SkU 1982/83:49

Skatteutskottets betänkande
1982/83:49

om ändring i taxeringslagen (prop. 1982/83:105)
Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:105 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623).

I propositionen läggs förslag fram för att förbättra taxeringskontrollen av
kreaturshandlare och därigenom begränsa det skatteundandragande som
förekommer inom kreaturshandeln.

Propositionen innehåller också förslag om ett förenklat uppgiftslämnande
i fråga om vissa aktieutdelningar som betalas ut genom värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 49

SkU 1982/83:49

2

Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 mom. och 43 § 1 mom. taxeringslagen
(1956:623)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse
37 §

1 morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

4 a. Den som utbetalt
utdelning å aktie
i svenskt aktiebolag,
på vilket 3 kap.
8 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller lagen
(1970:5%) om förenklad
aktiehantering
är tillämplig, liksom
bank, som avses i
1 § aktiefondslagen
(1974:931), vilken utbetalt
utdelning å andel
i svensk aktiefond
för vilken register
föres enligt 31 § sistnämnda
lag.

5. Den som bedrivit
verksamhet, vari ingått
inköp av jordbruks-
eller trädgårdsprodukter
eller husdjur
eller från husdjur
erhållna produkter,
allt i den mån
regeringen därom förordnat.

Den som är berättigad
att lyfta utdelning
för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelningen.

Den från vilken inköp
skett.

Utgivet vederlag i
penningar, naturaprodukter
eller annat.

Undantag: vederlag
som gottgjorts bokföringsskyldig
rörelseidkare.

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Lydelse enligt prop. 1982/83:94.

SkU 1982/83:49

3

Föreslagen lydelse
I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall vaije år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

4 a. Den som utbetalt
utdelning å aktie
i svenskt aktiebolag,
på vilket 3 kap.
8 § aktiebolagslagen
(1975: 1385) eller lagen
(1970:596) om förenklad
aktiehantering
är tillämplig, liksom
bank, som avses i 1 §
aktiefondslagen (1974:
931), vilken utbetalt
utdelning å andel i
svensk aktiefond för
vilken register föres
enligt 31 § sistnämnda
lag samt den som
utbetalt utdelning från
utländsk juridisk person,
om utdelningen
utbetalts genom VärdepapperscentralenVPC

Aktiebolags försorg.

5. Den som bedrivit
verksamhet, vari ingått
inköp av jordbruks-
eller trädgårdsprodukter
eller husdjur
eller från husdjur
erhållna produkter,
allt i den mån
regeringen därom förordnat.

Den utbetalda utdelningen.

Utgivet vederlag i
penningar, naturaprodukter
eller annat.

Undantag: vederlag
som gottgjorts bokföringsskyldig
rörelseidkare
för annat än
slakt- eller livdjur.

Den som är berättigad
att lyfta utdelning
för egen del vid utdelningstillfället.

Den från vilken inköp
skett.

1* Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 49

SkU 1982/83:49

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

43 §

1 morn.3 Envar, sorn har utbekommit utdelning på aktier i svenskt
aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen
(1970:596) om förenklad aktiehantering icke är tillämplig, så ock envar,
som här i riket har utbekommit

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, svensk aktiefond,
för vilken register ej förs
enligt 31 § aktiefondslagen (1974:
931), eller från utländsk juridisk
person eller

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, svensk aktiefond,
för vilken register ej förs
enligt 31 § aktiefondslagen (1974:
931), eller, om den icke har betalts
ut genom Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen),
från utländsk juridisk person
eller

b) ränta, vilken har erlagts mot
avlämnande av kupong eller kvitto
och icke har betalts ut genom värdepapperscentralen,
på obligation,
förlagsbevis eller annan för den allmänna
rörelsen avsedd förskrivning,

b) ränta, vilken har erlagts mot
avlämnande av kupong eder kvitto
och icke har betalts ut genom Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag
(värdepapperscentralen), på obligation,
förlagsbevis eller annan
för den allmänna rörelsen avsedd
förskrivning.

är skyldig att tili ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen
eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans
räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven vederbörlig uppgift,
skall uppgift i stället avges av den, som lyfter beloppet, och därvid
uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Utbekommer
någon utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat
utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också uppges namn och
hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som
utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas,
innan betalning sker.

Den som begär registrering hos
värdepapperscentralen av värdepapper
som avses i första stycket b)
skall samtidigt lämna uppgift om
namn och hemvist på den, för vilkens
räkning räntan skall lyftas.
Ändras förhållande om vilket sådan
uppgift har lämnats, skall den som
har lämnat uppgiften utan dröjsmål
anmäla detta skriftligen till värdepapperscentralen.
Bank eller fondkommissionär,
som är auktoriserad
som förvaltare av aktier enligt lagen
om förenklad aktiehantering, är
skyldig att lämna sådan uppgift ef -

Den som begär registrering hos
värdepapperscentralen av värdepapper
som avses berättiga till utdelning
från utländsk juridisk person
eller som åsyftas i första
stycket b) skall samtidigt lämna
uppgift om namn och hemvist på
den, för vilkens räkning utdelningen
eller räntan skall lyftas. Ändras
förhållande om vilket sådan uppgift
har lämnats, skall den som har lämnat
uppgiften utan dröjsmål anmäla
detta skriftligen till värdepapperscentralen.
Bank eller fondkommissionär,
som är auktoriserad som

3 Senaste lydelse 1979: 490.

SkU 1982/83:49

5

Nuvarande lydelse

ter anmodan från värdepapperscentralen.
Sådan anmodan får ej göras
senare än fem år efter utbetalningen
av räntan.

Föreslagen lydelse

förvaltare av aktier enligt lagen om
förenklad aktiehantering, är skyldig
att lämna sådan uppgift som rör
ränta efter anmodan från värdepapperscentralen.
Sådan anmodan får
ej göras senare än fem år efter utbetalningen
av räntan.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1982/83:49

6

Motionerna

1982/83:160 av Nic Grönvall (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om sådan ändring
av de bestämmelser som gäller för lämnande av löneuppgift till anställda att
en fullständig redovisning av arbetsgivarens hela kostnad för anställningen
anges på sätt som anges i motionen.

1982/83:166 av Allan Ekström m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i bevissäkringslagen
så att lagen skall tillämpas endast om skälig misstanke om brott
föreligger,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i bevissäkringslagen
så att beslut om säkringsåtgärd får fattas endast av länsrätt.

1982/83:438 av Knut Wachtmeister (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av ett mera enhetligt lägsta belopp
för kontrolluppgifter till inkomstdeklarationen.

1982/83:540 av Per-Richard Molén (m)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt riksskatteverket
att komplettera slutskattsedeln med specificerade uppgifter om
varje skattskyldigs totala skatte- och avgiftsbelastning.

1982/83:706 av Margit Gennser (m) och Nic Grönvall (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att i taxeringslagen införs en
bestämmelse av följande lydelse:

Länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt äger att besluta att staten skall
ersätta den skattskyldiges kostnader i eftertaxeringsmål i de fall taxeringsmyndighetens
yrkande ej vunnit bifall och då den skattskyldige ej rimligen
kunnat förutse att lämnade deklarationsuppgifter kunnat anses var ofullständiga
och därför oriktiga.

1982/83:1180 av Gunnel Jonäng (c) och Arne Fransson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande
av allmän skyldighet för banker m. fl. att till ledning för inkomsttaxeringen
självmant lämna kontrolluppgifter om kontohavarnas kapitaltillgodohavanden
och ränteintäkter.

1982/83:1717 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att
införa en ny, förenklad deklarationsblankett, som kan tas i bruk redan vid
avgivande av deklaration år 1984.

1982/83:2134 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) såvitt avser yrkande 1 a)

I motionen yrkas bl. a. - med hänvisning till motion 1982/83:2132

SkU 1982/83:49

7

1 a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1982/83:2132 anförs om begränsandet av företagens uppgiftslämnande
samt utvärdering av användandet av deklarationsblankett nr 10.

Utskottet

Slakterier m. fl. är i dag inte skyldiga att lämna kontrolluppgifter om
ersättningar till kreaturshandlare för inköp av slakt- eller livdjur. Mot
bakgrund av det omfattande skatteundandragande som på sina håll förekommit
inom kreaturshandeln föreslås i propositionen att det undantag från
uppgiftsskyldigheten som gäller i fråga om ersättningar till bokföringsskyldiga
näringsidkare slopas såvitt avser slakt- och livdjur. Förslaget grundar sig
på en promemoria från brottsförebyggande rådet (BRÅ PM 1981:2).

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottet har inte heller något att erinra mot de i propositionen förordade
förenklingarna i fråga om aktieutdelningar som betalas ut genom VPC.

I detta sammanhang behandlar utskottet även vissa motionsyrkanden som
väckts under den allmänna motionstiden och som rör skattekontrollen och
vissa andra frågor med anknytning till taxeringsförfarandet.

I motion 166 av Allan Ekström m. fl. återkommer motionärerna till den
kritik som av rättssäkerhetsskäl tidigare har riktats mot bevissäkringslagen
(1975:1027). Motionärerna anser att lagen skall kunna tillämpas endast om
skälig misstanke om brott föreligger och att beslut om bevissäkringsåtgärd
skall kunna fattas endast av länsrätten.

Reglerna i bevissäkringslagen syftar till att skattemyndigheterna på ett
smidigt och effektivt sätt skall kunna säkerställa räkenskaper och annat
bevismaterial som det författningsenligt åligger den skattskyldige att
tillhandahålla för granskning. Reglerna innebär att granskningsledaren får
besluta om olika säkringsåtgärder i situationer då det föreligger risk för att
bevismaterialet annars kommer att förstöras eller undanhållas. Reglerna
tillgrips inte mot den som lojalt fullgör sina skyldigheter att tillhandahålla
föreskrivet material.

Likartade motionsyrkanden har prövats av utskottet vid upprepade
tillfällen, senast 1979 (SkU 1978/79:40). Utskottet framhöll då att myndigheterna
haft anledning att tillämpa bevissäkringslagen endast i mycket
begränsad omfattning och att tillämpningen inte inneburit något åsidosättande
av rättssäkerheten. 1 motionen lämnas inte något exempel på
motsatsen, och förhållandena är enligt vad utskottet erfarit oförändrade.

Med hänvisning till tidigare års ställningstaganden och till att hithörande
frågor övervägs inom utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i
skatteprocessen (USS) och tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06) avstyrker
utskottet motion 166.

SkU 1982/83:49

8

Gunnel Jonäng och Arne Fransson (båda c) tar i motion 1180 upp frågan
om kontrolluppgifter på bankmedel m. m. och yrkar att det förslag som
riksskatteverket lagt fram härom skall genomföras.

Riksskatteverkets förslag behandlades av riksdagen vid riksmötet 1981/82
(prop. 73, SkU 21) och genomfördes såvitt avsåg krav på specifikation av
vissa utgiftsräntor och skulder. I fråga om bankmedel m. m. ställdes frågan
på framtiden på grund av att den ansågs kräva fortsatta överväganden, bl. a.
för att klarlägga hur kontrollresurserna bäst borde användas.

Utskottet instämmer - nu liksom tidigare - i att det är önskvärt att uppnå
en bättre kontroll av ränteinkomster och innestående kapitalbehållning på
bankkonton. Ett slutligt ställningstagande till denna fråga bör emellertid
anstå i avvaktan på resultatet av de förnyade överväganden som f. n. pågår
inom skatteförenklingskommittén (B 1982:03) och finansdepartementet.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet det nu framställda yrkandet i
motion 1180.

Knut Wachtmeister (m) anser - som framgår av motion 438 - att de
beloppsgränser som gäller för arbets- och uppdragsgivarnas skyldighet att
lämna kontrolluppgifter i fråga om utgivna löner och andra ersättningar
varierar i alltför hög utsträckning. Yrkandet i motionen går ut på att
skatteförenklingskommittén (B 1982:03) skall få i uppdrag att föreslå mer
enhetliga belopp.

Olika frågor om kontrolluppgifter m. m. till ledning för inkomsttaxeringen
har grundläggande betydelse för kommitténs arbete, och utskottet utgår från
att kommittén kommer att ta ställning till vilka beloppsgränser som bör gälla i
framtiden. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 438 i den mån
den inte är tillgodosedd.

I motion 1717 yrkar tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) att en ny
förenklad deklarationsblankett för pensionärer och löntagare skall utarbetas
för 1984 års deklaration.

Som anförs i motionen ingår utformningen av deklarationsblanketterna i
skatteförenklingskommitténs uppdrag, och utredningen kommer bl. a. att
pröva frågan om en förenklad löntagarblankett. Utskottet anser att utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt men är för sin del inte berett att nu ta
ställning till om en sådan blankett bör tas i bruk redan vid 1984 års taxering.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1717.

I motion 2132 anför Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) att företagens skyldighet
att lämna uppgifter av olika slag bör begränsas så långt som möjligt. Ett
exempel på uppgiftslämnande som väckt irritation är blankett 10 som
företagsledare i fåmansföretag skall avlämna till ledning för inkomsttaxeringen.
Enligt motionärernas mening bör man pröva om inte de aktuella
uppgifterna i mån av behov i stället bör infordras av taxeringsnämnderna. I

SkU 1982/83:49

9

motion 2134 yrkar motionärerna att riksdagen som sin mening ger detta till
känna för regeringen.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att regeringen uppmärksamt
bör följa utvecklingen i fråga om kraven på olika uppgifter från
företagen och att uppgiftsskyldigheten i möjligaste mån bör begränsas. Som
utskottet nyss har anfört ingår frågan om deklarationsblanketternas utformning
i skatteförenklingskommitténs uppdrag, och utskottet utgår från att alla
uppslag till förenklingar kommer att tas till vara i kommitténs arbete.

Vad utskottet här har anfört torde komma att beaktas utan något särskilt
tillkännagivande från riksdagens sida. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
motion 2134 såvitt nu är i fråga (yrkande 1 a).

I motion 160 yrkar Nic Grönvall (m) att företagen skall redovisa sina totala
lönekostnader, dvs. förutom löner även sådana kostnader som arbetsgivaravgifter
av olika slag, i de kontrolluppgifter som de lämnar till sina anställda.
Syftet med förslaget är att öka de anställdas förståelse för de villkor under
vilka arbetsgivarens företagsamhet drivs. Även Per-Richard Molén (m)
anser att upplysningar om de totala lönekostnaderna bör lämnas. För att
även de totala skatterna på lönerna skall redovisas yrkar han i motion 540 att
slutskattsedlarna kompletteras med uppgifter i detta hänseende.

Som utskottet nyss har anfört är det angeläget att företagens uppgiftsskyldighet
begränsas så långt som möjligt. Kontrolluppgifterna bör redan av
detta skäl inte belastas med sådana uppgifter som motionärerna avser och
som ligger helt vid sidan av syftet med kontrolluppgifterna. Utskottet vill
samtidigt framhålla att de företag som så önskar är oförhindrade att lämna
sina anställda information i sådan frågor som anges i motionerna samtidigt
som de avlämnar kontrolluppgifterna. Utskottet kan - med hänvisning till
sina ställningstaganden till likartade frågor tidigare år (senast i betänkandet
SkU 1981/82:40) och till skatteförenklingskommitténs arbete - f. n. inte
heller tillstyrka att skattsedlarna belastas med uppgifter om annat än vad som
har direkt betydelse för den skatt som den skattskyldige skall betala.
Utskottet avstyrker således motionerna 160 och 540.

I motion 706 yrkar Margit Gennser (m) och Nic Grönvall (m) att
skattedomstolarna i vissa fall skall kunna besluta om ersättning till den
skattskyldige för dennes rättegångskostnader i mål om eftertaxering.

Utskottet kan instämma i det grundläggande syftet med motionen,
nämligen att förbättra den enskildes rättssäkerhet i förvaltningsförfarandet.
Vid sin behandling av motsvarande frågor tidigare år har utskottet hänvisat
till det reformarbete som sedan lång tid tillbaka pågått på detta område och
som har betydelse från rättssäkerhetssynpunkt. Här kan erinras om de
genomgripande ändringar som under senare år har genomförts i fråga om
skatteförvaltningen och förvaltningsförfarandet. Avsikten är bl. a. att
skattemyndigheterna i fortsättningen skall ordna deklarationsservice åt
allmänheten i mer organiserade former än hittills och kunna lämna
upplysningar i konkreta frågor. Utgångspunkten är emellertid fortfarande

SkU 1982/83:49

10

att den enskilde i första hand själv bör stå för sina kostnader i förvaltningsärenden
och att de sociala aspekter som kan anläggas på ersättningsfrågan
bör beaktas genom utvidgad offentlig rättshjälp.

Enligt utskottets uppfattning föreligger inte några särskilda skäl som bör
föranleda att ersättningsfrågan särbehandlas i det speciella fall som tas upp i
motionen. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:105 antar det

vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i

taxeringslagen (1956:623),

2. att riksdagen avslår motion 1982/83:166,

3. att riksdagen avslår motion 1982/83:1180,

4. att riksdagen avslår motion 1982/83:438,

5. att riksdagen avslår motion 1982/83:1717,

6. att riksdagen avslår motion 1982/83:2134, yrkande 1 a,

7. att riksdagen avslår motionerna 1982/83:160 och 1982/83:540,

8. att riksdagen avslår motion 1982/83:706.

Stockholm den 3 maj 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Stig Josefson (c), Rune Carlstein (s), förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)*, Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s)*, Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl
Björzén (m), Björn Molin (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy
Möller (m) och Ella Jonsson (c).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation
Vid mom. 2

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m):

I motion 1982/83:166 yrkas att bevissäkringslagen skall kunna tillämpas
endast om skälig misstanke om skattebrott föreligger och att beslut om
bevissäkring alltid skall meddelas av länsrätt.

Motionyrkandena motiveras med att skatteprocessen inte bör ha regler
som alltför mycket fjärmar sig från den allmänna processens regler. Vissa av

SkU 1982/83:49

11

säkringsåtgärderna enligt bevissäkringslagen har, liksom husrannsakan
enligt rättegångsbalken, formen av ett intrång hos den enskilda. Detta bör
endast få förekomma när misstanke om brott föreligger. Av rättssäkerhetsskäl
bör vidare varje beslut om säkringsåtgärd fattas av länsrätt.

Det faktum att myndigheterna hittills enligt lämnade uppgifter haft att
tillämpa bevissäkringslagen endast i mycket begränsad omfattning och att
tillämpningen sannolikt inte inneburit åsidosättande av rättssäkerhetsintresset
kan inte tas till intäkt för ett avslag på motionens yrkanden.

Vi anser att riksdagen med anledning av motionen hos regeringen bör
begära förslag till sådan ändring av bevissäkringslagen att rättssäkerheten
stärks i enlighet med vad som anförs i motionen.

Vi hemställer vid mom. 2

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:166 hos regeringen
begär förslag till sådan ändring av bevissäkringslagen
(1975:1027) att den i högre grad än nu tillgodoser rättssäkerhetsintresset
i skatteprocessen.

Särskilt yttrande
Vid mom. 8

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m):

Frågan om rätt till ersättning till skattskyldiga i samband med skattemål
har tidigare tagits upp i samband med tillämpningen av den s. k. generalklausulen
mot skatteflykt. I motionen 706 tas frågan upp vad i avser vissa mål
om eftertaxering.

Vi instämmer i utskottets uppfattning att ersättningsfrågan inte bör
särbehandlas i det speciella fall som tas upp i motionen.

Det är emellertid tveksamt om inte den skattskyldige i fråga om skattemål
där utslaget är till dennes fördel och åtminstone där målet föranletts av
yrkanden från taxeringsmyndigheterna borde ha rätt till ersättning för de i
många fall betydande kostnader han åsamkas.

Vi är medvetna om att sådana regler skulle ha betydande konsekvenser.
Regeringen bör emellertid enligt vår mening ta initiativ till en utredning
angående reglerna för ersättning till skattskyldiga i samband med skattemål.

minab/gotab Stockholm 1983 75420