SfU 1982/83:15

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1982/83:15

om ADB-frågor inom socialförsäkringen
Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 1982/83:3

I motion 1982/83:43 av Göthe Knutson (m) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om riktlinjer för
det fortsatta utredningsarbetet med en samordning inom det socialpolitiska
bidragssystemet

a) att det övergripande ansvaret för såväl ny lagstiftning som av denna
lagstiftning beroende nya datasystem bör integreras under en delegation med
parlamentarisk representation,

b) att varje huvudtyp av bidragsform i första hand bör konstrueras i form
av en modul omfattande en fristående lag med återspeglande, fristående
datarutin och dataregister,

c) att innehållet i varje större dataregister bör lagstyras i särskild
registerlag,

d) att - fastän den i propositionen skisserade uppdelningen på fyra
moduler är en god första arbetshypotes - antalet sådana moduler inte redan
nu låses, utan får bli beroende av det fortsatta utredningsarbetet, '

e) att alternativet med var sin fristående modul för dels allmänt barnbidrag,
dels inte behovsprövad allmän folkpension bör komma i fråga i det
fortsatta utredningsarbetet,

f) att, oavsett vilket antal moduler som ett framtida riksmöte fastställer,
alla nya lagar och datarutiner i första hand konstrueras för decentral,
försäkringskassavis datordrift och registerorganisation med full möjlighet till
lokal systemanpassning i resp. kassas regi,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om den s. k.
DUR II/DO-uppgraderingen av socialförsäkringens befintliga system med
nya datorer

a) att beslut bör underställas riksdagen,

b) att investeringarna bör begränsas till det oundgängligen nödvändiga,

c) att ett alternativ med provisorisk decentralisering bör prövas och i första
hand av den del som hör till Stockholms läns försäkringskassa med datordrift
i kassans egen regi,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till registerlagar för
socialförsäkringens nu använda datasystem,

4. att riksdagen beslutar dels att i 1 kap. 4 § lagen om allmän försäkring
(1962:381) införa ett nytt tredje stycke av följande lydelse:

1 Riksdagen 1982183. 11 sami. Nr 15

SfU 1982/83:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Från och allmän försäkringskassa.

Försäkrad skall äger rum.

Allmän försäkringskassa är registeransvarig
enligt datalagen (1973:
289) för de försäkrade som är
inskrivna hos kassan.

dels att 20 kap. 12 § första stycket samma lag erhåller följande lydelse:

20 kap.

12 §

Riksförsäkringsverket har att ver- Riksförsäkringsverket har att verka
för att bestämmelserna om den ka för att försäkringsrätternas tolk allmänna

försäkringen tillämpas lik- ning av bestämmelserna om den

formigt och rättvist. allmänna försäkringen vägleder ver ket

och de allmänna försäkringskassorna.

5. att riksdagen hos regeringen begär utredning av de allmänna försäkringskassornas
ställning med särskilt betoning av de konsekvenser datoriseringen
medfört såväl inom som utom deras lagstyrda verksamhetsområde.

Motion väckt under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1982183

I motion 1982/83:1672 (motivering i 1669) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
hemställs att riksdagen beslutar begära att regeringen låter utarbeta en
generalplan för decentralisering av socialförsäkringens ADB-system.

Konstitutionsutskottet, finansutskottet, riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet
har avgett yttranden över motion 1982/83:43. Utskottens
yttranden ingår i betänkandet som bilagor.

Utskottet

Såsom inledningsvis nämnts har motion 1982/83:43 väckts med anledning
av proposition 1982/83:3 om samordningsfrågor inom det socialpolitiska
bidragssystemet. Propositionen behandlas i utskottets betänkande SfU
1982/83:14. I nämnda betänkande behandlar utskottet riktlinjer för det
fortsatta arbetet med att samordna de olika delarna av bidragssystemet.
Propositionen bygger på den socialpolitiska samordningsutredningens förslag
(SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring. Utredningen föreslog en
principmodell för en framtida allmän socialförsäkring som enligt modellen
skulle bestå av fyra huvuddelar, nämligen inkomstförsäkring, barnstöd,
bostadsstöd och handikappstöd. Det närmare innehållet i dessa olika delar
redovisas i SfU 1982/83:14.

SfU 1982/83:15

I motion 1982/83:43 tar motionären upp olika frågor om ADB-systemets
utformning mot bakgrund av det fortsatta arbetet med att samordna
bidragssystemet. I yrkande 1 begärs uttalanden i olika hänseenden från
riksdagens sida såvitt gäller riktlinjerna för fortsatt utredningsarbete på detta
område. Yrkande 1 a rör det övergripande ansvaret för såväl ny lagstiftning
på ADB-området som av denna lagstiftning beroende nya datasystem. Enligt
motionären bör detta ansvar läggas på en parlamentariskt sammansatt
delegation. I yrkande 1 b begär motionären att varje bidragsform i första
hand bör konstrueras i form av en ”modul” vars innehåll regleras i en
fristående lag med därtill hörande fristående datarutin och dataregister.
Bakgrunden till yrkandet är att nuvarande administration inte får hindra
förändringar i förmånssystemens utformning och att nästa generation inte får
bindas upp till nuvarande ADB-struktur. Resonemanget om moduler följs
upp i yrkande 1 d, vari motionären begär att - fastän den i proposition
1982/83:3 skisserade uppdelningen på ”fyra moduler” är en god första
arbetshypotes - antalet sådana moduler inte redan nu låses, utan får bli
beroende av det fortsatta utredningsarbetet. I yrkande 1 e begärs vidare att
man i det fortsatta utredningsarbetet prövar en fristående modul för såväl
allmänt barnbidrag som för folkpensionsförmåner som inte är behovsprövade.

Riksförsäkringsverket understryker i sitt yttrande att nuvarande ADBsystem
fungerar säkert och med god driftekonomi. Verket framhåller också
att det inte under det nuvarande systemets livslängd funnits något exempel
där systemets utformning hindrat genomförandet av någon socialpolitisk
reform. Tvärtom har reformer kunnat genomföras just på grund av
ADB-systemet. Beträffande det i motionen förda resonemanget om moduler
pekar verket på att det nuvarande datasystemet för socialförsäkringen är
anpassat till försäkringens utformning och att de olika försäkringsdelarna
således utgör även olika delar av ADB-systemet. Lagstiftningen innehåller
emellertid samordningsregler vilka medför en mängd samband mellan de
olika ADB-rutinerna och man försöker i så stor utsträckning som möjligt
utnyttja gemensam information för att bl. a. undvika dubbellagring och extra
uppdatering. Det är mot denna bakgrund, framhåller verket, ett förenklat
och vilseledande resonemang om moduler som förs i motionen. Verket
framhåller också det orimliga i att knyta samman förmånssystem, administrativt
system och datasystem i varandra förutsättande strukturer eftersom
man härigenom verkligen skulle erhålla en stel och orörlig socialförsäkring.

Försäkringskasseförbundet tillstyrker att en delegation med parlamentarisk
representation får ett övergripande ansvar för lagstiftning inom
ADB-området. Beträffande förslaget om att varje bidragsform bör konstrueras
i form av en modul anser förbundet att syftet med förslaget är vällovligt
men att modultanken inte får drivas längre än att kraven på enhetlighet
beträffande inkomstbegrepp, familjebegrepp m. m. kan tillgodoses genom

SfU 1982/83:15

samordning mellan olika förmånsslag. Enligt förbundet måste också
förmånssystemet anpassas så att man genom samordning kan ta ut möjliga
rationaliseringsvinster.

Utskottet har i betänkande SfU 1982/83:14 ansett att den socialpolitiska
samordningsutredningens principmodell till en allmän försäkring innebär en
ändamålsenlig uppdelning och strukturering av bidragssystemet och att den
bör läggas till grund för arbetet med att samordna och förenkla systemet.
Samtidigt har utskottet framhållit att det innan en allmän socialförsäkring
kan genomföras krävs ett omfattande utredningsarbete inom många
områden. Någon låsning i enlighet med vad som framhållits i motionen till
”fyra moduler” inom bidragssystemet föreligger sålunda inte f. n. Utredningens
förslag till fyra bidragsgrenar bygger inte heller på något sådant
modultänkande som motionen ger uttryck för utan på att bidrag med
likartade syften skall föras samman. Det fortsatta utredningsarbetet får
utvisa om principmodellen kan genomföras i enlighet med utredningens
förslag. Såsom riksförsäkringsverket framhållit i sitt yttrande har nuvarande
ADB-system inte hindrat utan snarast varit en förutsättning för genomförandet
av reformer inom socialförsäkringen. Verket har också pekat på att
det ur rationell synpunkt är nödvändigt att utnyttja gemensam information i
största möjliga utsträckning. Utskottet, som erinrar om att de utrustningsbyten
som nu planeras kommer att ha samma struktur som nuvarande
ADB-system, finnér mot bakgrunden av det ovan anförda att någon
riksdagens åtgärd med anledning av yrkandena 1 a, b, d och e inte är
påkallad.

I motion 43 begärs i yrkande 2 att riksdagen beträffande den s. k. DUR
II/DO-uppgraderingen av socialförsäkringens befintliga system med nya
datorer skall ge regeringen till känna dels att beslut härom bör underställas
riksdagen, dels att investeringarna bör begränsas till det oundgängligen
nödvändiga och dels att ett alternativ med provisorisk decentralisering till
Stockholms läns försäkringskassa bör prövas. Motionären anför att den
pågående upphandlingen av riksförsäkringsverkets datasystem kallad DUR
II eller DO inte är en fråga om en mindre komplettering utan om en ny dator
för de datorprogram som används i dag. Denna upphandling får ekonomiska
konsekvenser under hela 1980-talet, och beslutet bör därför underställas
riksdagen. Enligt motionären finns endast två ekonomiskt rimliga alternativ
för att genomföra en decentralisering. Antingen bör man nu ta ett beslut
beträffande decentralisering med genomförande minst tio år senare eller
köpa samma sorts datorer som nu används centralt och placera dessa
regionalt. Motionären anser att man bör pröva en provisorisk decentralisering
genom att köpa en mindre modell av de centraldatorer som finns i
Sundsvall för att användas enbart för databehandling vid Stockholms läns
allmänna försäkringskassa.

Av riksförsäkringsverkets yttrande framgår att verkets behov av datakapacitet
kontinuerligt har följts upp genom tekniska utredningar och senast

SfU 1982/83:15

genom rapporten ”Datoruppföljning 2 riksförsäkringsverket (DUR 2)” vari
redovisas beräknad volymutveckling och resursbehov under perioden
1981/82-1985/86. Med dessa uppföljningar som underlag redovisar statskontoret
och verket behovet av utrustningsbyten och nyanskaffning för
regeringen. Av verkets yttrande framgår vidare att väsentliga utrustningsbyten
och kompletteringar måste ske under de närmaste åren som en naturlig
följd dels av att viss utrustning är tio år gammal, vilket medfört att
leverantören sagt upp underhållsavtalet, dels av att ADB-verksamheten
utökas. Verket framhåller särskilt att dessa utrustningsbyten avses ske så att
inte några tekniska hinder uppkommer för en eventuell framtida förändring
av ADB-systemen. Enligt verket är det en vilseledande bild av ekonomiska
bindningar som motionären ger genom att han hävdar att själva utrustningsbytet
i sig skapar sådana ekonomiska lösningar att decentralisering
omöjliggörs. Verket pekar därvid på att motionären själv gör den bedömningen
att en decentralisering fordrar en genomförandetid av minst tio år.
Detta innebär att den datorutrustning som nu anskaffas hinner avskrivas
innan decentraliseringen kan vara genomförd, varför några sådana ekonomiska
låsningar som motionären hävdar inte uppkommer. Beträffande det av
motionären föreslagna alternativet med provisorisk decentralisering till
Stockholmskassan framhåller verket att en liknande åtgärd behandlas i
ALLFA-utredningens arbete. Utredningen valde att inte föreslå en sådan
metod för genomförande av sitt decentraliseringsförslag eftersom tillvägagångssättet
med sådana övergångslösningar inte bedömdes lämpligt.

Finansutskottet hänvisar i sitt yttrande till betänkande FiU 1978/79:34,
vari utskottet beträffande styrningen av ADB i statsförvaltningen anfört att
riksdagen bör ges tillfälle att ta ställning till större och viktigare systeminvesteringar
innan mer kostnadskrävande aktiviteter, som skulle riskera att
inskränka riksdagens handlingsfrihet vid dess ställningstaganden, påbörjas i
ett ADB-projekt. Regeringen har sedermera fastställt en förordning med
föreskrifter för handläggning av frågor om investeringar i ADB-system (SFS
1981:266). Enligt denna skall större eller på annat sätt viktiga investeringar i
ADB-system underställas regeringen och riksdagen för särskild prövning vid
flera tillfällen under utvecklingsarbetets gång. Vidare framhålls att det är
särskilt viktigt att statsmakterna ges tillfälle att ta ställning till en investering i
ADB-system vid en tidpunkt då ett fullständigt och tillförlitligt material
föreligger, men större resurser ännu inte har lagts ned på konstruktion,
omläggning och utbildning, dvs. normalt efter huvudstudien. I förordningen
anges ansvarsfördelningen mellan regeringen och myndigheterna vid handläggningen
av frågor och investeringar i ADB-system. Finansutskottet
erinrar också om att flera beräkningar har gjorts beträffande riksförsäkringsverkets
datakapacitet och långsiktiga behov och att i den senaste, kallad
Datoruppföljning 2 riksförsäkringsverket (DUR 2), bedöms volymutveckling
och resursbehov för den allmänna försäkringens ADB-system under
perioden 1981/82-1985/86. Statskontoret och riksförsäkringsverket har med

SfU 1982/83:15

denna bedömning som grund redovisat behoven av ersättningssystem och
nyanskaffningar. Regeringen har inte tagit ställning till de framlagda
förslagen. Enligt finansutskottets mening behöver inte den nu aktuella
frågan om riksförsäkringsverkets investeringar kopplas till frågan om
centralisering eller decentralisering av socialförsäkringen, eftersom en
eventuell decentralisering av verksamheten skulle ta tio år att genomföra. De
nu aktuella investeringarna är förutsättningen för en god ekonomi och
driftsäkerhet i ADB-systemen under återstoden av 1980-talet. Frågan om
den framtida ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna kommer att påverka utformningen av ADBsystem
först under 1990-talet. Det är naturligtvis önskvärt att dessa frågor
utreds och att man tar ställning så snart som möjligt. Finansutskottet
förutsätter att de investeringar som måste ske de närmaste åren inte görs på
ett sätt som minskar statsmakternas handlingsfrihet vad gäller förändringar
av ansvarsfördelningen. Mot denna bakgrund och från sin utgångspunkt kan
finansutskottet inte tillstyrka vad som anförs i motionen om investeringar i
socialförsäkringens befintliga system (yrkande 2).

Såsom framgår av finansutskottets yttrande regleras frågor om investeringar
i ADB-system i en av regeringen fastställd förordning. Utskottet
saknar därför anledning att göra några uttalanden om beslutsordning för den
förestående upphandlingen av ADB-utrustning inom socialförsäkringen.
Vidare delar utskottet den uppfattning som redovisas i remissyttrandena om
att riksförsäkringsverkets nu aktuella investeringar inte får några ekonomiska
konsekvenser för en eventuell framtida decentralisering av ADBverksamheten.
Beträffande förslaget om en provisorisk decentralisering till
Stockholms läns allmänna försäkringskassa anser sig utskottet mot bakgrund
av vad riksförsäkringsverket anfört inte berett att göra något uttalande i
frågan. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 43 i yrkande
2.

I motion 1982/83:1672 av Thorbjörn Fälldin m. fl. begärs att regeringen
skall låta utarbeta en generalplan för decentralisering av socialförsäkringens
ADB-system. I motionen hänvisas till att en arbetsgrupp tillsattes i augusti
1982 på dåvarande regeringens uppdrag för att utarbeta en generalplan för
socialförsäkringens ADB-verksamhet. Meningen var att generalplanen, som
skulle antas av regeringen, skulle gälla under en tioårsperiod och vara
vägledande för beslut om investeringar under de kommande åren. Generalplanen
skulle vidare ange vägen till en decentraliserad struktur för
ADB-verksamheten. Innan generalplanen var klar skulle inga investeringsbeslut
inom socialförsäkringens ADB-verksamhet som innebar en låsning
fattas. Arbetsgruppen överlämnade i samband med regeringsskiftet sitt
material och en skrivelse till chefen för socialdepartementet. I skrivelsen
hemställdes att en ny arbetsgrupp skulle tillsättas för att fullfölja arbetet med
generalplanen. Motionärerna anser att en sådan generalplan behöver
utarbetas för att uppnå erforderlig framförhållning och förberedelsetid.

SfU 1982/83:15

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att inom kort ta ställning
såväl till aktuell upphandling av ADB-utrustning för 1980-talet som till
planeringen av socialförsäkringens ADB-verksamhet för 1990-talet. Utskottet
anser att regeringens ställningstaganden bör avvaktas och att någon
riksdagens åtgärd med anledning av motion 1672 nu inte är påkallad.

Två yrkanden i motion 43 berör frågan om registerlagar inom socialförsäkringen.
I yrkande 3 begärs förslag till registerlagar för befintliga
datasystem, och i yrkande 1 c begärs ett uttalande beträffande det framtida
datasystemet av innebörd att innehållet i varje större dataregister bör
regleras i särskild registerlag. Motionären påstår att socialförsäkringens
register saknar legalt integritetsskydd och att en registerlag därför är
nödvändig så att datainspektionen kan utfärda anvisningar med regler för
registerinnehåll och samkörningar. Enligt motionären har t. ex. noteringarna
i sjukförsäkringsregistret sådan betydelse för den enskilde att det
uppenbart är fråga om offentligrättslig normgivning som enligt regeringsformen
skall beslutas av riksdagen ensam. Motionären pekar på att det
exempelvis förekommer markeringar om ”ifrågasatt försäkringsmissbruk”.

Enligt riksförsäkringsverket är påståendet om att socialförsäkringens
register saknar legalt integritetsskydd felaktigt. Samtliga register och
registeruppgifter har i enlighet med datalagen och datainspektionens
anvisningar underställts datainspektionen, som således har godkänt registerinnehållet.
T. ex. hade noteringen om ”ifrågasatt försäkringsmissbruk”
godkänts av datainspektionen. Denna notering har emellertid numera tagits
bort efter samråd med inspektionen. Verket framhåller vidare att uppgifterna
i socialförsäkringsregistren också är underkastade sekretess enligt 7 kap.
7 § sekretesslagen, och enligt verkets mening finns det inte behov av
ytterligare författningsregler av registren.

Konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande att det finns skäl att i det
fortsatta utredningsarbetet på socialförsäkringsområdet överväga frågan om
lagreglering av innehållet i olika register. Utskottet erinrar dock om att
datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) har i uppdrag att utreda möjligheterna
att införa en generell personregistrering. Av direktiven till utredningen
framgår emellertid att en generell personregisterlag inte bör hindra att man
även i framtiden väljer att reglera vissa register särskilt.

Såsom framgår av riksförsäkringsverkets yttrande har socialförsäkringens
samtliga register underställts datainspektionen, som också har godkänt
registerinnehållet. Vad gäller behovet av särskilda registerlagar inom
socialförsäkringsområdet förutsätter utskottet att denna fråga övervägs i det
fortsatta utredningsarbetet. Någon riksdagens åtgärd med anledning av
motion 43 yrkande 1 c och 3 är därför inte påkallad.

I yrkande 4 i motionen begärs beträffande registeransvar enligt datalagen
att riksdagen beslutar att allmän försäkringskassa skall vara registeransvarig

SfU 1982/83:15

enligt datalagen för de försäkrade som är inskrivna hos kassan. Ett stadgande
härom bör införas i lagen om allmän försäkring. Motionären anför att enligt
datalagen är den ansvarig som förfogar över registret. Enligt lagen om allmän
försäkring ankommer det på försäkringskassorna att föra in uppgifter i
registren och såvitt gäller sjukförsäkringsregistret saknar riksförsäkringsverket
rätt att ändra uppgifterna. Enligt motionärens mening kan endast
försäkringskassorna därmed komma i fråga som registeransvariga för
sjukförsäkringsregistret. För de övriga registren anser motionären att man
får överväga solidariskt ansvar mellan försäkringskassorna och riksförsäkringsverket
och att det får ankomma på datainspektionen att besluta
härom.

Av riksförsäkringsverkets yttrande framgår beträffande registeransvar
enligt datalagen bl. a. följande. Datainspektionen har efter granskning av de
personregister som förs för verkets och kassornas räkning föreslagit att
solidariskt registeransvar skall åläggas riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
beträffande sådana personregister över vilka både verket och
kassorna förfogar samt att för register över vilka endast endera av verket eller
kassorna förfogar ansvaret skall åvila endast den som förfogar däröver.
Verket har tillstyrkt förslaget men något beslut i ärendet har ännu inte fattats
av datainspektionen.

Försäkringskasseförbundet anser att registeransvaret behöver bli klarare
definierat men att lagtexten bör utformas så att ansvaret knyter an till
registren och inte till de försäkrade.

Konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande att frågan om registeransvar
enligt datalagen prövas av datainspektionen samt att ansvaret för
socialförsäkringens register f. n. åvilar riksförsäkringsverket. Konstitutionsutskottet
har emellertid från datainspektionen inhämtat att en ändring
övervägs som skulle innebära att registeransvaret delas mellan verket och
försäkringskassorna, och konstitutionsutskottet vill i denna fråga endast
peka på att det från integritetssynpunkt är av största vikt att det råder klarhet
om ansvaret för olika dataregister.

Frågan om registeransvar enligt datalagen för de personregister som förs
för riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas räkning är såsom framgår
av remissyttrandena föremål för överväganden av datainspektionen.
Med hänsyn härtill anser utskottet att yrkande 4 i denna del inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

120 kap. 12 § lagen om allmän försäkring stadgas att riksförsäkringsverket
skall verka för att bestämmelserna om den allmänna försäkringen tillämpas
likformigt och rättvist. Stadgandet reglerar också riksförsäkringsverkets roll i
besvärsprocessen.

Yrkande 4 i motion 43 innefattar även en begäran om en sådan ändring av
20 kap. 12 § lagen om allmän försäkring att paragrafen inte utgör hinder mot
en decentralisering av uppgifter från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna.
Motionären erinrar om att försäkringskassorna från början var

SfU 1982/83:15

privata juridiska personer där rättssäkerheten garanterades av en förvaltningsmyndighet
men att en domstolsprövning numera har införts inom
socialförsäkringen. Nämnda lagrum har, anför motionären, inte blivit
korrigerat med hänsyn till detta. Enligt motionären kan lagrummet tolkas
som om det i riksförsäkringsverkets tillsynsfunktion ingår en lagfäst
skyldighet att bekämpa lokal systemanpassning dvs. modern personvänlig
databehandling. Motionären anser att lagrummet i sin nuvarande lydelse
blivit förlegat och utgör ett hinder för både reformer och rationaliseringsarbete.

Riksförsäkringsverket erinrar i sitt yttrande om att den ifrågavarande
bestämmelsen infördes som en följd av ändrad organisation för besvärsprövning
inom socialförsäkringen m. m. Bestämmelsen, som i sin nuvarande
lydelse trädde i kraft den 1 januari 1979, reglerar vad verket får och skall göra
i den nya besvärsprocessen. Bestämmelsen saknar sålunda betydelse för
bedömning av verkets styrande roll i administrativt hänseende. Verkets
tillsynsfunktion regleras i 18 kap. 2 § lagen om allmän försäkring vilken
paragraf inte är inskränkt till tillämpningsfrågor.

Försäkringskasseförbundet delar motionärens mening att bestämmelsens
nuvarande lydelse bör ändras så att det klarare framgår var gränsen mellan
riksförsäkringsverkets tillsynsansvar och försäkringskassornas tillämpningsansvar
går. Den i motionen föreslagna nya lydelsen är emellertid enligt
förbundet alltför snäv.

Utskottet avstyrker på de av riksförsäkringsverket anförda skälen yrkande
4 såvitt gäller begäran om en ändring av 20 kap. 12 § lagen om allmän
försäkring.

Motion 43 innefattar slutligen två yrkanden som rör frågan om en framtida
decentralisering av datordriften från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna.
I yrkande 1 f begär motionären ett uttalande från riksdagen om att,
oavsett vilket antal moduler som ett framtida riksmöte fastställer, alla nya
lagar och datarutiner i första hand konstrueras för en till försäkringskassorna
decentraliserad datordrift och registerorganisation med full möjlighet till
lokal systemanpassning i resp. kassas regi. Enligt motionären ger inte ett
centraliserat datasystem i Sundsvall samma flexibilitet i lokal systemanpassning
och politiskt reformarbete som många mindre lokalt utplacerade
datorer. En decentralisering är enligt hans mening därför värd en kanske
något högre kostnad. Vidare begärs i yrkande 5 en utredning av de allmänna
försäkringskassornas ställning med särskild tonvikt på de konsekvenser
datoriseringen medfört såväl inom som utom kassornas lagstyrda verksamhetsområde.
Enligt motionärens mening förutsätter ett nytt decentraliserat
datasystem förändringar av statens styrmedel över de formellt fristående
försäkringskassorna, dvs. av huvudmannaskapet. Det nya datasystemet kan
inte, anför motionären, börja byggas förrän konsekvenserna av den
”järnhårda” styrningen parallellt med den totala friheten blivit utredda i alla
deras aspekter.

SfU 1982/83:15

Försäkringskasseförbundet konstaterar i sitt yttrande såvitt gäller förslaget
om decentraliserad datordrift att detta bygger helt på ALLFA-utredningens
förslag, vilket förbundet tidigare ställt sig bakom. Vad gäller frågan om en
särskild utredning av försäkringskassornas ställning avstyrker förbundet
motionens förslag härom. Förbundet vill dock understryka att datoriseringen
inte får medföra en sådan sidoeffekt att detaljstyrningen av kassorna blir
hårdare än vad som är önskvärt från andra, övergripande utgångspunkter.

Den s. k. ALLFA-kommittén, vars uppgift varit att utreda frågor om den
framtida ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m. har
avgivit sitt slutbetänkande (SOU 1981:24) Socialförsäkringens datorer -decentralisering av verksamheten. I betänkandet föreslås bl. a. en decentralisering
av datordriften i vissa delar till försäkringskassorna, och mot
bakgrund härav föreslås också en förändring av huvudmannaskapet vad
gäller ADB-verksamheten med ett förstärkt inflytande för försäkringskassorna.
I betänkandet anförs dock vidare att de närmare organisatoriska
formerna för och konsekvenserna av ett förändrat huvudmannaskapet för
ADB-verksamheten får utredas i särskild ordning. Betänkandet är föremål
för beredning inom regeringskansliet. Utskottet anser att denna beredning
bör avvaktas och avstyrker med det anförda bifall till motion 43 yrkande 1 a
och 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande framtida struktur m. m. inom ADB-systemet
att riksdagen avslår motion 1982/83:43,

2. beträffande en generalplan för decentralisering av socialförsäkringens
ADB-system

att riksdagen avslår motion 1982/83:1672.

Stockholm den 17 mars 1983

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Börje
Nilsson (s), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Elis Andersson (c),
Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m), Karin Israelsson (c), Karin Nordlander
(vpk), Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s), Inger Hestvik (s)
och Rune Backlund (c).

SfU 1982/83:15

Reservation

En generalplan för decentralisering av socialförsäkringens ADB-system
(mom. 2)

Elis Andersson, Karin Israelsson och Rune Backlund (alla c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt
vad” och slutar med ”är påkallad.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1672 framförda uppfattningen att en
långsiktig generalplan bör utarbetas för socialförsäkringens ADB-system.
Såsom framhållits i motionen är syftet med en sådan generalplan att ange
vägen till en decentraliserad struktur av ADB-verksamheten och därigenom
också vara vägledande för de investeringsbeslut som måste fattas under de
närmaste åren. Regeringen bör således låta utarbeta en generalplan för
decentralisering av socialförsäkringens ADB-system i enlighet med vad som
föreslagits i motion 1672.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande en generalplan för decentralisering av socialförsäkringens
ADB-system

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1672 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1982/83:15

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande
1982/83:3 y

över motion om samordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet Till

socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett utskottet tillfälle att avge yttrande
över motion 1982/83:43 av Göthe Knutson (m) som väckts med anledning av
proposition 1982/83:3 om samordningsfrågor inom det socialpolitiska
bidragssystemet. Utskottet begränsar sitt yttrande till frågorna om lagreglering
av olika dataregister på socialförsäkringsområdet samt om ansvaret för
sjukförsäkringsregistret (hemställan p. 1 c och 4).

Enligt motionen bör registerinnehållet i system som rör enskilds förhållande
lagregleras. Detta är, menar motionären, en väsentlig datapolitisk
uppgift därför att den skulle återföra de hittills nästan okontrollerade
systemerarna och programmerarna till normala beslutsvägar. Det nu
använda datasystemet för socialförsäkringar har så lång återstående livslängd
att en registerlag måste utarbetas. Behovet av en registerlag framgår enligt
motionen även av det faktum att registeransvaret ännu inte blivit klart
definierat trots att systemet har varit i bruk i tio år. För att undanröja denna
oklarhet föreslår motionären ett tillägg i lagen om allmän försäkring, enligt
vilket allmän försäkringskassa är registeransvarig enligt datalagen för de
försäkrade som är inskrivna hos kassan.

Enligt utskottets uppfattning finns det skäl att i det fortsatta utredningsarbetet
på socialförsäkringsområdet överväga den i motionen upptagna
frågan om lagreglering av innehållet i olika register. Utskottet vill i
sammanhanget dock erinra om att datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05)
har i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en generell personregisterlag.
Enligt direktiven till utredningen bör en generell personregisterlag
emellertid inte hindra att man även i framtiden väljer att reglera vissa register
särskilt.

Frågan om registeransvar enligt datalagen prövas av datainspektionen.
Ansvaret för socialförsäkringens register åvilar f. n. riksförsäkringsverket.
Enligt vad utskottet inhämtat från datainspektionen övervägs dock en
ändring innebärande att registeransvaret skulle delas mellan verket och
försäkringskassorna. I motionen föreslås att registeransvaret läggs enbart på
kassorna. Utskottet vill i denna fråga endast anföra att det från integritetssynpunkt
är av största vikt att det råder klarhet om ansvaret för olika
dataregister.

SfU 1982/83:15

Stockholm den 18 november 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Sture Thun (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin
Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Ingvar Björk (s),
Bengt Kindbom (c) och Ove Karlsson (s).

SfU 1982/83:15

Bilaga 2

Finansutskottets yttrande
1982/83:4 y

över motion 1982/83:43 om samordningsfrågor inom det socialpolitiska
bidragssystemet (prop. 1982/83:3)

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har den 19 oktober 1982 beslutat bereda
finansutskottet tillfälle att avge yttrande över motion 1982/83:43 av Göthe
Knutson (m) om samordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet
(prop. 1982/83:3).

I motion 43 berörs flera frågor av principiell datapolitisk natur. Det gäller
bl. a. samordningen av de datapolitiska frågorna i riksdagen, möjligheterna
för riksdagen att styra utvecklingen och framför allt att skapa system som ger
en handlingsfrihet för framtiden. Motionären ser vad gäller det socialpolitiska
bidragssystemet lösningar på dessa problem genom att olika bidragstyper
i så stor utsträckning som möjligt frigörs från varandra genom en
fristående lagreglering och en decentraliserad organisation. Vidare menar
motionären att lagreglerna för riksförsäkringsverkets tillsynsfunktion för
försäkringskassorna har tolkats så att de innebär ett hinder för både reformer
och rationaliseringsarbete. Enligt motionären bör kassornas ställning
utredas med anledning av datoriseringens konsekvenser. I avvaktan härpå
bör investeringarna i centrala ADB-system begränsas till det oundgängligen
nödvändiga.

Utskottet redovisar i detta yttrande några principiella synpunkter på
utformningen av datasystemen och beslutsordningen för dessa. Frågorna om
ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna
har inte utskottet från sina utgångspunkter anledning att ta
ställning till.

Inledningsvis vill utskottet beröra vad motionären redovisar beträffande
den bristande samordningen i riksdagen av de datapolitiska frågorna.
Utskottet har i yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av
utredningen om riksdagens utskott redovisat sin syn på frågorna rörande
samordningen av riksdagens beredning och beslut vad gäller ekonomiskpolitiska
åtgärder. Enligt utskottets där redovisade mening finns det i dessa
hänseenden vissa allvarliga brister i den hittillsvarande ordningen. De
datapolitiska frågorna liksom de ekonomisk-politiska spörsmålen griper ofta
över flera områden i samhället. En förutsättning för att datatekniken skall
kunna utnyttjas för en positiv utveckling i samhället är enligt utskottets
mening att man försöker tillämpa en helhetssyn på datafrågorna, dvs. att man
i ett sammanhang betraktar tekniken, dess användning och konsekvenserna

SfU 1982/83:15

av denna för individen, organisationer och samhälle. Utskottet delar
motionärens mening att den hittillsvarande behandlingen av datafrågorna i
riksdagen inte har gjort det möjligt att tillämpa denna helhetssyn. Å andra
sidan är erfarenheterna mycket begränsade, vilket förklarar varför riksdagen
ännu inte funnit formerna för att samordna de datapolitiska frågorna. Dessa
frågor griper in i flertalet utskotts arbete. En samordning av datafrågorna
måste därför ge utrymme att behandla sakfrågorna. Enligt utskottets mening
finns det anledning att i anslutning till att man ser över beslutsfattandet i
större ekonomisk-politiska frågor också se över samordningen av datapolitiken
i riksdagen.

Som allmän princip vid utformning av datasystem för olika bidragstyper
bör självfallet gälla att den tekniska utformningen inte får styra eller låsa
handlingsfriheten på längre sikt vad gäller innehållet i bidragssystemen.
Myndigheterna måste i sin planering ta hänsyn till att statsmakterna kan
komma att förändra förutsättningarna för ADB-projektet. Utskottet har
tidigare anfört beträffande styrningen av ADB i statsförvaltningen att
riksdagen bör ges tillfälle att ta ställning till större och viktigare systeminvesteringar
innan mer kostnadskrävande aktiviteter, som skulle riskera att
inskränka riksdagens handlingsfrihet vid dess ställningstaganden, påbörjas i
ett ADB-projekt (FiU 1978/79:34). Regeringen har sedermera fastställt en
förordning och föreskrifter för handläggning av frågor om investeringar i
ADB-system (SFS 1981:266). Av denna framgår att större eller på annat sätt
viktiga investeringar i ADB-system skall underställas regeringen och
riksdagen för särskild prövning vid flera tillfällen under utvecklingsarbetets
gång. Det framhålls vidare i föreskrifterna att det är särskilt viktigt att
statsmakterna ges tillfälle att ta ställning till en investering i ADB-system vid
en tidpunkt då ett fullständigt och tillförlitligt material föreligger, men då
större resurser ännu inte har lagts ned på konstruktion, omläggning och
utbildning, dvs. normalt efter huvudstudien. Förordningen anger ansvarsfördelningen
mellan regeringen och myndigheterna. De olika prövningstillfällena
anges liksom kraven på beslutsunderlaget vid dessa tillfällen. Av
underlaget skall framgå investeringssyfte, olika handlingsalternativ, deras
effekter och kostnader samt planer för det fortsatta arbetet.

Datasystemen inom socialförsäkringen har införts successivt, vidareutvecklats
och utvidgats till att omfatta allt större delar av socialförsäkringssystemet.
Beträffande riksförsäkringsverkets datakapacitet och långsiktiga
behov har flera beräkningar gjorts. I den senaste, som berörs i motion 43,
kallad Datoruppföljning 2 riksförsäkringsverket (DUR2) bedöms volymutveckling
och resursbehov för den allmänna försäkringens ADB-system under
perioden 1981/82-1985/86. Med denna bedömning som grund har statskontoret
och riksförsäkringsverket redovisat behoven av ersättningssystem och
nyanskaffningar. Regeringen har inte tagit ställning till de framlagda
förslagen.

SfU 1982/83:15

Utskottet anser inte att den nu aktuella frågan om riksförsäkringsverkets
investeringar behöver kopplas till frågan om centralisering eller decentralisering
av socialförsäkringen. En eventuell decentralisering av verksamheten
skulle ta tio år att genomföra. De nu aktuella investeringarna är förutsättningen
för en god ekonomi och driftsäkerhet i ADB-systemen under
återstoden av 1980-talet. Frågan om den framtida ansvarsfördelningen
mellan riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna kommer
att påverka utformningen av ADB-system först under 1990-talet. Det är
naturligtvis önskvärt att dessa frågor utreds och att man tar ställning så snart
som möjligt. Utskottet förutsätter att de investeringar som måste ske de
närmaste åren inte görs på ett sätt som minskar statsmakternas handlingsfrihet
vad gäller förändringar av ansvarsfördelningen. Utskottet kan mot
denna bakgrund och från sin utgångspunkt inte tillstyrka vad som anförs i
motionen om investeringar i socialförsäkringens befintliga system (yrkande
2). Utskottet vill dock inte utesluta att en framtida ADB-teknik gör det
möjligt att decentralisera verksamheten utan att för den skull totalkostnaderna
behöver öka. Det gör det dessutom möjligt att anpassa arbetsrutinerna
vid kassorna till den lokala arbetskraftssituationen och de försäkringstagare
som skall betjänas. En sådan lokal anpassning bör också kunna bidra till en
totalt sett rationell hantering.

Beträffande den framtida utformningen av socialförsäkringens ADBsystem
vill utskottet understryka vikten av att systemen utformas på ett
rationellt sätt. Utskottet delar riksförsäkringsverkets uppfattning, som
framgår av ett yttrande med anledning av motionen, att man inte bör
acceptera högre kostnader än i dag för det som i framtiden motsvarar dagens
ADB-verksamhet. Syftet bör i stället vara att sänka totalkostnaderna för
administrationen av socialförsäkringssystemet. Självfallet måste också
lagstiftningens krav om samordning av olika bidragsformer liksom kraven på
enhetlig behandling av de försäkrade beaktas i systemet. När det gäller att
skapa handlingsfrihet för framtiden ser utskottet att möjligheter härtill bäst
ordnas genom statsmakternas aktiva deltagande i beslutsprocessen om de
viktiga ADB-systemen.

Stockholm den 1 februari 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Rolf Wirtén (fp), Lars Tobisson (m), Paul
Jansson (s), Per-Axel Nilsson (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s),
Christer Nilsson (s), Tage Adolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten
Karlsson (s), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Hugo Hegeland (m), Britta
Hammarbacken (c) och Hans Petersson i Hallstahammar (vpk).

minab/gotab Stockholm 1983 75011