Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande 1982/83:5

om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersätt­ningar m. m. (prop. 1982/83: 11)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:11 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.   lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragser­sättningar,

2.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3.   lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

För att minska användningen av s. k. grå arbetskraft i samband med att uppdrag utförs i uppdragsgivarens rörelse eller på uppdragsgivarens fastig­het föresläs i propositionen en särskild lag med bestämmelserom avdrags-och uppgiftsskyldighet i fråga om vissa uppdragsersättningar. Genom att ersättningar för sädana uppdrag inte redovisas i föreskriven ordning un-dandras f. n. skatter och avgifter med betydande belopp. Utbredningen av den grå arbetskraften skapar också mycket besvärande problem för de seriösa företagarna inom berörda branscher.

De uppdrag som de föreslagna bestämmelserna om avdrags- och upp­giftsskyldighet gäller motsvarar vissa tjänster som är skattepliktiga enligt 10§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Den som ger ett uppdrag av det slag som anges i lagen och inte är huvudarbetsgivare för den som skall utföra arbetet skall kontrollera att fakturan för uppdraget innehåller vissa uppgifter om bl. a. uppdragstaga­rens registrering för betalning av preliminär skatt eller mervärdeskatt. Saknas uppgifterna, är han skyldig att göra avdrag med 50% av ersättning­en och att betala in beloppet till länsstyrelsen. Är uppdragstagaren en fysisk person, skall avdrag på ersättningen sålunda göras om fakturan saknar uppgift om att uppdragstagaren skall betala B-skatt. För en upp­dragstagare som är en juridisk person skall avdrag göras, om fakturan inte innehåller uppgift om under vilket nummer uppdragstagaren är registrerad till mervärdeskatt.

f'rån lagens bestämmelser om avdragsskyldighet finns dock flera undan­tag. .\vdrag skall således inte göras om uppdraget getts till staten eller till kdrniPiun. Avdragsskyldighet föreligger inte heller om det med fog kan antas aii ers.-iirningen för uppdraget kommer att understiga 500 kr.

1 Riksdagen 1982183. 6 saml. Nr 5


SkU 1982/83:5


 


SkU 1982/83:5                                                                         2

Särskilda bestämmelser gäller om uppdragsgivaren är fysisk person eller dödsbo och uppdraget avser arbete på en schablontaxerad fastighet. Nä gon kontroll- eller avdragsskyldighet föreligger då inte. Smähiisägaren skall i stället lämna uppgifter om uppdragstagaren och om ersättningens stoilek i sin självdeklaration. Om någon ersättning inte har betalats ut under beskattningsåret eller om utbetalad ersättning inte för någon upp­dragstagare uppgått til 500 kr., skall en försäkran lämnas om delta. Samma bestämmelser föresläs gälla för den som låter utföra ett arbete i en bostads­lägenhet som han innehar som medlem i en bostadsförening eller som delägare i ett bostadsaktiebolag.

Lagens bestämmelser för det fall att en uppdragsgivare inte fullgör sin avdrags- eller uppgiftsskyldighet överensstämmer i stort sett med vad som enligt uppbördsiagen (1953:272) i motsvarande situation gäller för en ar­betsgivare. Uppdragsgivaren kan sålunda göras betalningsskyldig för det belopp som han har underlåtit att innehålla. En småhus- eller lägenhets­ägare, som lämnar oriktig uppgift eller trots anriianing underlåter att avge försäkran, kan på liknande sätt bli betaliiingsskyldig för ett belopp som motsvarar viss del av den utbetalade ersättningen. Om underlåtenheten eller det oriktiga uppgiftslämnandet framstår som ursäktligt, kan betal­ningsskyldigheten dock helt efterges.

Ett belopp som uppdragsgivaren har innehållit eller har betalat in till länsstyrelsen efter beslut av lokal skattemyndighet eller förvaltningsdom­stol skall krediteras uppdragstagaren som preliminär skatt eller - om uppdragstagaren är handelsbolag eller annars inte skall taxeras för ersätt­ningen - som mervärdeskatt. En uppdragsgivare som underlåtit att göra avdrag eller lämnat oriktig uppgift och på grund därav ålagts betalnings­skyldighet har regressrätt mot uppdragstagaren för det belopp som han betalar in till länsstyrelsen.

Lagen föreslås också i övrigt följa uppböidslagens mönster. Detta gäller bestämmelserna om indrivning, uppdragsgivarens anteckningsskyldighet, preskription, betalningsskyldighet för juridisk persons ställföreträdare, straff och besvär.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas i fråga om ersättningar som betalas ut efter ikraftträdandet.

Lagförslaget angående kommunalskattelagen berör 20 § i denna lag. Med hänsyn till andra aktuella förslag till ändringar i samma lagrutn kommer utskottet att behandla detta lagförslag i annat sammanhang.

I övrigt har lagförslagen följande lydelse.


 


SkU 1982/83:5                                                                     3

1    Förslag till

Lag om avdrags- och nppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdrags­ersättningar

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1    § I denna lag ges bestämmelser om avdrags- och uppgiftsskyldighet i fråga om ersättningar för vissa uppdrag, som lämnas till fysiska eller juridiska personer.

2    § Bestämmelserna i denna lag om avdragsskyldighet är inte tillämpliga om uppdragsgivaren är skyldig att som huvudarbetsgivare göra skatteav­drag på ersättningen enligt 39 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272).

3    § När i denna lag uttryck används som förekommer i kommunalskatte­lagen (1928:370), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, taxeringslagen (1956:623) eller uppbördslagen (1953:272), har de samma innebörd som i dessa lagar.

Uppdragen

4 § Denna lag gäller i fråga om uppdrag som utgör skattepliktig tjänst
enligt 10 S lagen (1968:430) om mervärdeskatt och

1.  avser mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning, jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning eller ytbeläggning;

2.  avser växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning, sådd, plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring, skörd, avverkning eller växtskydd;

3.  avser byggnad eller annan anläggning och innefattar uppförande, anläggande, rivning, reparation, ändring eller underhåll;

4.  avser uppdragsgivarens rörelse och innefattar tillverkning på beställ­ning, montering, rengöring, reparation, ändring eller underhåll samt utförs på uppdragsgivarens arbetsplats;

5.  avser godstransport för sådan verksamhet för vilken uppdragsgivaren är bokföringsskyldig.

Avdragsskyldighet m.m.

5 § En uppdragsgivare skall vid varje utbetalning av ersättning på grund
av uppdraget göra avdrag med 50 procent av ersättningen. Något avdrag
skall dock inte göras

1.  om uppdraget avser fastighet, för vilken intäkten skall beräknas
schablonmässigt enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och
uppdragsgivaren är fysisk person eller dödsbo;

2.  om uppdraget avser bostadslägenhet som uppdragsgivaren innehar på grund av hyresavtal eller tjänsteavtal eller som medlem i bostadsförening eller som delägare i bostadsaktiebolag;

3.  om uppdraget ges till staten, landstingskommun, kommun eller kyrk­lig kommun;


 


SkU 1982/83:5                                                                        4

4.   om uppdragstagaren är fysisk person och betalningen erläggs mot faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och personnum­mer, ersättningens storlek samt uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala preliminär B-skatt:

5.   om uppdragstagaren är juridisk person och betalningen erläggs mot faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och det nummer som uppdragstagaren är registrerad under enligt lagen (1968:430) om mer­värdeskatt samt uppgift om ersättningens stoilek och mervärdeskattens belopp;

6.   om det med fog kan antas att ersättningen till uppdragstagaren på grund av uppdraget inte kommer att uppgå till 500 kronor.

1 ersättning som avses i första stycket skall inte räknas in vad som utgör betalning för material och dylikt.

6   § Den lokala skaltemyndighet som skall utfärda uppdragstagarens skattsedel för preliminär skatt för det år då ersättningen betalas ut. får besluta att avdraget skall underlåtas elller göras efter en lägre procentsats än som anges i 5S. Sådant beslut får meddelas om uppdragstagaren gör sannolikt, eller det annars framstår som troligt, att den preliminära skatten därmed bättre kommer att motsvara den slutliga skatten.

7   § 1 fråga om inbetalning och redovisning av ett innehållet belopp skall bestämmelserna i 24S 2 mom. samt 52-55 och 83 §§ uppbördslagen (1953: 272) om arbetsgivares inbetalning och redovisning av preliminär A-skatt gälla i tillämpliga delar.

Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om den utbeta­lade ersättningen finns i 37 § I mom. taxeringslagen (1956: 623).

På ett innehållet belopp som inte har betalats i rätt tid och ordning skall restavgift och tilläggsavgift utgå enligt 58 S 1 mom. uppbördslagen. Därvid skall bestämmelserna i 58S 2 mom. samma lag tillämpas.

Uppgiftsskyldighet

8  § Den som i sin allmänna självdeklaration skall redovisa fastighet, för
vilken intäkten skall beräknas schablonmässigt enligt 24S 2 mom. kom­
munalskattelagen (1928:370). aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bo­
stadsförening skall, om ersättning under beskattningsåret har betalats för
uppdrag enligt 4S 1—3 beträffande fastigheten eller bostadslägenhet som
hör till aktien eller andelen, i deklarationen lämna uppgift om

1.  namn, postadress och personnummer, organisationsnummer eller re­gistreringsnummertill mervärdeskatt för den som har uppburit ersättning­en:

2.  ersättningens storlek.

Har under beskattningsåret inte betalats ut någon sådan ersättning som avses i första stycket eller uppgår den utbetalade ersättningen inte för någon uppdragstagare till 500 kronor, skall en försäkran lämnas om detta.

1 ersättningen skall inte räknas in vad som utgör betalning för material och dylikt.

9  § Underlåter den uppgiftsskyldige att lämna uppgift eller försäkran
eller är uppgiften eller försäkran ofullständig, får taxeringsnämnden, läns­
styrelsen eller den lokala skattemyndigheten anmana den uppgiftsskyldige
att avhjälpa bristen.


 


SkU 1982/83:5                                                                        5

10 § En uppgiftsskyldig som inte har lämnat uppgift eller försäkran enligt
8§ påförs en avgift med 100 kronor.

En uppgiftsskyldig som har anmanats att lämna uppgift eller försäkran men inte fullgjort sin skyldighet inom den tid som har angetts i anmaningen påförs en avgift med 200 kronor.

Avgiften skall av den lokala skattemyndigheten påföras som slutlig eller tillkommande skatt. Avgiften får helt efterges av länsstyrelsen om särskil­da skäl föreligger. Närmare föreskrifter om detta meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

11 § Om en uppgiftsskyldig inte hörsammar en anmaning enligt 9S, får
taxeringsnämnden, länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten före­
lägga vite. Bestämmelserna i 83 § uppbördslagen (1953: 272) om viie gäller i
tillämpliga delar. Anmaning vari vite har förelagts skall delges den upp­
giftsskyldige.

Betalningsskyldighet jör uppdragstagarens skatt

12    § En uppdragsgivare som underiåter att fullgöra sin skyldighet enligt 5§ är betalningsskyldig för uppdragstagarens skatt för det beskattningsår då ersättningen betalades ut intill det belopp som skulle ha innehållits. Betalningsskyldighet föreligger dock inte om uppdragstagaren vid utbetal­ningen av ersättningen är skyldig att betala preliminär B-skatt eller, om uppdragstagaren är juridisk person, registrerad enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

13    § Har en uppgiftsskyldig i fall som avses i 8 § lämnat oriktig uppgift eller osann försäkran och har därigenom en ersättning inte blivit redovisad av honom, är den uppgiftsskyldige betalningsskyldig för uppdragstagarens skatt för det beskattningsår då ersättningen betalades ut intill ett belopp som svarar mot 50 procent av den oredovisade ersättningen. Medför den oriktiga uppgiften att uppdragstagaren inte kan identifieras, föreligger be­talningsskyldighet intill ett belopp motsvarande 50 procent av den ersätt­ning som har betalats ut.

En uppgiftsskyldig som i sin självdeklaration inte har lämnat någon uppgift om utbetalad ersättning eller någon försäkran och inte heller trots anmaning enlig 9 § har avgett försäkran inom föreskriven tid är, om ersätt­ning ändå har betalats ut, betalningsskyldig enligt första stycket.

Betalningsskyldighet föreligger inte, om den uppgiftsskyldige frivilligt har rättat oriktig uppgift.

14 § Betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 S får helt efterges, om under­
låtenheten eller felaktigheten kan antas ha sådant samband med uppdrags­
givarens eller den uppgiftsskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet
eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma
gäller om underlåtenheten eller felaktigheten framstår som ursäktlig med
hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaffenhet, till upplysningar som
uppdragstagaren lämnat eller till någon annan särskild omständighet.

Om det visar sig att eftergift skulle kunna beviljas enligt bestämmelserna i första stycket, skall dessa bestämmelser beaktas, även om detta inte har yrkats.

15 § Fråga om betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 S eller på grund av
att uppdragsgivaren inte har betalat in ett innehållet belopp i rätt tid skall


 


SkU 1982/83:5                                                                        6

prövas av den lokala skattemyndighet som skall utfärda uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges skattsedel på slutlig skatt för det inkomstår då ersättningen betalades ut. Om uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige är handelsbolag eller annars enligt 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) inte skall taxeras för ersättningen, är lokal skattemyndighet, som skall utfärda sådan skattsedel för delägare, i stället behörig.

På ett belopp för vilket betalningsskyldighet har ålagts enligt 12 eller 13 § skall utgå restavgift enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272). Därvid skall bestämmelserna i 58 § 2 mom. samma lag tillämpas.

Kreditering på uppdragstagaren

16 § Ett belopp som uppdragsgivaren har innehållit enligt 5 § skall
gottskrivas uppdragstagaren som preliminär skatt för det beskattningsår då
det innehölls, även om det inte betalas in av uppdragsgivaren. Om upp­
dragstagaren är handelsbolag eller annars enligt 53 § 2 mom. kommunal­
skattelagen (1928:370) inte skall taxeras för ersättningen, skall beloppet i
stället gottskrivas som mervärdeskatt för den redovisningsperiod då det
innehölls.

Ett belopp, som inte har innehållits men betalats in av uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige i enlighet med beslut av den lokala skattemyn­digheten eller förvaltningsdomstol, skall gottskrivas uppdragstagaren som preliminär skatt för det beskattningsår då ersättningen betalades ut. Om uppdragstagaren är handelsbolag eller annars enligt 53 § 2 mom. kommu­nalskattelagen inte skall taxeras för ersättningen, skall beloppet i stället gottskrivas som mervärdeskatt för den redovisningsperiod då ersättningen betalades ut.

Ett belopp som inte har kunnat gottskrivas en uppdragstagare inom sju år efter utgången av det kalenderår då det betalades in skall tillfalla stats­verket.

Indrivning av obetalda belopp, m. m.

17 § Om en uppdragsgivare har innehållit ett belopp enligt 5 § men inte
betalat in detta i rätt tid och ordning eller är betalningsskyldig för ett
belopp enligt 12 §, får beloppet, sedan beslut om betalningsskyldighet har
meddelats, drivas in i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt
uppbördslagen (1953:272). Detsamma gäller om en uppgiftsskyldig är be­
talningsskyldig för ett belopp enligt 13 §. Införsel enligt 15 kap. utsök­
ningsbalken får äga rum utom för belopp för vilket betalningsskyldighet
ålagts med stöd av 12 §. Bestämmelserna i uppbördslagen om avkortning,
avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas.

Anteckningsskyldighet, revision m.m.

18 § En uppdragsgivare som är bokföringsskyldig skall ha sin bokföring
så ordnad att det av denna framgår uppdragstagarens namn och post­
adress, personnummer, organisationsnummer eller registreringsnummer
till mervärdeskatt samt ersättning. Har avdrag gjorts på ersättningen enligt
5 §, skall också det avdragna beloppet framgå. Uppdragsgivare som inte är
bokföringsskyldiga skall föra motsvarande anteckningar.

En uppdragsgivare är skyldig att efter anmaning lämna uppgift om anli­tade uppdragstagare, utbetalade ersättningar och beloppen av gjorda av­drag. Hörsammas inte anmaningen gäller bestämmelserna i 83 § uppbörds­lagen (1953: 272) om vite.


 


SkU 1982/83:5                                                                          7

Revision får verkställas hos en uppdragsgivare för kontroll av ati be­stämmelserna om avdrag eller uppgiftsskyldighet har följts. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 §§ taxeringslagen (1956:623) om taxeringsrevision.

Behörig att besluta om anmaning, föreläggande av vite eller revision är riksskatteverket samt den länsstyrelse och lokala skattemyndighet som får besluta om revision hos uppdragsgivaren enligt 78 § uppbördslagen.

Regressrätt ni. m.

19 § Om en uppdragsgivare eller uppgiftsskyldig har betalat ett belopp för uppdragstagaren i enlighet med ett beslut om betalningsskyldighet på grund av underlätenhel att innehålla beloppet eller ett beslut öm betal­ningsskyldighet med stöd av 13 §, får uppdragsgivaren eller den uppgifts­skyldige söka detta åter av uppdragstagaren. Därvid skall till kronofogde­myndigheten överlämnas det indrivningskvitto som har utfärdats vid betal­ningen eller på annat sätt styrkas att beloppet har betalats.

Kronofogdemyndigheten får driva in beloppet hos uppdragstagaren i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Uppdragstagaren skall betala restavgift enligt 58 § I mom. samma lag.

Bestämmelsen i 4 8 preskriptionslagen (1981: 130) gäller i fråga om re­gressfordran enligt första stycket.

20    S Om uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige efter besvär funnits icke vara ansvarig för ett belopp, skall länsstyrelsen återbetala det belopp och den avgift som har betalats. På det återbetalade beloppet skall restitu-tionsräiita beräknas enligt 69 S 2 mom. uppbördslagen (1953:2721. Om uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige står i skuld för skatt enligt uppbördslagen, mervärdeskatt eller arbetsgivareavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, har denne dock rätt att återfå bara vad som överstiger de obetalda skatterna eller arbetsgivaravgifterna och de räntor eller avgifter som belöper på dessa.

21    § Om en uppdragsgivare har underlåtit att betala in ett belopp som har innehållits eller underlåtit att innehålla ett belopp eller om en uppgiflsskyl-dig är betalningsskyldig enligt 13 §, får den lokala skattemyndigheten inte ålägga uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige betalningsskyldighet för beloppet senare än sju år efter utgången av det kalenderår, då ersättningen betalades ut.

Ställföreinidarcs betalningsskyldighet

22 !; Den som i egenskap av företrädare för en uppdragsgivare, som är
juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala
in ett innehållet belopp i rätt tid och ordning är tillsammans med uppdrags­
givaren betalningsskyldig för beloppet och den restavgift som belöper pä
detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger
särskilda skäl.

Talan om ati ålägga betalningsskyldighet enligt första stycket skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan uppdragsgivarens betal­ningsskyldighet för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982: 188) om preskription av skattcfordringar m. m. Hos den som har blivit ålagd betal­ningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen (1953: 272). Därvid får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.


 


SkU 1982/83:5                                                                    8

Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får söka beloppet åter av den juridiska personen. Därvid skall bestämmelserna i 19 § tillämpas.

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981: 130) gäller i fråga om re­gressfordringar enligt tredje stycket.

Straff, besvär m. m.

23 § En uppdragstagare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till
myndighet, uppdragsgivare eller uppgiftsskyldig lämnar oriktig uppgift om
något förhållande, som har betydelse för uppdragstagarens skyldighet att
vidkännas avdrag eller för den uppgiftsskyldiges redovisning enligt 8 §,
eller underlåter att lämna föreskriven uppgift av sådant slag, döms till
böter.

Ansvar enligt första stycket inträder ej, om gärningen är belagd med straff i uppbördslagen (1953:272) eller i skattebrottslagen (1971:69). 1 ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

24 § En uppdragsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsi­
dosätter sin skyldighet att innehålla ett belopp för en uppdragstagare, som
inte är påförd preliminär B-skatt eller, om uppdragstagaren är juridisk
person, inte är registrerad enligt lagen {1968: 430) om mervärdeskatt, döms
till böter.

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

25 § En uppdragsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet un­
derlåter att i föreskriven tid till länsstyrelsen betala in ett belopp som har
innehållits, döms till böter. Om gärningen rör betydande belopp eller
någon annan försvårande omständighet föreligger, döms till fängelse i
högst ett år.

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

26 § Den som i fall som avses i 8 § uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
lämnar oriktig uppgift eller osann försäkran döms till böter.

Ansvar enligt första stycket inträder ej, om gärningen är belagd med straff i skattebrottslagen (1971:69).

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

27 § Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas genom besvär
hos länsrätten. Beslut enligt 6 § överklagas dock genom besvär hos läns­
styrelsen.

Följande beslut av den lokala skattemyndigheten får inte överklagas: beslut om revision, beslut varigenom vite har förelagts.

Taxeringsnämndens beslut varigenom vite har förelagts får inte heller överklagas.

28 §    Följande beslut av länsstyrelsen får inte överklagas:

beslut som meddelats med anledning av besvär över beslut enligt 6 §,

beslut som avser sättet för redovisning eller inbetalning av ett innehållet belopp,

beslut om revision,

beslut varigenom vite har förelagts.

Andra beslut av länsstyrelsen får överklagas hos kammarrätten genom besvär.


 


SkU 1982/83:5                                                                         9

29   § Har riksskatteverket beslutat om revision eller föreläggande av vite, får beslutet inte överklagas.

30   § Hos länsstyrelsen förordnat allmänt ombud som avses i 72 a § upp­bördslagen (1953: 272) skall föra det allmännas talan i mål enligt denna lag och får hos den lokala skattemyndigheten yrka att betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 § åläggs uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige.

Allmänt ombud får överklaga till uppdragstagarens, uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges förmån. Den lokala skattemyndighetens beslut får allmänt ombud överklaga endast vad avser uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 §.

31 § Besvär över beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att
betala det belopp som besvären avser.

Ändras eller upphävs ett beslut, på vilket utmätning eller annan verkstäl­lighet följt hos uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige, skall verkstäl­ligheten såvitt möjligt återgå.

Ett beslut varigenom uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges betal­ningsskyldighet har bestämts till ett lägre belopp än det allmänna ombudet har yrkat eller medgivit, får inte föranleda återbetalning innan det har vunnit laga kraft, om det allmänna ombudet har anmält hinder mot detta. Om sådant hinder har anmälts får dock länsstyrelsen på ansökan medge återbetalning. Därvid skall bestämmelserna i 49 § 2 mom. sista stycket uppbördslagen (1953: 272) om ställande av säkerhet tillämpas.

Denna lag träder i kraft den t januari 1983 och tillämpas i fråga om ersättningar som betalas ut efter ikraftträdandet.

1* Riksdagen 1982183. 6 saml. Nr 5


 


SkU 1982/83:5


10


2    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 39 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


39 §


1 m o m." Vid utbetalning av kon­tant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom. under 1 första och andra styckena avses (lön), skall den som utbeta­lar beloppet (arbetsgivaren) göra avdrag för betalning av preli­minär A-skatt som arbetstagaren har att betala (skatteavdrag).

1 mom. Vid utbetalning av kon­tant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom. under I första och andra styckena avses (lön), skall den som utbeta­lar beloppet (arbetsgivaren) göra avdrag för betalning av preli­minär A-skatt som arbetslagaren har att betala (skatteavdrag). Bestämmelser om skyldighet att göra avdrag i vissa fall när det ut­betalade beloppet inte utgör sådan lönjlnns i lagen (1982:000) om av­drags- och uppgiftsskyldighel be­träffande vissa uppdragsersätt­ningar.

Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt, att erlägga kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön göra skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock inte, om anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbe­talningstillfälle avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den skatt som skall betalas under nästföljande uppbördsmånad som belöper på utbe-tälningstillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången åv nämnda uppbördsmänad. Belopp, som dras av vid annat utbetalnings­tillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och återstoden dras av vid det första utbetalningstillfället.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

' Lagen omtryckt 1972:75.

.Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. - Senaste lydelse 1979:489.


 


SkU 1982/83:5


11


3    Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 S I och 2 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1>1 § / mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan an­maning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalen­deråret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig             Vem uppgiften            Vad uppgiften

skall avse                                                      skall avse


8. Den som har gjort avdrag för preli­minär A-skatt och inte enligt annan bestäm­melse i detta moment är skyldig att lämna kontrolluppgift om den ersättning pä vil­ken skatteavdraget har gjorts.


Den på vilkens er­sättning skatteavdrag har gjorts.


Utgiven ersättning.


Föreslagen lydelse 37 § / mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anma­ning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalender­året enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig             Vem uppgiften            Vad uppgiften

skall avse                                                      skall avse

j) ersättning om vil­ken uppgift skall läm­nas / självdeklara­tion enligt lagen (1982:000) om av­drags- och uppgifts­skyldighet heträjfande vissa uppdragsersätt­ningar och på vilken avdrag inie har g/orts enligt nämnda lag el­ler enligt upphörd.sla-gen (1953:272).

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. = Senaste lydelse 1980:74.


 


SkU 1982/83:5                                                                        12

Föreslagen lydelse

8, Den     som     har     Den för vilken  av-      Utgiven ersättning,

gjort avdrag för preli- drag har gjorts, minär A-skatt eller av­drag enligt lagen 1982:000) om av­drags- och uppgifts-skyldighet heträjfande vissa uppdragsersätt­ningar och inte enligt annan bestämmelse i detta moment är skyl­dig att lämna kontroll­uppgift om den ersätt­ning pä vilken avdra­get har gjorts.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 mom.' Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 mom. skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i I mom. första och andra punkterna för-mäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktaments-ersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrätt­ningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. 1 fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en-dagsförrättningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga resor (längtidsförrättningar). För en-dagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas så­som korttidsförrättning. - 1 kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belä­gen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan

' Senaste Ivdclse 1981: 1319.


 


SkU 1982/83:5                                                                       13

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadser­sättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbun­det företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan be­gränsas till viss grupp av anställda. - Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkom­mit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgif­ter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt for sig tas upp representationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

I kontrolluppgift skall särskilt för     I kontrolluppgift skall särskilt för

sig upptagas sådant skatteavdrag, sig tas upp sådant avdrag som har
som skett för uttagande av prelimi- gjorts för preliminär A-skatt eller
när A-skatt.
                                  enligt   lagen   (1982:000)   om   av-

drags- och uppgiftsskyldighet be­träffande vissa uppdragsersätt­ningar.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgif­ten avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organi­sationsnummer. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller deläga­re i företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall inne­hålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt. i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla upp­gift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1-3, 3 b- 3 f eller 8 skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.


 


SkU 1982/83:5                                                                        14

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1984 års taxering.

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1982/83:23 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) I motionen yrkas att riksdagen

1.   beslutar att 13 § i förslaget till lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall utgå samt att i 14 § orden "eller 13" utgår,

2.   beslutar att 10 § första stycket nämnda lag skall utgå,

3.  beslutar att ändra beloppsgränsen i taxeringslagen 37 § 1 mom.
undantag c) till 500.

Motioner väckta under riksmötet 1980/81

1980/81:1099 (jfr 1098) av Lars Ulander m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast lämnar förslag om en skärpt kontroll av B-skattsedlar enligt interjtionerna i motionen.

1980/81:1159 av Johan Olsson (c) och Sten Svensson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder mot svartarbete och illojal konkurrens i enlighet med vad som anförs i motionen.

1980/81:1168 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som kan hindra den "svarta marknaden" att fungera utan att dessa hinder skadar seriösa företag eller principen om ett fritt näringsliv.

1980/81:1175 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om identifikation av begreppet rörelseidkare.

1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (s)

såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att i samråd med riksförsäkringsverket framlägga förslag

a) om ökad och förbättrad information till företag och egenföretagare om redovisning och inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter (p. 1),


 


SkU 1982/83:5                                                        15

b) om en för skatte- och avgiftsområdet gemensam tolkning av arbetsta-garbegreppet (p. 3),

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett effektivt
kontrollsystem för uppdragsersättningar i enlighet med vad som anförs i
motionen (p. 2),

3.     att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen (p. 3) om behovet av

a)  skärpt prövning av framställningar om B-skattsedel,

b) komplettering av taxeringsavin med uppgift om huruvida den skattskyl­dige under inkomståret betalat A- eller B-skatt,

 

5.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till en påminnelserutin inom uppbördssystemet i enlighet med vad som anförs i motionen (p. 7),

6.  att riksdagen hos regeringen begär att utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen (USS) genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att med förtur redovisa den del av sitt uppdrag som avser solidariskt betalningsansvar på skatte- och avgiftsområdet (p. 8),

7.  att riksdagen beslutar om ändring i uppbördslagen (1953:272) i enlighet med vad som anförs i motionen (p. 9),

8.  att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. i enHghet med vad som anförs i motionen (p. 9),

9.  att riksdagen beslutar om ändring i mervärdeskattelagen (1968:430) i enlighet med vad som anförs i motionen (p. 9),

10. att riksdagen beslutar om ändring i skattebrottslagen (1971:69) i
enlighet med vad som anförs i motionen (p. 9).

1980/81:1887 (jfr 1886) av Lars Werner m. fl. (vpk) I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1.  att hemställa hos regeringen om förslag angående utvidgad skattekon­troll av uppdragstagare i enlighet med vad som anförs i motionen,

2.  att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande förbättrad kontroll av ränteinkomster och förmögenhetsinnehav och hemställa om förslag härom.

Motioner väckta under riksmötet 1981/82

1981/82:259 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) I motionen yrkas

1.    att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpning av lagen mot
skatteflykt i enhghet med vad som utvecklas i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en särskild,
parlamentariskt sammansatt kommission med uppgift att fortlöpande ställa
förslag om åtgärder mot skatteflykt och skattefusk.


 


SkU 1982/83:5                                                        16

1981/82:388 av Åke Wictorsson (s) I motionen yrkas

1.  att riksdagen beslutar att ändra 81 § uppbördslagen så att process för obetalda mervärdeskatter och arbetsgivaravgifter kan ske samtidigt med processerna om obetalda källskatter,

2.  att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om skärpning av straffskalan för återkommande betalningsbrott i fråga om källskatt.

1981/82:861 (jfr 859) av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c)

såvitt avser yrkandena

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om utökning av det "motstående intressets" princip (7.2.7),

5.  att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas beträffande utfärdandet av B-skattsedlar i enlighet med vad som anförs i motionen (7.2.5),

6.  att riksdagen hos regeringen begär en översyn av uppbörden av skatter och avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen (7.2.6).

1981/82:1581 (jfr 1578) av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att ändra lagstiftningen så att "grå arbetskraft" motverkas,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att införa en skärpt generalklausul mot skatteflykt samt en parlamentarisk skatteflyktskommission.

1981/82:1673 av Jan Bergqvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om behovet av att effektivisera taxeringsorgani­sationen för kontroll av rörelseidkare.

1981/82:2013 (jfr 2012) av Olof Palme m, fl. (s)

såvitt avser yrkande

1. att riksdagen antar följande förslag till lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt.


 


SkU 1982/83:5


17


Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1980:865) mot skatteflykt skall ha nedan angivna lydelse.


H

Nuvarande lydelse

Denna lag gäller i fråga om tax­ering till kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, statlig förmö­genhetsskatt, utskiftningsskatt och ersättningsskatt.


Motionärernas förslag

(

Denna lag gäller i fråga om kommu­nal inkomstskatt, statlig inkomst­skatt, statlig förmögenhetsskatt, ut­skiftningsskatt och ersättningsskatt.


 


Vid taxeringen skall hänsyn ej tas till rättshandling soni har företagits av den skattskyldige eller av juridisk person, vars inkomst helt eller delvis bes ka tias hos den skatiskyldige, om rättshandlingen är led i ett förfarande som innebär alt skaitebestämmelser kringgås.

Ett förfarande skall anses innebära att skatiebesiämmelse kringgås om

1.  förfarandet, med hänsyn till del ekonomiska residtat som - borisett från beskattningen - har uppnåtts genom förfarandet, framstår som en omväg I förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet.

2.  förfarandet medför en icke ovä­sentlig skatteförmån som med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det avgörande skälet för förfa­randet och

3.  en taxering på grundval av
förfarandet skulle strida mot grun­
derna för bestämmelsen i fråga eller
för de bestämmelser som skidle till-
lämpas om förfarandet lades till
grund för taxeringen.


Företar skattskyldig rättshandling som, ensam eller tillsammans med annan rättshandling i vilken har direkt eller indirekt medverkar, bere­der honom en inte oväsendig skatte­förmän i strid mot lagstiftningens grunder och är det på grund av omständigheterna sannolikt att för­månen utgör hans huvudsakliga för­del av rättshandlingen, skall skatten eller taxeringen inte bestämmas på grundval av rättshandlingen.


 


Om 2 § tillämpas skall taxeringen ske som om den skattskyldige hade valt del närmast till hands liggande förfarande som av.ses i 2 § andra stycket 1. Om en sådan grund för taxeringen skulle leda till oskäligt


3§


Om 2 § tillämpas skall skatten eller taxeringen bestämmas på grundval av den närmast till hands liggande rättshandling som, bortsett från skatteförmånen, skulle ha givit sam­ma   ekonomiska   resultat.   Om   ett


 


SkU 1982/83:5


18


 


Nuvarande lydelse

resultat, skall taxeringen bestämmas till skäligt belopp.


Motionärernas förslag

sådant förfarande inte kan tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat, skall skatten eller taxeringen bestäm­mas till skäligt belopp.


Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas på rättshandlingar som företagits under tiden därefter och till och med den 31 december 1985.

Skrivelse

Med anledning av motion 1980/81:1175 har en skrivelse inkommit från Sveriges handelsagenters förbund.


 


SkU 1982/83:5                                                                    19

Utskottet

Avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande grå arbetskraft

De sedan länge kända problemen i fråga om den s. k. grå arbetskraften koncentrerar sig framför allt till mer eller mindre tillfälliga anställningar och uppdrag av ohka slag där uppdragsgivaren och uppdragstagaren ofta har ett gemensamt intresse av att undandra de ersättningar som utgår från inkomstskatt, arbetsgivaravgift och mervärdeskatt. Att möjligheterna att uppdaga och effektivt ingripa mot skattefusk här är begränsade följer redan av att systemet med kontrolluppgifter inte fungerar tillfredsställande i sådana situationer. En annan väsenflig brist är att ansvar för uppdragstagarens skatter kan utkrävas av uppdragsgivaren endast i speciella fall, nämligen om denne är att anse som huvudarbetsgivare och uppdragstagaren inte har B-skatt.

De åtgärder som nu föreslås i propositionen är inriktade på ersättningar om minst 500 kr. för arbeten som utförs på mark eller byggnad, skog eller annan växtlighet. Förslaget gäller också beträffande vissa andra arbeten som utförs för uppdragsgivarens rörelse på hans arbetsplats eller som avser godstransporter. Förslaget innebär bl. a. att en uppdragsgivare som inte är huvudarbetsgivare under vissa förhållanden skall göra skatteavdrag med 50 % av ersättningen för sådana uppdrag. Avdragsskyldighet föreligger inte om uppdragstagaren utfärdar en faktura som innehåller uppgifter bl. a. om att han skall betala B-skatt eller - beträffande juridisk person - att uppdragsta­garen är registrerad till mervärdeskatt. Undantag gäller också för uppdrag som utförs av staten eller av kommun.

Beträffande uppdrag som utförs på schablontaxerade villor och för lägenheter i bostadsföreningar eller bostadsaktiebolag föreslås att den som är deklarationsskyldig skall lämna uppgift i självdeklarationen om ersättningar av nyss angivet slag. Om någon ersättning inte har betalats ut under året skall en försäkran lämnas härom.

Småhusägare - frånsett juridiska personer - och lägenhetsägare blir däremot inte skyldiga att göra skatteavdrag på uppdragsersättningar. En annan skillnad är att uppgiftsskyldigheten inträder även om uppdragsgivaren är huvudarbetsgivare och även om uppdragstagaren är skyldig att betala B-skatt eller är registrerad till mervärdeskatt. Undantaget för uppdrag som utförs av staten eller av kommun gäller inte heller här.

Den som underlåter att fullgöra den föreslagna avdrags- eller uppgifts­skyldigheten skall kunna åläggas betalningsansvar för uppdragstagarens skatter intill 50 % av ersättningen och kan dessutom ådra sig straffansvar. Vidare kan nämnas att en villaägare eller lägenhetsägare som inte fullgör sin uppgiftsskyldighet skall påföras en särskild avgift om 100 kr. eller - om han inte hörsammat en anmaning att fullgöra sin skyldighet - 200 kr.


 


SkU 1982/83:5                                                                       20

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1982/83:23 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) åberopar motionärerna att riksdagen år 1979 begärt en utredning om möjligheterna att genom ändrade regler för villaschablonen uppnå förbättringar av inkomstredovisningen och underlaget härför. Till dess att ett system med avdragsrätt för reparationer på småhus har införts är motionärerna beredda att acceptera en uppgiftsskyldighet för småhusägarna. De anser emellertid att småhusägarna inte skall kunna åläggas betalnings­skyldighet för uppdragstagarens skatteskulder. Enligt deras uppfattning är det inte heller rimligt att en uppdragsgivare som underlåtit att lämna en uppgift i sin självdeklaration om uppdrag av detta slag skall kunna påföras en avgift utan att han särskilt anmanats att lämna uppgiften.

Utskottet vill först konstatera att bred enighet råder om det grundläggande syftet att motverka skatteundandraganden i olika former. En rad åtgärder i denna riktning har genomförts sedan en följd av år tillbaka, och det nu aktuella förslaget är ytterligare ett steg på denna väg. Förslagen i propositionen är enligt utskottets mening ägnade att minska benägenheten att anlita grå arbetskraft inom vissa sektorer där behovet av motåtgärder blivit påträngande. Med det anförda och då de föreslagna bestämmelserna även i övrigt får anses ändamålsenliga biträder utskottet i princip förslagen i propositionen.

Samtidigt vill utskottet framhålla att även andra åtgärder erfordras för att möta problemen. Utskottet återkommer härtill i det följande i samband med behandlingen av vissa motioner från tidigare riksmöten.

Den i motion 1982/83:23 aktualiserade tanken på att ändra villaschablonen i syfte att förbättra skattekontrollen förs fram även i två andra motioner. LItskottet tar upp denna fråga senare men vill här konstatera att eventuella ändringar av villaschablonen kräver ingående överväganden rörande bostadsbeskattningens utformning. Som departementschefen konstaterar står denna väg alltså inte öppen för att åstadkomma snara förbättringar av kontrollen. Utskottet anser därför att uppgiftsskyldigheten för villaägarna bör förstärkas. Betydelsen av att de uppgifter som lämnas är sanningsenliga är enligt departementschefens uppfattning så stor att den som lämnar en oriktig uppgift - eller trots anmaning underlåter att lämna uppgift - bör göras ekonomiskt ansvarig om ersättningen därigenom undgår beskattning. Med hänsyn till den allmänna bakgrunden till förslaget instämmer utskottet i denna uppfattning. Det bör också framhållas att betalningsskyldigheten skall kunna efterges om felaktigheten kan anses ursäktlig.

Utskottet har inte heller något att erinra mot att en särskild avgift om 100 kr. eller i vissa fall 200 kr. påförs den som underlåter att lämna föreskrivna uppgifter i sin självdeklaration.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i dessa delar och avstyrker motion 1982/83:23 yrkandena 1 och 2.


 


SkU 1982/83:5                                                                       21

Den som äger en annan fastighet än jordbruksfastighet är skyldig att lämna kontrolluppgift på ersättningar som uppgår till minst 300 kr. För att undvika ett dubbelt uppgiftslämnande föreslås i propositionen att kontrolluppgift i regel inte skall behöva lämnas i fråga om ersättningar som omfattas av den nya uppgiftsskyldigheten.

Ett tredje yrkande i motion 1982/83:23 är att den angivna beloppsgränsen 300 kr. för kontrolluppgifter höjs till 500 kr., vilket enhgt motionärernas uppfattning är en naturlig konsekvens av förslaget i propositionen.

Utskottet medger att det kan förefalla svårbegripligt att villaägarna i fortsättningen skall lämna uppgifter i sina deklarationer om ersättningar på minst 500 kr. och vanliga kontrolluppgifter om ersättningar mellan 300 och 500 kr. Denna lösning bör enligt utskottets uppfattning ses som ett provisorium i avvaktan på en allmän översyn av reglerna om kontrollupp­gifter. En sådan granskning torde för övrigt ligga inom ramen för den nyligen påbörjade översynen av taxeringsförfarandet och skatteprocessen (Dir. 1982:24). Med hänsyn härtill och till att motionärerna inte har anfört något skäl för sitt förslag att höja den aktuella beloppsgränsen även för andra fastighetsägare än villaägare avstyrker utskottet motion 1982/83:23 även i denna del (yrkande 3).

Ett av förslagen i propositionen innebär att avdrag inte skall medges vid beskattningen för den betalningsskyldighet som kan åläggas en uppdragsgi­vare i vissa fall. Särskilca bestämmelser härom bör i enlighet med mönstret för likartade fall tas in i 20 § kommunalskattelagen. Utskottet kommer senare i höst att föreslå att detta regleras i samband med vissa andra aktuella ändringar i samma lagrum. Beträffande den föreslagna lagstiftningen i övrigt har utskottet inte något att erinra.

Arbetstagarbegreppet m. m.

Gränsdragningen mellan anställningsförhållanden och självständig verk­samhet med karaktär av rörelse kan ibland medföra problem. Frågan har betydelse bl. a. för frågan om betalningsskyldigheten för arbetsgivaravgifter, om uppdragsgivaren är skyldig att göra skatteavdrag m. m. och om mervärdeskatt skall utgå. De problem som detta i vissa fall kan innebära även för lojala skattebetalare berörs inte av förslagen i propositionen.

Frågan tas upp i två av de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande. I motion 1980/81:1175avKnut Wachtmeisterm. fl. (m)yrkas-i anslutning till det utredningsförslag som ligger till grund för propositionen -att gränsdragningen underlättas på så sätt att en uppdragstagare som är registrerad till mervärdeskatt alltid skall betraktas som självständig rörelse­idkare. Yrkande 1 i motion 1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (s) innebär att riksförsäkringsverket och riksskatteverket i samråd skall lägga fram förslag


 


SkU 1982/83:5                                                        22

till en förbättrad information till företagen och en gemensam tolkning av arbetstagarbegreppet.

I anslutning till den förstnämnda motionen har Sveriges handelsagenters förbund i en skrivelse till utskottet framhållit de problem som gränsdrag-ningsfrågan kan medföra för huvudagenter och deras underagenter.

Utskottet kan instämma i syftet att åstadkomma ett mera enhetligt arbetsgivarbegrepp. Denna fråga ingår i socialavgiftsutredningens (S 1981:04) uppdrag, och utredningens förslag kan väntas inom något år. Det bör framhållas att riksförsäkringsverket och riksskatteverket givetvis bör ägna fortsatt uppmärksamhet åt problemen på detta område och att en ökad enhetlighet i domstolarnas praxis torde kunna uppnås genom den enhetliga instansordning som genomförts våren 1982. I fortsättningen skall även mål om arbetsgivaravgifter prövas av kammarrätt och regeringsrätten.

Med hänvisning till det utredningsarbete som pågår på detta område avstyrker utskottet motionerna 1980/81:1175 och 1980/81:1462 yrkande 1.

Skärpt B-skattekontroll m. m.

I motionerna 1980/81:1099 av Lars Ulander m. fl. (s), 1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (s) och 1981/82: 861 av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c) yrkar motionärerna en skärpt kontroll i fråga om B-skattsedlar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det så långt som möjligt bör undvikas att de skattskyldiga genom missvisande uppgifter kan erhålla en B-skattsedel och därigenom undgå skatteavdrag som rätteligen bör göras. Det är givetvis av vikt att frågan om B-skatt omprövas om det finns anledning att anta att någon som har fått en sådan skattsedel därigenom får möjlighet att undandra skatt. Enligt vad utskottet erfarit uppmärksammas denna fråga av uppbördsmyndigheterna och inom riksskatteverket. Utskottet vill fram­hålla att ökade satsningar på en sådan kontroll framstår som särskilt motiverade mot bakgrund av att de åtgärder mot den grå arbetskraften som utskottet nyss behandlat i första hand riktar sig mot enskilda personer som inte har B-skatt. Med hänsyn härtill kan det också finnas anledning att undersöka om uppbördslagens regler om B-skatt i alla delar är lämpligt utformade, en fråga som f. n. övervägs inom regeringskansHet.

Regeringen har förutskickat att den kommer att intensifiera kampen mot skatteflykt, skattefusk och ekonomisk brottslighet och tillsätta en särskild kommission för detta ändmål. Regeringen har också aviserat att särskilda resurser kommer att avsättas för en förbättrad kontroll av preliminärskatten. De nu aktuella frågorna kommer således att beaktas av regeringen utan någon särskild framställning från riksdagens sida. Någon åtgärd med anledning av motionerna är därför inte påkallad. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet mofionerna 1980/81:1099, 1980/81:1462 yrkande 3 a och 1981/82:861 yrkande 5.


 


SkU 1982/83:5                                                                       23

I den nyssnämnda motionen 1980/81:1462 yrkas också att taxeringsavin till taxeringsnämnderna skall kompletteras med uppgift om den skattskyldige haft A- eller B-skatt. Denna åtgärd har numera genomförts, varför utskottet avstyrker motionen i denna del (yrkande 3 b).

Vissa lagstiftningsfrågor rörande uppbördsbrott m. m.

De lagstiftningsfrågor som tas upp i yrkandena 6-10 i motion 1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (s) och 1981/82:388 av Åke Wictorsson (s) kommer enhgt uppgifter som utskottet inhämtat att tas upp med förtur av regeringen. Hit hör frågor om solidariskt betalningsansvar inom den skattskyldiges familj för skatter m. m., förlängning av preskriptionstiden för uppbördsbrott, kriminalisering av underlåtenhet att betala arbetsgivaravgifter och mervär­deskatt, skatteskärpning för grovt försvårande av skattekontroll, samord­ning av processerna om obetalda mervärdeskatter, arbetsgivaravgifter och källskatter samt straffskärpning för återkommande betalningsbrott i fråga om källskatt.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens ställningstaganden avvaktas innan riksdagen går in på en närmare prövning av dessa frågor. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna i dessa delar, i den mån de inte är tillgodosedda.

Skatteflyktsklausulen m. m.

Yrkanden om skärpningar av skatteflyktsklausulen framställs i motioner­na 1981/82:259 av C.-H. Hermansson (vpk), 1981/82:1581 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 2 och 1981/82:2013 av Olof Palme m. fl. (s) yrkande 1. De skäl som motionärerna anför till stöd för sina yrkanden torde komma att aktualiseras utan särskild framställan från riksdagens sida i det arbete som f. n. pågår inom regeringen på en lagrådsremiss i frågan. Enligt utskottets uppfattning bör regeringens kommande ställningstaganden avvaktas innan riksdagen går in på en prövning av denna fråga. De båda förstnämnda motionerna innehåller också yrkanden om tillsättandet av en skatteflykts­kommission, ett yrkande som enligt vad utskottet anfört ovan kommer att tillgodoses. I den mån yrkandena i dessa tre motioner inte därmed är tillgodosedda avstyrker utskottet desamma.

Övriga yrkanden angående kontrollfrågor

Motionerna 1980/81:1168 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m), 1980/81:1887 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 1 och 1981/82:1581 också av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 1 innehåller allmänna krav på åtgärder


 


SkU 1982/83:5                                                                       24

mot den grå eller svarta marknaden. Dessa motionsyrkanden är enligt utskottets uppfattning tillgodosedda genom förslagen i propositionen och de åtgärder som enligt vad utskottet nyss anfört planeras inom kort. Detsamma gäller yrkandet i mofion 1981/82:1673 av Jan Bergqvist (s) om en effektivare kontroll av rörelseidkare. Yrkande 2 i den nämnda motionen 1980/81:1887 avseende en vidgad kontroll av räntor m. m. är delvis tillgodosett genom de nya regler i detta hänseende som genomfördes hösten 1981 (prop. 1981/82:73, SkU 1981/82:21). Frågan hur kontrollen av räntor m. m. skall kunna förbättras ytterligare undersöks enligt vad utskottet erfarit f. n. inom budgetdepartementet. Något särskilt inifiativ från riksdagens sida påkallas därför inte nu, varför utskottet avstyrker motionerna i dessa delar.

I motion 1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (yrkande 2) föreslås en utredning om ett effektivt kontrollsystem för uppdragsersättningar genom ändrade regler bl. a. för den statliga upphandlingen.

Utskottet har inhämtat att regeringen inom kort kommer att utfärda nya regler som syftar till att förhindra att företag som inte betalar skatter och allmänna avgifter på föreskrivet sätt anlitas som leverantörer fill det allmänna. Eftersom syftet även med detta fnotionsyrkande därmed torde vara tillgodosett avstyrker utskottet motionen även i denna del.

Yrkande 2 i motion 1981/82:861 av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c) innehåller krav på en utredning av "det motstående intressets princip". Mofionärerna anser att man bör undersöka om inte skattekontrollen bör kunna förbättras genom att privatpersoner i ökad utsträckning medges avdrag vid beskattningen för vissa utgifter, t. ex. i fråga om villor, och därigenom får ett direkt intresse av att redovisa inköp av material och utgivna arbetslöner. Frågan tas upp också i motion 1980/81:1159 av Johan Olsson (c) och Sten Svensson (m). De skäl som motionärerna åberopar har i. ö. legat till grund för motion 1982/83:23 som utskottet redan har behandlat i det föregående.

Utskottet begärde vid sin prövning av motsvarande fråga 1979 (SkU 1978/79:61) en utredning om möjligheterna att genom ändrade regler för villabeskattningen uppnå förbättringar av inkomstredovisningen och under­laget härför men framhöll samtidigt att frågan torde vara förenad med åtskilliga problem. Förslaget har därefter diskuterats i den promemoria som ligger till grund för den nu aktuella propositionen och vid remissbehandling­en. Departementschefen anför bl. a. (s. 28) att ett sådant system innebär en ändring med så omfattande konsekvenser att frågan bör övervägas i ett större perspektiv tillsammans med andra avvägningsfrågor med anknytning till bostadsbeskattningen. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att så sker men finner inte skäl att förorda någon förnyad framställning från riksdagen i denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:861 yrkande 2 och 1980/81:1159 i motsvarande del.


 


SkU 1982/83:5                                                                       25

De förslag i övrigt som läggs fram i den sistnämnda motionen syftar till att motverka svartarbete och illojal konkurrens genom en marginalskattere­form, en bättre skatte- och avgiftskontroll, en allmän företagsregistrering och information till allmänheten om seriösa företag m. m. En allmän företagsregistrering har redan genomförts i riksskatteverkets databas. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört i det föregående finner utskot­tet att motionen redan är i allt väsentligt tillgodosedd. Utskottet avstyrker således motion 1980/81:1159 även i dessa delar.

Betalningspåminnelse vid smärre dröjsmål

I detta betänkande behandlar utskottet också två mofionsyrkanden rörande rutinerna vid smärre dröjsmål med skatteinbetalningarna. Det s. k. RS-projektet föreslog 1977 att ett påminnelseförfarande skulle införas inom uppbördssystemet. Först om den skattskyldige inte betalade inom den tid som föreskrevs i påminnelsen skulle skatten bH restförd. I motionerna 1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att detta förslag genomförs (yrkande 5). Även motion 1981/82:861 av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c) innehåller ett yrkande om ett sådant påminnelseförfarande (yrkande 6). Utskottet har inhämtat att riksskatteverket numera har utarbetat rufiner för påminnelseförfarandet och att åtgärderna kommer att genomföras i mars 1983. Eftersom detta kommer att ske utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida, avstyrker utskottet motionerna i angivna delar i den mån de inte är tillgodosedda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.  beträffande avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande grå
arbetskraft

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:23 och med bifall fill proposifion 1982/83:11 i nu aktuella delar antar de vid propositionen fogade förslagen till

a)   lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

b)  lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

c)   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2.  beträffande arbetstagarbegreppet m. m.
att riksdagen avslår

a)   mofion 1980/81:1175,

b)  motion 1980/81:1462 yrkande 1,


 


SkU 1982/83:5                                                                       26

3.  beträffande skärpt B-skattekontroll m. m.
att riksdagen avslår

a)   motionerna 1980/81:1099, 1980/81:1462 yrkande 3 a och 1981/82:861 yrkande 5,

b)   motion 1980/81:1462 yrkande 3 b,

4.  beträffande  vissa  lagstiftningsfrågor rörande  uppbördsbrott
m. m.

att riksdagen avslår

a)   motion 1980/81:1462 yrkandena 6-10,

b)   motion 1981/82:388,

5.  beträffande skatteflyktsklausulen m. m.
att riksdagen avslår

a)   mofionerna 1981/82:259 och 1981/82:1581 yrkande 2,

b)   motion 1981/82:2013 yrkande 1,

6.  beträffande övriga yrkanden angående kontrollfrågor
att riksdagen avslår

a)                   mofionerna 1980/81:1168, 1980/81:1887 yrkande 1 och
1981/82:1581 yrkande 1,

b)  motion 1980/81:1462 yrkande 2,

c)  mofion 1980/81:1887 yrkande 2,

d)                 motion 1981/82:861 yrkande 2 och 1980/81:1159 i motsva­
rande del,

e)                 motion 1980/81:1159 i övrigt,

f)                  motion 1981/82:1673,

7.              beträffande betalningspåminnelse vid smärre dröjsmål

att riksdagen avslår mofionerna 1980/81:1462 yrkande 5 och 1981/82:861 yrkande 6, i den mån yrkandena inte är fillgodo-sedda genom vad utskottet anfört.

Stockholm den 9 november 1982

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s)*, Stig Josefson (c), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp)*, Anita Johansson (s) och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.


 


SkU 1982/83:5                                                                    27

Reservation

Avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande grå arbetskraft (mom. 1)

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m) har

dels anfört följande:

Vi instämmer helt i målsättningen att så långt som möjligt minska s. k. svartarbete och användningen av grå arbetskraft. När det gäller småhusägare och lägenhetsägare anser vi dock att man bort gå andra vägar än som föreslås i propositionen. Som framhålls i motion 1982/83:23 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) har riksdagen - bl. a. efter moderata inifiativ - uppdragit åt regeringen att utreda frågan om införande av avdragsrätt för reparationer på schablontaxerade småhus. I likhet med mofionärerna anser vi att en sådan avdragsrätt innebär ett tillräckligt mofiv för småhusägaren att ta kvitto på utfört arbete och på så vis möjliggöra avdrag i deklarafionen. Ett sådant system innebär att en omfattande kontrollapparat inte behöver byggas upp.

Till dess att ett system med avdragsrätt för repararioner på småhus har införts är vi beredda att acceptera en uppgiftsskyldighet för småhusägaren. I likhet med motionärerna anser vi emellertid att småhusägaren inte skall kunna åläggas betalningsskyldighet för uppdragstagarens skatteskulder på det sätt som föreslås i propositionen. Vi instämmer också i uppfattningen att det inte kan anses rimligt att utan vidare påföra en avgift av 100 kr. för den som har förbisett att lämna en sådan uppgift eller försäkran i sin självdeklaration som nu föreskrivs.

För att undvika dubbelt uppgiftslämnande i form av kontrolluppgifter och uppgifter i självdeklarationen om samma sak föreslås i propositionen undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgifter i de fall som omfattas av den nya uppgiftsskyldigheten. Som förslaget utformats skall villaägarna i fortsättningen lämna kontrolluppgifter endast på småbelopp under 500 kr. För att undvika att bestämmelserna blir alltför svårförståeliga bör - som framhålls i motionen - denna olikformighet rättas till genom att belopps­gränsen 300 kr. i 37 § taxeringslagen höjs fill 500 kr.

Med det anförda tillstyrker vi motion 1982/83:23.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall fill motion 1982/83:23 och med avslag på proposition 1982/83:11 i motsvarande delar antar de vid propositionen fogade, nu aktuella förslagen till a) lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar med de ändringar att 10 § första stycket och 13 § utgår samt att härav föranledda redaktionella ändringar vidtas i ingressen och: de följande paragraferna.


 


SkU 1982/83:5                                                                       28

b)   lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

c)    lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen att 37 § 1 mom. 1 a) undantag c) erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag                         Reservanternas förslag

37 § 1 mom. 1 a) Undantag:

c) ersättning och förmån till någon   c) ersättning och förmån till någon
i anledning av tillfälligt arbete å
i anledning av fillfälligt arbete å
annan fastighet än jordbruksfasfig-
    annan fastighet än jordbruksfastig­
het, om vad som sammanlagt utgivits
het, om vad som sammanlagt utgivits
har ett lägre värde än 300 kronor för
  har ett lägre värde än 506* kronor för
hela året och det icke utgör avdrags-
  hela året och det icke utgör avdrags­
gill omkostnad i förvärvskällan
   gill omkostnad i förvärvskällan
rörelse
                                        rörelse

Särskilda yttranden

1.         Skatteflyktsklausulen mom. 5

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m) anför:

Den skatteflyktsklausul som infördes genom riksdagsbeslut hösten 1980 är tidsbegränsad och gäller i fråga om rättshandlingar som företas under åren 1981-1985. Den skall mot slutet av perioden utvärderas från rättssäkerhets­synpunkt.

Det är viktigt att lagstiftningen i detta avseende verkligen blir föremål för en omfattande utvärdering och att någon förändring i skärpande syfte inte vidtas under lagstiftningens nuvarande giltighetstid.

2.         Vissa kontrollfrågor mom. 6 d

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m) anför:

I motion 1981/82:861 av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c) krävs en utredning av "det motstående intressets princip". Motionärerna anser att man bör undersöka om inte skattekontrollen kan förbättras genom att privatpersoner i ökad utsträckning medges avdrag vid beskattningen för vissa utgifter och därigenom får ett direkt intresse av att redovisa inköp av material och utgivna arbetslöner.


 


SkU 1982/83:5                                                        29

Utskottet har redan tidigare begärt en sådan utredning vad gäller villabeskattningen. Från moderat håll har vi sedan länge yrkat avdrag för nödvändiga och styrkta kostnader för barntillsyn då föräldrarna förvärvsar­betar. En sådan avdragsrätt skulle möjliggöra en mer marknadsmässig ersättning för det barnavårdande arbetet och samtidigt leda till att skatt och sociala avgifter i betydligt större utsträckning skulle komma att betalas in. En utredning om en sådan avdragsrätt för barnfillsynskostnader bör lämpligen ske i samband med en allsidig utredning av familjebeskattningen.