SkU 1982/83:39

Skatteutskottets betänkande
1982/83:39

om tullar på vissa trädgårdsprodukter
Motionerna

1982/83:868 av Ann-Cathrine Haglund (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
nya GATT-förhandlingar i syfte att höja värdetullen på äppelkoncentrat till
10 % ej skall upptas.

1982/83:1075 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
vikttullarna för trädgårdsprodukter höjs i samma utsträckning som penningvärdet
förändrats sedan förra tullhöjningen,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att en
kombinerad vikt- och värdetull bör införas för snittblommor, vitkål och
isbergssallad.

Gällande bestämmelser m. m.

Snittblommor, prydnadsblad och vissa grönsaker

Följande tullar, som fastställdes genom riksdagsbeslut år 1979 (SFS
1979:514; prop. 1978/79:136, SkU 1978/79:47), utgår för snittblommor och
prydnadsblad (6 kap. tulltaxan).

06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av sådana slag
som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål,
friska, torkade, Färgade, blekta, impregnerade eller
på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa, ljung och ginst

2. nejlikor:

a. under tiden 1 mars-30 november .. 100 kg

b. under tiden 1 december-29 februari 100 kg

3. gladiolus:

a. under tiden l maj-30 september ... 100 kg

b. under tiden 1 oktober—30 april

4. rosor:

a. under tiden 1 mars-30 november .. 100 kg

b. under liden 1 december-31 januari

c. under tiden 1 februari-29 februari .. 100 kg

5. tulpaner:

a. under tiden 1 mars—31 maj 100 kg

b. under tiden 1 juni-30 september

fri

1000:-400: -

300:-

fri

1000:-

fri

500:-

750:-

fri

1 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 39

SkU 1982/83:39

c. under tiden 1 oktober—30 nevember	100 kg	750: -
d. under tiden 1 december—29 februari	100 kg	500:-
6. andra:
a. under tiden 1 mars—30 november ..	100 kg	1000: -
b. under tiden 1 december-29 februari	100 kg	500:-
B. andra slag		fri
06.04 Blad. kvistar och andra delar (andra än blommor och

knoppar) av träd, buskar och andra växter samt mossa,
lavar och gräs, utgörande varor av sådana slag som är
lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål,
friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på
annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus, friska 100 kg 350: -

B. andra slag fri

I förarbetena till 1979 års riksdagsbeslut diskuterades frågan huruvida
tullarna på dessa och andra trädgårdsprodukter borde utformas som vikteller
värdetullar. De förslag som lades fram i propositionen innebar att de
flesta av de då utgående vikttullarna för den svenska trädgårdsnäringens
olika produkter omvandlades till värdetullar. Föredragande statsrådet ansåg
dock att ett undantag borde göras för snittblommor, som med hänsyn till
kontrollsvårigheterna borde bibehålla vikttullar. Vidare avvisade han
kombinationen värdetullar och minimivikttullar med hänsyn till att sådana
tullar skulle bli mycket arbetskrävande. Detta synsätt biträddes i huvudsak
av skatteutskottet, vars betänkande godkändes av riksdagen.

En kombination av värdetullar och minimivikttullar har efter 1979 års
riksdagsbeslut införts för slanggurkor och tomater under vissa tider av året.
Syftet med denna åtgärd var att skydda den inhemska trädgårdsnäringen mot
marknadsstörningar i form av lågprisimport under den svenska odlingssäsongen
(prop. 1979/80:175, SkU 1979/80:60).

För vitkål, rödkål och isbergssallad utgår följande tullar (7 kap.
tulltaxan).

vitkål och rödkål:

a. under tiden 1 maj—30 november 10%

b. under tiden 1 december—30 april 17%

isbergssallad:

a. under tiden 1 april — 30 april 100 kg 20:-

b. under tiden 1 maj-30 november |l%

c. under tiden 1 december-31 mars fri

Även för dessa varor har tullarna i huvudsak bestämts genom 1979 års
riksdagsbeslut. För isbergssallad har härefter värdetullen ersatts av en
vikttull under april månad. De nu gällande tullsatserna har fastställts genom
SFS 1982:1010.

SkU 1982/83:39

Vissa frukt- och bärsafter

För äppelsaft och vissa andra frukt- och bärsafter höjdes tullen genom
riksdagsbeslut 1982 från 2 till 5 % (SFS 1982:320; prop. 1981/82:120, SkU
1981/82:59). Med anledning av vissa motioner om en ännu högre tullsats eller
införselavgift för dessa varor anförde skatteutskottet följande i sitt betänkande,
som godkändes av riksdagen:

Utskottet vill i denna fråga först framhålla att det inte går att ersätta en
GATT-bunden tull med en införselavgift utan nya GATT-förhandlingar.
Förutsättningarna för att sådana förhandlingar skall ge avsett resultat är att
Sverige kan erbjuda exportlandet en lättnad för andra produkter som
uppväger den högre tullen eller avgiften. Utskottet är medvetet om att det
under sådana förutsättningar kan vara förenat med svårigheter att med kort
varsel bereda den svenskodlade frukten det begärda gränsskyddet. Utskottet
finner emellertid frågan vara av så väsentlig betydelse för att trygga den
inhemska fruktproduktionens fortbestånd att utskottet förordar att regeringen
tar upp GATT-förhandlingar i syfte att så snart som möjligt kunna
införa den av trädgårdsnäringsutredningen föreslagna värdetullen på 10 %
för äppel- och päronsaft.

Yttrande från annat utskott

Jordbruksutskottet har avgivit yttrande över motionerna (JoU 1982/
83:1 y). Yttrandet är fogat som bilaga till betänkandet.

Utskottet

I motion 1075 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas dels att vikttullarna för
trädgårdsprodukter skall höjas med hänsyn till inflationsutvecklingen sedan
förra tullhöjningen, dels att en kombinerad vikt- och värdetull införs för
snittblommor, vitkål och isbergssallad. Som motivering framhåller motionärerna,
med hänvisning till trädgårdsnäringsutredningens betänkande SOU
1978:51, att nivån på vikttullar måste justeras med jämna mellanrum för att
inte förlora i värde på grund av inflationen. Vidare betonas den svenska
trädgårdsnäringens ytterst prekära situation.

Utskottet har tidigare pekat på några av de problem som är förbundna med
höjningar av GATT-bundna tullar - omförhandlingar och kompensationskrav
från exportländerna som skall tillgodoses. Detsamma gäller omvandlingen
av vikttullar till värdetullar och införande av minimivikttullar i
kombination med värdetullar. Vad särskilt gäller den sistnämnda formen av
tulluttag har också de hanteringsmässiga svårigheterna tidigare påtalats,
liksom de kontrollsvårigheter som vidlåder en värdetull på snittblommor.

Liksom jordbruksutskottet anser utskottet att det är angeläget att den
svenska trädgårdsnäringens internationella konkurrenskraft förbättras. Vissa
positiva effekter torde, som motionärerna själva påpekar, ha uppnåtts
genom höstens devalvering, men näringen är otvivelaktigt i behov av

SkU 1982/83:39

ytterligare stöd. Jordbruksutskottet har pekat på andra former av stöd än
höjda tullar för att förbättra näringens bekymmersamma läge.

Skatteutskottet är medvetet om de problem som den svenska trädgårdsnäringen
är utsatt för. Det anförda innebär givetvis inte att utskottet avvisar
tanken på att tillgripa åtgärder inom tullområdet för att värna om
trädgårdsnäringen. Det i det föregående nämnda exemplet med slanggurkor
och tomater visar att det i vissa fall är motiverat att begagna sig av tullvapnet,
t. ex. för att komma till rätta med särskilt besvärande lågprisimport med
åtföljande marknadsstörningar. Enligt vad utskottet erfarit följs importutvecklingen
av trädgårdsprodukter noggrant upp inom regeringskansliet, och
utskottet liksom jordbruksutskottet förutsätter att även de förslag som
framlagts i motionen kommer att prövas vid regeringens fortsatta överväganden
rörande trädgårdsnäringspolitiken. Något särskilt tillkännagivande
från riksdagens sida av det slag som yrkats i motionen är därför enligt
utskottet inte påkallat, och utskottet avstyrker följaktligen bifall till
motionen.

I motion 868 av Ann-Cathrine Haglund (m) yrkas att riksdagen skall
återkalla sitt uppdrag till regeringen att inleda förhandlingar inom GATT om
en höjning av värdetullen på äppel- och päronsaft till 10 %. Som skäl anförs
att Sverige bör följa de internationella spelreglerna och avstå från
protektionistiska åtgärder av detta slag samt att en tullhöjning skulle
missgynna de svenska konsumenterna, eftersom produktionen i Sverige inte
på långt när tillgodoser efterfrågan.

Som framgår av den tidigare redogörelsen framhöll utskottet förra våren
att frågan om ett utökat gränsskydd för dessa fruktsafter var av väsentlig
betydelse för att trygga den inhemska fruktproduktionens fortbestånd. Utskottet
finner inte skäl att nu göra ändring i denna bedömning och avstyrker
därför bifall även till motion 868.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1982/83:1075,

2. att riksdagen avslår motion 1982/83:868.

Stockholm den 12 april 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s)*, Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s)*, Karl
Björzén (m)*, Björn Molin (fp)*, Anita Johansson (s), Anna Lindh (s) och
Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1982/83:39

Särskilt yttrande

Björn Molin (fp) anför:

Enligt min mening är det inte motiverat att i nuvarande läge söka stödja
den svenska trädgårdsnäringen genom handelspolitiska åtgärder. Jag anser
inte heller att det i nuvarande läge är befogat att stödja de svenska
fruktproducenterna genom höjda tullar på vissa fruktsafter. Import av frukt
och grönsaksprodukter kan i många fall bidra till att de svenska konsumenterna
tillförs bra och billiga livsmedel. Några särskilda åtgärder från
riksdagens sida i dessa frågor är således ej påkallade.

SkU 1982/83:39

Bilaga

Jordbruksutskottets yttrande
1982/83:1 y

om tullskyddet för trädgårdsnäringen

Till skatteutskottet

Genom beslut den 1 mars 1983 har skatteutskottet berett jordbruksutskottet
tillfälle att avge yttrande över motion 1982/83:868 av Ann-Cathrine
Haglund (m) om tullen på äppelkoncentrat och motion 1982/83:1075 av Stig
Josefson m. fl. (c) om vikttullarna för jordbruksprodukter, m. m.

Utskottet

I samband med 1979 års riksdagsbeslut om trädgårdsnäringspolitiken
gjordes vissa ändringar i tullskyddet för trädgårdsprodukter (JoU 1978/
79:29, SkU 1978/79:47). Beslutet innebar bl. a. en övergång från vikttullar
till värdetullar för vissa produkter, höjningar och sänkningar av tullsatserna
samt justeringar av tullperioderna. Vid riksmötena 1979/80 och 1981/82
gjordes ytterligare ändringar i tullskyddet (SkU 1979/80:60 och 1981/82:59). I
sistnämnda sammanhang uttalade riksdagen vidare bl. a. att regeringen
borde ta upp GATT-förhandlingar om en höjning av tullen på äppel- och
pärorisaft från 5 till 10 %, i enlighet med trädgårdsnäringsutredningens
förslag.

Enligt motion 868 bör riksdagen ompröva sitt beslut i sist angivna
hänseende. Åtgärder av detta slag är, framhåller motionären, ett utslag av
protektionism och kan leda till motåtgärder med åtföljande försämring för
svenska exportmöjligheter. Dessutom skulle en tullhöjning missgynna de
svenska konsumenterna, eftersom produktionen i Sverige inte på långt när
tillgodoser efterfrågan.

I motion 1075 behandlas den svenska trädgårdsnäringens situation mot
bakgrund av de senaste årens utveckling inom landet och internationellt.
Motionärernas yrkanden syftar i första hand till att förbättra och värdesäkra
tullskyddet för den inhemska trädgårdsnäringen. Med hänvisning till
trädgårdsnäringens överväganden (se SOU 1978:51 s. 180) understryks att
vikttullarna måste justeras med jämna mellanrum eftersom de i annat fall
förlorar i värde på grund av inflationen. Vidare förordas i motionen
kombinerade vikt- och värdetullar för snittblommor, vitkål och isbergssallad,
i syfte att skydda särskilt utsatta näringsgrenar.

Utskottet får erinra om att trädgårdsnäringsutredningen i ett betänkande,
som f. n. bereds i regeringskansliet (Ds Jo 1982:2), föreslagit vissa

SkU 1982/83:39

marknadsfrämjande åtgärder för trädgårdsnäringen. Likaså bereds inom
regeringen olika framställningar frän Trädgårdsnäringens riksförbund om
åtgärder till stöd för näringen. I ett frågesvar den 14 januari 1983 anmälde
jordbruksministern att förslag rörande trädgårdsnäringen kan väntas under
våren 1983. I avbidan härpå har anslagen till trädgårdsnäringen brutits ut ur
årets budgetbehandling (se prop. 1982/83:100 bil. lis. 27). Det skall dock
noteras att ramen för kreditgarantier till trädgårdsnäringens rationalisering
räknats upp med 15 milj. kr. till 65 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Vad
beträffar vitkål och isbergssallad bör vidare nämnas att statens jordbruksnämnd
fått i uppdrag att följa importutvecklingen för dessa varor, vad gäller
både pris och kvantitet. Uppdraget redovisas halvårsvis till handelsdepartementet.

Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas för att slå vakt om den
svenska trädgårdsnäringen och stärka dess internationella konkurrenskraft.
Så till vida instämmer utskottet i de uttalanden som görs i motion 1075. Såvitt
gäller åtgärder inom utskottets beredningsområde föreligger allmän enighet
om att näringen böi stödjas genom bl. a. forskning, försök, rådgivning och
finansiellt stöd. Självfallet är det också angeläget att inom ramen för det
handelspolitiska samarbetet ta till vara alla möjligheter som ges att skydda
den inhemska trädgårdsnäringen genom en lämplig anpassning av tullar
m. m. Utskottet förutsätter att de i motion 1075 framförda förslagen kommer
att prövas i samband med de överväganden rörande näringen som f. n. pågår.
Vad beträffar motion 868 anser utskottet ej att anledning föreligger att frångå
det riksdagsbeslut som avses i motionen.

Stockholm den 17 mars 1983

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c). Håkan Strömberg (s). Arne Andersson i
Ljung (m). Hans Wachtmeister (m). Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt
(s), Jan Fransson (s). Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), Börje
Stensson (fp). John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin (m),
Bengt Kronblad (s) och Lennart Brunander (c).

mlnab/gotab Stockholm 1983 75243