Skatteutskottets betänkande 1982/83:9

om beskattningen av statsskuldväxlar m. m. (prop. 1982/83:58)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:58 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer.

I propositionen läggs fram förslag om dels beskattningen av statsskuldväxlar och skattkammarväxlar, dels beräkningen av realisationsvinst vid förtida inlösen av andelar i aktiesparfonder, dels förtydligande av bestämmelserna om s. k. räntetillägg vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp i visst fall.

I fråga om statsskuldväxlar och skattkammarväxlar föreslås att avkastningen - i likhet med vad som gäller för s. k. bankcertifikat - alltid skall behandlas som ränta.

Beträffande realisationsvinstbeskattningen vid förtida inlösen av andelar i aktiesparfonder föreslås särskilda regler om beräkning av anskaffningskostnad, bestämmande av anskaffningstidpunkt och beräkning av avyttrings-pris.'

Beträffande räntetillägg föreslås ett förtydligande i fråga om tillägg för räntekostnader som hänför sig till egen bostad på jordbruksfastighet.

Bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1982/83. 6 saml. Nr 9

SkU 1982/83:9

41 e§'

I fråga om sådan obligation som utgivits av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit och som har en löptid av högst ett år - s. k. bankcertifikat -gäller att skillnaden mellan inköpspris eller därmed jämförligt vederlag vid förvärvet och vad som erhållits vid avyttring eller inlösen av obligationen skall betraktas såsom ränta. Om räntan är att hänföra till förvärvskälla för vilken inkomstberäkningen skall ske enligt bokfö-ringsmässiga grunder, gäller motsvarande grunder även för beräkning av ränta som här avses.

I fråga om sådana obligationer som utgivits av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit och som har en löptid av högst ett är - s. k. bankcertifikat -samt ifråga om statsskuldväxlar och skattkammarväxlar gåWer att skillnaden mellan inköpspris eller därmed jämförligt vederlag vid förvärvet och vad som erhållits vid avyttring eller inlösen av obligationerna eller växlarna iV.al\ betraktas såsom ränta. Om räntan är att hänföra till förvärvskälla för vilken inkomstberäkningen skall ske enligt bokförings-mässiga grunder, gäller motsvarande grunder även för beräkning av ränta som avses här.

SkU 1982/83:9 3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §
6 mom.- Skall den skattskyldige 6 mom. Skall den skattskyldige

ta upp värde av bostadsförmån som ta upp värde av bostadsförmån som
intäkt av jordbruksfastighet skall yid intäkt av jordbruksfastighet skall vid
beräkning av underlag för tilläggsbe- beräkning av underlag för tilläggsbe
lopp tillägg göras med ett belopp lopp tillägg göras med ett belopp
motsvarande den del av räntekost- motsvarande den del av räntekost
naderna på låneskulderna i förvärvs- naderna på låneskulderna i förvärvs
källan som belöper på den egna källan som belöper på bostaden, ow
bostaden. På bostadsbyggnaden och den tillhör honom. På bostadsbygg-
därtill hörande tomtmark skall anses nåden och därtill hörande tomtmark
belöpa så stor del av dessa räntekost- skall anses belöpa så stor del av dessa
nåder som byggnadens och tomt- räntekostnader som byggnadens och
markens taxeringsvärde utgör av tomtmarkens taxeringsvärde utgör
värdet av samtliga tillgångar i för- av värdet av samtliga tillgångar i
värvskällan. förvärvskällan.

Vid tillämpning av första stycket skall räntetillägget minskas med dels underskott som har uppkommit i den ifrågavarande förvärvskällan, dels den vid taxeringen fastställda inkomsten av kapital, dock högst 30 000 kronor, till den del denna inkomst inte har avräknats enligt 4 mom.

Har den skattskyldige vid beräkning av inkomst av fastighet eller rörelse yrkat avdrag för kostnader för en i räkenskaperna upptagen bil. båt eller liknande tillgång skall tillägg göras med ett belopp motsvarande en beräknad ränta på tillgångens värde i den mån denna har använts för privat bruk.

Har den skattskyldige erhållit lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare och understiger den faktiskt erlagda räntan på lånet sedvanlig ränta skall tillägg göras med ett belopp motsvarande skillnaden. Sådant tillägg skall göras även om lånet har lämnats till sådan den skattskyldige närstående person som avses i 35 § la mom. nionde stycket kommunalskattelagen (1928:370), Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det finns anledning anta att denne har förmedlat lånet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte i fall som avses i fjärde stycket av nyssnämnda moment.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984'års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770, ■Senaste lydelse 1982:416,

SkU 1982/83:9 4

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:423) om skattejättnader för vissa

sparformer

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Vid realisationsvinstberäkning enligt bestämrrielserna i punkt 2 b av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) i fråga om ande! som har innehafts i fem år räknat från utgången av det år för vilket sparskatte-reduktion har medgivits, får efter den skattskyldiges val anskaffningskostnaden beräknas antingen till andelens marknadsvärde vid utgången av det femte året eller till värdet vid utgången av det år för vilket sparskattereduk-tion har medgivits ökat med avkastningen under de därpå följande fem åren. I det första fallet anses andelen anskaffad vid utgången av det femte året och i det andra fallet vid utgången av det år för vilket sparskattereduktion har medgivits.

Vid realisationsvinstberäkning i fråga om en andel som har innehafts mindre än fem är räknat från utgången av det år för vilket sparskattereduktion har medgivits skall ändelen anses anskaffad den 31 december sistnämnda år för en kostnad som motsvarar det sammanlagda beloppet av under året gjorda insätmingar på aktiesparkonto. I fall som anges i 2 § andra stycket medräknas anskaffningskostnaden även insättningar pä aktiesparkonto som gjorts under året före det år för vilket sparskattereduktion har medgivits. Bestämmelserna i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen får inte tillämpas. Vid vinstberäkningen medges avdrag för, belopp som fondbolaget har innehållit med stöd av 5 §.,

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gängen vid 1984 års taxering.

SkU 1982/83:9

Motion

1982/83:90 av Karin Ahriand (fp) och Sfig Josefson (c) I motionen yrkas att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt'skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § 3 mom. Vid beräkning av tilläggsbelopp för makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, gäller följande.

Har makarna B-inkomsier som Har någon av makarna B-in-

sammanlagt överstiger 5000 kro- komsi som överstiger 5000 kronor

nor skall A-underlag och B-under- skall A-underlag och B-underiag

lag beräknas för var och en av dem beräknas för var och en av dem en-

enligt följande. ligt följande.

B-underiag utgörs av den skatt- B-underiag utgörs av den skatt
skyldiges B-inkomst. Av B-inkoms- skyldiges B-inkomst. Av B-inkoms-
ten behandlas dock som A-inkomst ten behandlas dock som A-inkomst
ett belopp om 2500 ro«or5a/r!r - / ett belopp om 5000 kronor. B-un-
förekommande fall - det belopp derlaget, som avrundas nedåt till
varmed andra makens B-inkomst helt hundratal kronor, får inte över-
undersiiger 2500 kronor. B-under- stiga underlaget för tilläggsbelopp,
laget, som avrundas nedåt till helt
hundratal kronor, får inte överstiga
underlaget för tilläggsbelopp.

A-underlag utgörs av skillnaden mellan underlaget för,tilläggsbelopp och B-underlaget.

Tilläggsbelopp på A-underiag beräknas för vardera maken för sig.

B-underlag hos make, som har det lägsta A-underlaget sammanläggs med andra makens underlag för tilläggsbelopp, varefter tilläggsbelopp beräknas på summan. Skillnaden mellan det sålunda beräknade tilläggsbeloppet och tilläggsbeloppet på det i nämnda summa ingående A-underlaget fördelas på makarna efter förhållandet mellan deras B-underlag. Vad som belöper på vardera maken utgör, avrundat enligt bestämmelserna i 10 b §, tilläggsbelopp på makens B-underlag.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. Senaste lydelse 1982:416.

SkU 1982/83:9 6

Sammanlagda beloppet av sålunda beräknade tilläggsbelopp på makes. A-underlag och B-underlag utgör makens tilläggsbelopp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Därvid gäller i fråga om tillämpningen bestämmelserna i 1 och 6 §§ lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Utskottet

I propositionen föreslås att 41 e § kommunaiskattelagen (1928:370) skall ändras så att avkastningen av statsskuldväxlar och skattkammarväxlar behandlas som ränta på samma sätt som nu gäller för s. k. bankcertifikat. Som skäl anförs att i aUt väsentiigt samma förutsättningar gäller för de oUka slagen av värdepapper.. Utskottet har inget att erinra mot en sådan ordning.

Enhgt propositionen har statsskuldväxlar och skattkammarväxlar liksom bankcertifikat en löptid på högst ett år. Utskottet har erfarit att det föreligger ett intresse från riksbanken och riksgäldskontoret att kunna förlänga löptiderna på statsskuldväxlar och skattkammarväxlar till två år. Utskottet anser att den föreslagna regeln om räntebeskattriing av avkastningen av statsskuldväxlar och skattkammarväxlar bör gälla även om dessa skulle ha löptider upp till två år. Det sagda påkallar ingen ändring i den föreslagna lagtexten.

Vidare anser utskottet att man vid utformningen av ikraftträdandebestämmelserna bör beakta att vinsten vid en avyttring under 1982 för en skattskyldig med brutet räkenskapsår enligt de föreslagna reglerna kan komma att beskattas såsom en ränteinkomst vid 1984 års taxering. För att utesluta en dubbelbeskattning, vilket skulle kunna inträffa om vinsten tidigare har realisationsvinstbeskattats, bör enligt utskottet föreskrivas att de nya bestämmelserna inte skall tillämpas i fråga om avyttringar som skett före ikraftträdandet.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag i denna del.

När det gäller realisationsvinstberäkningen vid förtida inlösen av andelar i aktiesparfonder anser utskottet i likhet med departementschefen att anskaffningskostnaden bör bestämmas till summan av de under spararet - i förekommande fall det förlängda spararet - insatta beloppen på aktiesparkonto och ätt förvärvstidpunkten bör bestämmas generellt till den 31 december spararet. Även den tredje delfrågan i detta avsnitt, beräkningen av avyttringspriset, får enligt utskottets uppfattning anses ha fått en från praktisk synpunkt tillfredsställande lösning. Utskottet tillstyrker således propositionen även i dessa delar.

Avsikten med det sista förslaget som tagits upp i propositionen, beräkning av räntetillägg i vissa fall på värdet av bostad i jordbruk, är att förtydliga en

SkU 1982/83:9 7

bestämmelse som tillkommit i samband med den inkomstskattereform som riksdagen beslutade i våras. Utskottet, som inte heller i denna del har funnit anledning till erinran, tillstyrker förslaget.

Ett annat problem som hänger samman med inkomstskattereformen har tagits upp av Karin Ahriand (fp) och Stig Josefson (c) i motion 1982/83:90, nämligen den frigräns som gäller i fråga om sambeskattning av B-inkomster. Motionärerna kritiserar det förhållandet att det sammanlagda skatteuttaget för två makar vid en ökning av B-inkomsten i vissa inkomstiägen stiger med ett större belopp än som svarar mot inkomstökningen. Motionärerna föreslår därför att 5 000 kronor av B-inkomsten hos vardera maken alltid skall behandlas som A-inkomst.

De påtalade effekterna av sambeskattningsreglerna är inte avsedda. Utskottet instämmer i att lagstiftningen bör ändras så att vardera makens fribelopp höjs till 5 000 kronor, samtidigt som man slopar regeln att av ena maken outnyttjat fribelopp får utnyttjas av andra maken. Med det sagda tillstyrker utskottet bifall till motion 1982/83:90.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till proposition 1982/83:58 antar de vid proposhionen
fogade förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1

januari 1983 och tillämpas första januari 1983 och tillämpas första
gången vid 1984 års taxering. gången vid 1984 års taxering. De nya

bestämmelserna gäller dock inte i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.

b) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt;

c) lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer,

2. med bifall till motion 1982/83:90 antar det i motionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om stathg
inkomstskatt.

Stockholm den 2 december 1982

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG