SkU 1982/83:51

Skatteutskottets betänkande
1982/83:51

om utvidgning av skattskyldigheten i Sverige för aktievinster, m. m.
(prop. 1982/83:144 och 1982/83:166)

Propositionerna
Prop. 1982/83:144

I proposition 1982/83:144 föreslår regeringen (finansdepartementet) att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Förslagen syftar till att säkerställa svensk beskattning av realisationsvinster
som uppkommer när en fysisk person överlåter aktier och andelar i

svenska företag i samband med flyttning utomlands.

Först och främst föreslås att fysiska personer skall vara skattskyldiga i
Sverige för vinster på sådana aktier och andelar under en tioårsperiod efter
utflyttning från landet.

Vidare föreslås att beskattningstidpunkten i utflyttningsfallen tidigareläggs.
Har överlåtelseavtal ingåtts före utflyttningen skall vinsten beskattas
vid taxeringen för utflyttningsåret oberoende av om köpeskillingen blivit
tillgänglig för lyftning eller inte. Sker avyttringen efter flyttningen från
Sverige skall vinsten tas till beskattning vid taxeringen för avyttringsåret.

Slutligen föreslås en uppgiftsskyldighet i deklarationen för avyttringsåret i
fråga om egendomsöverlåtelser som - på grund av att köpeskillingen inte
blivit tillgänglig för lyftning under avyttringsåret - skall beskattas vid
taxeringen för ett senare år.

De nya reglerna om skattskyldighet och tidigareläggning av beskattningstidpunkten
föreslås gälla i fråga om avyttringar som sker efter den 8 april
1983, dvs. fr. o. m. dagen efter det att propositionen överlämnas till
riksdagen. Den nya uppgiftsskyldigheten tillämpas första gången vid 1984 års
taxering.

Prop. 1982/83:166

I proposition 1982/83:166 föreslår regeringen (finansdepartementet) att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).

Förslaget innebär att Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Stiftelsen
Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling samt
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet befrias från
skattskyldighet för inkomst och förmögenhet med undantag för skyldigheten

1 Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 51

SkU 1982/83:51

att betala kommunal inkomstskatt för fastighetsinkomster. Den inskränkta
skattskyldigheten föreslås gälla fr. o. m. 1982 års taxering för Stiftelsen
Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet och fr. o. m. 1983 års
taxering för de andra stiftelserna.

Lagförslagen

Det i proposition 1982/83:166 framlagda förslaget avser ändring i 53 §
kommunalskattelagen. Detta förslag har här sammanfogats med de i
proposition 1982/83:144 framlagda förslagen, som bl. a. berör samma
paragraf. Med de redaktionella ändringar som föranleds härav har lagförslagen
följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)

dels att 41 §, 53 § 1 mom. samt punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha
nedan angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 41 § skall införas en ny punkt, 4 a , av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §‘

Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga
grunder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda
bestämmelser i denna lag. Även inkomst av annan fastighet beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt 1 av anvisningarna.

I andra fall än nu sagts skall intäkt I andra fall än som nu sagts eller
anses hava åtnjutits det beskatt- som anges i punkt 4 a av anvisning ningsår,

under vilket intäkten blivit arna skall intäkt anses hava åtnjutits

för den skattskyldige tillgänglig för det beskattningsår, under vilket

lyftning, och skall utgift eller intäkten blivit för den skattskyldige

omkostnad anses belöpa på det tillgänglig för lyftning, och skall

beskattningsår, varunder utgiften utgift eller omkostnad anses belöpa

betalats eller omkostnaden ägt rum. på det beskattningsår, varunder

Sådan speciell skatt, avgift eller rän- utgiften betalats eller omkostnaden

ta, som ingår i slutlig eller tillkom- ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift

mande skatt enligt uppbördslagen, eller ränta, som ingår i slutlig eller

ävensom ränta å kvarstående skatt tillkommande skatt enligt uppbörds enligt

samma lag anses dock belöpa lagen, ävensom ränta å kvarstående

på det beskattningsår då den slutliga skatt enligt samma lag anses dock

eller tillkommande skatten påförts. belöpa på det beskattningsår då den

slutliga eller tillkommande skatten
påförts.

I fråga om inkomst av annan fastighet som inte skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder samt inkomst av kapital gäller beträffande ränta
som har erlagts i förskott att avdrag vid 1982-1985 års taxeringar inte medges
för den del av räntan som belöper på tid efter taxeringsårets utgång. För ränta

1 Senaste lydelse 1982:42.

SkU 1982/83:51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som enligt denna bestämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges
avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som
förskottsbetalningen har avsett.

53 §

1 mom2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat
föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av
överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av
anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och
förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avytt- för återfört avdrag för egenavgifring
av fastighet eller rörelse här i ter enligt lagen (1981:691) om socialriket
eller tillbehör till sådan fastig- avgifter samt - i den mån avdrag har

het eller rörelse; samt medgetts för avgifterna - restitue rade,

avkortade eller avskrivna
egenavgifter;

2 Senaste lydelse 1982:245.

1* Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 51

SkU 1982/83:51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för återfört avdrag för egenavgif- för vinst å icke yrkesmässig avyttter
enligt lagen (1981:691) om social- ring av fastighet eller rörelse här i

avgifter samt - i den mån avdrag har riket eller tillbehör till sådan fastig medgetts

för avgifterna - resitute- het eller rörelse; samt

rade, avkortade eller avskrivna
egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig
avyttring av aktier och andelar i
sådana svenska företag som avses i
punkt 4 a av anvisningarna till 41 §,
om överlåtaren vid något tillfälle
under de tio kalenderår som närmast
föregått det år då avyttringen skedde
haft sitt egentliga bo och hemvist här i
riket eller stadigvarande vistats här;3

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt
eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose
statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda
stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond
som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa
uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar
som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser
som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som
bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja
åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli
uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som
avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. All- Allmänna pensionsfonden. Allmännasjukförsäkringsfonden,
Apo- männa sjukförsäkringsfonden, Alva

tekarsocietetens stiftelse för främ- och Gunnar Myrdals stiftelse, Apo jande

av farmacins utveckling tekarsocietetens stiftelse för främ m.

m., Bokbranschens Finansie- jande av farmacins utveckling

ringsinstitut Aktiebolag, Dag Harn- m. m.. Bokbranschens Finansie 3

Prop. 1982/83:114.

SkU 1982/83:51

Föreslagen lydelse

ringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds
minnesfond, Fonden för
industriellt utvecklingsarbete, Fonden
för industriellt samarbete med
u-länder. Fonden för svenskt-norskt
industriellt samarbete, Järnkontoret
och SlS-Standardiseringskommissionen
i Sverige, så länge kontorets
respektive kommissionens vinstmedel
används till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till
delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industriellt
utvecklingscentrum i övre
Norrland, Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling, Stiftelsen för
produktutvecklingscentrum i Göteborg,
Stiftelsen Landstingens fond
för teknikupphandling och produktutveckling,
Stiftelsen Produktutvecklingscentrum
i Östergötland,
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet, Svenska
bibelsällskapets bibelfond, Svenska
Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska
skeppshypotekskassan, Svenska
UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd och Aktiebolaget
tipstjänst:4
för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att
under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för
beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella
föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

4 Prop. 1982/83:166.

Nuvarande lydelse

marskjölds minnesfond, Fonden för
industriellt utvecklingsarbete, Fonden
för industriellt samarbete med
u-länder. Fonden för svenskt-norskt
industriellt samarbete, Järnkontoret
och SlS-Standardiseringskommissionen
i Sverige, så länge kontorets
respektive kommissionens vinstmedel
används till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till
delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industriellt
utvecklingscentrum i övre
Norrland, Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling, Stiftelsen för
produktutvecklingscentrum i Göteborg,
Stiftelsen Produktutvecklingscentrum
i Östergötland, Svenska
bibelsällskapets bibelfond. Svenska
Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska
skeppshypotekskassan, Svenska
UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd och Aktiebolaget
Tipstjänst:
för inkomst av fastighet;

SkU 1982/83:51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av
denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första
stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det
föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket
meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

till

4.5 I fråga om annan förvärvskälla
än jordbruksfastighet, annan fastighet
varav inkomsten beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder eller rörelse
gäller såsom allmän regel, att
inkomst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från den
skattskyldiges synpunkt är att anse
såsom verkligen förvärvad och till
sitt belopp känd. Detta är framför
allt förhållandet, då inkomsten av
den skattskyldige uppburits eller blivit
för honom tillgänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om bostadsförmån
och andra förmåner in natura,
då den på annat sätt kommit den
skattskyldige till godo, detta oberoende
av huruvida inkomsten intjänats
under året eller tidigare. Vissa
intäkter, t. ex. av tjänst, ränta å i
bank eller annan penninginrättning
innestående medel o. s. v. kunna
dock hänföras till nästföregående års
inkomst, ehuru de icke uppburits
eller varit tillgängliga för lyftning
förrän efter nämnda års utgång.
Förutsättningen härför är emellertid,
att de intjänats under beskattningsåret
och uppburits eller blivit
för lyftning tillgängliga omedelbart
efter det årets utgång eller i varje fall
så tidigt under nästföljande år, att de
praktiskt taget kunna hänföras till

41 §

4. I fråga om annan förvärvskälla
än jordbruksfastighet, annan fastighet
varav inkomsten beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder eller rörelse
gäller såsom allmän regel, att
inkomst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från den
skattskyldiges synpunkt är att anse
såsom verkligen förvärvad och till
sitt belopp känd. Detta är framför
allt förhållandet, då inkomsten av
den skattskyldige uppburits eller blivit
för honom tillgänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om bostadsförmån
och andra förmåner in natura,
då den på annat sätt kommit den
skattskyldige till godo, detta oberoende
av huruvida inkomsten intjänats
under äret eller tidigare. Vissa
intäkter, t. ex. av tjänst, ränta å i
bank eller annan penninginrättning
innestående medel o. s. v. kunna
dock hänföras till nästföregående års
inkomst, ehuru de icke uppburits
eller varit tillgängliga för lyftning
förrän efter nämnda års utgång.
Förutsättningen härför är emellertid,
att de intjänats under beskattningsåret
och uppburits eller blivit
för lyftning tillgängliga omedelbart
efter det årets utgång eller i varje fall
så tidigt under nästföljande år, att de
praktiskt taget kunna hänföras till

5 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1982/83:51

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inkomsten under beskattningsåret.
Likaledes böra vissa intäkter, t. ex.
hyror av en hyresfastighet, vilka
influtit redan före beskattningsårets
ingång, hänföras till nämnda års
inkomst, därest de avse beskattningsåret
eller del därav samt influtit
omedelbart före årets ingång. Särskilda
regler gäller vidare enligt
punkt 4 a i fråga om intäkt på grund
av icke yrkesmässig avyttring av aktier
och andelar i vissa fall.

Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den
skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att en utgift,
som verkställts under året före eller efter beskattningsåret, kan vara att
praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempelvis,
om ränta å en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart efter
beskattningsårets utgång, räntan vara att anse såsom utgift under beskattningsåret,
nämligen för det fall, att räntan hänför sig till beskattningsåret.
Om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av sådan fastighet,
varav intäkterna beräknas enligt 24 §1 morn., gäller även punkt 8 av
anvisningarna till 25 §. I fråga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till
realisationsvinst, gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna till 36 §
punkt 1).

I enlighet härmed skola fordringar
för utfört arbete räknas såsom intäkt
för det år, varunder de inflyta, och
utgifter, vilka icke omedelbart guldits,
avräknas från intäkterna för det
år, varunder de betalas. Ränta å
penningar, som innestå i bank å
sådan räkning, å vilken räntan gottskrives
insättaren per den 31 december,
anses såsom nämnda dag influten
intäkt, medan däremot ränta å
penningar, som innestå å annan
räkning, räknas såsom inkomst för
det år, då räntan förfaller till betalning,
även om räntan till någon del
belöpt å ett tidigare eller senare år.
Om någon upplåtit avverkningsrätt
till skog mot betalning, som skall
erläggas under loppet av flera år,
skall såsom intäkt för varje år upptagas
den del av köpeskillingen, som
under samma år influtit. Avdrag för
minskning i ingående virkesförråd
m.m., vartill upplåtaren kan vara
berättigad, fördelas därvid på de

I enlighet härmed skola fordringar
för utfört arbete räknas såsom intäkt
för det år, varunder de inflyta, och
utgifter, vilka icke omedelbart guldits,
avräknas från intäkterna för det
år, varunder de betalas. Ränta å
penningar, som innestå i bank å
sådan räkning, å vilken räntan gottskrives
insättaren per den 31 december,
anses såom nämnda dag influten
intäkt, medan däremot ränta å
penningar, som innestå å annan
räkning, räknas såsom inkomst för
det år, då räntan förfaller till betalning,
även om räntan till någon del
belöpt å ett tidigare eller senare år.
Om någon upplåtit avverkningsrätt
till skog mot betalning, som skall
erläggas under loppet av flera år,
skall såsom intäkt för varje år upptagas
den del av köpeskillingen, som
under samma år influtit. Avdrag för
minskning i ingående virkesförråd
m.m., vartill upplåtaren kan vara
berättigad, fördelas därvid på de

SkU 1982/83:51

Nuvarande lydelse

särskilda åren i förhållande till den
under varje år influtna likviden.
Detsamma gäller i tillämpliga delar i
fråga om annan terminsvis inflytande
intäkt i egentlig mening. Är åter
fråga om intäkt, vilken icke regelmässigt
är att anse såsom skattepliktig
- exempelvis köpeskilling vid icke
yrkesmässig avyttring av fast eller lös
egendom - men vilken i förekommande
fall under härför stadgade
förutsättningar skall beskattas såsom
realisationsvinst, är det utan betydelse,
om köpeskillingen eller ersättningen
skall erläggas på en gång eller
i särskilda terminer. Så skall realisationsvinst
respektive realisationsförlust
beräknas med hänsyn till köpeskillingens
totala belopp, oavsett om
detta skall betalas på en gång eller
terminsvis.

Föreslagen lydelse

särskilda åren i förhållande till den
under varje år influtna likviden.
Detsamma gäller i tillämpliga delar i
fråga om annan terminsvis inflytande
intäkt i egentlig mening. / fråga
om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring
av fast eller lös egendom är det
däremot utan betydelse om intäkten
skall uppbäras på en gång eller i
särskilda terminer. Så skall realisationsvinst
respektive realisationsförlust
beräknas med hänsyn till köpeskillingens
totala belopp, oavsett om
detta skall betalas på en gång eller
terminsvis.

4 a. Flyttar en skattskyldig utomlands
och har han tidigare avyttrat
aktier eller andelar i ett svenskt företag,
skall intäkt pä grund av avyttringen
anses ha åtnjutits när flyttningen
sker, om intäkten inte blivit tillgänglig
för lyftning dessförinnan.
Avyttrar en skattskyldig aktier eller
andelar i ett svenskt företag efter det
att han flyttat utomlands skall intäkten
anses ha åtnjutits i och med
avyttringen. Är i fall som nu sagts
intäktens storlek beroende av viss
framtida händelse och kan till följd
härav intäktens totala belopp inte
fastställas vid den taxering som är i
fråga, skall tillkommande belopp
beskattas vid taxeringen för det år då
beloppet blir tillgängligt för lyftning.
Därvid skall beskattningen ske på
grundval av förhållandena vid avyttringen
och med tillämpning av de
beskattningsregler som gällde vid taxeringen
för avyttringsåret.

Som ett svenskt företag räknas vid
tillämpningen av denna anvisningspunkt
svenskt aktiebolag och handelsbolag
samt svensk ekonomisk
förening, dock ej bostadsaktiebolag
och bostadsförening som avses i
24 § 3 mom.

SkU 1982/83:51

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas såvitt avser Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet fr. o. m. 1982 års taxering samt såvitt
avser Alva och Gunnar Myrdals stiftelse och Stiftelsen Landstingens fond för
teknikupphandling och produktutveckling fr. o. m. 1983 års taxering. Har
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet vid 1982 års
taxering beskattats i vidare omfattning än som följer av denna lag får besvär
anföras över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).

I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna i fråga om avyttringar som sker
efter den 8 april 1983.

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 25 b § taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan
angivna lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 b §2

Har den skattskyldige under
beskattningsåret avyttrat fast eller
lös egendom, skall han vid självdeklarationen
foga erforderlig utredning
på fastställt formulär för beräkning
av skattepliktig realisationsvinst.
Detsamma gäller, om skattskyldig
under beskattningsåret överfört
eller upplåtit egendom under
sådana förhållanden att överföringen
eller upplåtelsen enligt

35 § 2 mom. sista stycket eller punkt
4 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
är i fråga om realisationsvinst
jämställd med avyttring av
fastighet. Har vid avyttring av egendom
bestämts att ytterligare ersättning
under vissa förutsättningar skall
utgå på grund av avyttringen skall
uppgift om detta lämnas i självdeklarationen.

Har avyttring som avses i första
stycket skett under beskattningsåret
men skall realisationsvinst som uppkommit
vid avyttringen inte tas till
beskattning vid taxeringen för det året
på grund av att inte någon del av
köpeskillingen blivit för den skattskyldige
tillgänglig för lyftning, skall

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1967:749.

Rättelse: S. 9, rad 3 Står: Stiftelsen Sveriges Tek- Rättat till: Stiftelsen Sveriges
tek -

Har den skattskyldige under
beskattningsåret avyttrat fastighet,
skall han vid självdeklarationen foga
erforderlig utredning på fastställt
formulär för beräkning av skattepliktig
realisationsvinst. Detsamma
gäller, om skattskyldig under beskattningsåret
överfört eller upplåtit
egendom under sådana förhållanden
att överföringen eller upplåtelsen
enligt 35 § 2 mom. sista stycket eller
punkt 4 av anvisningarna till 35 §
kommunalskattelagen är i fråga om
realisationsvinst jämställd med fastighet.

SkU 1982/83:51

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

i självdeklarationen likväl lämnas
uppgift om den avyttrade egendomen,
avyttringspriset och tidpunkten
då köpeskillingen till någon del
blir tillgänglig för lyftning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången i fråga
om 1984 års taxering.

SkU 1982/83:51

Motionerna

Motioner i anslutning till proposition 1982/83:144

I den med anledning av proposition 1982/83:144 väckta motionen
1982/83:2406 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas att riksdagen avslår
propositionen.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande under den allmänna
motionstiden väckta motioner.

1982/83:222 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändrad lagstiftning så
att äganderättens övergång för fastigheter, när det gäller beräkning av
garantibelopp, skall räknas från tillträdesdagen, såvida inte något annat
avtalats mellan gammal och ny ägare.

1982/83:879 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg
(*)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpning
av realisationsvinstbeskattningen för aktier i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1982/83:1170 av Sivert Andersson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpning
av realisationsvinstbeskattningen på aktier.

1982/83:1715 av Knut Billing (m) och Görel Bohlin (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ändra kommunalskattelagen så
att försäljning till hyresgäster för omvandling till bostadsrätt undantas vid
bedömningen av fastighetsägarens skattestatus visavi reavinstreglerna.

1982/83:1716 av Kerstin Ekman (fp) och Olle Grahn (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande realisationsvinstskatt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande stämpelskatt.

Motion i anslutning till proposition 1982/83:166

I den med anledning av proposition 1982/83:166 väckta motionen
1982/83:2404 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas att riksdagen avslår
propositionen i vad gäller skattebefrielse för Alva och Gunnar Myrdals
stiftelse.

SkU 1982/83:51

Utskottet

Skattskyldighet i Sverige för aktievinster m. m.

I proposition 144 föreslås vissa ändringar av realisationsvinstbeskattningen
för fysiska personer som överlåter aktier och andelar i svenska företag i
samband med flyttning utomlands. Förslagen grundar sig på en promemoria
från brottsförebyggande rådet (BRÅ PM 1982:9) och syftar till att begränsa
möjligheterna att undvika skatt.

Den som säljer aktier eller andelar i ett svenskt företag medan han är
bosatt här i landet och sedan bosätter sig utomlands skall enligt förslaget
beskattas här i landet för utflyttningsåret, även om köpeskillingen inte till
någon del blivit tillgänglig för lyftning före utflyttningen. Den som redan
flyttat ut före försäljningen skall också beskattas här om han vid något tillfälle
under en tioårsperiod närmast före avyttringen haft sitt egentliga bo och
hemvist här i landet eller stadigvarande vistats här. I dessa fall skall
beskattningen ske vid taxeringen för avyttringsåret oavsett när köpeskillingen
är tillgänglig för lyftning.

I motion 2406 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas avslag på
propositionen. Motionärerna framhåller att det problem man velat angripa
har sin grund i att Sverige har avsevärt hårdare regler om realisationsvinstbeskattning
än andra länder. Detta problem bör - menar motionärerna -lösas genom att man ändrar de svenska skattereglerna så att dessa bättre
överensstämmer med andra länders. Vidare finns det enligt motionärerna
ingen anledning att göra den utvidgade skattskyldigheten i Sverige tillämplig
på börsnoterade aktier, som normalt medför ett obetydligt ägarinflytande
över bolaget. De påpekar också att de som bosätter sig eller är bosatta
utomlands, lika väl som de som bor kvar i Sverige, kan få likviditetsproblem
om en realisationsvinst beskattas innan köpeskillingen erlagts och att den
föreslagna lagstiftningen innebär en olikhet inför lagen mellan olika
kategorier skattskyldiga .Hela frågan bör enligt motionärerna överlämnas till
kapitalvinstkommittén för en mera allsidig utredning.

Utskottet anser i likhet med finansministern att det är angeläget att vidta
åtgärder mot de former av internationell skatteflykt som aktualiseras i
propositionen och att lagstiftningen bör ändras i detta syfte. Den kombination
av åtgärder som föreslås i propositionen - en tidigareläggning av
beskattningstidpunkten i utflyttningsfallen och en utvidgning av skattskyldigheten
i Sverige - är enligt utskottets uppfattning ägnade att tillgodose
detta syfte men bör också så långt som möjligt kompletteras med tillägg till de
dubbelbeskattningsavtal med andra länder som kan hindra en svensk
beskattning. Utskottet vill därför stryka under vikten av att man från svensk
sida vid framtida dubbelbeskattningsförhandlingar hävdar de svenska
anspråken på detta område.

Att flytta fram skattskyldighetens inträde i utflyttningsfallen till utflytt -

SkU 1982/83:51

ningen resp. avyttringen, beroende på om avtalet om aktieöverlåtelsen
ingåtts före eller efter flyttningen från Sverige, är - som framhålls i
propositionen - motiverat även av taxerings- och uppbördsskäl. Utskottet är
medvetet om att sådana bestämmelser i vissa fall kan medföra likviditetsproblem
för de skattskyldiga, men skälen för den föreslagna ordningen väger
enligt utskottets mening tyngre. Utskottet anser att den som realiserar sitt
värdepappersinnehav efter en utflyttning från Sverige eller med en framtida
utflyttning i åtanke i allmänhet torde kunna betinga sig sådana försäljningsvillkor
som gör det möjligt att betala skatten. Olikheten vid den skattemässiga
behandlingen i förhållande till dem som bor kvar måste enligt utskottets
mening godtas med hänsyn till de intressen som står på spel. Utskottet vill
också erinra om att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran.

När det gäller utvidgningen av skattskyldigheten i Sverige knyter sig
intresset främst till aktier och andelar i svenska fåmansföretag, men utskottet
anser i likhet med finansministern att man bl. a. av praktiska skäl bör sträva
efter generella regler och undvika att behandla olika slag av aktier på olika
sätt. Utskottet har därför ingen erinran mot att även börsnoterade aktier
omfattas av den utvidgade skattskyldigheten. För att undvika att denna blir
allför långtgående bör den i enlighet med förslaget i propositionen begränsas
till en viss tidsperiod efter det att bosättningen i Sverige har upphört.
Utskottet anser att tio år innebär en lämplig avvägning.

Mot övriga förslag i propositionen - den skattemässiga behandlingen av
eventuell tilläggsersättning och en viss utökning av uppgiftsskyldigheten -har utskottet inte funnit anledning till erinran. Med vad utskottet nu anfört
tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2406.

Realisationsvinst på aktier

I motion 879 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg
(båda s) och 1170 av Sivert Andersson m. fl. (s) begärs med hänvisning till
aktiekursernas uppgång under senare tid en skärpning av realisationsvinstbeskattningen
på aktier. I sistnämnda motion framhålls att de nuvarande
tidsgränserna för skattesatserna och deras storlek bör ändras.

I samband med 1976 års reform av aktievinstbeskattningen anförde
utskottet att de nya reglerna innebar en skälig avvägning som inte borde
ändras utan att en allmän översyn av skattesystemet förelåg. Utskottet
vidhåller denna bedömning. Realisationsvinstbeskattningsreglerna för aktier
kan inte ses isolerade från vad som gäller i fråga om annan lös egendom
som t. ex ädelstenar, guld- och silversaker, konst, antikviteter o. d. Något
som kan anses tala för en viss skärpning av realisationsvinstbeskattningen på
aktier är att motsvarande beskattning vid fastighetsförsäljningar skärpts år
1980 genom en begränsning av indexuppräkningen av anskaffningsvärdena.
Samtidigt bör framhållas att man på senare tid har ökat skattebelastningen på
aktieavkastning genom att slopa skattereduktionen för aktieutdelning och

SkU 1982/83:51

införa en tillfällig vinstskatt. En mera väsentlig skatteskärpning på enbart
realisationsvinsterna för aktier kan enligt utskottet få till följd att riskvilligt
kapital söker sig andra, inte önskvärda vägar än sparande i aktier, vilket kan
inverka negativt på företagens kapitalförsörjning. Med det anförda avslår
utskottet motion 879 och 1170.

F astighetsö verlåtelser

Vid en fastighetsöverlåtelse anses enligt praxis äganderätten i kommunalskattelagens
mening övergå från säljaren till köparen den dag då bindande
avtal om överlåtelsen träffats, om inte särskilda förhållanden föreligger som
bör föranleda annan bedömning. Den nya ägaren taxeras för garantibelopp
och fastighetens avkastning från och med den dagen. Marianne Karlsson (c)
anser att man i stället bör utgå från tillträdesdagen och begär i motion 222 en
ändring i lagstiftningen i enlighet härmed.

Utskottet anser att den nuvarande ordningen har flera fördelar. Förutom
att den har stöd av en långvarig och fast praxis är det av värde att kunna knyta
an till en tidpunkt som låter sig lätt fastställas, vilket inte alltid är fallet med
tillträdesdagen. Gällande principer är allmänt kända och lätta att tillämpa
även för den enskilde, och de som sysslar med fastighetsförsäljning torde
också i allmänhet ha anpassat sina rutiner till det rådande rättsläget.
Nuvarande regler torde därför på det hela taget fungera tillfredsställande,
och vad som anförs i motionen utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga
skäl för en ändring av lagstiftningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 222.

I motion 1715 av Knut Billing och Görel Bohlin (båda m) framställs ett
yrkande av innebörd att en försäljning av ett hyreshus för bildande av en
bostadsrättsförening inte skall påverka bedömningen av frågan om fastighetsägaren
bedrivit rörelse med fastighetsförsäljning eller inte. Syftet är att
undvika att fastighetsbolag som arbetar med långsiktig förvaltning av egna
fastigheter tvingas skatta för sådana överlåtelser som för intäkt av rörelse,
vilket enligt motionärerna minskar deras benägenhet att göra sådana
försäljningar.

Frågan om en fastighetsförsäljning av detta slag skall betraktas som ett led i
en rörelse har inte detalj reglerats i lagstiftningen utan avgörs efter en allmän
bedömning av verksamhetens omfattning och inriktning. Vid en sådan
allmän bedömning har de tillämpande myndigheterna möjlighet att ta hänsyn
till sådana omständigheter som åberopas i motionen. Utskottet har förståelse
för syftet att skapa klarare regler men anser mot bakgrund av lagstiftningens
allmänna utformning att det varken är möjligt eller lämpligt att införa
bestämmelser om att man skall bortse från vissa speciella försäljningar vid
den samlade bedömning som är nödvändig i dessa fall. Utskottet avstyrker
därför motion 1715.

SkU 1982/83:51

Kerstin Ekman och Olle Grahn (båda fp) tar i motion 1716 upp frågan om
vissa beskattningseffekter då en bostadsförening omvandlas till en bostadsrättsförening.
Motionärerna yrkar att realisationsvinstbeskattningen och
stämpelskatten utformas så att omvandlingar av detta slag inte försvåras och
åberopar att en bostadsrättsförenings förvärv av en fastighet i dessa fall inte
behöver innebära något reellt ägarskifte.

Om en bostadsförening omvandlas till en bostadsrättsförening genom att
de boende upplöser bostadsföreningen och bildar en ny bostadsrättsförening
som förvärvar fastigheten, skall de utskiftade tillgångarna enligt gällande
regler i princip beskattas hos medlemmarna i bostadsföreningen som inkomst
av kapital. Vidare utgår stämpelskatt för bostadsrättsföreningens förvärv av
fastigheten med 1,5 % av taxeringsvärdet vilket motsvarar hälften av vad
som i allmänhet gäller för juridiska personer.

1978 års bostadsrättskommitté behandlade de äldre bostadsföreningarna
och möjligheterna att omvandla dem till bostadsrättsföreningar i betänkandet
SOU 1981:74 Från hyresrätt till bostadsrätt (s. 144-152). Bland tänkbara
vägar att underlätta en sådan övergång pekade kommittén främst på
möjligheterna att skapa författningsenliga förutsättningar att genom ett
förenklat förfarande bringa föreningens stadgar i överensstämmelse med bostadsrättslagen.
Kommittén avstod dock från att lägga fram några förslag,
eftersom den ansåg att detta krävde en mer ingående analys av de
associationsrättsliga bestämmelserna. Enligt utskottets uppfattning bör en
eventuell lösning av det problem som tas upp i motionen eftersträvas i den
riktning som kommittén tänkt sig. Utskottet kan däremot f. n. inte finna
tillräckliga skäl för undantag i skattelagstiftningen och avstyrker därför
motion 1716.

Inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser

I proposition 166 har föreslagits att tre stiftelser med allmännyttig karaktär
befrias från inkomstskatt och förmögenhetsskatt, frånsett kommunal
inkomstskatt för fastighetsinkomster. Förslaget gäller bl. a. Alva och
Gunnar Myrdals stiftelse.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkar i motion 2404-avslag på propositionen
såvitt gäller Alva och Gunnar Myrdals stiftelse. Motionärerna anser att syftet
med stiftelsen är både vällovligt och samhällsnyttigt men delar den
uppfattning som kommit till uttryck i riksskatteverkets yttrande i ärendet,
nämligen att tillräcklig grund inte föreligger för skattebefrielse. Som skäl för
denna ståndpunkt åberopas att det för skattebefrielse av detta slag brukar
krävas att ändamålet är sådant att det under alla omständigheter måste
tillgodoses av det allmänna och att ändamålet således skall uppfylla särskilda
krav på höggradig allmännytta.

Som framgår av propositionen bildades Alva och Gunnar Myrdals stiftelse
1981 för att understödja den opinionsbildande verksamheten främst i Sverige

SkU 1982/83:51

vad gäller internationell säkerhet och nedrustning. Tillgångarna utgörs
huvudsakligen av frivilliga bidrag som samlas in från privatpersoner,
folkrörelser och organisationer. Alva Myrdal har år 1982 donerat 250 000 kr.
av sin andel av fredspriset till stiftelsen. Stiftelsen har ett representantskap
som är sammansatt av såväl organisationer som enskilda. I representantskapet
är bl. a. samtliga riksdagspartier, LO och TCO företrädda.

Skilda uppfattningar kan visserligen råda i frågan på vilket sätt internationell
säkerhet och nedrustning bör främjas. Bred enighet råder emellertid
här i landet om att hithörande frågor tillhör de mest angelägna i vår tid. Att
understödja en lämpligt utformad opinionsbildande verksamhet i denna
riktning är enligt utskottets uppfattning ett ändamål som bör kunna leda till
skattebefrielse, och sammansättningen av Alva och Gunnar Myrdals
stiftelses representantskap borgar för att stiftelsen kommer att verka för det
angivna ändamålet på bästa sätt. Det förhållandet att staten inte är med
bland stiftarna och inte heller är representerad i stiftelsens styrelse eller
representantskap föranleder inte någon annan bedömning. Enligt utskottets
uppfattning är stiftelsens ändamål och karaktär därmed av sådan beskaffenhet
att skattefrihet bör beviljas i den utsträckning som föreslås i propositionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet proposition 166 i denna del och
avstyrker motion 2404.

Utskottet har inte heller något att erinra mot att de två andra stiftelser som
omfattas av propositionen befrias från skatt i angiven utsträckning.

Lagförslagen

Såväl proposition 144 som 166 berör 53 § kommunalskattelagen. Utskottet
föreslår att förslagen beträffande dessa båda lagrum samordnas. I övrigt har
utskottet inte något att erinra mot de framlagda lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattskyldigheten i Sverige för aktievinster m. m.
att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2406 bifaller
proposition 1982/83:144,

2. beträffande beskattningen av realisationsvinst på aktier

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:879 och 1982/
83:1170,

3. beträffande tidpunkten för äganderättens övergång vid fastighetsöverlåtelse att

riksdagen avslår motion 1982/83:222,

SkU 1982/83:51

4. beträffande försäljning av hyreshus för bildande av bostadsrättsförening att

riksdagen avslår motion 1982/83:1715,

5. beträffande skattefrågor vid ombildning av bostadsförening till
bostadsrättsförening

att riksdagen avslår motion 1982/83:1716,

6. beträffande Alva och Gunnar Myrdals stiftelse

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2404 bifaller
proposition 1982/83:166 i denna del,

7. beträffande vissa andra stiftelser

att riksdagen bifaller proposition 1982/83:166 i denna del,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och ovan hemställt
antar de på s. 2-10 återgivna .förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Stockholm den 17 maj 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Anita
Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m), Erkki Tammenoksa (s) och
Kjell Johansson (fp).

Reservationer

1. Skattskyldighet i Sverige för aktievinster m. m. (mom. 1 och 8)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på sid. 12 med
”Utskottet anser” och slutar på s. 13 med ”motion 2406” bort ha följande
lydelse:

De aktuella förslagen rörande realisationsvinstbeskattningen för aktieförsäljningar
i samband med bosättning utomlands föranleds av att nuvarande
regler inte fungerar tillfredsställande i denna situation. Som framgår redan av
den promemoria från BRÅ som legat till grund för propositionen utgör detta
emellertid inte något samhällsekonomiskt problem. Det bör också framhållas
att möjligheterna att utnyttja reglerna för skatteflykt är uppenbart
teoretiska, något som också påpekats vid remissbehandlingen. Redan av
denna anledning är det tveksamt om man bör företa så avsevärda ändringar i

SkU 1982/83:51

lagstiftningen som nu föreslås i propositionen. I stället bör man enligt
utskottet sträva efter att bringa den svenska realisationsvinstbeskattningen i
samklang med den som förekommer i andra länder.

Vid remissbehandlingen har stark kritik riktats mot att flytta fram
tidpunkten för beskattningen av realisationsvinster, eftersom det kan
medföra likvidationsproblem och andra olägenheter att behöva betala
skatten innan någon del av köpeskillingen erlagts. Utskottet anser att det är
principiellt oriktigt att införa speciella bestämmelser av detta slag endast i
samband med bosättning utomlands. Att försvåra utflyttningar genom
annorlunda och hårdare beskattningsregler torde enligt utskottet vara ägnat
att inge starka betänkligheter.

Den föreslagna utvidgningen av skattskyldigheten gäller även börsnoterade
aktier. Det finns emellertid enligt utskottets uppfattning ingen
anledning att inbegripa börsnoterade aktier i en sådan ordning, eftersom
dessa normalt medför ett endast obetydligt inflytande i bolaget. Propositionen
innebär också att aktier som förvärvats efter en utflyttning från Sverige
skall omfattas av de nya reglerna. Att här i landet beskatta en värdeökning
som uppkommit på sådana aktier kan - som påpekas i motion 2416- leda till
orimliga konsekvenser.

När det gäller avyttringar som görs av personer som redan är bosatta
utomlands blir en utvidgad skattskyldighet enligt den föreslagna modellen i
stort sett verkningslös, eftersom realisationsvinster på aktieförsäljningar i
sådana fall enligt Sveriges dubbelbeskattningsavtal med andra länder i
allmänhet inte får beskattas här i landet. Att Sverige i framtiden kommer att
få framgång för eventuella förändringar i detta hänseende är osäkert,
eftersom sådana anspråk torde strida mot de internationellt vedertagna
principerna för hur denna fråga bör regleras i dubbelbeskattningsavtalen.

Utskottet anser att det föreliggande regeringsförslaget är behäftat med så
många svagheter att det inte bör läggas till grund för lagstiftning. Frågan bör
prövas på nytt innan den nuvarande lagstiftningen ändras, och utskottet
förutsätter att frågan tas upp av kapitalvinstkommittén eller i annat lämpligt
sammanhang.

Med det anförda avstyrker utskottet propositionen och tillstyrker motion
2406.

dels att utskottet under mom. 1 och 8 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2406 avslår proposition
1982/83:144.

2. Ombildning av bostadsförening till bostadsrättsförening (mom. 5)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Ewy Möller (m) och Kjell Johansson (fp)
anser

SkU 1982/83:51

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion 1716” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen snarast påbörja ett sådant
utredningsarbete i syfte att pröva de problem som tas upp i motion 1716. Med
det anförda anser utskottet motionen tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1716 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
ombildning av bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.

3. Alva och Gunnar Myrdals stiftelse (mom. 6 och 8)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på sid. 16 som börjar med ”Skilda
uppfattningar” och slutar med ”angiven utsträckning” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i uppfattningen att Alva och Gunnar Myrdals stiftelse
har ett i hög grad allmännyttigt ändamål. Som framgår av riksskatteverkets
yttrande är detta emellertid inte tillräckligt. Riksskatteverket har följaktligen
avstyrkt förslaget.

För skattebefrielse fordras i allmänhet att stiftelsen har en speciell karaktär
och främjar sådana ändamål som i annat fall tillgodoses av det allmänna.
Detta har medfört att stiftelser och andra institutioner med angelägna och
behjärtansvärda ändamål i regel skall betala skatt i full utsträckning.
Utskottet delar RSV:s uppfattning att det inte finns skäl för undantag från
dessa principer för Alva och Gunnar Myrdals stiftelse. Utskottet tillstyrker
således motion 1982/83:2404 och avstyrker proposition 1982/83:166 i denna
del.

Utskottet har inte något att erinra mot att de två andra stiftelser som
omfattas av propositionen befrias från skatt i angiven utsträckning.

dels att utskottet under mom. 6 och 8 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen bifaller motion 1982/83:2404 och avslår proposition
1982/83:166 i motsvarande del, till följd varav ”Alva och
Gunnar Myrdals stiftelse” utgår ur det i propositionen framlagda
lagförslaget.

SkU 1982/83:51

Särskilt yttrande

Försäljning av hyreshus för bildande av bostadsrättsförening (mom. 4)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anför:

I motion 1715 (m) föreslås skattelättnader vid bildandet av bostadsrättsförening.

Vi anser att alla tänkbara åtgärder bör vidtas för att underlätta bildandet av
bostadsrättsföreningar, men vi finner det knappast möjligt att undanta
försäljning till hyresgäster för omvandling till bostadsrätt när man gör den
samlade bedömningen om en fastighetsförsäljning skall betraktas som ett led
i en rörelse eller ej.

Som utskottet framhåller finns också redan nu möjlighet att ta hänsyn till
de omständigheter som åberopas i motionen.

minab/gotab Stockholm 1983 75431