SoU 1982/83:20
Socialutskottets betänkande
1982/83:20
om anslag m. m. till Socialdepartementet m. m. och till Internationell
samverkan (prop. 1982/83:100 bil. 7)
I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1982/83:100 bil. 7
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1983/84 under avsnitten A. Socialdepartementet m. m. och K. Internationell
samverkan jämte motioner.
FEMTE HUVUDTITELN
Socialdepartementet m. m.
1. A 1. Socialdepartementet. A 2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna A 1 och A 2 (s. 13 och 14) samt
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar
1. till Socialdepartementet ett förslagsanslag av 17 617 000 kr.,
2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 23 500 000
kr.
2. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Regeringen
har under punkt A 3 (s. 14-17) föreslagit riksdagen att till Forskningsoch
utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisa
ett reservationsanslag av 26 800 000 kr.
Motioner
I motion 1982/83:1083 av Kar! Boo (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära fortsatta initiativ
för att offentliga tjänster, främst inom barnomsorg och äldreomsorg, kan
drivas i kooperativa former.
I motion 1982/83:1287 av Karin Ahrlund (fp) och Jan-Erik Wikström (fp)
hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av ökade insatser för åldersforskning.
I motion 1982/83:1823 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkande 1), att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar 10 800 000 kr., vilket
innebär ett i förhållande till regeringens förslag 16 000 000 kr. lägre
anslag.
1 Riksdagen 1982/83. 12 sami. Nr 20
SoU 1982/83:20
2
Utskottet
Från anslaget, som är ett reservationsanslag, utgår bidrag till forskning,
undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Den helt övervägande delen av anslaget
används för bidrag till projekt som tillstyrkts av den till socialdepartementet
knutna delegationen för social forskning (DSF).
I budgetpropositionen föreslås att 26,8 milj. kr. anvisas under anslaget.
Däri upptas även en reservation på knappt 16,5 milj. kr., vilken är hänförlig
till utgången av budgetåret 1981/82. Vid utgången av januari 1983 återstod
enligt uppgift drygt 19 milj. kr. av denna reservation och anslaget för nu
löpande budgetår. Storleken av den reservation som kommer att föreligga
vid utgången av budgetåret 1982/83 kan ännu inte beräknas.
I motion 1982183:1823 av Nils Carlshamre m. fl. (m) föreslås en medelsanvisning
av endast 10 800 000 kr., innebärande ett i förhållande till
regeringens förslag 16 000 000 kr. lägre anslag. Motionärerna anför att det är
nödvändigt med besparingar på grund av det statsfinansiella läget. De anser
vidare principiellt att den forskning som sorterar under DSF efter hand bör
överföras till universitet och högskolor. Under hänvisning till att betydande
reservationer uppstått på anslaget föreslår de att detta minskas med ett
belopp som är något lägre än reservationen.
Vid utgången av budgetåret 1980/81 fanns också en reservation, vilken
med 1,5 milj. kr. översteg den nu angivna. Enligt vad utskottet inhämtat
beror emellertid reservationerna inte på att anslagna medel inte utnyttjas
utan sammanhänger med tidpunkten för utbetalning av bidrag. Senast den 1
februari resp. den 1 september skall ansökningar om bidrag ha inkommit till
DSF för att kunna beaktas vid medelstilldelning för nästföljande budgetår
resp. kalenderår. Beredning och beslut beträffande de ansökningar som
behandlas under våren tar emellertid så mycket tid i anspråk att medel
vanligen inte kan utbetalas före den 1 juli. De reservationer som uppstår
utgörs därför i huvudsak av medel som redan tilldelats angivna projekt.
I den av riksdagen antagna forskningspropositionen (1981/82:106, UbU
1981/82:37, rskr 1981/82:397), som gäller en femårsperiod med början år
1982, har DSF tilldelats huvudansvaret för forskning inom social- och
hälsovårdsområdet med utgångspunkt i ett social-, samhälls- och beteendevetenskapligt
perspektiv samt för tillämpad forskning inom detta område. I
propositionen läggs fast ett antal prioriterade forskningsområden. Högsta
prioritet inom DSF:s ansvarsområde ges forskning som rör missbruksfrågor,
hälso- och sjukvården, epidemiologin, primärvården och socialtjänsten samt
barn- och familjepolitiska frågor. Även miljömedicinsk forskning och
forskning om de äldres situation ges hög angelägenhetsgrad.
Inom social- och hälsovårdsområdet finns således många forskningsuppgifter
med hög prioritet. Forskningsprojekt av ifrågavarande slag sträcker sig'
dock vanligen över flera år. En någorlunda jämn medelstilldelning är en
SoU 1982/83:20
3
förutsättning för att DSF skall kunna planera sitt stöd till olika projekt. En
anslagsminskning av den storleksordning som föreslås i motionen skulle
innebära en drastisk försämring av de ekonomiska förutsättningarna för den
sociala forskningen. Utskottet avstyrker därför motionen.
I motion 1982183:1287 av Karin Ahrland (fp) och Jan-Erik Wikström (fp)
begärs att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om
behovet av ökade insatser för åldersforskning. Motionärerna understryker
sambandet mellan medicinska sjukdoms- och svaghetssymtom och den äldre
människans sociala livssituation samt nödvändigheten av en tvärvetenskaplig
forskning för att klarlägga dessa samband. En forskning som kan ge underlag
för förebyggande åtgärder för att förhindra sociala nedbrytningseffekter
måste enligt motionärerna anses ha hög prioritet. I sammanhanget nämns
olika exempel på sociala förlustupplevelser som ökar risken för nedstämdhet
och leder till ökat behov av sociala och medicinska åtgärder. Motionärerna
anser därför att en sociologiskt inriktad gerontologi är den forskningsgren
som i nuläget bör prioriteras.
Forskning om de äldres situation har som ovan nämnts (s. 2) hög
angelägenhetsgrad. Av DSF:s verksamhetsberättelser framgår hur stor del
av dess anslag som används till projekt avseende äldres situation samt
redovisas de aktuella forsknings- och utvecklingsprojekten på detta område.
Av 1981 års verksamhetsberättelse framgår att 1 668 000 kr. av dess anslag
använts till sådana projekt. Flera översiktliga redogörelser för den totala
forsknings- och utvecklingsverksamheten avseende de äldres situation ges i
den av DSF 1978 utgivna rapporten Äldreomsorg samt den aktuellare genom
statens råd för byggforskning utgivna rapporten R89:1982, De äldre och
miljön.
I budgetpropositionen (s. 16) anges vidare att medel beviljats bl. a. till det
tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Äldre i samhället - förr, nu och i
framtiden för studier av attityder till äldre samt för att belysa vilken inverkan
industrialisering, urbanisering och strukturomvandling haft på solidariteten
mellan generationer. Utvecklingsprojekt och försöksverksamheter inom
äldreomsorgen bör enligt budgetpropositionen lämnas fortsatt aktivt stöd
från anslaget, bl. a. i anslutning till äldreberedningens arbete.
Den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen (S 1980:01) yttrar sig
regelmässigt över de ansökningar om projekt avseende äldrefrågor som inges
till DSF. Äldreberedningens huvuduppgift är att behandla frågor om
övergripande prioritering och samordning av samhällets insatser för de äldre.
I direktiven anges bl. a. att en utgångspunkt för arbetet skall vara att
underlätta för de äldre att leva ett självständigt liv samt uppmärksamma
möjligheten att ta till vara de äldres erfarenheter och kunskaper och förbättra
kontakten mellan generationerna exempelvis genom äldres medverkan i
arbetet i förskolor och skolor.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att få till stånd en
SoU 1982/83:20
4
mera socialt inriktad åldersforskning. Utskottet anser mot bakgrund av det
ovan anförda att forskningsprojekt av det slag som motionärerna önskar har
goda möjligheter till stöd. Något riksdagens initiativ torde därför inte vara
erforderligt. Motionen avstyrks.
I motion 1982183:1083 av Karl Boo (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär fortsatta initiativ för att
offentliga tjänster, främst inom barnomsorg och äldreomsorg, skall kunna
drivas i kooperativa former. Vårdsektorn har byggts ut kraftigt på senare år,
beroende dels på att antalet äldre ökat, dels på att ambitionsnivån ständigt
höjts. Samtidigt har anhörigvården minskat och anspråken på professionell
vård ökat. Professionaliseringen av vården har gjort att en tekniskt
medicinsk inriktning har kommit att dominera i förhållande till de mänskliga
och sociala aspekterna. Enligt motionärerna har den offentliga vården i
alltför hög grad institutionaliserats och centraliserats. De förordar att
primärvården återförs till lokalsamhället i form av en ökad satsning på
kooperativ verksamhet med inslag av ideella och frivilliga insatser som ett
komplement till traditionell vård. Detta skulle leda till att resurser frigörs
inom den offentliga sektorn. Daghem där föräldrarna påtar sig ett vårdansvar
och servicehus som organiseras av där boende äldre personer anges som
lämpliga kooperativa vårdalternativ. Samhället skulle dock även framdeles
ha det primära ansvaret för att det sociala skyddsnätet upprätthålls. I
motionen anförs att ett arbete som inletts inom kommundepartementet
under förra regeringen bör utvecklas samt att statliga anslag bör ges till
försöksverksamhet inom barnomsorg, äldreomsorg och fritidsverksamhet
m. m. i fem kommuner under en treårsperiod med början under nästa
budgetår.
Intresset för kooperativ verksamhet har under senare år ökat kraftigt.
Kooperationsutredningen (11977:01) har avgivit ett flertal betänkanden och
kommer under året att framlägga förslag till ny lag om ekonomiska
föreningar. Enligt vad utskottet inhämtat kommer lagförslaget i högre grad
än nu gällande lagstiftning att vara inriktat på att tillgodose den kooperativa
verksamheten. Utredningens arbete avser emellertid främst affärsverksamhet
och berör i mindre grad tillhandahållande av tjänster i kooperativa
former.
Som antyds i motionen inleddes år 1976 inom dåvarande kommundepartementet
ett arbete för att i nära samverkan med folkrörelserna genom en
särskild referensgrupp för folkrörelsefrågor se över relationerna mellan
samhället och folkrörelserna och belysa folkrörelsernas arbetsvillkor i
dagens samhälle. Ett av utredningsområdena är uppgiftsfördelningen mellan
stat/kommun och folkrörelserna. F. n. arbetar referensgruppen med utformningen
av en handbok om hur man bildar kollektiv. På initiativ av
referensgruppen har en skrift, I morgon kooperation - ett folkrörelsealternativ,
sammanställts och utgivits i maj 1981 av kommundepartementet.
SoU 1982/83:20
5
Denna innefattar inte något ställningstagande från referensgruppen för
folkrörelsefrågor utan är endast avsedd att stimulera till debatt angående
vilka kooperativa möjligheter som föreningslivet kan ha i framtiden.
Utgångspunkt för de i skriften intagna uppsatserna är att kooperativ
verksamhet i framtiden kan vara ett lämpligt komplement på vissa områden.
Frågan om vård i kooperativa former har där berörts i en uppsats av Kai
Blomqvist, Kooperativ i många former. Det konstateras där att det
förekommer föräldrakooperativa daghem på vissa orter. Dessa drivs av
föräldrarna gemensamt och finansieras genom statsbidrag och föräldraavgifter.
En förutsättning för statsbidrag är att kommunen godkänner verksamheten,
vilket inte synes erbjuda några större problem. Det förekommer olika
modeller för föräldrarnas medverkan i daghemmen - såväl i vårdande som
administrerande funktioner. Detta skulle enligt uppsatsen kunna vara en
möjlighet att minska föräldraavgifterna och dessutom utgöra ett tillskott till
den kommunala barnomsorgen och ekonomin. - Någon kooperativ verksamhet
bestående i att äldre slår sig samman och driver servicehus i
organiserade och utvecklade former synes f. n. inte förekomma.
Utskottet är inte motståndare till kooperativa lösningar. De resurser som
finns tillgängliga för en kvantitativ utbyggnad bör emellertid reserveras för
den kommunala barnomsorgen.
För de flesta människor upplevs kooperativa lösningar som möjliga att
nyttja för ett litet fåtal. Så länge den kommunala barnomsorgen inte är
tillfredsställande utbyggd får försök med kooperativa vårdformer i första
hand bero på lokala initiativ med utgångspunkt i där rådande förutsättningar.
För försöks- och utvecklingsarbete kan bidrag sökas från förevarande anslag.
Motionen avstyrks.
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1982/83:1823 yrkande 1 till Forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 26 800 000 kr.,
2. beträffande försök med vård i kooperativa former
att riksdagen avslår motion 1982/83:1083,
3. beträffande ökade insatser för åldersforskning
att riksdagen avslår motion 1982/83:1287.
3. A 4. Extra utgifter. A 5. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna A 4 och A 5 (s. 17-23) och hemställer
att riksdagen
1. till Extra utgifter för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 1 600 000 kr.,
SoU 1982/83:20
6
2. bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten
m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom de
kostnadsramar som förordas i propositionen,
3. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.
Internationell samverkan
4. K 1 - K 3. Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna K 1 - K 3 (s. 183 och 184) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar
1. till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m. ett förslagsanslag av 29 467 000
kr.,
2. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av 127 000
kr.,
3. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag
av 200 000 kr.
Stockholm den 8 mars 1983
På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON
Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), John Johnsson (s),
Kjell Nilsson (s), Stig Alftin (s), Lilly Bergander (s), Ann-Cathrine Haglund
(m), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s), Ingvar
Eriksson (m), Inga Lantz (vpk), Margareta Winberg (s), Rosa Östh (c), Bo
Arvidson (m) och Bengt Lindqvist (s).
Reservationer
Vid 2. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.
1. Beträffande medelsanvisningen (mom. 1 i hemställan)
Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund, Ingvar Eriksson och Bo Arvidson
(alla m) anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 2 börjar med ”Inom
social- och hälsovårdsområdet” och på s. 3 slutar med ”därför motionen”
bort ha följande lydelse:
SoU 1982/83:20
7
Oaktat forskning inom social- och hälsovårdsområdet är angelägen måste
även den med hänsyn till det statsfinansiella läget vidkännas vissa nedskärningar.
På grund härav och med hänsyn till att denna forskning på längre sikt
bör överföras till universitet och högskolor anser utskottet att medelsanvisning
bör begränsas i enlighet med vad som yrkas i motion 1982/83:1823
(m).
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1823 yrkande 1 och
med anledning av regeringens förslag till Forsknings- och
utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 10 800 000 kr.,
2. Beträffande försök med vård i kooperativa former (mom. 2 i hemställan)
Ingemar
Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), Ann-Cathrine Haglund (m),
Ulla Tillander (c), Ingvar Eriksson (m), Rosa Östh (c) och Bo Arvidson (m)
anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 5 som börjar med
”Utskottet är” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att man bör ställa sig positiv till att människor går samman
för att gemensamt lösa problem t. ex. inom barnomsorg och äldreomsorg
genom olika former av kooperativ. Detta gäller även ideella eller andra
privata initiativ. Enskilda vårdformer utgör redan värdefulla komplement till
den offentliga vården. Det finns således en stor erfarenhet på detta område.
Dessa erfarenheter visar att olika enskilda vårdformer såväl ekonomiskt som
socialt är motiverade och önskvärda. Som framhålls i motionen får dock en
ökad satsning på kooperativ och enskild vård inte innebära någon
inskränkning i samhällets primära ansvar, bl. a. det som åvilar socialtjänsten.
Inom ramen för de anslag som beviljas för forskning och försöksverksamhet
inom vårdområdet är det angeläget att i större utsträckning uppmärksamma
alternativa former av vård. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande försök med vård i kooperativa former
att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1083 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
minmb/got0b Stockholm 1983 73881