Skatteutskottets betänkande 1982/83:51

om utvidgning av skattskyldigheten i Sverige för aktievinster, m. m. (prop. 1982/83:144 och 1982/83:166)

Propositionerna

Prop. 1982/83:144

I proposition 1982/83:144 föreslår regeringen (finansdepartementet) att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Förslagen syftar till att säkerställa svensk beskattning av realisationsvinster som uppkommer när en fysisk person överlåter aktier och andelar i svenska företag i samband med flyttning utomlands.

Först och främst föreslås alt fysiska personer skall vara skattskyldiga i Sverige för vinster på sådana aktier och andelar under en tioårsperiod efter utflyttning från landet.

Vidare föreslås att beskattningstidpunkten i utflyttningsfallen tidigare-läggs. Har överlåtelseavtal ingåtts före utflyttningen skall vinsten beskattas vid taxeringen för utflyttningsåret oberoende av om köpeskillingen blivit tillgänglig för lyftning eller inte. Sker avyttringen efter flyttningen från Sverige skall vinsten tas till beskattning vid taxeringen för avyttringsåret.

Slutligen föreslås en uppgiftsskyldighet i deklarationen för avyttringsåret i fråga om egendomsöverlåtelser som - på grund av att köpeskillingen inte blivit tillgänglig för lyftning under avyttringsåret - skall beskattas vid taxeringen för ett senare år.

De nya reglerna om skattskyldighet och tidigareläggning av beskattnings-tidpunkten föreslås gälla i fråga om avyttringar som sker efter den 8 april 1983, dvs. fr. o. m. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksdagen. Den nya uppgiftsskyldigheten tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Prop. 1982/83:166

I proposition 1982/83:166 föreslår regeringen (finansdepartementet) att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Förslaget innebär att Alva och Gunnar Myrdals stiftelse. Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling samt Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet befrias från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet med undantag för skyldigheten

1 Riksdagen 1982/83. 6 saml. Nr 51

SkU 1982/83:51

SkU 1982/83:51 2

att betala kommunal inkomstskatt för fastighetsinkomster. Den inskränkta skattskyldigheten föreslås gälla fr. o. m. 1982 års taxering för Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskaphga altachéverksamhet och fr. o. m. 1983 års taxering för de andra stiftelserna.

' Lagförslagen

Det i proposition 1982/83:166 framlagda förslaget avser ändring i 53 § kommunalskattelagen. Detta förslag har här sammanfogats med de i proposition 1982/83:144 framlagda förslagen, som bl. a. berör samma paragraf. Med de redaktionella ändringar som föranleds härav har lagförslagen följande lydelse.

I Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att 41 §, 53 § 1 mom. samt punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha

nedan angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 41 § skall införas en ny punkt, 4 a . av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §'

Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokfö-ringsrnässiga grunder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda bestämmelser i denna lag. Även inkomst av annan fastighet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt 1 av anvisningarna.

I andra fall än nu sagts skall intäkt I andra fall än som nu sagts eller

anses hava åtnjutits det beskalt- som anges i punkt 4 a av anvisning-ningsår, under vilket intäkten blivit arna skall inläkt anses hava åtnjutils för den skattskyldige tillgänglig för det beskattningsår, under vilket lyftning, och skall utgift eller intäkten blivit för den skattskyldige omkostnad anses belöpa på det tillgänglig för lyftning, och skall beskattningsår, varunder utgiften utgift eller omkostnad anses belöpa betalats eller omkostnaden ägt rum. på det beskattningsår, varunder Sådan speciell skatt, avgift eller rån- utgiften betalats eller omkostnaden ta, som ingår i slutlig eller tillkom- ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift mande skatt enligt uppbördslagen, eller ränta, som ingår i slutlig eller ävensom ränta å kvarstående skatt tillkommande skatt enligt uppbörds-enligt samma lag anses dock belöpa lagen, ävensom ränta å kvarstående på det beskattningsår då den slutliga skatt enligt samma lag anses dock eller tillkommande skatten påförts. belöpa på det beskattningsår då den

slutliga eller tillkommande skatten påförts.

I fråga om inkomst av annan fastighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt inkomst av kapital gäller beträffande ränta som har erlagts i förskott att avdrag vid 1982-1985 års taxeringar inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter taxeringsårets utgång. För ränta

' Senaste lydelse 1982:42.

SkU 1982/83:51 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som enligt denna bestämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.

53 § 1 rtiom Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framl ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han vant här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvals; saml

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avytt- för återfört avdrag för egenavgif-

ring av fastighet eller rörelse här i terenligt lagen (1981:691) om social
riket eller tillbehör till sådan fastig- avgifter saml - i den mån avdrag har
het eller rörelse; samt medgetts för avgifterna - restitue-

rade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

2 Senaste lydelse 1982:245.

1* Riksdagen 1982/83. 6 saml. Nr 51

Föreslagen lydelse

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

Nuvarande lydelse

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - resitute-rade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna Ull 41 §, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det är då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar saml uthyrda eller med tomträtt eller vatlenfallsrätt upplåtna fasligheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflulil av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som .huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheler ävensom hushållningssäll
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikels universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda
stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,.

Allmänna pensionsfonden. All- Allmänna pensionsfonden. All-

männa sjukförsäkringsfonden, Apo- manna sjukförsäkringsfonden. Alva

och Gunnar Myrdals stiftelse. Apo-tekarsocielelens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Bokbranschens Finansie-

tekarsocietelens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Ham-

3 Prop. 1982/83:114.

Nuvarande lydelse

marskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Fonden för svenskl-norskt industriellt samarbete. Järnkontoret och SlS-Standardiseringskommis-sionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Produktutvecklings-centrum i Östergötland, Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipsljänst: för inkomst av fastighet;

Föreslagen lydelse

ringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Fonden för svenskl-norskt industriellt samarbete. Järnkontoret och ' SlS-Slandardiseringskommis-sionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen för produklutvecklingscenlrum i Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga altachéverksamhet, Svenska bibelsällskapels bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Aktiebolaget tipstjänst:'' för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att
under samverkan med militär elJer annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för
beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella
föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildals för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

■»Prop. 1982/83:166.

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

till 41 §

4.51 fråga om annan förvärvskälla än jordbruksfastighet, annan faslighet varav inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och lill sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t. ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående medel o. s. v. kunna dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburils eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjänats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall så tidigt under nästföljande år, att de praktiskt taget kunna hänföras till

4. I fråga om annan förvärvskälla än jordbruksfastighet, annan fastig-hel varav inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den skattskyidiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo. detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t. ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående medel o. s. v. kunna dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjänats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall så tidigt under nästföljande år, att de praktiskt taget kunna hänföras till

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t. ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets ingång, hänföras till nämnda års inkomst, därest de avse beskattningsåret eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Särskilda regler gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i vissa fall. Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att en utgift, som verkställts under året, före eller efter beskattningsåret, kan vara att praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempelvis, om ränta å en i en hyresfastighet iniecknad skuld erlagts omedelbart efter beskattningsårels utgång, räntan vara att anse såsom utgift under beskattningsåret, nämligen för del fall, att räntan hänför sig till beskattningsåret. Om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av sådan fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 24 § Imom., gäller även punkt 8 av anvisningarna till 25 §. I fråga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst, gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna till 36 § punkt 1).

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för det år, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart gul-dits, avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas. Ränta å penningar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gott-skrives insältaren per den 31 december, anses såom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta å penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan lill någon del belöpt å ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom inläkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m. m,, vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för det år, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart gnidits, avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas. Ränta å penningar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gott-skrives insättaren per den 31 december, anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta å penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan till någon del belöpt å ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom intäkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m.m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de

Nuvarande lydelse

särskilda åren i förhållande lill den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. Är åter fråga om intäkt, vUken icke regelmässigt är att anse såsom skattepliktig - exempelvis köpeskilling vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom - men vilken i förekommande fall under härför stadgade förutsättningar skall beskattas .såsom realisationsvinst, är det utan betydelse, om köpeskillingen eller ersättningen skall erläggas på en gång eller i särskilda terminer. Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller terminsvis.

Föreslagen lydelse

särskilda åren i förhållande lill den under varje år influtna likviden. Delsamma gäller i tillämpliga delar i fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. / fråga om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är del däremot utan betydelse om intäkten skall uppbäras på en gång eller i särskilda terminer. Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn lill köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller terminsvis.

4 a. Flyttar en skatlskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller andelar i en svenskt företag, skall intäkt på grund av avyttringen anses ha åtnjutits när flyttningen sker, om intäkten inte blivit tillgänglig för lyftning dessförinnan. Avyttrar en skanskyldig aktier eller andelar i ett svenskt förelag efter det att han flyttat utomlands skall intäkten anses ha åtnjutits i och med avyttringen. Är i fall som nu sagts intäktens storlek beroende av viss framUda händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det år då beloppet blir tillgängligt för lyftning. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid laxeringen för avyttringsåret. -

Som ett svenskt företag räknas vid tillämpningen av denna anvisningspunkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk förening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i 24 § 3 mom.

SkU 1982/83:51

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas såvitt avser Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet fr. o. m. 1982 års taxering samt såvitt avser Alva och Gunnar Myrdals stiftelse och Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling ft. o. m. 1983 års taxering. Har Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet vid 1982 års taxering beskattats i vidare omfattning än som följer av denna lag får besvär anföras över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).

I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna i fråga om avyttringar som sker efter den 8 april 1983.

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 25 b § taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse

25 b §2

Har den skattskyldige under beskattningsåret avyttrat fastighet, skall han vid självdeklarationen foga erforderlig utredning på fastställt formulär för beräkning av skattepliktig realisationsvinst. Delsamma gäller, om skattskyldig under beskattningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 35 § 2 mom. sista stycket eller punkt 4 av anvisningarna till 35 § kommunaiskattelagen är i fråga om realisationsvinst jämställd med fastighet.

Har den skattskyldige under beskattningsåret avyttrat fast eller lös egendom, skall han vid självdeklarationen foga erforderlig utredning på fastställt formulär för beräkning av skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller, om skattskyldig under beskattningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 35 § 2 mom, sista stycket eller punkt 4 av anvisningarna till 35 § kommunaiskattelagen är i fråga om realisationsvinst jämställd med avyttring av fastighet. Har vid avyttring av egendom bestämls alt ytterligare ersättning under vissa förutsättningar skall utgå på grund av avyttringen skall uppgift om delta lämnas i självdeklarationen.

Har avyttring som avses i första stycket sken under beskatlningsårci men skall realisationsvinst som uppkommit vid avyttringen inie tas till beskattning vid taxeringen för del året på grund av all inte någon del av köpeskillingen blivit för den skallskyldige lillgänglig för lyftning, skall

' Lagen omtryckt 1971:399, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773,

2 Senaste lydelse 1967:749,

Rättelse: S, 9, rad 3 Står: Stiftelsen Sveriges Tek- Rättat till: Stiftelsen Sveriges tek-

SkU 1982/83:51 11

Motionerna

Motioner i anslutning till proposition 1982/83:144

I den med anledning av proposition 1982/83:144 väckta motionen 1982/83:2406 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas att riksdagen avslår propositionen.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande under den allmänna motionstiden väckta motioner.

1982/83:222 av Marianne Karisson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändrad lagstiftning så att äganderättens övergång för fastigheter, när det gäller beräkning av garantibelopp, skall räknas från tillträdesdagen, såvida inte något annat avtalats mellan gammal och ny ägare.

1982/83:879 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpning av realisationsvinstbeskattningen för aktier i enlighet med vad som anförts i motionen.

1982/83:1170 av Sivert Andersson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpning av realisationsvinstbeskattningen på aktier.

1982/83:1715 av Knut Billing (m) och Görel Bohhn (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ändra kommunalskattelagen så att försäljning till hyresgäster för omvandling till bostadsrätt undantas vid bedömningen av fastighetsägarens skaltestatus visavi reavinstreglerna.

1982/83:1716 av Kerstin Ekman (fp) och Olle Grahn (fp) I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande realisationsvinstskatt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande stämpelskatt.

Motion i anslutning till proposition 1982/83:166

I den med anledning av proposition 1982/83:166 väckta motionen 1982/83:2404 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas att riksdagen avslår propositionen i vad gäller skattebefrielse för Alva och Gunnar Myrdals stiftelse.

SkU 1982/83:51 12

Utskottet

Skattskyldighet i Sverige för aktievinster m. m.

I proposition 144 föreslås vissa ändringar av realisationsvinstbeskattningen för fysiska personer som överlåter aktier och andelar i svenska företag i samband med flyttning utomlands. Förslagen grundar sig på en promemoria från brottsförebyggande rådet (BRÅ PM 1982:9) och syftar till alt begränsa möjligheterna att undvika skatt.

Den som säljer aktier eller andelar i ett svenskt företag medan han är bosatt här i landet och sedan bosätter sig utomlands skall enligt förslaget beskattas här i landet för utflyttningsåret, även om köpeskillingen inte till någon del blivit tillgänglig för lyftning före utflyttningen. Den som redan flyttat ut före försäljningen skall också beskattas här om han vid något tillfälle under en tioårsperiod närmast före avyttringen haft sitt egentliga bo och hemvist här i landet eller stadigvarande vistats här. I dessa fall skall beskattningen ske vid taxeringen för avyttringsåret oavsett när köpeskillingen är tillgänglig för lyftning.

I motion 2406 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna framhåller att det problem man velat angripa har sin grund i att Sverige har avsevärt hårdare regler om realisationsvinstbeskattning än andra länder. Detta problem bör - menar motionärerna -lösas genom att man ändrar de svenska skattereglerna så att dessa bättre överensstämmer med andra länders. Vidare finns det enligt motionärerna ingen anledning att göra den utvidgade skattskyldigheten i Sverige tillämplig på börsnoterade aktier, som normalt medför ett obetydligt ägarinflylande över bolaget. De påpekar också att de som bosätter sig eller är bosatta utomlands, lika väl som de som bor kvar i Sverige, kan få likviditelsproblem om en realisationsvinst beskattas innan köpeskillingen erlagts och att den föreslagna lagstiftningen innebär en olikhet inför lagen mellan olika kategorier skattskyldiga. Hela frågan bör enligt motionärerna överlämnas till kapitalvinstkommittén för en mera allsidig utredning.

Utskottet anser i likhet med finansministern att det är angeläget att vidta åtgärder mot de former av internationell skatteflykt som aktualiseras i propositionen och att lagstiftningen bör ändras i detta syfte. Den kombination av åtgärder som föreslås i propositionen - en tidigareläggning av beskattningstidpunkten i utflyttningsfallen och en utvidgning av skattskyldigheten i Sverige - är enligt utskottets uppfattning ägnade att tillgodose detta syfte men bör också så långt som möjligt kompletteras med tillägg till de dubbelbeskattningsavtal med andra länder som kan hindra en svensk beskattning. Utskottet vill därför stryka under viklen av att man från svensk sida vid framtida dubbelbeskattningsförhandhngar hävdar de svenska anspråken på detta område.

Att flytta fram skattskyldighetens inträde i utflyttningsfallen till utflytt-

SkU 1982/83:51 13

ningen resp. avyttringen, beroende på om avtalet om aklieöverlåtelsen ingåtts före eller efter flyttningen från Sverige, är - som framhålls i propositionen - motiverat även av taxerings- och uppbördsskäl. Utskottet är medvetet om att sådana bestämmelser i vissa fall kan medföra likviditetsproblem för de skattskyldiga, men skälen för den föreslagna ordningen väger enligt utskottets mening tyngre. Utskottet anser att den som realiserar sitt värdepappersinnehav efter en utflyttning från Sverige eller med en framtida utflyttning i åtanke i allmänhet torde kunna betinga sig sådana försäljningsvillkor som gör det möjligt att betala skatten. Olikheten vid den skattemässiga behandlingen i förhållande till dem som bor kvar måste enligt utskottets mening godtas med hänsyn till de intressen som står på spel. Utskottet vill också erinra om att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran.

När det gäller utvidgningen av skattskyldigheten i Sverige knyter sig intresset främst lill aktier och andelar i svenska fåmansföretag, men utskottet anser i likhet med finansministern att man bl. a. av praktiska skäl bör sträva efter generella regler och undvika att behandla olika slag av aktier på olika sätt. Utskottet har därför ingen erinran mot att även börsnoterade aktier omfattas av den utvidgade skattskyldigheten. För att undvika att denna blir allförlångtgående bör den i enlighet med förslaget i propositionen begränsas till en viss tidsperiod efter det att bosättningen i Sverige har upphört. Utskottet anser att tio år innebär en lämplig avvägning.

Mot övriga förslag i propositionen - den skattemässiga behandlingen av eventuell tilläggsersättning och en viss utökning av uppgiftsskyldigheten -har utskottet inte funnit anledning till erinran. Med vad utskottet nu anfört tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2406.

Realisationsvinst på aktier

I motion 879 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg (båda s) och 1170 av Sivert Andersson m. fl. (s) begärs med hänvisning till aktiekursernas uppgång under senare tid en skärpning av realisationsvinstbeskattningen på aktier. I sistnämnda motion framhålls att de nuvarande tidsgränserna för skattesatserna och deras storlek bör ändras.

I samband med 1976 års reform av aktievinstbeskattningen anförde utskottet alt de nya reglerna innebar en skälig avvägning som inte borde ändras utan att en allmän översyn av skattesystemet förelåg. Utskottet vidhåller denna bedömning. Realisationsvinstbeskattningsreglerna för aktier kan inte ses isolerade från vad som gäller i fråga om annan lös egendom som t. ex ädelstenar, guld- och silversaker, konst, antikviteter o. d. Något som kan anses tala för en viss skärpning av realisationsvinstbeskattningen på aktier är att motsvarande beskattning vid fastighetsförsäljningar skärpts år 1980 genom en begränsning av indexuppräkningen av anskaffningsvärdena. Samtidigt bör framhållas att man på senare tid har ökat skattebelastningen på aktieavkastning genom att slopa skattereduktionen för aktieutdelning och

SkU 1982/83:51 14

införa en tillfällig vinstskatt. En mera väsentlig skatteskärpning på enbart realisationsvinsterna för aktier kan enligt utskottet få till följd alt riskvilligt kapital söker sig andra, inte önskvärda vägar än sparande i aktier, vilket kan inverka negativt på företagens kapitalförsörjning. Med det anförda avslår utskottet motion 879 och 1170.

Fastighetsöverlåtelser

Vid en fastighetsöverlåtelse anses enligt praxis äganderätten i kommunal-skatlelagens mening övergå från säljaren till köparen den dag då bindande avtal om överlåtelsen träffats, om inte särskilda förhållanden föreligger som bör föranleda annan bedömning. Den nya ägaren taxeras för garantibelopp och fastighetens avkastning från och med den dagen. Marianne Karlsson (c)-anser alt man i stället bör utgå från tillträdesdagen och begär i motion 222 en ändring i lagstiftningen i enlighet härmed.

Utskottet anser att den nuvarande ordningen har flera fördelar. Förutom att den har stöd av en långvarig och fast praxis är det av värde att kunna knyta an till en tidpunkt som låter sig lätt fastställas, vilket inte alltid är fallet med tillträdesdagen. Gällande principer är allmänt kända och lätta att tillämpa även för den enskilde, och de som sysslar med fastighetsförsäljning torde också i allmänhet ha anpassat sina rutiner lill det rådande rättsläget. Nuvarande regler torde därför på det hela tagel fungera tillfredsställande, och vad som anförs i motionen utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl för en ändring av lagstiftningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 222.

I motion 1715 av Knut Billing och Görel Bohlin (båda m) framställs ett yrkande av innebörd att en försäljning av ett hyreshus för bildande av en bostadsrättsförening inte skall påverka bedömningen av frågan om fastighetsägaren bedrivit rörelse med fastighetsförsäljning eller inte. Syftet är att undvika att fastighetsbolag som arbetar med långsiktig förvaltning av egna fastigheter tvingas skatta för sådana överlåtelser som för intäkt av rörelse, vilket enligt motionärerna minskar deras benägenhet att göra sådana försäljningar.

Frågan om en fastighetsförsäljning av detta slag skall betraktas som ett led i en rörelse har inte detaljreglerats i lagstiftningen utan avgörs efter en allmän bedömning av verksamhetens omfattning och inriktning. Vid en sådan allmän bedömning har de tillämpande myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till sådana omständigheter som åberopas i motionen. Utskottet har förståelse för syftet att skapa klarare regler men anser mot bakgrund av lagstiftningens allmänna utformning att det varken är möjligt eller lämpligt att införa bestämmelser om att man skall bortse från vissa speciella försäljningar vid den samlade bedömning som är nödvändig i dessa fall. Utskottet avstyrker därför motion 1715.

SkU 1982/83:51 15

Kerstin Ekman och Olle Grahn (båda fp) lar i motion 1716 upp frågan om vissa beskattningseffekter då en bostadsförening omvandlas till en bostadsrättsförening. Motionärerna yrkar att reahsationsvinstbeskattningen och stämpelskatten utformas så att omvandlingar av delta slag inte försvåras och åberopar att en bostadsrättsförenings förvärv av en fastighet i dessa fall inte behöver innebära något reellt ägarskifte.

Om en bostadsförening omvandlas till en bostadsrättsförening genom att de boende upplöser bostadsföreningen och bildar en ny bostadsrättsförening som förvärvar fastigheten, skall de utskiftade tillgångarna enligt gällande regler i princip beskattas hos medlemmarna i bostadsföreningen som inkomst av kapital. Vidare utgår stämpelskatt för bostadsrättsföreningens förvärv av fastigheten med 1,5 % av taxeringsvärdet vilket motsvarar hälften av vad som i allmänhet gäller för juridiska personer.

1978 års bostadsrättskommitté behandlade de äldre bostadsföreningarna och möjligheterna att omvandla dem till bostadsrättsföreningar i betänkandet SOU 1981:74 Från hyresrätt till bostadsrätt (s. 144-152). Bland tänkbara vägar att underlätta en sådan övergång pekade kommittén främst på möjligheterna alt skapa författningsenliga förutsättningar att genom ett förenklat förfarande bringa föreningens stadgar i överensstämmelse med bostadsrättslagen. Kommittén avstod dock från att lägga fram några förslag, eftersom den ansåg att detta krävde en mer ingående analys av de associationsrättsliga bestämmelserna. Enligt utskottets uppfattning bör en eventuell lösning av det problem som tas upp i motionen eftersträvas i den riktning som kommittén tänkt sig. Utskottet kan däremot f. n. inte finna tillräckliga skäl för undantag i skattelagstiftningen och avstyrker därför motion 1716.

Inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser

I proposition 166 har föreslagits att tre stiftelser med allmännyttig karaktär befrias från inkomstskatt och förmögenhetsskatt, frånsett kommunal inkomstskatt för fastighetsinkomster. Förslaget gäller bl. a. Alva och Gunnar Myrdals stiftelse.

Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion 2404 avslag på propositionen såvitt gäller Alva och Gunnar Myrdals stiftelse. Motionärerna anser att syftet med stiftelsen är både vällovligt och samhällsnyttigt men delar den uppfattning som kommit till uttryck i riksskatteverkets yttrande i ärendet, nämligen att tillräcklig grund inte föreligger för skattebefrielse. Som skäl för denna ståndpunkt åberopas att det för skattebefrielse av detta slag brukar krävas att ändamålet är sådant att det under alla omständigheter måste tillgodoses av det allmänna och att ändamålet således skall uppfylla särskilda krav på höggradig allmännytta.

Som framgår av propositionen bildades Alva och Gunnar Myrdals stiftelse 1981 för att understödja den opinionsbildande verksamheten främst i Sverige

SkU 1982/83:51 16

vad gäller internationell säkerhet och nedrustning. Tillgångarna utgörs huvudsakligen av frivilliga bidrag som samlas in från privatpersoner, folkrörelser och organisationer. Alva Myrdal har år 1982 donerat 250 000 kr. av sin andel av fredspriset till stiftelsen. Stiftelsen har ett representantskap som är sammansatt av såväl organisationer som enskilda. I representantska-pet är bl. a. samtiiga riksdagspartier, LO och TCO företrädda.

Skilda uppfattningar kan visserligen råda i frågan på vilket sätt internationell säkerhet och nedrustning bör främjas. Bred enighet råder emellertid här i landet om att hithörande frågor tillhör de mest angelägna i vår tid. Att understödja en lämpligt utformad opinionsbildande verksamhet i denna riktning är enligt utskottets uppfattning ett ändamål som bör kunna leda till skattebefrielse, och sammansättningen av Alva och Gunnar Myrdals stiftelses representantskap borgar för att stiftelsen kommer att verka för det angivna ändamålet på bästa sätt. Det förhållandet att staten inte är med bland stiftarna och inte heller är representerad i stiftelsens styrelse eller representantskap föranleder inte någon annan bedömning. Enligt utskottets uppfattning är stiftelsens ändamål och karaktär därmed av sådan beskaffenhet att skattefrihet bör beviljas i den utsträckning som föreslås i propositionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet proposition 166 i denna del och avstyrker motion 2404.

Utskottet har inte heller något att erinra mot att de två andra stiftelser som omfattas av propositionen befrias från skatt i angiven utsträckning.

Lagförslagen

Såväl proposition 144 som 166 berör 53 § kommunalskattelagen. Utskottet föreslår att förslagen beträffande dessa båda lagrum samordnas. I övrigt har utskottet inte något att erinra mot de framlagda lagförslagen.

Hemställan

' Utskottet hemställer

1. beträffande skattskyldigheten i Sverige för aktievinster m. m.
att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2406 bifaller
proposition 1982/83:144,

2. beträffande beskattningen av realisationsvinst på aktier

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:879 och 1982/ 83:1170,

3. beträffande tidpunkten för äganderättens övergång vid fastig
hetsöverlåtelse

att riksdagen avslår motion 1982/83:222,

SkU 1982/83:51 17

4. beträffande/örsä/yn/ng av hyreshus för bildande av bostadsrättsförening att riksdagen avslår motion 1982/83:1715,

5; beträffande skattefrågor vid ombildning av bostadsförening till bostadsrättsförening att riksdagen avslår motion 1982/83:1716,

6. beträffande Alva och Gunnar Myrdals stiftelse

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2404 bifaller proposition 1982/83:166 i denna del,

7. beträffande vissa andra stiftelser

att riksdagen bifaller proposition 1982/83:166 i denna del,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och ovan hemställt antar de på s. 2-10 återgivna .förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Stockholm den 17 maj 1983

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Rune Carlstein (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m), Erkki Tammenoksa (s) och Kjell Johansson (fp).

Reservationer

1. Skattskyldighet i Sverige för aktievinster m. m. (mom. 1 och 8)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på sid. 12 med "Utskottet anser" och slutar på s. 13 med "motion 2406" bort ha följande lydelse:

De aktuella förslagen rörande realisationsvinstbeskattningen för aktieförsäljningar i samband med bosättning utomlands föranleds av att nuvarande regler inte fungerar tillfredsställande i denna situation. Som framgår redan av den promemoria från BRÅ som legat till grund för propositionen utgör detta emellertid inte något samhällsekonomiskt problem. Det bör också framhållas att möjligheterna att utnyttja reglerna för skatteflykt är uppenbart teoretiska, något som också påpekats vid remissbehandhngen. Redan av denna anledning är det tveksamt om man bör företa så avsevärda ändringar i

SkU 1982/83:51 18

lagstiftningen som nu föreslås i propositionen. I stället bör man enligt utskottet sträva efter att bringa den svenska realisationsvinstbeskattningen i samklang med den som förekommer i andra länder.

Vid remissbehandhngen har stark kritik riktats mot att flytta fram tidpunkten för beskattningen av realisationsvinster, eftersom det kan medföra likvidationsproblem och andra olägenheter att behöva betala skatten innan någon del av köpeskillingen erlagts. Utskottet anser att det är principiellt oriktigt att införa speciella bestämmelser av detta slag endast i samband med bosättning utomlands. Att försvåra utflyttningar genom annorlunda och hårdare beskattningsregler torde enligt utskottet vara ägnat att inge starka betänkligheter.

Den föreslagna utvidgningen av skattskyldigheten gäller även börsnoterade aktier. Det finns emellertid enligt utskottets, uppfattning ingen anledning att inbegripa börsnoterade aktier i en sådan ordning, eftersom dessa normalt medför ett endast obetydligt inflytande i bolaget. Propositionen innebär också att aktier som förvärvals efter en utflyttning från Sverige skall omfattas av de nya reglerna. Att här i landet beskatta en värdeökning som uppkommit på sådana aktier kan - som påpekas i motion 2416- leda lill orimliga konsekvenser.

När det gäller avyttringar som görs av personer som redan är bosatta utomlands blir en utvidgad skattskyldighet enligt den föreslagna modellen i stort sett verkningslös, eftersom realisationsvinster på aktieförsäljningar i sådana fall enligt Sveriges dubbelbeskattningsavtal med andra länder i allmänhet inte får beskattas här i landet. Att Sverige i framtiden kommer att få framgång för eventuella förändringar i detta hänseende är osäkert, eftersom sådana anspråk torde strida mot de internationellt vedertagna principerna för hur denna fråga bör regleras i dubbelbeskattningsavtalen.

Utskottet anser att det föreliggande regeringsförslaget är behäftat rned så många svagheter att det inte bör läggas till grund för lagstiftning. Frågan bör prövas på nytt innan den nuvarande lagstiftningen ändras, och utskottet förutsätter att frågan tas upp av kapitalvinstkommittén eller i annat lämpligt sammanhang.

Med det anförda avstyrker utskottet propositionen och tillstyrker motion 2406.

dels att utskottet under mom. 1 och 8 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2406 avslår proposition 1982/83:144.

2. Ombildning av bostadsförening till bostadsrättsförening (mom. 5)

Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Ewy Möller (m) och Kjell Johansson (fp) anser

SkU 1982/83:51 19

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motion 1716" bort ha följande lydelse:

Enhgt utskottets mening bör regeringen snarast påbörja ett sådant utredningsarbete i syfte att pröva de problem som tas upp i motion 1716. Med det anförda anser utskottet motionen tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1716 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående ombildning av bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.

3. Alva och Gunnar Myrdals stiftelse (mom. 6 och 8)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på sid. 16 som börjar med "Skilda uppfattningar" och slutar med "angiven utsträckning" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i uppfattningen att Alva och Gunnar Myrdals stiftelse har ett i hög grad allmännyttigt ändamål. Som framgår av riksskatteverkets yttrande är detta emellertid inte tillräckligt. Riksskatteverket har följaktligen avstyrkt förslaget.

För skattebefrielse fordras i allmänhet att stiftelsen har en speciell karaktär och främjar sådana ändamål som i annat fall tillgodoses av det allmänna. Detta har medfört att stiftelser och andra institutioner med angelägna och behjärtansvärda ändamål i regel skall betala skatt i full utsträckning. Utskottet delar RSV:s uppfattning att det inte finns skäl för undantag från dessa principer för Alva och Gunnar Myrdals stiftelse. Utskottet tillstyrker således motion 1982/83:2404 och avstyrker proposition 1982/83:166 i denna del.

Utskottet har inte något alt erinra mot att de två andra stiftelser som omfattas av propositionen befrias från skatt i angiven utsträckning.

dels alt utskottet under mom. 6 och 8 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen bifaller motion 1982/83:2404 och avslår proposition 1982/83:166 i motsvarande del, lill följd varav "Alva och Gunnar Myrdals stiftelse" utgår ur det i propositionen framlagda lagförslaget.

SkU 1982/83:51 20

Särskilt yttrande

Försäljning av hyreshus för bildande av bostadsrättsförening (mom. 4)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m) anför:

I motion 1715 (m) föreslås skattelättnader vid bildandet av bostadsrättsförening.

Vi anser att alla tänkbara åtgärder bör vidtas för att underlätta bildandet av bostadsrättsföreningar, men vi finner det knappast möjligt att undanta försäljning till hyresgäster för omvandling till bostadsrätt när man gör den samlade bedömningen om en fastighetsförsäljning skall betraktas som elt led i en rörelse eller ej.

Som utskottet framhåller finns också redan nu möjlighet att ta hänsyn till de omständigheter som åberopas i motionen.

minab/gotab Stockholm 1983 75431