SkU 1982/83:50

Skatteutskottets betänkande
1982/83:50

om följdlagstiftning till inkomstskattereformen, m. m. (prop. 1982/
83:157)
Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:157 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift,

5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

6. lag om tid för allmän fastighetstaxering.

I propositionen föreslås vissa följdändringar till inkomstskattereformen.
Ändringarna rör främst förfarandet vid bestämmande av underlag för
tilläggsbelopp. De nya reglerna innebär att sådant underlag alltid skall fastställas.
Detta kommer emellertid till mycket stor del att ske maskinellt,
varför de skattskyldiga oftast inte behöver lämna fler uppgifter än nu.

Vidare föreslås att reglerna för beräkning av statlig inkomstskatt för s. k.
ackumulerad inkomst anpassas till inkomstskattereformen. Samtidigt föreslås
förenklingar i fråga om skatteberäkningen.

En annan fråga som tas upp i propositionen gäller uppgiftslämnandet för
att få skattereduktion för erlagd fackföreningsavgift. Det föreslås att
fackföreningsmedlemmarna skall få möjlighet att framställa sina yrkanden
genom sina organisationer som sedan förmedlar yrkandena till riksskatteverket.
Den som själv vill framföra sitt yrkande direkt till lokal skattemyndighet
skall kunna göra det.

Vidare tas några frågor upp som rör den skattemässiga behandlingen av
vissa stipendier. Nuvarande system behålls i stort men den ändringen föreslås
att stipendier för deltagande i fackliga kurser i större utsträckning skall kunna
vara skattefria.

Den allmänna fastighetstaxeringen som skulle ha ägt rum år 1986 flyttas
fram till år 1987.

En förändring föreslås i fråga om beskattningen av tjänstepension som
betalas ut efter pensionstagarens död. Hela pensionen i den delen skall vara
skattepliktig.

Slutligen föreslås uttryckliga skatteregler för de fall där någon blir skyldig

1 Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 50

SkU 1982/83:50

att betala tillbaka för mycket uppburna räntebidrag.

De nya reglerna föreslås med vissa undantag bli tillämpliga första gången
vid 1984 års taxering.

Propositionen berör bl. a. anvisningarna till 19 § KL och har i denna del
behandlats i utskottets betänkande 1982/83:44. De nu aktuella lagförslagen
har - med de redaktionella ändringar som föranleds härav - följande
lydelse.

SkU 1982/83:50

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 25 §, 37 § 2 morn., 68 och 72 a §§ taxeringslagen
(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §2

Allmän självdeklaration skall upptaga:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan
finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom
utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret
ävensom beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk
person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig,
som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift
om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret
åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i
vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av
den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit
fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels
ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret
eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till
vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla,
dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom. 1. g) icke
behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen
såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid
taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret,
ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast
om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för
året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp, vilket skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för den
skattskyldige i dennes hemortskommun,

8) om deklarationen avser få- 8) om deklarationen avser fåmansföretag,
delägares eller honom mansföretag, delägares eller honom

närstående persons namn, person- närstående persons namn, personnummer
och adress och i förekom- nummer och adress och i förekommande
fall aktie- eller andelsinnehav mande fall aktie- eller andelsinnehav

tillika med angivande av röstvärde, tillika med angivande av röstvärde,

om olika röstvärden förekomma, om olika röstvärden förekomma,

dock att uppgifter icke behöva lärn- dock att uppgifter icke behöva lämnas
för närstående person, som ej nas för närstående person, som ej

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1980:1015.

SkU 1982/83:50

Föreslagen lydelse

uppburit ersättning från, träffat
avtal eller haft annat därmed jämförligt
förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas
vid fastställande av underlag för tillläggsbelopp
samt grunderna för
beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som för
särskilda fall föreskrivas i denna lag eller som erfordras för beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
under detta år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida
inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9 § 3 mom.
nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i
fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen
(1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall han jämväl
uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över
vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten
andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig
skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl
om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så att
överskjutande öretal bortfalla.

37 §

2 morn.3 Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 mom. skall
iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles,
endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken
förmånen utgått.

1 kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning,
skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels
traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått.
Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom
riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för
förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar),
förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört
vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar)
samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av
antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning,
som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mer än fyra timmar
men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning räknas som hel
dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning
och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av

Nuvarande lydelse

uppburit ersättning från, träffat
avtal eller haft annat därmed jämförligt
förhållande med företaget.

3 Senaste lydelse 1982:1008.

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

varje långtidsförrättning uppgivas såsom korttidsförrättning. - I kontrolluppgift
skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver
traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller
uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen
medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje
stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka
i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande
är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma
att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande
kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning för färd med
allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren
har ett större antal anställda, som mera regelbundet företager
tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet.
Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter
rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i
företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till viss
grupp av anställda. - Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast
den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan
om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket
genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad från
den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får
talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och
vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall
framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har sagts
skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för sig
annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts
för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer
eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften
avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall
redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall
detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.
I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om
personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i
företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser
pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla
uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt,
fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som
erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser
pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om
den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I kontrolluppgift skall lämnas uppgift
om lån som har lämnats räntefritt,
eller mot ränta understigande
sedvanlig ränta, till arbets- eller uppdragstagare.
Uppgiften skall avse
lånebeloppet och erlagd ränta.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1-3, 3 b - 3 f eller 8 skall avfattas
på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas
för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan
av uppgiftsskyldig medge undantag
från bestämmelserna i tionde stycket.
Mot riksskatteverkets beslut får
talan ej föras.

Riksskatteverket får på ansökan
av uppgiftsskyldig medge undantag
från bestämmelserna i elfte stycket.
Mot riksskatteverkets beslut får
talan ej föras.

68 §4

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig
införas i skattelängd.

I skattelängden antecknas särskilt dels

i avseende på statlig
inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor
med angivande tillika i
fråga om skattskyldiga som avses i
9 § 3 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt huruvida inkomsten
utgör A-inkomst eller Binkomst,
medgivet avdrag för underskott
i förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan av inkomsterna
av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott),
medgivna allmänna avdrag
som inte avser underskott i förvärvskälla,
taxerad och beskattningsbar
inkomst,

I skattelängden antecknas särskilt dels

i avseende på statlig
inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor
med angivande tillika i
fråga om skattskyldiga som avses i
11 § 3 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt huruvida inkomsten
utgör A-inkomst eller Binkomst,
medgivet avdrag för underskott
i förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan av inkomsterna
av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott),
medgivna allmänna avdrag
som inte avser underskott i förvärvskälla,
taxerad och beskattningsbar
inkomst samt räntetillägg och under -

lag för tilläggsbelopp,
dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt
och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal
perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan
inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut om
jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar
inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser
förutsättning för avdrag enligt
48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller för skattere -

4 Senaste lydelse 1981:1120.

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse

duktion enligt 2 § 4 och 5 mom.
uppbördslagen (1953:272),

dels beslut, som avser förutsättning
för skattereduktion enligt 2 §
lagen (1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer eller 5 § lagen
(1980:1047) om skattereduktion för
aktieutdelning,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser
enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

dels uppgift om skogsbruksvär- dels uppgift om underlag, varpå
de, varpå skogsvårdsavgift skall be- skogsvårdsavgift skall beräknas,
räknas, dels uppgift om undertag, varpå

hyreshusavgift skall beräknas,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå
enligt 11 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade
inkomsten till minstö 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst
6 000 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och
under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten
införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall
därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämndens
beslut.

72 a §5

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av
taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan
taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen
införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar
inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar
för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten
vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan. besluta om rättelse av
taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av
skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde.

3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag
enligt 45 § första stycket kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp
enligt 47 § kommunalskattelagen,

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och
avstämning av sådant avdrag eller avdrag sorn annars medges skattskyldig
utan särskild utredning,

Föreslagen lydelse

duktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272),
dels beslut, som avser förutsättning
för skattereduktion enligt 2 §
lagen (1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer.

5 Senaste lydelse 1982:952

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5) uppenbar felaktighet i fråga om 5) uppenbar felaktighet i fråga om
avdrag, vars rätta belopp framgår av avdrag, vars rätta belopp framgår av

debitering, avdrag för premier och debitering, avdrag enligt 46 § 3

andra avgifter, som avses i 46 § 2 mom, kommunalskattelagen eller

mom. första stycket 3) kommunal- 4§ 2 mom, lagen (1947:576) om

skattelagen, eller motsvarande av- statlig inkomstskatt eller avräkning

drag enligt 4 § 1 mom. andra stycket enligt 46 § 4 mom. kommunal lagen

(1947:576) om statlig inkomst- skattelagen av allmänt avdrag,

skatt, avdrag enligt 46 § 3 mom.

kommunalskattelagen eller 4 § 2
mom. lagen om statlig inkomstskatt
eller avräkning enligt 46 § 4 mom.
kommunalskattelagen av allmänt
avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt
50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion,
som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8) uppenbar felaktighet i fråga om 8) uppenbar felaktighet i fråga om
förutsättningar för tillämpning av förutsättningar för tillämpning av

bestämmelserna i 11 § 1 mom. lagen bestämmelserna i 11 § i mom. lagen

om statlig inkomstskatt om uppdel- om statlig inkomstskatt om uppdelning
av A-inkomst och B-inkomst, ning av A-inkomst och B-inkomst,

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmavarande
barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

10) uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om
statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst eller inkomst av tjänst, till
den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig
periodisk intäkt, har betecknats som A-inkomst,

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket
kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig
inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av
taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt
underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt
som han inte har haft,

2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin
rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3) att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för
skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om
därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan
angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt
denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den
art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att
besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller
fjärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle
yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat,
skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor
tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga
om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom
besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången i fråga
om 1984 års taxering. Äldre bestämmelser i 72 a § andra stycket 8 tillämpas
dock alltjämt vid 1984 och 1985 års taxeringar.

SkU 1982/83:50

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst1

dels att i 9 § ordet "debetsedel” skall bytas ut mot "skattsedel”,
dels att 1, 2 och 7 §§ samt punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 1 § skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Har fysisk person, oskift dödsbo
eller familjestiftelse under visst
beskattningsår åtnjutit inkomst, som
hänför sig till minst två beskattningsår
(ackumulerad in komst),

skall under de förutsättningar,
som i denna lag angivas,
statlig inkomstskatt å denna inkomst
beräknas, som om inkomsten upptagits
till beskattning med lika delar
under taxeringsåret och så många av
de närmast föregående taxeringsåren,
att inkomsten därigenom blir
fördelad på det antal är, till vilka den
hänför sig; dock att ackumulerad
inkomst i intet fall må fördelas på
mera än tio är.

Kan tillförlitlig utredning icke
förebringas om det antal år, vartill
ackumulerad inkomst hänför sig,
skall skatteberäkningen ske, där ej
särskilda omständigheter till annat

Föreslagen lydelse

Har fysisk person, dödsbo eller
familjestiftelse under visst beskattningsår
åtnjutit inkomst, som hänför
sig till minst två beskattningsår
(ackumulerad inkomst),
skall under de förutsättningar, som
anges i denna lag, statlig inkomstskatt
på denna inkomst beräknas
enligt följande. Inkomsten antas ha
åtnjutits med lika belopp under de år,
dock högst tio, till vilka den hänför
sig. Skatten på ettvart av dessa belopp
utgörs av den skatt som skulle ha
utgått för beloppet om det lagts till
den genomsnittliga beskattningsbara
inkomsten och det genomsnittliga
underlaget för tilläggsbelopp för de
tre senaste taxeringsåren eller, om
inkomsten hänför sig bara till två år,
de två senaste taxeringsåren, och
därvid det tillagda beloppet utgjort
den högst beskattade delen. Vid
genomsnittsberäkningen bortses frän
den ackumulerade inkomsten.
Skatten beräknas enligt de skatteskalor
som gäller för det taxeringsår då
den ackumulerade inkomsten tas upp
till beskattning.

Kan tillförlitlig utredning inte
förebringas om det antal år, vartill
ackumulerad inkomst hänför sig,
skall skatteberäkningen ske,
om inte särskilda omständigheter

1 Senaste lydelse av
9 § 1979:173

lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste lydelse 1974:860.

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

föranleda, som om inkomsten hänfört
sig till tre år.

Skatt å ackumulerad inkomst skal!
utgå efter det procenttal av grundbeloppen
för statlig inkomstskatt, som
jämlikt 12 § lagen om statlig inkomstskatt
skall tillämpas för slutlig skatt
på grund av taxering det taxeringsår,
då inkomsten tages till beskattning.

(Se vidare anvisningarna.)

föranleder annat, som om inkomsten
hänfört sig till tre år.

Föreligger förutsättningar för såväl
skatteberäkning enligt denna lag som
nedsättning av skatt enligt lagen
(1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall tillämpas den av lagarna
som leder till lägst skatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Till grund för skatteberäkning
enligt 1 § skall ligga den ackumulerade
inkomsten minskad med avdragsgilla
kostnader för dess förvärvande
(nettobeloppet av

den ackumulerade in komsten)

eller, om den skattskyldiges
sammanlagda till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomst
är lägre, denna inkomst.

Till grund för skatteberäkning
enligt 1 § skall ligga den afckumulerade
inkomsten minskad med avdragsgilla
kostnader för dess förvärvande
(nettobeloppet av
den ackumulerade inkomsten)
eller, om den skattskyldiges
sammanlagda till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomst
respektive underlag för tillläggsbelopp
är lägre, denna inkomst
respektive detta underlag.
Skatteberäkning enligt 1 § får ske endast under förutsättning att den

inkomst, som skall ligga till grund för skatteberäkningen, uppgår till minst

15 000 kronor och dessutom utgör minst en femtedel av den skattskyldiges till
statlig inkomstskatt taxerade inkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §4

Har skatteberäkning enligt 1 §
skett, men ändras den beskattningsbara
inkomst, varå skatten beräknats,
genom beslut av länsrätt, kammarrätt
eller regeringsrätten, eller
åsättes den skattskyldige genom
sådant beslut eftertaxering till statlig
inkomstskatt så att grunderna för
skatteberäkningen eller förutsättningarna
för rätten att komma i
åtnjutande därav ändras, skall länsrätten
vidtaga den ändring av skatteberäkningen,
vartill förhållandena
kunna föranleda.

Har skatteberäkning enligt 1 §
skett, men ändras den beskattningsbara
inkomst eller det underlag för
tilläggsbelopp varpå skatten har
beräknats genom beslut av länsrätt,
kammarrätt eller regeringsrätten,
eller åsätts den skattskyldige genom
sådant beslut eftertaxering till statlig
inkomstskatt så att grunderna för
skatteberäkningen eller förutsättningarna
för rätten att komma i
åtnjutande därav ändras, skall länsrätten
vidta den ändring av skatteberäkningen.
vartill förhållandena kan
föranleda.

3 Senaste lydelse 1980:999.

4 Senaste lydelse 1979:173.

SkU 1982/83:50

Anvisningar

till 1 §

Nuvarande lydelse

2.5 Till ledning för skatteberäkningen anföres följande exempel:

En skattskyldig har åsatts ett till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbart belopp av 7 000 kronor vid taxering är 1948. Vid taxeringarna
till statlig inkomstskatt för åren 1949-1952 har de beskattningsbara
inkomsterna bestämts till 0 kronor år 1949, 8 000 kronor år 1950, 10 000
kronor är 1951 och till 60 000 kronor år 1952. Enligt förordningen om statlig
inkomstskatt skall skatt å en beskattningsbar inkomst å 60 000 kronor utgå
med 23 170 kronor. 1 den beskattningsbara inkomsten vid 1952 års taxering
ingår emellertid en ackumulerad inkomst å 40 000 kronor, vilken enligt av den
skattskyldige förebragt utredning hänför sig till beskattningsåren 1947-1950,
d. v. 5. till fyra år. Jämlikt 1 § första stycket skall skatten å den beskattningsbara
inkomsten av 60 000 kronor beräknas efter följande grunder. Beloppet
40 000 kronor delas med fyra och skatteberäkningen sker som om 10 000
kronor upptagits till beskattning vart och ett av taxeringsåren 1949-1952.
Härefter sker uträkningen sålunda:

1) För den del av ackumulerade inkomsten, som
hänförts till taxeringsåret 1 949, utgår skatten å en
beskattningsbar inkomst av 10 000 kronor

(0+ 10 000) = 1 550 kronor

2) För det belopp å 10 000 kronor, som hänförts till
taxeringsåret 1950, utgör skatten skillnaden mellan
skatten å en beskattningsbar inkomst av 18 000 kronor
(8 000 + 10 000) = 3 950 kronor och skatten å en
beskattningsbar inkomst av 8 000 kronor = 1 150

kronor = 2 800 kronor

3) För det belopp å 10 000 kronor, som hänförts till
taxeringsåret 1951, utgör skatten skillnaden mellan
skatten å en beskattningsbar inkomst av 20 000 kronor
(10 000 + 10 000) = 4 670 kronor och skatten å en
beskattningsbar inkomst av 10 000 kronor = 1 550

kronor = 3 120 kronor

4) För taxeringsåret 1952 räknas skatten ut pä en
beskattningsbar inkomst av 20 000 kronor
(60 000 - 40 000) jämte den del av den ackumulerade
inkomsten, 10 000 kronor, som hänförts till detta

taxeringsår, d.v.s. 30000 kronor. Skatten härå .... = 8 670 kronor

Skatt att erlägga för den beskattningsbara inkomsten
av 60 000 kronor =16 140 kronor

Eftersom enligt 1 § skatteberäkningen under de omständigheter, som
angivas i exemplet, skall ske så, som om en fjärdedel av den ackumulerade
inkomsten upptagits till beskattning under 1952 och en fjärdedel därav under
vart och ett av de tre närmast föregående åren, d. v. s. i detta fall taxeringsåren
1949-1951, inverkar 1948 års taxering icke på uträkningen av skatten å den
ackumulerade inkomsten.

Vid skatteuträkningen har enligt 1 § sista stycket för samtliga taxeringsår
tillämpats det procenttal av grundbeloppen för statlig inkomstskatt, som skall

5 Senaste lydelse 1962:193.

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse

tillämpas för slutlig skatt på grund av 1952 års taxering; detta gäller såväl
skatteberäkningen före som skatteberäkningen efter fördelningen av den
ackumulerade inkomsten.

Den del av den ackumulerade inkomsten, som vid skatteberäkningen
hänföres till ett tidigare taxeringsår, skall i förekommande fall avrundas nedåt
till helt hundratal kronor, varvid överskjutande belopp hänföres till det
taxeringsår, då den ackumulerade inkomsten tages till beskattning.

Den beskattningsbara inkomsten skall upptagas till 0 kronor för sådant
taxeringsår, då taxering ej åsatts på grund av att den skattskyldige ändrat
räkenskapsår eller icke varit här i riket bosatt.

Har skattskyldig under ett taxeringsår på grund av omläggning av
räkenskapsår åsatts taxeringar för två beskattningsår, skall vid fördelning av
den ackumulerade inkomsten så anses som om de båda taxeringarna hänföra
sig till skilda taxeringsår.

Om skatteberäkning enligt 1 § påkallas för ackumulerad inkomst i viss
förvärvskälla, skall skatteberäkningen omfatta all ackumulerad inkomst,
som uppkommit i förvärvskällan. Däremot äger skattskyldig från skatteberäkningen
undantaga ackumulerad inkomst i annan förvärvskälla.

Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår kommer i
åtnjutande av flera intäkter, vilka var för sig äro att anse såsom ackumulerade
inkomster och vilka hänföra sig till olika antal år, skola intäkterna
fördelas oberoende av varandra å de år, till vilka de hänföra sig.
Skatteberäkningen skall emellertid ske på sammanlagda beloppet av de till ett
beskattningsår hänförliga intäkterna.

Föreslagen lydelse

2. Till ledning för skatteberäkningen ges följande exempel:

En ensamstående skattskyldig uppbär under år 1985 en ackumulerad
inkomst på 84 000 kronor. Utredning förebringas om att inkomsten hänför sig
till sju är, vilket innebär att årsbeloppen blir 12 000 kronor.

Vid 1984, 1985 och 1986 års taxeringar antas den beskattningsbara
inkomsten ha bestämts till 90 000 kronor, 120 000 kronor respektive 150 000
kronor. Underlaget för tilläggsbelopp har för motsvarande är bestämts till
145 000 kronor, 165 000 kronor respektive200 000 kronor. 1 den beskattningsbara
inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp vid 1986 års taxering ingår
ovan angivna 84 000 kronor; beloppet skall undantas vid genomsnittsberäkningen.

Den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten respektive det genomsnittliga
underlaget för tilläggsbelopp blir dä 92 000 kronor respektive 142 000
kronor. Grundbelopp skall således beräknas i skiktet 92 000-104 000 kronor
och tilläggsbelopp i skiktet 142 000-154 000 kronor. Med tillämpning av
skatteskalorna för taxeringsåret 1986 blir grundbeloppet 2 400 kronor och
tilläggsbeloppet 605 kronor. Dessa belopp skall sedan multipliceras med sju.
Grundbeloppet på den ackumulerade inkomsten blir då 16800 kronor och
tilläggsbeloppet blir 4 235 kronor.

Vid 1986 års taxering utgör i övrigt den beskattningsbara inkomsten 66 000
kronor och underlaget för tilläggsbelopp 116 000 kronor.

Den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga
underlaget för tilläggsbelopp, liksom den del av den ackumulerade inkomsten
som hänförs till varje år, skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

SkU 1982/83:50

Föreslagen lydelse

Beskattningsbar inkomst och underlag för tilläggsbelopp skall tas upp till 0
kronor för sådant taxeringsår, då taxering ej åsatts på grund av att den
skattskyldige ändrat räkenskapsår eller inte varit bosatt här i riket.

Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår kommer i
åtnjutande av flera intäkter, vilka var för sig är att anse såsom ackumulerade
inkomster och vilka hänför sig till olika antal år, skall intäkterna fördelas
oberoende av varandra pä de år, till vilka de hänför sig, dock minst tre är.
Skatteberäkningen skall ske på grundval av ett gemensamt årsbelopp.

Nuvarande lydelse

3.6 I fråga om skattskyldig som
taxeras med tillämpning av 11 § 1
mom. lagen om statlig inkomstskatt
iakttages bestämmelserna i 9 § 3
mom. samma lag såvitt avser ackumulerad
inkomst som vid fördelning
enligt 1 § är hänförlig till 1972 eller
senare års taxering. Vid uppdelning
av inkomst i A- och B-inkomst anses
inkomst som A-inkomst, om det ej är
uppenbart att den utgör B-inkomst.

Föreslagen lydelse

3. I fråga om skattskyldig som
något av de senaste tre åren har
taxerats med tillämpning av 11 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt sker en genomsnittsberäkning
rörande vardera makens
underlag för tilläggsbelopp. För år då
taxeringen inte har skett med tillämpning
av nyssnämnda lagrum upptas
därvid makes underlag för tilläggsbelopp
till 0 kronor. Skatteberäkningen
sker därefter med tillämpning av
bestämmelserna i 11 § 3 mom. samma
lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången i fråga
om ackumulerad inkomst som skall tas till beskattning vid 1986 års taxering.
Dock skall redan vid 1984 och 1985 års taxeringar skatteberäkningen avse
såväl grundbelopp som tilläggsbelopp, varvid tilläggsbelopp på sådan del av
den ackumulerade inkomsten, som hänför sig till tid för vilken taxering skall
ske år 1983 eller tidigare, beräknas som om den beskattningsbara inkomsten
utgjort underlag för tilläggsbelopp.

6 Senaste lydelse 1970:908.

SkU 1982/83:50

3 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 19 §, 32 § 3 morn., punkt 4 av anvisningarna till 32 § samt
anvisningarna till 47 § skall ha nedan angivna lvdelse.

dels att i anvisningarna till 39 § skall intöras en ny punkt, 5. av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §‘

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva:
vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i
35 § 3 eller 4 morn.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller
utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år.
ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på
grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till
skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av
livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 morn., så ock
ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med-nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts
i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del
ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är
arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för
dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på
jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 morn., byggnad

1 Senaste lydelse 1982:779

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i
den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade
egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet
eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig
intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som
utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av
skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp
för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån
givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad
till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid un- stipendium som är avsett för motdervisningsanstalter
eller eljest avsed- tagarens utbildning och inte utgör

da för mottagarens utbildning; ersättning för arbete som har utförts

eller skall utföras för utgivarens räkning; studiestöd

enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6
och 7 kap., samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader
som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring,
sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för
merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller
landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag
till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag
eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till
vissa folkpensionärer m. fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid
yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den
skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår
inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse
som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m. fl. gäller
särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 §.

(Se vidare anvisningarna.)

32 §

3 morn.2 Såsom intäkt upptages icke vad som av staten anvisats till
bestridande av särskilda, med vissa tjänster eller uppdrag förenade
kostnader, såsom:

utlandstillägg och därmed likställda förmåner för utom riket stationerad
personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet;
förvaltningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser;
å stat uppförd häst- och båtlega;

till beställningshavare vid armén utgående hästgottgörelse för egna
tjänstehästar;

resekostnads- och traktamentsersättning;
kostnadsersättning för vård av person i enskilt familjehem;
ägande i följd härav skattskyldig icke göra avdrag för underskott, som kan
uppkomma därigenom, att sålunda anvisat anslag icke förslår till täckande av
därmed avsedda utgifter.

Bestämmelserna i första stycket
tillämpas även på motsvarande kostnadsersättning
som anvisats av kommun
eller skogsvårdsstyrelse eller
som bekostas av Nordiska ministerrådet
i samband med arbete inom
ramen för det nordiska tjänstemannautbytet.
Bestämmelserna tillämpas
vidare - i den omfattning som
anges i punkt 7 fjärde stycket av
anvisningarna - på kostnadsersättningar
som anvisats av styrelsen för
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) till sådan
på bestämd tid kontraktsanställd
forskare vid SIPRI som är utländsk
medborgare och som vid tidpunkten
för anställningen hos SIPRI inte är
bosatt i Sverige. Riksskatteverket
får också, när skäl föreligger, förklara
att reglerna i första stycket skall
tillämpas på motsvarande ersättning,
som anvisats av annan offentlig
institution. Sådant beslut får, när

Bestämmelserna i första stycket
tillämpas även på motsvarande kostnadsersättning
som anvisats av kommun
eller som bekostas av Nordiska
ministerrådet i samband med arbete
inom ramen för det nordiska tjänstemannautbytet.
Bestämmelserna
tillämpas vidare - i den omfattning
som anges i punkt 7 fjärde stycket av
anvisningarna - på kostnadsersättningar
som anvisats av styrelsen för
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) till sådan
på bestämd tid kontraktsanställd
forskare vid SIPRI som är utländsk
medborgare och som vid tidpunkten
för anställningen hos SIPRI inte är
bosatt i Sverige. Riksskatteverket
får också, när skäl föreligger, förklara
att reglerna i första stycket skall
tillämpas på motsvarande ersättning,
som anvisats av annan offentlig
institution. Sådant beslut får, när
omständigheterna föranleder det,

2 Senaste lydelse 1980:268.

2 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 50

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omständigheterna föranleder det, återkallas av riksskatteverket. Mot

återkallas av riksskatteverket. Mot beslut, som riksskatteverket medde beslut,

som riksskatteverket medde- lat enligt detta stycke, får talan inte

lat enligt detta stycke, får talan inte föras,

föras.

Förmånen av fri sjukvård eller fri tandvård, så ock av fri grupplivförsäkring
upptages icke såsom intäkt, oavsett om förmånen åtnjutits på grund av statlig
eller på grund av kommunal eller enskild tjänst. Har sådan förmån åtnjutits
på grund av enskild tjänst och utgått efter väsentligt förmånligare grunder än
som gälla för befattningshavare i statens tjänst, skall dock förmånen
upptagas såsom intäkt till den del den utgått efter förmånligare grunder än de
för nämnda befattningshavare gällande. Förmån av fri gruppsjukförsäkring
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer upptages ej såsom intäkt.

Såsom intäkt upptages ej heller förmån av mindre värde, som utgått i annat
än penningar, därest förmånen kan antagas icke vara avsedd att utgöra direkt
vederlag för utfört arbete.

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 32 §

4.3 I vissa tjänster är särskild ersättning anvisad för vissa med tjänsten
förenade kostnader, som av den skattskyldige måste bestridas. I fråga om
sådan ersättning skall i beskattningshänseende skillnad göras mellan statlig
eller enligt vad nedan sägs därmed jämställd tjänst och enskild tjänst.

Är fråga om statlig tjänst, skall Är fråga om statlig tjänst, skall
den anvisade ersättningen icke upp- den anvisade ersättningen icke upptagas
som intäkt av tjänsten, liksom tagas som intäkt av tjänsten, liksom

å andra sidan de kostnader, som å andra sidan de kostnader, som

skola med ersättningen bestridas, ej skola med ersättningen bestridas, ej

få avföras såsom utgift, även om få avföras såsom utgift, även om

ersättningen icke förslår till kostna- ersättningen icke förslår till kostnadernas
gäldande. Vad nu sagts gäller demas gäldande. Vad nu sagts gäller

för de fall, då den anvisade ersätt- för de fall, då den anvisade ersättningen
är avsedd att täcka utgifterna ningen är avsedd att täcka utgifterna

i fråga. Är ersättningen däremot i fråga. Är ersättningen däremot

endast avsedd att utgöra ett mindre endast avsedd att utgöra ett mindre

bidrag till kostnadernas bestridande, bidrag till kostnadernas bestridande,

skall ersättningen i sin helhet uppta- skall ersättningen i sin helhet upptagas
såsom intäkt, medan å andra gas såsom intäkt, medan å andra

sidan kostnaderna få avdragas såsom sidan kostnaderna få avdragas såsom

utgift, även i den mån de överskjuta utgift, även i den mån de överskjuta

ersättningen. Vad nu sagts skall gälla ersättningen. Vad nu sagts skall gälla

även i fråga om kommunal tjänst och även i fråga om kommunal tjänst så

tjänst hos skogsvårdsstyrelse så ock ock eljest vid anställning hos offent eljest

vid anställning hos offentlig lig institution, beträffande vilken

institution, beträffande vilken för- förklaring enligt 32 § 3 mom. andra

klaring enligt 32 § 3 mom. andra stycket gäller,

stycket gäller.

I fråga om enskild tjänst skall den anvisade ersättningen upptagas såsom
intäkt, och de omkostnader, som skola därmed bestridas, avföras såsom
omkostnader för tjänsten eller uppdraget. Om därvid ersättningen icke
förslår till kostnadernas gäldande, får bristen avföras å intäkten av tjänsten i
övrigt. Härvid märkes dock, att, om det kan antagas, att den anvisade
ersättningen beräknats med hänsyn till vad som skäligen kan anses normalt
åtgå till täckande av de omkostnader, som skola därmed bestridas, större
avdrag än som svarar mot den anvisade ersättningen bör medgivas allenast
om det visas, att på grund av särskilda förhållanden ersättningen varit
otillräcklig för sådana skäliga omkostnader. Å andra sidan torde i dylikt fall
ofta kunna antagas, att den anvisade ersättningen i sin helhet åtgått till de
omkostnader, för vilka den avsetts, utan att särskild utredning i detta
avseende behöver lämnas. Avdrag med samma belopp som den anvisade
ersättningen torde i regel böra medgivas i de fall, då ersättningen ej
överstiger vad som av staten i motsvarande fall anvisas. Detta lärer
exempelvis vara förhållandet beträffande de resekostnadsersättningar, som i
allmänhet utbetalas av de enskilda järnvägarna. I fråga om traktamentsersättning
gälla dock särskilda bestämmelser, se punkt 3 av anvisningarna till
33 §.

3 Senaste lydelse 1967:388.

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 39 §

5. Avdrag såsom för ränta får
göras vid återbetalning av sådant
statligt bidrag som avses i punkt 7 av
anvisningarna till 24 §. Avdrag får
inte göras med större belopp än som
tidigare har avräknats från erlagd
ränta.

till 47 §4

Till ledning vid tillämpning av 47 §
sista stycket anföras följande exempel.

Har beskattningsåret kommit att
omfatta 15 månader, beräknas
garantibeloppet till 15/12 av nyss
angivet belopp.

2. Har i fall, då beskattningsår
sammanfaller med kalenderår, fastighet
bytt ägare den 1 september
beskattningsåret, beräknas garantibeloppet
för den tidigare ägaren till
8/12 och för den nye ägaren till 4/12
av det belopp, som motsvarar två
procent av fastighetens taxeringsvärde.

3. Har en rörelseidkare gjort
sådan omläggning av räkenskapsår
att det beskattningsår, som ligger till
grund för 1966 års taxering, omfattar
tiden 1/7 1964 - 31/12 1965 samt har
han för sin rörelse förvärvat en
fastighet den 1 september 1964 och
en annan fastighet den 1 april 1965,
beräknas garantibeloppet vid nyssnämnda
taxering för förstnämnda
fastighet till 16/12 och för sistnämnda
fastighet till 9/12 av vad som
motsvarar tvä procent av respektive
fastigheters taxeringsvärden!

Till ledning vid tillämpning av 47 §
sista stycket ges följande exempel.

1. Har rörelseidkare, som använder
av honom ägd fastighet i rörelsen,
gjort sådan omläggning av
räkenskapsår att beskattningsåret
kommit att omfatta 9 månader,
beräknas garantibeloppet till 9/12 av
det belopp, som motsvarar en och en
halv procent av fastighetens taxeringsvärde.
Har beskattningsåret
kommit att omfatta 15 månader,
beräknas garantibeloppet till 15/12
av nyss angivet belopp.

3. Har en rörelseidkare gjort
sådan omläggning av räkenskapsår
att det beskattningsår, som ligger till
grund för 1984 års taxering, omfattar
tiden 1/7 1982 - 31/12 1983 samt har
han för sin rörelse förvärvat en
fastighet den 1 september 1982 och
en annan fastighet den 1 april 1983,
beräknas garantibeloppet vid nyssnämnda
taxering för förstnämnda
fastighet till 16/12 och för sistnämnda
fastighet till 9/12 av vad som
motsvarar en och en halv procent av
respektive fastigheters taxeringsvärden.

4 Senaste lydelse 1965:120.

SkU 1982/83:50

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången vid
1984 års taxering om inte annat följer av punkt 2 nedan.

2. De nya bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 39 § tillämpas
första gången vid 1978 års taxering. Den som vid någon av 1978-1983 års
taxeringar inte har fått avdrag för återbetalat belopp och inte har fått avräkna
det mot senare års räntebidrag får anföra besvär över taxeringen enligt 100 §
taxeringslagen (1956:623).

SkU 1982/83:50

4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs att i lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift skall införas en ny paragraf, 5 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Skattskyldig som önskar skattereduktion
enligt denna lag skall framställa
yrkande därom, innehållande
uppgift om personnummer och
erlagd avgift. Yrkandet kan framställas
genom den skattskyldiges arbetstagarorganisation
senast den 15 juni
taxeringsåret till riksskatteverket eller,
om organisationen vidarebefordrar
yrkandet på medium för automatisk
databehandling, senast den 31
augusti samma år. Skattskyldig kan
även själv senast den 30 september
taxeringsåret eller också därefter,
som begäran om rättelse enligt 84 §
uppbördslagen (1953:272), framställa
yrkandet hos den lokala skattemyndigheten,
varvid kvitto på erlagd
avgift skall fogas till ansökningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången vid 1984
års taxering.

SkU 1982/83:50

5 Förslag till
Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 och 10 §§ skatteregisterlagen (1980:343) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 8»

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och

6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i
25 § 8) taxeringslagen (1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxeringsbesök eller
annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen. För
varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag,
myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för
skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet
har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som
behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen
(1968:430) om mervärdeskatt samt uppgifter om redovisning, inbetalning
och återbetalning av sådana skatter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag
eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med
betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna
för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen
om skattepliktig förmögenhet.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord,
likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skattsedelsförsändelse.

12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1-3, 3 b-3 f och 4 taxeringslagen.

13. Uppgift om beteckning, taxeringsvärde, delvärde och beskattningsnatur
för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare samt sådan uppgift om fastigheten som behövs för
bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning
av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och uppgift om intäkt som
har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.

1 Lydelse enligt prop. 1982/83:83.

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom.
tredje stycket taxeringslagen.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika
kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas
fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan
och övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgift angående varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av
förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare,
skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till
förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt privat
andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning
till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto eller
liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och nedskrivning med högsta
möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivet förhållande föreligger
och om belopp, procenttal eller årtal.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av
skattereduktion för fackföreningsavgift 10

§2

Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast
för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i
andra-femte styckena.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha terminalåtkomst till
uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 9, 15 och 17 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dublettskattsedel.

Länsstyrelse och lokal skattemyn- Länsstyrelse och lokal skattemyndighet
får vidare ha terminalåtkomst dighet får vidare ha terminalåtkomst

till uppgifter som avses i 7 § 7, 8, till uppgifter som avses i 7 § 7, 8,

10-14 och 18 och som hänför sig till 10-14, 18 och 20 och som hänför sig

länet. till länet.

Riksskatteverket får ha terminal- Riksskatteverket får ha terminalåtkomst
till uppgifter som avses i 5 åtkomst till uppgifter som avses i 5

och 6 §§ samt 7 § 1-15, 17 och 18. och 6 §§ samt 7 § 1-15, 17, 18 och

20.

Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skatteregistret
i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4.
Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva
åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7,
8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som

2 Lydelse enligt prop. 1982/83:83.

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan
som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får
terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där
någon som avses i tredje meningen är delägare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

SkU 1982/83:50

6 Förslag till

Lag om tid för allmän fastighetstaxering

Härigenom föreskrivs att allmän fastighetstaxering enligt 1 kap. 7 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ske nästa gång år 1987 och därefter
vart femte år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den
har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Genom lagen
upphävs lagen (1977:455) om tid för allmän fastighetstaxering.

SkU 1982/83:50

Motioner

Med anledning av propositionen väckta motioner

1982/83:2374 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa skattereduktionen för erlagda
fackföreningsavgifter fr. o. m. inkomståret 1984,

2. att riksdagen avslår förslaget om beskattning av stipendier,

3. att riksdagen beslutar att avskaffa den införda begränsningen av
underskottsavdragens skattemässiga värde fr. o. m. inkomståret 1983,

4. att riksdagen avslår de föreslagna ändringarna av skatteberäkningen vid
ackumulerad inkomst,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om ny grund för särskild fastighetstaxering.

1982/83:2375 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva lagen om skattereduktion för fackföreningsavgifter
med verkan från den 1 januari 1984,

2. att riksdagen avslår propositionen i här behandlad del.

1982/83:2376 av Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom vad som i motionen
anförts om beskattning av stipendier till medlemmar i ideella organisationer.

1982/83:2377 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lämnandet av ytterligare uppgifter för fastställandet av underlag
för tilläggsbelopp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräkningen av räntetillägg för bil som används privat.

1982/83:2378 av Björn Molin m. fl. (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift
med verkan från den 1 januari 1984,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändring i lagen (1982:1193) om
skattereduktion för fackföreningsavgift,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändring i 19 § kommunalskattelagen
(1928:370).

1982/83:2379 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att, om avdragsbegränsningen inte
avskaffas, en begränsningsregel införs innebärande att ränteförmåner

SkU 1982/83:50

understigande 500 kr. inte skall behöva uppges eller medtas vid beräkningen
av underlag för tilläggsbelopp.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1982/83:282 av Jens Eriksson (m) och Siri Häggmark (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag
innebärande att det extra avdraget på inkomst av kapital inflationssäkras.

1982/83:284 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en reformering av reglerna för beskattning av
traktamenten.

1982/83:287 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening gör gällande att
skattskyldigheten för hobbyarbeten ej skall föreligga i enlighet med
motionen.

1982/83:288 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om ändring av de
skatteregler som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform eller, för
sammanboende par, tillkomsten av barn,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till åtgärder
innebärande att den som arbetar i och med egen fastighet A-beskattas och
därmed får möjlighet till ATP, sjukpenning samt avdragsrätt för frivillig pensionsförsäkring.

1982/83:365 (hänv. 384) av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkande

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om reformerad
familjebeskattning i enlighet med vad i motionen anförts.

1982/83:370 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
förslag till lag om omsättningsskatt på aktier i enlighet med vad som anförs i
motionen, lagen skall träda i kraft den 1 juli 1983.

1982/83:371 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande översyn av värderingsgrunderna för förmögenhetsbeskattningen,

2. att riksdagen beslutar anta följande

SkU 1982/83:50

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:5771 om statlig
förmögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600 000 men inte
800 000 kronor: 3 000 kronor för 600 000 och 2,5 % av återstoden;

800 000 men inte 1 800 000 kronor: 8 000 kronor för 800 000 kronor och
3,5 % av återstoden;

1 800 000 kronor; 43 000 kronor för 1 800 000 och 4,5 % av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid
1985 års taxering.

3. att riksdagen beslutar att anta följande
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

11 §

28 §

Till klass I följande skalor.

Klass I

Skattepliktig lott, kr
- 50 000

Arvsskatt, kr

6 % inom skiktet;

50 000- 100 000
100 000- 150 000
150 000- 200 000
200 000- 300000
300 000- 450 000
450 000- 600 000
600 000- 800 000
800 000-1 200 000

1 200 000-2 500 000

2 500 000-6 000 000

6 000 000-

1 338 500+72 % inom skiktet;
3 858 500+80 % inom skiktet;

3 000+12 °/f inom skiktet;
9 000+18 % inom skiktet;
18 000+24 °7c inom skiktet;
30 000+30 % inom skiktet;
60 000+36 c/c inom skiktet;
114 000+43 °7c inom skiktet;
178 500+50 % inom skiktet;
278 500+57 % inom skiktet;
506 500+64 % inom skiktet;

Klass II

Skattepliktig lott, kr,

- 20 000
20 000- 40 000

Arvsskatt, kr.

10 % inom skiktet;
2 000+20 % inom skiktet;

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

SkU 1982/83:50

40 000-	60 000	6 000+28 % inom skiktet
60 000-	90 000	11 600+36 % inom skiktet
90 000-	120 000	22 400+44 % inom skiktet
120 000-	150 000	35 600+50 % inom skiktet
150 000-	200 000	50 600+57 % inom skiktet
200 000-	250 000	79 100+ 64 % inom skiktet
250 000-	600 000	lil 100+71 % inom skiktet
600 000-1 200 000	359 600+78 % inom skiktet
1 200 000-		827 600+85 % inom skiktet

Klass lil

Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr.

-20 000 8 % inom skiktet:

20 000-40 000 1 600+16 % inom skiktet;

40 000-60 000 4 800+24 % inom skiktet:

60 000- 9 600+30 % inom skiktet;

Denna lag träder i kraft den l januari 1984. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om en snabbutredning
beträffande skärpning av reavinstbeskattningen vid avyttring av fastighet i
enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till slopande av
uppskovsreglerna för reavinstbeskattningen vid frivillig försäljning,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om slopande av
möjligheten att beräkna vinsten vid försäljning av fastighet enligt lagen om
ackumulerad inkomst,

8. att riksdagen beslutar ge 35 § mom. kommunalskattelagen en sådan
innebörd att 75 %(i stället för 40) av vinsten vid avyttring görs skattepliktig
och att avdraget fastställs till 1 000 kr. (i stället för 3 000 kr.), varvid
lagrummet erhåller följande som Motionärernas förslag betecknade lydelse: -

Nuvarande lydelse

3 mom. Realisationsvinst på --

Motionärernas förslag

35 §

- två år.

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år
eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett
beskattningsår, minskat med avdragsgill
del av förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i
detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta
avdrag medi 000 kronor. Harden

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år
eller mera, är 75 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett
beskattningsår, minskat med avdragsgill
del av förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i
detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta
avdrag med 1 000 kronor. Har den

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

skattskyldige under beskattnings- skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans året varit gift och levt tillsammans

med sin make, får sådant avdrag med sin make, får sådant avdrag

åtnjutas för dem båda gemensamt åtnjutas för dem båda gemensamt

med 3 000 kronor. I intet fall får med 1 000 kronor. I intet fall får

dock skattskyldig åtnjuta avdrag dock skattskyldig åtnjuta avdrag

med högre belopp än som svarar mot med högre belopp än som svarar mot

sammanlagda beloppet av skatte- sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta pliktig realisationsvinst enligt detta

stycke minskat med avdragsgill del stycke minskat med avdragsgill del

av förlust som nyss nämnts. av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta

moment avyttrats genom sådan moment avyttrats genom sådan

tvångsförsäljning som anges i 2 § tvångsförsäljning som anges i 2 §

förstastycket 1) lagen (1978:970) om förstastycket 1) lagen (1978:970) om

uppskov med beskattning av realisa- uppskov med beskattning av realisationsvinst,
är - oavsett tidpunkten tionsvinst, är - oavsett tidpunkten

för förvärvet - endast 40 procent av för förvärvet - 75 procent av vinsten

vinsten skattepliktig. skattepliktig.

Bestämmelsen i och fosterbarn.

Denna lag äger giltighet från den 1 januari 1984 och äger tillämpning
fr. o. m. 1985 års taxering.

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande beskattning av reavinster av övrig lös egendom samt
återkommer med förslag härom.

1982/83:439 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att en reformering av skattesystemet
bör utgå från de i motionen anförda principerna och hos regeringen
hemställer om utredning och förslag härom.

1982/83:684 (hänv. 683) av Ola Ullsten m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder
för att minska de sambeskattningseffekter som beskrivits i motionen.

1982/83:705 av Ingrid Andersson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att ersättning som
kommun utbetalat till förtroendevald som ersättning för barntillsynskostnad
skall betraktas som kostnadsersättning och inte som arvode.

1982/83:711 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar avskaffa sambeskattningen av
makar som arbetar i eget jordbruk, fåmansföretag eller rörelse.

1982/83:870 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk
utredning om de skattefria förmånerna i inkomstslaget tjänst.

SkU 1982/83:50

1982/83:883 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande översyn av avdragssystemet.

1982/83:1173 av Tommy Franzén m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om slopande av avdragen för premier till
pensionsförsäkringar.

1982/83:1191 av Joakim Ollén (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
skattelagstiftningen så att emissioner på förmånliga villkor till de anställda
inte skall föranleda någon extra beskattning av dem som tecknar aktier.

1982/83:1193 av Martin Olsson (c) och Gunhild Bolander (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
syftande till att i skattehänseende likställa barn som har barnpension med
övriga barn.

1982/83:1196 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg

(s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning
i syfte att förhindra att inte avsedda skattelättnader kan uppnås genom
användandet av livränta vid överlåtelser av tillgångar.

1982/83:1198 av Kenth Skårvik m. fl. (fp, m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
sådana förändringar i KL att kostnader för egen frivillig pensionsförsäkring
betraktas som avdragsgill kostnad i rörelsen och inte som eget uttag.

1982/83:1201 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om
kvittningsrätten mellan makar,

2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om
räntetillägg för bil och mangårdsbyggnad på jordbruksfastighet e. d.,

3. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om
räntefria lån.

1982/83:1202 av Ola Ullsten m. fl. (fp)
såvitt avser yrkandena

4. att riksdagen antar följande

SkU 1982/83:50

4. Förslag tili

Lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift Härigenom

föreskrivs att lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1983. Den upphävda
lagen gäller dock fortfarande i fråga om fackföreningsavgift som har
erlagts före utgången av år 1983.

5. att riksdagen ånyo begär att regeringen skall återkomma med ett
material som ger en fyllig belysning av frågorna rörande arbetstagares och
arbetsgivares fackliga avgifter och konfliktersättningar.

1982/83:1644 av Ola Ullsten m. fl. (fp)
såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om skattereduktion för aktieutdelning

Härigenom föreskrivs följande

1 § Skattereduktion för aktieutdelning medges fysiska personer och dödsbon
enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § Med aktieutdelning avses i denna lag utdelning i pengar som utgår på

1. aktie i svenskt aktiebolag, om aktien vid den tidpunkt då utdelningen
blir tillgänglig för lyftning är inregistrerad vid Stockholms fondbörs,

2. andel i svensk aktiefond, om fonden vid ingången av det år då
utdelningen blir tillgänglig för lyftning till minst två tredjedelar består av vid
Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

3 § Aktieutdelning medför rätt till skattereduktion endast om

1. utdelningen utgör intäkt av kapital för den skattskyldige och

2. denne är skattskyldig för utdelningen enligt 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 6§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

En delägare i ett handelsbolag eller i ett dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som ett handelsbolag, har inte rätt till skattereduktion för
utdelning som har uppburits av bolaget eller boet.

4 § Underlag för beräkning av skattereduktion är summan av de aktieutdelningar
som har blivit tillgängliga för lyftning under beskattningsåret, dock
högst 7 500 kronor. I fråga om makar gäller att underlaget för den ena maken
får överstiga 7 500 kronor i samma mån som den andra makens underlag
understiger detta belopp.

Underlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Skattereduktion för aktieutdelning uppgår till 30 % av underlaget.

6 § I fråga om skattereduktion för aktieutdelning tillämpas 2 § 4 mom. femte
och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Skattereduktion för aktieutdelning
skall tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt 2 §
4 mom. uppbördslagen.

3 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 50

SkU 1982/83:50

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömansskatt
och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

7 § Bestämmelserna i denna lag om makar tillämpas på skattskyldiga som
taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången i
fråga om utdelning som tas till beskattning vid 1985 års taxering.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utredningsarbetet
om avskaffande av dubbelbeskattningen på aktieutdelningar skyndsamt
bör återupptas.

1982/83:1722 av Tommy Franzén m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande återinförandet av de första 1 000
kronorna i reseavdraget och vad i övrigt sägs beträffande översyn av
bilavdragen.

1982/83:1727 av Ingrid Hemmingsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen utreder och framlägger
förslag till sänkning av kostnader för bilismen i glesbygd.

1982/83:1734 av Oskar Lindkvist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
uppläggning av stimulanser till bostadssparande enligt de riktlinjer som
anges i motionen.

1982/83:1736 av Kjell Mattsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om ändringar i skattelagstiftningen
på sätt som föreslås i motionen.

1982/83:1739 av Ola Ullsten m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
lagstiftning om skattelättnad förvissa gåvor till internationellt biståndsarbete
m. m.

1982/83:1741 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen sägs om slopande av skattefonds- och skattesparandet
och hemställer om förslag härom.

1982/83:2108 (hänv. 2107) av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena

3. att riksdagen avskaffar den införda begränsningen i rätten till
underskottsavdrag samt räntetillägget för jordbrukarnas bostadsförmåner
m. m.,

SkU 1982/83:50

5. att riksdagen beslutar att den övre gränsen för schablonavdraget från
inkomst av tjänst sänks till 500 kr.,

10. att riksdagen upphäver lag om skattereduktion för fackföreningsavgift
fr. o. m. inkomståret 1983,

11. att riksdagen beslutar att de skattesatser som gällde för förmögenhets-,
arvs- och gåvoskatt 1982 återinförs fr. o. m. inkomståret 1984,

12. att riksdagen beslutar att den föregående år upphävda lagen om
skattereduktion för aktieutdelning skall återinföras fr. o. m. den 1 januari
1984,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommittén
om underskottsavdrag bör påskynda utredningsarbetet.

1982/83:2141 (hänv. 2140) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
såvitt avser yrkandena
1. att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om skattereduktion för aktieutdelning

Härigenom föreskrivs följande

1 § Skattereduktion för aktieutdelning medges fysiska personer och dödsbon
enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § Med aktieutdelning avses i denna lag utdelning i pengar som utgår på

1. aktie i svenskt aktiebolag, om aktien vid den tidpunkt då utdelningen
blir tillgänglig för lyftning är inregistrerad vid Stockholms fondbörs,

3 § Aktieutdelning medför rätt till skattereduktion endast om

1. utdelningen utgör intäkt av kapital för den skattskyldige och

2. denne är skattskyldig för utdelningen enligt 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 6 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

4 § Underlag för beräkning av skattereduktion är summan av de aktieutdelningar
som har blivit tillgängliga för lyftning under beskattningsåret, dock
högst 7 500 kronor. 1 fråga om makar gäller att underlaget för den ena maken
får överstiga 7 500 kronor i samma mån som den andra makens underlag
understiger detta belopp.

Underlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Skattereduktion för aktieutdelning uppgår till 30 procent av underlaget.

SkU 1982/83:50

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången i
fråga om utdelning som tas till beskattning vid 1985 års taxering.

3. att riksdagen beslutar att med verkan från den 1 januari 1984 upphäva
lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift samt göra de följdändringar
i andra lagar som därav följer.

Yttrande

Riksskatteverket har på skatteutskottets begäran yttrat sig över propositionen
samt motionerna 2374 och 2378 - såvitt avser skattefrihet för
stipendier - och motion 2376. Yttrandet är fogat som bilaga till detta
betänkande.

Utskottet

Inledning

Den av riksdagen år 1982 beslutade inkomstskattereformen innebär i sina
huvuddrag en sänkning av marginalskatterna och en begränsning av
underskottsavdragens skattemässiga värde.

I den nu aktuella propositionen föreslås vissa följdändringar till inkomstskattereformen
m. m. Ändringarna berör bl. a. förfarandet vid bestämmande
av underlag för tilläggsbelopp, reglerna för beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst och handläggningen av frågor
avseende den av riksdagen i höstas beslutade skattereduktionen för
fackföre ni ngsavgift.

I propositionen föreslås också bestämmelser som syftar till att stipendier
för deltagande i fackliga kurser skall kunna vara skattefria i större
utsträckning än hittills och att nästa allmänna fastighetstaxering - som skulle
äga rum år 1986- flyttas fram till 1987. Uttryckliga skatteregler föreslås också

SkU 1982/83:50

för det fall att någon blir skyldig betala tillbaka räntebidrag som getts ut med
för höga belopp.

Ett i propositionen framlagt förslag att statlig tjänstepension, som betalas
ut efter pensionstagarens död, i framtiden skall utgöra i sin helhet
skattepliktig inkomst har utskottet tillstyrkt i sitt betänkande SkU 1982/
83:44. Förslaget har numera antagits av riksdagen (rskr 281).

Skatteutskottet tar i det följande - med det undantag som nyss nämnts -upp de frågor som behandlas i propositionen. I anslutning härtill behandlar
utskottet vissa yrkanden i de med anledning av propositionen väckta
motionerna och i motioner från den allmänna motionstiden i år som har
direkt samband med propositionen. Utskottet tar till behandling också upp
ett flertal inkomstskattefrågor som aktualiserats i motioner från den
allmänna motionstiden i år och som ansetts lämpligen böra prövas i detta
sammanhang.

Både i motioner som väckts med anledning av propositionen och under
den allmänna motionstiden återfinns yrkanden som gäller skatteskalans
utformning, inflationsskyddet och den s. k. begränsningsregeln. Dessa
yrkanden behandlar utskottet i sitt betänkande (SkU 1982/83:55) med
anledning av kompletteringspropositionen (prop. 1982/83:150).

Underskottsavdrag

1982 års skattereform innebär, som tidigare nämnts, förutom en sänkning
av marginalskatterna också en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga
värde. Denna begränsning åstadkommer man genom att dela upp
den statliga inkomstskatten i två delar, grundbelopp och tilläggsbelopp.
Grundbeloppet beräknas - liksom tidigare hela den statliga inkomstskatten -på den beskattningsbara inkomsten, medan tilläggsbeloppet beräknas på ett
särskilt underlag (UTB) motsvarande den till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomsten ökad med medgivna underskotts- och förlustavdrag
samt i vissa fall s. k. räntetillägg. Tilläggsbeloppen utgår bara i den mån UTB
överstiger en viss nivå (den s. k. brytpunkten).

Moderaterna fullföljer i sina partimotioner 2108 och 2374 i tidigare
sammanhang framförda krav att begränsningen av underskottsavdragens
skattemässiga värde slopas. I förstnämnda motion begär de också att
kommittén om underskottsavdrag skall påskynda sitt utredningsarbete.

En av förutsättningarna för den överenskommelse om grunderna för en
skattereform som under våren 1981 träffades mellan socialdemokraterna,
centerpartiet och folkpartiet och som innebar en betydande sänkning av
marginalskatterna för främst skattskyldiga i högre inkomstskikt var att
underskottsavdragens skattemässiga värde skulle begränsas i inkomstlägen
över viss nivå. Bakgrunden till överenskommelsen var främst det stora
antalet underskottsavdrag och det förhållandet att storleken av dessa avdrag
erfarenhetsmässigt ökade med stigande inkomst inte bara i kronor räknat

SkU 1982/83:50

utan också som relativ andel av inkomsten.

Det är mot den bakgrunden - och med hänsyn till att marginaleffekterna
vid beskattningen ger en inkomsttagare med underskottsavdrag en i kronor
räknat större skattelättnad än en skattskyldig med samma avdrag men med
lägre inkomst - som riksdagen, när 1982 års skattereform genomfördes,
ansåg det nödvändigt att kombinera marginalskattesänkningen med en
begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde.

Enligt skatteutskottets mening bör riksdagen av rättviseskäl och med
hänsyn till att skatt bör tas ut efter förmåga vidhålla sin uppfattning i denna
fråga. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 2108 och 2374 i vad de
innehåller yrkande om slopande av nämnda begränsning.

Vad särskilt angår den i motion 2108 aktualiserade frågan om underskottsavdragskommittén
och dess fortsatta arbete vill utskottet erinra om att dess
uppdrag numera upphört. Yrkandet i motion 2108 att den bör påskynda
utredningsarbetet har därmed förfallit. Finansministern har emellertid i mars
i år som svar på en interpellation av förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson framhållit att de utredningsuppgifter som kommittén erhållit
genom tilläggsdirektiv förra året (dir 1982:30) inte skall lämnas obehandlade
utan kommer att prövas av företagsskattekommittén och den nyligen tillsatta
bostadskommittén.

Förfarandet vid fastställande av UTB

1982 års skattereform innebär att ett nytt underlag för skatteberäkningen
införts i skattesystemet, UTB. UTB utgör som tidigare nämnts den till statlig
inkomstskatt beskattningsbara inkomsten ökad med medgivna underskottsoch
förlustavdrag samt i vissa fall s. k. räntetillägg.

Räntetillägg skall tas upp i tre fall. Det första avser värdet av bostadsförmån
i egen fastighet i jordbruk, det andra värdet av att privat utnyttja bil e. d.
som utgör inventarium i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet,
annan fastighet eller rörelse och det tredje slutligen värdet av räntefria
eller lågförräntade lån från arbets- eller uppdragsgivare.

Eftersom UTB bara påverkar skatteberäkningen i sådana fall där
underlaget överstiger brytpunkten, har i propositionen aktualiserats frågan
huruvida UTB bör fastställas för i princip alla skattskyldiga (fastställelsemetoden)
eller bara i sådana fall där det omedelbart behövs för
skatteberäkningen (urvalsmetoden). Departementschefen anser det för sin
del inte möjligt att utan ett synnerligen komplicerat regelsystem begränsa
uppgiftsskyldigheten för de skattskyldiga till sådana fall där UTB verkligen
behövs för skatteberäkningen. Han föreslår därför att taxeringsförfarandet
utformas efter fastställelsemetoden. För kontroll av att den skattskyldige har
fullgjort sin uppgiftsskyldighet i fråga om räntetillägg på grund av räntefritt
eller lågförräntat lån föreslår han också att arbets- och uppdragsgivare skall
vara skyldiga att i kontrolluppgift lämna besked om sådana lån.

SkU 1982/83:50

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) yrkar i motion 2379
att ränteförmåner understigande 500 kr. inte skall omfattas av uppgiftskyldigheten
och inte heller behöva tas med vid beräkning av UTB. Som stöd för
detta andrahandsyrkande - som gäller under förutsättning att moderaternas
huvudyrkande om slopande av begränsningen av underskottsavdragens
skattemässiga värde inte bifalls - framhåller motionärerna, att uppgiftsskyldigheten
framstår som orimlig i det stora antal fall där ränteförmånen är helt
obetydlig.

Stig Josefson m. fl. (c) framhåller i motion 2377 att det även i de fall då
räntetillägg för egen bostad i jordbruk eller för privat användning av bil skall
ingå i UTB är önskvärt att UTB kan beräknas automatiskt och utan
medverkan av den skattskyldige. Uppgiftsskyldigheten i fråga om räntetilllägg
bör enligt motionärerna kunna fullgöras på de deklarationsbilagor som
redan i dag lämnas för jordbruk resp. rörelse. Motionärerna begär att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad de anfört om
taxeringsförf arandet.

Finansministern har i propositionen utförligt motiverat varför han anser
att förfarandet vid bestämmande av UTB bör utformas enligt den s. k.
fastställelsemetoden. Utskottet anser för sin del - i likhet med departementschefen
- att en tillämpning av urvalsmetoden, som innebär att UTB skall
fastställas bara i de fall där det är omedelbart påkallat för skatteberäkningen,
måste vara förenad med betydande svårigheter. Sådana svårigheter torde -som departementschefen framhåller - uppkomma bl. a. när det gäller att
finna en lämplig avgränsning av uppgiftsskyldigheten i fråga om bostad på
jordbruksfastighet. Också vid tillämpning av begränsningsregeln och i
sådana situationer då en skattskyldigs beskattningsbara inkomst i efterhand
höjs genom besvär av taxeringsintendent eller till följd av eftertaxering torde
en tillämpning av urvalsmetoden komma att medföra komplikationer för
såväl de skattskyldiga som de tillämpande myndigheterna. Upplysningar som
lämnats utskottet av RSV ger ytterligare stöd för denna uppfattning.

Utskottet anser således att förfarandet bör utformas enligt fastställelsemetoden.
Samtidigt vill utskottet starkt betona att det av hänsyn till såväl de
skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna är viktigt att man så långt möjligt
söker tillgodose kravet på enkelhet i den praktiska tillämpningen. Detta krav
är så mycket mer angeläget som det nya regelsystemet kan förväntas medföra
merarbete såväl för skattemyndigheter som för vissa skattskyldiga.

Utskottet vill särskilt understryka att bestämmandet av UTB - även med
tillämpning av fastställelsemetoden - till mycket stor del skall ske maskinellt
och att de skattskyldiga därför oftast inte kommer att behöva lämna fler
uppgifter i deklarationen än de gjort hittills. Även i de fall då det för
bestämmande av UTB krävs särskilda upplysningar av den skattskyldige bör
uppgiftslämnandet avsevärt begränsas. Utskottet förutsätter att RSV genom
olika åtgärder så långt möjligt underlättar uppgiftslämnandet.

SkU 1982/83:50

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motion 2377 i denna
del.

Vad härefter angår yrkandet i motion 2379 om begränsning av uppgiftsskyldigheten
i fråga om ränteförmåner har utskottet förståelse för de
synpunkter som motionärerna framför. Från förenklingssynpunkt är det
enligt utskottets mening lämpligt att mindre belopp inte omfattas av
uppgiftsskyldigheten. Även om det kan förutsättas att frågor av den här arten
kommer att behandlas av skatteförenklingskommittén anser utskottet sig
därför i avvaktan på resultatet av kommitténs arbete böra föreslå att från
uppgiftsskyldighet undantas ränteförmåner som uppgår till högst 100 kr. per
år och arbetsgivare. Motsvarande belopp skall följaktligen inte heller tas med
vid beräkning av UTB.

Lantbrukarnas skattedelegation har i en till skatteutskottet ingiven
skrivelse framhållit att taxeringslagen bör kompletteras med en bestämmelse
att taxeringsnämnd skall tillställa skattskyldig särskild underrättelse med
uppgift om UTB.

Storleken av den skattskyldiges UTB kommer att framgå av den
skattskyldiges skattsedel. Någon särskild underrättelse är enligt utskottets
mening därför inte erforderlig.

Beräkning av UTB, räntetillägg och UTB för makar

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) begär i motion 1201
att makar vid beräkning av UTB skall ha rätt att sinsemellan kvitta såväl
överskott av kapital mot underskott av schablontaxerad fastighet som överskott
mot underskott av samma förvärvskälla. De begär också att något
tillägg inte skall ske vare sig för de ränteutgifter som belöper på bostadsdelen
i en jordbruksfastighet eller för beräknad ränta på bil som utgör inventarium i
näringsverksamhet. Räntetillägg för lån mot låg eller ingen ränta bör enligt
motionärerna få kvittas mot överskott av kapital och mot underskott på
schablontaxerad fastighet. Samtliga yrkanden utgör alternativ till moderaternas
huvudkrav att begränsningen av underskottsavdragen slopas.

Motionsyrkanden av samma innebörd som de nu nämnda prövades av
skatteutskottet förra våren i samband med behandlingen av 1982 års
skattereform. De skäl av materiell och administrativ art som utskottet (SkU
1982/82:60) därvid framförde mot att utvidga kvittningsrätten mellan makar
eller mellan olika förvärvskällor och mot att helt eller delvis undanta vissa
räntetillägg vid beräkning av UTB är enligt utskottets mening alltjämt
bärande. Utskottet avstyrker således motion 1201 men vill liksom i fråga om
räntetilläggen för räntefria eller lågförräntade lån understryka att skatteförenklingskommitténs
arbete också kan komma att påverka beräkningen av
UTB.

Motionärerna bakom motion 2377 tar särskilt upp frågan om räntetillägg
för bil och liknande tillgång i näringsverksamhet. De pekar på att RSV enligt

SkU 1982/83:50

anvisningar utfärdade i januari i år (RSV Dt 1983:7) rekommenderat att
räntetillägg för sådana tillgångar beräknas efter 12 % och på ett underlag
motsvarande 80 % av tillgångarnas anskaffningsvärde. Motionärerna anser
det av RSV anvisade underlaget för räntetilläggsberäkning orimligt och
menar att räntetillägget under inga omständigheter får beräknas på något
annat än bilens värde efter avskrivning.

Lantbrukarnas skattedelegation kritiserar det förhållandet att RSV i sina
anvisningar beträffande räntetillägg valt att låsa räntesatsen till diskontot vid
årets ingång. Enligt delegationen bör det finnas möjlighet att anpassa
räntetillägget till det diskonto som gäller vid den aktuella tidpunkten,
eftersom räntan för flertalet lån höjs eller sänks i samband med diskontoändringar.

RSV:s rekommendation bygger på en schablon som utgår från förutsättningen
att tillgången inköpts för lånade medel. Som underlag för räntetillägg
skall tas upp 80 % av anskaffningsvärdet och den beräknade räntan skall
motsvara riksbankens diskonto vid beskattningsårets ingång + två procentenheter
(vid 1984 års taxering 12%). Räntetilläggets storlek blir sedan
beroende av i vilken omfattning tillgången använts för privat bruk.

Enligt utskottets mening ligger det i sakens natur att en schablon av den här
arten - om rimliga krav på enkelhet i tillämpningen skall tillgodoses - inte
kan utformas med någon millimeterrättvisa. I normalfallen och på kortare
sikt torde inte heller en tillämpning av RSV:s rekommendationer leda till
några beloppsmässigt betydande räntetillägg för privat användning av bil
e. d.

Med hänsyn till att det av RSV anvisade underlaget för tilläggsberäkningen
skall tillämpas utan hänsynstagande vare sig till värdeminskning e. d. eller till
den skattskyldiges inkomstförhållanden och faktiska räntekostnader vill
utskottet inte bestrida att tilläggsberäkningen enligt schablonen i enskilda
fall kan komma att leda till resultat som från rättvise- och skälighetssynpunkt
är mindre tillfredsställande. Utskottet förutsätter därför att RSV fortlöpande
följer tillämpningen av bestämmelserna och vid behov föreslår regeringen de
ändringar i regelsystemet som kan visa sig motiverade.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2377 i denna del.

Utskottet delar inte skattedelegationens uppfattning att man vid beräkning
av räntetillägg skall beakta förändringar i diskontot under löpande år.
Med hänsyn till preliminärskatten och från enkelhetssynpunkt bör man - i
likhet med vad som gäller i fråga om värdering av förmån av bil i
inkomstslaget tjänst - utgå från diskontot vid beskattningsårets ingång.

Ackumulerad inkomst

Fysisk person, dödsbo och familjestiftelse kan få den statliga inkomstskatten
beräknad enligt reglerna för ackumulerad inkomst. De närmare
bestämmelserna härom, som är intagna i en särskild lag, innebär att en

SkU 1982/83:50

inkomst som hänför sig till minst två beskattningsår kan delas upp med lika
delar på det antal år som den hänför sig till, dock högst tio. För vart och ett av
åren beräknas den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomsten
som tillägg till det årets beskattningsbara inkomst. Man använder därvid den
skattetabell som gäller för det inkomstår då beloppet uppburits.

Förslaget i propositionen innebär att den särskilda skatteberäkningen skall
omfatta såväl grundbelopp som tilläggsbelopp. I motsats till vad som nu
gäller skall emellertid endast en skatteberäkning göras, och den skall grundas
på ett genomsnitt av de tre senaste årens beskattningsbara inkomster resp.
UTB. Grundbeloppet resp. tilläggsbeloppet beräknas med ledning av det
senaste årets skatteskalor och multipliceras sedan med det antal år till vilka
inkomsten hänför sig.

I partimotionen 2374 framhåller moderaterna att motivet för de föreslagna
ändringarna i fråga om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst delvis bortfaller med deras ställningstagande i fråga om begränsning
av underskottsavdragens skattemässiga värde. De menar emellertid också att
effekterna av de förändringar som föreslås inte är tillräckligt belysta i
propositionen och yrkar därför att propositionen i denna del avslås och att
regeringen återkommer med nytt förslag till riksdagen.

Frågan om skatteberäkningen vid ackumulerad inkomst tas också upp av
Lantbrukarnas skattedelegation, som menar att beräkningen inte bör ske
med utgångspunkt i den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren
utan att den ackumulerade inkomsten liksom hittills bör fördelas på samtliga
de aktuella åren.

Som framgår av vad utskottet tidigare anfört innebär 1982 års skattereform
att den statliga inkomstskatten i fortsättningen skall delas upp i två delar,
grundbelopp och tilläggsbelopp, och att skatten på dessa båda belopp skall
ske enligt olika regler.

Redan de nuvarande reglerna om skatteberäkningen har visat sig vara
tämligen svårtillämpade i praktiken. Utskottet anser det därför välbetänkt
att vid en övergång till det nya systemet söka förenkla skatteberäkningen.
Förslaget i propositionen tillgodoser enligt utskottets mening rimliga
enkelhetskrav, varför utskottet tillstyrker bifall till propositionen och
avstyrker motion 2374 i denna del.

Med anledning av vad Lantbrukarnas skattedelegation anfört i frågan vill
utskottet bara framhålla att det vid en avveckling av en näringsverksamhet
ingalunda är säkert att det är till nackdel för den skattskyldige att skatteberäkningen
för ackumulerad inkomst sker med utgångspunkt i de tre
senaste årens beskattningsbara inkomster och UTB. Utskottet anser därför
att framställningen inte heller i denna del bör föranleda någon åtgärd.

SkU 1982/83:50

F ackföreningsa vgift

Riksdagen antog i höstas (prop. 1982/83:50, SkU 15, rskr 106 och 128) en
lag om rätt till skattereduktion för fackföreningsavgift. I det ursprungliga
lagförslaget var tanken att den skattskyldige själv skulle visa att avgiften
erlagts. Skatteutskottet ansåg emellertid att man för att så långt som möjligt
förenkla handläggningen av den stora mängd uppgifter det här gällde borde
eftersträva andra lösningar än sådana som innebar att den skattskyldige utan
anmaning själv skulle förebringa särskild bevisning i frågan. Utskottet
förordade därför att beviskravet skulle utgå. Samtidigt förutsatte utskottet
att regeringen i samråd med RSV skulle ta ställning till de praktiska problem
som var förenade med genomförandet av reduktionen och lägga fram
erforderliga förslag till följdändringar.

Det nu framlagda förslaget innebär att den skattskyldige får möjlighet att
begära skattereduktion antingen genom sin organisation eller genom egen
ansökan till lokal skattemyndighet. Ansökan genom organisationen skall ske
hos riksskatteverket senast den 15 juni taxeringsåret eller, om uppgifterna
kan lämnas via ADB-medium, senast den 31 augusti samma år. Sista
tidpunkt för egen ansökan har fastställts till den 30 september taxeringsåret.
Förslaget bygger på förutsättningen att organisationerna i god tid - enligt
propositionen förslagsvis senast den 15 april taxeringsåret - informerar
medlemmarna om storleken av den reduktionsgrundande avgift RSV genom
organisationens försorg kommer att få upplysning om.

I motionerna 2374 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 2375 av Bertil Fiskesjö
m. fl. (c) och 2378 av Björn Molin m. fl. (fp) yrkas att lagen om
skattereduktion för fackföreningsavgift upphävs fr. o. m. 1985 års taxering. I
de båda sistnämnda motionerna yrkas också avslag på de i propositionen
föreslagna ändringarna i lagen, vilka är avsedda att träda i kraft redan
fr. o. m. 1984 års taxering. Yrkandena om upphävande av lagen har också
framställts i de under allmänna motionstiden i år väckta partimotionerna
2108 (m), 2141 (c) och 1202 (fp). Motionärerna i sistnämnda motion har
också begärt att regeringen för riksdagen skall lägga fram material som ger en
fyllig belysning av frågorna rörande arbetstagares och arbetsgivares fackliga
avgifter och konfliktersättningar.

Som skäl för uppfattningen att lagstiftningen bör upphävas åberopar
moderaterna bl. a. att skattereduktionen kan betraktas som ytterligare ett
statsbidrag till fackföreningarnas verksamhet. I motionerna 2375 och 2378
framhålls att den av regeringen valda lösningen är tveksam från skatterättsliga
utgångspunkter, eftersom det f. n. inte i något fall förekommer att ett
avdragsyrkande kan framställas av någon annan än den skattskyldige själv.
Ett huvudargument i de motioner som väckts med anledning av propositionen
är att lagstiftningen inte heller i sin nya utformning tillgodoser rimliga
integritetskrav.

När skatteutskottet i höstas ansåg sig kunna i princip godta en skattere -

SkU 1982/83:50

duktion för fackföreningsavgift var en grundförutsättning för detta ställningstagande
att lagstiftningen utformades så att den tillgodosåg rimliga krav
på enkelhet i den praktiska tillämpningen och att den enskildes integritet inte
kränktes. Utskottet underströk också angelägenheten av att fackföreningsavgiften
genom organisationernas försorg renodlades så att den omfattade
uteslutande utgifter för facklig verksamhet.

Förslagen i propositionen innebär att skattereduktionen i huvudsak
kommer att ske centralt hos RSV och alltid i samband med skattedebiteringen.
Härigenom har enligt utskottets mening kravet på enkelhet vid den
praktiska hanteringen tillgodosetts.

I sak vill utskottet framhålla följande.

Frågan om den skattemässiga behandlingen av fackföreningsavgifter har
varit föremål för utredning under en följd av år. Kritiken mot den tidigare
gällande ordningen har - som utförligt redovisats i skatteutskottets betänkande
SkU 1981/82:2 - framför allt riktat sig mot att behandlingen av
medlemsavgifter resp. konfliktersättningar varit förmånligare för arbetsgivarorganisationer
och deras medlemmar än för fackföreningar och deras
medlemmar. Som skäl för kritiken har åberopats att arbetsgivarorganisationen
använder endast en del av de inflytande avgifterna för konfliktändamål
och således helt eller delvis kan finansiera den del av verksamheten som avser
annat än ersättningar eller fonderingar för konfliktändamål med obeskattade
medel.

Enligt skatteutskottets mening får genom den i höstas införda, begränsade
skattereduktionen för fackföreningsavgift den sålunda kritiserade olikheten i
beskattningshänseende mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas medlemsavgifter
anses ha i huvudsak undanröjts. Utskottet vill emellertid ånyo
understryka angelägenheten av att RSV och de fackliga organisationerna ser
till att underlaget för skattereduktionen renodlas så att det uteslutande
omfattar utgifter för rent facklig verksamhet.

De farhågor för den enskildes integritetsskydd som uttalas i motionerna
finner utskottet betydligt överdrivna. Förslaget i propositionen innebär -som tidigare nämnts - att den skattskyldige antingen genom sin organisation
eller själv kan ansöka om skattereduktion. Organisationen skall dessutom i
god tid underrätta medlemmarna om storleken av den reduktionsgrundande
avgiften, och dessa har då möjlighet att komma med erinringar mot
beloppets storlek eller meddela att de inte önskar någon reduktion.
Utskottet vill särskilt understryka att - vare sig yrkandet om skattereduktion
framställs av den skattskyldige i deklarationen eller hos den lokala
skattemyndigheten eller av den skattskyldiges fackförening hos RSV - en
anteckning om skattereduktionen kommer att återfinnas i skattelängden.
Utskottet kan för sin del inte finna anledning till erinran mot detta. Var och
en som vill undvika en sådan anteckning har ju möjlighet att avstå från
skattereduktion.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del.

SkU 1982/83:50

Utskottet avstyrker således de motionsyrkanden som innebär att propositionen
skall avslås och lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift
upphävas.

Yrkandet i folkpartimotion 1202 att regeringen skall ge riksdagen en fyllig
belysning av frågor som gäller arbetstagares och arbetsgivares fackliga
avgifter och konfliktersättningar överensstämmer med en framställning som
riksdagen på skatteutskottets hemställan gjorde hos regeringen i november
1981 (SkU 1981/82:2, rskr 5). Det skedde emellertid i ett läge då någon
lagstiftning om skattereduktion för fackföreningsavgift ännu inte fanns.
Numera har den i motionen aktualiserade frågan kommit i ett delvis annat
läge. En belysning av den art som motionärerna avser bör enligt utskottets
mening i varje fall kunna anstå i avvaktan på närmare erfarenheter av den
nya lagstiftningen. Utskottet avstyrker därför även detta yrkande i motion
1202.

Allmän fastighetstaxering m. m.

Allmän fastighetstaxering skall enligt nuvarande regler äga rum vart femte
år. Den senaste allmänna fastighetstaxeringen skedde år 1981.

I propositionen föreslås att tidpunkten för nästa allmänna fastighetstaxering
flyttas fram från år 1986 till år 1987. Finansministern åberopar som skäl
härför att det mycket resurskrävande och omfattande förberedelsearbete
som en allmän fastighetstaxering innebär, utan en sådan senareläggning,
kommer att infalla under en period då den av riksdagen nyligen beslutade
inkomstskattereformen skall genomföras. Han menar också att resultatet av
arbetet inom 1976 års fastighetstaxeringskommitté och den nyligen tillkallade
bostadskommittén bör avvaktas innan slutlig ställning tas till frågan hur
och när allmän fastighetstaxering skall ske.

Lantbrukarnas skattedelegation anser - mot bakgrund av de synpunkter
som framförts i propositionen - att arbetet med nästa allmänna fastighetstaxering
bör påbörjas först år 1985 och taxeringen äga rum först år 1988.
Delegationen aktualiserar i sammanhanget också en utvidgning av möjligheterna
att under löpande taxeringsperiod åsätta nya skogs- och skogsbruksvärden.
Även moderaterna tar i sin partimotion 2374 upp frågan om
grunderna för nytaxering och anser att särskild fastighetstaxering bör äga
rum när marknadsvärdet på en taxeringsenhet under löpande taxeringsperiod
undergått väsentlig förändring.

Utskottet godtar de i propositionen redovisade skälen för en senareläggning
av nästa allmänna fastighetstaxering. Av finansministerns uttalande i
propositionen framgår att 1987 inte är någon slutligt bestämd tidpunkt för
taxeringen. Finansministern konstaterar bara att det finns anledning att
redan nu flytta fram taxeringen ett år. Slutlig ställning till när och hur
taxeringen skall ske har ännu inte tagits.

Utskottet vill erinra om att riksdagen i mars förra året begärde en allmän

SkU 1982/83:50

och förutsättningslös översyn av fastighetstaxeringen och att man inom
fastighetstaxeringskommittén f. n. undersöker möjligheterna att införa s. k.
rullande fastighetstaxering. En sådan innebär bl. a. en omräkning av
taxeringsvärdena med hänsyn till prisutvecklingen. I avvaktan på resultatet
av kommitténs överväganden saknar enligt utskottets mening riksdagen
anledning att ta ställning till frågor som gäller nytaxeringsgrunder under
löpande taxeringsperiod. Utskottet avstyrker således motion 2374 i denna
del.

Stipendier

Enligt 19 § kommunalskattelagen (KL) utgör stipendier som utgår till
studerande vid undervisningsanstalter eller som eljest är avsedda för
mottagarens utbildning inte skattepliktig intäkt. En förutsättning för skattefrihet
är dock att den som stipendium betecknade ersättningen är av renodlat
benefik natur. I det fall att stipendiet utgetts av arbetsgivare eller någon
honom närstående till anställd har i praxis stipendiet ansetts utgöra
ersättning för arbete som utförts eller skolat utföras för arbetsgivarens
räkning och således beskattats. Likartade överväganden har i allmänhet
gjorts i fråga om stipendier från uppdragsgivare till uppdragstagare.

Stipendium för deltagande i kurser av facklig natur har beskattats om
mottagaren av stipendiet innehaft någon form av förtroendeuppdrag inom
den fackliga organisationen.

Finansministern framhåller i propositionen att endast den omständigheten
att mottagaren av ett stipendium har ett förtroendeuppdrag för stipendiegivaren
inte bör medföra att stipendiet beskattas. Han föreslår att stipendium
som är avsett för mottagarens utbildning och som inte utgör ersättning för
arbete för utgivarens räkning skall undantas från beskattning. Syftet med förslaget
är enligt propositionen att möjliggöra kursdeltagande för sådana
anställda som inte har rätt till ledighet för studier med bibehållen lön.

I partimotionen 2374 från m yrkas avslag på propositionen i denna del.
Förslaget innebär-framhåller motionärerna - att fackföreningsrörelsen kan
lämna sina förtroendevalda skattefri ersättning för förlorad arbetsförtjänst i
samband med kurser och därigenom göra stora vinster på statens och
kommunernas bekostnad. Med en likartad motivering yrkar också Björn
Molin m. fl. (fp) i motion 2378 avslag på förslaget, som enligt deras
uppfattning hade bort underkastas sedvanlig remissbehandling. Arne
Fransson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) framhåller i motion 2376
att den i propositionen föreslagna skattefriheten bör gälla i fråga om
stipendier till alla som deltar i kursverksamhet och som inte är anställda hos
utgivaren av stipendiet.

Stipendier förekommer i dag i många sammanhang, och de är till sin art
och med hänsyn till de förhållanden under vilka de utges mycket skiftande.
Gränsdragningen mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga stipendier kan

SkU 1982/83:50

stundom vara svår att göra, och bedömningen får ske från fall til! fall.

Som finansministern framhåller erbjuder de fackliga stipendierna vissa
problem i skattehänseende. Om stipendiet utgått till någon som enbart varit
medlem i fackförening har det i praxis ansetts skattefritt, även om stipendiet
avsett deltagande i fackligt orienterade kurser. Däremot har den omständigheten
att mottagaren av stipendiet innehaft ett förtroendeuppdrag inom
den fackliga organisationen ansetts böra medföra att stipendiet skall
beskattas och detta trots att något anställnings- eller egentligt uppdragsförhållande
inte förelegat. Härigenom kan fackliga stipendier sägas ha fått en
annan och mindre förmånlig behandling i skattehänseende än stipendier i
allmänhet.

Förslaget i propositionen, vars syfte är att utjämna olikheterna i
beskattningshänseende mellan stipendier av olika slag, innebär i sak inte
någon principiell skillnad i jämförelse med nuvarande regler. Om stipendiet
utgår till någon som är anställd eller om det eljest kan anses utgöra ersättning
för någon prestation skall det - liksom nu - inkomstbeskattas. Om det
däremot utgår till någon som är helt fristående från stipendiegivaren skall
någon beskattning inte ske, och motsvarande skall gälla för det fall då
utgivaren av stipendiet visserligen kan sägas ha nytta av stipendiegivningen
men där stipendiet inte utgör ersättning för en bestämd prestation.

Huvudsyftet med förslaget i propositionen är att möjliggöra kursdeltagande
för sådana anställda som inte har rätt till ledighet för studier med
bibehållen lön. Utskottet delar finansministerna uppfattning att detta syfte är
av den arten att det motiverar skattefrihet för uppburna stipendier. Utskottet
tillstyrker därför i princip bifall till propositionen.

RSV har på utskottets uppdrag granskat propositionen i denna del. I
yttrande till utskottet - yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande -har RSV riktat allvarlig kritik mot den föreslagna skattefriheten, som verket
menar kan komma att ge upphov till ett avsevärt antal rättstvister och, med
hänsyn till lagtextens allmänna utformning, utnyttjas inte bara av ideella
organisationer utan också i andra fall som inte kan ha varit avsedda av
lagstiftaren.

Enligt utskottets mening torde det inte kunna undvikas att en lagstiftning
om skattefrihet för stipendier, som skall tillgodose det i propositionen
angivna syftet, i enskilda fall kommer att ge upphov till problem i den
praktiska tillämpningen. Sådana problem existerar som tidigare nämnts
redan i dag och kommer enligt utskottets mening, om propositionen bifalls,
inte att öka i någon mer betydande omfattning.

Utskottet finner däremot de av RSV uttalade farhågorna för att
lagstiftningen kan komma att missbrukas värda beaktande och anser sig
därför böra förorda att lagstiftningen i ett inledningsskede görs provisorisk.
Enligt utskottets mening bör de nya bestämmelserna vara tillämpliga på
stipendier som utges under åren 1983 och 1984. Utskottet förutsätter att RSV
noga följer de nya bestämmelsernas praktiska tillämpning. Mot bakgrund av

SkU 1982/83:50

vunna erfarenheter får regeringen härefter återkomma med nytt förslag.

Med den angivna begränsningen tillstyrker utskottet propositionen.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 2374 och 2378 i denna del.
Yrkandet i motion 2376 är genom förslaget i propositionen tillgodosett och
bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Mot de i propositionen föreslagna skatteregler som skall gälla för det fall
att någon blir skyldig att betala tillbaka för mycket uppburna räntebidrag har
utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet övergår härefter till de motioner som väckts under den allmänna
motionstiden i år och som ansetts lämpligen böra prövas i detta sammanhang.
Flertalet av yrkandena i dessa motioner har tidigare vid ett eller flera tillfällen
behandlats av riksdagen.

Famiijebeskattning m. m.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) begär i motion 288
att riksdagen skall föreläggas skyndsamt förslag om ändring av de skatteregler
som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform eller, för sammanboende
par, tillkomsten av barn. Motionärerna kritiserar bl. a. sambeskattningen
av B-inkomst och av förmögenhet och pekar också på att 80/
85-procentsregeln i vissa fall kan få nära nog konfiskatoriska effekter. I den
moderata partimotionen 365 tar motionärerna upp frågan om en reformering
av hela familjebeskattningen. De aktualiserar bl. a. frågor om avdrag för
nödvändiga och styrkta barntillsynskostnader och en låg och mindre
progressiv skatt i vanliga inkomstlägen, kombinerad med någon form av
grundavdrag för barn. Ju fler barn som finns i familjen desto viktigare måste
det enligt motionärerna vara att inte beskatta den del av inkomsten som krävs
för att ge barnen en rimlig levnadsnivå. Liknande spörsmål behandlas i
folkpartiets motion 684, vari begärs åtgärder för att minska de sambeskattningseffekter
som nuvarande skatte- och bidragssystem medför.

Familjeekonomiska kommittén har i dagarna avlämnat sitt slutbetänkande
Barn kostar (SOU 1983:14). Kommittén har avstått från att lämna konkreta
förslag till åtgärder, eftersom omfördelningar inom barnstödet enligt kommittén
måste jämkas samman med andra ekonomisk-politiska åtgärder.
Kommittén konstaterar emellertid att skattereglerna tar mycket liten hänsyn
till hushållets storlek. Den påpekar att bostadsbidragen f. n. prövas mot
hushållets inkomst före skatt i stället för med hänsyn till familjens
ekonomiska bärkraft och diskuterar bl. a. också frågan om direkt stöd för
vård av små barn.

Som utskottet tidigare vid upprepade tillfällen konstaterat bör ett
ställningstagande till yrkanden av den art som framställs i motionerna anstå i
avvaktan på det slutliga resultatet av familjeekonomiska kommitténs arbete.

SkU 1982/83:50

Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna 288 och 365 i denna del
samt till motion 684.1 sammanhanget vill utskottet erinra om att en i dagarna
tillsatt särskild beredning skall göra en samlad bearbetning av utredningar
inom det familjeekonomiska området och föreslå förbättringar och omfördelningar
av det ekonomiska stödet.

Med det anförda anser sig utskottet också ha besvarat motion 705 av Ingrid
Andersson m. fl. (s). Motionärerna anser att ersättning som kommun
utbetalat till förtroendevald som ersättning för barntillsynskostnad skall
betraktas som avdragsgill kostnadsersättning och således inte beskattas.
Utskottet, som i andra sammanhang avvisat yrkanden om avdrag för
barntillsyn med hänvisning till familjeekonomiska kommitténs arbete, anser
det för sin del naturligt att den av motionärerna aktualiserade frågan löses
genom en uppräkning av ersättningsbeloppet. På grund härav och med
hänvisning till att den fråga som tas upp i motionen ligger inom ramen för
ensamförälderkommitténs utredningsuppdrag avstyrker utskottet motion
705.

I motion 288 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) tas
också upp en fråga som gäller beskattningen av inkomst av fastighetsförvaltning.
Inkomst av annan fastighet behandlas f. n. alltid som B-inkomst.
Motionärerna menar att fastighetsinkomst till den del den härrör från arbete
med fastigheten bör betraktas som A-inkomst. Syftet med yrkandet är att
skattskyldig som arbetar i och med egen fastighet skall få möjlighet att erhålla
ATP, sjukpenning och rätt till avdrag för frivillig pensionsförsäkring.

Den av motionärerna aktualiserade frågan behandlas av utredningen om
beskattning av tjänstepensioner i dess betänkande (Ds B 1978:13) Avdragsrätt
för utländska pensionsförsäkringspremier m. m. Utredningen pekade på
den särställning som inkomst av fastighetsförvaltning intog bland Binkomsterna,
eftersom inkomsten redovisades i förvärvskällan annan
fastighet trots att den i princip utgjorde arbetsinkomst. Utredningen ansåg
det naturligast att lösa frågan genom att vidga A-inkomstbegreppet till att
omfatta även inkomst av fastighetsförvaltning. Utredningens förslag har inte
resulterat i någon lagstiftning.

Skatteutskottet anser för sin del att frågan om beskattning av fastighetsförvaltning
är av den art att den bör prövas av företagsskattekommittén.
Utskottet förordar således att motion 288 i denna del överlämnas till kommittén.
Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandet 2 i motion
288.

Barnpension

Barnpension utgör skattepliktig intäkt av tjänst. Bidrag till barns underhåll
är däremot inte skattepliktigt vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i
form av bidragsförskott.

Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) menar att denna olikhet i

4 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 50

SkU 1982/83:50

beskattningen medför från rättvisesynpunkt otillfredsställande konsekvenser
i det fall barnet uppbär ferieinkomster. De anvisar olika modeller i syfte
att undanröja denna olikhet och begär i motion 1193 utredning och förslag i
frågan.

Som utskottet tidigare och senast förra året (SkU 1981/82:60) framhållit
har frågan om barnpension behandlats av pensionskommittén i dess
slutbetänkande (SOU 1981:62). Kommitténs överväganden i fråga om
nivåerna för pension har skett under hänsynstagande till att barnpension i
princip utgör skattepliktig inkomst för barnet. I avvaktan på regeringens
ställningstaganden med anledning av pensionskommitténs betänkande
avstyrker utskottet motionen.

Inkomstuppdelning mellan makar i näringsverksamhet

Enligt regler som riksdagen antog 1976 gäller i princip att den av två makar
som haft den ledande ställningen i en av makarna bedriven verksamhet
beskattas för hela inkomsten från företaget. Medhjälpande maka beskattas
dock för sin arbetsinsats om den omfattat minst 400 timmar under
beskattningsåret.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) yrkar i motion 711 att
riksdagen beslutar att helt avskaffa sambeskattningen av makar som arbetar i
eget jordbruk, fåmansföretag eller rörelse.

De bestämmelser som motionärerna kritiserar innebär i princip att
vinstresultatet av ett gemensamt familjeföretag kan delas upp inom ramen
för marknadsmässigt vederlag åt den ene av makarna. Enligt utskottets
mening saknas anledning att ändra reglerna i enlighet med motionärernas
yrkande, och utskottet avstyrker därför motionen.

T rakt amentsbeska t tning

För ökade levnadskostnader vid tjänsteresor utom den vanliga verksamhetsorten
medges enligt gällande bestämmelser - utan närmare utredning -avdrag med belopp motsvarande uppburet traktamente, dock högst med ett
av RSV fastställt s. k. normalbelopp.

Om kostnadsersättning utgått gäller särskilda regler, olika för statlig och
enskild tjänst. Statlig kostnadsersättning skall i regel inte tas upp som
inkomst, och avdrag får inte göras för motsvarande kostnader, även om dessa
överstiger ersättningen. I fråga om enskild tjänst är principen den motsatta.
Ersättningen skall tas upp som inkomst och avdrag medges för omkostnaderna.

Stig Josefson m. fl. (c) framhåller i motion 284 att under senare år en rad
fall av missbruk av traktamentsbestämmelserna avslöjats och att en
reformering av reglerna är en viktig uppgift för regering och riksdag. De
anser att traktamentsbeskattningssakkunniga bör erhålla direktiv att avsluta

SkU 1982/83:50

sitt arbete i så god tid att förslag till ny lagstiftning kan läggas fram i höst och
bli tillämplig fr. o. m. 1985 års taxering.

Traktamentsbeskattningssakkunniga, som enligt sina direktiv haft till
huvuduppgift att utjämna skillnaderna i skattehänseende mellan olika
löntagarkategorier och söka begränsa avdragen för kostnader i samband med
tjänsteresor till sådana utgifter som kan sägas innebära en verklig fördyring
för den anställde, har nyligen avlämnat ett delbetänkande (SOU 1983:3)
Skatteregler om traktamenten m. m. Utredningen föreslår bl. a. att skattefriheten
för den offentliga sektorns traktamenten slopas, att tjänsteförrättningar
inom en särskild s. k. förbudszon inte skall berättiga till avdrag för
ökade levnadskostnader och att schablonavdrag inte skall kunna medges
med högre belopp än det traktamente som skall utgå enligt tillämpligt
centralt kollektivavtal. Utredningsförslaget är f. n. föremål för remissbehandling.

Frågor som gäller traktamentsbeskattningen och dess utformning rymmer
åtskilliga svåra bedömningsfrågor. Detta bevisas inte minst därav att de nu
gällande bestämmelserna, som riksdagen antog redan 1963, kvarstår i sitt
urspungliga skick trots att utredningsförslag om genomgripande ändringar
lagts fram under den tid lagstiftningen tillämpats. Enligt utskottet kan det
förutsättas att regeringen efter slutförd remissbehandling kommer att föreslå
erforderliga ändringar av bestämmelserna. Någon fix tidpunkt för ett sådant
förslag bör enligt utskottets mening inte fastställas, och utskottet avstyrker
därför motion 284.

Beskattningen av naturaförmåner

Frågan om den skattemässiga behandlingen av olika naturaförmåner för
främst löntagare är - om man bortser från enstaka föreskrifter i skatteförfattningarna
- i huvudsak reglerad genom anvisningar som RSV utfärdar
(den senaste från 1981, RSV Dt 1981:30).

Fyra centerpartister med Stig Josefson som första namn anser problemen
med omfattning, värdering och inriktning av de skattefria förmånerna vara så
komplicerade att dessa bör bli föremål för en parlamentariskt sammansatt
utredning. De begär en sådan utredning i motion 870.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att traktamentsbeskattningssakkunniga
genom tilläggsdirektiv i maj 1982 (dir. 1982:32) fått i uppdrag att
verkställa en allmän översyn av beskattningen av naturaförmåner. I
direktiven framhåller departementschefen att nuvarande regler gett upphov
till åtskilliga problem, bl. a. från värderings- och kontrollsynpunkt.

Av det anförda framgår att motionen redan är tillgodosedd. Den bör
därför inte föranleda någon åtgärd.

SkU 1982/83:50

Resor till och från arbetet m. m.

Genom beslut vid 1981/82 års riksmöte (prop. 1980/81:118 bil. 2, SkU 44
och 50, SFS 341 och 388) begränsades avdraget för resor till och från arbetet
till den del av kostnaderna som överstiger 1 000 kr.

Tommy Franzén m. fl. (vpk) yrkar i motion 1722 att riksdagen skall ge
regeringen till känna att denna begränsning av reseavdraget bör slopas.
Motionärerna begär också en översyn av de skattebestämmelser som reglerar
kostnaderna för resor med bil till och från arbetet. Kjell Mattsson m. fl. (c)
yrkar i motion 1736 att 1 000-kronorsreduktionen avseende resor till och från
arbetet skall avse samtliga kostnader i inkomstslaget tjänst och att det
schablonavdrag om 1 000 kr. i detta inkomstslag som riksdagen införde 1982
och som gäller fr. o. m. 1984 års taxering ersätts med ett grundavdrag vid den
statliga taxeringen. Moderaterna yrkar i sin partimotion 2108 att schablonavdraget
begränsas till 500 kr. I motion 1727 slutligen begär Ingrid
Hemmingsson (m) förslag om sänkning av kostnaderna för bilism i
glesbygd.

De ändrade bestämmelserna om avdrag för resor mellan bostad och
arbetsplats tillämpas första gången vid innevarande års taxering. Enligt
utskottets mening kan det finnas anledning att något avvakta de praktiska
erfarenheterna av den nya lagstiftningen innan ändringar i denna övervägs.
Utskottet vill erinra om att den av riksdagen beslutade begränsningen av
avdragen för resor till och från arbetet också innebär att kravet på tidsvinst
för rätt till avdrag för bliresor skärpts genom att tidsgränsen höjts från en och
en halv till två timmar. Detta torde ha inneburit fördelar inte minst för trafik
och miljö i framför allt tätortsområden. Vad härefter angår frågan om
schablonavdrag i inkomstslaget tjänst har utskottet tidigare (SkU 1980/
81:44) uttalat att det visserligen kan finnas vissa skäl som talar för att låta den
nämnda begränsningen till kostnader som överstiger 1 000 kr. avse samtliga
kostnader för intäkternas förvärvande. Utskottet har emellertid ansett sig
inte kunna biträda en författningsändring av den innebörden, eftersom den
skulle vara förenad med nackdelar från skatte- och taxeringssynpunkt. Med
hänsyn härtill och till att frågor av denna och liknande art faller inom
skatteförenklingskommitténs utredningsuppdrag är utskottet inte nu berett
att medverka till någon ändring av bestämmelserna. Av samma skäl är
utskottet inte heller berett att tillstyrka någon begränsning av schablonavdraget
i tjänst.

Vad särskilt angår frågan om kostnader för bilism i glesbygd vill utskottet
erinra om att vägtrafikskatteutredningen i sitt delbetänkande (Ds B 1980:13)
Översyn av vägtrafikbeskattningen Del 2 prövade olika kompensationsåtgärder
för glesbygdsbilisterna och därvid avvisade tanken på såväl förbättrade
avdrag för bilresor till och från arbetet som en differentierad
bensinskatt.

Viss kompensation till glesbygdsbilisterna beslutades av riksdagen i

SkU 1982/83:50

samband med en bensinskattehöjning i december 1979. Kompensationen,
som utgick i form av sänkt fordonsskatt, avsåg den del av skattehöjningen
som belöpte på skillnaden mellan den genomsnittliga bensinförbrukningen i
samtliga svenska hushåll och motsvarande förbrukning i glesbygdshushållen.

Skatteutskottet, som vid upprepade tillfällen understrukit att regionala
skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter endast bör komma i fråga i
rena undantagsfall, anser sig inte böra medverka till att genom generella
åtgärder vid beskattningen minska kostnaderna för bilism i glesbygd.
Utskottet avstyrker därför också motion 1727.

Egendomslivräntor

Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg (båda s) tar i
motion 1196 upp frågan om beskattning av livräntor i samband med
överlåtelse av tillgångar. Motionärerna ger exempel på fall då personer
genom att överlåta tillgångar mot vederlag i livräntor kunnat uppnå
avsevärda skattelättnader. De begär lagstiftning i syfte att förhindra sådana
enligt deras mening inte avsedda skattelättnader.

Som motionärerna påpekar begärde riksdagen redan för två år sedan en
utredning om egendomslivräntornas skattemässiga behandling. Utskottet
framhöll i samband därmed att livräntor och andra periodiska utbetalningar
numera utnyttjades i betydande omfattning för att undgå beskattning i
samband med försäljningar eller för att uppnå andra icke avsedda
skattelättnader. Med hänsyn inte minst till att reglerna om skatt på
realisationsvinster skärpts fanns det enligt utskottets mening anledning anta
att denna form av skatteundandragande skulle komma att tillta. Utskottet
betonade särskilt att syftet med utredningen borde vara att söka komma till
rätta med missbruksfallen och inte att hindra eller försvåra överlåtelseformer
som hade till syfte att underlätta generationsväxlingar eller att bereda en
tidigare innehavare av ett företag en rättmätig pension.

Enligt vad utskottet erfarit är den av motionärerna aktualiserade frågan
föremål för uppmärksamhet inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att
regeringen utan någon ny framställning från riksdagen kommer att vidta
åtgärder i enlighet med motionärernas yrkande och skatteutskottets tidigare
uttalanden och avstyrker därför motionen.

Pensionsförsäkring

För rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie gäller enligt anvisningarna
till 31 § KL vissa villkor för att en försäkring skattemässigt skall kunna
godtas som pensionsförsäkring. Vidare gäller enligt anvisningarna till 46 §
samma lag fr. o. m. 1977 års taxering vissa beloppsmässiga begränsningar i
avdragsrätten.

SkU 1982/83:50

En egenföretagare räknas inte som anställd och kan därför inte pensioneras
i företagets regi. Han får göra avdrag för pensionsförsäkringspremier i
form av allmänt avdrag. Härigenom kommer hela inkomsten av förvärvskällan,
dvs. även den del som används för att betala premier för
egenföretagarens pensionering, att utgöra underlag för egenavgifter. Underlaget
för arbetsgivaravgifter blir härigenom större för egenföretagaren än för
den som bedriver sin verksamhet genom ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening. Bolagets (föreningens) kostnader för pensionering av anställd
utgör nämligen inte underlag för arbetsgivaravgifter ens om den anställde är
huvudaktieägare.

Kenth Skårvik m. fl. (fp, m) yrkar i motion 1198 att kostnader för egen
frivillig pensionsförsäkring skall anses utgöra avdragsgill kostnad i rörelse
och inte eget uttag. Motionärerna bakom motion 1173, Tommy Franzén
m. fl. (vpk), begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna
att avdragsrätten för frivilliga pensionsförsäkringspremier bör slopas.

När skatteutskottet förra året prövade ett yrkande av samma innehåll som i
motion 1198 hemställde utskottet att riksdagen hos regeringen skulle begära
en omprövning av frågan om egenföretagares pensionsförsäkringsavdrag.
Utskottet pekade i sammanhanget på att den övre gränsen vid beräkning av
ATP-avgift numera slopats och att egenföretagarens schablonavdrag för
egenavgifter i förvärvskällorna jordbruksfastighet och rörelse ersatts med en
rätt till avdrag för belopp som i den skattskyldiges bokföring avsatts för att
täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna.

Frågan om egenföretagares pensionsförsäkringsavdrag kommer, som
utskottet framhöll förra året (SkU 1982/83:35), att prövas av företagsskattekommittén.
Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall till motion
1198.

Avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier har under senare år
begränsats i flera avseenden för att motverka ett obehörigt utnyttjande av
skattereglerna för pensionsförsäkringar. Endast försäkringsformer som är
avsedda uteslutande för pensioneringsändamål berättigar till avdrag, och
även i övrigt gäller betydande begränsningar. Med det anförda avstyrker
utskottet också bifall till motion 1173.

Aktieemissioner till anställda

Alla förmåner som en arbetstagare erhåller från arbetsgivaren skall i
princip beskattas som inkomst av tjänst. Denna princip gäller även om en
arbetstagare erbjuds att till låg kurs teckna aktier i det företag där han är
anställd. Frågan har prövats, bl. a. i rättsfallet RSV FB/Dt 1978:30. Den
beskattningsbara förmånen skall tas upp till ett belopp motsvarande
marknadsvärdet vid förvärvet av aktien minskat med det pris som den
anställde erlagt för aktien.

Joakim Ollén (m) yrkar i motion 1191 att riksdagen hos regeringen skall

SkU 1982/83:50

begära förslag om sådan ändring i skattelagstiftningen att emissioner på
förmånliga villkor till de anställda inte skall föranleda extra beskattning av
dem som tecknar aktier.

Genom riksdagsbeslut i december 1980 (prop. 1980/81:45, FiU 12, rskr 12)
öppnades möjlighet för anställda vid ett visst företag eller inom en viss
koncern att bilda aktiesparfonder för placering i värdepapper i det egna
företaget.

Regeringen har enligt uppgift för avsikt att göra en omfattande översyn av
olika metoder för att stimulera hushållens sparande. I avvaktan på en sådan
översyn har tillsatts en expertgrupp inom finansdepartementet med uppgift
att bl. a. finna lämpliga former för ett långsiktigt sparande som kan
underlätta finansieringen av budgetunderskottet och näringslivets försörjning
med riskkapital.

Avsikten är att förslag skall läggas fram i så god tid att - efter
remissbehandling, proposition och riksdagsbeslut - nya regler kan träda i
kraft fr. o. m. den 1 januari 1984.

I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete och med hänsyn till
vad utskottet i övrigt anfört anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motion
1191.

Sparstimulanser m. m.

Frågor om sparstimulerande åtgärder tas upp i ett flertal motioner. Jens
Eriksson och Siri Häggmark (båda m) yrkar i motion 282 att det s. k.
sparavdraget, 1 600 kr. för gifta och 800 kr. för ensamstående, skall inflationssäkras.
Oskar Lindkvist m. fl. (s) begär i motion 1734 förslag om ett
skattepremierat bostadssparande i syfte att underlätta nyinvesteringar i
bostadssektorn. Stimulansåtgärderna bör enligt motionärerna avse ett
regelbundet sparande av viss storleksordning för förvärv av egna hem och
bostadsrättslägenheter. I partimotioner från m (2108), c (2141) och från fp
(1644) yrkas att den av riksdagen i december förra året avskaffade skattereduktionen
för aktieutdelning (högst 4 500 kr. för gifta och 2 250 kr. för ogifta)
återinförs. I sistnämnda motion yrkas också att utredningsarbetet om
avskaffande av dubbelbeskattningen på aktieutdelningar skyndsamt återupptas.

Som tidigare nämnts är en expertgrupp inom finansdepartementet f. n. i
färd med att se över den skattemässiga behandlingen av olika sparformer i
syfte att bl. a. underlätta näringslivets försörjning med riskkapital. I
utredningsuppdraget ingår också att finna lämpliga former för att i
fortsättningen stimulera hushållens sparande. Med hänsyn härtill saknar
enligt utskottets mening riksdagen anledning att nu ta ställning till frågan om
en uppräkning av sparavdraget. Utskottet avstyrker därför motion 282.

Motivet för riksdagens beslut i december förra året att slopa skattereduktionen
för aktieutdelning var fördelningspolitiskt. Det ansågs att de

SkU 1982/83:50

uppoffringar som krävdes för att stödja landets ekonomi borde fördelas på
ett rättvist sätt mellan löntagare och andra. Skatteutskottet framhöll i sitt
betänkande SkU 1982/83:15 att ansträngningarna att få till stånd ett ökat
hushållssparande och tillgodose näringslivets behov av riskvilligt kapital
borde få en annan inriktning än hittills och hänvisade till att regeringen hade
för avsikt att så snart som möjligt lägga fram förslag i ämnet.

Enligt utskottets mening bör riksdagens beslut från i höstas ligga fast.
Utskottet avstyrker därför partimotionerna 1644, 2108 och 2141 i denna
del.

Med det anförda anser utskottet sig också ha i viss mån besvarat motion
1644 i vad den innehåller yrkande att utredningsarbetet i syfte att avskaffa
dubbelbeskattningen av aktieutdelningar bör återupptas. Vad särskilt angår
detta yrkande vill utskottet erinra om att dubbelbeskattningen av utdelad
vinst i icke börsnoterade aktiebolag enligt beslut av riksdagen förra våren
(prop. 1981/82:191, SkU 65, SFS 336) mildrats genom ett särskilt avdrag för
aktieutdelning. Frågor som gäller möjligheterna att genom ändrade skatteregler
underlätta de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital
prövas f. n. av företagsskattekommittén, vartill kommer att regeringen -enligt uttalande i den reviderade finansplanen (prop. 1982/83:150) - senare i
år skall föreslå åtgärder som syftar till att säkerställa ett tillräckligt
omfattande utbud av riskvilligt kapital. Av den reviderade finansplanen
framgår också att regeringen påbörjat en översyn av företagsbeskattningen,
bl. a. i syfte att underlätta ökad rörlighet för riskkapitalet mellan olika
företag och branscher.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1644 också i denna del.

Den särskilda frågan om en riktad sparstimulans till boendet faller inom
bostadskommitténs utredningsuppdrag. Utskottet finner i avvaktan på
resultatet av utredningen inte heller skäl tillstyrka denna motion.

I motion 1741 av vpk yrkas att sparskattereduktionen för visst bank- och
aktiesparande slopas fr. o. m. den 1 januari 1984. Utskottet anser sig med
hänsyn till pågående utredningsarbete inte ha någon anledning att föregripa
den vidare behandlingen av denna sparform. Dess vara eller inte vara bör
prövas om och när proposition i ämnet föreläggs riksdagen. Utskottet
avstyrker följaktligen också motion 1741.

Realisationsvinst

Vpk har i sin partimotion 371 också ställt yrkanden om skärpningar av
reglerna om beskattning av realisationsvinst vid försäljning av fastigheter,
aktier och annan lös egendom.

Reglerna om realisationsvinstbeskattning av fastighet ändrades senast
1980, då rätten till indexuppräkning begränsades och det särskilda 3 000-kronorsavdraget för bostadsfastighet slopades. Vad särskilt angår uppskovsreglerna
vill utskottet erinra om att dessa prövas av kommittén för

SkU 1982/83:50

reavinstuppskov som enligt uppgift kan väntas avsluta sitt arbete i sommar.
Med hänsyn härtill och då det enligt utskottets mening inte heller finns anledning
att i övrigt nu biträda motionsförslagen avstyrker utskottet motion
371.

Internationellt biståndsarbete

I partimotion 1739 yrkar folkpartiet att regeringen skall lägga fram förslag
om skattelättnad för vissa gåvor till internationellt biståndsarbete. Förslaget
bör enligt motionärerna kunna utformas i allt väsentligt på sätt som den
folkpartistiska regeringen föreslog i proposition 1978/79:160.

Detta förslag avstyrkte skatteutskottet - i enlighet med fem riksdagspartiers
yrkande - i sitt betänkande SkU 1978/79:55. Utskottet framhöll därvid
att den kritik som tidigare avhållit riksdagen från att medverka till en
avdragsrätt för gåvor också kunde riktas mot att genom avdrag vid
beskattningen främja internationellt biståndsarbete. Riksdagen biföll
utskottets hemställan.

Några omständigheter som bör föranleda ett annat ställningstagande i
denna fråga har motionärerna inte åberopat. Utskottet avstyrker därför
motionen.

Hobbyarbete

Marianne Karlsson yrkar i motion 287 att riksdagen som sin mening skall
göra gällande att intäkter av hobby arbete bör undantas från skatteplikt.

Verksamhet av den art motionären avser torde - i den mån den verkligen
bedrivs som hobby - aldrig bli föremål för någon inkomstbeskattning.
Utskottet avstyrker därför motionen.

Kapitalbeskattning

I enlighet med regeringens förslag i proposition 1982/83:50 bilaga 2.1
beslutade riksdagen i höstas höja kapitalskatterna: förmögenhetsskatten
med 1/2 procentenhet samt arvs- och gåvoskatten med högst 7 procentenheter
i klass I och högst 5 procentenheter i klass II.

I moderaternas partimotion 2108 yrkas en återgång till tidigare skattesatser.
I en annan partimotion, 371, av vpk yrkas däremot skärpningar av såväl
förmögenhetsskatten som arvs- och gåvoskatten. I denna motion begärs
också en översyn av de värderingsgrunder som gäller i fråga om vissa
tillgångar, exempelvis aktier.

Syftet med riksdagens beslut förra året att höja kapitalskatterna var -liksom begränsningarna av skattelättnaderna för vissa sparformer - att så
rättvist som möjligt söka fördela de uppoffringar som krävdes för att stärka
landets ekonomi. Beslutet innebar måttliga höjningar i fråga om mindre

SkU 1982/83:50

förmögenheter och arv men betydande sådana i fråga om större kapital.

Någon anledning att redan nu ompröva en lagstiftning som trätt i kraft den
1 januari i år finns enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför
båda motionerna.

Omsättningsskatt på aktier

I partimotionen 370 från vpk begär motionärerna förslag om en
10-procentig omsättningsskatt på aktier.

Förslag om en sådan skatt har tidigare avvisats av riksdagen (SkU
1980/81:9 och 32) med motiveringen bl. a., att man vid en sådan beskattning
inte skulle kunna ta hänsyn till realisationsförluster i samband med
aktieförsäljning.

Något skäl för riksdagen att ändra ståndpunkt i denna fråga föreligger inte,
varför utskottet avstyrker motion 370.

Övriga frågor

Vpk har också i särskilda motioner, 439 och 883, fört fram långtgående
utredningskrav avseende såväl den direkta som den indirekta beskattningen.
Kraven innefattar bl. a. progressiv kommunal inkomstskatt, skärpt progression
vid den statliga inkomstbeskattningen och slopande av inflationsskyddet
i skatteskalan, skärpt bolagsskatt, tak för ränte- och underskottsavdrag,
införande av produktionsbeskattning och borttagande av mervärdeskatten
på livsmedel.

Som framgår av vad utskottet tidigare anfört pågår f. n. ett omfattande
utredningsarbete inom skilda delar av skatteområdet. Motionsförslagen
strider i betydande delar mot de målsättningar som gäller för detta utredningsarbete.
Med hänsyn härtill och då motionerna i avvaktan på resultatet
av pågående eller redan slutfört utredningsarbete inte heller i övrigt bör
föranleda någon åtgärd avstyrker utskottet också motionerna 439 och
883.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga
värde

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2108 yrkande 3 och
1982/83:2374 yrkande 3,

2. beträffande utredning om underskottsavdrag

att riksdagen avslår motion 1982/83:2108 yrkande 13,

3. beträffande förfarandet vid fastställande av UTB

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2377 yrkande 1

SkU 1982/83:50

godkänner vad i proposition 1982/83:157 anförts om fastställelsemetoden,

4. beträffande lagstiftning om fastställelsemetoden
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

5. beträffande räntetillägg för bil e. d.

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1201 yrkande 2 i
motsvarande del och motion 1982/83:2377 yrkande 2,

6. beträffande räntetillägg för bostad i jordbruk

att riksdagen avslår motion 1982/83:1201 yrkande 2 i motsvarande
del,

7. beträffande skyldighet att uppge räntefria eller lågförräntade lån
m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1982/83:2379 beslutar att räntetillägg inte överstigande 100 kr.
per år och arbets- eller uppdragsgivare inte skall omfattas av
uppgiftsskyldighet och inte heller ingå i underlag för UTB,

8. beträffande kvittning av vissa räntetillägg

att riksdagen avslår motion 1982/83:1201 yrkande 3,

9. beträffande kvittning mellan makar

att riksdagen avslår motion 1982/83:1201 yrkande 1,

10. beträffande ackumulerad inkomst

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2374 yrkande 4
bifaller propositionen i denna del,

11. beträffande slopande av skattereduktion för fackföreningsavgift att

riksdagen avslår motionerna 1982/83:1202 yrkande 4,
1982/83:2108 yrkande 10,1982/83:2141 yrkande 3,1982/83:2374
yrkande 1, 1982/83:2375 yrkande 1 och 1982/83:2378 yrkande
1,

12. beträffande ändring av reglerna om skattereduktion för fackföreningsavgift att

riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:2375 yrkande 2
och 1982/83:2378 yrkande 2 bifaller propositionen i denna
del,

13. beträffande kartläggning av medlemsavgifter och konfliktbidrag att

riksdagen avslår motion 1982/83:1202 yrkande 5,

14. beträffande särskild fastighetstaxering

att riksdagen avslår motion 1982/83:2374 yrkande 5,

15. beträffande stipendier

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag
på motionerna 1982/83:2374 yrkande 2, 1982/83:2376 och
1982/83:2378 yrkande 3 antar propositionen med den ändring -

SkU 1982/83:50

en, att lagstiftningen om skattefrihet för stipendier endast skall
äga tillämpning vid 1984 och 1985 års taxeringar,

16. beträffande familjebeskattning

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:288 yrkande 1, 1982/
83:365 yrkande 1 och 1982/83:684,

17. beträffande inkomst av fastighetsförvaltning

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:288 yrkande 2
hos regeringen begär att motionen i denna del överlämnas till
företagsskattekommittén,

18. beträffande barntillsyn i vissa fall

att riksdagen avslår motion 1982/83:705,

19. beträffande barnpension

att riksdagen avslår motion 1982/83:1193,

20. beträffande inkomstuppdelning mellan makar i näringsverksamhet att

riksdagen avslår motion 1982/83:711,

21. beträffande traktamentsbeskattning

att riksdagen avslår motion 1982/83:284,

22. beträffande skattefria förmåner i tjänst
att riksdagen avslår motion 1982/83:870,

23. beträffande avdrag för resor till och från arbetet m. m.
att riksdagen avslår motion 1982/83:1722,

24. beträffande bilism i glesbygd

att riksdagen avslår motion 1982/83:1727,

25. beträffande schablonavdraget i inkomstslaget tjänst

att riksdagen avslår motion 1982/83:1736 och 1982/83:2108
yrkande 5,

26. beträffande egendomslivräntor

att riksdagen avslår motion 1982/83:1196,

27. beträffande pensionsförsäkring

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1198 och 1982/
83:1173,

28. beträffande aktieemissioner till anställda
att riksdagen avslår motion 1982/83:1191,

29. beträffande sparavdraget i inkomstslaget kapital
att riksdagen avslår motion 1982/83:282,

30. beträffande bostadssparande

att riksdagen avslår motion 1982/83:1734,

31. beträffande skattereduktion för visst bank- och aktiesparande att

riksdagen avslår motion 1982/83:1741,

32. beträffande skattereduktion för aktieutdelning

att riksdagen avslår motion 1982/83:1644 yrkande 1, 1982/
83:2108 yrkande 12 och 1982/83:2141 yrkande 1,

SkU 1982/83:50

33. beträffande dubbelbeskattning av aktieutdelning

att riksdagen avslår motion 1982/83:1644 yrkande 2,

34. beträffande internationellt biståndsarbete
att riksdagen avslår motion 1982/83:1739,

35. beträffande skattefrihet för hobbyarbete
att riksdagen avslår motion 1982/83:287,

36. beträffande skärpt skatt pä realisationsvinst

att riksdagen avslår motion 1982/83:371 yrkandena 5-9,

37. beträffande kapitalbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2108 yrkande 11 och
1982/83:371 yrkandena 1-3,

38. beträffande omsättningsskatt på aktier
att riksdagen avslår motion 1982/83:370,

39. beträffande reformering av av dragssystemet
att riksdagen avslår motion 1982/83:883,

40. beträffande riktlinjer för skattepolitiken
att riksdagen avslår motion 1982/83:439,

41. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt

dels antar följande

1 Förslag til)

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

6 mom. Skall den i förvärvskällan.

Vid tillämpning enligt 4 mom.

Har den skattskyldige vid privat bruk.

Har den skattskyldige erhållit lån Har den skattskyldige erhållit lån
från arbetsgivare eller uppdragsgiva- från arbetsgivare eller uppdragsgivare
och understiger den faktiskt erlag- re och understiger den faktiskt erlag da

räntan på lånet sedvanlig ränta da räntan i fråga om lån från en och

skall tillägg göras med ett belopp samma arbetsgivare eller uppdragsgi motsvarande

skillnaden. Sådant till- vare sedvanlig ränta med mer än 100

lägg skall göras även om lånet har kronor, skall tillägg göras med ett

lämnats till sådan den skattskyldige belopp motsvarande skillnaden. Så närstående

person som avses i 35 § dant tillägg skall göras även om lånet

1 a mom. nionde stycket kommunal- har lämnats till sådan den skattskattelagen
(1928:370). Med lån från skyldige närstående person som

arbetsgivare eller uppdragsgivare avses i 35 § 1 a mom. nionde stycket

likställs annat lån om det finns anled- kommunalskattelagen (1928:370).

ning anta att denne har förmedlat Med lån från arbetsgivare eller upp lånet.

Bestämmelserna i detta stycke dragsgivare likställs annat lån om det

tillämpas inte i fall som avses i fjärde finns anledning anta att denna har

SkU 1982/83:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stycket av nyssnämnda moment. förmedlat lånet. Bestämmelserna i

detta stycke tillämpas inte i fall som
avses i fjärde stycket av nyssnämnda
moment.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången vid 1984
års taxering.

2 Förslag till

Lag om viss skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs följande.

I stället för bestämmelserna angående stipendier i 19 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall vid 1984 och 1985 års taxeringar gälla följande.

Stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör
ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning
räknas icke till skattepliktig inkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

dels antar de vid propositionen fogade, här ovan s. 3-26
återgivna förslagen till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den

ändringen att 37 § 2 mom. erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

37 §

2 mom. Vid avlämnande iakttagas följande.

Avser sådan förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som under förrättningen.

Om skattechefen icke föras.

Därest vid som avdragits.

Av kontrolluppgift och traktamentsersättning.

I kontrolluppgift skall särskilt — vissa uppdragsersättningar.

1 kontrolluppgift skall anges i företaget.

Kontrolluppgift, som åtnjuta pensionsförmånen.

I kontrolluppgift skall lämnas I kontrolluppgift skall lämnas

uppgift om lån som har lämnats uppgift om lån som har lämnats

räntefritt, eller mot ränta understi- räntefritt, eller mot ränta understigande
sedvanlig ränta, till arbets- gande sedvanlig ränta, till arbets eller

uppdragstagare. Uppgiften eller uppdragstagare, om det sam skall

avse lånebeloppet och erlagd manlagda värdet av förmåner av

ränta. detta slag uppgår till mer än 100 kro nor.

Uppgiften skall avse lånebeloppet
och erlagd ränta.

SkU 1982/83:50

Regeringens förslag Utskottets förslag

Kontrolluppgift enligt varje person.

Riksskatteverket får ej föras.

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928:370) med den
ändringen att 19 § utgår ur förslaget,

4. lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift,

5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

6. lag om tid för allmän fastighetstaxering.

Stockholm den 17 maj 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m) (mom. 15), Stig
Josefson (c), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson
(m) (mom. 1-14 och 16-40), Olle Westberg (s)*, Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c) (mom. 15), Bo Forslund (s) (mom. 15),
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp). Anita Johansson
(s), Anna Lindh (s) (mom. 1-14 och 16-40), Ewy Möller (m), Erkki
Tammenoksa (s) och Ella Jonsson (c) (mom. 1-14 och 16-40).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde (mom. 1)

1. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 37 med ”En av”
och slutar på s. 38 med ”tillsätta bostadskommittén” bort ha följande
lydelse:

Vid remissbehandlingen av betänkandet (Ds B 1981:16) Reformerad
inkomstbeskattning riktades av det helt övervägande antalet remissinstanser
mycket allvarlig kritik mot förslaget att begränsa underskottsavdragens
skattemässiga värde. Invändningarna var av såväl principiell och materiell
som formell art. Det gjordes bl. a. gällande att tilläggsskatten bröt den
symmetri som hittills gällt i skattesystemet, att den innebar ett klart avsteg

SkU 1982/83:50

från principen att skatt skall tas ut efter förmåga, att den kunde väntas få
allvarliga negativa verkningar inte bara för bostadsrättshavare, villa- och
andra fastighetsägare utan också för näringslivet och att den skulle komma
att ge upphov till svåra tillämpningsproblem.

Dessa enligt utskottets mening vägande invändningar mot att generellt
begränsa underskottsavdragens skattemässiga värde äger alltjämt i hög grad
giltighet. Utskottet tillstyrker således att begränsningen snarast slopas. I
enlighet härmed bör också reglerna om räntetillägg upphävas. Förslag av
angiven innebörd bör snarast föreläggas riksdagen.

Efter ett enhälligt riksdagsbeslut tillsattes 1980 en kommitté med uppgift
att utforma bestämmelser mot obehörigt utnyttjande av underskottsavdrag.
Utredningsuppdraget har enligt uppgift numera upphört. Utskottet finner
det angeläget att utredningsarbetet snarast återupptas och slutförs.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:2108 yrkande
3 och 1982/83:2374 yrkande 3 beslutar upphäva begränsningen
av underskottsavdragens skattemässiga värde och hos regeringen
begära att förslag härom föreläggs riksdagen i höst.

Utredning om underskottsavdrag (mom. 2)

2. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser - med åberopande av motiveringen i
reservation 1 - att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:2108 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna att utredningsarbetet i
syfte att komma till rätta med otillbörliga underskottsavdrag
snarast bör återupptas och slutföras.

Räntetillägg för bil e. d. (mom. 5)

3. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med
”Motionsyrkanden av” och slutar på s. 41 med ”beskattningsårets ingång”
bort ha följande lydelse:

Om en personbil eller liknande tillgång, som utgör inventarium i enskild
näringsverksamhet, används privat sker i allmänhet en uppdelning av
kostnaderna mellan den del som avser den skattskyldiges användning av
tillgången för privat bruk och den del som avser utnyttjandet i rörelsen.
Oftast tas då ingen hänsyn till räntekostnaderna, eftersom dessa är under alla
förhållanden avdragsgilla antingen i inkomstslaget kapital eller i inkomstslagen
rörelse eller jordbruk.

Förra årets riksdagsbeslut innebär att vid bestämmande av underlag för

SkU 1982/83:50

tilläggsbelopp ett schablonmässigt tillägg skall göras med belopp motsvarande
en beräknad räntekostnad för förvärvet av tillgången till den del denna
används för privat bruk. Att en schablon av den här arten orättvist drabbar
den som inte har någon räntekostnad säger sig självt. Detta i förening med
den omständigheten att tillägget måste baseras på mer eller mindre osäkra
uppskattningar av privatkörningens omfattning m. m. kommer med nödvändighet
att ge upphov till åtskilliga skatterättsliga tvister. Mot den bakgrunden
anser utskottet sig böra tillstyrka att något räntetillägg för bil inte skall
ske.

Genom utskottets ställningstagande får yrkandet i motion 2377 av Stig
Josefson m. fl. (c) om en annan och förmånligare beräkning av räntetillägget
för bil anses tillgodosett.

Även bestämmelserna om räntetillägg för jordbrukares bostäder leder
enligt utskottets mening till effekter som från rättvisesynpunkt inte kan
accepteras. Bestämmelserna kritiserades också mycket hårt vid remissbehandlingen
av de nya reglerna, bl. a. därför att de ansågs sakligt omotiverade.

Som motionärerna framhåller kan med den utformning bestämmelserna
fått även räntekostnader som avser investeringar i jordbruksdriften bli
föremål för räntetillägg. Mot bestämmelserna kan också riktas den kritiken
att de behandlar jordbrukarens och villaägarens räntekostnader för den egna
bostaden olika. Underskottet på en villa motsvaras inte i sin helhet av
räntekostnader. I stället är det räntekostnaderna minskade med schablonintäkten
som utgör underskottet. Detta är en omständighet som inte alls har
beaktats vid utformningen av räntetillägget för jordbrukets bostäder. Med
det anförda och då också räntetillägget för bostad kan antas komma att leda
till ett avsevärt merarbete för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter
tillstyrker utskottet att något räntetillägg inte skall göras för bostad i
jordbruk. Utskottet finner det i likhet med motionärerna rimligt att
räntetillägg för lån utan eller mot låg ränta får kvittas mot överskott av
kapital eller mot underskott på villafastighet.

Vad slutligen angår den i motion 1201 aktualiserade frågan om kvittningsrätt
mellan makar vill utskottet erinra om att det vid remissbehandlingen av
det förslag på vilket 1982 års skattereform bygger riktades särskild kritik mot
att bestämmelserna inte gav makar möjlighet att sinsemellan kvitta
underskott på annan fastighet mot överskott av kapital. Enligt utskottets
mening är det ett rättvisekrav att reglerna är så utformade att de fungerar på
samma sätt oavsett vilken av makarna som står för skulderna resp.
tillgångarna. Eljest kan effekterna - särskilt för makar som inte har möjlighet
att vidta interna transaktioner eller omfördela tillgångar - bli stötande. För
undvikande av rättsförluster och/eller transaktioner mellan makarna som har
till enda syfte att neutralisera skatteeffekter av angivet slag bör enligt
utskottets mening makar ha rätt att kvitta underskott mellan sig.

I likhet med motionärerna anser utskottet att kvittningsrätten bör gälla

5 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 50

SkU 1982/83:50

såväl i fråga om underskott på schablontaxerad fastighet mot överskott av
kapital som i fråga om underskott mot överskott av samma förvärvskälla.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen - för det fall att reservation 1 inte bifalles - med
anledning av motionerna 1982/83:1201 yrkande 2 i motsvarande
del och 1982/83:2377 yrkande 2 beslutar att räntetillägg inte
skall göras för bil eller liknande tillgång som utgör inventarium i
näringsverksamhet och hos regeringen begär att förslag av
sådan innebörd föreläggs riksdagen i höst.

4. Stig Josefson (c), Björn Molin (fp) och Ella Jonsson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening leder en tillämpning av RSV:s anvisningar i fråga
om räntetillägg för bil e. d. till orimliga konsekvenser. Tilläggsberäkningen
skall nämligen ske utan att hänsyn tas vare sig till värdeminskning eller till
den skattskyldiges inkomstförhållanden och faktiska räntekostnader. Även i
de fall då den skattskyldige inte haft några räntekostnader alls skall
räntetillägg tas med vid fastställande av UTB. Detta är enligt utskottets
mening från rättvisesynpunkt inte tillfredsställande, och utskottet anser för
sin del att räntetillägg bör beräknas på bilens värde efter avskrivningar. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

•»

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2377 yrkande 2 och
med anledning av motion 1982/83:1201 yrkande 2 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i fråga om beräkning av räntetillägg för bil och liknande
tillgång som utgör inventarium i näringsverksamhet.

Räntetillägg för bostad i jordbruk (mom. 6)

5. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser - med åberopande av motiveringen i
reservation 3 - att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen - för det fall att reservation 1 inte bifalles - med bifall
till motion 1982/83:1201 yrkande 2 i motsvarande del beslutar
att räntetillägg inte skall ske för bostad i jordbruk och hos
regeringen begär att förslag av sådan innebörd föreläggs
riksdagen i höst.

SkU 1982/83:50

Kvittning av vissa räntetillägg (mom. 8)

6. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser - med åberopande av motiveringen i
reservation 3 - att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen - för det fall att reservation 1 inte bifalles- med bifall
till motion 1982/83:1201 yrkande 3 beslutar att räntetillägg
avseende lån utan eller mot låg ränta får kvittas mot överskott
av kapital eller mot underskott på villafastighet och hos
regeringen begär att förslag av den innebörden föreläggs
riksdagen i höst.

Kvittning mellan makar (mom. 9)

7. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser - med åberopande av motiveringen i
reservation 3 - att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen - för det fall att reservation 1 inte bifalles - med bifall
till motion 1982/83:1201 yrkande 1 beslutar att makar vid
beräkning av UTB skall ha rätt att sinsemellan kvitta såväl
underskott av schablontaxerad fastighet mot överskott av
kapital som underskott mot överskott av samma förvärvskälla
och hos regeringen begär att förslag av sådan innebörd
föreläggs riksdagen i höst.

Ackumulerad inkomst (mom. 10 och 41 i motsvarande del)

8. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som anförs i moderaternas partimotioner 2108 och 2374 bör begränsningen
av underskottsavdragens skattemässiga värde slopas. Genom detta
ställningstagande saknas enligt utskottets mening anledning att göra någon
ändring i lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst. Utskottet vill emellertid understryka att effekterna av de föreslagna
ändringarna för sådana skattskyldiga som berörs av lagstiftningen inte alls
belysts i propositionen, vilket måste anses otillfredsställande. Med hänsyn
härtill och till att de administrativa fördelar som står att vinna med förslaget
torde vara marginella bör enligt utskottets mening propositionen i denna del
avslås.

SkU 1982/83:50

dels att utskottet under mom. 10 och 41 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2374 yrkande 4 avslår
det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst.

Slopande av skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 11)

9. Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo
Lundgren (m). Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Ewy Möller (m) och Ella
Jonsson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 43 med ”När
skatteutskottet” och slutar på s. 45 med ”motion 1202 ” bort ha följande
lydelse:

När skatteutskottets socialdemokratiska majoritet i höstas ansåg sig kunna
i princip godta en skattereduktion för fackföreningsavgift skedde det med
bl. a. det uttryckliga förbehållet att lagstiftningen måste utformas så att den
enskildes integritet inte kränktes. Även konstitutionsutskottet underströk i
ett enhälligt yttrande till skatteutskottet angelägenheten av att finna en
lösning som tillgodosåg integritetskravet. Utskottet förutsatte också att
denna viktiga principiella fråga, som inte berördes i den då avlämnade
propositionen, noga övervägdes av regeringen och därefter underställdes
riksdagen.

Skatteutskottet kan för sin del inte finna att det förslag som nu förelagts
riksdagen i realiteten innebär någon skillnad vare sig i sak eller formellt i
förhållande till det riksdagen hade att ta ställning till i höstas. Från
integritetssynpunkt kan sålunda samma allvarliga invändningar riktas mot
det nu föreliggande förslaget som mot det tidigare, och utskottet anser att
detta i sig utgör tillräcklig anledning att slopa skattereduktionen för
fackföreningsavgift.

Härtill kommer att riksdagen under hösten 1981 i enlighet med ett enigt
skatteutskotts hemställan begärt en fullständig redovisning och kartläggning
av bl. a. de konfliktbidrag som betalas ut av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer
och storleken av dessa i förhållande till de sammanlagda
medlemsavgifterna. Riksdagen har i samband härmed uttalat att en sådan
kartläggning bör äga rum innan riksdagen tar slutlig ställning till frågan om
medlemsavgifternas behandling i skattehänseende. Regeringen har ännu
inte tillmötesgått riksdagens begäran. Härigenom saknas ytterligare en
väsentlig förutsättning för att bibehålla lagstiftningen om skattereduktion för
fackföreningsavgift.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till de yrkanden i motionerna
1202, 2108, 2141, 2374, 2375 och 2378 som innebär slopande av denna
skattereduktion. Utskottet biträder också yrkandena i motionerna 2375 och
2378 om avslag på de i propositionen föreslagna ändringarna av reduktionen.

SkU 1982/83:50

Yrkandet i fp-motionen 1202 att regeringen för riksdagen skall lägga fram
material som ger en fyllig belysning av frågorna rörande arbetstagares och
arbetsgivares fackliga avgifter och konfliktersättningar överensstämmer med
riksdagens tidigare begäran om en kartläggning av sådana avgifter och ersättningar.
Utskottet tillstyrker därför även detta yrkande i motion 1202.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:1202 yrkande 4,
1982/83:2108 yrkande 10,1982/83:2141 yrkande 3,1982/83:2374
yrkande 1,1982/83:2375 yrkande 1 och 1982/83:2378 yrkande 1
antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift Härigenom

föreskrivs att lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift skall upphöra att gälla den 1 januari 1984. Den upphävda
lagen gäller dock fortfarande vid 1984 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Ändring av reglerna om skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 12 och
41 i motsvarande del)

10. Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Ewy Möller (m) och Ella
Jonsson (c) anser - med åberopande av motiveringen i reservation 9 - att
utskottet under mom. 12 och 41 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2375 yrkande 2 och
1982/83:2378 yrkande 2 avslår de vid propositionen fogade
förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift,

b) lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Kartläggning av medlemsavgifter och konfliktbidrag (mom. 13)

11. Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Ewy Möller (m) och Ella
Jonsson (c) anser - med åberopande av motiveringen i reservation 9 - att
utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1202 yrkande 5 hos
regeringen begär en fullständig redovisning och kartläggning av
bl. a. de konfliktbidrag som betalas ut av fackföreningar och
arbetsgivarorganisationer och storleken av dessa i förhållande
till de sammanlagda medlemsavgifterna.

6 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 50

SkU 1982/83:50

Särskild fastighetstaxering (morn. 14)

12. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 45 med
”Utskottet vill” och slutar på s. 46 med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

De taxeringsvärden som fastställdes vid 1981 års allmänna fastighetstaxering
byggde på fastigheternas marknadsvärde 1979. Sedan dess torde - som
motionärerna bakom motion 2374 framhåller - marknadsvärdena för många
fastigheter ha sjunkit även nominellt. Denna prisutveckling torde - mot
bakgrund av den av riksdagen beslutade begränsningen av underskottsavdragens
skattemässiga värde - komma att fortsätta.

Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att det finns anledning att
som grund för ny taxering av taxeringsenhet under löpande taxeringsperiod
införa väsentligt förändrat marknadsvärde. En förutsättning för ny taxering
bör vara att den skattskyldige begär sådan. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

Utskottet anser sig inte kunna nu förorda att förändringar av en
taxeringsenhets delvärden skall föranleda ny taxering under löpande
taxeringsperiod. Denna fråga bör enligt utskottets mening prövas vid den
allmänna och förutsättningslösa översyn av fastighetstaxeringen som riksdagen
på skatteutskottets hemställan begärde i mars förra året.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2374 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om
grund för ny taxering under löpande taxeringsperiod.

Stipendier (mom. 15 och 41 i motsvarande del)

13. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 46 med
”Stipendier förekommer” och slutar på s. 48 med ”någon åtgärd” bort ha
följande lydelse:

Av finansministerns uttalanden i propositionen framgår att syftet med den
föreslagna skattefriheten för stipendier uteslutande är att möjliggöra
kursdeltagande för sådana anställda som inte har rätt till ledighet för studier
med bibehållen lön. Stipendierna är avsedda att täcka inkomstbortfallet efter
skatt, och genom skattefriheten uppnås - menar finansministern - en bättre
balans mellan sådana anställda som med bibehållna löneförmåner går på
kurser och de som får denna möjlighet genom stipendier.

Förslaget i propositionen innebär, att en arbetsgivare liksom nu alltid skall

SkU 1982/83:50

anses ha gett ut ett stipendium som ersättning för utfört arbete eller uppdrag,
medan en facklig utgivare av stipendium i fortsättningen inte skall anses som
arbetsgivare i den meningen att han drar någon nytta av den utbildning som
är syftet med stipendiet. Förslaget i propositionen innebär således ett
väsentligt avsteg från hittills tillämpade principer vid beskattningen.

RSV, som på anmodan av utskottet yttrat sig över propositionen i denna
del, har riktat mycket allvarlig kritik mot förslaget och finner att principiella
betänkligheter av avsevärd tyngd kan riktas mot det. Av yttrandet, som är
fogat som bilaga till betänkandet, framgår att RSV:s invändningar också är
av materiell och formell natur.

Utskottet instämmer till alla delar i den av RSV framförda kritiken och
avstyrker bifall till propositionen i denna del. Utskottet tillstyrker således
motionerna 2374 och 2378 i denna del och avstyrker motion 2376.

dels att utskottet under mom. 15 och 41 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2374 yrkande 2 och
1982/83:2378 yrkande 3 samt med avslag på motion 1982/
83:2376 och propositionen i denna del antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) med den ändringen att 19 § utgår.

Familjebeskattning (mom. 16)

14. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 48 med
”Familjeekonomiska kommittén” och slutar på s. 49 med ”ekonomiska
stödet” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna 288 och 384 - sistnämnda motion innehåller
motiveringen för yrkandet i motion 365 - är reglerna om familjebeskattningen
i deras nuvarande utformning behäftade med påtagliga brister. Vid
beskattningen tas sålunda inte hänsyn till skatteförmågan, något som f. ö.
kritiseras av familjeekonomiska kommittén i dess nyligen avlämnade
slutbetänkande Barn kostar (SOU 1983:14). Tvärtom drabbas hushållen
ojämförligt hårdast de år försörjningsbördan är som störst, och bamtillsynskostnaderna
kan vara dryga. Skattebelastningen på en och samma hushållsinkomst
blir dessutom större ju ojämnare inkomsten är fördelad mellan
hushållsmedlemmarna. Detta drabbar särskilt hårt flerbarnsfamiljer och
hushåll i glesbygd som i större utsträckning än andra är hänvisade till att leva
på huvudsakligen en enda inkomst. Genom att utgifter för barntillsyn räknas
som privata levnadskostnader har få barnfamiljer möjlighet att ordna och
bekosta sin barnomsorg själva utan allvarliga konsekvenser för familjens
ekonomi. Ett annat negativt inslag i regelsystemet är att vid stigande inkomst
kombinationen skatt och avtrappning av bostadsbidrag leder till att behåll -

SkU 1982/83:50

ningen av en inkomstökning i allt bredare inkomstskikt regelmässigt blir
mindre ju större behovet av en inkomstökning är och ju fler som skall leva på
inkomsten. Familjeekonomiska kommittén har i dagarna avlämnat sitt
slutbetänkande. Några förslag som innebär ett ökat hänsynstagande vid
beskattningen till barnfamiljernas lägre ekonomiska bärkraft innehåller inte
betänkandet. Direktiven gav tvärtom endast rätt att ytterligare gå ifrån
bärkraftsprincipen genom borttagandet av förvärvsavdraget och hemmamakeavdraget,
något som skulle drabba dem hårdast som redan beskattas
hårdast i förhållande till sin skatteförmåga. Med hänsyn härtill och till vad
utskottet i övrigt anfört anser utskottet sig böra förorda att familjebeskattningen
nu blir föremål för en genomgripande översyn. Syftet med denna bör
vara att åstadkomma regler utformade enligt principen skatt efter bärkraft.
En låg och mindre progressiv skatt i låga och vanliga inkomstlägen måste
eftersträvas. Den statliga skattesatsen skulle då kunna bli mindre än 10
procent. Detta bör kombineras med att hänsyn också tas till hur många som
skall leva på inkomsten, inte som nu enbart till hur många som tjänar in den.
Ju fler barn som finns i familjen, desto viktigare måste det vara att inte
beskatta den del av inkomsten som krävs för en rimlig försörjning av barnen.
Nödvändiga och styrkta barntillsynskostnader måste vidare vara avdragsgilla
som utgift för inkomsternas förvärvande.

Ett sådant skattesystem skulle innebära stora fördelar. Arbetsfördelningen
mellan makar skulle inte styras av skatten, eftersom denna skulle bli
ungefär lika stor oberoende av hur hushållsinkomsten fördelas dem emellan.
Marginalskatten i vanliga inkomstlägen för heltidsarbetande skulle bli lägre
än nu - och lägre än i den beslutade marginalskatteomläggningen. Deltidsarbete
skulle inte längre löna sig så mycket bättre än heltidsarbete. Avdrag av
olika slag skulle bli mer likvärda. Behovet av inkomstprövade bidrag skulle
minska genom att man redan vid beskattningen tog hänsyn till barnfamiljernas
lägre skatteförmåga. Rundgången skulle minska liksom de hårda
marginaleffekter som beror på att behovsprövade bidrag faller bort.
Reformen bör ha som mål att barnfamiljer som betalar skatt inte skall behöva
vara hänvisade till inkomstprövade bidrag. Inte heller skall familjer som
uppbär sådana bidrag behöva betala skatt.

Även i övrigt bör utredningsarbetet ske med beaktande av de synpunkter
som framförts i motionerna 288, 384 och 684.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:365 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1982/83:288 yrkande 1 och 1982/
83:684 hos regeringen begär utredning och förslag om en
reformerad familjebeskattning i enlighet med vad utskottet
anfört.

SkU 1982/83:50

Inkomstuppdelning mellan makar i näringsverksamhet (mom. 20)

15. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”De
bestämmelser” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande
lydelse:

De begränsade möjligheterna till uppdelning mellan makar av inkomster
från ett fåmansföretag kan leda till en samlad skattebelastning för makarna
som från rättvisesynpunkt inte kan accepteras. Individuell beskattning av
makar infördes redan 1970. Numera sambeskattas uteslutande B-inkomster
och endast till den del de överstiger 5 000 kr. Enligt utskottets mening saknas
anledning att sambeskatta inkomster av eget arbete. Utskottet anser därför
att begränsningsregeln bör upphävas. De förslag till författningsändringar
som föranleds härav bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:711 beslutar att de
begränsningsregler som f. n. i vissa fall gäller i fråga om
inkomstuppdelning mellan makar i inkomstslagen jordbruksfastighet
och rörelse slopas och hos regeringen begär att förslag
härom föreläggs riksdagen i höst.

Schablonavdraget i inkomstslaget tjänst (mom. 25)

16. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser

dels att sista meningen i tredje stycket på s. 52 bort utgå och ersättas med
text av följande lydelse:

Vad härefter angår schablonavdraget i inkomstslaget tjänst anser .utskottet
för sin del att detta bör vara så avpassat att praktiskt taget alla inkomsttagare
kan förmodas ha kostnader som uppgår till schablonavdragets belopp. Att
medge avdrag för kostnader som den skattskyldige inte har haft anser
utskottet principiellt felaktigt och strider dessutom mot skatteförmågeprincipen.
Schablonavdraget utgör f. n. 100 kr. Uppräkningen 1982 till 1 000 kr.
kommer, med hänsyn till att detta belopp bl. a. inte omfattar kostnader för
resor till och från arbetet, med säkerhet att innebära att ett betydande antal
skattskyldiga blir överkompenserade för sina kostnader för intäkternas
förvärvande och bibehållande.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion 2108 i denna del. Förslag till
erforderlig författningsändring bör föreläggas riksdagen i höst.

SkU 1982/83:50

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:2108 yrkande 5 och
med avslag på motion 1982/83:1736 beslutar att schablonavdraget
i inkomstslaget tjänst begränsas till 500 kr. och hos
regeringen begär att förslag av angiven innebörd föreläggs
riksdagen i höst.

Bostadssparande (mom. 30)

17. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Den
särskilda” och slutar med ”denna motion” bort ha följande lydelse:

Vad härefter angår stimulanser till bostadssparandet är det, som motionärerna
bakom motion 1734 framhåller, uppenbarligen så att kontantinsatsen
för ett eget hem eller en bostadsrättslägenhet i dag är mycket betydande
och kostnaderna i samband med bosättningen även i övrigt betungande. I
likhet med motionärerna finner utskottet det vara viktigt att söka stimulera
ett produktivt sparande inom den socialt sett så betydelsefulla bostadssektorn
och på så sätt grundlägga bättre sparvanor hos ungdomen. Riktade
sparstimulanser i form av ett skattepremierat bosparande torde vara det
bästa medlet att åstadkomma en sådan stimulans. Det bör ankomma på regeringen
att snarast återkomma med erforderliga förslag.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1734 hos regeringen
begär förslag till en uppläggning av stimulanser till bostadssparandet
enligt de riktlinjer som anges i motionen.

Skattereduktion för aktieutdelning (mom. 32)

18. Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Ewy Möller (m) och Ella
Jonsson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 55 med ”Motivet
för” och slutar på s. 56 med ”också motion 1741” bort ha följande
lydelse:

När riksdagen i höstas förelädes en proposition med förslag till ekonomiskpolitiska
åtgärder på bl. a. skatteområdet skedde det enligt finansministern i
bl. a. det viktiga syftet att skapa gynnsamma förutsättningar särskilt för
konkurrensutsatta sektorer av svensk industri. Såvitt utskottet kan bedöma
kan det av s och vpk vid riksdagsbehandlingen accepterade förslaget att slopa
skattereduktionen för aktieutdelning inte annat än motverka detta syfte.
Skattereduktionen tillkom ju för att, i avvaktan på en permanent lösning av

SkU 1982/83:50

frågan hur dubbelbeskattningen i princip kunde elimineras, lindra dubbelbeskattningen
av aktieutdelningar. Än mer anmärkningsvärt förefaller
regeringens handlingssätt mot bakgrund av den av riksdagen nyligen
beslutade 20-procentiga vinstskatten och beslutet i höstas att binda
företagens vinstmedel på räntelösa konton i riksbanken.

Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening riksdagens
beslut att slopa skattereduktionen för aktieutdelning upphävas med omedelbar
verkan. Rätt till skattereduktion bör således gälla i fråga om utdelning
som har blivit tillgänglig för lyftning fr. o. m. den 1 januari i år. Genom
utskottets ställningstagande som innebär bifall till yrkande 121 moderaternas
partimotion 2108 är även motionerna 1644 och 2141 tillgodosedda i denna
del.

Någon anledning att slopa sparskattereduktionen för bank- och aktiesparande
föreligger enligt utskottets mening inte, eftersom en sådan åtgärd är
ägnad att försämra förutsättningarna för svensk industri. Utskottet avstyrker
därför motion 1741. Utredningsarbetet inom kapitalvinstkommittén om
avskaffande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar har enligt uppgift
numera upphört. Utskottet anser det angeläget att detta arbete snarast
återupptas.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2108 yrkande 12 och
med anledning av motionerna 1982/83:1644 yrkande 1 och
1982/83:2141 yrkande 1 antar följande

SkU 1982/83:50

Förslag till

Lag om skattereduktion för aktieutdelning

Härigenom föreskrivs följande

1 § Skattereduktion för aktieutdelning medges fysiska personer och dödsbon
enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § Med aktieutdelning avses i denna lag utdelning i pengar som utgår på

1. aktie i svenskt aktiebolag, om aktien vid den tidpunkt då utdelningen
blir tillgänglig för lyftning är inregistrerad vid Stockholms fondbörs,

3 § Aktieutdelning medför rätt till skattereduktion endast om

1. utdelningen utgör intäkt av kapital för den skattskyldige och

2. denne är skattskyldig för utdelningen enligt 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 6 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Underlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Skattereduktion för aktieutdelning uppgår till 30 procent av underlaget.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömansskatt
och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag. skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

SkU 1982/83:50

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången i fråga
om utdelning som tas till beskattning vid 1984 års taxering.

Dubbelbeskattning av aktieutdelning (mom. 33)

19. Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Ewy Möller (m) och Ella
Jonsson (c) anser - med åberopande av motiveringen i reservation 18 - att
riksdagen under mom. 33 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1644 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna att utredningsarbetet om
avskaffande av dubbelbeskattningen på aktieutdelningar
skyndsamt bör återupptas.

Internationellt biståndsarbete (mom. 34)

20. Björn Molin (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Detta
förslag” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Ingen torde kunna bestrida värdet av de enskilda organisationer vilkas
verksamhet är inriktad på internationellt bistånd. Dessa organisationer
åtnjuter - i likhet med flertalet allmännyttiga organisationer - vissa lättnader
vid beskattningen. Det allmännas stöd till internationellt bistånd går dock till
den helt övervägande delen via internationella biståndsorgan eller som
bilateralt statligt bistånd. Det finns åtskilliga allmänt erkända frivilliga
organisationer vilkas insatser innebär värdefulla kompletteringar till det
allmännas biståndsinsatser. Dessa organisationer kan genom sitt arbete nå
grupper i u-länder där bistånd inte alltid kan lämnas inom ramen för den
etablerade u-landshjälpen. Utskottet tänker särskilt på biståndsinsatser av
humanitärt slag som sker genom t. ex. Röda korset, Rädda barnen, de
fackliga och kooperativa organisationerna eller trossamfunden. Enligt
utskottets mening finns det anledning att ytterligare stödja verksamheter av
nu angivet slag genom att stimulera till ekonomiskt stöd till internationellt
biståndsarbete. Det kan ske genom viss skattebefrielse för gåva till
internationellt biståndsarbete.

Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motion 1739.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1739 begär förslag till
lagstiftning om skattelättnad för vissa gåvor till internationellt
biståndsarbete.

SkU 1982/83:50

Kapitalbeskattningen (morn. 37)

21. Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Ewy Möller (m) och Ella
Jonsson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 57 med ”Syftet
med” och slutar på s. 58 med ”båda motionerna” bort ha följande
lydelse:

Kapitalskatteskalorna har åren 1975 och 1980 i viss mån reviderats. Syftet
härmed har i huvudsak varit att motverka effekterna av de vid de båda
senaste allmänna fastighetstaxeringarna beslutade höjningarna av taxeringsvärdena.
Mot den angivna bakgrunden framstår de i höstas beslutade, i vissa
skikt mycket betydande skärpningarna av kapitalskatterna som i hög grad
omotiverade. Detta gäller så mycket mer som möjligheterna att förse
näringslivet med riskvilligt kapital allvarligt försvårats med de beslut om
försämrade förmåner för bank- och aktiesparande och andra skatteskärpningar
som nyligen beslutats av riksdagen.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion 2108 i denna del och
avstyrker följaktligen yrkandena 1-3 i motion 371. Förslag till de lagändringar
som föranleds härav bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under mom. 37 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83: 2108 yrkande 11 och
med avslag på motion 1982/83:371 yrkandena 1-3 beslutar att
de kapitalskatteskalor som gällt t. o. m. 1982 snarast återinförs
och hos regeringen begär att lagändringar av angiven innebörd
föreläggs riksdagen i höst.

Särskilda yttranden
Barnpension (mom. 19)

1. Stig Josefson och Ella Jonsson (båda c):

Nuvarande beskattningsregler är från rättvisesynpunkt inte tillfredsställande.
Det kan enligt utskottets mening inte anses rimligt att två barn med
samma inkomst av feriearbete skall behandlas olika i skattehänseende
beroende på om ett av dem förlorat en eller båda föräldrarna. Enligt vår
mening bör den i motionen påtalade orättvisan undanröjas.

Med hänsyn till att pensionskommitténs betänkande är föremål för
överväganden inom regeringskansliet har vi ansett oss inte böra lämna någon
reservation mot utskottsbeslutet i denna del. Vi förutsätter emellertid att
regeringen utan särskild begäran av riksdagen föreslår de ändringar i
regelsystemet som erfordras för att tillgodose det enligt vår mening
berättigade kravet på ekonomisk jämställdhet mellan barn som uppbär
barnpension och barn till vilkas underhåll utgår underhållsbidrag eller
bidragsförskott.

SkU 1982/83:50

Pensionsförsäkring (morn. 27)

2. Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Ewy Möller (m) och Ella
Jonsson (c):

Frågan om egenföretagares pensionsförsäkringsavdrag prövades av riksdagen
förra våren. Utskottet begärde därvid en omprövning av frågan med
hänvisning bl. a. till att taket för beräkning av ATP-avgift numera slopats. Vi
anser det angeläget att denna för egenföretagarna viktiga rättvisefråga får en
snabb lösning.

SkU 1982/83:50

Bilaga

RIKSSKATTEVERKET

Avd för direkt skatt 1983-05-06

Riksdagens skatteutskott

Yttrande över prop. 1982/83:157 och motionerna 2374, 2376 och 2378 vad
avser beskattning av stipendier

RSV har i remiss den 27 april 1983 anmodats avge yttrande över
rubricerade proposition och motioner.

RSV har i yttrande den 16 mars 1982 över motion 1981/82:1698 angett sin
syn på rättsläget beträffande skattefrihet för stipendier. Av yttrandet
framgår bl a att förutsättning för skattefrihet är att krav på motprestation inte
föreligger, varför ett stipendium till sin karaktär måste vara benefikt. Detta
utesluter bl a de fall där det föreligger uppdrags- eller anställningsförhållande,
Motprestation behöver i andra fall inte bestå i annat än en framtida
förväntning att den kan komma att fullgöras. Även motprestationens kvalité
kan sättas ganska lågt.

I RN 1969 2:4 ansågs det tillräckligt med ”... utfört, i regel produktivt
arbete ...”.

Rättsläget får anses vara tämligen klarlagt ur principiell synpunkt.
Problem kan emellertid uppstå vid tillämpningen när det gäller att bedöma
om ett stipendium är att anse som benefikt eller ej.

I propositionen föreslås en ändring av rättsläget så till vida att motprestationen
inte får bestå i ”... arbete som har utförts eller skall utföras för
utgivarens räkning;”.

Det kan resas principiella betänkligheter av avsevärd tyngd mot förslaget
sett ur skatterättslig synpunkt. Inom skattelagstiftningen har på senare år
gjorts försök att generellt förenkla, systematisera och harmoniera bestämmelserna.
Man har även strävat efter att ge olika inkomster samma
skatterättsliga status och till följd härav har tidigare ej skattepliktiga
inkomster gjorts skattepliktiga, t ex sjukförsäkringsersättningen. De motiv
som tidigare talat för sådana åtgärder gäller i dag i lika hög grad mot förslaget
om den utvidgade skattefriheten för vissa stipendier.

RSV anser det vara principiellt oriktigt om man på det föreslagna sättet
skulle ändra en på det hela taget ganska stabil rättspraxis, inte minst med
tanke på att det skulle komma att uppstå nya gränsdragningsproblem. Man
kan således fråga sig vad som avses med utfört arbete. Departementschefen
menar att så länge ersättningen inte avser en bestämd prestation skall det
heller inte vara fråga om utfört arbete. Vad som menas med en bestämd
prestation är däremot oklart och det torde vara uppenbart att en sådan
definition kommer att kunna ge upphov till ett avsevärt antal rättstvister utan
att någon stadgad praxis trots detta kan förväntas.

SkU 1982/83:50

För skattefrihet fordras vidare enligt förslaget att arbetet inte skall utföras
för utgivarens räkning. Detta innebär att ett mot ersättningen svarande
arbete kan utföras, bara det inte sker för utgivarens räkning. Om den som
tillgodogör sig arbetet inte är densamme som gett ut ersättningen blir således
även ersättningarna skattefria. Konsekvensen av en sådan konstruktion
skulle kunna bli att stipendier regelmässigt betalades ut av annan än den som
tillgodogör sig arbetsprestationen. Det är inte otänkbart att den föreslagna
lagstiftningen kommer att missbrukas genom att särskilda studieföreningar/
bolag bildas för detta ändamål. På så vis kan utbildning som tidigare hållits
inom ramen för ordinarie anställning komma att ske i studieförenings regi
med åtföljande skattefri ersättning. Domstolarna kommer då att få den
grannlaga uppgiften att i varje enskilt fall få avgöra om en förening eller bolag
på ett eller annat sätt skall anses vara ”smittad” eller inte.

Av motiveringen till förslaget framgår att skattefriheten skall avse i
huvudsak stipendier inom fackföreningsrörelsen. Såsom den föreslagna
författningstexten är utformad kommer skattefriheten att omfatta inte blott
stipendier från andra ideella organisationer utan även många andra fall som
inte varit avsedda.

I motiveringen sägs vidare att varje utbetalning som utgår som ersättning
för en prestation skall inkomstbeskattas oavsett hur den rubriceras. Något
längre fram i texten sägs att de till skattefrihet föreslagna stipendierna i vissa
fall är avsedda att täcka inkomstbortfallet efter skatt. Såsom framhållits
tidigare är rättsläget beträffande skattskyldigheten beträffande stipendier
tämligen klart. Det nu angivna förslaget ger intryck av att hänsyn inte tagits
till den avgörande skillnaden mellan stipendier å ena sidan och ersättning för
utfört arbete å den andra.

Det sägs också i motiveringen att som förutsättning för skattefrihet gäller
att ersättningen avser uppdrag av måttlig omfattning. Denna uppfattning har
inte kommit till uttryck i den föreslagna lagtexten, vilket medför att i
praktiken kan relativt höga ersättningar komma att utbetalas utan att
beskattning sker, om bara övriga villkor är uppfyllda.

Av det anförda framgår att RSV är starkt kritiskt mot lagförslaget. Dels
bryter det möt principen att all ersättning för utfört arbete skall beskattas och
dels kommer svåra lagtolkningsproblem att uppstå innan ny praxis hunnit
bildas på området. RSV menar att det inte är riktigt att ekonomiska problem
skall lösas genom skattelagstiftningen, utan detta bör i så fall ske på annat
sätt. Till detta kommer att lagförslaget med all sannolikhet kommer att
kunna tillgodogöras av långt fler grupper än vad som förutskickas i
motiveringen. Om man önskar att endast fackföreningsstipendier skall vara
skattefria bör detta, anser RSV, i stället framgå direkt av lagtexten.

Lars Malmberg

Bo Neikter

SkU 1982/83:50

Innehåll

Propositionen 1

Författningsförslagen 3

Motioner 27

Yttrande 36

Utskottet

Inledning 36

Underskottsavdrag 37

Förfarandet vid fastställande av UTB 38

Beräkning av UTB, räntetillägg och UTB för makar 40

Ackumulerad inkomst 41

Fackföreningsavgift 43

Allmän fastighetstaxering m. m 45

Stipendier 46

Familjebeskattning m. m 48

Barnpension 49

Inkomstuppdelning mellan makar i näringsverksamhet 50

Traktamentsbeskattning 50

Beskattningen av naturaförmåner 51

Resor till och från arbetet m. m 52

Egendomslivräntor 53

Pensionsförsäkring 53

Aktieemissioner till anställda 54

Sparstimulanser m. m 55

Realisationsvinst 56

Internationellt biståndsarbete 57

Hobbyarbete 57

Kapitalbeskattning 57

Omsättningsskatt på aktier 58

Övriga frågor 58

Hemställan 58

Reservationer

Begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde.... 63

Utredning om underskottsavdrag 64

Räntetillägg för bil e. d 64

Räntetillägg för bostad i jordbruk 66

Kvittning av vissa räntetillägg 67

Kvittning mellan makar 67

Ackumulerad inkomst 67

Slopande av skattereduktion för fackföreningsavgift 68

Ändring av reglerna om skattereduktion för fackföreningsavgift 69

Kartläggning av medlemsavgifter och konfliktbidrag 69

Särskild fastighetstaxering 70

Stipendier 70

SkU 1982/83:50

Familjebeskattning 71

Inkomstuppdelning mellan makar i näringsverksamhet 73

Schablonavdraget i inkomstslaget tjänst 73

Bostadssparande 74

Skattereduktion för aktieutdelning 74

Dubbelbeskattning av aktieutdelning 77

Internationellt biståndsarbete 77

Kapitalbeskattningen 78

Särskilda yttranden

Barnpension 78

Pensionsförsäkring 79

Yttrande från riksskatteverket 80

mlnmb/gotmb Stockholm 1983 75432