SkU 1982/83:25
Skatteutskottets betänkande
1982/83:25
om beskattningen av retroaktiva pensioner m. m.
Motionen
I motion 1982/83:537 av Ove Karlsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för beräkning av ackumulerad
inkomst, så att vid pensionsutbetalning som avser mer än ett kalenderår femtedelsregeln
inte skall tillämpas.
Gällande bestämmelser
Bestämmelserna i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst gäller för dem som beskattas progressivt, dvs.
fysisk person, oskiftat dödsbo och familjestiftelse. Den som haft inkomst som
hänför sig till minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst) kan under
vissa förutsättningar få den statliga inkomstskatten på denna inkomst
beräknad som om inkomsten tagits till beskattning med lika delar under
taxeringsåret och så många av de närmast föregående taxeringsåren att
inkomsten därigenom blir fördelad på det antal år, högst 10, till vilka den
hänför sig. Finns inte tillförlitlig utredning om antalet år till vilka den
ackumulerade inkomsten hänför sig, sker fördelningen på tre år. Skatten på
den ackumulerade inkomsten utgår efter den skattesats för den statliga
inkomstskatten som gäller för det taxeringsår då inkomsten tas till
beskattning (1 §).
För att reglerna skall kunna tillämpas fordras att den ackumulerade
inkomsten uppgår till minst 15 000 kr. och dessutom till minst en femtedel av
den taxerade inkomsten.
Beloppsgränsen höjdes från 5 000 till 15 000 kr. fr. o. m. 1982 års taxering
(prop. 1980/81:32, SkU 1980/81:10). Bakgrunden härtill var praktiska skäl
och att beloppsgränsen stått kvar oförändrad sedan 1962.
År 1977 genomfördes nya regler för beskattning av vissa ersättningar i
samband med personskada (prop. 1976/77:50, SkU 1976/77:19). Dessa regler
innebär i fråga om engångsersättning vid personskada för framtida förlust av
skattepliktig inkomst, att 40 % av engångsersättningen skall avräknas såsom
icke skattepliktig del, dock högst 15 basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Motsvarande gäller också vid utbyte av livränta mot
engångsbelopp. Återstoden anses som skattepliktig inkomst. För inkomster i
form av sådana engångsersättningar som här avses gäller inte reglerna om
ackumulerad inkomst (punkt 1 av anvisningarna till 1 §).
När det gäller personskadelivräntor, som tidigare var skattepliktiga i sin
1 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 25
SkU 1982/83:25
2
helhet, skall dessa livräntor beskattas endast till den del de utgör ersättning
för förlorad inkomst av skattepliktig natur. Livräntan är således skattefri till
den del som avser ersättning för ideell skada och kostnadsersättning.
Samma principer gäller för vissa ”äldre” livräntor. Livräntor som
fastställts före den 1 januari 1976 skall delas upp på en skattepliktig och en
icke skattepliktig del efter schablon. Till den del livräntebeloppet inte
överstiger basbeloppet vid årets ingång skall livräntan undantas från
beskattning. Detsamma gäller beträffande yrkesskadelivräntor m. fl. som
fastställts senare men som utgår på grund av skada som inträffat före den 1
juli 1977. Schablonen skall inte tillämpas på livränta som avser ersättning för
förlorat underhåll.
Utskottet
Den fråga som behandlas i motionen gäller beskattningen av ersättningar
som utgår i samband med personskada. Sådana ersättningar kan utgå i form
av pension, livränta eller engångsbelopp och beskattas i den mån de avser
ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur.
Motionärerna konstaterar att det många gånger kan ta lång tid innan
ersättningsfrågan blivit slutligt prövad och att de retroaktiva belopp som
sedan utgår kan vara stora. Enligt deras mening kan beskattningen i sådana
fall bli orimligt hård, eftersom möjligheterna till nedsättning av den statliga
inkomstskatten för ackumulerade inkomster begränsar sig till fall då den
ackumulerade inkomsten överstiger ett visst minimibelopp och dessutom
utgör minst en femtedel av den taxerade inkomsten. De begär därför att
femtedelsregeln ses över.
Utskottet vill inte bestrida att en ackumulerad inkomst, som avser flera år
och som beskattas under det år då den utbetalas, i vissa fall kan drabbas av en
högre skatt än om den hade tagits upp till beskattning under de år till vilka
den egentligen hänför sig. Med anledning av vad som anförs i motionen bör
dock framhållas att dessa problem inte får överdrivas. Den marginalskatt
som tas ut på den ackumulerade inkomsten kan i det enskilda fallet vara hög i
jämförelse med den genomsnittliga skatten på övriga inkomster. Detta är en
följd av skatteprogressionen, och utskottet vill i sammanhanget erinra om de
begränsningar av marginalskatterna som har beslutats på senare tid. De
särskilda reglerna för beskattningen av ackumulerade inkomster syftar
endast till att begränsa marginalskatteeffekterna i sådana fall, då den
ackumulerade inkomsten är så stor att marginalskatten väsentligt skulle
överstiga vad som är normalt för den skattskyldige. Avsikten är att direkt
obilliga konsekvenser i så fall skall kunna undvikas genom en schablonmässig
nedsättning av den statliga inkomstskatten. Den nu ifrågavarande beloppsgränsen
för att dessa regler skall kunna tillämpas - 15 000 kr. och minst en
femtedel av den taxerade inkomsten - har tillkommit för att hålla det
merarbete som förfarandet innebär för skattemyndigheterna inom rimliga
gränser. Enligt utskottets uppfattning har motionärerna inte påvisat att
SkU 1982/83:25
3
denna beloppsgräns medför sådana olägenheter för de skattskyldiga att en
översyn kan anses motiverad.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1982/83:537.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1982/83:537.
Stockholm den 1 mars 1983
På skatteutskottet vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), Olle Westberg (s)*, Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Anita Johansson (s), Anna
Lindh (s)*, Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s) och
Kjell Johansson (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
minab/gotab Stockholm 1983 73796