SkU 1982/83:55

Skatteutskottets betänkande
1982/83:55

om olika skattefrågor med anledning av kompletteringspropositionen
(prop. 1982/83:150 bilaga 1) jämte motioner
Propositionen

Proposition 1982/83:150 (kompletteringspropositionen) har hänvisats till
skatteutskottet såvitt avser bilaga 1 punkterna 10-15. Där föreslår regeringen
(statsrådet Kjell-Olof Feldt, finansdepartementet) att riksdagen antar vid
propositionen såsom bilaga 1.9 fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

2. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

3. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

4. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

5. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

6. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som
icke är registrerade i riket.

I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den
samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 som lades fram i årets
budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband
därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår. Denna ger vid handen att budgetunderskottet för budgetåret
1982/83 skulle förbli oförändrat i förhållande till beräkningarna i årets
budgetproposition. Sålunda förutses nu ett underskott om ca 91,8 miljarder
kr.

För budgetåret 1983/84 beräknades i budgetpropositionen ett underskott
om ca 90,2 miljarder kr. De nya beräkningarna visar ett underskott om ca
89,9 miljarder kr.

I propositionen föreslås också vissa åtgärder för sysselsättningen inom
utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementets verksamhetsområden.

Vidare redovisas i särskilda bilagor bl. a. en reviderad nationalbudget för
år 1983 samt en långtidsbudget för budgetåren 1983/84-1987/88.

De till utskottet hänvisade förslagen innebär i huvudsak att skatten på
bensin höjs med 30 öre per liter, skatten på eldningsolja med 120 kr. per m3
och elskatten med 1,2 öre per kWh. I konsekvens med dessa höjningar av
energiskatterna föreslås också en höjning av vägtrafikskatten för dieseloljedrivna
fordon. Helårseffekterna av dessa förslag innebär en budgetförstärkning
på 3,5 miljarder kr.

1 Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 55

SkU 1982/83:55

Vidare föreslås bl. a. att kredittiden förvissa punktskatter förkortas, vilket
medför en likviditetsförstärkning för budgetåret 1982/83 på 1 450 milj. kr.
samt en bestående genomsnittlig likviditetsförstärkning och en minskad
statsskuldräntebelastning på ca 780 resp. 100 milj. kr. (s. 85).

Avsikten med förslagen är att finansiera andra steget i den skattereform
som succesivt genomförs fr. o. m. 1983. Energiskattehöjningarna föreslås
träda i kraft redan den 1 juli 1983 för att kunna finansiera även de förslag till
arbetsmarknadspolitiska insatser som läggs fram i propositionen och som
hänvisats till arbetsmarknadsutskottet.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 6§ lagen (1961:394) om tobaksskatt1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Registrerad skall till riksskatteverket
avlämna deklaration för varje
kalendermånad, varunder skattskyldighet
inträtt.

Deklaration skall insändas inom
en månad efter varje beskattningsperiods
utgång. Riksskatteverket
äger medgiva att deklaration må
insändas senare än nu sagts, dock
inom tre månader efter utgången
av den beskattningsperiod deklarationen
avser.

6 §

Föreslagen lydelse

En redovisningsperiod omfattar
en kalendermånad. Den som är registrerad
som skattskyldig skall till
riksskatteverket lämna en deklaration
för varje redovisningsperiod.

Deklarationen skall ha kommit in
till riksskatteverket senast den tjugofemte
i månaden efter redovisningsperioden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Äldre bestämmelser om deklarationstider gäller fortfarande i fråga om
redovisningsperioder som böljar före den 1 januari 1984.

1 Lagen omtryckt 1975:141.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:141.

SkU 1982/83:55

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 9 och 12!
skall ha nedan angivna lydelse.

i lagen (1977: 306) om dryckesskatt

Nuvarande lydelse

9 §

Föreslagen lydelse

Skattskyldighet för partihandelsbolaget
inträder när spritdrycker
och vin levereras till det i lagen
(1977:293) om handel med drycker
angivna detaljhandelsbolaget.

Skattskyldighet för partihandelsbolaget
vid omsättning av spritdrycker
och vin inträder när betalning
erhålles från det i lagen
(1977:293) om handel med drycker
angivna detaljhandelsbolaget.

Skattskyldighet för tillverkare och registrerad importör vid omsättning
av malt- och läskedrycker inträder när skattepliktig dryck levereras till
köpare eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning eller, vid
avregistrering, finnes i lager.

12 §

Skattskyldig enligt 4 § skall utan
anmaning lämna deklaration avseende
drycker för vilka skattskyldighet
har inträtt. Deklaration skall
lämnas för varje kalendermånad
och inges till riksskatteverket senast
femte dagen i andra månaden
efter utgången av den månad deklarationen
avser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Äldre bestämmelser om redovisningsperioder och deklarationstider gäller
fortfarande i fråga om redovisningsperioder som boljar före den 1
januari 1984.

SkU 1982/83:55

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 5 och 14 §§ samt bilaga 1 till lagen (1957:262)
om allmän energiskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

Energiskatt utgår på bensin, Energiskatt utgår på bensin,

utom i fall som avses i andra utom i fall som avses i andra

stycket, med 34 öre per liter och på stycket, med 46 öre per liter och på

gasol med 53 öre per liter. gasol med 65 öre per liter.

För bensin, som används för framställning av stadsgas, skall skatten
utgå med 1,6 öre per liter. I fråga om energiskatt på sådan bensin skall i
övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

14 §3

Skatten utgår med 3 öre per Skatten utgår med 4,2 öre per

kilowattimme för elektrisk kraft kilowattimme för elektrisk kraft

som förbrukas i kommuner som som förbrukas i kommuner som

anges i bilaga 2 till denna lag. I öv- anges i bilaga 2 till denna lag och

rigt utgår skatten för elektrisk kraft med 5,2 öre per kilowattimme i öv med

4 öre per kilowattimme, utom i riga fall. I fråga om sådan kraft som

fråga om sådan kraft som förbrukas förbrukas i industriell verksamhet

i industriell verksamhet, då skatten utgår dock skatten med 3 öre per

utgår med 3 öre per kilowattimme kilowattimme för den del av förför
den del av förbrukningen under brukningen under ett år som överett
år som överstiger 40000 stiger 40000 kilowattimmar,

kilowattimmar.

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt4

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter

och liknande fasta bränslen, framställda

av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotor 253 kr. för m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor 291 kr. för m3

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan
skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes
än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa
grunder för beräkning av volymen.

1 Lagen omtryckt 1975:272.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

2 Senaste lydelse 1981:431.

3 Senaste lydelse 1981: 344.

4 Senaste lydelse 1982:450.

SkU 1982/83:55

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande

fasta bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgåendedieselmotor
411 kr. förm3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor ... 411 kr. för m3

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym Kan skatten icke beräknas på sådant
sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna
grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa
grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas för energiförbrukningen
efter ikraftträdandet. Om mätaravläsning görs under tiden den 22 juni -den 6 juli 1983 gäller den nya skattesatsen för tiden efter mätaravläsningen.
Görs inte mätaravläsning eller görs den i endast begränsad omfattning,
tillämpas den nya skattesatsen för energiförbrukningen från och med den 1
juli 1983, varvid skatten beräknas efter skälig grund. Som mätaravläsning
godtas även avläsning som enligt tillämpade rutiner görs av förbrukaren.

SkU 1982/83:55

4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:372) om bensinskatt1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
2 §2

Nuvarande lydelse

Skatt utgår med 1 krona 37 öre
per liter, om annat inte sägs i andra
eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre alkoholer
utgår skatten med 43 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i 1 § första
stycket a) eller b) utgår skatten för
den inblandade alkoholen med 43
öre per liter och med 1 krona 37 öre
per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 33
öre per liter.

Skatt utgår med 1 krona 55 öre
per liter, om annat inte sägs i andra
eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre alkoholer
utgår skatten med 46 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i 1 § första
stycket a) eller b) utgår skatten för
den inblandade alkoholen med 46
öre per liter och med 1 krona 55 öre
per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 36
öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock inte
inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten inte
beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna
grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av
volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

1 Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.

2 Senaste lydelse 1983:118.

SkU 1982/83:55

5 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att bilagorna 1 och 2 till vägtrafikskattelagen
(1973:601)' skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601 )2

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal
kilogram
över den
lägsta vikten
i klassen

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel	0- 75	75	0
utan sidvagn	76-	100	0
2 Annan motorcykel	0-	150	0
B Personbilar	0- 900	280	0
	901-	355	75
C Bussar
1 Buss som är inrättad	0- 1600	280	0
för drift endast med	1601- 3000	309	29
bensin eller gasol	3001-	715	0
2 Annan buss	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 7000	715	11
	7001-10000	1 155	28
	10001-30000	1995	49
	30001-	11795	0
D Lastbilar
1 Lastbil som är inrättad	0- 1600	280	0
för drift endast med	1601- 3000	309	29
bensin eller gasol	3001-	715	0
2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 7000	715	16
	7001-10000	1355	47
	10001-15000	2765	84
	15001 —	6965	113

1 Lagen omtryckt 1979:280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869.

2 Senaste lydelse 1980:679.

SkU 1982/83:55

Nuvarande lydelse

Fordonsslag Skattevikt. Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt
hundratal
kilogram
över den
lägsta vikten
i klassen

med tre eller flera

hjulaxlar	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 8000	715	13
	8001-12000	1365	35
	12001-18000	2765	70
	18001-27000	6965	86
	27001 —	14705	0
2.2 utan anordning för påhängsvagn
med två hjulaxlar	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 6000	715	5
	6001-10000	865	19
	10001-14000	1625	57
	14001-17000	3905	104
	17001 —	7025	136
med tre eller flera
hjulaxlar	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 6000	714	3
	6001-11000	804	9
	11001-15000	1254	45
	15001-18000	3054	80
	18001-27000	5454	103
	27001-	14 724	0
E Traktorer och motorredskap
1 Trafiktraktor och regi-	0- 1300	300	0
strerat motorredskap	1301- 3000	345	45
som inrättats för drift	3001- 7000	1 140	75
med annat drivmedel	7001-	4 200	135
än brännolja
2 Trafiktraktor och	0- 1300	465	0
registrerat motorredskap	1301- 3000	540	75
som inrättats för drift	3001- 7000	1815	120
med brännolja	7001-	6615	215
3 Traktor klass II	0- 2500	120	0
	2501-	180	0
F Släpvagnar 1 Släpvagnar med skatte-vikt högst 3 000 kilogram
påhängsvagn	0- 1000	180	0
	1001- 3000	205	25
annan släpvagn	0- 1000	120	0
	1001- 3000	137	17
2 Släpvagnar med skatte-

vikt över 3 000 kilogram,
som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon

1 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Drages

släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

SkU 1982/83:55

Nuvarande lydelse

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal
kilogram
över den
lägsta vikten
i klassen

2.1 påhängsvagnar

med en hjulaxel	3001-	693	13
med två eller flera	3001-13000	690	10
hjulaxlar	13001 —	1680	0
! andra släpvagnar
med en hjulaxel	3001-	469	9
med två hjulaxlar	3001-13000	467	7
13001 —	1 160	0
med tre eller flera	3001-13000	465	5
hjulaxlar	13001 —	960	0
Kilometerskatte-pliktiga släpvagnar 1 påhängsvagnar
med en hjulaxel	3001- 6000	315	25
	6001- 8000	1065	37
	8001-	1805	57
med två eller flera	3001- 8000	309	19
hjulaxlar	8001-10000	1259	30
	10001-14000	1859	50
	14001-19000	3 859	65
	19001-	7109	0
2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3001- 5000	215	20
5001- 8000	615	22
	8 001-	1275	41
med två hjulaxlar	3001- 8000	207	13
8001-11000	857	21
	11001-14000	1487	33
	14001-17000	2477	41
	17001 —	3707	56
med tre eller flera	3001-11000	204	9
hjulaxlar	11001-17000	924	17
	17001-25000	1944	30
	25001-32000	4344	48
	32001-	7704	0
Släpvagnar med skatte-vikt över 3 000 kilogram, som drages av trafik-traktor eller registrerat motorredskap2 1 påhängsvagnar
med en hjulaxel	3001- 6000	1020	60
6001-	2 820	103
med två eller	3001- 8000	1010	51
flera	8001-11000	3560	129
hjulaxlar	11001-20000	7430	163
20001-	22100	5

2 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

SkU 1982/83:55 10

Nuvarande lydelse

Fordonsslag	Skattevikt. kilogram	Skatt. kronor
	grund- belopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
4.2 andra släpvagnar med en hjulaxel	3001- 8000	690	51
8001-	3240	113
med två hjulaxlar	3001- 8000	670	29
8001-11000	2120	76
	11001-17000	4400	193
	17001 —	15980	197
med tre eller	3001- 8000	665	25
flera	8001-11000	1915	24
hjulaxlar	11001-14000	2635	54
	14001-20000	4255	91
	20001-25000	9 715	112
	25 001-30000	15315	156
	30001-35000	23115	90
	35001-	27615	5

Föreslagen lydelse
Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt
hundratal
kilogram
över den
lägsta vikten
i klassen

A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel	0- 75	75	0
utan sidvagn	76-	100	0
2 Annan motorcykel	0-	150	0
B Personbilar	0- 900	280	0
	901-	355	75
C Bussar
1 Buss som är inrättad	0- 1600	280	0
för drift endast med	1601- 3000	309	29
bensin eller gasol	3001 —	715	0
2 Annan buss	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 7000	715	11
	7001-10000	1 155	28
	10001-30000	1995	49
	30001-	11795	0

SkU 1982/83:55

Föreslagen lydelse

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för vatje helt
hundratal
kilogram
över den
lägsta vikten
i klassen

D Lastbilar

1 Lastbil som är inrättad	0- 1600	280	0
för drift endast med	1601- 3000	309	29
bensin eller gasol	3001-	715	0
2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn
med två hjulaxlar	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 7000	715	16
	7001-10000	1355	47
	10001-15000	2765	84
	15001 —	6965	113
med tre eller flera
hjulaxlar	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 8000	715	13
	8001-12000	1365	35
	12001-18000	2765	70
	18001-27000	6965	86
	27 001-	14 705	0
2.2 utan anordning för påhängsvagn
med två hjulaxlar	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 6000	715	5
	6001-10000	865	19
	10001-14000	1625	57
	14001-17000	3905	104
	17001 —	7025	136
med tre eller flera
hjulaxlar	0- 1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 6000	714	3
	6001-11000	804	9
	11001-15000	1254	45
	15001-18000	3054	80
	18001-27 000	5454	103
	27001-	14724	0
E Traktorer och motorredskap
1 Trafiktraktor och regi-	0- 1300	300	0
strerat motorredskap	1301- 3000	345	45
som inrättats för drift	3001- 7000	1 140	75
med annat drivmedel	7001-	4200	135
än brännolja
2 Trafiktraktor och	0- 1300	500	0
registrerat motorredskap	1301- 3000	585	81
som inrättats för drift	3001- 7000	1972	130
med brännolja	7001-	7172	235
3 Traktor klass 11	0- 2 500	120	0
	2501-	180	0

SkU 1982/83:55

Föreslagen lydelse

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp
för vatje helt
hundratal
kilogram
över den
lägsta vikten
i klassen

F Släpvagnar

1 Släpvagnar med skattevikt
högst 3 000 kilogram
påhängsvagn

annan släpvagn

2 Släpvagnar med skattevikt
över 3 000 kilogram,
som drages uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon

2.1 påhängsvagnar

0-	1000	180	0
1001-	3000	205	25
0-	1000	120	0
1 001 —	3000	137	17

med en hjulaxel	3 001 —	693	13
med två eller flera	3001-13000	690	10
hjulaxlar	13001 —	1680	0
2.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3001 —	469	9
med två hjulaxlar	3001-13000	467	7
	13001 —	1 160	0
med tre eller flera	3001-13000	465	5
hjulaxlar	13 001 —	960	0
3 Kilometerskatte-pliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel	3001- 6000	315	25
6001- 8000	1065	37
	8001-	1805	57
med två eller flera	3001- 8000	309	19
hjulaxlar	8001-10000	1259	30
	10001-14000	1859	50
	14001-19000	3 859	65
	19001 —	7109	0
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3001- 5000	215	20
	5001- 8000	615	22
	8001-	1275	41
med två hjulaxlar	3001- 8000	207	13
8001-11000	857	21
	11001-14000	1487	33
	14001-17000	2477	41
	17001-	3707	56
med tre eller flera	3001-11000	204	9
hjulaxlar	11001-17000	924	17
	17001-25000	1944	30
	25001-32000	4 344	48
	32001-	7704	0

1 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Drages

släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

SkU 1982/83:55

Föreslagen lydelse

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor
	kilogram
		grund- tilläggsbelopp
		belopp för vaije helt
		hundratal
		kilogram
		över den
		lägsta vikten
		i klassen

4 Släpvagnar med skattevikt
över 3000 kilogram,
som dragés av trafiktraktor
eller registrerat
motorredskap2

4.1 påhängsvagnar

med en hjulaxel	3001- 6000	1085	65
	6001-	3035	105
med två eller	3001- 8000	1075	55
flera	8001-11000	3825	140
hjulaxlar	11001-20000	8025	180
	20001-	24225	5
4.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3001- 8000	735	58
	8001-11000	3635	113
med två hjulaxlar	3001- 8000	710	30
	8001-11000	2210	90
	11001-17000	4910	230
	17001 —	18710	200
med tre eller	3001- 8000	705	27
flera	8001-11000	2055	22
hjulaxlar	11001-14000	2715	59
	14001-20000	4485	103
	20001-25000	10635	123
	25 001-30000	16 785	176
	30001-35000	25585	98
	35001-	30485	5

2 Dragés släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

SkU 1982/83:55

Bilaga 2 till vägtraflkskattelagen (1973:601 )3

Nuvarande lydelse
Kilometers katt

Fordonsslag	Skatte vikt, kilogram	Skatt, öre för 10 kilometer
	grund- belopp	tilläggsbelopp för vaije helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil	0- 900	100	0
	901-	108,5	8,5
2 Buss	0- 1600	119	0
	1601 —	119,3	0.3
3 Lastbil	0- 1600	119	0
4 Släpvagnar med skatte-vikt över 3 000 kilogram som drages av kilometer-skattepliktigt fordon	1601 —	120	1,03
med en hjulaxel	3001-	62	0,55
med två hjulaxlar	3001-11000	61	0,46
11001 —	97,8	0,85
med tre eller flera	3001-11000	59	0,36
hjulaxlar	11001 —	87,8	0,68

Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår
skatt med 80 procent av angivna belopp.

3 Senaste lydelse 1982:994.

SkU 1982/83:55

Föreslagen lydelse
Kilometerskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för vatje helt
hundratal
kilogram
över den
lägsta vikten
i klassen

1 Personbil	0- 900	117	0
	901-	127	10
2 Buss	0- 1600	138	0
	1601 —	138,3	0,30
3 Lastbil	0- 1600	138	0
	1601 —	139,1	1,12
4 Släpvagnar med skatte-
vikt över 3 000 kilogram
som drages av kilometer-
skattepliktigt fordon
med en hjulaxel	3001-	72	0,64
med två hjulaxlar	3001-11000	71	0,53
	11001-	113,4	0,98
med tre eller flera	3001-11000	69	0,42
hjulaxlar	11001 —	102,6	0,78

Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår
skatt med 80 procent av angivna belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1983.

SkU 1982/83:55

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt
på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna
lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är
registrerade i riket1

Nuvarande lydelse
Kilometers katt

Fordonsslag	Total vikt,	Skatt, kronor för
	kilogram	10 kilometer
1. Brännoljednven lastbil	0-10000	1.70
	10001-15000	2,40
	15001-20000	2,90
	20001-	3,40
2. Brännoljednven buss	0-10000	1,30
	10001-15000	1.55
	15001-20000	1,70
	20001-	1,85
3. Släpvagn kopplad till eller avsedd	10001-15000	0,50
att kopplas till brännoljednven	15001-20000	0,75
lastbil eller brännoljednven buss	20001-	1,05
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag	Totalvikt,	Skatt, kronor för
	kilogram	10 kilometer
1. Brännoljednven lastbil	0-10000	1.95
	10001-15000	2,70
	15001-20000	3,20
	20001-	3,70
2. Brännoljednven buss	0-10000	1.50
	10001-15000	1.75
	15001-20000	1,90
	20001-	2,05
3. Släpvagn kopplad till eller avsedd	10001-15000	0.70
att kopplas till brännoljednven	15001-20000	1,00
lastbil eller brännoljednven buss	20001-	1,35

Denna lag träder i kraft den 1 september 1983.

De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning av
fordon som har införts till landet före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1980:680.

SkU 1982/83:55

Motioner

Med anledning av propositionen väckta motioner

1982/83:2418 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

Med hänvisning till vad som anförs i motion 1982/83:2417 yrkas

1. att riksdagen avslår de i propositionen förslagna ändringarna i

a) lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

b) lagen (1961:372) om bensinskatt,

c) vägtrafikskattelagen (1973:601),

d) lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är
registrerade i riket,

e) lagen (1977:306) om dryckesskatt vad avser den förkortade kredittiden
för malt- och läskedrycker,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motion 2417 beträffande inriktningen av skattepolitiken.

1982/83:2425 av Sven Lundberg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförs om åtgärder på bl. a. bilbeskattningens
område för att begränsa vissa av de negativa effekter som i Norrlands inland
följer av bensinskattehöjningen.

1982/83:2428 av Rolf Rämgård m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar införa en avgiftsreduktion från
egenavgifter på högst 1 000 kr. för att åstadkomma rättvisa mellan löntagare
och företagare.

1982/83:2431 av Karin Söder m. fl. (c) yrkandena 11,12 och 15 samt yrkande
16 i viss del
I motionen yrkas bl. a.

11. att riksdagen beslutar införa ett fribelopp motsvarande en sänkning av
egenavgiften med 2 procentenheter på ett avgiftsunderlag om högst 50 000
kr.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ändrade regler för lagernedskrivning och bolagsskatt,

15. att riksdagen avslår de i propositionen framlagda förslagen till
ändringar den 1 juli 1983 i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, vägtrafikskattelagen (1973:601) och lagen
(1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i
riket,

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs bl. a. om energibeskattningen.

Yrkande 16 i motionen kommer att behandlas under nästa riksmöte såvitt
avser höjning av basenheten och vissa finansieringsfrågor.

2 Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 55

SkU 1982/83:55

1982/83:2432 av Ola Ullsten m. fl. (fp) yrkandena 3-6, yrkande 11 i vissa
delar och yrkande 12
I motionen yrkas bl. a.

3. att riksdagen antar i propositionen upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1957:262) om allmän energiskatt med undantag för 5 § och med
ikraftträdande ändrat till den 1 januari 1984,

4. att riksdagen avslår i propositionen upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1961:372) om bensinskatt,

5. att riksdagen avslår i propositionen upprättat förslag till lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601),

6. att riksdagen avslår i propositionen upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i
riket,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag i tilläggsbudget om
förändringar i inkomst- och förmögenhetsbeskattningen enligt vad som
anförs i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag i tilläggsbudget om ändrade
regelsystem för den allmänna löneavgiften och socialförsäkringsavgifterna
enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

Yrkande 11 i motionen kommer att behandlas under nästa riksmöte såvitt
avser skattereduktion för fackföreningsavgift.

1982/83:2434 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att preliminär B-skatt från och med
uppbördsåret 1984/85 skall utgå med 100 % av den slutliga skatt som har
påförts den skattskyldige året före inkomståret.

1982/83:2435 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 3-5 och 7-11
I motionen yrkas bl. a.

3. att riksdagen beslutar att anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Motionärernas förslag

14 §

Skatten utgår med 4,2 öre per Skatten utgår med 4,2 öre per
kilowattimme för elektrisk kraft som kilowattimme för elektrisk kraft som

förbrukas i kommuner som anges i förbrukas i kommuner som anges i

bilaga 2 till denna lag och med 5,2 bilaga 2 till denna lag och med 5,2

öre per kilowattimme i övriga fall. I öre per kilowattimme i övriga fall. I

fråga om sådan kraft som förbrukas i fråga om sådan kraft som förbrukas i

industriell verksamhet utgår dock industriell verksamhet utgår dock

SkU 1982/83:55

Regeringens förslag Motionärernas förslag

skatten med 3 öre per kilowattimme skatten med 4,2 öre per kilowattim för

den del av förbrukningen under me för den del av förbrukningen

ett år som överstiger 40 000 kilo- under ett år som överstiger 40 000

wattimmar. kilowattimmar.

4. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till ändrad lydelse av
5 § och bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

5. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt och i vägtrafikskattelagen (1973:601),

7. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförs om den
statliga inkomstskatten under 1984,

8. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om den nominella bolagsskattesatsen,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om införande av omsättningsskatt på börshandeln och
hos regeringen begära skyndsamt förslag därom,

10. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförs om
införande av en utlandsinvesteringsavgift och hos regeringen begära
skyndsamt förslag därom,

11. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförs om en
värnskatt för sysselsättning och hos regeringen begära skyndsamt förslag
därom.

Motion väckt med anledning av proposition 1982/83:120

1982/83:2272 av Rune Ångström m. fl. (fp) yrkande 15
I motionen yrkas bl. a.

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utformningen av den framtida energibeskattningen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1982/83:1186 av Tore Nilsson (m) och Per Petersson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en reducering av
elskatten i Norrland eller motsvarande åtgärder i enlighet med vad som i
motionen anförs.

1982/83:1202 av Ola Ullsten m. fl. (fp) yrkandena 1-3
I motionen yrkas bl. a. att riksdagen antar följande

SkU 1982/83:55

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom föreskrivs att 1—3 §§ lagen (1977:1071) om basenhet* skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
fastställes av regeringen från och
med år 1985 varje år före utgången
av september månad.

Basenhet utgör för varje taxeringsår
ett belopp som motsvarar
8100 kronor multiplicerat med årets
jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.

Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i augusti
månad två år före taxeringsåret
och augusti månad år 1984. Därvid
skall förändringarna i det allmänna
prisläget beräknas med bortseende
från indirekta skatter, tullar, avgifter
och ändringar i energipriser samt
tillägg göras för subventioner.

Föreslagen lydelse

Basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
fastställes av regeringen varje år före
utgången av september månad.

2 §3

Basenhet utgör för varje taxeringsår
ett belopp som motsvarar
7300 kronor multiplicerat med årets
jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.

3 §4

Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i augusti
månad två år före taxeringsåret
och augusti månad år 1983. Därvid
skall förändringarna i det allmänna
prisläget beräknas med bortseende
från indirekta skatter, tullar, avgifter
och ändringar i energipriser samt
tillägg göras för subventioner.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången i fråga
om 1985 års taxering.

1 Senaste lydelse lagens rubrik 1982: 418.

2 Senaste lydelse 1982:418.

3 Senaste lydelse 1982:418.

4 Senaste lydelse 1982:418.

SkU 1982/83:55

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

I moni.2 För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inkomst inte
överstiger 4 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara
inkomsten som överstiger
1 basenhet:

när beskattningsbar inkomst överstiger 4

men inte 9 basenheter: grundbeloppet
för 4 basenheter och 4% av återstoden; 9

men inte 10 basenheter: grundbeloppet
för 9 basenheter och 15% av
återstoden;

10 basenheter: grundbeloppet för 10
basenheter och 20% av återstoden.

Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inkomst inte
överstiger 9 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara
inkomsten som överstiger
1 basenhet:

när beskattningsbar inkomst överstiger -

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet
för 9 basenheter och 15% av
återstoden;

10 basenheter: grundbeloppet för 10
basenheter och 20% av återstoden.

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5

procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter:
när underlaget överstiger
19 men inte 21 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av
återstoden;

21 men inte 23 basenheter: tilläggsbeloppet för 21 basenheter och 15% av
återstoden;

23 men inte 26 basenheter: tilläggsbeloppet för 23 basenheter och 20% av
återstoden;

1 Senaste lydelse lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1982:416.

SkU 1982/83:55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 men inte 45 basenheter: tilläggsbeloppet för 26 basenheter och 25% av
återstoden;

45 basenheter: tilläggsbeloppet för 45 basenheter och 30% av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.1 fråga om tillämpningen gäller vad
som är stadgat i lagen (1982: 417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

SkU 1982/83:55

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982: 416) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1982: 417) om ikraftträdande av lagen
(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4§l

Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet
i stället för vad som anges i
10 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomst inte
överstiger 4 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara
inkomsten som överstiger
1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger 4

men inte 7 basenheter: grundbeloppet
för 4 basenheter och 4% av återstoden; 7

men inte 8 basenheter: grundbeloppet
för 7 basenheter och 6% av
återstoden;

8 men inte 9 basenheter: grundbeloppet
för 8 basenheter och 7% av
återstoden;

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet
för 9 basenheter och 17% av
återstoden;

10 men inte 12 basenheter: grundbeloppet
för 10 basenheter och 22% av
återstoden;

12 men inte 13 basenheter: grundbeloppet
för 12 basenheter och 23% av
återstoden;

13 men inte 14 basenheter: grundbeloppet
för 13 basenheter och 25% av
återstoden;

1 Senaste lydelse 1982:417.

Föreslagen lydelse

Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet
i stället för vad som anges i
10§ 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomst inte
överstiger 7 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara
inkomsten som överstiger
1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger -

7 men inte 8 basenheter: grundbeloppet
för 7 basenheter och 6% av
återstoden;

8 men inte 9 basenheter: grundbeloppet
för 8 basenheter och 7% av
återstoden;

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet
för 9 basenheter och 17% av
återstoden;

10 men inte 12 basenheter: grundbeloppet
för 10 basenheter och 22% av
återstoden;

12 men inte 13 basenheter: grundbeloppet
för 12 basenheter och 23% av
återstoden;

13 men inte 14 basenheter: grundbeloppet
för 13 basenheter och 25 % av
återstoden;

SkU 1982/83:55

Nuvarande lydelse

14 men inte 15 basenheter: grundbeloppet
för 14 basenheter och 26% av
återstoden;

15 men inte 16 basenheter: grundbeloppet
för 15 basenheter och 28% av
återstoden;

16 men inte 20 basenheter: grundbeloppet
för 16 basenheter och 29% av
återstoden;

20 men inte 30 basenheter: grundbeloppet
för 20 basenheter och 30% av
återstoden;

30 basenheter: grundbeloppet för 30
basenheter och 32% av återstoden.

Föreslagen lydelse

14 men inte 15 basenheter: grundbeloppet
14 basenheter och 26% av
återstoden;

15 men inte 16 basenheter: grundbeloppet
för 15 basenheter och 28% av
återstoden;

16 men inte 20 basenheter: grundbeloppet
för 16 basenheter och 29% av
återstoden;

20 men inte 30 basenheter: grundbeloppet
för 20 basenheter och 30% av
återstoden;

30 basenheter: grundbeloppet för 30
basenheter 32% av återstoden;

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

•

1982/83:1595 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1594 - att riksdagen hos
regeringen begär förslag om skattereduktion på el i enlighet med vad som
anförs i motion 1594.

1982/83:1648 av Ola Ullsten m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen fastställer skattesatsen för mervärdeskatten
till 17,7 % av beskattningsvärdet från den 1 januari 1984.

1982/83:2141 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkande 2
I motionen yrkas - med hänvisning till motion 2140 - bl. a.

2. att riksdagen fastställer skattesatsen för mervärdeskatten till 17,7 % av
beskattningsvärdet från den 1 januari 1984.

Yttrande från annat utskott

Finansutskottet har avgivit yttrande (FiU 1982/83:7 y) över propositionen
och motionerna. Yttrandet fogas som bilaga till betänkandet.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit till utskottet från
Sveriges industriförbund, Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen
samt Svenska åkeriförbundet.

SkU 1982/83:55

Utskottet

Finansieringsfrågor m. m.

Den del av kompletteringspropositionen som behandlas av skatteutskottet
innehåller framför allt förslag till vissa höjningar av energiskatterna i syfte att
finansiera andra steget i den skatteomläggning som enligt riksdagsbeslut
förra året skall genomföras successivt fr. o. m. inkomståret 1983.

1982 års skattereform byggde på en överenskommelse mellan s, c och fp
(prop. 1981/82:197, SkU 60) och innebar, att marginalskatterna skulle sänkas
i tre etapper under åren 1983, 1984 och 1985, så att de vid en kommunal
utdebitering på 30 % uppgick till högst 50 % för huvuddelen av de
heltidsarbetande inkomsttagarna. Samtidigt begränsades det skattemässiga
värdet av underskottsavdragen till högst 50 % av avdragsbeloppet. Riksdagsbeslutet
innebar också en ändring av inflationsskyddet så till vida att den
årliga uppräkningen av basenheten i skatteskalorna fastställdes på förhand
för de tre reformåren till 7 300, 7 700 resp. 8 100 kr. I överenskommelsen
ingick att skattereformen skulle finansieras antingen genom höjda arbetsgivaravgifter
eller genom en produktionsfaktorskatt. Kostnaderna för omläggningen
beräknades till drygt 10 miljarder kr. som fördelades med lika stora
belopp på vart och ett av de tre åren. Kostnaderna för det första steget täcktes
i huvudsak av en allmän löneavgift på 2 %.

Devalveringen i oktober 1982 föranledde regeringen att senare under
hösten föreslå en ytterligare sänkning av den statliga inkomstskatten i vissa
inkomstskikt med 1 procentenhet till en kostnad av ca 750 milj. kr. (prop.
1982/83:50 bilaga 2.1, SkU 15). Samtidigt infördes en särskild skattereduktion
för fackföreningsavgifter. Bland övriga åtgärder som då genomfördes
kan nämnas att kapitalskatterna skärptes, att skattereduktionen för aktieutdelningar
m. m. slopades och att mervärdeskatten höjdes.

I propositionen föreslås att kostnaderna för det andra steget i skattereformen,
som nu anges till 3,6 miljarder kr., skall finansieras genom en höjning
av den särskilda skatten på bensin med 18 öre per liter och genom höjningar
av energiskatten på bensin med 12 öre per liter, på el med 1,2 öre per kWh
och på olja med 120 kr. per m3. Den särskilda skattesatsen för den del av
industrins elförbrukning som överstiger 40 000 kWh behålls dock oförändrad,
en detaljfråga som utskottet återkommer till senare. Även i fråga om
kilometerskatten föreslås en höjning. Effekterna av de samlade förslagen blir
en budgetförstärkning på ca 3 600 milj. kr., varav ca 1 610 milj. kr. belöper
på höjningarna av bensinskatterna och kilometerskatten.

M, c, fp och vpk motsätter sig i sina motioner 2418, 2431, 2432 resp. 2435
höjningen av kilometerskatten och skatterna på bensin. Vpk yrkar dessutom
avslag på oljeskattehöjningen och att inkomstskatten för år 1984 blir
oförändrad jämfört med 1983. C och fp accepterar höjningen av oljeskatten
med bl. a. det förbehållet att ikraftträdandet inte sker förrän den 1 januari
1984. Med samma förbehåll accepterar c och fp höjningen av elskatten. C

SkU 1982/83:55

menar att man i stället för att höja kilometerskatten och skatterna på bensin
bör slopa den av riksdagen i höstas beslutade skattereduktionen för
fackföreningsavgifter, medan fp - som också anser att skattereduktionen för
fackföreningsavgifter bör slopas - för sin del menar att den del av
kostnaderna för skattereformen som enligt propositionen skall bestridas
genom höjning av kilometer- och bensinskatterna i huvudsak bör finansieras
genom besparingar. - Den i motionerna 2431 och 2432 på nytt aktualiserade
frågan om fackföreningsavgifter kommer utskottet att behandla först i
höst.

M yrkar i sin partimotion 2418 avslag på de i propositionen föreslagna
skattehöjningarna och menar att riksdagen bör uttala sig för en annan
inriktning av skattepolitiken innebärande bl. a. väsentliga och varaktiga
marginalskattesänkningar, en fullständig indexreglering av skatteskalorna
och ett slopande av löneskatten. Dessa krav framställs som ett led i den
allmänna sänkning av det totala skattetrycket som motionärerna förordar i
syfte att stimulera till arbete, sparande och företagsamhet och därmed -tillsammans med besparingar i de offentliga utgifterna - minska budgetunderskottet.
Motionärerna föreslår skattesänkningar på drygt 7 miljarder kr.
och begränsningar av statsutgifterna med ytterligare drygt 20 miljarder
kr.

Finansutskottet framhåller i sitt yttrande över motionerna att den
beslutade skatteomläggningen är en förutsättning för att parterna skall visa
återhållsamhet i den pågående lönerörelsen, för att kostnadsökningarna i
den svenska ekonomin skall begränsas och inflationstakten dämpas.
Skatteutskottet delar finansutskottets uppfattning och anser för sin del att
skattereformen, som hittills har genomförts under bred parlamentarisk
enighet, kommer att ha en positiv inverkan bl. a. på arbete och sparande.

I likhet med finansutskottet vill utskottet framhålla att skattereformen
utgör en omläggning av beskattningen som enligt den träffade överenskommelsen
skall finansieras fullt ut genom andra åtgärder vid beskattningen. Mot
bakgrund av det statsfinansiella läget måste enligt utskottets mening
skattereformen finansieras på ett sådant sätt att budgetsaldot inte försämras.
Mot de av moderaterna föreslagna skattesänkningarna talar också fördelningspolitiska
skäl. De besparingar som moderaterna föreslår skulle enligt
vad finansutskottet framhåller i sitt yttrande drabba stora grupper i samhället
och gå ut över angelägna ändamål i en utsträckning som inte kan
accepteras.

Utskottet vidhåller sin inställning i dessa frågor och avstyrker således det i
motion 2418 begärda riksdagsuttalandet (yrkande 2).

Det anförda innebär också att utskottet avstyrker yrkande 7 i vpkmotionen
2435 om en helt oförändrad inkomstskatt 1984.

Som framgår av övriga motioner rörande finansieringsfrågorna och av

SkU 1982/83:55

finansutskottets yttrande finns det fortfarande en bred majoritet för
skatteomläggningen och för uppfattningen att kostnaderna för genomförandet
bör finansieras. Skilda uppfattningar råder emellertid i frågan hur
finansieringen i detalj bör lösas, och utskottet har funnit att politiska
förutsättningar saknas för att fullt ut finansiera reformen på det sätt som
föreslås i propositionen eller i de nu aktuella motionerna.

Utskottet anser att den av s, c och fp träffade överenskommelsen om
skattereformen bör ligga fast. Detta gäller såväl målsättningen för reformen
och totalfinansieringen som principen att parterna på arbetsmarknaden,
särskilt höginkomsttagarna, bör visa återhållsamhet i lönerörelsen.

Vid en närmare prövning av vad som nu förefaller möjligt att genomföra
konstaterar utskottet till en början att den i propositionen föreslagna
höjningen av energiskatten på olja med 120 kr. per m3 tillstyrks av c och fp
med verkan fr. o. m. årsskiftet. Utskottet finner att denna skattehöjning bör
genomföras fr. o. m. den 1 november 1983 och att den del av skattehöjningen
som faller på innevarande år bör finansiera en förstärkning av ubåtsskyddet.

Vad beträffar elskatten tillstyrker dessa partier propositionen men även i
detta fall först fr. o. m. årsskiftet. I princip finns alltså majoritet för att
elskatten skall kunna bidra till finansieringen i den utsträckning som föreslås i
propositionen. Förutsättningar saknas f. n. för bifall till de andra förslag om
höjningar av energiskatterna som läggs fram i propositionen, varför utskottet
avstyrker dessa förslag. Ställningstagandena till andra eventuella finansieringsmöjligheter
avseende skatteomläggningen bör enligt utskottets uppfattning
anstå till i höst.

Helårseffekten av de åtgärder utskottet nu förordat uppgår till drygt 2,2
miljarder kr.

Förslaget i propositionen att skattehöjningarna i huvudsak skall träda i
kraft den 1 juli 1983 har tillkommit för att finansiera de arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som regeringen förordar och som behandlas av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1982/83:30). Utskottet finner att endast höjningen av
elskatten kan träda i kraft nämnda dag. Detta innebär att utskottet tvingas
söka andra finansieringsmöjligheter. Utskottet har inte funnit någon annan
utväg än att förorda en tillfällig höjning av löneavgiften med 1 procentenhet
för andra halvåret 1983.

Utskottets förslag i fråga om en höjd löneavgift för att finansiera
arbetsmarknadspolitiska åtgärder innebär att utskottet inte kan förorda de
olika förslag till skatteskärpningar i form av engångsskatt på stora
förmögenheter, omsättningsskatt på börshandeln och skatt på utlandsinvesteringar
som vpk framställer i motion 2435 för att skapa utrymme för kampen
mot arbetslösheten.

SkU 1982/83:55

Vissa detaljfrågor rörande energiskattehöjningarna

C har i sin partimotion 2431 begärt att regeringen i en kommande
proposition om energiskatter tillmötesgår vissa krav som c länge har drivit,
nämligen dels att inhemska bränslen skall undantas från mervärdeskatt och
från förmånsbeskattning vid inkomsttaxeringen, dels att energiskatten på kol
höjs till att motsvara ca 70 % av skatten på olja vid en energilikformig
beskattning.

Utskottet förutsätter att c-kraven i fråga om inhemska bränslen och

skatten på kol kommer att i stort sett tillgodoses i den proposition om
energiskattens framtida utformning som enligt vad utskottet erfarit inom
kort kommer att läggas fram för riksdagen. Någon åtgärd med anledning av
motionen är därför inte motiverad.

I centerpartiets motion 2431 yrkas dessutom en sänkning av kilometerskatten
som svarar mot höjningen av skatten på dieselolja. Utskottet anser
att detta är en fråga som bör prövas i samband med kommande förslag
rörande skatterna på drivmedel och avstyrker därför motionen även i denna
del.

Vpk har i sin partimotion 2435 förordat att höjningen av energiskatten på
elektrisk kraft skall omfatta även den del av industrins förbrukning som
överstiger 40 000 kWh om året. I denna fråga delar utskottet regeringens
uppfattning att industrin även i fortsättningen bör få tillgång till relativt billig
elektrisk kraft och att den särskilda skattesatsen för industrin bör behållas
oförändrad. Utskottet avstyrker således motionen i denna del.

I skrivelse från bl. a. Industriförbundet har yrkats att regeringen skall
inräkna den ökade skattebelastningen på olja vid beräkningen av industrins
skattenedsättning. Moderata samlingspartiets företrädare i utskottet har vid
utskottsbehandlingen av detta ärende biträtt yrkandet.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att den befogenhet som
regeringen har att medge nedsättning av energiskatten för viss energikrävande
industri vilar på en särskild fullmaktslag. Utskottet har tidigare ställt
sig negativt till yrkanden som innebär att riksdagen skall dirigera regeringens
handlande vid fullmaktens tillämpning. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I några motioner aktualiseras de särskilda förhållandena i Norrland. Sven
Lundberg m. fl. (s) begär i motion 2425 åtgärder för att begränsa effekterna
av bensinskattehöjningarna i Norrlands inland, t. ex. en regionalt avgränsad
reducering av bensin-eller bilskatten. I motion 1595 av Alf Wennerfors m. fl.
(m) yrkas, med motivering i motion 1594, att elskatten i stödområde A skall
slopas. Ungefär samma innebörd har yrkandet i motion 1186 av Tore Nilsson
och Per Petersson (båda m), som begär en reducering av elskatten i Norrland
eller motsvarande åtgärder i syfte att bl. a. få till stånd ökade industriinvesteringar
i Norrland och förbilliga energikostnaderna för hushållen. Rune

SkU 1982/83:55

Ångström m. fl. (fp) begär i motion 2272 ett uttalande att den framtida
energibeskattningen bör beakta skillnaden i uppvärmningskostnader mellan
Norrland och övriga Sverige samt stimulera användningen av inhemska
energitillgångar.

Utskottet konstaterar inledningsvis att yrkandet i motion 2425 får anses
tillgodosett genom att utskottet avstyrkt den föreslagna bensinskattehöjningen
varför utskottet avstyrker detta yrkande.

Under de senaste åren har utskottet vid upprepade tillfällen haft att ta
ställning till de frågor som aktualiseras i de övriga motionerna. Utskottet har
därvid strukit under att regionala skattelättnader från rent tekniska
utgångspunkter endast bör komma i fråga i rena undantagsfall. Utskottet vill
dessutom peka på det arbete som pågår inom kommittén om regionalpolitisk!
stöd till näringslivet. Kommittén skall bl. a. undersöka möjligheterna
och överväga lämpligheten och troliga effekter av att införa olika skattepolitiska
instrument som medel i regionalpolitiken. Utredningsuppdraget
omfattar också frågor om transportstödets roll i regionalpolitiken, och
kommittén skall i det sammanhanget överväga bl. a. stöd till sjötransporter,
persontransporter m. m. Utskottet förutsätter att kommittén kommer att
belysa även de skattefrågor som tagits upp av motionärerna. Enligt utskottets
uppfattning bör resultatet av kommitténs utredningsarbete, som är att
förvänta före utgången av augusti 1984, avvaktas innan ställning tas till de
aktuella frågorna.

Med det anförda avstyrker utskottet också motionerna 1186, 1595 och
2272.

Kortare kredittid för vissa punktskatter m. m.

Enligt gällande rätt skall tobaksskatt betalas senast en månad och
dryckesskatt (skatten på alkohol-, malt- och läskedrycker) senast 35 dagar
efter redovisningsperiodens utgång. För dryckesskatten på spritdrycker och
vin gäller vidare att skattskyldigheten inträder i och med att betalning erhålls
för varan.

I propositionen föreslås att betalningsperioderna för dessa skatter
förkortas till 25 dagar. Vidare föreslås att leverans av spritdrycker och vin
skall utlösa skattskyldighet för dessa varor. De nya bestämmelserna, som
enligt förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1984, innebär enligt
finansministerns beräkningar en minskning av statsskuldräntorna om ca 100
milj. kr. om året, dock att ränteeffekten för budgetåret 1983/84 stannar vid
drygt en tredjedel av helårseffekten. Under budgetåret 1983/84 uppträder
enligt finansministern en positiv engångseffekt om inemot 1,5 miljarder
kr.

I m:s partimotion 2418 yrkas avslag på förslaget såvitt gäller skatten på
malt- och läskedrycker, eftersom man enligt motionärerna riskerar en
allvarlig likviditetspåfrestning för framför allt de mindre bryggerierna.

SkU 1982/83:55

Utskottet finner det välmotiverat att något förkorta betalningsperioderna
för de ifrågavarande skatterna. Tobaksskatt och dryckesskatt på spritdrycker
och vin betalas nästan uteslutande in av statliga monopolföretag men då det
gäller dryckesskatt för malt- och läskedrycker berörs även vissa smärre
enskilda bryggerier, vars likviditet kan påverkas negativt av den kortare
betalningsfristen. Denna omständighet utgör dock enligt utskottet inget
avgörande hinder mot en generell förkortning på hela dryckesskatteområdet.
Utskottet finner en betalningsperiod om 25 dagar utgöra en rimlig
avvägning. På grund härav tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker
motion 2418 i denna del.

Inte heller i övrigt finns enligt utskottet anledning till erinran mot
förslaget. På grund härav tillstyrker utskottet propositionen även i övrigt.

Detaljfrågor rörande inkomstbeskattningen m. m.

Motion 2432 av Ola Ullsten m. fl. (fp) innehåller bl. a. yrkanden att
riksdagen skall begära förslag från regeringen om en automatisk indexering
av skatteskalan redan fr. o. m. inkomståret 1984 men att skattesatsen i
inkomstskiktet 1-4 basenheter å andra sidan höjs från 3 till 4 %. Från detta
håll framställs i motion 1202 också ett yrkande om omedelbar lagstiftning
med samma innebörd. Bakgrunden till dessa yrkanden är farhågor för att
inflationen kommer att undergräva syftet med skattereformen.

Regeringens målsättning är att begränsa inflationen under år 1984 till 4 %.
En av förutsättningarna för att detta mål skall kunna uppnås är att
förväntningarna om en högre inflation kan brytas och att tilltron till
regeringens beslutsamhet i detta hänseende inte undergrävs. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionerna 2532 yrkande 11 i denna del och
motion 1202 yrkandena 1-3.

En annan fråga som tas upp i yrkande 11 i motion 2432 (fp) är
förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital i små och medelstora
företag. Motionärerna upprepar tidigare krav från deras sida att förmögenhetsskatt
inte skall tas ut på sådant kapital.

Utskottet har senast i sitt betänkande SkU 1982/83: 35 avstyrkt likartade
motionsyrkanden med hänvisning bl. a. till att betydande delar av företagskapitalet
i praktiken inte blir föremål för någon förmögenhetsbeskattning
och till att företagsskattekommittén enligt sina direktiv skall undersöka vad
som kan göras för att underlätta familjeföretagens försörjning med
riskkapital. Utskottet finner inte anledning att ändra ståndpunkt i frågan
utan avstyrker motionen även i denna del.

I samma avsnitt av motionen krävs vidare att den nyligen slopade rätten till
skattereduktion för aktieutdelningar återinförs. Liknande yrkanden har
utskottet behandlat senast i betänkandet SkU 1982/83:50. Med hänvisning
till sina tidigare ställningstaganden avstyrker utskottet motionen även i
denna del.

SkU 1982/83:55

Finansministern anför i propositionen att regeringen bör föreslå en
omläggning av företagsbeskattningen i syfte att inom ramen för ett
oförändrat skatteuttag begränsa de nuvarande förmånliga konsolideringsmöjligheterna
genom att minska utrymmet för lagernedskrivningar från 60
till 50 % av lagrets värde och sänka inkomstskattesatsen från 40 till 32 %.
Bakgrunden till förslaget, som enligt finansministern bör remissbehandlas,
är bl. a. att den nominella skattesatsen - inräknat kommunalskatt och med
hänsyn till avdragsrätten för sådan skatt - utgör 58 % av vinsten men att det
faktiska skatteuttaget enligt vissa beräkningar i genomsnitt utgör endast
10-20 %.

I motion 2431 (c) anför motionärerna att det aviserade förslaget innebär en
klar nackdel för enskilda företagare och ekonomiska föreningar som inte
erlägger bolagsskatt. I yrkande 12 i motionen begär motionärerna därför ett
uttalande av riksdagen att begränsningen av möjligheterna till lagernedskrivning
endast bör gälla för aktiebolag. Yrkande 8 i vpk-motionen 2435 innebär
däremot att bolagsskatten inte bör sänkas.

Utskottet utgår från att verkningarna av det aviserade förslaget kommer
att belysas ingående innan regeringen tar ställning till det och att synpunkter
av den art som tas upp i motionerna därvid kommer att beaktas. Utskottet
anser att ett ställningstagande från riksdagen bör anstå i avvaktan på
regeringens kommande överväganden och avstyrker således motionerna i
dessa delar.

Som ett led i vissa åtgärder för att förbättra skatteuppbörden genomfördes
hösten 1982 (prop. 1982/83:53, SkU 11) nya regler för debitering av
preliminär B-skatt. Skatten skall fr. o. m. 1983 års taxering utgå med 120 i
stället för 100 % av den slutliga skatten vid föregående års taxering, dvs. med
hänsyn till skatten på inkomsterna två år före det aktuella beskattningsåret.

I motion 2434 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas en återgång till
tidigare regler. Motionärerna anför bl. a. att företagarnas inkomster inte
stigit i samma utsträckning för flertalet löntagare och att inkomsterna
dessutom kommer att begränsas av nya pålagor. Därtill kommer att
regeringen förutser en inflation under år 1984 på blott 4 %.

Som framgår av vad utskottet nyss anfört har de nya reglerna genomförts
så sent som förra hösten, och utskottet hade då att ta ställning till likartade
invändningar som de nu framförda. Utskottet vidhåller sin uppfattning att de
nya reglerna i allmänhet kommer att leda till en bättre överensstämmelse
mellan den preliminära och den slutliga skatten. Det bör också framhållas att
den skattskyldige kan begära att preliminärskatten jämkas. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 2434.

Yrkande 12 i motion 2432 av Ola Ullsten m. fl. (fp) innebär att den
allmänna löneavgiften skall slopas i fråga om ungdomar som nyanställs
fr. o. m. den 1 juli 1983, att allt nyföretagande skall befrias från den allmänna

SkU 1982/83:55

löneavgiften och att ungdomar som startar en rörelse dessutom skall befrias
från socialförsäkringsavgifter under två år. Som stöd för yrkandena åberopar
motionärerna arbetsmarknadspolitiska skäl och de pekar också på betydelsen
för samhällsutvecklingen av att främja små och medelstora företag.

Enligt utskottets uppfattning främjas sådana syften som ligger till grund för
motionen i allmänhet på ett bättre sätt genom direkt stöd än genom lättnader
i beskattningen. Därtill kommer att de föreslagna reglerna kan vålla problem
vid den praktiska tillämpningen. Utskottet finner inte några skäl att tillstyrka
de aktuella förslagen.

Motionerna 2428 av Rolf Rämgårdm. fl. (c) och 2431 av Karin Söderm, fl.
(c) yrkande 11 innehåller krav på att egenavgifterna för företagare skall
reduceras med ett belopp som motsvarar 2 % av ett avgiftsunderlag på högst
50 000 kr., dvs. med högst 1 000 kr. Motionärerna åberopar att löntagarna
erhållit ett schablonavdrag på 1 000 kr. i inkomstslaget tjänst och menar att
deras förslag skulle medföra liknande effekter för företagarna.

Utskottet har i sitt betänkande 1982/83:35 vid behandlingen av ett
motsvarande yrkande anfört att företagarna enligt en av företagsskattekommittén
skisserad modell för beskattningen i princip skulle jämställas med
löntagare. Utskottet har också erinrat om att s, c och fp i samband med
överläggningarna rörande skattereformen uttalat att förutsättningarna för
ett skattefritt bottenbelopp för egenföretagare borde prövas. Utskottet
avstyrkte emellertid motionen med hänvisning till företagsskatteberedningens
arbete.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte nu skäl att tillstyrka motionerna
utan förutsätter att frågan prövas på sätt som förutsatts i ovannämnda
överläggningar.

Mervärdeskatt

I två partimotioner från den allmänna motionstiden, 1648 av Ola Ullsten
m. fl. (fp) och 2141 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), har yrkats sänkning av
mervärdeskatten fr. o. m. den 1 januari 1984 till 17,7 %, dvs. den nivå som
gällde före den 1 januari 1983. I c-motionärernas motivering, som återfinns i
motion 2140, sätts förslaget i samband med en återgång till de besparingar
inom sjukförsäkringssystemet, pensionssystemet och den kommunala barnomsorgen
som riksdagen rev upp i höstas. Även fp-motionärerna, som
motiverar sitt yrkande i motion 1647, knyter an förslaget till besparingar
inom dessa områden.

Utskottet vill till att börja med konstatera att riksdagen tidigare i vår
avslagit yrkanden om en återgång till de besparingar inom vissa av de
områden som riksdagen rev upp förra hösten (SfU 1982/83:17 och 18). På
grund härav och då det enligt utskottets uppfattning i dagens statsfinansiella
läge helt saknas förutsättningar att genomföra en skattesänkning i storleksordningen
4,5 miljarder kr., avstyrker utskottet motionerna.

SkU 1982/83:55

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande energiskatteuttaget fr. o. m. årsskiftet 1983-1984,
m. m.

a) att riksdagen avslår motionerna 1982/83: 2418 yrkande 2 och
1982/83:2435 yrkande 7,

b) att riksdagen i fråga om den allmänna energiskatten på olja
fr. o. m. den 1 november 1983 med avslag på motionerna
1982/83:2418 yrkande 1 i denna del och 1982/83:2435 yrkande 4 i
denna del samt med anledning av motionerna 1982/83:2431
yrkandena 15 och 16 i denna del och 1982/83:2432 yrkande 3 i
denna del samt proposition 1982/83:150 bilaga 1 i denna del
godkänner vad utskottet förordat,

c) att riksdagen i fråga om elskatten fr. o. m. den 1 januari 1984
med avslag på motion 1982/83:2418 yrkande 1 i denna del, med
anledning av motion 1982/83:2431 yrkandena 15 och 16 i denna
del samt med bifall till motionerna 1982/83:2432 yrkande 3 i
denna del och 1982/83:2435 yrkande 3 i denna del och
propositionen i denna del godkänner vad utskottet förordat,

d) att riksdagen i fråga om energiskatteuttaget i övrigt fr. o. m.
årsskiftet med bifall till motionerna 1982/83:2418 yrkande 1 i
denna del, 1982/83:2431 yrkande 15 i denna del, 1982/83:2432
yrkandena 3-6 i denna del och 1982/83:2435 yrkandena 4 och 5 i
denna del avslår propositionen i denna del,

e) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående finansieringen av skattereformen
m. m.,

2. beträffande energiskatteuttaget andra halvåret 1983, m. m.

a) att riksdagen i fråga om ikraftträdandet av höjningen av
elskatten med avslag på motionerna 1982/83:2418 yrkande 1 i
denna del, 1982/83:2431 yrkande 15 i denna del, 1982/83:2432
yrkande 3 i denna del samt med bifall till motion 1982/83:2435
yrkande 3 i denna del bifaller propositionen i denna del,

b) att riksdagen i fråga om ikraftträdandet av skatten på bränsle
och kilometerskatt med bifall till motionerna 1982/83:2418
yrkande 1 i denna del, 1982/83:2431 yrkande 15 i denna del,
1982/83:2432 yrkandena 3-6 i denna del och 1982/83:2435
yrkandena 4 och 5 i denna del avslår propositionen i denna
del,

c) att riksdagen godkänner vad utskottet förordat i fråga om
tillfällig höjning av löneavgiften,

d) att riksdagen avslår motion 1982/83:2435 yrkandena 9-11,

3 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 55

SkU 1982/83:55

3. beträffande inhemska bränslen och kol

att riksdagen avslår motion 1982/83:2431 yrkande 16 i denna
del,

4. beträffande viss justering av kilometerskatten

att riksdagen avslår motion 1982/83:2431 yrkande 16 i denna
del,

5. beträffande industrins elförbrukning

att riksdagen avslår motion 1982/83:2435 yrkande 3 i denna
del,

6. beträffande vissa regionalpolitiska frågor

a) att riksdagen avslår motion 1982/83:2425,

b) att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1595, 1982/83:1186
och 1982/83:2272 yrkande 15,

7. beträffande kredittiderna för skatten på malt- och läskedrycker att

riksdagen avslår motion 1982/83:2418 yrkande 1 e och
bifaller propositionen i denna del,

8. beträffande kredittiderna för övriga punktskatter m. m.
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

9. beträffande indexregleringen av skatteskalor m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1202 yrkandena 1-3
och 1982/83:2432 yrkande 11 i denna del,

10. beträffande förmögenhetsbeskattningen av kapital i företag
att riksdagen avslår motion 1982/83:2432 yrkande 11 i denna
del,

11. beträffande skattereduktion för aktieutdelning

att riksdagen avslår motion 1982/83:2432 yrkande 11 i denna
del,

12. beträffande bolagsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2431 yrkande 12 och
1982/83:2435 yrkande 8,

13. beträffande preliminär B-skatt

att riksdagen avslår motion 1982/83:2434,

14. beträffande befrielse från löneavgift i vissa fall m. m.
att riksdagen avslår motion 1982/83:2432 yrkande 12,

15. beträffande reduktion av egenavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2428 och 1982/83:2431
yrkande 11 i denna del,

16. beträffande mervärdeskatten

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1648 och 1982/83:2141
yrkande 2,

SkU 1982/83:55

17. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt

dels antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

b) lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

c) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt med
de ändringarna att 5 § utgår ur förslaget och ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1983.

Den nya skattesatsen för elektrisk
kraft tillämpas för energiförbrukningen
efter ikraftträdandet. Om
mätaravläsning görs under tiden den
22 juni - den 6 juli 1983 gäller den
nya skattesatsen för tiden efter
mätaravläsningen. Görs inte mätaravläsning
eller görs den i endast
begränsad omfattning, tillämpas den
nya skattesatsen för energiförbrukningen
från och med den 1 juli 1983,
varvid skatten beräknas efter skälig
grund. Som mätaravläsning godtas
även avläsning som enligt tillämpade
rutiner görs av förbrukaren.

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft såvitt
avser 14 § den 1 juli 1983 och i övrigt
den 1 november 1983.

Den nya skattesatsen för elektrisk
kraft tillämpas för energiförbrukningen
efter utgången av juni månad
1983. Om mätaravläsning görs under
tiden den 22 juni - den 6 juli 1983
gäller den nya skattesatsen för tiden
efter mätaravläsningen. Görs inte
mätaravläsning eller görs den i
endast begränsad omfattning, tilllämpas
den nya skattesatsen för
energiförbrukningen från och med
den 1 juli 1983, varvid skatten beräknas
efter skälig grund. Sorn
mätaravläsning godtas även avläsning
som enligt tillämpade rutiner
görs av förbrukaren.

dels avslår de vid propositionen fogade förslagen till

d) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

e) lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

f) lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon som icke är registrerade i riket,

dels antar följande

SkU 1982/83:55

g) Förslag till

Lag om tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften

Härigenom föreskrivs följande.

Allmän löneavgift skall, i stället för vad som sägs i 3 § lagen (1982:423) om
allmän löneavgift, utgå med tre procent av avgiftsunderlaget i fråga om

1. ersättningar enligt 1 § nyssnämnda lag som utges under perioden
juli-december 1983 och

2. inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring och som hänför sig till perioden juli-december
1983.

I fråga om beskattningsår som omfattar tid såväl före som efter utgången
av juni månad 1983 eller såväl före som efter utgången av år 1983 skall - om
den avgiftsskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst
anses hänförlig till perioden juli-december 1983 som svarar mot förhållandet
mellan den del av beskattningsåret som infaller under sistnämnda period och
hela beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Utskottet hemställer att ärendet behandlas efter en bordläggning.

Stockholm den 27 maj 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s)*, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c),
Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m). Björn Molin (fp),
Anna Lindh (s) och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Mom. 1 och 2 samt 17 i motsvarande del

1. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med
”Finansutskottet framhåller” och slutar på s. 27 med ”mot arbetslösheten”
bort ha följande lydelse:

SkU 1982/83:55

Efter regeringsskiftet 1982 har genomförts avsevärda skatteskärpningar.
Dessa har gällt såväl inkomst- och kapitalskatterna som den indirekta
beskattningen. Utskottet vill särskilt peka på devalveringens effekter för
statsskatten, den 20-procentiga vinstskatten, de höjda löneskatterna, de
försämrade förmånerna för bank- och aktiesparandet, de i vissa skikt mycket
betydande höjningarna av förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna samt nya
pålagor i form av bl. a. hyreshusavgift och särskild produktionsskatt på
elkraft.

I nuläget borde enligt utskottets mening en allmän målsättning vara att
underlätta produktiva investeringar, stimulera till arbete och sparsamhet,
dämpa inflationen och öka den ekonomiska tillväxten. De redan beslutade
skatteskärpningarna har rakt motsatt effekt, och påfrestningarna på ekonomin
och sysselsättningen skulle öka avsevärt om också de nu aktuella
förslagen från regeringen genomförs.

På grund av devalveringen och skattehöjningarna är inflationen i Sverige
dubbelt så hög som i våra viktigaste konkurrentländer. Om Sverige höjer sina
energipriser - och en höjning torde bli nödvändig om energiskatterna höjs -kommer skillnaderna i förhållande till konkurrentländerna att ytterligare
öka med försämrad internationell konkurrenskraft som följd. Dessutom
torde de betydande reallönesänkningar som är ett resultat av tidigare
riksdagsbeslut bli ännu större. Höjda löneskatter, om ens tillfälliga, skulle få
ännu allvarligare effekter.

Utskottet anser således - mot bakgrund av nuvarande samhällsekonomiska
läge - att finansieringen av marginalskattelättnader, förstärkningen av
ubåtsskyddet m. m. främst bör lösas genom besparingar och inte genom
skattehöjningar. Detta innebär att utskottet inte kan biträda förslaget i
propositionen om en höjning av energiskatterna. Som påpekas av moderaterna
i finansutskottet kommer en sådan höjning endast att medföra en
minskning av den privata efterfrågan och därmed av produktion och
sysselsättning, med ytterligare utslagning av arbetskraft som följd. För i
synnerhet den energiintensiva industrin kommer höjda energiskatter att
medföra stora konkurrensnackdelar, särskilt som regeringen tydligen inte
avser att ens för de mest utsatta branscherna lämna någon motsvarande
kompensation.

Enligt utskottets mening bör vidare regeringen i höst återkomma med
förslag innebärande en varaktig marginalskattesänkning, återinförd fullständig
indexreglering samt slopad avdragsbegränsning och borttagande av den
allmänna löneavgiften på sätt som förordas i den moderata partimotionen
2417.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 2418.

dels att utskottets hemställan under mom. le), 2 c) och 17 g) bort utgå
samt att utskottet under mom. 1 a)-d), 2 a, 2 b och 17 i motsvarande del
(17 c-f) bort hemställa
att riksdagen

SkU 1982/83:55

a) med bifall till motion 1982/83:2418 yrkande 2 och med avslag
på motion 1982/83:2435 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om skattepolitiken,

b) med avslag på motion 1982/83:2435 yrkande 3 och med bifall
till motionerna 1982/83:2418 yrkande 1 i vad avser energiskatteuttaget,
m. m., 1982/83:2431 yrkande 15, 1982/83:2432 yrkandena
4, 5, 6 och 1982/83:2435 yrkandena 4 och 5 samt med
anledning av motionerna 1982/83:2431 yrkande 16 i denna del
och 1982/83:2432 yrkande 3 avslår de vid propositionen såsom
bilaga 1:9 förslag 3-6 fogade förslagen till skattehöjningar.

Finansieringen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 2 och 17)

2. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Björn Molin (fp) anför och
hemställer:

Behövliga insatser inom arbetsmarknadspolitiken bör enligt vår mening
inte finansieras genom skattehöjningar som ökar risken för en snabbare
inflation. Av denna anledning avvisar vi tanken på att genomföra skattehöjningen
på elektrisk kraft tidigare än vad som behövs för att finansiera det
andra steget i inkomstskattereformen, dvs. den 1 januari 1984.

Av samma skäl kan vi inte medverka till att nu höja löneavgiften, ens
tillfälligt. I propositionen framhåller finansministern att en höjd arbetsgivaravgift
driver upp de totala lönekostnaderna, samtidigt som utrymmet för
avtalsenliga löneökningar kraftigt inskränks. En annan nackdel som påpekas
i propositionen är att sådana pålagor ensidigt belastar löntagarna och
egenföretagarna och innebär ökade svårigheter för inte minst kommuner och
landsting. Finansutskottet ger uttryck för samma uppfattning, och vi anser att
regeringen och finansutskottet har gjort en riktig bedömning. Därtill
kommer att en höjd löneavgift för det senare halvåret i år kraftigt rubbar
förutsättningarna för de löneavtal som redan ingåtts. Vi finner det därför
förvånande att utskottets socialdemokratiska majoritet trots allt valt att
förorda denna finansieringsform. Det föreligger enligt vårt förmenande en
stor risk för att den ”tillfälliga” höjning som utskottet föreslår kommer att
permanentas, om den väl införs.

Med den mer återhållsamma utgiftspolitik som förordas i centerns (2431)
och folkpartiets (2432) motioner finns budgetutrymme för att finansiera de
nödvändiga insatserna mot arbetslösheten utan att skattehöjningar behöver
tillgripas. Utskottet anser också att skattehöjningar i nuvarande läge skulle
motverka den önskade ekonomiska utvecklingen.

Med åberopande av det anförda hemställer vi

A. vid mom. 2 a och 17 i motsvarande del (17 c)

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2418 yrkande 1
i denna del, 1982/83:2431 yrkande 15 i denna del, 1982/83:2432

SkU 1982/83:55

yrkande 3 i denna del samt med avslag på motion 1982/83:2435
yrkande 3 i denna del avslår propositionen i denna del, till följd
varav ikraftträdandebestämmelserna i fråga om energiskattelagen
erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft såvitt
avser 14 § den 1 juli 1983 och i övrigt
den 1 november 1983.

Den nya skattesatsen för elektrisk
kraft tillämpas för energiförbrukningen
efter utgången av juni månad
1983. Om mätaravläsning görs under
tiden den 22 juni - den 6 juli 1983
gäller den nya skattesatsen för tiden
efter mätaravläsningen. Görs inte
mätaravläsning eller görs den i
endast begränsad omfattning, tilllämpas
den nya skattesatsen för
energiförbrukningen från och med
den 1 juli 1983, varvid skatten beräknas
efter skälig grund. Som mätaravläsning
godtas även avläsning som
enligt tillämpade rutiner görs av
förbrukaren.

Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft såvitt
avser 14 § den 1 januari 1984 och i
övrigt den 1 november 1983.

Den nya skattesatsen för elektrisk
kraft tillämpas för energiförbrukningen
efter utgången av år 1983.
Om mätaravläsning görs under tiden
den 22 december 1983 - den 9 januari
1984 gäller den nya skattesatsen för
tiden efter mätaravläsningen. Görs
inte mätaravläsning eller görs den i
endast begränsad omfattning, tilllämpas
den nya skattesatsen för
energiförbrukningen från och med
den 1 januari 1984, varvid skatten
beräknas efter skälig grund. Som
mätaravläsning godtas även avläsning
som enligt tillämpade rutiner
görs av förbrukaren.

B. vid mom. 2 c, och 17 i motsvarande del (17 g)

att riksdagen avslår utskottets förslag om tillfällig höjning av
löneavgiften.

Vissa regionalpolitiska frågor (mom. 6 b)

3. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Under
de” och slutar med ”och 2272” bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiet har tidigare förordat att det skattepolitiska
instrumentet utnyttjas i regionalpolitiken. Ett sätt att motverka kostnadsnackdelar
för företag inom sysselsättningssvaga regioner är enligt utskottets
mening att sänka eller helt ta bort den allmänna energiskatten på elkraft.
Detta är enligt utskottets mening en åtgärd som är väl ägnad att skapa ett
allmänt gynnsammare klimat för företagsamheten inom den berörda
regionen med positiva effekter i form av ökad sysselsättning m. m.

Ett avskaffande av elenergiskatten bör genomföras för stödområde A, som
i dag anses hårdast drabbat. Man undviker härigenom det paradoxala
förhållandet att enskilda och företag tvingas ta på sig dyra oljetransportkost -

SkU 1982/83:55

nader samtidigt som man har landets huvudsakliga elproduktion inom
stödområdet. Ett borttagande av elenergiskatten inom stödområdet skulle
utgöra en stimulans till ökade industriinvesteringar, ge bättre utvecklingsmöjligheter
för energikrävande industrier och förbilliga energikostnaderna
förhushållen. Inkomstbortfallet kan finansieras genom besparingar på annat
håll i budgeten. På grund av det sagda tillstyrker utskottet motion 1595,
varigenom även motionerna 1186 och 2272 blir i huvudsak tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 6 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1595 och med anledning
av motionerna 1982/83:1186 och 1982/83:2272 yrkande 15
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en
sänkning eller ett slopande av den allmänna energiskatten på
elektrisk kraft inom stödområde A.

Kredittiden för skatten på malt- och läskedrycker (mom. 7 och 17)

4. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med
”Utskottet finner” och slutar med ”motion 2418 i denna del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i princip ingenting att invända mot att staten vidtar s. k.
kassahållningsåtgärder i syfte att ta bort omotiverade likviditets- och
ränteförmåner för dem som skall göra inbetalningar till staten. När det gäller
betalningsperioden för dryckesskatten på malt- och läskedrycker anser
utskottet dock att man bör beakta bryggerinäringens invändning att en
förkortning till 25 dagar skulle innebära att den skattskyldige i många fall
blev tvungen att förskottera skatten. Utskottet delar de i motion 2417
framförda farhågorna för att framför allt landets mindre bryggeriföretag vid
ett genomförande av förslaget skulle utsättas för en allvarlig likviditetspåfrestning.
Utskottet tillstyrker därför motionen och avstyrker propositionen i
denna del.

dels att utskottet under mom. 7 och 17 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen bifaller motion 1982/83:2418 yrkande 1 e) och avslår
propositionen i denna del, till följd varav 12 § i det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1977:306) om dryckesskatt erhåller följande som reservanternas
förslag betecknade lydelse:

SkU 1982/83:55

Reservanternas förslag
12 §

Utskottets förslag

En redovisningsperiod omfattar
en kalendermånad. Den som är
skattskyldig enligt 4 § skall till riksskatteverket
lämna en deklaration
för varje redovisningsperiod. Deklaration
från den som är skattskyldig
för spritdrycker och vin skall ha
kommit in till riksskatteverket senast
den tjugofemte i månaden efter
redovisningsperioden och från annan
skattskyldig senast femte dagen i
andra månaden efter redovisningsperioden.

Förmögenhetsbeskattningen i företag (mom. 10)

5. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Björn Molin (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”avstyrker motionen även i denna del” bort
ha följande lydelse:

Företagsskattekommittén föreslog i ett i november 1981 avlämnat
betänkande (Ds B 1981:13) att arbetande kapital i mindre och medelstora
företag i princip skulle undantas från förmögenhetsbeskattning. Kommittén
som undersökt olika beskattningsmodeller i syfte att bryta kapitalbeskattningens
negativa effekter på näringslivet ansåg för sin del att den bästa
lösningen för att tillgodose detta syfte var att från förmögenhetsskatt helt
undanta arbetande kapital i mindre och medelstora företag. Kommittéförslaget
godtogs i princip av en majoritet av de remissinstanser som yttrade sig
över förslaget.

När denna fråga prövades tidigare i år avvisades de då aktuella motionerna
från m, c och fp med hänvisning bl. a. till att företagsskatteberedningen har i
uppdrag att undersöka vad som kan göras för att underlätta familjeföretagens
försörjning med riskkapital. Det bör framhållas att de mindre och
medelstora företagen spelar en mycket stor roll i svensk ekonomi och
sysselsätter ca 1,3 miljoner människor. Trots detta har den nuvarande
regeringen vidtagit flera åtgärder som försämrar villkoren för dessa företag.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att denna utveckling bryts.

Utskottet anser i likhet med företagsskattekommittén att arbetande
kapital i mindre och medelstora företag utgör en väsentlig förutsättning för
svenskt näringsliv och att sådant kapital därför bör undantas från förmögenhetsskatt.
Utskottet tillstyrker således det i motionen framställda kravet om

SkU 1982/83:55

förslag från regeringen av innebörd att förmögenhetsskatten på arbetande
kapital i mindre och medelstora företag slopas.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 11 i
denna del begär förslag från regeringen av innebörd att
förmögenhetsbeskattningen slopas för arbetande kapital i
mindre och medelstora företag.

Skattereduktion för aktieutdelning (mom. 11)

6. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Björn Molin (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i sista stycket på s. 30 som börjar
med ”Liknande yrkanden” och slutar med ”utskottet motionen även i denna
del” bort ha följande lydelse:

Den särskilda skattereduktionen för aktieutdelning har, liksom bank- och
aktiesparandet, otvivelaktigt haft en positiv inverkan på sparandet och på
näringslivets möjligheter att anskaffa riskvilligt kapital. I höstas slopades
skattereduktionen för aktieutdelning och minskades förmånerna för bankoch
aktiesparandet. Dessutom infördes särskilda regler om skyldighet för
aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker att betala in en del av
vinsterna på räntelösa konton i riksbanken. I vår har riksdagen beslutat
belasta företagen ytterligare med en 20-procentig vinstskatt.

Skattereduktionen för aktieutdelning tillkom för att lindra dubbelbeskattningen
av aktieutdelning. I en situation då det måste anses angeläget att
skapa gynnsamma förutsättningar särskilt för konkurrensutsatta sektorer av
svensk industri förefaller det utskottet föga välbetänkt att vidta åtgärder som
motverkar detta syfte. Utskottet anser därför att rätten till skattereduktion
för aktieutdelning bör återinföras och tillstyrker följaktligen bifall till motion
2432 i denna del.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 11 i
denna del antar följande

SkU 1982/83:55

Förslag till

Lag om skattereduktion för aktieutdelning

Härigenom föreskrivs följande

1 § Skattereduktion för aktieutdelning medges fysiska personer och dödsbon
enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § Med aktieutdelning avses i denna lag utdelning i pengar som utgår på

1. aktie i svenskt aktiebolag, om aktien vid den tidpunkt då utdelningen
blir tillgänglig för lyftning är inregistrerad vid Stockholms fondbörs,

2. andel i svensk aktiefond, om fonden vid ingången av det år då
utdelningen blir tillgänglig för lyftning till minst två tredjedelar består av vid
Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

3 § Aktieutdelning medför rätt till skattereduktion endast om

1. utdelningen utgör intäkt av kapital för den skattskyldige och

2. denne är skattskyldig för utdelningen enligt 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 6 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

En delägare i ett handelsbolag eller i ett dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som ett handelsbolag, har inte rätt till skattereduktion för
utdelning som har uppburits av bolaget eller boet.

4 § Underlag för beräkning av skattereduktion är summan av de aktieutdelningar
som har blivit tillgängliga för lyftning under beskattningsåret, dock
högst 7 500 kronor. I fråga om makar gäller att underlaget för den ena maken
får överstiga 7 500 kronor i samma mån som den andra makens underlag
understiger detta belopp.

Underlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Skattereduktion för aktieutdelning uppgår till 30 procent av underlaget.

6 § I fråga om skattereduktion för aktieutdelning tillämpas 2 § 4 mom. femte
och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Skattereduktion för aktieutdelningskall
tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt 2 §
4 mom. uppbördslagen.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömansskatt
och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag. skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

7 § Bestämmelserna i denna lag om makar tillämpas på skattskyldiga som
taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången i fråga
om utdelning som tas till beskattning vid 1984 års taxering.

SkU 1982/83:55

Preliminär B-skatt (mom. 13)

7. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Björn Molin (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”motion 2434” bort ha följande lydelse:
Preliminär B-skatt utgick t. o. m. 1982 i regel med ett belopp som
motsvarade den slutliga skatt som den skattskyldige debiterats för inkomster
som han haft två år tidigare. Hösten 1982 beslutade riksdagen - utan
föregående remissbehandling och trots motstånd från borgerligt håll - att
B-skatt fr. o. m. 1983 skulle tas ut med 120 % av den slutliga skatten
föregående år. Beslutet var olyckligt bl. a. därför att företagen och
egenföretagarna inte haft den inkomstutveckling som hittills gällt för flertalet
löntagare. Den beskattningsbara inkomsten kommer dessutom att kraftigt
begränsas genom ökade pålagor på näringslivet, bl. a. höjda arbetsgivaravgifter
och höjd löneskatt.

Den nya lagstiftningen betyder att man förväntar sig en årlig inflation på
10 %. En lagstiftning med denna innebörd bör självfallet inte accepteras.
Därtill kommer att regeringen för 1984 förväntar sig en inflation på endast
4 % och att företagens reala vinster således inte kan förväntas öka i
nämnvärd utsträckning. Fr. o. m. 1984 bör enligt vår uppfattning en återgång
ske till tidigare regler för uppbörd av preliminär B-skatt. Utskottet tillstyrker
således motion 2434.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2434 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att orden ”120 procent” i 13 § första stycket
uppbördslagen (1953:272) skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången i fråga
om preliminär skatt för uppbördsåret 1984/85.

Befrielse från löneavgift i vissa fall (mom. 14)

8. Björn Molin (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”aktuella förslagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
genomföra lättnader i de avgifter som hänförs till nyanställda ungdomar och

SkU 1982/83:55

nyföretagande. De avvägningar som motionärerna förordat synes enligt
utskottet rimliga. Då den lagtekniska utformningen av förslagen kräver en
viss bearbetning bör riksdagen hos regeringen hemställa om förslag till
lagändringar i enlighet med vad som anförts i motionen. Åtgärderna bör
likväl kunna gälla retroaktivt från den 1 juli 1983. Detta bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 12 hos
regeringen begär förslag om sådana ändringar i reglerna om
socialförsäkringsavgifter och löneavgift att avgiftsbefrielse
lämnas i fråga om nyanställd ungdom och nyföretagande i den
utsträckning som anges i motionen.

Mervärdeskatten (mom. 16)

9. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Björn Molin (fp) anser att den
del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar
med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare avslagit yrkanden från c och fp om en återgång till
de besparingar som beslutades under mittenregeringen. De från samma håll
yrkade sänkningarna av mervärdeskatten har varit kopplade till dessa
besparingar. I och med riksdagens beslut om besparingarna har förutsättningarna
för att sänka mervärdeskatten förändrats. Mot denna bakgrund
finner utskottet inte skäl att nu tillstyrka en sänkning av mervärdeskatten.
Utskottet avstyrker motionerna.

Särskilda yttranden

Vid mom. 1

1. Björn Molin (fp):

Folkpartiet vidhåller den vid flera tillfällen redovisade uppfattningen, att
marginalskattereformens alla steg skall finansieras. Det nu mycket höga
budgetunderskottet talar ytterligare för denna uppfattning. Det vore i
nuvarande läge olyckligt om denna finansiering skedde i form av en höjning
av arbetsgivaravgiften, vilket får negativa konsekvenser för bl. a. sysselsättningen.
En höjning av vissa energiskatter är att föredra framför en höjning av
arbetsgivaravgifterna.

Vi har därför tillstyrkt regeringens förslag om en höjning av skatten på el
och olja från årsskiftet 1983-1984. Vi är därutöver beredda att tidigarelägga
höjningen till den 1 november 1983 för att ge utrymme för en utökning av
försvarsramen i syfte att förstärka ubåtskyddskapaciteten.

Därmed har huvuddelen av marginalskattereformens andra steg finansierats.
Återstående finansieringsbehov om ca 600 milj. kr. bör täckas genom

SkU 1982/83:55

besparingar på statsbudgetens utgiftssida. Vi anser det fullt möjligt att redan
nu besluta om finansieringen av marginalskattereformens andra steg och om
dessa besparingar. Några ytterligare punktskattehöjningar behövs inte, och
den av socialdemokraterna och vpk genomdrivna tillfälliga arbetsgivaravgiftshöjningen
bör upphävas vid årsskiftet.

Vid mom. 2

2. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m):

Som framgår av reservation 1 kan vi inte gå med på den höjning av
löneavgiften som utskottet förordar. Under utskottsbehandlingen föreslog vi
tvärtom att löneavgiften skulle slopas fr. o. m. den 1 juli 1983. Skälen för vårt
yrkande.i detta avseende är desamma som de regeringen och finansutskottet
ansett tala mot en höjning av arbetsgivaravgiften. Vårt yrkande har avvisats
av utskottets majoritet, och vi har inte själva möjlighet att nu ta initiativ till
att denna för företagen betungande skatt slopas.

Vid mom. 3

3. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m):

När det gäller skatt på inhemska bränslen och kol förutsätter utskottet att
c-kravet i motion 2431 i stort kommer att tillgodoses i en framtida proposition
om energiskatten.

Vi anser att man bör avvakta en sådan proposition innan ställning tas till
hur beskattningen skall utformas.

Vid mom. 9

4. Björn Molin (fp):

Folkpartiets uppfattning är att skatteskalorna skall bestämmas med
hänsyn tagen till inflationens utveckling. De skalor som riksdagen fastställt
för 1984 och 1985 bygger på antagandet att statsmakterna skall lyckas
begränsa inflationen till drygt 5 % per år.

Vi misstror regeringens möjligheter att med nuvarande inriktning av den
ekonomiska politiken nå fram till en så låg inflationstakt. Folkpartiet har i
motion 1982/83:2432 i anledning av regeringens kompletteringsproposition
uttalat farhågor för en väsentligt högre inflationstakt än vad regeringen
antagit. Vi anser därför att regelsystemet för den statliga inkomstskatten
även framdeles skall innehålla ett inflationsskydd.

Utskottet har stannat för att hänskjuta ett antal yrkanden om skatteskalans
utformning för 1984 till hösten. Inflationstakten från augusti 1982 till augusti
1983 kommer då att vara känd. Därmed kan riksdagen också med

SkU 1982/83:55

hänsynstagande till den faktiska inflationsutvecklingen fastställa basenheten
för 1984.

Vid inom. 14 och 15

5. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m):

I motion 2432 (fp) krävs bl. a. att den allmänna löneavgiften slopas för
ungdomar som nyanställs fr. o. m. den 1 juli 1983 samt att nyföretagande
befrias från den allmänna löneavgiften.

I två c-motioner, 2428 och 2431, föreslås att egenavgift för företagare skall
reduceras med 2 % av ett avgiftsunderlag på högst 50 000 kr.

Vi har tidigare krävt ett totalt slopande av den allmänna löneavgiften, och
utskottet har nu avslagit ett moderat förslag om utskottsinitiativ innebärande
att den allmänna löneavgiften slopas från den 1 juli 1983. Vid bifall till vårt
förslag skulle kraven i fp- och c-motionerna ha tillgodosetts.

Vid mom. 15

6. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c):

Vi har vid flera tillfällen påtalat angelägenheten av att ett fribelopp vid
beräkningen av egenavgifter för egenföretagare snarast införs. Inte minst
mot bakgrund av att ett schablonavdrag införts för löntagare är det ur
rättvisesynpunkt viktigt att denna reform genomförs.

Vi vill även erinra om att de inkomster som för en egenföretagare beläggs
med löneavgift till en del består av avkastning på i företaget bundet kapital.
Denna kapitalinkomst beläggs således med högre skatt än övriga inkomster
av denna typ, trots att det är fråga om i hög grad riskvilligt kapital. Detta
utgör ett ytterligare viktigt skäl för införandet av ett fribelopp såsom
föreslagits i motionerna 2428 av Rolf Rämgård m. fl. (c) och 2431 av Karin
Söder m. fl. (c).

Vi förutsätter att regeringen snarast kan förelägga riksdagen ett förslag om
fribelopp. Det är av stor betydelse att detta kan träda i kraft fr. o. m.

1984.

minab/gotab Stockholm 1983 75632

SkU 1982/83:55 49

Finansutskottets yttrande Bdaga

1982/83:7 y

över proposition 1982/83:150 (kompletteringspropositionen) i vad
avser bilaga 1 momenten 10-15 vissa ändringar i skattelagstiftningen -

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 26 april 1983 beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1982/83:150 (kompletteringspropositionen)
i vad avser bilaga 1 momenten 10-15 i hemställan jämte
motioner.

Utskottet behandlar i detta yttrande frågorna om

- finansiering av skattereformens andra steg år 1984,

- regeringens förslag till finansiering av de arbetsmarknadspolitiska
insatserna,

- förslagen angående kortare kredittider för vissa punktskatter.
Regeringens ekonomiska politik

Regeringen redovisar i kompletteringspropositionen det andra steg i den
ekonomiska politik regeringen inledde i höstas, som innebar en kombination
av expansiva och åtstramande åtgärder som utgjorde kärnan i vad som
kallades den tredje vägen, att vi både skall arbeta och spara oss ur krisen.

Genom devalveringen i oktober 1982 förbättrades den konkurrensutsatta
sektorns konkurrenskraft. Under hösten beslutade riksdagen om ett
investeringsprogram omfattande energiförsörjningen, byggsektorn och
transportväsendet. Med dessa åtgärder skapades förutsättningarna för att
bryta den nedåtgående utvecklingen. Genom konkurrensförbättringen
stimuleras efterfrågan på svenska produkter både på exportmarknaderna
och på hemmamarknaden samtidigt som den inhemska efterfrågan hålls
tillbaka. Det innebär att investeringar, produktion och sysselsättning
stimuleras medan konsumtionen hålls tillbaka. De vidtagna åtgärderna får
efter hand effekter på sysselsättningen. För att också nå omedelbara effekter
och minska en växande arbetslöshet har regeringen föreslagit omfattande
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen har med sin politik visat att
sysselsättningen prioriteras.

Genom en mycket stram budgetbehandling har regeringen bidragit till att
efterfrågan från hemmamarknaden hålls tillbaka. Budgetunderskottet beräknas
bli ungefär oförändrat nästa budgetår j ämfört med under innevarande
år.

Dessa åtgärder följs nu upp i kompletteringspropositionen genom
åtgärderna för att dämpa inflationens tillväxt och begränsa tillväxten i

SkU 1982/83:55

statsutgifterna. Det framstår som ett oavvisligt krav för att komma till rätta
med obalanserna i vår ekonomi att budgetunderskottets tillväxt begränsas.

Utskottet kommer i sitt betänkande 1982/83:50 att närmare utveckla sin
syn på regeringens förslag och den ekonomiska utvecklingen. Utskottet vill
emellertid i detta sammanhang slå fast följande huvudpunkter i en politik
som skall kunna leda till att minska obalanserna i samhällsekonomin.

Det är nödvändigt att devalveringens konkurrensförbättrande effekter
tillvaratas genom att kostnadsutvecklingen hålls tillbaka.

Omsorgen om sysselsättningen nödvändiggör vissa arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Kostnaden härför måste bäras av alla, dvs. åtgärderna måste
finansieras så att inte budgeten försvagas, vilket på sikt skulle kunna
undergräva de sysselsättningspolitiska strävandena.

Ett nödvändigt krav för att komma till rätta med obalanserna i den svenska
ekonomin är att budgetunderskottets tillväxt begränsas.

Med utgångspunkt i dessa ställningstaganden övergår utskottet till att
redovisa sin syn på de framlagda skatteförslagen i kompletteringspropositionen
och de i samband därmed väckta motionerna.

Skattereformens andra steg år 1984

Den reformering av inkomstbeskattningen som beslutades av riksdagen
våren 1982 utgör ett centralt inslag i en ekonomisk politik för att återvinna
balansen i den svenska ekonomin. Reformen innebär en sänkning av
marginalskatterna samtidigt som effekterna av avdragsrätten för underskottsavdragen
begränsas. I samband med riksdagsbeslutet 1982 bestämdes
den årliga uppräkningen av den s. k. basenheten för åren 1983, 1984 och
1985. Reformen totalfinansieras och genomförs i tre ungefär lika stora
etapper. Första etappen 1983 finansierades genom att en allmän löneavgift
om 2 % infördes.

Finansutskottet uttalade inför riksdagsbeslutet (FiU 1981/82:6 y) att det är
en styrka om en skattereform av den aktuella omfattningen kan genomföras
med stöd av en bred parlamentarisk majoritet. Saknas detta stöd är det stor
risk, anförde utskottet, att reformen förlorar i trovärdighet och inte får den
avsedda ekonomiska stimulanseffekten. Hushåll och företag vågar då inte
utgå från att de nya reglerna verkligen skall bli bestående. Utskottet ansåg
det vidare värdefullt att skattepolitiken lades fast för flera år framöver. Det
är en förutsättning för att hushållen skall kunna planera sin ekonomi och
agera på ett rationellt sätt. Utskottet erinrade i sammanhanget om att
reformens uppläggning förutsätter att såväl finansieringen som effekterna av
marginalskattesänkningen beaktas i avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden.
Även i detta avseende torde förutsättningarna bli gynnsammare genom
att bred förankring kunnat uppnås, anförde utskottet.

SkU 1982/83:55

Beträffande finansieringen skrev utskottet att det för centern, folkpartiet
och socialdemokraterna hela tiden har stått klart att skattereformen i sin
helhet måste finansieras på så sätt att budgetsaldot inte försämras till följd
härav. I principöverenskommelsen från 1981 angavs att detta skulle ske
genom en höjning av arbetsgivaravgiften eller genom införande av en vidare
produktionsfaktorskatt. Kostnaden för reformens första steg täcktes genom
att en allmän löneavgift om 2 % infördes 1983.

Denna huvudlinje kvarstår alltjämt som ett finansieringsalternativ.

Beträffande finansieringen av reformens andra steg för år 1984 återkommer
nu regeringen i kompletteringspropositionen. Ett centralt inslag i den
framtida ekonomiska politiken är åtgärderna mot inflationen. Regeringen
anför att när det gäller den inhemska inflationsprocessen har betydelsefulla
steg i riktning mot en lägre inflationstakt tagits i årets avtalsrörelse. Avtalen
innebär bl. a. att lönekostnaderna under 1984 i avsevärt lägre omfattning än
under tidigare år kommer att belastas av s. k. överhäng.

Det gäller nu att fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare hålla
tillbaka kostnadsökningen under kommande år. Finansieringen av skattereformens
andra steg - som gäller 1984 - kan i detta sammanhang spela en
betydelsefull roll. En höjd arbetsgivaravgift i enlighet med överenskommelsen
år 1981 skulle innebära en lönekostnadsstegring med åtminstone
1,5 %.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det andra steget i skattereformen
i stället finansieras genom att energiskatterna höjs. Regeringen
föreslår således att bensinskatten höjs med 30 öre per liter, att skatten på
eldningsolja höjs med 120 kr. per m3, samt att elskatten höjs med 1,2 öre per
kWh. Även kilometerskatten bör höjas. Helårseffekterna av detta blir en
budgetförstärkning med ca 3,6 miljarder kronor, varvid hänsyn tagits till
vissa energipolitiskt motiverade åtgärder.

I partimotionerna från centern (2431) och folkpartiet (2432) står man
alltjämt kvar vid att skattereformens andra steg skall genomföras och att det
bör finansieras.

I motion 2435 (vpk) yrkas att skatteöverenskommelsen avseende 1984 rivs
upp, dvs. att marginalskattesänkningen inte genomförs som planerat. Mot
bakgrund av vad utskottet redovisat om behovet att reformera skattesystemet
och med den breda parlamentariska enighet som råder beträffande detta
anser utskottet att reformens andra steg 1984 bör genomföras. Utskottet
avstyrker således från sina utgångspunkter motsvarande yrkanden i motion
2435 (vpk). Detta innebär också att utskottet för sin del inte kan tillstyrka vad
som anförs i motion 2418 (m) om inriktning av skattepolitiken.

I motionerna 2431 (c) och 2432 (fp) anser man att regeringens förslag att
avstå från att höja löneavgiften eller införa proms och i stället höja
energiskatten på olja och elkraft för att finansiera skattereformens andra
etapp är en bättre dellösning av finansieringsfrågan. Regeringens förslag till
finansiering av återstoden är man dock tveksam inför. Från centerpartiets

SkU 1982/83:55

sida kan man inte acceptera förslagen att höja kilometerskatten eller skatten
på bensin. Man föreslår i stället att man finansierar återstoden av
reformkostnaden genom att slopa avdragsrätten för fackföreningsavgifter.
Folkpartiet menar att skillnaden mellan vad höjda skatter på olja och elkraft
ger och vad kostnaden för reformen uppgår till bör finansieras genom
besparingar. Dessutom menar man att man inte behöver finansiera den del
av reformens andra etapp, som innebär sänkt marginalskatt med en
procentenhet i intervallen mellan 8 och 12 basenheter och som riksdagen
hösten 1982 beslutade skulle genomföras redan i samband med reformens
första etapp år 1983. Denna del av reformen finansierades emellertid inte år
1983.

I motion 2432 (fp) föreslås också en justering av basenheten för
inkomstskatteskalan redan 1984. Kostnaden för denna åtgärd föreslås delvis
finansierad genom att avdragsrätten för fackföreningsavgiften slopas. Även i
motion 2431 (c) aviseras ett eventuellt förslag om höjning av basenheten med
200 kr.

Utskottet vill med anledning av förslagen i propositionen och motionerna
angående finansiering av skattereformens andra steg år 1984 anföra
följande.

Utskottet anser, liksom våren 1982, att det är viktigt att skattepolitiken,
liksom politiken i övrigt, utformas med ett så brett parlamentariskt underlag
som möjligt. Det är förutsättningen för att enskilda och näringsliv skall
kunna få stabila spelregler i fråga om lagar, skatter och avgifter.

Utskottet ser därför med oro på den splittrade bild som framträder mellan
propositionen och motionerna beträffande genomförandet av den andra
etappen av skattereformeringen. Det vore värdefullt - inte minst för tilltron
till möjligheten att klara landet ur den ekonomiska krisen - om ett brett
parlamentariskt underlag kunde skapas för de åtgärder som måste vidtas.

Utifrån det statsfinansiella läget och den inriktning som den ekonomiska
politiken bör ha ter det sig enligt utskottets mening absolut nödvändigt att
genomförandet av skattereformens andra steg totalfinansieras. Det statsfinansiella
läget har inte förbättrats sedan riksdagen beslutade om skattereformen,
även om de allmänna ekonomiska utsikterna ser ljusare ut nu än för
ett år sedan. En ofinansierad inkomstskattesänkning av den nu aktuella
omfattningen skulle kunna urholka syftet med devalveringen, nämligen att
stärka näringslivets konkurrenskraft och omfördela resurserna till den
konkurrensutsatta sektorn. Den ökade efterfrågan som skulle bli följden
skulle omedelbart leda till en ökad import och försämra utrikesbalansen.

Enligt utskottets mening bör också den del av skattereformeringen som
genomfördes redan 1983, sänkningen av marginalskatten med en procentenhet
i intervallen från 8 till 12 basenheter, som beräknas kosta ca 750 milj. kr.
finansieras år 1984 som ursprungligen planerades. En motsvarande inkomstförstärkning
är således nödvändig och får anses vara en förutsättning för
skatteöverenskommelsen 1981. Enligt utskottets mening uppgår således

SkU 1982/83:55

finansieringsbehovet år 1984 till 3,6 miljarder kronor.

Beträffande finansieringssättet anser utskottet i likhet med regeringen,
centerpartiet och folkpartiet att en finansiering av skattereformen 1984 med
höjda energiskatter i stället för höjd löneavgift är att föredra. Utskottet ser
flera fördelar med denna ändrade finansiering. Genom att löneavgiften inte
höjs blir dels de totala ökningarna av arbetskraftskostnaderna mindre, dels
så skapar det ett utrymme för att i avtalsförhandlingarna också ge utfallet en
fördelningspolitiskt acceptabel profil. För kommuner och landsting innebär
det avsevärda lättnader om inte löneavgiften höjs. Möjligheterna till viss
expansion och sysselsättningsökning 1984 bör därigenom öka väsentligt.

Utskottet ställer sig mot bakgrund av de fallande internationella oljepriserna
positivt till att energiskatterna höjs på olja. Härigenom bibehålls det
starka intresset för oljeersättning och energisparande. Detta bidrar till att på
sikt minska vårt oljeberoende och förbättra vår bytesbalans. För att skapa
konkurrensneutralitet mellan energislagen tillstyrker utskottet också att
elskatten höjs, som regeringen föreslagit. Med dessa förslag till höjningar
beräknas statsinkomsterna öka med 2,2 miljarder kronor räknat för
helår.

Av skattereformens kostnader för helåret återstår således att finansiera ca
1,4 miljarder kronor. Regeringen föreslår höjd kilometerskatt och höjd skatt
på bensin. I motion 2431 (c) föreslås i stället att avdragsrätten för
fackföreningsavgifter slopas och i motion 2432 (fp) föreslås som alternativ att
besparingar görs.

Avdragsrätten för fackföreningsavgifter infördes 1983 som ett led i
strävandena att underlätta för parterna på arbetsmarknaden att träffa avtal
på en ansvarsfull nivå. Genom avdragsrätten skapades en beskattningsmässig
likställighet mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationsavgifter.
Enligt vad som nu kan utläsas tycks också avtalen ha slutits på en
ansvarsfull nivå. Utskottet ser det därför inte som en lämplig åtgärd att inför
1984 nu avskaffa denna avdragsrätt. Utskottet avstyrker därför från sina
utgångspunkter en sådan delfinansiering av skattereformen år 1984.

Förslagen i motion 2432 (fp) innebär enligt utskottets mening att man
frånträder överenskommelsen om reformering av skattesystemet redan för
1984 såväl vad gäller innehållet som finansieringen. Den i samband med
riksdagsbeslutet om skattereformen uttalade principen, att skatteomläggningen
skall totalfinansieras, måste fullföljas. Därvid är det uteslutet att
blanda in skilda slag av besparingar varom enighet inte råder. Utgiftsbegränsningar
av detta slag bör prövas i ett budgetpolitiskt sammanhang,
varvid de fördelningspolitiska effekterna kan ses i ett vidare sammanhang
och inte kopplas till skatteomläggningen.

De förslag som framläggs i motion 2431 (c) överensstämmer inte i särskilt
stor utsträckning med förslagen i motion 2432 (fp). I motion 2431 (c) ligger
tyngdpunkten i besparingsförslagen på engångsåtgärder medan i motion
2432 (fp) föreslås nedskärningar av livsmedelssubventioner, hyresrabatter

SkU 1982/83:55

och statsbidragen till kommunerna.

Mot denna bakgrund anser utskottet att en delfinansiering av skattereformen
1984 med höjd bensin- och kilometerskatt är att föredra framför andra
finansieringsalternativ. Bensinpriserna har sänkts kraftigt sedan hösten
1982. En höjning av skatten skulle därför kunna genomföras utan att
prisnivån över en längre period drevs upp. De sänkta olje- och bensinpriserna
leder till ökad konsumtion, vilket leder till belastning av utrikeshandeln.
Utskottet konstaterar att Sverige f. n. tillhör de länder som har de
lägsta bensinpriserna i Europa omräknat i svensk valuta. Våra nordiska
grannländer har priser som överstiger det svenska literpriset med 90 öre -110 öre. Utskottet vill med skärpa betona att Sverige med sina betydande
bytesbalansproblem inte i längden kan bibehålla Europas nästan lägsta
bensinpriser. Höjningen av bensinskatterna som regeringen föreslagit
motsvarar endast den sänkning som ägt rum sedan hösten 1982. En höjning
av bensinskatten är helt i linje med de energipolitiska ställningstaganden som
utskottet vill stödja. Med det anförda vill utskottet framhålla att det inte
föreligger några sakliga skäl, vare sig statsfinansiella, stabiliseringspolitiska,
skattepolitiska eller energipolitiska, för att motsätta sig regeringens förslag
att finansiera skatteomläggningen genom en väl avvägd höjning av energiskatten.

Utskottet anser, som framgått, att det är absolut nödvändigt att finansiera
skattereformen år 1984. Skulle skatteutskottet för sin del finna att en höjning
av bensinskatten inte vore lämplig måste andra finansieringsvägar anvisas.
Med hänsyn till vad utskottet anfört tidigare om breda överenskommelser
och behovet av stabila spelregler för hushåll och näringsliv anser utskottet att
därvid får mellan de parter som avtalat om skattereformeringen prövas att
antingen reducera den redan beslutade skattesänkningen för 1984 eller
tillämpa den ursprungligen överenskomna finansieringsvägen medelst
arbetsgivaravgift eller proms. En höjd arbetsgivaravgift den 1 januari 1984 är
ett sämre alternativ, eftersom den gör det avsevärt svårare att klara det
inflationsmål om 4 % som uppsatts i kompletteringspropositionen.

Det bör i sammanhanget uppmärksammas att om full effekt på statsbudgeten
av höjda energiskatter skall uppkomma under år 1984 måste
höjningarna träda i kraft redan under hösten 1983. Detta synsätt har varit
vägledande vid tidigare höjningar av energiskatterna.

Finansieringen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för 1983184

I proposition 150 föreslås omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser för
att motverka en ytterligare stegring av arbetslösheten (bil. 2 och 3). De
sammanlagda kostnaderna härför uppgår till ca 2 750 milj. kr. budgetåret
1983/84. För dessa åtgärder har ca 1 miljard kronor avsatts under posten
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Det betyder att för att
budgetunderskottet inte skall försämras ytterligare utöver vad som framgår

SkU 1982/83:55

av det reviderade budgetförslaget måste återstoden finansieras på annat sätt.
För att finansiera dessa insatser föreslås i propositionen att de höjningar som
regeringen föreslagit för finansiering av skattereformen tidigareläggs från
den 1 januari 1984 till den 1 juli 1983. Därigenom förstärks statsinkomsterna
med 1 870 milj. kr. budgetåret 1983/84.

Denna finansiering tillbakavisas helt i motionerna 2418 (m), 2431 (c) och
2432 (fp). I den mån man godtar förslagen till utgiftsökningar menar man att
man genom besparingsåtgärder kan bereda utrymme för dessa.

I motion 2435 (vpk) accepteras höjningen av skatten på elkraft. Detta
skulle ge drygt 400 milj. kr. för budgetåret. Därutöver föreslås andra
finansieringskällor, som utökad el-skatt för industriföretag (motsv. ca 200
milj. kr.), omsättningsskatt på börshandeln, utlandsinvesteringsavgift och en
särskild värnskatt, utformad som exempelvis en engångsskatt på stora
förmögenheter.

Eftersom man i motion 2418 (m) i huvudsak avvisar regeringens förslag till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder ser man sig inte heller ha anledning att
acceptera regeringens förslag till finansiering. Utskottet anser att det är
angeläget att vidta de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen
föreslår. Motiven härför utvecklar utskottet i betänkande 1982/83:50. Mot
den bakgrunden ser inte utskottet någon anledning att i detta sammanhang
närmare gå in på motionärernas ställningstagande till förslagen om höjda
energiskatter från den 1 juli 1983.

I motion 2431 (c) godtas i huvudsak regeringens förslag till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. För finansieringen hänvisar man till att man framlagt
omfattande förslag till besparingar. Som utskottet redovisar närmare i
betänkande 1982/83:50 utgör dessa besparingar i allt väsentligt en teknisk
budgetavlastning på så sätt att en del av den utlåningsverksamhet som staten
bedriver föreslås ske vid sidan av budgeten. Om denna utlåning även i
framtiden skall ske på särskilda villkor vid sidan av budgeten, skapar inte en
sådan överflyttning ett ökat utrymme för finansiering av budgetunderskottet.
Någon reell besparing görs i det fallet inte.

Återstoden av motionärernas förslag till besparingar är av engångskaraktär,
varav flera är under övervägande inom regeringskansliet, vilket redan
framgår av kompletteringspropositionen. De har en helt annan ekonomisk
effekt än höjda energiskatter, som ju innebär en solidarisk medverkan från
enskilda individer för att ge arbete åt de arbetslösa. Likviditetsindragningar
har en helt annan innebörd. De kan under inga förhållanden genomföras så
att de träder i kraft redan i höst.

Frånsett dessa förslag leder motionärernas budgetalternativ till ungefär
samma budgetsaldo som regeringens. Beaktar man dessutom att motionärerna
inte accepterar de energiskattehöjningar regeringen föreslagit resulterar
motionärernas budgetalternativ i ett större underskott än vad regeringen
räknar med. Inkomstbortfallet budgetåret 1983/84 torde ligga i storleksord -

SkU 1982/83:55

ningen 2,2 miljarder kronor. Utskottet kan mot denna bakgrund inte
tillstyrka det budgetalternativ motionärerna företräder.

I motion 2432 (fp) föreslås arbetsmarknadspolitiska åtgärder med en
annan inriktning än vad regeringen föreslår. Den totala omslutningen blir
emellertid av ungefär samma storleksordning som enligt regeringens förslag.
Sammantaget leder motionärernas budgetalternativ till ett lägre underskott
än vad regeringen beräknar. En stor del av åtgärderna för återhållsamhet i
den offentliga sektorn läggs emellertid på kommunerna. Utskottet har redan
i sitt betänkande 1982/83:45 avstyrkt dessa åtgärder. Likaså har riksdagen
tidigare avvisat motionärernas förslag till besparingar inom sjukförsäkringen,
arbetslöshetsförsäkringen, ändrad beräkning av basbelopp samt vad
gäller statsbidragen för den kommunala barnomsorgen.

Av motionärernas besparingsförslag återstår då endast nedtrappningen av
livsmedelssubventionerna och slopande av hyresrabatter. Enligt utskottets
mening är det fördelningspolitiskt oacceptabelt att på detta sätt finansiera
arbetsmarknadspolitiska insatser med nedskärningar som ensidigt gäller
transfereringar till de ekonomiskt sämst ställda grupperna i samhället.

Utskottets slutsats leder till att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
måste finansieras med höjda energiskatter.

Förslagen till skattehöjningar i motion 2435 (vpk) är alla av den arten att
de inte kan införas inom erforderlig tid. Även om utskottet mot bakgrund av
de stegrade omsättningssiffrorna på börshandeln kan ha viss förståelse för
tanken att avgiftsbelägga denna handel, måste utskottet konstatera att
skatteförslagen i motionen skulle riskera få negativa verkningar i form av
bl. a. minskade nyemissioner och under alla omständigheter kräva omfattande
utredningsarbete innan de kan genomföras. Den nivå som angetts -10 % - saknar enligt utskottets mening all realism.

Mot denna bakgrund finner utskottet att förslaget att höja energiskatterna
redan från den 1 juli 1983 från utskottets utgångspunkter framstår som den
lämpligaste åtgärden för att finansiera de arbetsmarknadspolitiska insatserna.

Skulle skatteutskottet vid sin beredning av skatteförslagen finna att denna
höjning eller tidigareläggning inte är lämplig, måste enligt utskottets mening
andra finansieringskällor tillgripas. I annat fall blir det finansiella utrymmet
för arbetsmarknadspolitiska insatser allvarligt reducerat. Det är enligt
utskottets mening oacceptabelt att låta även aldrig så välmotiverade
arbetsmarknadspolitiska insatser i nuvarande statsfinansiella läge få leda till
ett ytterligare ökat budgetunderskott.

SkU 1982/83:55

Kortare kredittid för vissa punktskatter

Utskottet har vid flera tillfällen uttalat att en förbättrad kassahållning kan
ge väsentliga bidrag i arbetet med att sanera statsfinanserna. De mest
spektakulära effekterna är visserligen av engångskaraktär men därigenom
minskar upplåningsbehovet och leder till att räntekostnaderna i framtiden
blir lägre. Utskottet har i betänkande 1982/83:35 närmare redovisat sin syn
på hur dessa åtgärder påverkar staten, företagen och kreditmarknaden.

De nu föreliggande förslagen i kompletteringspropositionen innebär en
engångsförstärkning med 1,4 miljarder kronor och minskade räntekostnader
med 100 milj. kr.

I motion 2418 (m) yrkas avslag vad gäller förslagen om kortare kredittid för
skatt på malt- och läskedrycker. Enligt utskottets mening är det värdefullt att
redovisningsperioderna och betalningsfristerna görs enhetliga för samtliga
punktskatter. Avvikelser skapar administrativa svårigheter och försvårar
överblickbarheten i uppbördssystemet. Dessutom kan snedvridande effekter
uppstå mellan olika sektorer och mellan importörer och producenter.

Utskottet avstyrker för sin del bifall till motion 2418 och tillstyrker
propositionens förslag.

Stockholm den 24 maj 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Rolf Wirtén (fp), Lars Tobisson (m). Paul
Jansson (s), Per-Axel Nilsson (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s),
Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten
Karlsson (s), Bo Södersten (s), Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson
(vpk) och Britta Hammarbacken (c).

Avvikande meningar

1. Lars Tobisson, Lennart Blom, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med
”Regeringen redovisar” och på s. 9 slutar med ”propositionens förslag” bort
lyda:

Priserna på olja och bensin har i producentledet fallit med ca 15 procent det
senaste halvåret. För de svenska konsumenterna har utgiftsminskningen
blivit av betydligt mindre omfattning till följd av att energipriserna till stor del
utgörs av skatter och kostnader som ej fallit i pris.

Huvudförklaringen till det fallande råoljepriset är den låga efterfrågan
från industriländerna. Den djupa konjunktursvackan i västvärlden gjorde

SkU 1982/83:55

det omöjligt för OPEC att vidmakthålla sin tidigare prisnivå. Det är
emellertid knappast att vänta att oljepriserna skall fortsätta falla i en
uppåtgående konjunktur.

Finansiering av skatteomläggningens andra steg 1984

Moderata samlingspartiet har alltid motsatt sig tanken att en marginalskattesänkning
måste finansieras med en lika stor höjning av andra skatter.
Det var en av våra främsta invändningar mot skatteuppgörelsen 1981 mellan
(s), (c) och (fp).

Det finns flera skäl till att inte finansiera andra steget i skatteomläggningen
med energiskattehöjningar. För det första är inflationen i Sverige - som en
följd av devalveringen - dubbelt så hög som i våra viktigaste konkurrentländer.
Om vi genom ökade skatter höjer våra energipriser medan andra
länder drar nytta av det fallande oljepriset, ökar skillnaderna ytterligare.
Höjda energiskatter motverkar direkt möjligheten att få ned inflationstakten
och försämrar därigenom vår internationella konkurrenskraft.

För det andra leder regeringens politik till kraftiga reallöneförsämringar i
år. Reallönesänkningen blir ännu större om energiskatterna höjs. Utrymmet
för privat konsumtion blir mindre, vilket i sin tur påverkar sysselsättningen
negativt.

Sveriges statsfinansiella situation och vikten av att hålla nere budgetunderskottet
i en uppåtgående konjunktur gör det nödvändigt att totalfinansiera
skatteomläggningen. Vi anser att besparingar är det enda finansieringssätt
som är försvarbart i nuvarande samhällsekonomiska läge. Det finansieringssätt
som angivits i motion 2417 innebär en total finansiering av den i
denna motion föreslagna marginalskattesänkningen, samtidigt som budgetunderskottet
reduceras med nästan 14 miljarder kr. Regeringens förslag till
skatteomläggning innebär däremot att inflationen tillåts öka det reala
skatteuttaget med drygt 2 miljarder kr. för 1984.

Finansiering av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för 1983184

I proposition 150 föreslås att energiskatterna höjs redan den 1 juli i år med
motiveringen att det då är möjligt att finansiera vissa arbetsmarknadspolitiska
insatser. Detta innebär - som påpekas i motion 2417 - ingenting annat
än ytterligare utslagning av riktiga jobb till förmån för konstlad sysselsättning
i AMS regi. Höjda skatter innebär att den privata efterfrågan minskar, vilket
dämpar produktion och sysselsättning. Energiskattehöjningen medför dessutom
höjda kostnader och försämrad konkurrenskraft för svenskt näringsliv,
vilket även det påverkar sysselsättningen negativt.

Mot denna bakgrund finner vi det olämpligt att höja energiskatterna för att
finansiera ytterligare AMS-utgifter.

SkU 1982/83:55

Kortare kredittid för vissa punktskatter

Vi har i princip ingenting att invända mot att staten vidtar s. k.
kassahållningsåtgärder i syfte att ta bort omotiverade likviditets- och
ränteförmåner för dem som skall göra inbetalningar till staten. Vi godtar
därför förslaget till förkortad kredittid för tobaksskatten och vin- och
spritskatterna. De skattskyldiga kommer av allt att döma inte att utsättas för
någon avgörande likviditetspåfrestning.

En förkortad kredittid för malt- och läskedrycker skulle däremot innebära
att en avsevärd del av redovisningsperiodens fakturabelopp ännu inte
betalats till den skattskyldige, och att denne därför skulle få förskottera
skatten. Risken för en allvarlig likviditetspåfrestning på framför allt landets
mindre bryggeriföretag är uppenbar om kredittiden förkortas i enlighet med
regeringens förslag. Vi avstyrker därför denna del av förslaget.

2. Rolf Wirtén (fp), Nils Åsling (c) och Britta Hammarbacken (c) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”Regeringen
redovisar” och på s. 8 slutar med ”ökat budgetunderskott” bort lyda:

Trots en internationell konjunkturuppgång och en stor devalvering, som i
sig medfört att Sveriges inflation ökat samtidigt som inflationen i resten av
Västvärlden minskat, är såväl arbetslösheten som ungdomsarbetslösheten
månad för månad högre än motsvarande månader för ett år sedan.

Tabell

	febr 83	febr 82	mars 83	mars 82	april 83	april 82
Arbetslöshet, totalt (tusental)	155	135	149	124	122	112
%	3,6	3,1	3,4	2,9	2,8	2,6
Ungdomsar-betslöshet (16-24 år) (tusental)	49	45	47	41	39	36
%	7,6	6,9	7,3	6,4	6,1	5,6

Budgetsaldot för 1983/84 innebär en klar försämring jämfört med
mittenregeringens budgetpolitik. För 1981/82 motsvarade budgetunderskottet
11,4 % av BNP, medan det för 1983/84 blir 12,5 %. Att socialdemokraterna
drivit upp budgetunderskottet till rekordsiffran 14 % av BNP under det
mellanliggande budgetåret 1982/83 förändrar inte detta faktum.

SkU 1982/83:55

Skattereformens andra steg

1985. Reformen totalfinansieras och genomförs i tre ungefär lika stora
etapper. Första etappen 1983 finansierades genom att en allmän löneavgift
om 2 % infördes.

Utskottet beklagar mot bakgrund av detta att socialdemokraterna i höstas,
i stället för att göra upp med centern och folkpartiet om de förändringar i
reformen som devalveringen föranledde, valde att med stöd av vpk utforma
vissa förändringar i uppgörelsen samt införa avdragsrätt för fackföreningsavgifter,
ett skattepolitiskt inslag som på inget sätt ingick i uppgörelsen.

Beträffande finansieringen av reformens andra steg delar utskottet
regeringens mening att det bör totalfinansieras och att en höjning av vissa
energiskatter är ett bättre alternativ än en höjning av arbetsgivaravgifterna
eller införande av proms.

Regeringen föreslår att bensinskatten höjs med 30 öre per liter, att skatten
på eldningsolja höjs med 120 kr per m3, samt att elskatten höjs med 1,2 öre
per kWh. Även kilometerskatten bör enligt regeringen höjas.

Utskottet anser att man vid utformningen av energiskatter och avgifter på
energiområdet måste ta hänsyn till vilka möjligheter de enskilda konsumenterna
har att påverka sin energianvändning och val av energislag. Detta
innebär att skatter och avgifter i första hand bör belasta importerade,
miljöstörande energislag för vilka det finns rimliga alternativ tillgängliga. I
dag finns det för flertalet bilister inte något rimligt alternativ till bensin eller
dieselolja. Bensinskatten har också regionalpolitisk! olämpliga effekter.
Därför avvisar utskottet höjningen av bensinskatt och kilometerskatt.

Däremot godtar utskottet förslaget att reformen skall delfinansieras
genom höjning av oljeskatten från 1 januari 1984.

För att skapa konkurrensneutralitet mellan energislagen tillstyrker utskottet
också att elskatten höjs från samma datum.

Återstående finansieringsbehov kan enligt utskottet klaras inom ramen för
de besparingar som anvisats i centerns och folkpartiets motioner. Vi vill
därvid särskilt peka på det i båda motionerna framförda förslaget om
borttagande av avdragsrätten för fackföreningsavgiften.

I motion 2435 (vpk) yrkas att skatteöverenskommelsen avseende 1984 rivs

SkU 1982/83:55

upp, dvs. att marginalskattesänkningen inte genomförs som planerat. Mot
bakgrund av vad utskottet redovisat om behovet att reformera skattesystemet
och med den breda parlamentariska enighet som råder beträffande detta
anser utskottet att reformens andra steg 1984 bör genomföras. Utskottet
avstyrker således från sina utgångspunkter motsvarande yrkanden i motion
2435 (vpk). Detta innebär också att utskottet för sin del inte kan tillstyrka vad
som anförs i motion 2418 om inriktning av skattepolitiken.

Finansiering av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för 1983184

Mot bakgrund av vad som anförts i inledningen om det jämfört med för ett
år sedan försämrade sysselsättningsläget, anser utskottet att ytterligare
åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området erfordras. Utskottet
avvisar därför inriktningen i motion 2417 (m).

Utskottet avvisar mot bakgrund härav regeringens förslag om höjningar av
skatterna på bensin, olja och el från 1 juli 1983.

Utskottet avvisar av samma skäl även förslagen i motion 2435 (vpk) om
omsättningsskatt på börshandeln, utlandsinvesteringsavgift och särskild
värnskatt.

3. Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 1 börjar med ”Regeringen redovisar” och på s. 8 slutar med ”ökat
budgetunderskott” bort lyda:

Kampen mot arbetslösheten är nu den centrala uppgiften för den
ekonomiska politiken. I detta läge måste det betecknas som ansvarslöst att
reducera statens intäkter genom fullföljandet av en skattereform som främst
gynnar höginkomsttagarna. Riksdagen bör besluta att den statliga inkomstskatten
icke sänkes under 1983. Detta skulle innebära en inkomstförstärkning
för statskassan jämfört med regeringens förslag med drygt 3 miljarder
kronor. Det blir då heller icke nödvändigt att höja olika energiskatter under
1984 för att finansiera ett fullföljande av inkomstskattereformen.

Utskottet anser också att förslagen om höjningar av skatterna på olja och
bensin är betänkliga från andra synpunkter. Såsom dessa förslag är
konstruerade innebär de att hyresgäster, konsumenter, glesbygdsbor och
andra personer med långa arbetsresor genom fördyrade kostnader för hyror
och transporter kommer att få betala en skattereform som mest gynnar de
rika. Detta är en omfördelningspolitik som inte kan godtas.

SkU 1982/83:55

För att möjliggöra en offensiv mot arbetslösheten behövs det vissa
inkomstförstärkningar för statskassan utöver de tre miljarder som inbesparas
genom att skattereformens andra steg inte fullföljes. Utskottet anser att den i
motion 2435 framförda tanken om en särskild värnskatt för kampen mot
arbetslösheten bör prövas av skatteutskottet. Denna skatt kan få formen av
en engångsskatt på stora förmögenheter, men också utformas på annat vis,
t. ex. såsom ett tidsbegränsat förhöjt uttag av den statliga skatten på
inkomster, förmögenheter, arv och gåvor. Även de i motion 2435 framförda
förslagen om en omsättningsskatt på börshandeln och en särskild utlandsinvesteringsavgift
finner utskottet realistiska och välbetänkta. De står i full
överensstämmelse med de mål som bör gälla för den ekonomiska politiken.
Denna skatt resp. avgift kan genomföras från halvårsskiftet 1983. Starka
energipolitiska skäl talar för en höjning av elskatten. Utskottet kan tillstyrka
vad som härvidlag föreslagits i propositionen. Emellertid ser utskottet ingen
anledning att undanta industrin från denna höjning. All skatt på el-energi bör
höjas med 1,2 öre per KwFl.

Av det sagda framgår att utskottet inte kan tillstyrka bifall till vare sig
propositionen i berörda delar eller de med anledning av denna väckta
motionerna från de borgerliga partierna.

minab/gotab Stockholm 1983 75632