såsom utskottet påtalat i det föregående kan en sådan ordning inte
accepteras. Det är viktigt att det finns ett incitament för SJ att uppfylla det
uppsatta resultatkravet för att järnvägens service till såväl näringsliv som
resenärer skall kunna upprätthållas. Motionen avstyrks därför i denna
del.

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag att överföra vissa banor
till det ersättningsberättigade nätet. Härav följer att motion 1982/83:297 (c)
avstyrks i denna del. Utskottet tillstyrker även föredragandens övriga förslag
till medelsanvisning under detta anslag. Det sammanlagda medelsbehovet
för ersättning till SJ för vissa tjänster under nästa budgetår uppgår därmed till
1 463 milj. kr.

TU 1982/83:15

2.3.2 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

Från anslaget Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar betalas vissa
investeringar inom det ekonomiska försvaret. Föredraganden beräknar
medelsbehovet för nästa budgetår till 10,4 milj. kr. Beloppet skall inte
tillföras statskapitalet.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört i här berörda
delar.

2.4 Öresundsförbindelserna

I motion 1982/83:407 (fp) framhålls att det är viktigt att regering och
riksdag mycket snart fattar beslut om förbindelserna över Öresund så att
kommunerna kan få klarhet i villkoren för sin fortsatta planering. Hur än
beslutet blir i brofrågan måste enligt motionärerna investeringar göras för att
förbättra såväl den spårbundna som bilburna gods- och passagerartrafiken.

I motion 1982/83:473 (c) yrkas att en samlad lösning av frågan om
Öresundsförbindelserna snabbt kommer till stånd. Motionärerna erinrar om
att centern tidigare förordat en järnvägstunnel mellan Helsingborg och
Helsingör och motsatt sig en broförbindelse mellan Malmö och Köpenhamn.
Enligt motionen talar en rad skäl mot en fast förbindelse. Kraven på att skapa
goda levnadsmiljöer i vid mening och på återhållsamhet vad gäller
förbrukningen av energi- och naturresurser måste tillmätas stor vikt vid valet
av trafiklösning. Det framhålls vidare att oavsett om en järnvägstunnel
mellan Helsingborg och Helsingör kommer till stånd eller inte måste en rejäl
satsning göras på färjeförbindelserna över Öresund.

I motion 1982/83:1927 (m) yrkas att förbindelserna över Öresund
omedelbart förbättras samt att framtida eventuella fasta förbindelser skall
finansieras via upplåning och avgiftsbeläggas. Enligt motionen är det
nödvändigt att omedelbart förbättra förutsättningarna för godstransporterna
på tåg mellan Helsingborg och Danmark.

I motion 1982/83:2128 (c) framhålls att planerna på en bro mellan
Köpenhamn och Malmö måste betraktas som ett ohållbart alternativ ur en
rad aspekter. Motionärerna anser att främst färjetrafiken bör prioriteras.
Den tveksamhet som varit rådande beträffande en broförbindelse har
försvårat för de skånska kommunerna att få till stånd tillfredsställande
färjeförbindelser.

Utskottet behandlade så sent som i november 1982 ingående ett antal
motioner om Öresundsförbindelserna (TU 1982/83:4). Utskottet framhöll
därvid att förbindelserna över Öresund är mindre tillfredsställande och att
detta främst synes gälla färjeförbindelserna över södra Öresund samt
tågfärjetrafiken. Utskottet anförde vidare att det ärsynnerligen angeläget att
frågorna om den framtida utformningen av Öresundsförbindelserna snarast

TU 1982/83:15

får en tillfredsställande lösning. I det sammanhanget framhölls särskilt
betydelsen av att tågförbindelserna med Danmark och kontinenten skyndsamt
förbättras.

I nämnda betänkande konstaterade utskottet också att på kommunikationsministerns
uppdrag en översyn skall göras av tidigare beslutsunderlag
om Öresundsförbindelserna. Vidare erinrades om att SJ år 1981 tillsatte en
utredning som allsidigt skall belysa förutsättningarna att bedriva färjetrafik
på olika leder. I avvaktan på resultatet av pågående utrednings- och
översynsarbete m. m. ansåg utskottet att samtliga då behandlade motionsyrkanden
borde lämnas utan åtgärd från riksdagens sida. Riksdagen hade
ingen erinran mot utskottets uttalanden i dessa delar.

Enligt vad utskottet erfarit har SJ nyligen slutfört sin utredning om
färjetrafiken. Utredningen har överlämnats till regeringen. Arbetet med
översynen av tidigare beslutsunderlag om Öresundsförbindelserna beräknas
enligt uppgift vara avslutat under år 1983.

Utskottet anser att, i avvaktan på regeringens ställningstagande till
pågående eller nyss avslutat utrednings- och översynsarbete samt i avvaktan
på resultatet av aviserade överläggningar i frågan mellan de svenska och
danska regeringarna, samtliga nu behandlade motionsyrkanden bör kunna
lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

3 Hemställan

Utskottet hemställer

Riktlinjer för SJ:s verksamhet

1. beträffande finansiell rekonstruktion av statens järnvägar

m. m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna
1982/83:1434 (vpk) yrkandena 4 och 5 samt 1982/83:1929
(m),

2. beträffande överföring av hanor till det ersättningsberättigade
nätet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motion
1982/83:297 (c) yrkande 10,

3. att riksdagen i återstående delar godkänner de av föredragande
departementschefen förordade riktlinjerna för en finansiell
rekonstruktion av statens järnvägar och statens järnvägars
statskapital,

4. beträffande omfattningen av det ersättningsberättigade nätet
att riksdagen lämnar motion 1982/83:1927 (m) i denna del utan
åtgärd.

4 Riksdagen 1982/83. 15 sami. Nr 15

TU 1982/83:15

5. beträffande transportrådets roll

a) att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motion
1982/83:297 (c) yrkande 12,

b) att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motion
1982/83:777 (vpk),

c) att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motion
1982/83:1938 (c),

6. beträffande länshuvudmännens ersättning till SJ

a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 13 och 1982/
83:608 (vpk) i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

b) att riksdagen lämnar motion 1982/83:1927 (m) i denna del
utan åtgärd,

7. beträffande redovisning av SJ:s kostnadsberäkningar

att riksdagen lämnar motion 1982/83:470 (c) yrkande 4 utan
åtgärd,

8. beträffande kostnadsansvaret för lokaltågtrafiken

att riksdagen lämnar motion 1982/83:985 (m) utan åtgärd,

9. beträffande SJ:s avtal med länstrafikbolagen

att riksdagen lämnar motion 1982/83:1408 (fp) utan åtgärd,

10. beträffande riksnätets omfattning
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a) motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 14 i denna del,
1982/83:773 (c) i denna del, 1982/83:978 (c) i denna del,
1982/83:1435 (vpk) yrkande 2 i denna del och 1982/83:1586 fc) i
denna del, samtliga om inlandsbanan,

b) motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 14 i denna del och
1982/83:978 (c) i återstående del, båda avseende järnvägslinjerna
Arvidsjaur-Jörn och Storuman-Hällnäs,

c) motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 14 i denna del och
1982/83:609 (vpk, s, m, c), båda avseende järnvägslinjen
Forsmo-Hoting,

d) motionerna 1982/83:207 (c) i denna del och 1982/83:1432 (m)
i denna del, båda avseende järnvägslinjen Borås-Varberg,

e) motionerna 1982/83:208 (c) yrkande 1, 1982/83:603 (m) i
denna del och 1982/83:608 (vpk) i denna del, samtliga avseende
järnvägslinjen Nässjö-Nybro,

f) motionerna 1982/83:243 (c) i denna del. 1982/83:971 (c) i
denna del och 1982/83:1432 (m) i återstående del, samtliga
avseende järnvägslinjen Falköping-Landeryd,

g) motion 1982/83:466 (c) om järnvägslinjen Jönköping-Vaggeryd.

TU 1982/83:15

h) motionerna 1982/83:468 (c) i denna del och 1982/83:608
(vpk) i denna del, båda avseende järnvägslinjen
Växjö-Västervik,

i) motionerna 1982/83:471 (c) och 1982/83:773 (c) i denna del,
båda avseende järnvägslinjen Mellerud-Arvika,

j) motionerna 1982/83:618 (s) yrkande 1 och 1982/83:773 (c) i
denna del, båda avseende järnvägslinjen Kil-Torsby,
k) motion 1982/83:618 (s) yrkande 2 om järnvägslinjen Lesjöfors-Kristinehamn,

1) motion 1982/83:624 (s, m, c, fp, vpk) om järnvägslinjen
Bjärka/Säby-Västervik,

m) motion 1982/83:773 (c) i återstående del om järnvägslinjen
Kil-Deje-Daglösen,

n) motionerna 1982/83:971 (c) i denna del och 1982/83:1069 (s),
båda avseende järnvägslinjen Skövde-Karlsborg,

o) motion 1982/83:971 (c) i denna del om järnvägslinjerna
Gårdsjö-Håkantorp och (Forshem)-Götene-Nossebro.
p) motion 1982/83:984 (vpk) om järnvägslinjen Älmhult-Sölvesborg,

r) motion 1982/83:1586 (c) i denna del om järnvägslinjerna
Borlänge-Malung och Mora-Älvdalen,
s) motion 1982/83:1953 (vpk) i denna del om järnvägslinjen
Munkedal-Lysekil,

t) motion 1982/83:297 (c) yrkande 14 i denna del om järnvägslinjen
Boden-Haparanda,

11. att riksdagen i återstående delar godkänner de av föredragande
departementschefen förordade riktlinjerna vad gäller det
trafiksvaga nätet,

Medelsbehov för budgetåret 1983/84 m. m.

12. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1982/83:1434 (vpk) yrkande 1 och 1982/83:1435
(vpk) yrkande 1 till Statens järnvägar för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag på 2 102 100 000 kr.,

13. att riksdagen godkänner att statens järnvägar får träffa
hyresköpsavtal och långtidsförhyra (leasa) rullande materiel
motsvarande ett anskaffningsvärde på 40 000 000 kr.,

14. att riksdagen godtar vad föredragande departementschefen
förordat beträffande statens järnvägars rätt att förvärva,
förvalta och avyttra aktier i bolag samt beträffande borgensåtaganden,

TU 1982/83:15

Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, utökad trafik m. m.

15. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar
m. m.

att riksdagen

a) avslår motion 1982/83:207 (c) i denna del om järnvägslinjen
Borås-Varberg,

b) avslår motionerna 1982/83:243 (c) i denna del och 1982/
83:971 (c) i denna del, båda om järnvägslinjen Falköping-Landeryd,

c) avslår motion 1982/83:770 (s) om järnvägslinjen Hällnäs—Lycksele—Stomman,

d) avslår motion 1982/83:971 (c) i denna del om järnvägslinjerna
Skövde-Karlsborg, Gårdsjö-Håkantorp och (Forshem)-Götene-Nossbro,

e) avslår motion 1982/83:1951 (c) om järnvägslinjen Bollnäs-Orsa,

f) avslår motion 1982/83:1971 (s) om järnvägstrafiken i Mälardalen,

g) avslår motionerna 1982/83:615 (s), 1982/83:775 (vpk) yrkande
1 och 1982/83:1586 (c) i denna del, samtliga om järnvägslinjen
Borlänge-Malung,

h) avslår motion 1982/83:775 (vpk) yrkande 2 om järnvägslinjen
Malungsfors-Sälen,

i) avslår motion 1982/83:1586 (c) i denna del om järnvägslinjen
Mora-Äl vdalen,

j) avslår motion 1982/83:1434 (vpk) yrkande 2 i denna del om
järnvägsinvesteringar i Dalarna och Gävleborgs län,
k) avslår motion 1982/83:2185 (fp) yrkande 5 i denna del om
förbättrad banstandard,

1) avslår motion 1982/83:622 (vpk) yrkande 3 om järnvägsförbindelse
till Finland via Örbyhus-Hargshamn,
m) avslår motion 1982/83:2190 (c, fp) yrkande 1 om järnvägshamnen
i Hargshamn,

n) avslår motion 1982/83:467 (m) om järnvägslinjen Kalmar-Berga,

o) avslår motion 1982/83:616 (s) om järnvägslinjen Kalmar-Alvesta,

p) avslår motion 1982/83:468 (c) i denna del om järnvägslinjen
Västervik-Hultsfred-Växjö,

r) avslår motionerna 1982/83:603 (m) i denna del och 1982/
83:1976 (s), båda avseende järnvägslinjen Nybro-Nässjö,
s) avslår motion 1982/83:208 (c) yrkande 2 om att ansluta
Pauliström till banan Nybro-Nässjö,

TU 1982/83:15

16. beträffande industrispär till Husum

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1434 (vpk) yrkande 2 i
denna del och 1982/83:2181 (fp),

17. beträffande järnvägslinjen Lysekil-Munkedal
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a) motionerna 1982/83:599 (c) yrkande 1, 1982/83:621 (fp) och
1982/83:1953 (vpk) i denna del,

b) motion 1982/83:599 (c) yrkande 2,

18. beträffande järnvägstrafiken Stockholm-Uppsala

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:622 (vpk) yrkande 1
och 1982/83:2190 (c, fp) yrkande 6,

19. beträffande järnvägsinvesteringar i Västerbotten

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:601 (vpk) och 1982/
83:1434 (vpk) yrkande 2 i denna del,

20. beträffande järnvägsinvesteringar i Norrbotten

att riksdagen lämnar motion 1982/83:1434 (vpk) yrkande 3 utan
åtgärd,

21. beträffande museijärnvägstrafik på bandelen Hultsfred-Växjö
att riksdagen avslår motion 1982/83:987 (fp),

22. beträffande NKU-banan

att riksdagen avslår motion 1982/83:245 (vpk),

23. beträffande järnvägsinvesteringar i Storstockholm
att riksdagen

a) avslår motion 1982/83:1118 (vpk) yrkande 1 i denna del samt
yrkandena 2-4,

b) avslår motion 1982/83:1404 (vpk),

c) avslår motion 1982/83:1434 (vpk) yrkande 2 i denna del,

d) avslår motion 1982/83:2185 (fp) yrkande 5 i denna del,

24. beträffande järnvägsinvesteringar i Södermanlands län
att riksdagen

a) avslår motionerna 1982/83:779 (c) yrkande 1 i denna del,
1982/83:1947 (fp) i denna del och 1982/83:1973 (s), samtliga om
förbindelserna Eskilstuna-Stockholm,

b) avslår motionerna 1982/83:779 (c) yrkande 1 i denna del och
1982/83:1947 (fp) i denna del, båda om järnvägslinjen Strängnäs-Åkers
Styckebruk,

c) avslår motion 1982/83:779 (c) yrkande 1 i återstående del,

d) avslår motion 1982/83:1947 (fp) i återstående del,

e) avslår motion 1982/83:1925 (vpk),

25. beträffande järnvägsinvesteringar i Skåne
att riksdagen

a) avslår motionerna 1982/83:407 (fp) yrkande 1 i denna del,
1982/83:613 (c), 1982/83:1425 (fp) och 1982/83:2128 (c) yrkande
1,

b) avslår motion 1982/83:988 (m),

5 Riksdagen 1982/83. 15 sami. Nr 15

TU 1982/83:15 54

26. beträffande järnvägsinvesteringar i Gävleborgs län
att riksdagen

a) avslår motionerna 1982/83:470 (c) yrkande 1, 1982/83:1430
(m) i denna del och 1982/83:1584 (s) yrkande 1 i denna del,
samtliga om järnvägslinjen Ljusdal-Hudiksvall,

b) avslår motionerna 1982/83:470 (c) yrkande 2, 1982/83:782
(s), 1982/83:983 (vpk) i denna del. 1982/83:1430 (m) i återstående
del och 1982/83:1584 (s) yrkande 1 i denna del, samtliga
om järnvägsförbindelserna mellan Ljusdal och Gävle,

c) avslår motion 1982/83:470 (c) yrkande 3,

d) avslår motion 1982/83:983 (vpk) i återstående del,

27. beträffande västkustbanan
att riksdagen

a) avslår motionerna 1982/83:606 (c, s, m, fp) i denna del,
1982/83:786 (c), 1982/83:1434 (vpk) yrkande 2 i denna del och
1982/83:1932 (fp), samtliga om dubbelspår,

b) avslår motionerna 1982/83:606 (c, s, m, fp) i återstående del,
1982/83:1428 (fp) och 1982/83:1434 (vpk) yrkande 2 i denna del,
samtliga om pendeltågstrafik,

28. beträffande inlandsbanan
att riksdagen

a) avslår motion 1982/83:774 (vpk),

b) avslår motion 1982/83:1435 (vpk) yrkande 2 i denna del,

c) avslår motion 1982/83:1586 (c) i denna del,

29. beträffande utökad trafik och täguppehåll
att riksdagen

a) avslår motionerna 1982/83:622 (vpk) yrkande 2 i denna del
och 1982/83:2190 (c, fp) yrkande 5 i denna del, båda om
tågstopp i Bålsta,

b) avslår motion 1982/83:622 (vpk) yrkande 2 i återstående del,
om tågstopp i Kungsängen,

c) avslår motion 1982/83:2190 (c, fp) yrkande 5 i återstående del
om tågstopp i Skutskär och Tierp,

d) avslår motion 1982/83:970 (c) om tågstopp vid Vårgårda,

e) avslår motion 1982/83:1974 (s) yrkande 3 om trafikförsörjningen
i Bräcke,

f) avslår motion 1982/83:2185 (fp) yrkande 5 i denna del om
samordning av tidtabeller,

Service- och vissa övriga frågor

30. beträffande vissa servicefrågor
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a) motion 1982/83:298 (c) i denna del om ortnamnskyltar,

b) motion 1982/83:333 (m) om biltåg,

TU 1982/83:15

c) motion 1982/83:602 (fp) om biljettförsäljning,

d) motion 1982/83:784 (s) om information vid trafikstörningar,

e) motion 1982/83:1937 (fp) om kommunikationsradiosystem,

f) motion 1982/83:981 (m, c, fp) om förbättrad service för SJ:s
resenärer,

g) motion 1982/83:1399 (c) om SJ:s reklam- och marknadsföring,

31. beträffande vissa övriga frågor
att riksdagen

a) lämnar motion 1982/83:785 (s) om haverikommissioner utan
åtgärd,

b) avslår motion 1982/83:390 (fp) om stationshuset i Vollsjö,

c) lämnar motion 1982/83:787 (s) om forskning och utveckling
utan åtgärd,

d) lämnar motion 1982/83:2185 (fp) yrkande 5 i denna del om
snabbtåg och ny helsvensk rälsbuss utan åtgärd,

e) lämnar motionerna 1982/83:1416 (c) och 1982/83:1584 (s)
yrkande 1 i denna del, båda om SJ-verkstaden i Bollnäs utan
åtgärd,

Övriga anslagsfrågor

32. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 11 och 1982/83:1928 (m)
yrkande 9 till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster

för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag på 1 463 000 000

kr.,

33. att riksdagen till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag på 10 400 000
kr.,

Öresundsförbindelser

34. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a) motion 1982/83:407 (fp) yrkande 2,

b) motion 1982/83:473 (c),

c) motion 1982/83:1927 (m) i denna del,

d) motion 1982/83:2128 (c) yrkande 3.

Stockholm den 12 april 1983

På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON

TU 1982/83:15

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Claes Elmstedt (c), Olle Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Rune
Johansson (s), Per Stenmarck (m), Rune Torwald (c), Margit Sandéhn (s),
Sten-Ove Sundström (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven
Henricsson (vpk) och Göran Riegnell (m).

4 Reservationer

1. Finansiell rekonstruktion av statensjärnvägar m. m. (mom. 1)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 21 slutar med ”denna del.” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Enligt 1980 års strukturplan skall SJ uppnå lönsamhet senast budgetåret
1983/84. För budgetåret 1981/82 redovisar SJ en förlust, inkl. förräntningskravet,
på 675 milj. kr. Sedan budgetåret 1969/70 uppgår den sammanlagda
förlusten till närmare 3,5 miljarder kronor. Tillgängliga prognoser tyder på
att SJ :s förluster kommer att fortsätta att växa.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1982/83:1929 (m)
att regeringens förslag till finansiell rekonstruktion av SJ främst består av
bokföringsmässiga transaktioner. Föredragandens förslag att skriva ned
statskapitalet med 1 000 milj. kr. och uppskrivningsfonden med 1 240
milj. kr. bör genomföras först sedan ett flertal viktiga frågor blivit lösta.
Riksdagen måste veta utfallet av förhandlingarna mellan SJ och länshuvudmännen
beträffande det trafiksvaga nätet, ägaren och SJ måste redovisa vilka
åtgärder man ämnar vidta för att anpassa SJ:s struktur till målet att uppnå
lönsamhet, och 1979 års trafikpolitiska beslut måste justeras vad avser SJ.

Mot bakgrund av SJ:s stora ekonomiska underskott är det angeläget att
kraftfulla besparings- och rationaliseringsinsatser skyndsamt genomförs.
Utskottet tillstyrker därför förslagen i motionen att SJ bör ges möjlighet att
minska turtätheten och frångå kravet på att erbjuda likvärdig standard på
sina tjänster på samtliga banor samt att avskrivningar på hela återanskaffningsvärdet
ej skall behöva göras på 50 mil av bannätet.

De angivna förslagen skall enligt utskottets mening ses som exempel på
åtgärder som omedelbart kan genomföras i syfte att minska SJ:s underskott.
Som anges i motionen bör målet vara att SJ skall spara 150 milj. kr. under
nästa budgetår jämfört med regeringens förslag. Det bör självfallet stå SJ fritt
att välja andra vägar att uppnå det angivna sparmålet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att föredragandens förslag till
nedskrivning av statskapitalet och uppskrivningsfonden avstyrks och syftet
med motion 1982/83:1929 (m) torde bli tillgodosett, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

TU 1982/83:15

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande finansiell rekonstruktion av statens järnvägar
m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1929 (m) samt
med avslag på regeringens förslag och motion 1982/83:1434
(vpk) yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

2. Finansiell rekonstruktion av statens järnvägar m. m. (mom. 1)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”behandlade delar.” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1982/83:1434 (vpk)
att SJ i hög grad missgynnas av gällande regler för kostnadstäckning,
avskrivningar och förräntning av statskapitalet. Om SJ t. ex. inte hade
tvingats att redovisa avskrivningar till återanskaffningsvärdet skulle det
ekonomiska resultatet varit väsentligt bättre.

Utskottet anser vidare att uppdelningen av SJ:s bannät i ett affärsbanenät
och ett ersättningsberättigat nät är olämplig. Den är svåröverskådlig och har
bidragit till att den företagsekonomiska effektiviteten mer och mer blivit
ledstjärna för SJ:s verksamhet.

I likhet med motionärerna anser utskottet att principen att SJ måste gå
med vinst är orimlig i all synnerhet som samma monetära måttstock inte alls
tillämpas på t. ex. vägtrafik och bilism med dess många negativa effekter.
Trots skatter och avgifter torde vägtrafiken och bilismen årligen ge upphov
till mångmiijardförluster för samhället.

I budgetpropositionen framhålls att inom kommunikationsdepartementet
har en analys påbörjats av effekterna av nuvarande kostnadsansvar och
avgiftssystem för olika transporttjänster. Avsikten med arbetet är att
utvärdera ifall konkurrensnedvridning föreligger mellan de olika trafikgrenarna
och vilka åtgärder som i så fall är påkallade.

Vid kommunikationsdepartementets analys av de olika trafikgrenarnas
kostnader bör de synpunkter som utskottet i det föregående framfört om SJ :s
finansiering och kostnadsansvar noga övervägas. Därmed kan en rättvisare
jämförelse göras av järnvägens och bilismens samhällsekonomiska kostnader,
samtidigt som samhällsekonomiskt omotiverade järnvägsnedläggningar
kan undvikas. Det är vidare nödvändigt att undersöka vilken betydelse för
konkurrensneutraliteten det bidrag har, som utgår vid nedläggning av
järnvägstrafik. Detsamma gäller de av SJ tillämpade beräkningsmetoderna
för de gemensamma kostnaderna för tåg resp. busstrafik samt den reala
kalkylränta som SJ utgår från vid sina beräkningar. Enligt utskottets mening

TU 1982/83:15

är det angeläget att kommunikationsdepartementets arbete bedrivs skyndsamt.
Resultatet av arbetet och regeringens ställningstagande bör redovisas
senast i den kommande budgetpropositionen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1982/83:1434 (vpk)
yrkande 4 tillstyrks och syftet med yrkande 5 i samma motion till väsentlig del
blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande finansiell rekonstruktion av statens järnvägar
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1434 (vpk) yrkande
4 och med anledning av regeringens förslag och motion
1982/83:1434 (vpk) yrkande 5 samt med avslag på motion
1982/83:1929 (m) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

3. Överföring av banor till det ersättningsberättigade nätet (mom. 2)

Claes Elmstedt (c), Rune Torwald (c) och Olle Grahn (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med
”Uppdelningen av” och slutar med ”försämrad servicegrad.” bort ersättas
med text av följande lydelse:

I motion 1982/83:297 (c) framhålls att förslaget i propositionen att föra
över vissa banor från affärsbanenätet till det ersättningsberättigade nätet
skapar oro hos lokalbefolkningen för banornas framtid. Utskottet delar
denna uppfattning och anser i likhet med motionärerna att överflyttningen
kan innebära minskade investeringar, lägre servicegrad, sämre ekonomiskt
resultat, efter hand färre turer och slutligen så stora förluster att risken blir
stor att vederbörande bana flyttas ur riksnätet och blir föremål för
nedläggningsprövning.

Utskottet vill också understryka betydelsen av att affärsbanenätet så långt
möjligt omfattar sammanhängande sträckor. Det kan inte vara rimligt att
belasta en del av en järnvägslinje som i sin helhet är lönsam med underskott.
En sådan beräkning torde dessutom i praktiken vara omöjlig att göra på ett
rättvist sätt. Förslaget i propositionen innebär enligt utskottets mening ett
avsteg från denna princip.

Förslaget att föra över malmbanan till det ersättningsberättigade nätet
tycks, såsom motionärerna framhåller, snarare ha lagts fram av industripolitiska
än trafikpolitiska skäl. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att
de effektiviseringar och rationaliseringar som kan göras på malmbanan
snarast genomförs. Därmed kan avsevärda besparingar göras.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att föredragandens förslag att flytta
över vissa banor till det ersättningsberättigade nätet avstyrks och motion

TU 1982/83:15

1982/83:297 (c) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande överföring av banor till det ersättningsberättigade
nätet

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:297 (c) yrkande 10
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

4. Transportrådets roll (mom. 5)

Claes Elmstedt (c), Rune Torwald (c) och Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 25 slutar med ”1982/83:1938 (c) avstyrks.” bort ersättas med
text av följande lydelse:

I de fall länshuvudmännen önskar bibehålla lokal och regional järnvägstrafik
på en nedläggningsprövad bandel skall förhandlingar upptas med SJ
om de finansiella villkoren. Utskottet anser, i likhet med vad som framhålls i
motion 1982/83:297 (c), att huvudmännen och SJ själva bör sköta dessa
förhandlingar och ta de kontakter som behövs, t. ex. med länsstyrelser,
vägförvaltning och totalförsvarsmyndigheter. Utskottet motsätter sig alltså
förslaget i propositionen att transportrådet skall delta i förhandlingsarbetet.

Enligt utskottets mening finns det inte heller skäl att ange separata datum
för när de olika huvudmännen skall ha tagit ställning till persontrafikens
framtid. Det räcker att samtliga ställningstaganden är klara före 1984 års
utgång. I de fall någon uppgörelse då ännu ej kommit till stånd bör frågan
föras upp till regeringen för slutligt avgörande.

I motion 1982/83:777 (vpk) framhålls att erfarenheterna tyder på att
transportrådet ofta framlägger föga objektiva och ibland felaktiga faktaredovisningar
varvid järnvägstrafiken ofta framställs i en negativ dager.

Utskottet som för sin del noterat att kritik av detta slag framförts från
många håll förutsätter att regeringen ser till att transportrådet framdeles
framlägger objektiva faktaredovisningar.

Som framhålls i den sistnämnda motionen bör regeringen vidare se över
transportrådets sammansättning med målsättningen att rådet bör representera
såväl bilism, bilindustri som spårbunden och kollektiv trafik.

Utskottets ställningstagande till transportrådets roll i samband med
nedläggningsprövning av persontrafiken på järnväg innebär att motion
1982/83:297 (c) tillstyrks i denna del samt att syftet med motionerna
1982/83:777 (vpk) och 1982/83:1938 (c) till väsentlig del torde bli tillgodosett.

TU 1982/83:15

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande transportrådets roll

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:297 (c) yrkande 12
samt med anledning av regeringens förslag och motionerna
1982/83:777 (vpk) och 1982/83:1938 (c) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

5. Länshuvudmännens ersättning till SJ (mom. 6)

Claes Elmstedt och Rune Torwald (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 27 slutar med ”bör lämnas utan åtgärd från riksdagens sida”,
bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet har lika med utskottet olika bandelar.

Det ersättningsberättigade nätet omfattar fr. o. m. den 1 juli 1983 ca 700
mil. Driftunderskottet på detta nät beräknas enligt propositionen till ca 1 174
milj. kr. Underskottet per bankilometer uppgår således till ca 168 000 kr.
Motsvarande underskott på de banor på det ersättningsberättigade nätet som
är fulldriftsbanor (person- och godstrafik) och ligger utanför riksnätet uppgår
till ca 100 000 kr. per bankilometer. Utskottet vill understryka att det således
inte är de nedläggningshotade bandelarna som är mest förlustbringande utan
i stället de ersättningsberättigade banor som ingår i riksnätet.

Utskottet delar föredragandens uppfattning, att det är naturligt att staten
svarar för infrastrukturen och därför ställer upp med erforderliga resurser i
form av investeringar eller förstärkt underhåll för att en tillfredsställande
standard på banan skall kunna upprätthållas. Det betyder att staten tar på sig
inte bara det ekonomiska ansvaret för förnyelse av exempelvis underbyggnad,
räls, mötesspår, slipers, befintliga kontaktledningar och stolpar samt
perronger utan även för det normala underhållet.

Enligt de beräkningar som utfördes av separatredovisningssakkunniga kan
de totala kostnaderna för normalt underhåll (person- och godstrafik)
beräknas uppgå till i storleksordningen 50 milj. kr. för fulldriftsbanorna
utanför riksnätet budgetåret 1983/84, vilket motsvarar en årlig kostnad på ca
15 000 kr. per bankilometer.

Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att någon kostnadsövervältring
från staten på länshuvudmännen inte får komma i fråga samt att spårbunden
kollektivtrafik bör prioriteras. Utskottet är medvetet om att här föreslagna
riktlinjer för huvudmännens kostnadsansvar i de fall de vill behålla
spårbunden kollektivtrafik inte helt tillgodoser det förstnämnda kravet men
anser att de trots allt innebär en rimlig fördelning av kostnaderna. De bör
också ge länshuvudmännen en reell möjlighet att välja tågbaserad kollektivtrafik
om denna i övrigt bedöms ge förutsättningar för en godtagbar
service.

TU 1982/83:15

Som ett uttryck för att staten verkligen vill prioritera spårbunden
kollektivtrafik finner utskottet det lämpligt att statbidraget för basutbudet
blir avsevärt högre för tågtrafik än för busstrafik. Det senare bidraget är f. n.
ca 2,50 kr. per vägkilometer. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion
1982/83:297 (c) att huvudmännen bör få ett bidrag från staten på 20 kr. per
tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer
lördag-söndag i de fall de övertar det ekonomiska ansvaret för driften.
Utskottet vill understryka att belastningen på statsbudgeten till följd av detta
förslag blir begränsad. För de fall länshuvudmännen väljer att behålla
tågtrafiken kommer nämligen inte det statliga bidraget till ersättningstrafik
för nedlagd persontrafik på järnväg att utgå.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1982/83:297 (c) tillstyrks
i denna del och syftet med motionerna 1982/83:608 (vpk) och 1982/83:1927
(m) i denna del delvis blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande länshuvudmännens ersättning till SJ

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:297 (c) yrkande 13
samt med anledning av regeringens förslag och motionerna
1982/83:608 (vpk) i denna del och 1982/83:1927 (m) i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

6. Länshuvudmännens ersättning till SJ (mom. 6)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 27 slutar med ”bör lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.”
bort ersättas med text av följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att riktlinjerna för länshuvudmännens
ersättning till SJ för de fall de önskar bibehålla järnvägstrafiken
utformas så att den samhällsekonomiskt bästa trafiklösningen erhålls.
Hänsyn bör därför tas till de särskilda förutsättningar som råder vid varje
bandel. De verkliga kostnaderna för ifrågavarande tågtrafik skall ligga till
grund och icke schablonberäknade sådana. Det särskilda bidrag - utgörande
skillnaden mellan SJ:s särkostnader och särintäkter för persontrafiken - som
länshuvudmännen erhåller vid val av busstrafik skall även för att inte ge
busstrafiken en konkurrensfördel enligt utskottets mening utgå till huvudmannen
vid val av tågtrafik. Härigenom blir det möjligt att, som också
framhålls i motion 1982/83:608 (vpk), ta fram alternativa realistiska
beräkningar som kan bilda grund för uppgörelser. Utskottet vill även betona
att härvid ingen statsfinansiell försämring sker.

Enligt propositionen skall staten svara för infrastrukturen i de fall

6 Riksdagen 1982183. 15 sami. Nr 15

TU 1982/83:15

huvudmannen vill behålla persontrafiken. Detta innebär enligt utskottets
mening att staten svarar för erforderliga investeringar i syfte att uppnå
tillfredsställande banstandard samt att staten tar på sig det ekonomiska
ansvaret för på grund av exempelvis eftersatt underhåll erforderlig förnyelse
av banunderbyggnad, räls, slipers, befintliga kontaktledningar, stolpar och
terminalanläggningar jämte fortlöpande normalt underhåll av bandelen.
Utskottet vill i likhet med föredraganden understryka att statens insatser
måste stå i rimlig proportion till de tjänster som köps av huvudmannen och
den tid under vilken SJ skall utföra trafiken.

Vad som i det föregående anförts om statsmakternas ansvar för
banstandarden, om riktlinjerna för huvudmännens ersättning till SJ och om
den s. k. vägmilsersättningen innebär enligt utskottets mening att rimlig
konkurrensneutralitet skapas mellan busstrafik och tågtrafik. Länshuvudmännen
får därmed möjlighet att, med samhällsekonomiska utgångspunkter,
välja det trafikalternativ som bäst gagnar regionens invånare.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionerna
1982/83:297 (c) i denna del, 1982/83:608 (vpk) i denna del och 1982/83:1927
(m) i denna del till väsentlig del blir tillgodosett, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande länshuvudmännens ersättning till SJ

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt
motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 13, 1982/83:608 (vpk) i
denna del och 1982/83:1927 (m) i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

TU 1982/83:15

7. Riksnätets omfattning (mom. 10)

Claes Elmstedt (c), Rune Torwald (c) och Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Enligt 1979
års” och på s. 29 slutar med ”riksdagens sida.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

I 1979 års trafikpolitiska beslut fastställdes ett riksnät, omfattande 7 600
bankilometer, på vilket persontrafik skall behållas inom överblickbar
framtid. På övriga banor skall en prövning ske av persontrafiken. Enligt
utskottets mening har uppdelningen av järnvägsnätet fått mycket olyckliga
konsekvenser. SJ synes ha tolkat beslutet så att man inte bör göra några
upprustningar på de bandelar som ej tillhör riksnätet. Detta har medfört att
flera sådana banor är i så pass dåligt skick att hastighetsnedsättningar resp.
lägre godsvagnsvikter fått tillgripas för att inte trafiksäkerheten skall
äventyras.

Det är oroande att en allt större del av godstrafiken förts över från järnväg
till landsväg. Energiskäl, miljöhänsyn och trafiksäkerhetsaspekter talar
starkt för att framför allt de långväga, tunga godstransporterna bör ske på
järnväg eller med båt. Utskottet anser att en eventuell nedläggning av
persontrafiken skulle negativt påverka förutsättningarna för godstrafik på
järnväg.

Utskottet har tidigare ställt sig bakom förslaget i propositionen att
länshuvudmännen före 1984 års utgång skall ha tagit ställning till om de vill ha
kvar lokal och regional persontrafik på järnväg. Regionala trafikhuvudmän
kommer inte att finnas i samtliga län förrän den 1 juli 1983. Enligt utskottets
mening är det rimligt att huvudmännen får möjlighet till viss erfarenhet av
hur nya tidtabeller och linjedragningar för regionens bussar m. m. påverkar
tågresandet.

Inlandsbanan m. m.

Riksdagen har alltsedan budgetåret 1976/77 anvisat särskilda medel till
upprustning av inlandsbanan. Dessutom har medel anslagits till upprustning
av Forsmo-Hoting-banan med anledning av flottningens nedläggning på
Ångermanälven.

Redan år 1979 framhöll utskottet att inlandsbanan även har en stor
militärstrategisk betydelse i dessa vägfattiga landsdelar med stora avstånd.
Lokaliseringen av ett militärförband till Arvidsjaur har naturligtvis ytterligare
accentuerat berörda bandelars betydelse. Utskottet har därför med
tillfredsställelse noterat att medel avdelats för en upprustning av bandelen
Arvidsjaur-Jörn.

I ett läge där det blir allt angelägnare att reducera oljeimporten genom
användning av inhemska bränslen såsom ved och torv, är det uppenbart att
inlandsbanans betydelse tilltar, då den har en sträckning just genom några av

TU 1982/83:15

landets största tillgångar på skog resp. torv. Även när det gäller turismen är
det uppenbart att inlandsbanan får en allt större betydelse.

För varje år som går utan att något beslut tas om inlandsbanans definitiva
införlivande med riksnätet så blir dock banstandarden på de bandelar som ej
tillhör riksnätet allt sämre. Detta är naturligtvis ur alla synpunkter olyckligt.
Det är uppenbart att inlandsbanan och dess tre norra bibanor har
huvudsakligen interregional betydelse. Enligt det trafikpolitiska beslutet
1979 skall staten svara för den interregionala trafiken. Detta har också
understrukits av föredraganden.

Med hänsyn till alla de faktorer som här redovisats finner utskottet det
särskilt angeläget att hela inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn,
Storuman-Hällnäs samt Hoting-Forsmo hänförs till riksnätet fr. o. m.
budgetåret 1983/84.

Utskottet tillstyrker föredragandens förslag till justeringar av riksnätet.
Av bl. a. ovan angivna skäl tillstyrker utskottet vidare samtliga motionsyrkanden
om överföring till riksnätet av olika bandelar.

Det gäller motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 14 i denna del om
inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs och
Hoting-Forsmo, 1982/83:1435 (vpk) yrkande 2 i denna del om hela
inlandsbanesystemet, 1982/83:773 (c) om inlandsbanan och järnvägslinjerna
Mellerud-Årjäng-Arvika, Kil-Torsby och Kil-Deje-Daglösen, 1982/83:978
(c) om inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn och Storuman-Hällnäs,
1982/83:1586 (c) i denna del om inlandsbanan, västerdalsbanan
Borlänge-Malung och järnvägslinjen Mora-Älvdalen, 1982/83:609 (vpk) om
järnvägslinjen Forsmo-Hoting, 1982/83:207 (c) i denna del om järnvägslinjen
Borås-Varberg, 1982/83:208 (c) yrkande 1 och 1982/83:603 (m) i denna
del om järnvägslinjen Nässjö-Nybro, 1982/83:243 (c) i denna del om
järnvägslinjen Falköping-Landeryd, 1982/83:1432 (m) om järnvägslinjerna
Falköping-Landeryd och Borås-Varberg, 1982/83:466 (c) om järnvägslinjen
Jönköping-Vaggeryd, 1982/83:468 (c) i denna del om järnvägslinjen
Västervik-Hultsfred-Växjö, 1982/83:608 (vpk) i denna del om järnvägslinjerna
Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro samt motion 1982/83:471 (c) om
järnvägslinjen Mellerud-Bengtsfors-Arvika.

Vidare tillstyrks motionerna 1982/83:618 (s) om järnvägslinjerna
Kil-Torsby och Lesjöfors-Kristinehamn, 1982/83:624 (s, m, c, fp, vpk) om
järnvägslinjen Bjärka!Säby-Västervik, 1982/83:971 (c) i denna del om
järnvägslinjerna Skövde-Karlsborg, Falköping-Landeryd, Gårdsjö-Håkantorp
och (Forshem)-Götene-Nossebro, 1982/83:1069 (s) om järnvägslinjen
Skövde-Karlsborg, 1982/83:984 (vpk) om järnvägslinjen Älmhult-Sölvesborg
samt slutligen motion 1982/83:1953 (vpk) i denna del om järnvägslinjen
Munkedal-Lysekil.

I motion 1982/83:297 (c) yrkas vidare att bandelen Boden-Haparanda skall
tillföras riksnätet. Föredraganden föreslår att så sker, varför yrkandet inte
bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

TU 1982/83:15

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande riksnätets omfattning
att riksdagen

a) bifaller motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 14 i denna del,
1982/83:1435 (vpk) yrkande 2 i denna del, 1982/83:773 (c) i
denna del, 1982/83:978 (c) i denna del och 1982/83:1586 (c) i
denna del, samtliga om inlandsbanan,

b) bifaller motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 14 i denna del
och 1982/83:978 (c) i återstående del, båda avseende järnvägslinjerna
Arvidsjaur-Jörn och Storuman-Hällnäs,

c) bifaller motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 14 i denna del
och 1982/83:609 (vpk, s, m, c), båda avseende järnvägslinjen
Forsmo-Hoting,

d) bifaller motionerna 1982/83:207 (c) i denna del och
1982/83:1432 (m), båda avseende järnvägslinjen Borås-Varberg,

e) bifaller motionerna 1982/83:208 (c) yrkande 1, 1982/83:603
(m) i denna del och 1982/83:608 (vpk) i denna del, samtliga
avseende järnvägslinjen Nässjö-Nybro,

f) bifaller motionerna 1982/83:243 (c) i denna del, 1982/83:971
(c) i denna del och 1982/83:1432 (m) i återstående del, samtliga
avseende järnvägslinjen Falköping-Landeryd,

g) bifaller motion 1982/83:466 (c) om järnvägslinjen Jönköping-Vaggeryd,

h) bifaller motionerna 1982/83:468 (c) i denna del och
1982/83:608 (vpk) i denna del, båda avseende järnvägslinjen
Växjö-Västervik,

i) bifaller motionerna 1982/83:471 (c) och 1982/83:773 (c) i
denna del, båda avseende järnvägslinjen Mellerud-Arvika,
j) bifaller motionerna 1982/83:618 (s) yrkande 1 och 1982/
83:773 (c) i denna del, båda avseende järnvägslinjen Kil-Torsby,

k) bifaller motion 1982/83:618 (s) yrkande 2 om järnvägslinjen
Lesjöfors-Kristinehamn,

I) bifaller motion 1982/83:624 (s, m, c, fp, vpk) om järnvägslinjen
Bjärka/Säby-Västervik,

m) bifaller motion 1982/83:773 (c) i återstående del om
järnvägslinjen Kil-Deje-Daglösen,

n) bifaller motionerna 1982/83:971 (c) i denna del och
1982/83:1069 (s), båda avseende järnvägslinjen Skövde-Karlsborg,

o) bifaller motion 1982/83:971 (c) i denna del om järnvägslinjerna
Gårdsjö-Håkantorp och (Forshem)-Götene-Nossebro,
p) bifaller motion 1982/83:984 (vpk) om järnvägslinjen Älmhult-Sölvesborg,

TU 1982/83:15

r) bifaller motion 1982/83:1586 (c) i denna del om järnvägslinjerna
Borlänge-Malung och Mora-Älvdalen,
s) bifaller motion 1982/83:1953 (vpk) i denna del om järnvägslinjen
Munkedal-Lysekil,

t) lämnar motion 1982/83:297 (c) yrkande 14 i denna del om
järnvägslinjen Boden-Haparanda utan åtgärd,

8. Anslaget Statensjärnvägar (mom. 12)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Genom
1980 års” och slutar med ”rskr 1980/81:261).” bort ersättas med text av
följande lydelse:

I likhet med motionärerna ser utskottet järnvägskommunikationerna som
stommen i landets trafiksystem och som en samhällelig nyttighet som utan
företagsekonomiska förbehåll bör ställas till medborgarnas förfogande.
Bilismens starka expansionsperiod var samtidigt en tid då järnvägsinvesteringarna
försummades. Den s. k. strukturplanen för SJ innebar att investeringarna
skulle öka realt med 5 % per år under en femårsperiod. Den hade
emellertid föregåtts av SJ:s egen inventering av det verkliga investeringsbehovet
och denna inventering visade på att detta behov var betydligt större än
strukturplanens beräkningar.

Utskottet anser att investeringar i järnvägstrafik är betydelsefulla för att
åstadkomma en bättre hushållning med driftmedel och skapa en ny
trafikstruktur, där spårbunden kollektivtrafik medger en bättre hushållning
med landets resurser. En väl fungerande transportapparat är också en viktig
förutsättning för närings- och regionalpolitiken, inte minst med tanke på
transport- och lagerkostnadernas tyngd i många branscher.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkandet i motion
1982/83:1434 (vpk) att riksdagen till anslaget Statens järnvägar bör anvisa
300 milj. kr. utöver regeringens förslag. Härmed torde också syftet med
yrkande 1 i motion 1982/83:1435 (vpk) bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1434 (vpk) yrkande
1 samt med anledning av regeringens förslag och motion
1982/83:1435 (vpk) yrkande 1 till Statens järnvägar för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag på 2 402 100 000
kr.,

TU 1982/83:15

9. Industrispår till Husum (mom. 16)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Vidare
avstyrks” och slutar med ”till Husum.” bort ersättas med text av följande
lydelse:

I motionerna 1982/83:1434 (vpk) och 1982/83:2181 (fp) framhålls det
angelägna i att ett industrispår till Husum byggs.

Utskottet delar denna uppfattning. I dag saknar en av Europas största
sulfatfabriker, den av MoDo ägda Husumfabriken, en fast järnvägsförbindelse.
Den av riksdagen beslutade upprustningen av Forsmo-Hoting-banan
innebär att betydande kvantiteter massaved kommer att fraktas per järnväg.
Närmare hälften av virkesfångsten i Ångermanälvens floddal skall till
industrierna i Örnsköldsviksområdet, bl. a. Husum. Härvid måste omlastning
ske till bil. Utskottet anser att direkttransport från upptagningsområdet
via järnväg till Husum skulle innebära en rad fördelar, både miljömässiga och
företagsekonomiska.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att en projektering av
industrispåret omedelbart bör komma till stånd och att regeringen aktivt bör
medverka till att en uppgörelse kan träffas mellan SJ och MoDo om
finansieringen av spårutbyggnaden.

Utskottets ställningstagande som bör ges regeringen till känna innebär att
syftet med motionerna torde bli tillgodosett i denna del.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande industrispår till Husum

att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:1434 (vpk)
yrkande 2 i denna del och 1982/83:2181 (fp) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

10. Järnvägsinvesteringar i Västerbotten (mom. 19)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”om Västerbotten.” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Statsanställdas Förbunds fackavdelningar vid SJ i Västerbotten har gjort
en inventering av lämpliga investeringsobjekt vid SJ i länet. Med tanke på
den strategiska betydelse som järnvägen har, innebär enligt utskottets
mening förslagen i ”Västerbottenpaketet” dels förbättringar i länets
infrastruktur, dels en ökning av sysselsättningen inom länet. Åtgärdspaketet
bör därför successivt realiseras antingen genom SJ:s ordinarie investeringsprogram
eller genom särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser.

TU 1982/83:15

Utskottet tillstyrker yrkandet i motionerna att regeringen bör gå igenom
materialet från SJ-facken i Västerbotten för att snarast få i gång lämpliga
arbetsprojekt. I likhet med vad som framhålls i motion 1982/83:1434 (vpk)
anser utskottet att pendeltågstrafik bör inrättas på sträckan Vännäs-Umeå-Holmsund.
Denna fråga bör dock länshuvudmannen aktualisera
tillsammans med SJ.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande järnvägsinvesteringar i Västerbotten

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:601 (vpk) och
1982/83:1434 (vpk) yrkande 2 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

11. Västkustbanan (mom. 27)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Enligt SJ”
och slutar med ”behandlade motionsyrkandena.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Enligt utskottets mening föreligger ett behov av dubbelspår på hela
västkustbanan. Banan spelar en strategisk roll när det gäller förbindelserna
med Danmark och Norge. Det är vidare angeläget att i ökad omfattning föra
över den tunga trafik som i dag belastar E 6:an till järnväg. Utskottet anser
därför att en investering i dubbelspår måste påskyndas.

Göteborg har en omfattande lokaltrafik. Det är därför angeläget att
snarast lösa stadens pendeltågsproblem i nära samverkan mellan SJ och
kommunerna. Detta bör beaktas då investeringarna i dubbelspår planeras.

Vad utskottet nu anfört vilket innebär att motion 1982/83:1434 (vpk)
tillstyrks i denna del och syftet med övriga motionsyrkanden synes bli
tillgodosett bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande västkustbanan

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1434 (vpk) yrkande
2 i denna del samt med anledning av motionerna 1982/83:606 (c,
s, m, fp), 1982/83:786 (c), 1982/83:1428 (fp) och 1982/83:1932
(fp) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

TU 1982/83:15

12. Inlandsbanan (mom. 28)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Utskottet
vill för” och slutar med ”om inlandsbanan.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Inlandsbanan går genom ett område av vårt land som kännetecknas av
stora regionalpolitiska problem. Banan vars hela längd omfattar sträckan
från Kristinehamn till Gällivare är stympad i och med att ingen trafik
förekommer på sträckan Lesjöfors-Mora.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1982/83:1435 (vpk)
att en nedläggning av inlandsbanan skulle påskynda avfolkningen av
Norrlands inland. Om man vill motsätta sig en sådan utveckling måste man
slå vakt om den pulsåder som inlandsbanan är och kan bli i ännu större
utsträckning. Det är också klart att en bestämd satsning på omfattande
upprustningsarbeten skulle påverka arbetsmarknadsläget positivt i det
berörda området.

Utskottet anser vidare att mycket talar för inlandsbanan som turistbana.
För att banan skall kunna öka sin betydelse som turistled bör bl. a. åtgärder
av det slag som framhålls i motion 1982/83:1435 (vpk) genomföras.

1979 års trafikpolitiska beslut utgör enligt utskottets mening i vissa delar
ett hot mot inlandsbanans framtid. Det gäller bl. a. reglerna om ersättningstrafik
med landsvägsbuss som innebär en kraftig subventionering av
busstrafiken. Risken för nedläggningar av järnvägstrafiken ökar därmed
väsentligt. I samma riktning verkar den kraftiga subventionering av
busstrafik med månadskort som förekommer på många håll.

Utskottet anser att det i motion 1982/83:1435 (vpk) redovisade programmet
för inlandsbanan bör antas av riksdagen. Det innebär att inlandsbanan
med tvärbanor i sin helhet upprustas, att persontrafiken bibehålls och
utvecklas genom förbättrad resestandard, att godstransporterna bibehålls
och nya transportuppgifter bevakas, att anordningar vidtas för att radikalt
förbättra tågföringen samt att informations- och reklaminsatserna förstärks.

Vad utskottet nu anfört vilket innebär att motion 1982/83:1435 (vpk)
yrkande 2 i denna del tillstyrks och syftet med motionerna 1982/83:774 (vpk)
och 1982/83:1586 (c) i denna del synes bli tillgodosett bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande inlandsbanan

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1435 (vpk) yrkande
2 i denna del samt med anledning av motionerna 1982/83:774
(vpk) och 1982/83:1586 (c) i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

TU 1982/83:15

13. Anslaget Ersättning till statensjärnvägar för vissa tjänster (mom. 32)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Det
sistnämnda” och slutar med ”1 463 milj. kr.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

SJ har under en följd av år uppvisat stora förluster som fått täckas i
efterhand av statsmakterna över statsbudgeten. Under budgetåret 1981/82
uppgick förlusten till 675 milj. kr. Enligt 1980 års strukturplan skall SJ uppnå
lönsamhet senast budgetåret 1983/84. Av propositionen framgår att så inte
kommer att ske utan att förlusterna kommer att öka om inga åtgärder vidtas.
Vid sidan av förlusttäckningsbidragen har SJ uppburit ett ständigt större stöd
för driften av det ersättningsberättigade nätet. För innevarande budgetår
uppgår detta stöd till ca 860 milj. kr.

Utskottet konstaterar att det råder stor osäkerhet om hur SJ:s ekonomiska
resultat kommer att utvecklas den närmaste tiden. Till denna osäkerhet
bidrar det förhållandet att effekterna av SJ:s åtgärdsprogram som syftar till
att så snart som möjligt nå balans i ekonomin genom rationaliseringar och
intäktsförstärkningar ännu ej är kända. Utfallet av förhandlingarna mellan
SJ och länshuvudmännen kommer också att påverka resultatet.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1982/83:1929 (m)
att regeringens förslag till finansiell rekonstruktion av SJ främst består av
bokföringsmässiga transaktioner. Föredragandens förslag att skriva ned
statskapitalet med 1 000 milj. kr. och uppskrivningsfonden med 1 240 milj.
kr. bör genomföras först sedan ett flertal viktiga frågor blivit lösta.
Riksdagen måste veta utfallet av förhandlingarna mellan SJ och länshuvudmännen
beträffande det trafiksvaga nätet. Ägaren och SJ måste redovisa
vilka åtgärder man ämnar vidta för att anpassa SJ:s struktur till målet att
uppnå lönsamhet och 1979 års trafikpolitiska beslut måste justeras vad avser
SJ.

Den av regeringen föreslagna nyordningen av anslaget D 2. - Ersättning
till statens järnvägar för vissa tjänster m. m. - innebär att ett antal nya
delposter föreslås tas upp på anslaget, vilka f. n. ges SJ på annat sätt.

TU 1982/83:15

Regeringens förslag till utökning av konto D 2. framgår av följande:

Milj. kr.
934

240

3,0
12,6

33,4

240.0
1 463,0

Regeringen föreslår att malmbanan samt ett antal andra banor överförs
från affärsbanenätet till det ersättningsberättigade nätet. I budgetpropositionen
uppskattar kommunikationsministern kostnaderna för staten, för
dessa banor under budgetåret 1983/84, till 240 milj. kr. En rad faktorer såsom
SJ:s aviserade prishöjningar samt utfallet av avtalsförhandlingarna mellan
LKAB, SJ och de norska statsbanorna har ökat osäkerheten i regeringens
bedömning. Samtidigt vilar denna på i vissa avsnitt konfidentiellt material
vilket i praktiken omöjliggör en från utskottets sida inträngande genomlysning
av regeringsförslaget på denna punkt. En alternativ lösning vore därför
att för det kommande budgetåret, via t. ex. förlusttäckning, i efterhand
ersätta SJ för de kostnader som kan bli följden av en ev. utvidgning av det
ersättningsberättigade nätet enligt regeringens riktlinjer.

Kostnaderna för de av kommunikationsministern avgivna förslagen
beträffande rabattåtgärder i persontrafiken beräknas för det kommande
budgetåret uppgå till 240 milj. kr. Enligt den nuvarande konstruktionen av
lågprissatsningen får SJ denna ersättning genom minskade inleveranser av
avskrivningsmedel resp. nedsatt förräntningsplikt.

Regeringens nya beräkningsgrunder för anslaget D 2. resulterar i en
ökning av anslaget från 874 till 1 463 milj. kr. Med nu rådande beräkningsgrunder
skulle anslaget 1983/84 reduceras för diverse rabattåtgärder med 240
milj. kr. och kompensation för dessa rabattåtgärder ges SJ på annat sätt.

Regeringen har valt att för ev. utvidgning av det ersättningsberättigade
nätet anslå 240 milj. kr. via anslaget D 2. En annan ovan relaterad lösning
vore att anslå dessa medel i efterhand, när kostnaderna kan fastställas.

Med det i reservation 1 uppsatta besparingsmålet på 150 milj. kr. kan
medelsbehovet för anslaget D 2. beräknas till 833 milj. kr. om tidigare
använda beräkningsgrunder använts.

Av formella skäl måste medelstilldelningen för budgetåret 1983/84 ske
enligt den av regeringen förordade beräkningsgrunden. Enligt utskottets
mening talar starka skäl för en återgång till det i dag använda beräkningssättet
för anslaget D 2., fr. o. m. budgetåret 1984/85.

- drift av det befintliga ersättningsberättigade bannätet
m. m.

- drift av ev. utvidgning av det ersättningsberättigade bannätet -

bibehållande av vissa olönsamma stationer

- trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar

- vissa övriga kostnader för järnvägskorsningar

- fortsatta rabattåtgärder i persontrafik på järnväg

TU 1982/83:15

Vilken beräkningsgrund som väljs för det kommande budgetåret är
primärt en budgetteknisk fråga. Det av utskottet uppsatta bespraringsmålet
blir i båda fallen 150 milj. kr. Utskottet anser därför att riksdagen till anslaget
Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster bör anvisa 1313 milj. kr. för
budgetåret 1983/84, dvs. 150 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit Utskottets

ställningstagande innebär att motionerna 1982/83:297 (c) och
1982/83:1928 (m) avstyrks i denna del. Syftet med det sistnämnda motionsyrkandet
synes dock i princip bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1982/83:297 (c) yrkande 11 och 1982/
83:1928 (m) yrkande 9 till Ersättning till statens järnvägar för
vissa tjänster för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag på
1 313 000 000 kr.,

14. Anslaget Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster (mom. 32)
under förutsättning av bifall till den med 3 betecknade reservationen.

Claes Elmstedt (c), Rune Torwald (c) och Olle Grahn (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”1 463 milj. kr.” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Av reservation 3 i det föregående framgår att förslaget i propositionen att
föra över vissa banor från affärsbanenätet till det ersättningsberättigade
nätet avstyrks. I övrigt godtas föredragandens förslag till medelsanvisning
under detta anslag.

Av det anförda följer att anslaget i enlighet med yrkandet i motion
1982/83:297 (c) bör tas upp med 1 223 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:297 (c) yrkande 11
samt med avslag på regeringens förslag och motion 1982/
83:1928 (m) yrkande 9 till Ersättning till statens järnvägar för
vissa tjänster för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag på
1 223 000 000 kr.,

TU 1982/83:15

5 Särskilda yttranden

1. Riksnätets omfattning beträffande bandelen Bjärka!Säby-Vöstervik
(mom. 10 1)

Birger Rosqvist (s) anför:

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner som berört
nämnda bandel. Enligt utskottets förslag och riksdagens beslut har motionerna-i
avvaktan på resultatet av den regionala trafikplaneringen m. m. - ej
föranlett någon riksdagens åtgärd. Länsstyrelserna i de båda berörda länen
har inlämnat framställning om bandelens intagning i riksnätet. Något beslut i
ärendet med anledning av framställningen i fråga har dock ej fattats.

I såväl tidigare som nu föreliggande regeringsförslag och som också
understryks i nu föreliggande betänkande från trafikutskottet (TU 1982/
83:15) med anledning av bl. a. motion 1982/83:624 av Erik Wärnberg m. fl.
(s, m, c, fp, vpk) bör bandelar som är betydelsefulla länkar i interregionala
förbindelser mellan primärt centrum och stambanorna föras till riksnätet.
Antalet resande på banorna skall vara relativt omfattande och andelen
interregionala resenärer stort. Även regionalpolitiska skäl bör tala för att
persontrafiken bibehålls på dessa banor.

Som utskottet nu anger kan skäl finnas att överföra ytterligare bandelar till
riksnätet som resultat av den fortsatta beredningen av dessa frågor. I det
sammanhanget finner jag i likhet med motionärerna i motion 1982/83:624 (s,
m, c, fp, vpk) det vara helt logiskt att bandelen Bjärka/Säby-Västervik
tillförs riksnätet.

2. under Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, utökad trafik m. m.

(mom. 15-29)

Claes Elmstedt och Rune Torwald (båda c) anför:

Vi har i reservation 7 tillstyrkt samtliga motionsyrkanden om överföring
till riksnätet av olika bandelar bl. a. med motiveringen att SJ synes ha tolkat
det trafikpolitiska beslutet så att man inte bör göra några upprustningar på de
bandelar som ej tillhör riksnätet. Detta har medfört att flera sådana banor är i
så pass dåligt skick att hastighetsnedsättningar resp. lägre godsvagnsvikter
fått tillgripas för att inte trafiksäkerheten skall äventyras.

I det trafikpolitiska beslutet angavs som mål beträffande banstandarden på
trafiksvaga bandelar som tillhör riksnätet att personförande tåg skall kunna
framföras med en största tillåten hastighet av minst 90 km/tim. Därigenom
ansågs en med buss likvärdig standard kunna erhållas. På bandelar som skall
behållas för godstrafik är kravet på 20 tons axellast och en högsta tillåten
hastighet på 70 km/tim.

Våra yrkanden om överföring av bandelar till riksnätet innebär därmed
samtidigt krav på att dessa banor skall upprustas till minst den standard som
angivits i det trafikpolitiska beslutet. Mot denna bakgrund anser vi det

TU 1982/83:15

obehövligt att yrka bifall till alla de motionsledes framställda kraven på
upprustning av enskilda bandelar.

3. under Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, utökad trafik m. m.

(mom. 15-29)

Sven Henricsson (vpk) anför:

Jag har i reservation 7 tillstyrkt samtliga motionsyrkanden om överföring
till riksnätet av olika bandelar.

I det trafikpolitiska beslutet angavs som mål beträffande banstandarden på
de trafiksvaga bandelar som tillhör riksnätet att personförande tåg skall
kunna framföras med största tillåten hastighet av minst 90 km/tim. På
bandelar som skall behållas för godstrafik är kravet 20 tons axellast och en
högsta tillåten hastighet på 70 km/tim.

I mitt yrkande om överföring till riksnätet av olika bandelar ligger därmed
samtidigt ett krav på att dessa banor skall upprustas till minst den ovan
angivna standarden. Särskilda yrkanden om upprustning av dessa bandelar
är därför obehövliga.

Beträffande inlandsbanan och västkustbanan föreligger ett behov av
omedelbara insatser. Jag har därför i reservationerna 11 och 12 yrkat att
särskilda upprustningsinsatser görs på dessa banor.

TU 1982/83:15 75

Innehållsförteckning

Hemställan i propositionen 1

Motionerna 2

1 Propositionens huvudsakliga innehåll 12

1.1 Riktlinjer för SJ:s verksamhet 12

1.1.1 Finansiell rekonstruktion av statens järnvägar . . 12

1.1.2 Nuvarande kostnadsavlastning för SJ:s lågpriser

m. m 16

1.1.3 Prövnings- och ersättningsregler för lokal och
regional persontrafik 17

1.1.4 Riksnätets omfattning 18

2 Utskottet 19

2.1 Riktlinjer för SJ:s verksamhet 19

2.1.1 Finansiell rekonstruktion av statens järnvägar . . 19

2.1.2 Nuvarande kostnadsavlastning för SJ:s lågpriser

m. m 23

2.1.3 Prövnings- och ersättningsregler för lokal och

regional persontrafik 23

2.1.4 Riksnätets omfattning 28

2.1.5 Övriga frågor beträffande riktlinjer för SJ:s verksamhet
29

2.2 Anslaget Statens järnvägar 30

2.2.1 Medelsbehov för budgetåret 1983184 30

2.2.2 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar,

servicefrågor m. m 32

Storstockholmsområdet m. m 35

Södermanlands län 36

Skåne 37

Gävleborgs län 38

Västkustbanan , 38

Inlandsbanan 39

Övriga yrkanden om tågstopp och utökad trafik 40

Servicefrågor 41

Övriga frågor 43

2.3 Övriga anslagsfrågor 46

2.3.1 Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster 46

2.3.2 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar 48

2.4 Öresundsförbindelserna 48

3 Hemställan 49

4 Reservationer 56

5 Särskilda yttranden 73