SoU 1982/83:3

Socialutskottets betänkande
1982/83:3

om integration av data- och bioteknik
Motionen

I motion 1981/82:1636 av Bengt Kindbom m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om tilläggsdirektiv till utredningen om etiska,
humanitära och sociala frågor m. m. rörande hybrid-DNA-tekniken,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om samordnat ansvar för informationen.

Motionen har överflyttats till socialutskottet från konstitutionsutskottet.

Motionärerna anför bl. a. att både data- och bioteknik genomgår en snabb
utveckling. Gränserna mellan de olika områdena håller på att suddas ut. En
integration mellan data- och genteknik sker f. n., främst i USA. S. k.
genmaskiner och superdatorer ger nya utvecklingsmöjligheter men enligt
motionärerna också skrämmande framtidsperspektiv. I Japan pågår ett
tioårigt projekt för att utveckla den femte generationens datorer med
förmåga att dra associativa slutsatser, s. k. artificiell intelligens.

Utvecklingen inom data- och bioteknik och den pågående integrationen
områdena emellan utgör enligt motionärerna anledning till åtgärder. En
helhetssyn måste utvecklas där teknologiernas konsekvenser för samhälle
och människor vägs in. Under 1981 tillsatte regeringen en utredning som
skulle belysa etiska, humanitära och sociala frågor m. m. kring hybridDNA-tekniken
(S 1981:03). Denna utredning bör ges tilläggsdirektiv om att
även belysa den pågående integrationen mellan data- och bioteknik utifrån
etiska och humanitära utgångspunkter. Utredningen bör vidare samverka
med datadelegationen (B 1980:03). Motionärerna anför vidare att det för
lekmän inom politiska partier, organisationer, folkrörelser och för enskilda
människor är angeläget att kunskap inom områdena sprids snabbt så att en
bred debatt kan stimuleras. Det gäller att systematiskt bearbeta och
vidarebefordra den information som finns t. ex. inom forskningsinstitutioner
och olika forskningsorgan, statliga myndigheter och kommittéer. Möjligheten
att samordna ansvaret för information från olika forskningsområden
m. m. till grund för en allmän teknikvärdering bör undersökas.

Allmän bakgrund

DNA är den kemiska beteckningen på gener eller arvsanlag. Genom att
segment av DNA utanför en levande cell kopplas samman med varandra

1 Riksdagen 1982183. 12 sami. Nr 3

SoU 1982/83:3

bildas en molekyl, vilken benämns hybrid-DNA. Den nya kombination av
gener som då skapats förs in i en mottagarcell och förökas när denna delar sig.
Denna metod kallas förhybrid-DNA-teknik. Bioteknik är ett vidare begrepp
och innefattar metoder där man utnyttjar mikroorganismer, cellkulturer
eller ämnen som framställts av mikroorganismer, t. ex. enzym. HybridDNA-teknik
är en särskild form av bioteknik.

Hybrid-DNA-tekniken har utvecklats snabbt sedan den först började
utnyttjas inom forskningen i USA i början av 1970-talet. Den används främst
för att studera och få förklaring till sjukdomar som beror på rubbningar i
kroppens normala processer. Genom användning av hybrid-DNA-tekniken
hoppas man kunna förebygga bl. a. vissa missbildningar, genetiska sjukdomar
och cancer. Genom tekniken har man lyckats framställa bl. a.
tillväxthormon och man räknar med att i större skala kunna producera t. ex.
humant insulin och interferon. I ett längre perspektiv har man också
förhoppningar om att för längre tid - kanske livsvarigt - kunna bota patienter
med genetiska sjukdomar genom tillförsel av friska gener. Även inom
livsmedelsforskningen och växtodlingen räknar man med att hybridDNA-tekniken
skall få stor betydelse för framställning av nya livsmedel och
nya, av nitratgödsling mindre beroende växtsorter. Bakteriell sönderdelning
av olja och andra skadliga avfallsprodukter är ytterligare ett område där
tekniken förväntas kunna ge framgångar liksom vid omvandling av organiska
produkter till energi.

För hybrid-DNA-teknik finns ett särskilt kontrollsystem.

Vad gäller den inre miljön regleras hybrid-DN A-frågorna av arbetsmiljölagen
(1977:1160) samt förordningen (1979:1174) om förhandsprövning
enligt arbetsmiljölagen av användning av hybrid-DNA-teknik. Enligt denna
förordning skall tillstånd begäras för arbetsmetod som innefattar en sådan
användning av hybrid-DNA-teknik, att användningen får anses utgöra en
oprövad inriktning av forskningen inom hybrid-DNA-området eller av den
industriella tillämpningen av tekniken.

Tillståndsmyndighet vad gäller den inre miljön är arbetarskyddsstyreisen,
medan tillsyn utövas av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.

Vad gäller den yttre miljön regleras hybrid-DNA-frågorna av miljöskyddslagen
(1969:387) samt miljöskyddskungörelsen (1969:388, ändrad vad gäller
dessa frågor 1979:1175). I kungörelsens 2 § 40 och 3 § föreskrivs att tillstånd
krävs för byggande eller ändring av användning av anläggning för verksamhet
i vilken används hybrid-DNA-teknik. Tillståndsmyndighet är koncessionsnämnden
för miljöskydd och tillsynsmyndighet är naturvårdsverket.

Vad gäller läkemedel som produceras med hjälp av hybrid-DNA-teknik
ansvarar socialstyrelsens läkemedelsavdelning för kontroll och prövning
enligt läkemedelsförordningen (1962:701).

Vid sidan av gentekniken finns vidare en annorlunda inriktad forskning,
vilken gäller möjligheten att använda erfarenheterna från biotekniken inom

SoU 1982/83:3

elektroniken. På detta område finns idéer bl. a. om att ersätta vissa
komponenter i en dator med biologiskt material (s. k. biochips). I längre
gående teorier finns tankar bl. a. om att man genom gentekniken skulle
kunna åstadkomma manipulerade celler som byter ut material i datorerna
allteftersom det förbrukas. Ännu finns dock inte något fungerande
elektroniskt system gjort av biologiskt material. Den aktuella forskningen
kan närmast betecknas som molekylär elektronik.

Utredningar m. m.

Delegationen för hybrid-DNA-frågor vid arbetarskyddsstyrelsen (hybridDNA-delegationen)
har inrättats från den 1 januari 1980. Delegationen har
till uppgift att genom rådgivande verksamhet främja säkerheten vid
användning av hybrid-DNA-tekniken och att sprida kunskap om utvecklingen
på hybrid-DNA-området.

Delegationen skall följa utvecklingen inom hybrid-DNA-teknikens område
och särskilt beakta nya förhållanden som har eller kan få betydelse för
samhällets tillsyn av hur tekniken används. Den skall också ta initiativ i
frågor som rör riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor.
Delegationen skall vidare yttra sig till berörda myndigheter samt till
offentliga och privata institutioner och företag i frågor som rör riskklassificering
och övriga säkerhets- och skyddsfrågor samt informera dessa om
sådana förhållanden inom hybrid-DNA-området som kan vara av värde för
deras säkerhet.

Delegationen har vidare till uppgift att informera allmänheten om
utvecklingen inom hybrid-DNA-området på ett sådant sätt att intresset för
säkerhetsfrågorna upprätthålls och den allmänna debatten stimuleras. Den
skall även uppmärksamma behovet av utbildning av personal som arbetar
eller skall arbeta med hybrid-DNA-tekniken. Delegationen skall anmäla till
regeringen om något användningsområde för hybrid-DNA-tekniken kan
ifrågasättas från etiska eller humanitära synpunkter eller om området för
samhällets tillsyn behöver utvidgas till att omfatta andra frågor än dem som
nu är föremål för tillståndstvång eller offentlig kontroll. I propositionen
(prop. 1979/80:10 s. 19) underströks vikten av att även etiska frågor blir
belysta i delegationen.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen anförde socialutskottet bl. a.
att enligt utskottets uppfattning de etiska, humanitära och sociala frågorna
kring hybrid-DNA-tekniken i ett längre perspektiv sannolikt kommer att
kräva långt större uppmärksamhet än miljöfrågorna (SoU 1979/80:18 s. 6).
Det ansågs därför nödvändigt att samhällets kontroll av tekniken och
debatten kring densamma inte begränsas till enbart frågor om ett effektivt
skydd för den inre och yttre miljön. Utskottet ansåg att en parlamentarisk
utredning också borde tillkallas med uppgift att utreda etiska, humanitära
och sociala frågor kring hybrid-DNA-tekniken. Med anledning av vissa

SoU 1982/83:3

motionsyrkanden rörande den föreslagna delegationens ställning och uppgifter
ansåg vidare utskottet att regeringen särskilt borde låta pröva de
administrativa och juridiska konsekvenserna av förslaget (s. 19). Detta gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Kommittén (S 1981:03) om etiska, humanitära och sociala frågor m. m.
kring hybrid-DNA-tekniken har i enlighet härmed fått i uppdrag att utreda
etiska, humanitära och sociala frågor kring hybrid-DNA-tekniken samt
överväga behovet av och lämna förslag till en etisk och social lagstiftning i
syfte att sätta gränser för hur långt försök med att på konstlad väg förändra
anlag hos levande organismer skall tillåtas. Kommittén skall därvid följa upp
de erfarenheter som hybrid-DNA-delegationen fått när det gäller etiska,
humanitära och sociala frågor kring hybrid-DNA-tekniken. Enligt direktiven
skall kommittén också pröva frågan om kommunerna skall ges förstärkt
inflytande över verksamheten med hybrid-DNA. Vidare uttalas i direktiven
att olika utgångspunkter kan komma i fråga med hänsyn till teknikens
användningsområden. Som exempel anges att hybrid-DNA-teknik bl. a.
används för

- framställning av nyttoprodukter såsom läkemedel, kemisk-tekniska produkter
och livsmedel,

- kartläggning av genetiskt materials struktur, funktion och reglering och

- diagnostisering och behandling för genetiska defekter och cancersjukdomar
m. m.

Tyngdpunkten i utredningen bör enligt direktiven läggas vid de etiska
frågeställningar som uppkommer till följd av sådan användning av hybridDNA-tekniken
som innebär ingrepp i den mänskliga organismen. Vidare bör
kommittén beakta att genforskningen i Sverige även bör inriktas på
utvecklingsländernas behov av billig mat, medicin och energi. Frågan om
Sveriges deltagande i internationellt arbete i syfte att skapa etiska,
humanitära, ekologiska och sociala gränser för DNA-teknikens användning
skall också behandlas av kommittén. Vidare skall nära samråd ske med
utredningen om kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning (se
nedan).

Utredningen beräknar avge ett betänkande under hösten 1983. Enligt
under hand inhämtad uppgift kommer kommittén inte att gå in på frågor som
främst rör andra former av bioteknik.

Utredningen (Ä 1980:03) om kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning
tillsattes i mars 1980. I direktiven anges bl. a. att utredningen skall ta
fram beslutsunderlag för inrättande av en särskild myndighet för kontroll av
hybrid-DNA-tekniken. Vidare skall utredningen följa upp erfarenheterna av
hybrid-DNA-delegationen och under arbetets gång informera berörda
personalorganisationer samt bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

På dataområdet finns också flera kommittéer som berörs av motionen. I
mars 1980 beslöt regeringen inrätta en delegation för datafrågor, datadelegationen
(B 1980:03). Enligt direktiven skall delegationen bl. a. följa det

SoL 1982/83:3

övriga utredningsarbete som pågår inom området och ta initiativ till annat
utredningsarbete och andra åtgärder som behövs för att följa ADB- och
elektronikutvecklingen såväl nationellt som internationellt. Med utgångspunkt
i detta skall delegationen utarbeta förslag till principer och riktlinjer
för datateknikens utveckling och användning i samhället. Vidare bör
övervägas i vilken form andra åtgärder bör sättas in från statens sida för att
trygga en positiv utveckling av datoranvändning i samhället. Delegationen
bör vidare enligt direktiven för sina överväganden och förslag ägna stor
uppmärksamhet åt den ökade användningen av ADB, telekommunikation
och elektronik inom olika områden, varvid bl. a. nämns forskning. Även
utbildningsfrågor i vid mening som gäller datateknik bör ägnas stor
uppmärksamhet av delegationen, liksom forskning avseende datateknikens
framtida användning och konsekvenser i syfte att öka samhällets handlingsberedskap.

Delegationen lämnade under 1981 en rapport Samordnad datapolitik (Ds
B 1981:20) vilken legat till grund för regeringens proposition 1981/82:123
med samma namn. Delegationens arbete fortsätter, och bl. a. finns vissa
planer på att företa en resa till USA för att studera aktuell forskning med
anknytning till delegationens område.

I den ovannämnda propositionen (bil. 3, s. 7) behandlades även frågan om
bred utbildning i datafrågor. Utbildningsministern anförde bl. a. att det är en
mycket angelägen uppgift att åstadkomma och förmedla information och
kunskaper om informationssamhällets möjligheter och risker. Vidare
anfördes att samhället har ett intresse av att alla medborgare har en god
allmänkunskap om datatekniken, dess användning och konsekvenser. Enligt
utbildningsministern finns flera olika vägar att gå fram på för att åstadkomma
denna breda utbildning till allmänheten. Studieförbunden, kommundepartementets
referensgrupp för folkrörelser, forskningsrådsnämnden och
utbildningsradion bör samtliga kunna spela en mycket aktiv roll i sammanhanget.
Det handlar bl. a. om att framställa utbildningsmaterial men framför
allt att sprida kunskaper och information och arrangera utbildning. I
propositionen föreslogs att 10 milj. kr. skulle anslås till bred utbildning i
datafrågor.

Datadelegationen fick med anledning härav tilläggsdirektiv (Dir. 1982:26)
att utarbeta och lämna förslag till regeringen om riktlinjer för en satsning på
bred utbildning i datafrågor till allmänheten. I direktiven betonades att det är
angeläget att en sådan utbildning omfattar såväl elementära kunskaper i
datateknik som användningen av tekniken och konsekvenser av denna
användning. Delegationen överlämnade i juni 1982 en skrivelse till
regeringen med förslag till riktlinjer, och i juli 1982 beslöt regeringen om
fördelningen av medlen. Huvuddelen, 6 milj. kr., skall fördelas mellan
studieförbunden för studiecirkelverksamhet och resterande skall användas
av delegationen, som efter ett ansökningsförfarande skall fördela minst 3,5
milj. kr. till organisationer, utbildningsanordnare m. fl. för kostnader i

SoU 1982/83:3

samband med sådan information eller utbildning i datafrågor som tidigare
nämnts.

Ytterligare tilläggsdirektiv (Dir. 1982:64) meddelades i augusti 1982
avseende ett särskilt organ för teknikupphandling.

Vidare finns två utredningar som från olika utgångspunkter undersöker
datateknikens effekter. Den ena, dataeffektutredningen (A 1978:05), har
som inriktning effekterna på produktion och arbetsliv. Den andra, data och
elektronikkommittén (11978:04), (DEK), inriktar sig på datateknikens och
elektronikens effekter på näringslivets utveckling. De båda kommittéerna
skall enligt sina direktiv arbeta i nära samråd med varandra.

Slutligen kan nämnas datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) (DALK),
som har i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om personorienterad
ADB-information m. m.

Forskningsinformation m. m.

Sedan år 1977 har högskolan ett i lag uttalat ansvar för att sprida kännedom
om vilka erfarenheter och kunskaper som vunnits inom forskningen och hur
dessa skall kunna tillämpas (4 § högskolelagen 1977:218). De olika forskningsråd
som finns har ett liknande ansvar.

Forskningsrådsnämnden (FRN) har att enligt sin instruktion (1977:35,
ändrad senast 1980:312) bl. a. ta initiativ till och stödja forskning främst inom
områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden skall härvid
beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. Även framtidsstudieverksamhet
ingår i nämndens ansvarsområde. Vidare skall nämnden
verka för att information om forskning och forskningsresultat samt om
framtidsstudier sprids. Det åligger nämnden särskilt att bl. a. främja
samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och
andra organ när det gäller initiering av forskning m. m. Nämnden har också
att svara för en allmän och övergripande information om forskning och
forskningsresultat samt om framtidsstudier.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI)
började sin verksamhet den 1 juli 1981. Delegationen är central myndighet
för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen
för forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhet.

Vad särskilt gäller de i motionen aktualiserade områdena data- och
bioteknik åligger det som tidigare nämnts hybrid-DNA-delegationen att
sprida kunskap om utvecklingen inom hybrid-DNA-området och att därvid
informera allmänheten på ett sådant sätt att intresset för säkerhetsfrågorna
upprätthålls och den allmänna debatten stimuleras. Datadelegationen å sin
sida har att uppmärksamma olika utbildningsfrågor på dataområdet, bl. a. en
bred utbildning till allmänheten. Som framgått av redovisningen ovan
(s. 4-5) pågår arbetet i denna del.

SoU 1982/83:3

Utskottet

Motionen syftar till att skapa uppmärksamhet kring de problem som kan
uppstå i framtiden om man inte från samhällets sida följer den snabba
utvecklingen inom forskningsområdena data- och bioteknik. Den forskning
som integrerar dessa båda områden kan enligt motionärerna innebära
särskilda risker. Motionärerna vill få till stånd en helhetssyn på dessa frågor
där bl. a. teknologiernas konsekvenser för människor och samhälle vägs in. I
motionen yrkas att kommittén om etiska, humanitära och sociala frågor
m. m. kring hybrid-DNA-tekniken skall få tilläggsdirektiv att belysa även de
problem som är förenade med den pågående integrationen av data- och
bioteknik. Motionärerna tar vidare upp behovet av att skapa en allmän
debatt i dessa frågor och anser att informationen till bl. a. allmänheten måste
effektiviseras och samordnas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att samhället
uppmärksamt följer sådan forskning som i ett längre perspektiv kan ge
upphov till bl. a. etiska problem. Det är inte uteslutet att det kontrollsystem
som f. n. finns för hybrid-DNA-teknikens användning kan visa sig böra
utsträckas även till andra former av experimentell forskning. En handlingsberedskap
för detta bör finnas.

Utskottet kan emellertid inte ansluta sig till förslaget att nu lägga en så
omfattande tilläggsuppgift på kommittén om etiska, humanitära och sociala
frågor m. m. kring hybrid-DNA-tekniken. Kommitténs arbete är f. n.
inriktat på enbart hybrid-DNA-tekniken och dess konsekvenser. Ett
betänkande planeras till år 1983. En ytterligare utredningsuppgift av denna
svårighetsgrad och omfattning skulle avsevärt rubba förutsättningarna för
kommitténs arbete och sannolikt leda till en försening av kommitténs förslag
angående bl. a. en etisk och social lagstiftning i frågan. Enligt utskottets
uppfattning är det angeläget att kommittén snabbt kan presentera sina
överväganden i denna del. Frågan om konsekvenserna av att integrera dataoch
bioteknik bör därför övervägas i annan ordning. Utskottet vill emellertid
peka på att frågan om vilka typer av forskning utöver hybrid-DNA-tekniken
som eventuellt kan motivera kontroll från bl. a. etisk synpunkt aktualiseras
på ett naturligt sätt sedan kommittén lagt fram sitt förslag. Vid ställningstagandet
till frågan om en etisk och social lagstiftning för hybrid-DNA-området
kan det sålunda finnas skäl att beakta att det också finns andra former av
experimentell forskning som, åtminstone i ett längre perspektiv, kan behöva
föras in under lagen.

Enligt utskottets uppfattning bör vidare en tillräcklig information om
forskningens utveckling t. v. kunna erhållas genom den allmänna uppföljning
som sker inom dels hybrid-DNA-delegationen vid arbetarskyddsstyrelsen,
dels datadelegationen. Hybrid-DNA-delegationen har sålunda bl. a. till
uppgift att följa utvecklingen av tekniken och särskilt beakta nya förhållanden
som har eller kan få betydelse för samhällets tillsyn av hur tekniken

SoU 1982/83:3

används. Datadelegationen skall å sin sida följa övrigt utredningsarbete på
sitt område och ta initiativ till annat utredningsarbete och andra åtgärder som
behövs för att följa ADB- och elektronikutvecklingen såväl nationellt som
internationellt. Den skall särskilt uppmärksamma bl. a. forskning avseende
datateknikens framtida användning och konsekvenser i syfte att öka
samhällets beredskap.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda yrkande 1 i motionen.

Vad gäller den i yrkande 2 aktualiserade frågan om information till
allmänheten som underlag för en bred debatt i frågan gör utskottet följande
överväganden.

Hybrid-DNA-delegationen har även till uppgift att bl. a. informera
allmänheten om utvecklingen på hybrid-DNA-området på ett sådant sätt att
intresset för säkerhetsfrågorna upprätthålls och den allmänna debatten
stimuleras. Datadelegationen skall uppmärksamma utbildningsfrågor i vid
mening i fråga om datateknik. I det sammanhanget kan erinras om att man
under innevarande år anslagit 10 milj. kr. för en bred utbildning i datafrågor
till allmänheten, vilka medel efter förslag av datadelegationen fördelas till
bl. a. studieförbund. Vidare har forskningsrådsnämnden ett övergripande
ansvar för spridning av information om forskning och forskningsresultat samt
om framtidsstudier.

Närmast berörda fackorgan har således redan ett informationsansvar. Ett
samordnat ansvar åvilar forskningsrådsnämnden. Enligt utskottets mening
finns f. n. inte skäl att från riksdagens sida initiera ytterligare åtgärder i detta
avseende. Utskottet avstyrker därför även yrkande 2 i motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1981/82:1636.

Stockholm den 9 november 1982

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
John Johnsson (s), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck (m), Stig Alftin (s),
Lilly Bergander (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Ulla Tillander (c), Maria
Lagergren (s), Anita Persson (s), Ingvar Eriksson (m), Inga Lantz (vpk) och
Rosa Östh (c).

SoU 1982/83:3

Särskilt yttrande

av Blenda Littmarck (m) som anför:

Enligt min mening borde utskottet i sitt yttrande även ha erinrat om att den
i motion 1981/82:1636 avsedda forskningen ännu befinner sig på ett relativt
outvecklat stadium. Även om man kan känna oro inför vad som kan bli
möjligt i framtiden finns knappast i dagsläget förutsättningar för att i
lagstiftning ställa upp preciserade gränser för forskningens bedrivande.
Detta hindrar inte att utvecklingen på området måste följas med uppmärksamhet.