SkU 1982/83:48
Skatteutskottets betänkande
1982/83:48
om användningen av hundskattemedlen
Motionen
I motion 1982/83:1714 av Kerstin Andersson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om en översyn av stöd och avgifter för hundverksamheten.
Gällande rätt m. m.
Beskattningen av hundar regleras i lagen (1923:116) om hundskatt. Lagen
har i sina huvuddrag samma innehåll som den ursprungliga förordningen
angående skatt för hundar, vilken trädde i kraft år 1924, men vissa ändringar
genomfördes den 1 januari 1981 (SFS 1980:516; prop. 1979/80:151, SkU
1979/80:57). Nu gällande regler innebär i huvudsak att skatt årligen skall
erläggas till kommun för varje hund som omfattas av skatteplikten.
Kommunen får själv bestämma skattens storlek och kan också differentiera
skatten för olika områden inom kommunen. Kommunen bestämmer själv
hur de influtna skattemedlen skall användas.
I förarbetena till 1980 års ändringar diskuterades frågan huruvida
hundskattemedlen borde specialdestineras till viss verksamhet - djursjukvård
och liknande - eller fritt disponeras av kommunerna. Föredragande
statsrådet förordade det senare alternativet. Skatteutskottet biträdde denna
uppfattning och anförde följande:
Utskottet vill med anledning härav ansluta sig till departementschefens
uppfattning att användningen av hundskattemedlen bör anses vara en rent
kommunal angelägenhet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att
lämna kommunerna några rekommendationer beträffande medelsanvändningen.
De kommunala bidragen till den regionala djursjukvården synes i
åtskilliga fall ha bestämts med utgångspunkt i hundbeståndets storlek inom
kommunen. När invånarna i vissa kommuner utnyttjar dessa tjänster utan att
kommunen lämnar något ekonomiskt stöd till verksamheten bör den
regionala djursjukvården inte ha några svårigheter att påvisa att ett sådant
agerande är osolidariskt av kommunen och att det i sista hand kan leda till att
kommunens invånare berövas möjligheterna till denna vård. Det kan även
konstateras att djursjukvården kan hjälpa kommunerna till en förbättrad
hundskatteuppbörd genom att antingen ta ut förhöjda taxor av de hundägare
som inte erlagt hundskatt eller vägra att behandla oanmälda hundar i de fall
djurskyddsbestämmelserna inte hindrar detta. Ett sådant system har redan
med framgång tillämpats vid ett av de regionala djursjukhusen. Utskottet har
med dessa synpunkter endast velat understryka att kommunerna i många fall
kan anses ha ett eget intresse av att stödja den regionala djursjukvården som
enligt utskottets mening bedriver en viktig och värdefull verksamhet. I den
1 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 48
SkU 1982/83:48
2
mån den regionala djursjukvården behöver statligt stöd i samband med nyeller
ombyggnad av djursjukhus är detta en fråga som faller utanför
utskottets kompetensområde och som alltså får prövas i andra sammanhang.
Under innevarande riksmöte har en motion om medel till djursjukhusens
investeringskostnader behandlats i jordbruksutskottets av riksdagen godkända
betänkande JoU 1982/83:24. I betänkandet erinrar utskottet om att
vissa kommuner utnyttjar hundskattemedlen för att lämna bidrag åt
djursjukhus och anför följande:
Som framgår av den lämnade redogörelsen ger samhället visst stöd åt
sällskapsdjurens sjukvård. Ett sådant stöd är enligt utskottets mening
berättigat av djurskyddsskäl och med hänsyn till dessa djurs sociala betydelse.
Utskottet får dock framhålla att huvudansvaret för sällskapsdjurens
sjukvård måste anses åvila djurägarna själva. Mot den bakgrunden är
utskottet icke berett att tillstyrka motionärernas önskemål om ytterligare
samhällsstöd åt djursjukhusen. Motionen avstyrks därmed.
Utskottet
I motionen begärs en översyn av frågan om stöd och avgifter för
hundverksamheten. Motionärerna, som kritiserar det förhållandet att många
kommuner inte använder hundskattemedlen för att göra något för hundarna,
pekar på behoven inom djursjukvården och att det behövs forskning om
hundar och bättre hundägarutbildning.
Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har utskottet
tidigare utförligt behandlat frågan om kommunernas användning av hundskattemedlen.
Härvid har utskottet bl. a. framhållit att användningen av
hundskattemedlen är en rent kommunal angelägenhet och att några
rekommendationer beträffande medelsanvändningen därför inte bör lämnas.
Vidare har utskottet strukit under att kommunerna i många fall har ett
eget intresse av att stödja den regionala djursjukvården som enligt utskottet
bedriver en viktig och värdefull verksamhet. Utskottet vidhåller sin
uppfattning i dessa frågor och finner att den av motionären begärda
översynen inte är påkallad. På grund härav avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1982/83:1714.
Stockholm den 26 april 1983
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
SkU 1982/83:48
3
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m)*, Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius
(c)*, Bo Forslund (s)*, Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller
(m), Bruno Poromaa (s)* och Erkki Tammenoksa (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
minab/gotab Stockholm 1983 75349