SkU 1982/83:54

Skatteutskottets betänkande

1982/83:54

om skogsvårdsavgiften
Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet tre motioner om bl. a. sänkt
skogsvårdsavgift samt extra avdrag vid taxeringen av skogsintäkter.

1982/83:1597 av Einar Larsson m. fl. (c)

Med hänvisning till vad som anförts i motion 1596 yrkas att skogsvårdsavgiften
sänks med 0,1 % till 0,4 % från och med den 1 juli 1983.

1982/83:2115 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)

Med hänvisning till vad som anförts i motion 2114 yrkas

1. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften bör sänkas till 0,3 % av
skogsbruksvärdet från och med nästa budgetår,

2. att riksdagen hos regeringen begär en årlig redovisning i budgetpropositionen
av användningen och budgetsaldot beträffande skogsvårdsavgiftsmedlen.

1982/83:2325 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

Med hänvisning till vad som anförts i motion 2324 yrkas att riksdagen
beslutar att ett extra avdrag vid taxering av skogsintäkter medgives med 15 %
för såväl rotposter, leveransvirke som egna uttag för 1983 och 1984.

1982/83:2330 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 5 och 6.

I motionen yrkas bl. a.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogsbeskattning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om produktionsavgift.

Gällande bestämmelser m. m.

Den som äger en skogsfastighet skall erlägga skogsvårdsavgift med ett visst
promilletal av fastighetens taxerade skogsbruks värde. Avgiften bidrar till att
finansiera vissa statliga åtgärder på det skogliga området. I samband med
1979 års skogspolitiska beslut höjdes avgiften från 0,9 till 3 %c av det taxerade
skogsbruksvärdet. Våren 1981 höjdes avgiften till 6 %c räknat fr. o. m. den 1
juli 1981. År 1982 sänktes avgiften till 5,5 %cför 1983 års taxering och 5 %o för
1984 och följande års taxeringar.

Skogsvårdsavgiften, som är avdragsgill vid inkomsttaxeringen, har beräk -

1 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 54

SkU 1982/83:54

näts till 274 milj. kr. för budgetåret 1983/84 (prop. 1982/83:150 bil. 1.4 s.

8).

Den höjning av skogsvårdsavgiften från 3 till 6 %c som genomfördes 1981
avsåg väsentligen att finansiera det extra avdrag för vissa skogsuttag samt de
bidrag till avverkning av klenskog som infördes i detta sammanhang (prop.
1980/81:118, SkU 1980/81:44). Den senare sänkningen till 5 %c grundade sig
bl. a. på att giltighetstiden för det extra avdraget förkortades (prop.
1981/82:100 bil. 13 s. 55, SkU 1981/82:31 res. 1).

Skogsvårdsavgiften användes tidigare uteslutande till att finansiera
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. År 1975 beslutades att avgiften skulle få
användas även för vissa andra, särskilt angivna ändamål inom skogsbruket.
Riksdagens skogspolitiska beslut 1979 (prop. 1978/79:110, JoU 1978/79:30),
som bl. a. innebar att skogsbruket i princip skulle vara självfinansierat, ledde
till den nyss angivna höjningen av skogsvårdsavgiften från 0,9 till 3 %c (SkU
1978/79:49). Höjningen motiverades med att skogsägarna i större utsträckning
borde medverka i finansieringen av vissa statliga åtgärder på det
skogliga området. I propositionen framhölls att skogsvårdsavgiften huvudsakligen
borde användas för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket
som sådant eller på sådant sätt att alla skogsbrukare kan få del av dem. Här
avsågs sådana områden som forsknings- och utvecklingarbete, information,
utredningsarbete, översiktliga skogsinvesteringar, bidrag som är tillgängliga
för alla skogsägare m. m. Vidare framhölls att dessa principer tillämpats när
medel beräknats för olika ändamål men att någon exakt redovisning inte varit
möjlig. Utskottet, som godtog dessa uttalanden, tillstyrkte propositionen.

Det extra avdraget för vissa skogsuttag genomfördes för att stimulera
avverkningar inom det enskilda skogsbruket (prop. 1980/81:118 bil. 2, SkU
1980/81:44). Avdraget uppgick till 5 % av de skogsintäkter som hänförde sig
till rotposter och 3 % för leveransvirke och egna uttag. Avdraget finansierades
med skogsvårdsmedel. Reglerna skulle ursprungligen gälla i fråga om
skogsintäkter under perioden 1 jaunari 1981 - den 30 juni 1983. Våren 1982
förkortades emellertid giltighetstiden med ett år (prop. 1981/82:182, SkU
1981/82:68).

Förkortning av giltighetstiden för det extra avdraget genomfördes i
samband med ställningstaganden till virkesförsörjningsutredningens förslag
(SOU 1981:81 Skogsindustrins virkesförsörjning). Utredningen hade bl. a
prövat möjligheterna att lägga om skogsbeskattningen i syfte att stimulera
avverkningarna. Departementschefen fann i likhet med utredningen att de
olika system som diskuterats skulle medföra problem och att det var allför
svårt att bedöma effekterna av dessa styrmedel (prop. 1981/82:182).
Utskottet (SkU 1981/82:68) framhöll att det - som uttalas i propositionen -var svårt att bedöma effekterna av sådana styrmedel och att de avgifts-och
stödsystem som diskuterats inom utredningen ansetts förenade med praktiska
och principiella problem eller andra olägenheter. Detta manade enligt

SkU 1982/83:54

utskottets uppfattning till försiktighet i fråga om åtgärder av detta slag.
Härtill kom att finansieringsfrågorna enligt utskottets uppfattning lämpligen
borde prövas på samma sätt som hittills, nämligen i anslutning till de aktuella
anslagsfrågorna. Utskottet instämde också i departementschefens uppfattning
att det f. n. inte fanns anledning att göra några principiella ändringar i
det nuvarande skogsbeskattningssystemet.

Utskottet

Skogsvårdsavgift skall erläggas av den som äger en skogsfastighet.
Avgiften bidrar till att finansiera vissa statliga åtgärder på det skogliga
området. Våren 1981 höjdes avgiften från 3 till 6 %c av skogsbruksvärdet med
verkan fr. o. m. den 1 juli 1981 och har sedan bestämts till 5,5 %o för 1983 års
taxering och 5 %c fr. o. m. 1984 års taxering. Höjningen till 6 %c och de senare
ändringarna har samband bl. a. med finansieringen av ett tidsbegränsat extra
avdrag vid inkomsttaxeringen för vissa skogsuttag och av ett s. k. klenskogsstöd
som genomfördes samtidigt som höjningen av skogsvårdsavgiften.

I motion 1597 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas bl. a. att skogsvårdsavgiften
sänks till 4 %c och i motion 2115 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) att den
sänks till 3%c fr. o. m. den 1 juli 1983. I den sistnämnda motionen yrkas
också att en årlig redovisning skall lämnas i fråga om inflytande inkomster i
form av skogsvårdsavgifter och motsvarande utgifter. Yrkandet i den
förstnämnda motionen motiveras av att det s. k. klenvirkesstödet enligt
motionärernas mening bör slopas och att - även bortsett från kostnaderna för
detta stöd - ett visst överuttag av skogsvårdsavgifter föreligger. I den
sistnämnda motionen anförs att ett uttag på 3 %c är tillräckligt för att
finansiera sådana insatser som kommer hela skogsbruket till godo. Motionärerna
framhåller också att det inte går att utläsa ur budgetpropositionen
hur stora belopp som gått till de olika användningsområdena för skogsvårdsavgiften.

Med anledning av den kritik som riktats mot redovisningen av skogskontomedlen
och deras användning vill utskottet framhålla att avgiften utgår för
att bidra till kostnaderna för anslag till olika ändamål som är till nytta för
skogsbruket som sådant men att avsikten inte har varit att någon exakt
redovisning av dessa kostnader skall lämnas. I proposition 145 om vissa
skogspolitiska åtgärder, som behandlas i jordbruksutskottets betänkande
(JoU 1982/83:34), framgår att regeringen vid innevarande riksmöte har lagt
fram förslag om anslag på detta område som vida överstiger skogsvårdsavgifterna.
Förslagen innebär bl. a. en omprövning av vissa stödformer och att
det s. k. klenskogsstödet avvecklas.

Utskottet vill inte f. n. ta ställning till om samtliga de anslag som föreslås i
propositionen och som tillstyrks av jordbruksutskottet är av sådan karaktär
att de bör kunna bestridas med skogsvårdsavgiften. men utskottet vill i

SkU 1982/83:54

sammanhanget erinra om att skogsbruket i princip bör vara självfinansierat.

Till grund för utskottets ställningstaganden till olika frågor på skogsbeskattningens
område förra året låg bl. a. virkesförsörjningsutredningens
överväganden rörande bl. a. ett utvidgat avgifts- och stödsystem för skogsbruket.
Som framgår av proposition 145 till innevarande riksmöte kommer
vissa härmed sammanhängande frågor att prövas av regeringen. I avvaktan
på resultatet av dessa överväganden är utskottet inte berett att f. n. förorda
några ändringar av skogsvårdsavgiften.

Utskottet avstyrker således motionerna 1597 och 2115.

I motion 2325 yrkar Ulf Adelsohn m. fl. (m) att ett extra avdrag återinförs
för att öka benägenheten till avverkningar inom det privatägda skogsbruket.
Avdraget bör enligt motionärerna uppgå till 15 % av erhållna skogslikvider
under åren 1983 och 1984.

Effekterna av det tidigare stimulansavdraget om 3-5 % som gällt i fråga
om skogsintäkter under tiden den 1 januari 1981 - den 30 juni 1982 har
behandlats av virkesförsörjningsutredningen, och ställningstagandena till
resultatet av utredningsarbetet blev att giltighetstiden för avdraget förkortades.
I samband därmed avstyrkte utskottet ett yrkande om utökade
avdragsmöjligheter i detta hänseende. Med hänvisning till sina tidigare
ställningstaganden i denna fråga avstyrker utskottet motion 2325.

De yrkanden i motion 2330 av Lars Werner m. fl. (vpk) som utskottet har
att behandla innehåller krav på utredning av frågan om en omläggning av
skogsbeskattningen i syfte att befordra en bättre skötsel av skogen.
Motionärerna begär också en utredning av frågan om en produktionsavgift
för förädlingsindustrier för att även denna industri skall bidra ekonomiskt till
åtgärder för att förbättra virkesförsörjningen.

När det gäller inkomstbeskattningen av skogsbruk bör reglerna enligt
utskottets uppfattning inte göras alltför komplicerade vid den praktiska
tillämpningen. Utskottet anser därför att man i första hand bör söka främja
en god skötsel av skogsbruket på annat sätt än genom tekniskt invecklade
åtgärder vid inkomstbeskattningen. Härmed sammanhängande frågor -bl. a. olika finansieringsmöjligheter - övervägs enligt vad som framgår av
proposition 145 f. n. av regeringen. Eftersom reslutatet av dessa överväganden
enligt utskottets mening inte bör föregripas avstyrker utskottet motion
2330 yrkandena 5 och 6.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1597 och 1982/83:2115
yrkande 1,

2. att riksdagen avslår motion 1982/83:2115 yrkande 2,

3. att riksdagen avslår motion 1982/83:2325,

4. att riksdagen avslår motion 1982/83:2330 yrkandena 5 och 6.

SkU 1982/83:54

Stockholm den 10 maj 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), Olle Westberg (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson
(s), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh
(s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s)*, Erkki Tammenoksa (s) och Ella
Johnsson (c)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer
vid mom. 1

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla
m):

Som framhålls i motion 1982/83:2114 får inte skogsvårdsavgiften utvecklas
till en ren pålaga på skogsbruket avsedd att användas för att allmänt
finansiera statens utgifter. Den får heller inte utformas så att den medverkar
till en ekonomisk omfördelning mellan olika skogsägarkategorier eller
mellan olika regioner.

De medel som skogsvårdsavgiften ger ska användas för insatser som
kommer hela skogsbruket till del. Någon uttaxering därutöver ska inte
förekomma. Skogsvårdsavgiften bör därför sänkas till 0,3 % av det taxerade
skogsbruksvärdet från och med den 1 juli 1983 på sätt som anges i motionen.
Detta medför att skogsvårdsavgiften vid 1984 års taxering av praktiska skäl
bör utgå med 0,4 %, dvs. medelvärdet av nuvarande 0,5 % och 0,3 %. Det
anförda innebär att det i motion 2115 framställda yrkandet om sänkning av
skogsvårdsavgifter bör bifallas.

Vi hemställer således vid mom. 1

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2115 yrkande 1 och
med anledning av motion 1982/83:1597 antar följande

SkU 1982/83:54

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall ha
nedan angivna lydelse.

Gällande lydelse Reservanternas förslag

1§

Den, för vilken vid taxering till Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom kommunal inkomstskatt såsom

skattepliktig inkomst upptagits ga- skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet, rantibelopp för jordbruksfastighet,

som vid fastighetstaxering åsatts del- som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogsbruksvärde, skall betala värdet skogsbruksvärde, skall betala

skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för

varje beskattningsår fem promille av varje beskattningsår tre promille av

skogsbruksvärdet. skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet skogsvårdsavgift jämkas.

Skogsvårdsavgift utgår hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift på grund av 1983 och tidigare års taxering. I
fråga om 1984 års taxering utgör promilletalet 4.

2. Stig Josefson (c) och Ella Jonsson (c) har

dels ansett att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med
”Med anledning” och slutar på s. 4 med ”1597 och 2115” bort ha följande
lydelse:

Den höjning av skogsvårdsavgiften som genomfördes 1981 avsåg i allt
väsentligt att finansiera ett extra avdrag för vissa skogsuttag och det s. k.
klenvirkesstödet. Att det extra avdraget numera har slopats har också
medfört att en del av 1981 års höjning återtagits. Avsikten är nu att man - i
enlighet med vad som föreslås i motion 1596 - också skall slopa klenvirkesstödet
(JoU 1982/83:34). I konsekvens härmed bör givetvis den del av
avgiften som finansierar detta stöd slopas. Som motionärerna konstaterar
finns det därmed utrymme för att sänka skogsvårdsavgiften med l%c fr. o. m.
den 1 juli 1983. För år 1983 innebär detta - utslaget på hela året - en sänkning
med 0,5 %o.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1597 och avstyrker motion
2115 i den mån den inte är tillgodosedd.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1597 och med anledning
av motion 1982/83:2115 yrkande 1 antar följande

SkU 1982/83:54

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall ha
nedan angivna lydelse.

Gällande lydelse Reservanternas förslag

1§

Den, för vilken vid taxering till Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom kommunal inkomstskatt såsom

skattepliktig inkomst upptagits ga- skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet, rantibelopp för jordbruksfastighet,

som vid fastighetstaxering åsatts del- som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogsbruksvärde, skall betala värdet skogsbruksvärde, skall betala

skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för

varje beskattningsår fern promille av varje beskattningsår fyra promille av

skogsbruksvärdet. skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet skogsvårdsavgift jämkas.

Skogsvårdsavgift utgår hela krontal.

vid mom. 3

3. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla

m):

dels ansett att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med
”Med anledning” och slutar på s. 4 med ”1597 och 2115” bort ha följande
lydelse:

Det centrala i problematiken kring utbudet av skogsråvara är skattesystemet.
En genomgripande och varaktig sänkning av marginalskatterna är
nödvändig för att påverka avverkningsbenägenheten inom det enskilda
skogsbruket. Intill dess en sådan skattereform genomförts måste särskilda
temporära regler införas. I annat fall är det en uppenbar risk att utbudet
minskar. Detta gäller särskilt mot bakgrund av den försämring av skogskontoreglerna
jämfört med virkesförsörjningens förslag som beslutats av
riksdagen.

En administrativt enkel metod är då att medge ett extra avdrag från
inkomst av skogsbruk av det slag som beslutats av vårriksdagen 1981. Enligt
virkesförsörjningsutredningen borde ett avdrag av det slag som då infördes
vara åtminstone dubbelt så stort för att medföra någon påtaglig avverkningsökning.
Avdraget, som bör vara lika för leveransvirke, rotposter och egna
uttag bör därför sättas till 15 % och gälla för avverkningar från den 1 juli 1983
och till den 30 juni 1985. Det anförda innebär att motion 1982/83:2325 bör
bifallas.

SkU 1982/83:54

Vi hemställer således vid mom. 3.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2325 antar följande

Förslag till

Lag om extra avdrag för vissa skogsuttag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Fysisk person, dödsbo och familjestiftelse, som i sin självdeklaration
redovisar intäkt av skogsbruk, har vid 1984-1986 års taxeringar till
kommunal och statlig inkomstskatt rätt till ett extra avdrag i förvärvskällan i
enlighet med bestämmelserna i denna lag.

2 § Det extra avdraget utgör femton procent av köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter eller avverkningsrätter och saluvärdet av skogsprodukter
som har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Avdraget beräknas endast på intäkter som hänför sig till tiden den 1 juli
1983 - den 30 juni 1985.

3 § Extra avdrag medges endast om den skattskyldige framställer yrkande om
sådant avdrag och företer tillfredsställande utredning om underlaget för
avdragsberäkningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

mlnsb/gotmb Stockholm 1983 75552