TU 1982/83:10
Trafikutskottets betänkande
1982/83:10
om anslag till Postväsende (prop. 1982/83:100 bil. 8)
SJÄTTE HUVUDTITELN
Postväsende
Anslagen till postväsende. I proposition 1982/83:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
återfinns regeringens förslag till medelsanvisning för
budgetåret 1983/84 under avsnitt G. Postväsende (s. 115-120). Förslagen
innebär
att till Posthus m. m. anvisas ett reservationsanslag på 9 500 000 kr. (punkt
Gl.),
att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
anvisas ett förslagsanslag på 413 000 000 kr. (punkt G 2.),
att till Ersättning till postverket för tidningsdistribution anvisas ett anslag
på 48 000 000 kr. (punkt G 3.).
Vidare har regeringen under punkt G 2. föreslagit riksdagen att avskaffa
tjänstebrevsrätten för organ inom svenska kyrkan utom för domkapitlen,
stiftsnämnderna och folkbokföringen.
Motionerna
I motion 1982/83:242 av Gunnar Björk i Gävle (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att ett förslag till organisation för postverket baserad på sju
regioner med bibehållande av nuvarande regionförvaltningsorter föreläggs
nästkommande riksmöte.
I motion 1982/83:515 av Ola Ullsten m. fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av den nya elektronikens möjligheter för
postverket i syfte att säkerställa postverkets ställning som förmedlare av post
- konventionell och elektronisk - och i samband därmed avgränsningen av
postverkets och televerkets monopolställningar dels sinsemellan, dels ock
gentemot andra företag som erbjuder elektronisk dataservice.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1982/83:510 (fp).
I motion 1982/83:617 av Sven Munke (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att postverket får i uppdrag att genom en frimärksutgåva
med Raoul Wallenbergs bild på ett värdigt sätt befästa minnet av vad denne
uträttade i mänsklighetens tjänst som förste legationssekreterare vid
Sveriges beskickning i Budapest i andra världskrigets slutskede.
I motion 1982/83:1396 av Lars Ahlström och Sten Svensson (båda m) yrkas
1 Riksdagen 1982/83. 15 sami. Nr 10
TU 1982/83:10
2
att riksdagen som sin mening uttalar att posten avskaffar antalsgränsen för
ekonomibrev och kompenserar därav föranledda inkomstbortfall med
indragningar i rabattsystemen.
I motion 1982/83:1924 av Karl Boo och Karl-Eric Norrby (båda c) yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag om begränsningar av de kyrkliga
organens tjänstebrevsrätt.
I motion 1982/83:1935 av Claes Elmstedt m. fl. (c) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande behovet att inom ramen för nuvarande
organisation av postverket målmedvetet satsa på fortsatt decentralisering av
verksamhet och befogenheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande vikten av regler som speciellt beaktar småföretagens
och de ideella föreningarnas situation.
I motion 1982/83:1945 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (båda c)
yrkas
1. att riksdagens beslutar begära att regeringen ålägger postverket att
ändra och anpassa nuvarande bestämmelser för lantbrevbärarlinjer och fast
postanstalt i syfte att förbättra glesbygdens postservice enligt vad som
framförs i motionen,
2. att riksdagen uttalar sig för vad som i övrigt anförs i motionen om
postservice.
I motion 1982/83:1967 av Börje Stensson och Elver Jonsson (båda fp)
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om förbättringar av postverkets informationsverksamhet vid
försändelser till öststaterna,
2. att riksdagen begär att regeringen verkar för en harmonisering av
internationella regler vid postförsändelser.
Utskottet
1. Posthus m. m.
Riksdagen beslutade åren 1981 och 1982 om ett nytt finansieringssystem
för postverkets investeringar (prop. 1980/81:100 bil. 9, TU 1980/81:21, rskr
1980/81:199 resp. prop. 1981/82:100bil. 9, TU 1981/82:14, rskr 1981/82:168).
Till följd av dessa beslut betalas från ifrågavarande anslag fr. o. m.
innevarande budgetår endast investeringar i stora posthus och fastigheter
(normalt större totalkostnad än ca 100 milj. kr.).
För sådana investeringar har postverket i sin anslagsframställning föreslagit
en medelsförbrukning för nästa budgetår med 147 milj. kr. Härav avser 17
milj. kr. Tomtebodaterminalen, 60 milj. kr. Göteborg Ban etapp II, 30
TU 1982/83:10
3
milj. kr. Stockholm Ban och 40 milj. kr. Postgirohuset etapp IV.
Riksdagen har i december 1982 under anslaget G 4. Särskilda investeringar
för postväsendet för budgetåret 1982/83 anvisat 135 milj. kr., varav 40
milj. kr. avser medelsförbrukning under budgetåret, för sista etappen (etapp
IV) av ombyggnaden av postgirohuset i Stockholm (prop. 1982/83:50, TU
1982/83:6, rskr 1982/83:110).
Vad gäller postverkets förslag i fråga om de övriga investeringsobjekten
framhåller föredraganden att han delar verkets bedömning av medelsbehovet
för Tomtebodaterminalen. Däremot bör - på grund av vissa osäkerhetsfaktorer
- medel inte nu anvisas för Göteborg Ban etapp II och Stockholm
Ban.
Med hänvisning till en beräknad ingående behållning på 8,4 milj. kr. och
till att anslaget bör beräknas med viss marginal föreslår föredraganden en
medelsanvisning för nästa budgetår med 9,5 milj. kr.
Utskottet godtar vad föredraganden förordat i fråga om medelsförbrukning
och anslagsberäkning samt tillstyrker sålunda regeringens förslag om
anslag till Posthus m. m. för nästa budgetår.
2. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
Riksdagen har (prop. 1980/81:20, TU 1980/81:6, rskr 1980/81:101) beslutat
om avveckling av tjänstebrevsrätten för icke statliga organ. Enligt beslutet
skall frågan om hur de kyrkliga organens tjänstebrevsrätt skall avvecklas t. v.
vila med hänsyn till att något principbeslut om de framtida relationerna
mellan stat och kyrka inte fattats. Föredraganden anser emellertid att man
redan nu kan besluta om viss avveckling av de kyrkliga organens tjänstebrevsrätt.
Denna rätt bör dock enligt föredraganden t. v. bibehållas för
domkapitlen, stiftsnämnderna och för pastorsämbetena i fråga om ärenden
som gäller folkbokföring. Genom ett sådant beslut kommer endast de som
tillhör svenska kyrkan att belastas med portokostnader för kyrkans
verksamhet utom folkbokföringen. Föredraganden räknar med en besparing
på 3 å 4 milj. kr. på tjänstebrevsanslaget till följd av det föreslagna beslutet.
Med beaktande härav bedöms anslaget för nästa budgetår böra tas upp med
413 milj. kr.
I motion 1982/83:1924 (c) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om
begränsningar av de kyrkliga organens tjänstebrevsrätt.
Utskottet ansluter sig till föredragandens uppfattning och godtar den
angivna anslagsberäkningen. Härav följer att utskottet tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motionen.
1* Riksdagen 1982183. 15 sami. Nr 10
TU 1982/83:10
4
3. Ersättning till postverket för tidningsdistribution
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Ersättning till
postverket för tidningsdistribution för nästa budgetår anvisar ett anslag på 48
milj. kr.
4. Postverkets organisation och verksamhet
I motion 1982/83:242 (c) yrkas att riksdagen begär att ett förslag till
organisation för postverket baserad på sju regioner med bibehållande av
nuvarande regionförvaltningsorter föreläggs nästkommande riksmöte.
Utskottet behandlade ett motionsyrkande med samma innebörd i sitt
betänkande TU 1980/81:21 (rskr 1980/81:199). Därvid erinrade utskottet om
att riksdagens beslut år 1976 (prop. 1975/76:167, TU 1975/76:26, rskr
1975/76:365) om postverkets organisation innebar att landet skulle indelas i
åtta regioner. I båda betänkandena underströk utskottet vikten av att den
lokala postförvaltningens ställning stärks genom decentralisering av arbetsuppgifter
från central och regional nivå. Därmed - framhöll utskottet - bör
personalen inom central- som regionförvaltningen kunna minskas.
I betänkandet TU 1980/81:21 framhöll utskottet vidare att en åttonde
regionförvaltning i Örebro - i enlighet med riksdagsbeslutet år 1976 - ännu
inte hade inrättats. Utskottet tolkade den alltjämt gällande indelningen i sju
regioner så att postverket inte fann den beslutade regionindelningen vara
ändamålsenlig. Postverket borde därför - hette det i betänkandet - hos
regeringen snarast aktualisera frågan om regionindelningen.
I motion 1982/83:1935 (c) framhålls att postverket - trots att 1976 års
riksdagsbeslut ännu inte hade fått full verkan - redan år 1979 beslöt att
ytterligare utreda organisationen. Utredningsarbetet har enligt motionärerna
resulterat i tre alternativ till ändrad organisation för postverket, vilka
samtliga - i strid mot riksdagsbeslutet - i själva verket skulle innebära
slopandet av de nuvarande regionförvaltningarnas funktion. Motionärerna
understryker att skäl saknas för en ny omorganisation av postverket med alla
de olägenheter en sådan medför för berörd personal.
Utskottet har erfarit att postverket inom kort ämnar föreslå regeringen en
ändrad verksorganisation med ökad delegering och decentralisering. I
avvaktan på regeringens ställningstagande till förslaget och det förslag till
riksdagen som kan föranledas därav synes motionsyrkandena inte böra
föranleda någon riksdagens åtgärd. Dessa avstyrks följaktligen.
I motion 1982/83:515 (fp) begärs en översyn av elektronikens möjligheter
för postverket i syfte att säkerställa verkets ställning som förmedlare av
konventionell och elektronisk post. I samband därmed begärs vidare en
översyn av postverkets och televerkets monopolställningar, dels sinsemellan,
dels gentemot andra företag som erbjuder elektronisk dataservice.
TU 1982/83:10
5
År 1980 introducerade post- och televerken gemensamt allmänna faksimiltjänster
under benämningarna postfax och telefax. Dessa tjänster
möjliggör överföring av dokument, bilder eller text.
Sedan ungefär två år tillhandahåller postverket en postanpassad elektronisk
post som kombinerar data- och teleteknik med brevbärarutdelade brev.
Tjänsten elektronisk postservice - EPS - utnyttjar sådan teknik för
transmission och rationaliserad sortering av brevinformationen. Själva
brevet skrivs därigenom ut på vanligt papper närmare adressaten och delas
sedan ut på vanligt sätt.
Utskottet har vidare erfarit att postverket under innevarande budgetår
startat en teledataverksamhet. Den nya tjänsten - POSTEL - baseras på
televerkets datavisionssystem, och utvecklingen sker i nära samverkan med
televerket. Verksamheten inriktas till en början på tre områden. Ett område
är att göra olika typer av samhällsinformation tillgänglig på postkontor via
publika teledataterminaler eller med terminaler som handhas av postpersonalen
för information av svårtillgänglig art. Ett annat område är att göra olika
typer av näringslivsinformation lätt tillgänglig. Ett tredje område är att
utnyttja teledatasystemet som stöd och komplettering till de nya bokningstjänster
som utvecklas för att möta den nedgång av arbetsvolymen som
verket förutser för postkontoren.
De elektroniska posttjänster som postverket erbjuder utgör enligt
utskottets mening ett värdefullt komplement till de tjänster som televerket
tillhandahåller. I detta sammanhang bör uppmärksammas att televerkets
tjänster i fråga om sådan kommunikation som avses i motionen i huvudsak
begränsas till de fall där kunderna är beredda att köpa eller abonnera egna
terminaler, dvs. främst kommunikation från ett företag till ett annat.
Postverket kan däremot erbjuda tjänster i de många fall där mottagare
och/eller avsändare saknar terminal.
Genom en särskild samarbetsgrupp som har etablerats av post- och
televerken synes förutsättningar ha skapats för en handlingsberedskap och
samverkan på sådana punkter där verksamheterna berör varandra. Företrädare
för de båda verken kan dessutom genom en för de västeuropeiska postoch
teleförvaltningarna gemensam samarbetsorganisation följa den utvecklingsverksamhet
som bedrivs av andra förvaltningar.
Då något behov av den begärda översynen sålunda inte synes föreligga bör
motionen lämnas utan åtgärd.
5. Ekonomibrev och föreningsbrev
I motion 1982/83:1396 (m) begärs att antalsgränsen för ekonomibrev skall
avskaffas och framhålls att därav föranlett inkomstbortfall för postverket bör
kompenseras med indragningar i rabattsystemet. Antalsgränsen - som
innebär att minst 100 försändelser skall lämnas samtidigt - är enligt
motionärerna diskriminerande mot mindre företag som sällan har sådana
TU 1982/83:10
6
brevmängder att de kan utnyttja de kostnadsmässigt förmånliga ekonomibreven.
Det är också otillfredsställande och kan leda till skönsmässiga
bedömningar att kravet på minst 100 försändelser kan nedsättas till 20 efter
godkännande av chefen för ett postkontor. Enhetliga regler bör gälla i hela
landet.
Även i motion 1982/83:1935 (c) framhålls att det nya portosystemet
negativt drabbat småföretagen och den ideella föreningsverksamheten.
Postverket bör se till att de nya regler som man förbereder bättre än f. n.
beaktar effekterna för småföretag och ideella föreningar.
Postverkets avsikt med det år 1981 införda portosystemet var bl. a. att få
till stånd en tidsmässig omfördelning av den personalkrävande postsorteringen.
Tidigare sorterades 90 % av försändelserna under kvällar och nätter.
Genom införandet av ekonomibreven - som skall lämnas in på postkontor
skilda från annan post och som delas ut tredje vardagen efter inlämningsdagen
- har man i väsentlig utsträckning åstadkommit den eftersträvade
omfördelningen. Ett slopande av antalsgränserna skulle göra det svårare för
verket att upprätthålla kravet på att ekonomibreven ej får blandas med t. ex.
sådan post som läggs på brevlådan. Därmed skulle också rationaliseringsvinsterna
vid sorteringen minska eller bortfalla, till men för postverkets
ekonomi och därmed för kundernas krav på en snabb och billig postservice.
Vad utskottet nu anfört synes även tillämpligt på de s. k. föreningsbreven.
Även för dessa gäller att de skall lämnas över disk åtskilda från annan post
och att de delas ut tredje vardagen efter inlämningsdagen. Som en generell
regel gäller dock att lägsta tillåtna antal per inlämningstillfälle är 20.
Enligt vad utskottet har erfarit pågår f. n. inom postverket en utvärdering
av effekterna av det nya portosystemet. Eventuella förändringar kommer att
diskuteras i postens kundråd, vari bl. a. näringslivs- och konsumentintressen
är företrädda. Utskottet utgår från att synpunkter liknande dem som
framförts i de båda motionerna därvid aktualiseras.
Med hänvisning till det anförda synes motionsyrkandena inte böra
föranleda någon riksdagens åtgärd, varför dessa avstyrks.
6. Postservice m. m.
I motion 1982/83:1945 (c) yrkas att postverket ändrar och anpassar sina
bestämmelser för att så långt som möjligt kunna erbjuda lantbrevbärarservice
för de glesbygdsbor som nu ställs utanför sådan service. Enligt
motionärerna bör förutom postservice andra funktioner prövas för de
lantbrevbäringslinjer som går i utpräglad glesbygd med stora inslag av
äldregrupper. Som exempel nämns transport av livsmedel och apoteksvaror.
Utskottet har under en följd av år tagit ställning till frågor av det slag som
TU 1982/83:10
7
tagits upp i motionen. Det har därvid konstaterats att postverket i en rad
avseenden vidtagit åtgärder som har förbättrat postservicen i glesbygden.
Genom lantbrevbärare kan numera praktiskt taget alla slags postärenden
uträttas. Postverket har vidare ett samarbete med de kommunala myndigheterna
som innebär att lantbrevbärarna förmedlar social service av olika
slag samt i vissa fall handhar varudistribution. Lantbrevbärare kan också
lämna paket, värdeförsändelser eller postförskott, som inte kunnat avlämnas
under turen, till lämplig affär för att senare hämtas av kunden. Enligt vad
utskottet erfarit har postverket tagit kontakt med huvudmännen för den
lokala och regionala trafiken i vissa län för att diskutera möjligheterna att
förbättra samordningen av distributionen av post och andra tjänster i
glesbygden.
För att lantbrevbäring skall anordnas måste vissa krav på hushållsunderlag
uppfyllas. Dessa krav har successivt sänkts från tio hushåll per km enkel
färdväg i början av 1950-talet till f. n. två hushåll. Postverket har också i
lantbrevbäringsområdena infört en ordning som innebär att lantbrevbärarservice
kan utsträckas till hushåll där ingen av medlemmarna på grund av
ålder eller sjukdom kan hämta posten, även om kravet på hushållsunderlag
inte är uppfyllt. En sänkning av kravet till ett hushåll skulle enligt postverket
medföra att kostnaderna ökar med bortemot 200 milj. kr. per år.
Utskottet anser således att väsentliga förbättringar genomförts beträffande
postverkets service i glesbygd. Självfallet måste postverket som ett
affärsdrivande verk försöka effektivisera verksamheten och beakta de
kostnadsmässiga konsekvenserna då krav på ytterligare förbättringar av
servicen ställs. Utskottet vill dock liksom tidigare understryka att det är
angeläget att verket upprätthåller en god service inom landsbygds- och
glesbygdsområdena. Skälig hänsyn måste tas till lokala och regionala
önskemål.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionärernas
yrkanden finner utskottet med hänvisning till det anförda inte
erforderlig. Utskottet avstyrker sålunda motionen.
I motion 1982/83:1967 (fp) påtalas att julpaket till öststater ofta inte
kommer fram till adressaten utan återsänds till avsändaren. Det har bl. a.
varit fråga om paket med kläder och livsmedel. Postverket har enligt
motionärerna tillgång till uppgifter från olika stater över sådana varor som
inte godkänns för postbefordran. Verket bör förbättra sin information om
sådana uppgifter. Dessutom bör problemet tas upp i bilaterala förhandlingar
med särskilt öststaterna i syfte att få till stånd en harmonisering av
internationella regler för postförsändelser.
De uppgifter som motionärerna refererar till återfinns i viss utsträckning i
posttaxan. Utskottet har från postverket erfarit att postpersonalen vid
förfrågan upplyser kunderna om eller hänvisar dem till posttaxans bestämmelser.
Många stater lämnar dock inte erforderlig information till verket. I
TU 1982/83:10
sådana fall kan personalen endast hänvisa till ifrågavarande stats diplomatiska
representation e. d. Postverket anser emellertid att personalen under
inga förhållanden kan åläggas uppgiften att söka förvissa sig om att varje
kund iakttagit alla eventuella bestämmelser. Skriftlig information genom
anslag e. d. skulle bli alltför omfattande och ändå ofullständig.
Utskottet ifrågasätter inte verkets bedömning.
Den internationella postutväxlingen regleras i världspostkonventionen
som praktiskt taget all världens stater har anslutit sig till. Utskottet utgår från
att postverket i sina kontakter med andra staters postförvaltningar söker
tillvarata möjligheterna till den ytterligare förenkling av den internationella
postutväxlingen som bedöms erforderlig och möjlig.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet motionen inte böra
föranleda någon riksdagens åtgärd, varför densamma avstyrks.
7. Frimärksutgivning
I motion 1982/83:617 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att
postverket får i uppdrag att genom en frimärksutgåva hedra Raoul
Wallenbergs minne. Motionären framhåller att Wallenberg genom sina
insatser i mänsklighetens tjänst är en av vår tids mest uppmärksammade
svenskar.
Utskottet, som i och för sig delar den sålunda uttalade uppfattningen, har
dock tidigare i frågor om frimärksutgivning inte funnit någon riksdagens
åtgärd erforderlig under hänvisning till att sådana avgörs av postverkets
generaldirektör. Utskottet finner ej skäl att frångå denna praxis och
avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Posthus m. tn. för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag på 9 500 000 kr.,
2. att riksdagen
a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1982/83:1924 (c) beslutar avskaffa tjänstebrevsrätten för organ
inom svenska kyrkan utom för domkapitlen, stiftsnämnderna
och folkbokföringen,
b) till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förlagsanslag på
413 000 000 kr.,
3. att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution
för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag på 48 000 000
kr.,
TU 1982/83:10
9
4. beträffande postverkets organisation
att riksdagen
a) avslår motion 1982/83:242 (c),
b) avslår motion 1982/83:1935 (c) yrkande 1,
5. beträffande elektronikens möjligheter för postverket
att riksdagen lämnar motion 1982/83:515 (fp) utan åtgärd,
6. beträffande ekonomibrev och föreningsbrev
att riksdagen
a) avslår motion 1982/83:1396 (m),
b) avslår motion 1982/83:1935 (c) yrkande 2,
7. beträffande postservice m. m.
att riksdagen
a) avslår motion 1982/83:1945 (c),
b) avslår motion 1982/83:1967 (fp),
8. beträffande frimärksutgivning
att riksdagen avslår motion 1982/83:617 (m).
Stockholm den 1 mars 1983
På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Claes Elmstedt (c), Olle Östrand (s), Wiggo Komstedt (m), Sven-Gösta
Signell (s), Rune Johansson (s), Per Stenmarck (m), Margit Sandéhn (s),
Sten-Ove Sundström (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven
Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c).
Reservationer
1. Postverkets organisation (mom. 4)
Claes Elmstedt och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser
dels att det stycke av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att en ny omorganisation av postverket f. n.
inte är motiverad. Verket bör i stället - i enlighet med riksdagens beslut år
1976 - fortsätta att delegera verksamheter och beslutanderätt inom
nuvarande organisatoriska ram från centralförvaltningen till regionförvaltningarna
och förvaltningsområdena. Därmed bör det bli möjligt att
åstadkomma den minskning av den centrala förvaltningens personal och den
decentralisering av dennas funktioner som förutsattes vid 1976 års beslut. Ett
viktigt exempel på önskvärd delegering eller decentralisering från central till
regional nivå är verkets fastighetsförvaltning.
TU 1982/83:10
10
Under inga förhållanden bör det komma i fråga att slopa regionförvaltningarna
och minska antalet förvaltningsområden från nuvarande antal, 59,
till 24. En sådan centralisering skulle i princip innebära endast ett
förvaltningsområde per län. Exempel finns dock - enligt föreliggande
utredningsförslag - på län som inte skulle få någon egen postförvaltning alls.
Genom en sådan organisation skulle man ytterligare fjärma dem som har
ansvaret för brevbäring och annan service från verkets kunder, särskilt i
glesbygderna. För beslut i sådana för den sociala miljön viktiga frågor krävs
beslutsfattare som genom verksamhet och bosättning verkligen känner
förhållandena i de aktuella bygderna.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1982/83:1935
(c) yrkande 1. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion
1982/83:242 (c) synes vara i huvudsak tillgodosett.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande postverkets organisation
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1935 (c) yrkande 1
och med anledning av motion 1982/83:242 (c) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
2. Ekonomibrev och föreningsbrev (mom. 6)
Claes Elmstedt (c), Olle Grahn (fp) och Anna Wohlin-Andersson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Postverkets
avsikt” och slutar med ”dessa avstyrks.” bort ha följande lydelse:
Det år 1981 införda portosystemet - varigenom bl. a. ekonomi- och
föreningsbreven infördes - synes ha medfört vissa rationaliseringsvinster för
postverket, särskilt i fråga om postsorteringen. Att-såsom föreslås i motion
1396 (m) - helt slopa kravet på ett visst minimiantal brev per inlämningstillfälle
skulle enligt utskottets mening kunna äventyra dessa vinster.
Postverkets monopolställning samt dess samhällsekonomiskt, socialt och
kulturellt viktiga funktion nödvändiggör emellertid enligt utskottets mening
en viss justering av nuvarande regler om samt permanentning av lägsta
tillåtna antal ekonomi- eller föreningsbrev per inlämningstillfälle. En sådan
justering synes dessutom kunna rymmas inom ramen för företagsekonomiska
överväganden.
Utskottet tillstyrker sålunda yrkandet i motion 1982/83:1935 (c). Genom
detta ställningstagande synes syftet med motion 1982/83:1396 (m) vara i hög
grad tillgodosett.
TU 1982/83:10
11
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ekonomibrev och föreningsbrev
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1935 (c) yrkande 2
och med anledning av motion 1982/83:1396 (m) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
Särskilt yttrande
Elektronikens möjligheter för postverket (mom. 5)
Olle Grahn (fp) anför:
Som utskottet framhåller existerar redan vissa former av samarbete mellan
postverket och televerket på den elektroniska postförmedlingens område.
Det är dock viktigt att uppmärksamma de verkliga intressekonflikter som
snart kan uppkomma mellan de två kommunikationsorganen och som inte så
lätt kan biläggas av en formell samarbetsgrupp. Det är ingalunda självklart
att televerket skall ha monopol på kommunikationer mellan företag, endast
därför att dessa har egna terminaler. Dessa förbindelser kan snart ta hand om
en så stor del av den totala kommunikationsmängden i samhället att
postverket får mycket svårt att hävda sig i konkurrensen. Det är viktigt att
inte bara de båda verken utan också statsmakterna även fortsättningsvis är
uppmärksamma på balansen mellan de båda kommunikationsmedlen och att
de båda verkens monopolställning gentemot de övriga företag som erbjuder
elektronisk dataservice inte utvidgas.
Om balansen mellan de båda verken förskjuts, kan exakt de faror
uppkomma för den vanlige brevskrivaren som motion 1982/83:515 (fp)
förutser.
minab/gotab Stockholm 1983 73689