SkU 1982/83:34

Skatteutskottets betänkande
1982/83:34

om beskattningen av ideella föreningar m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas fern motioner om deklarations- och
skattskyldighet m. m. för ideella föreningar.

Motionerna

1982/83:285 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anta följande förslag till

1. Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 48 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

48 §

1 mom. Ideell förening, som är 1 mo m . Ideell förening, som är
hänförlig under 53 § 1 mom. e), äger hänförlig under 53 § 1 mom. e), äger

att från den i hemortskommunen att från den i hemortskommunen

taxerade inkomsten åtnjuta kommu- taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt
grundavdrag med 2 000 kro- nalt grundavdrag med 6 000 kronor.
nor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången vid 1984
års taxering.

2. Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Förening, som är hänförlig under
53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen,
äger att från den
taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 2 000 kronor.

8 §

Motionärernas förslag

Förening, som är hänförlig under
53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen,
äger att från den
taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 6 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången vid 1984
års taxering.

1 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 34

SkU 1982/83:34

3. Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 22 § 1 mom. i 33 § och 120 § taxeringslagen
(1956:623) skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

22 §

1 mom. Nedannämnda skatt- 1 mom. Nedannämnda skattskyldiga
äro, där ej annat följer av skyldiga äro, där ej annat följer av

stadgandet i 3 mom. skyldiga att stadgandet i 3 mom. skyldiga att

utan anmaning till ledning för egen utan anmaning till ledning för egen

taxering avlämna deklaration taxering avlämna deklaration

(självdeklaration), nämli- (s j äl vd e k 1 ar a t i o n) nämligen;

gen;

1) aktiebolag, ekonomisk förening
och aktiefond ävensom sådan
stiftelse, fond eller inrättning som
har till huvudsakligt ändamål att
tillgodose viss familjs, vissa familjers
eller bestämda personers ekonomiska
intressen,

2) annan juridisk person, om dess
bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret
uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter
av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått, om
han varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret och under denna
tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt
minst 6 000 kronor och
eljest till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vilkens
tillgångar av den art som anges i
3 § 1 mom. lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets
utgång haft ett värde
överstigande 400 000 kronor eller,
såvitt angår sådan juridisk person
som avses i 6 § mom. b) nämnda lag
25 000 kronor, samt

5) fysisk eller juridisk person, för
vilken garantibelopp för fastighet

2) förening, som är hänförlig
under 53 § 1 mom. första stycket e)
eller 1 mom. andra stycket kommunalskattelagen
(1928:370) eller 7 §
andra stycket lagen om statlig
inkomstskatt (1977:576) om dess
bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret
uppgått till sammanlagt minst 6 000
kronor,

3) annan juridisk person, om dess
bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret
uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,

4) fysisk person, vilkens bruttointäkter
av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått, om
han varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret och under denna
tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt
minst 6 000 kronor och
eljest till sammanlagt minst 100 kronor,

5) fysisk eller juridisk person, vilkens
tillgångar av den art, som

SkU 1982/83:34

Nuvarande lydelse

skall upptagas såsom skattepliktig
inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller
juridisk persons deklarationsskyldighet
enligt punkterna 2)-4) skall
hänsyn icke tagas till sådan inkomst
eller förmögenhet, för vilken den
fysiska eller juridiska personen icke
är skattskyldig enligt kommunalskattelagen,
lagen om statlig inkomstskatt
eller lagen om statlig
förmögenhetsskatt.

Hava makar, som ingått äktenskap
före ingången av beskattningsåret
och levt tillsammans under större
delen därav, var för sig haft
inkomst eller förmögenhet, skall
vardera makens deklarationsskyldighet
bedömas med hänsyn till
makarnas och boets sammanlagda
inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om
statlig förmögenhetsskatt taxeras för
förmögenhet, som tillhör barn eller
annan, skall hänsyn därtill tagas vid
deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första
stycket vid 3) är stadgat, skall svensk
medborgare, som under beskattningsåret
tillhört svensk beskickning
hos utländsk makt, svensk permanent
delegation hos mellanstatlig
organisation eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens, delegationens
eller konsulatets betjäning
och som på grund av sin tjänst varit
bosatt utomlands, anses ha varit
svenska medborgare och har bott
hos honom. Person, som under
beskattningsåret tillhört främmande
makts härvarande beskickning eller

Motionärernas förslag

angives i 3 § 1 mom. lagen

(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
vid beskattningsårets utgång
haft ett värde överstigande 400 000
kronor eller, såvitt angår sådan juridisk
person som avses i 6 § 1 mom. b)
nämnda lag 25 000 kronor, samt

6) fysisk eller juridisk person, för
vilken garantibelopp för fastighet
skall upptagas såsom skattepliktig
inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller
juridisk persons deklarationsskyldighet
enligt punkterna 2-5) skall
hänsyn icke tagas till sådan inkomst
eller förmögenhet, för vilken den
fysiska eller juridiska personen icke
är skattskyldig enligt kommunalskattelagen,
lagen om statlig inkomstskatt
eller lagen om statlig
förmögenhetsskatt.

Skall skattskyldig enligt lagen om
statlig förmögenhetsskatt taxeras för
förmögenhet, som tillhör barn eller
annan, skall hänsyn därtill tagas vid
deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första
stycket vid 4) är stadgat, skall svensk
medborgare, som under beskattningsåret
tillhört svensk beskickning
hos utländsk makt, svensk permanent
delegation hos mellanstatlig
organisation eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens, delegationens
eller konsulatets betjäning
och som på grund av sin tjänst varit
bosatt utomlands, anses ha varit
bosatt här i riket. Detsamma skall
gälla sådan persons make samt barn
under 18 år, om de har varit svenska
medborgare och har bott hos

1* Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 34

SkU 1982/83:34

Nuvarande lydelse

lönade konsulat eller beskickningens
eller konsulatets betjäning och
som icke varit svensk medborgare,
så ock sådan persons make, barn
under 18 år och enskilda tjänare, om
de har bott hos honom och icke har
varit svenska medborgare, anses
däremot vid tillämpningen av vad i
första stycket vid 3) är stadgat icke
ha varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet
för oskift dödsbo eller skattskyldig,
som avlidit under beskattningsåret,
skall tillämpas vad som skulle ha
gällt för den avlidne.

Motionärernas förslag

honom. Person, som under beskattningsåret
tillhört främmande makts
härvarande beskickning eller lönade
konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som icke
varit svensk medborgare, så ock
sådan persons make, barn under 18
år och enskilda tjänare, om de har
bott hos honom och icke har varit
svenska medborgare, anses däremot
vid tillämpningen av vad i första
stycket vid 4) är stadgat icke ha varit
här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet
för oskift dödsbo eller skattskyldig,
som avlidit under beskattningsåret,
skall tillämpas vad som skulle ha
gällt för den avlidne.

Är stiftelse eller förening helt eller
delvis frikallad från skattskyldighet,
skall i fall som nedan angivas särskild
uppgift avlämnas rörande inkomst
och förmögenhet, som icke i självdeklaration
uppgivits till beskattning.

Uppgiftsskyldighet, som i första
stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse som avses i
lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.

2) pensionsstiftelse som avses i
lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. med ändamål uteslutande
att lämna understöd vid
arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

3) stiftelse som har till huvudsakligt
ändamål att under samverkan
med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar,

4) stiftelse som har till huvudsakligt
ändamål att, utan begränsning
till viss familj, vissa familjer eller
bestämda personer, främja vård och
uppfostran av barn eller lämna
understöd för beredande av undervisning
eller utbildning eller utöva
hjälpverksamhet bland behövande
eller främja vetenskaplig forskning,

Uppgiftsskyldighet, som i första
stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse som avses i
lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.

2) pensionsstiftelse som avses i
lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. med ändamål uteslutande
att lämna understöd vid
arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

3) stiftelse som har till huvudsakligt
ändamål att under samverkan
med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar,

SkU 1982/83:34

Nuvarande lydelse

5) förening, som är hänförlig
under 53 § 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen, ävensom 6)
stiftelse och förening, som avses i 53 §

1 mom. andra stycket kommunalskattelagen
eller 7 § andra stycket
lagen om statlig inkomstskatt.

Uppgift avfattas å blankett enligt
fastställt formulär. Blanketten eller
bilaga till denna skall upptaga
inkomster och utgifter under räkenskapsår,
som gått till ända närmast
före den 1 mars under taxeringsåret,
samt tillgångar och skulder vid
nämnda räkenskapsårs början och
slut, ävensom upplysning om de
omständigheter, vilka anses böra
föranleda frikallelse från skattskyldighet.

Uppgift avlämnas varje år senast
den 31 mars i den ordning som anges
i 35 § i fråga om självdeklaration,
där icke skattechefen på därom
gjord framställning medgivit befrielse
för viss tid från nämnda skyldighet.
Sådant medgivande får, när
omständigheterna det föranleda,
återkallas. Över beslut, som skattechefen
meddelat enligt detta stycke,
får talan icke föras.

Det åligger stiftelse eller förening,
som i denna paragraf avses, att efter
anmaning meddela de ytterligare
upplysningar, som kunna erfordras
för bedömandet av stiftelsens eller
föreningens skattskyldighet.

120

Den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet underlåter att fullgöra
skyldighet enligt 37 eller 38 § dömes
till böter.

Till böter, högst femhundra kronor,
dömes

1) den som ej fullgör skyldighet
enligt 30 § 1 mom. eller 34 § 3 mom.
att avlämna där avsedda handlingar
eller uppgifter,

2) den som ej fullgör skyldighet att

Motionärernas förslag

Den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet underlåter att fullgöra
skyldighet enligt 37 eller 38 § dömes
till böter.

Till böter, högst femhundra kronor,
dömes

1) den som ej fullgör skyldighet
enligt 30 § 1 mom. eller 34 § 3 mom.
att avlämna där avsedda handlingar
eller uppgifter,

2) den som ej fullgör vad honom

SkU 1982/83:34

Nuvarande lydelse

utan anmaning avlämna uppgift, som
avses i 33 §, rörande inkomst och
förmögenhet, som icke i självdeklaration
uppgivits till beskattning,

3) den som ej fullgör vad honom
åligger på grund av förordnande,
som i 40 § sägs,

4) den som ej fullgör i 42 § eller
42 a § 1 mom. föreskriven skyldighet
att utan anmaning avlämna särskilda
uppgifter från bostadsförening eller
bostadsaktiebolag eller sådan juridisk
person som förvaltar samfällighet,

5) den som ej fullgör i 43 § 1
morn., 2 mom. andra och tredje
styckena samt 3 mom. föreskriven
skyldighet att avlämna uppgifter om
utdelningar och räntor, samt

6) den som ej fullgör skyldighet
enligt 44 § att lämna uppgift till
ledning vid beskattning utom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar
enligt första och andra stycket.
Ansvar enligt första eller andra
stycket inträder ej, om gärningen är
belagd med straff i skattebrottslagen.

Motionärernas förslag

åligger på grund av förordnande,
som i 40 § sägs,

3) den som ej fullgör i 42 § eller
42 a § 1 mom. föreskriven skyldighet
att utan anmaning avlämna särskilda
uppgifter från bostadsförening eller
bostadsaktiebolag eller sådan juridisk
person som förvaltar samfällighet,

4) den som ej fullgör i 43 §
1 morn., 2 mom. andra och tredje
styckena samt 3 mom. föreskriven
skyldighet att avlämna uppgifter om
utdelningar och räntor, samt

5) den som ej fullgör skyldighet
enligt 44 § att lämna uppgift till
ledning vid beskattning utom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar
enligt första och andra stycket.

Ansvar enligt första eller andra
stycket inträder ej, om gärningen är
belagd med straff i skattebrottslagen.

1982/83:432 av Gunnar Biörck i Värmdö (m)

I motionen yrkas att riksdagen vidtar den ändringen i lagen om
församlingar och kyrkliga samfälligheter att den reduktion av församlingsskatten
som gäller för utanför svenska kyrkan stående fysiska personer även
blir tillämplig på motsvarande juridiska personer, sådana som exempelvis
katolska församlingar och ideella stiftelser av religiös natur.

1982/83:1721 av Hans Göran Franck m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar införa en lag om befrielse från
arvsskatt för Amnesty Internationales svenska sektion och för Svenska
Amnestyfonden.

1982/83:1726 av Lars Hedfors m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
gällande bestämmelser för beskattning av ideella föreningar med syfte att
förenkla skattereglerna och skapa förmånligare skattevillkor för ifrågavarande
föreningar.

SkU 1982/83:34

1982/83:1737 av Åke Selberg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen begär utredning av förutsättningarna för att
kunna befria ideella föreningar från beskattning av alla intäkter som går till
föreningens verksamhet.

Gällande bestämmelser m. m.

Beskattningsprinciperna för ideella föreningar

De regler för beskattning av allmännyttiga ideella föreningar som gäller
fr. o. m. 1979 års taxering innebär i korthet att föreningar med huvudsakligt
syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga,
idrottsliga eller andra därmed jämförliga ändamål eller att främja andra
kulturella ändamål befrias från beskattning för all inkomst utom vissa
rörelse- och fastighetsinkomster. Rörelse- och fastigheters inkomster är
också befriade från beskattning om inkomsten till huvudsaklig del härrör från
verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga
ändamål. Från beskattning har också frikallats inkomst av verksamhet som
traditionellt brukar utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Här
åsyftas bl. a. vissa hyresinkomster, inträdesavgifter m. m. och överskott på
bingo och andra lotterier.

För att undvika beskattning av småbelopp är de allmännyttiga föreningarna
- i motsats till andra föreningar - berättigade till ett grundavdrag på
2 000 kr. från skattepliktig inkomst av rörelse eller fastighet.

Utskottet behandlade förra våren (SkU 1981/82:71) vissa motionsyrkanden
rörande gränsdragningen mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga
inkomster av insamlingar av returpapper m. m. Utskottet anförde bl. a.
följande:

Utskottet vill först understryka att bedömningen av frågan om en
idrottsförenings inkomster av insamling av returpapper skall anses vara
rörelseinkomster eller ej i första hand måste ske med utgångspunkt i
verksamhetens omfattning. Sådana förhållanden som att föreningen använder
inkomsterna för vällovligt ändamål eller att insamling av returpapper är
samhällsnyttig får man därvid bortse från. RSV har i sin information
framhållit att en insamlingskampanj avseende returpapper betraktas som en
sådan verksamhet som traditionellt använts för att finansiera ideella
föreningar och därför av hävd inte beskattas. Om däremot en förening
förbinder sig att samla in returpapper under en längre sammanhängande
period mot ersättning kan verksamheten inte betraktas som en kampanj.
Sådana inkomster torde därför bli skattepliktiga i sin helhet. Passerar
verksamheten gränsen för redovisningsskyldighet till mervärdeskatt -10 000
kronors omsättning per år - inträder också skyldighet att erlägga sådan
skatt.

Enligt utskottets mening borde föreningarna inte ha några större
svårigheter att med ledning av RSV:s information tolka skattebestämmelserna.
Huvudsyftet med motionen synes emellertid inte vara att få
skattereglerna klarlagda utan att utverka skattefrihet för all returpappersinsamling
i ideella föreningars regi. Även om utskottet har förståelse för
önskemålet att stödja ideell verksamhet, finner utskottet det dock mindre

SkU 1982/83:34

lämpligt att låta sådant stöd få formen av avsteg från eljest vedertagna
beskattningsprinciper. Det bör ju också erinras om att den statliga
inkomstskatten på ideella föreningars beskattningsbara inkomst endast är
15 % och att den kommunala skatten är avdragsgill vid den statliga
taxeringen samt att föreningarna åtnjuter ett flertal skatteförmåner som inte
kommer vanliga rörelsedrivande verksamheter till del. Med hänsyn till de här
redovisade omständigheterna är utskottet inte berett att förorda någon
översyn av de ideella föreningarnas skatteförhållanden i syfte att avveckla
beskattningen av föreningarnas insamlingsverksamhet. Enligt vad utskottet
erfarit kommer emellertid RSV att i samband med en intern granskning av
skattereglerna på detta område ta upp vissa frågor till närmare prövning.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 332.

Beträffande motsvarande problem på mervärdeskattens område anförde
utskottet att en skattebefrielse kan leda till konkurrenssnedvridningar och
andra svåröverblickbara konsekvenser men förutsatte att mervärdeskatteutredningen
uppmärksammar frågan.

Deklarations- och uppgiftsskyldigheten

En allmännyttig ideell förening är skyldig att deklarera endast om den har
haft skattepliktiga bruttointäkter på minst 100 kr. eller en skattepliktig
förmögenhet på 15 000 kr. (22 § 1 mom. taxeringslagen 1956:623 - TL).
Föreningen är å andra sidan skyldig att lämna en särskild uppgift om sina icke
skattepliktiga inkomster och om de skäl som kan åberopas för skattefrihet
(33 § TL). Skattechefen får efter ansökan befria föreningen från uppgiftsskyldigheten
under viss tid, i allmänhet fem år.

När det gäller deklarationsskyldigheten anförde utskottet i sitt betänkande
SkU 1981/82:40 att önskemålet om förenklingar för de ideella föreningarna
var tillgodosett så långt som möjligt och avstyrkte en föreliggande motion i
ämnet.

Församlingsskatten för juridiska personer

En fysisk person som inte tillhör svenska kyrkan har rätt till nedsättning av
församlingsskatten med 70 % av den bestämda utdebiteringen. Att juridiska
personer inte har rätt till motsvarande nedsättning innebär enligt vad som
anfördes i en motion som utskottet behandlade vid förra riksmötet (SkU
1981/82:37) att bostadsrättshavare, som har trätt ur svenska kyrkan, indirekt
genom sina avgifter till bostadsrättsföreningen trots allt måste bidra till att
finansiera kyrkans religiösa verksamhet. Utskottet anförde att det av
motionärerna kritiserade förhållandet var en naturlig följd av att juridiska
personer erlägger full församlingsskatt. Vad som anförts i motionen utgjorde
enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl för att i detta hänseende
överväga ändringar enbart för att jämställa olika boendeformer. Eftersom de
problem som ligger till grund för motionen enligt vad utskottet anförde skulle

SkU 1982/83:34

tas upp i samband med ett ställningstagande till de framtida relationerna
mellan staten och svenska kyrkan, fann utskottet att någon åtgärd med
anledning av motionen inte var påkallad.

Arvsbeskattningen av ideella föreningar

De s. k. allmännyttiga ideella föreningarna är befriade från gåvoskatt men
är i regel skyldiga att erlägga arvsskatt. Från såväl arvsskatt som gåvoskatt
befrias endast vissa kvalificerat allmännyttiga organisationer av speciell
karaktär (3 § lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt). Arvsskatten för de
allmännyttiga föreningarna beräknas enligt gynnsammare regler än för andra
juridiska personer (skatteklass III) och skatten är maximerad till 30 %. Till
den kategori som är befriad från gåvoskatt men inte från arvsskatt hör bl. a.
kommunerna samt stiftelser och sammanslutningar med huvudsakligt syfte
att främja religiösa, välgörande, sociala, idrottsliga eller därmed jämförliga
kulturella eller allmännyttiga ändamål.

I samband med att skattefriheten för svenska kyrkans centrala organ år
1980 utsträcktes till att omfatta samtliga trossamfund som avses i 4 §
religionsfrihetslagen (1951:680) - prop. 1979/80:77, SkU 1979/80:23 -anförde departementschefen att man borde avvakta reslutatet av stiftelseutredningens
arbete och erfarenheterna av de nya reglerna för inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen av ideella föreningar innan man överväger att
utvidga arvsskattefriheten till andra ändamål än de religiösa. Utskottet
delade regeringens uppfattning i denna fråga.

Utskottet

Som framgår av den tidigare redogörelsen är de allmännyttiga ideella
föreningarna i väsentlig utsträckning befriade från inkomstskatt. De
beskattas endast för inkomst av rörelse och inkomst av annan fastighet och då
endast under förutsättning att inkomsten i fråga inte huvudsakligen har
naturlig anknytning till föreningens ideella verksamhet eller till en traditionell
finansieringskälla för ideellt arbete. Inkomster av kommersiellt bedriven
verksamhet skall däremot i princip beskattas i vanlig ordning. De allmännyttiga
föreningarna är dock - i motsats till andra föreningar - i så fall
berättigade till ett grundavdrag på 2 000 kr.

I motionerna 1726 av Lars Hedfors m. fl. (s) och 1737 av Åke Selberg m. fl.
(s) tar motionärerna upp vissa problem som har samband med gränsdragningen
mellan skattepliktig inkomst av rörelse och icke skattepliktig inkomst
av annan verksamhet, såsom insamlingskampanjer och tillställningar av olika
slag. De begär en översyn i syfte att skapa större klarhet i reglerna och att förbättra
skattevillkoren för ideellt arbete.

Av riksskatteverkets information om de aktuella reglerna framgår att
anordnande av bingo och andra lotterier, fester, danstillställningar, basarer,

SkU 1982/83:34

loppmarknader, försäljnings- och insamlingskampanjer, servering eller
försäljning i anslutning till den ideella verksamheten samt vissa reklamintäkter
och liknande normalt undantas från beskattning. Som utskottet
konstaterade vid sin behandling av motsvarande frågor förra året kan däremot
en verksamhet som pågår mot ersättning under en längre sammanhängande
period inte betraktas som en kampanj e. d., och inkomsten kan då
beskattas i sin helhet. Enligt utskottets mening torde riksskatteverkets
information i allmänhet ge god vägledning för föreningarna, och utskottet är
inte berett att frånträda uppfattningen att föreningar som driver en vanlig
inkomstgivande näring i stort sett skall beskattas härför enligt vedertagna
principer. Utskottet vill emellertid inte förneka att reglerna i vissa fall är
svåra att bedöma och att de kan leda till problem både för föreningarna och
för de tillämpande myndigheterna. Hithörande frågor uppmärksammas f. n.
inom riksskatteverket och mervärdeskatteutredningen. En mer allmän
översyn av reglerna bör enligt utskottets uppfattning anstå till dess att
stiftelseutredningens (Ju 1975:01) arbete har redovisats och förutsättningar
föreligger för en gemensam bedömning av de ideella organisationernas
beskattning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1726 och 1737.

Stig Josefson m. fl. (c) yrkar i motion 285 att grundavdraget för de
allmännyttiga föreningarna höjs från 2 000 till 6 000 kr. och att föreningarna
frikallas från deklarations- och uppgiftsskyldighet om deras skattepliktiga
bruttointäkter inte uppgått till 6 000 kr. Motionärerna anför att endast ett
begränsat antal av de ideella föreningarna torde känna till bestämmelserna
och drar en parallell med att deklarationsskyldigheten för fysiska personer i
allmänhet inträder först när inkomsten uppgått till 6 000 kr.

Reglerna om grundavdrag med 2 000 kr. för de allmännyttiga föreningarna
har tillkommit i förenklingssyfte så att småbelopp skall undantas från
beskattning.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att
deklarationsskyldigheten för fysiska personer utformats strikt efter de regler
som gäller för deras beskattning. En fysisk person betalar i princip inte någon
skatt om inkomsten inte överstiger 6 000 kr., och någon deklaration behöver
inte heller lämnas i sådana fall. Juridiska personer däremot skall i allmänhet
beskattas redan om inkomsten uppgår till 100 kr. De ideella föreningarna är
visserligen i allmänhet berättigade till grundavdrag med 2 000 kr. men endast
under förutsättning att de har en allmännyttig karaktär. För att kunna
bedöma denna fråga måste beskattningsmyndighetema ha tillgång till vissa
uppgifter från föreningarna, och detta är bakgrunden till de bestämmelser
om uppgiftsskyldighet som återfinns i 33 § taxeringslagen. En förening som
har allmännyttig karaktär och som har lämnat den föreskrivna uppgiften kan
normalt påräkna befrielse från att lämna förnyade uppgifter under en tid av
fem år.

Utskottet är inte berett att nu förorda en höjning av grundavdraget eller en

SkU 1982/83:34

ändring av reglerna om deklarations- och uppgiftsskyldigheten men har inte
något att erinra mot att frågorna prövas på nytt vid en kommande översyn av
reglerna.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 285.

Gunnar Biörck i Värmdö (m) kritiserar i motion 432 att kyrkliga
församlingar och stiftelser som inte tillhör svenska kyrkan saknar möjlighet
att i likhet med fysiska personer som inte tillhör svenska kyrkan få
nedsättning av församlingsskatten. Att de alltså skall betala full församlingsskatt
är enligt motionärens uppfattning inte rimligt, och han yrkar därför att
bestämmelserna ändras.

Utskottet instämmer i uppfattningen att beskattningsrätten för svenska
kyrkans församlingar i vissa fall får effekter som kan kritiseras. Detta
förhållande uppmärksammades av utskottet senast förra året med anledning
av en motion om beskattningen av bostadsrättsföreningar och har - som
utskottet då framhöll - samband med frågan om de framtida relationerna
mellan staten och svenska kyrkan. Samtidigt bör framhållas att skatteunderlaget
från juridiska personer för församlingarnas del redan har reducerats till
80 % (prop. 1980/81:116, FiU 1980/81:31) och att ett utredningsarbete nu
skall påbörjas i syfte att undersöka möjligheterna att helt slopa den
kommunala beskattningen av juridiska personer (prop. 1982/83:90). I
avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete avstyrker utskottet motion
432.

I motion 1721 av Hans Göran Franck m. fl. (s) yrkas att Amnesty
Internationales svenska sektion och Svenska Amnestyfonden befrias från
arvsskatt. Som stöd härför åberopas att dessa organisationer har en
allmännyttig ändamålsinriktning av utomordentligt kvalificerad karaktär och
att de är i hög grad beroende av frivilliga ekonomiska bidrag.

Som motionärerna konstaterar är de aktuella organisationerna i likhet
med andra allmänt allmännyttiga organisationer befriade från gåvoskatt men
inte från arvsskatt. Utskottet vill inte bestrida att dessa organisationer driver
en från allmän synpunkt så önskvärd verksamhet att en befrielse även från
arvsskatten kan anses motiverad. Som framgår av utskottets behandling av
likartade frågor tidigare år råder det i själva verket bred enighet om att detta
gäller i fråga om flertalet av de organisationer som är befriade från gåvoskatt.
Enligt utskottets uppfattning rymmer frågan emellertid gränsdragningsproblem
av tämligen komplicerad natur, och det slutliga ställningstagandet börsom
utskottet anfört vid sin tidigare behandling av likartade frågor - anstå i
avvaktan på reslutatet av stiftelseutredningens arbete, som väntas föreligga
omkring nästa årsskifte, och på erfarenheterna av inkomstskattereglerna för
de ideella föreningarna. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och finner inte
tillräckliga skäl för att förorda särskilda lösningar för Amnesty.

SkU 1982/83:34

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionerna 1982/83:1726 och 1737,

2. motion 1982/83:285,

3. motion 1982/83:432,

4. motion 1982/83:1721.

Stockholm den 22 mars 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Björn
Molin (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m) och Erkki
Tammenoksa (s).

Särskilt yttrande

Deklarations- och uppgiftsskyldigheten för ideella föreningar, m. m.

Stig Josefson (c) och Ingemar Hallenius (c) anför följande:

Som anförs i motion 285 framstår reglerna om deklarations- eller
uppgiftsskyldighet för de ideella föreningarna som onödigt formella i den
mycket vanliga situationen att det för föreningen står helt klart att den har ett
allmännyttigt ändamål och inte skall betala någon skatt. Om föreningens
inkomster dessutom understiger grundavdraget 2 000 kr. är det förståeligt
om föreningen förbiser att den trots allt är skyldig att deklarera eller att
lämna sådana särskilda uppgifter som föreskrivs i dessa fall. Följden härav
kan bli böter.

Enligt vår mening är det angeläget att man försöker utforma enklare och
mer lättförståeliga regler för de ideella föreningarna och att man - särskilt när
det gäller belopp som inte överstiger grundavdraget - undviker en
uppgiftsskyldighet som ingen är betjänt av. Vi utgår från att denna fråga
kommer att uppmärksammas i den översyn av reglerna som kan förväntas
när stiftelseutredningens arbete har avslutats och att översynen även
kommer att omfatta frågan om grundavdragets storlek. Med hänsyn härtill
anser vi oss kunna avstå från att framställa något särskilt yrkande med
anledning av motionen.

mlnab/gotab Stockholm 1983 75057