SkU 1982/83:44

Skatteutskottets betänkande
1982/83:44

om ändrade regler för beskattning av näringsbidrag m. m. (prop.
1982/83:94)
Propositionen m. m.

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:94, såvitt
den hänvisats till skatteutskottet, att riksdagen antar vid propositionen
fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid
taxering till statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

5. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning,

6. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m.,

7. lag om ändring i lagen (1981:1099) om särskilt investeringsavdrag vid
redovisningen av mervärdeskatt,

8. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

9. lag om ändring i lagen (1961:528) om skattefrihet för bidrag till
norrlandsfonden, m. m.,

I propositionen läggs fram förslag om ändrade regler för beskattning av
stöd till företag. I anslutning härtill föreslås en ändring av bestämmelserna
om aktiebolags skyldighet att träda i likvidation. I propositionen behandlas
vidare frågan om avdrag för bidrag som ett företag lämnar för att främja
sysselsättningen på viss ort. Propositionen innehåller slutligen förslag om
ändrade avdragsregler för avsättning till s. k. internvinstkonto.

De nuvarande reglerna för beskattning av statsbidrag till företag, vilka
infördes år 1973, behålls i huvudsak oförändrade. Beteckningen statsbidrag
ersätts dock med beteckningen näringsbidrag. För att minska den osäkerhet
som f. n. råder i fråga om gränsdragning mellan bidrag och lån införs en
uttrycklig definition av begreppet näringsbidrag. Som näringsbidrag anses i
första hand statliga stöd som lämnas utan förbehåll om återbetalningsskyldighet.
Även stöd som kan återkrävas skall emellertid enligt förslaget under
vissa förutsättningar räknas till näringsbidrag. Så blir fallet om återbetalning
kan komma i fråga endast om mottagaren inte uppfyller de villkor som har
uppställts eller bryter mot de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet
av stödet. Den omständigheten att stödbeloppet måste återbetalas om en

1 Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 44

SkU 1982/83:44

oväntad händelse inträffar som rubbar förutsättningarna för stödet, hindrar
inte heller att stödet skall behandlas som ett bidrag.

Med stöd av en särskild dispensregel i anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen
(KL) kan regeringen f. n. besluta att ett lån för vilket
återbetalningsskyldigheten har gjorts beroende av mottagarens framtida
resultatutveckling eller annan liknande omständighet, skall anses utgöra
skattepliktig intäkt för låntagaren. Har dispens meddelats får företaget
avdrag för eventuella amorteringar på lånet. I propositionen föreslås att
dispensregeln upphävs. Detta medför att villkorliga stöd av detta slag i
framtiden generellt kommer att behandlas som lån. Efterges återbetalningsskyldigheten
skall det eftergivna beloppet i princip behandlas som ett
näringsbidrag.

Ett slopande av dispensregeln kan - för det fall att det villkorade lånet
betalats ut till ett aktiebolag - påverka tillämpningen av reglerna i
aktiebolagslagen om tvångslikvidation. Genom att stödbeloppet skall
redovisas som skuld medför stödet inte någon förbättring av bolagets
soliditet trots att avsikten med stödet ofta just varit att bolaget inte skall
behöva träda i likvidation. I propositionen föreslås därför att reglerna om
tvångslikvidation ändras. Ändringen innebär att bolaget vid beräkningen av
det egna kapitalets storlek inte skall ta hänsyn till en skuld på grund av statligt
stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet. Som villkor för detta gäller
bl. a. att stödbeloppet vid en eventuell konkurs eller likvidation behöver
återbetalas först sedan övriga skulder till fullo betalats. - Propositionen har i
denna del hänvisats till lagutskottet.

F. n. finns inga regler om hur realisationsvinst skall beräknas vid avyttring
av tillgångar som har anskaffats med hjälp av näringsbidrag. I propositionen
föreslås en uttrycklig regel i detta avseende som innebär att kostnader som
har bestritts med hjälp av statliga stöd inte får inräknas i omkostnadsbeloppet.

I samband med större företagsnedläggelser e. d. förekommer det att
berörda företag erlägger bidrag till den regionala utvecklingsfonden eller till
särskilt bildade s. k. utvecklingsbolag. Avsikten med bidragen är att främja
sysselsättningen på orten eller regionen. F. n. saknas bestämmelser om hur
bidrag av detta slag skall behandlas i skattehänseende. I propositionen
föreslås att bidragen skall vara omedelbart avdragsgilla under förutsättning
att de betalas till en regional utvecklingsfond.

I KL finns regler som medger svenska företag avdrag för avsättningar till
internvinstkonto. För att avdragsrätt skall föreligga krävs bl. a. att internvinsten
hänför sig till lagertillgångar som sålts från ett svenskt moderföretag
till ett utländskt dotterbolag.

1 propositionen föreslås att reglerna om internvinstkonto blir tillämpliga
även på försäljningar från ett svenskt dotterföretag till ett utländskt
dotterföretag i en koncern med gemensamt svenskt moderföretag. Vidare
föreslås att reglerna för beräkning av avdragets storlek justeras något.

SkU 1982/83:44

De föreslagna ändringarna beträffande näringsbidragens skattemässiga
behandling skall tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Förslagen
rörande reglerna om avdrag för bidrag till regionala utvecklingsfonder och
om avdrag för avsättning till internvinstkonto skall gälla fr. o. m. 1984 års
taxering.

Propositionen innehåller förslag om ändring av anvisningarna till 19 § KL.
I en proposition (1982/83:157) om följdlagstiftning till inkomstskattereformen
m. m., som utskottet kommer att behandla senare i vår, föreslås en
mindre ändring i samma anvisningar. Behandlingen av nämnda anvisningar
bör ske i ett sammanhang och i anslutning till den nu aktuella propositionen
94.

Med hänsyn härtill har lagförslagen i denna proposition kompletterats med
de i proposition 1982/83:157 föreslagna ändringarna av anvisningarna till
19 §. Med de justeringar som föranleds härav får de till skatteutskottet
remitterade författningsförslagen följande lydelse.

1* Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 44

SkU 1982/83:44

1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 32 § 1 morn., anvisningarna till 19 §, punkterna 3 och 4 av
anvisningarna till 22 §, punkt 2 a av anvisningarna till 25 §, punkterna 7, 15
och 16 av anvisningarna till 29 § och punkt 1 av anvisningarna till 36 § skall ha
nedan angivna lydelse,
dels att i anvisningarna till 29 § skall införas en ny punkt, 18 a, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §

1 morn.1 Till intäkt av tjänst
hänföras:

avlöning, arvode, traktamente,
sportler och annan förmån i penningar,
bostad eller annat, som
utgått för tjänsten;

pension och i den mån icke annat
följer av vad nedan i 2 mom. stadgas
livränta, som utgått på grund av
sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring
eller annorledes än på grund av
försäkring - dock, såvitt fråga är om
sådan livränta till följd av personskada
som icke avses i 2 morn., endast
livränta eller del därav som avser
ersättning för förlorad inkomst av
skattepliktig natur eller för förlorat
underhåll-ävensom ersättning, som
i annan form än livränta utgått på
grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
tagen i samband med tjänst
- dock icke ersättning, som avser
sjukvårds- eller läkarekostnader -samt undantagsförmåner, periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk intäkt som i 31 § avses
samt engångsbelopp som utgår till
följd av personskada och utgör
skattepliktig intäkt enligt anvisningarna
till 19 §.

1 mom. Till intäkt av tjänst
hänföras:

avlöning, arvode, traktamente,
sportler och annan förmån i penningar,
bostad eller annat, som
utgått för tjänsten;

pension och i den mån icke annat
följer av vad nedan i 2 mom. stadgas
livränta, som utgått på grund av
sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring
eller annorledes än på grund av
försäkring - dock, såvitt fråga är om
sådan livränta till följd av personskada
som icke avses i 2 morn., endast
livränta eller del därav som avser
ersättning för förlorad inkomst av
skattepliktig natur eller för förlorat
underhåll - ävensom ersättning, som
i annan form än livränta utgått på
grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
tagen i samband med tjänst
- dock icke ersättning, som avser
sjukvårds- eller läkarekostnader -samt undantagsförmåner, periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk intäkt som i 31 § avses
samt engångsbelopp som utgår till
följd av personskada och utgör
skattepliktig intäkt enligt
punkt 1 av anvisningarna till 19 §.

1 Senaste lydelse 1977:41.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts - såsom
vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp -vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.

Sådan ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring som
tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare och som bestämmes med
hänsyn även till andra omständigheter än den försäkrades levnadsålder och
anställningstid räknas endast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare
angives i punkt 11 av anvisningarna. Motsvarande gäller i fråga om sådan
avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring
utbetalas av staten till arbetstagare. Även avgångsersättning som
utbetalas till arbetstagare som omfattas av s. k. trygghetsavtal räknas endast
delvis som intäkt av tjänst på det sätt som angives i punkt 11 av
anvisningarna.

Har tjänsteinnehavare såsom löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt,
att garantibelopp för fastigheten skall enligt 47 § upptagas som skattepliktig
inkomst för honom, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från
fastigheten, räknas såsom intäkt av jordbruksfastighet eller av annan
fastighet.

Anvisningar

(första-sjunde styckena) till 19 §2

Socialhjälp, begravningshjälp
samt underhåll, som lämnats fånge
eller patient å hospital, m. m. är icke
att hänföra till skattepliktig inkomst.
Detsamma gäller i fråga om till
föreningar influtna medlemsavgifter.

Med skadeståndsförsäkring förstås
försäkring, enligt vilken den
försäkrade äger utfå ersättning för
skadestånd vartill han är berättigad
på grund av personskada (överfallsskydd
o. d.)

Ersättning till följd av personskada
som utgår i annan form än periodisk
utbetalning (engångsbelopp)
och avser förlorad inkomst av skattepliktig
natur utgör skattepliktig
intäkt såvida icke annat följer av
övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp, som utgår till
följd av personskada, utgör ersättning
för framtida förlust av skattepliktig
inkomst, skall dock 40 procent
av beloppet avräknas såsom

1. Socialbidrag, begravningshjälp
samt underhåll, som har lämnats
intagen i kriminalvårdsanstalt
eller patient på sjukhus e. d. utgör
inte skattepliktig inkomst. Detsamma
gäller i fråga om till föreningar
influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp
behandlas inte tjänstepension
avseende tid efter den
pensionsberättigades frånfälle.

Om engångsbelopp, som utgår till
följd av personskada, utgör ersättning
för framtida förlust av skattepliktig
inkomst, skall dock 40 procent
av beloppet avräknas såsom

Senaste lydelse 1981:1203.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse

icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig
två eller flera sådana engångsbelopp
till följd av samma personskada,
skall vad som nu har sagts
gälla varje sådant belopp. Vad som
avräknas från ett eller flera engångsbelopp
under beskattningsåret får
emellertid - i förekommande fall
tillsammans med vad som avräknats
tidigare år - för samma personskada
sammanlagt icke överstiga femton
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Härvid skall
avräknad del av ett engångsbelopp
uttryckas i det basbelopp, som har
fastställts för det år under vilket
engångsbeloppet blivit tillgängligt
för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del
därav, som utgår till följd av personskada
och utgör skattepliktig intäkt
enligt 32 § 1 morn., mot engångsbelopp.
gälla bestämmelserna i föregående
stycke beträffande sådant engångsbelopp.
Utbytes annan livränta
eller del därav, som utgör skattepliktig
intäkt enligt 32 § 1 mom., mot
engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet
upptagas såsom skattepliktig
intäkt. Sker utbyte, helt eller
delvis, av annan livränta än nu sagts
mot engångsbelopp, skall beloppet
anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön, som utgår från arbetsgivare i
sådana fall, då denne på grund av 3
kap. 16 § andra eller tredje stycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring
äger uppbära arbetstagaren tillkommande
ersättning från allmän
försäkringskassa, är skattepliktig intäkt.
För arbetsgivaren är den av
honom i nämnda fall uppburna
ersättningen från försäkringskassan
ävensom annan därifrån uppburen
ersättning i anledning av kostnad för
den anställdes räkning att betrakta
som skattepliktig inkomst, dock att
ersättningen icke är skattepliktig för
arbetsgivaren, därest den till den
anställde utbetalda lönen eller den

Föreslagen lydelse

icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig
två eller flera sådana engångsbelopp
till följd av samma personskada,
skall vad som nu har sagts
gälla varje sådant belopp. Vad som
avräknas från ett eller flera engångsbelopp
under beskattningsåret får
emellertid - i förekommande fall
tillsammans med. vad som avräknats
tidigare år - för samma personskada
sammanlagt icke överstiga femton
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Härvid skall
avräknad del av ett engångsbelopp
uttryckas i det basbelopp, som har
fastställts för det år under vilket
engångsbeloppet blivit tillgängligt
för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del
därav, som utgår till följd av personskada
och utgör skattepliktig intäkt
enligt 32 § 1 morn., mot engångsbelopp,
gälla bestämmelserna i föregående
stycke beträffande sådant engångsbelopp.
Utbytes annan livränta
eller del därav, som utgör skattepliktig
intäkt enligt 32 § 1 mom., mot
engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet
upptagas såsom skattepliktig
intäkt. Sker utbyte, helt eller
delvis, av annan livränta än nu sagts
mot engångsbelopp, skall beloppet
anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse

för honom havda kostnaden utgör
för arbetsgivaren icke avdragsgill
utgift i förvärvskälla. Ersättning,
som annorledes än i form av pension
eller annan livränta utbetalas av
arbetsgivare vid yrkesskada eller
arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren
står s. k. självrisk enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
räknas till skattepliktig
inkomst enligt de grunder som
skulle hava gällt vid försäkring enligt
sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för
bidrag från stat eller kommun, som
utgår enligt av regeringen eller av
statlig myndighet meddelade bestämmelser,
i samband med utbildning
eller omskolning, till arbetslösa
och partiellt arbetsföra samt med
dem i fråga om sådana bidrag likställda
i den mån bidragen avser
traktamente och särskilt bidrag.
Flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368) och
flyttningsstöd enligt förordningen
(1979:632) om regionalpolitisk! stöd
utgör inte skattepliktig intäkt i följd
varav avdrag inte medges för den
kostnad som sådant bidrag eller stöd
är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger
inte heller för bidrag som
utgår enligt lagen (1960:603) om
bidrag till vissa handikappade ägare
av motorfordon.

(tionde - tolfte styckena)

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag
som utgår i samband
med arbetsplacering som utgör led i
arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande
av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för
bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond till fullföljande
av sitt ändamål utgiver för
mottagarens utbildning.

Föreslagen lydelse

Omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368)
och kontant arbetsmarknadsstöd utgör
skattepliktig intäkt.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag
som utgår i samband
med arbetsplacering som utgör led i
arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande
av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för
bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond till fullföljande
av sitt ändamål utgiver för mottagarens
utbildning.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse

Enligt 46 § 2 morn. första stycket
4) föreligger viss rätt till avdrag för
bidrag till barns underhåll. Sådant
underhållsbidrag skall icke hänföras
till skattepliktig inkomst.

(åttonde stycket)

Statsbidrag, sorn utgår till näringsidkare
för hans näringsverksamhet,
är icke skattepliktig inkomst, om
bidraget använts för att bestrida kostnad
för vilken rätt till avdrag icke
föreligger vare sig direkt såsom
omkostnad eller i form av årliga
värdeminskningsavdrag. Har bidraget
använts för att bestrida sådan
kostnad i verksamheten som är på en
gång avdragsgill vid taxeringen,
utgör bidraget skattepliktig intäkt.
Är den kostnad för vilken bidraget
utgår avdragsgill vid taxeringen för
tidigare beskattningsår än det då
bidraget skall upptagas som intäkt,
får den skattskyldige i stället åtnjuta
avdrag för kostnaden vid taxeringen
för det år då bidraget upptages som
intäkt. Yrkande härom skall göras i

Föreslagen lydelse

Enligt 46 § 2 mom. första stycket
4) föreligger viss rätt till avdrag för
bidrag till barns underhåll. Sådant
underhållsbidrag skall icke hänföras
till skattepliktig inkomst.

2. Med näringsbidrag avses statligt
stöd utan återbetalningsskyldighet
som tillfaller en näringsidkare för
näringsverksamheten. Med näringsbidrag
avses också statligt stöd som är
förenat med återbetalningsskyldighet
om sådan skyldighet uppkommer
endast om

a) näringsidkaren inte uppfyller de
villkor som har uppställts för stödet,

b) näringsidkaren inte följer de
föreskrifter som har meddelats vid
beviljandet av stödet eller

c) eljest något oväntat inträffar som
uppenbarligen rubbar förutsättningarna
för stödet.

Som näringsbidrag anses även stöd
enligt första stycket som lämnas av
kommuner, skattskyldiga som avses i
53 § 1 mom. första stycket d) och
allmänningsskogar enligt lagen
(1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skattepliktig
inkomst om det har använts
för en utgift som inte är avdragsgill
vare sig direkt såsom omkostnad
eller i form av årliga värdeminskningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan
utgift i verksamheten som är på en
gång avdragsgill vid taxeringen,
utgör bidraget skattepliktig intäkt.
Är utgiften för vilken bidraget utgår
avdragsgill vid taxeringen för tidigare
beskattningsår än det då bidraget
skall tas upp som intäkt, får den
skattskyldige i stället göra avdrag för
utgiften vid taxeringen för det år då
bidraget to upp som intäkt. Yrkande
om detta skall göras i deklarationen
för det beskattningsår då yrkande
om avdraget annars enligt denna

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse

deklarationen avseende det beskattningsår
då yrkande om avdraget
eljest enligt denna lag först skolat
framställas. Återbetalas bidrag,
som upptagits som intäkt, får den
skattskyldige göra avdrag för det
återbetalade beloppet. Har bidraget
använts för att anskaffa tillgång, för
vilken anskaffningskostnaden får avdragas
genom årliga värdeminskningsavdrag,
skall vid beräkning av
värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad
anses endast så
stor del av kostnaden som icke täckts
av bidraget. Är bidraget större än
det taxeringsmässiga restvärdet för
tillgången, skall ett belopp motsvarande
skillnaden utgöra skattepliktig
intäkt för mottagaren. Återbetalas
statsbidrag, som påverkat beräkningen
av anskaffningskostnaden i
nu avsett hänseende, får tillgångens
avskrivningsunderlag ökas med vad
som återbetalats, dock med högst
det belopp varmed beräkningen
påverkats. I den mån statsbidrag
enligt vad nyss föreskrivits utgjort
skattepliktig intäkt, får den skattskyldige
vid återbetalningen tillgodoföra
sig avdrag för den del som
sålunda utgjort skattepliktig intäkt.
Har bidraget använts för att anskaffa
tillgångar avsedda för omsättning
eller förbrukning (lager), utgör
bidraget skattepliktig intäkt, men
skall å andra sidan vid tillämpning
av 41 § och anvisningarna till nämnda
paragraf den del av lagret för
vilken anskaffningskostnaden täckts
av bidraget icke medräknas vid värdesättningen
av tillgångarna. Återbetalas
statsbidrag, som använts för
anskaffande av lagertillgångar, får
den skattskyldige göra avdrag för det
återbetalade beloppet. Tillgångarnas
anskaffningsvärde skall därvid anses
ökat med det återbetalade beloppet.
Vad som ovan sagts i detta stycke
äger motsvarande tillämpning för
statsbidrag i form av amorteringsfritt

Föreslagen lydelse

lag först skulle ha framställts. Återbetalas
ett bidrag, som har tagits
upp som intäkt, får den skattskyldige
göra avdrag för det återbetalade
beloppet.

Har bidraget använts för att
anskaffa en tillgång, för vilken
anskaffningsvärdet får dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag,
skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag
såsom anskaffningsvärde
anses endast så stor del av utgiften
som inte har täckts av bidraget. I
fråga om andra markanläggningar
än täckdiken, skogsvägar och sådana
som anskaffats av nyttjanderättshavare
skall dock såsom anskaffningsvärde
anses den verkliga utgiften för
anläggningen minskad med fyra tredjedelar
av bidraget. Är bidraget större
än det skattemässiga restvärdet för
tillgången utgör skillnaden skattepliktig
intäkt. Återbetalas ett näringsbidrag,
som har påverkat beräkningen
av anskaffningsvärdet i nu
avsett hänseende, får tillgångens
avskrivningsunderlag ökas med vad
som har återbetalats, dock med
högst det belopp varmed beräkningen
har påverkats. I den mån ett näringsbidrag
enligt vad nyss har föreskrivits
utgjort skattepliktig intäkt,
får den skattskyldige vid återbetalningen
göra avdrag för den del som
sålunda har utgjort skattepliktig
intäkt.

Har bidraget använts för att
anskaffa tillgångar avsedda för omsättning
eller förbrukning (lager)
skall vid tillämpning av 41 § och
anvisningarna till nämnda paragraf
den del av lagret för vilken anskaffningsvärdet
har täckts av bidraget
inte medräknas vid värdesättningen
av tillgångarna. Återbetalas ett näringsbidrag,
som har använts för
anskaffande av lagertillgångar, skall
tillgångarnas anskaffningsvärde anses
ha ökat med det återbetalade
beloppet.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse

lån (avskrivningslån). Omställningsbidrag
enligt arbetsmarknads kungörelsen
(1966:368) och kontant arbetsmarknadsstöd
utgör skattepliktig intäkt.

(nionde stycket)

Stöd som staten lämnar till företag i
form av lån, för vilket återbetalningsskyldigheten
är beroende av företagets
framtida resultatutveckling eller
annan liknande omständighet, skall
inte anses som skattepliktig inkomst.
Regeringen kan dock, om synnerliga
skäl därtill föreligga, på ansökan av
företaget besluta att lånebeloppet
skall anses utgöra skattepliktig intäkt
i företagets näringsverksamhet. /
beslutet skall anges om länet i sin
helhetskall utgöra skattepliktig intäkt
under det beskattningsår då lånet
ställes till företagets förfogande eller
om utbetalat lånebelopp skall utgöra
skattepliktig intäkt under beskattningsår
till vilket utbetalningen är
hänförlig. Återbetalas lån, som i
enlighet med beslutet upptagits såsom
skattepliktig intäkt, får företaget göra
avdrag för det återbetalade beloppet.

Föreslagen lydelse

Skall ett näringsbidrag, som har
uppburits ett visst beskattningsår,
användas för avsett ändamål först ett
senare beskattningsår skall på yrkande
av den skattskyldige tillämpningen
av bestämmelserna i fjärde-sjätte
styckena uppskjutas till taxeringen
för det senare beskattningsåret.

Har stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet
som inte utgör näringsbidrag
lämnats till en näringsidkare
för näringsverksamheten från en
givare som nämns i första eller andra
stycket gäller, såvida återbetalningsskyldigheten
helt eller delvis efterges
följande. Det eftergivna beloppet
skall inte utgöra skattepliktig inkomst
om stödet har använts för en utgift
som inte varit avdragsgill vare sig
direkt såsom omkostnad eller i form
av årliga värdeminskningsavdrag.
Har stödet däremot använts för en
utgift som varit avdragsgill skall det
eftergivna beloppet utgöra skattepliktig
intäkt. Har stödet använts för att
anskaffa en tillgäng, för vilken
anskaffningsvärdet dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag, får
den skattskyldige vid taxeringen för
det år då det eftergivna beloppet skall
tas upp som intäkt, utöver ordinarie
avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag
motsvarande det
eftergivna beloppet. Detta avdrag får
dock inte överstiga tillgängens skattemässiga
restvärde. Kan den skattskyldige
inte visa vad ett visst skuldbelopp
har använts till, skall det anses
ha använts till direkt avdragsgilla
kostnader.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 22 §

3.3 Utgifter för anskaffande av driftbyggnad som är belägen på fastigheten,
däri inbegripet för driften behövliga bostadsbyggnader, dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss
procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs
från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som
är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i
sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.

Sorn för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är
upplåten till personal (personalbostad), dels ock ägares eller brukares
bostadsbyggnad, i den mån byggnaden inte representerar ett större värde än
som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Avdrag får
sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan anses belöpa på
behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driftbyggnad
än bostadsbyggnad.

I en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och
tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning i driften
(byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier
sådana tillgångar som bås, box eller spilta, båsavskiljare, foderbord,
fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgödsling
med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning,
kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller
avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som
byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning,
fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet
för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är
nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten,
avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet
för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i
driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier
och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som
tjänar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall
dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för
ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om
utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till
byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till
byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5
gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande
ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till
anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt värde
av byggnad som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör
intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. Har en byggnad förvärvats
genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften
utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den
mark på vilka de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fastigheten

3 Senaste lydelse 1981:295.

1** Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 44

SkU 1982/83:44 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen
fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda
byggnader eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxeringsvärde.
Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även
innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall
avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. Det sammanlagda
anskaffningsvärdet för byggnaderna får jämkas om den del av
vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på
byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller
understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner
m. m. som har förvärvats. Har den skattskyldige eller någon, som står
honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna
tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan
det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i
beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e. d. eller Har en investeringsfond e. d. eller
statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad skall som anskaffning av en byggnad skall som
anskaffningsvärde för byggnaden anskaffningsvärde för byggnaden

anses den verkliga utgiften för bygg- anses den verkliga utgiften för byggnaden
minskad med det ianspråktag- naden minskad med det ianspråktag na

beloppet. na beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne
fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett
moderbolag eller en övertagande förening övertar en byggnad från ett
dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3
mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms
med hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna
utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att
byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida
rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och
liknande förhållanden. Har en byggnad uppförts av en nyttjanderättshavare
och är jordägaren inte enligt nyttjanderättsavtalet skyldig att vid nyttjanderättstidens
utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden, skall särskild
hänsyn tas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra
avdrag inom avskrivningsplanen - utom med årliga värdeminskningsavdrag -med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, till- eller
ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent för år
räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av
byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får denne
tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en driftbyggnad, får avdrag göras för vad som återstår
oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som
inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. d. i samband med utrangeringen.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.4 Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en jordbruksfastighet,
vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan, dras-om annat
inte följer av punkt 1 - av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag
medges, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådana
utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna
avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget
beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet
av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av tre
fjärdedelar av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen
görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en
anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock
anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken
skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning eller rivning av byggnad
eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. Till markanläggning
hänförs också körplan, parkeringsplats e. d., täckdike, öppet dike, invallnings-
och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg eller brunn. Till
anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en markanläggning
som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör
intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I anskaffningsvärdet får
inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt
täckdike. I täckdike inbegrips täckt aylepp i direkt anslutning till ett
täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att
användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet härmed hänförs
till markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng som är
belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning eller ledning
för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Till markinventarier
hänförs också stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning. Anskaffningsvärdet
för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten
bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas
mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av
ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive
byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras
till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan
anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om
utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens
allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5
gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e. d. eller Har en investeringsfond e. d. eller
statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för

anskaffning av en markanläggning anskaffning av andra markanlägg skall

som anskaffningsvärde för ningar än täckdiken, skogsvägar eller

markanläggningen anses den verkli- sådana som anskaffats av nyttjande ga

utgiften för markanläggningen rättshavare skall som anskaffnings -

4 Senaste lydelse 1982:323.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

minskad med fyra tredjedelar av det värde för markanläggningen anses

ianspråktagna beloppet. den verkliga utgiften för markan läggningen

minskad med fyra tredjedelar
av det ianspråktagna beloppet.
A vser anskaffningen ett täckdike eller
en skogsväg eller har anläggningen
anskaffats av en nyttjanderättshavare,
skall som anskaffningsvärde
anses den verkliga utgiften för
anläggningen minskad med det ianspråktagna
beloppet.

Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne
fortfarande hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om ett
moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett
dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3
mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för
den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte
tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten på
jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastigheten.

till 25 §

2 a.5 Utgifter för anskaffande av en byggnad, som avses i 24 § 1 mom., dras
av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde.
Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. Av punkt
2 b framgår att underlaget för avskrivning enligt nu förevarande punkt skall
minskas, när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor,
hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till
anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt
utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av
föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilka bidrag inte
har utgått. I anskaffningsvärdet för en byggnad inräknas även utgifter för
plantering, parkeringsplats eller annan jämförlig anläggning på fastigheten.
Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas utgifter som ägaren har haft för
rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, om
rivningen kan anses ha varit betingad av och har skett i nära anslutning till
den nya byggnadens uppförande.

Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång,
skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden
tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av
vederlaget för fastigheten belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde.

5 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte

anses belöpa på byggnaden visas mera avsevärt över- eller understiga ett
skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet
jämkas. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit
åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre
anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett
för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Haren investeringsfond e. d. eller Haren investeringsfond e. d. eller

statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för

anskaffning av en byggnad, skall anskaffning av en byggnad, skall

som anskaffningsvärde för byggna- som anskaffningsvärde för byggnaden
anses den verkliga utgiften för den anses den verkliga utgiften för

byggnaden minskad med det ian- byggnaden minskad med det ian språktagna

beloppet. språktagna beloppet.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag är 1,5 för byggnad av sten,
tegel, betong eller annat jämförligt material och 1,75 för byggnad av trä. I fall
som avses i 25 § 2 mom. första stycket c) är procentsatsen 3. Avdraget får
dock beräknas efter högre procentsats, om särskilda omständigheter
föranleder därtill.

Utrangeras byggnad, som avses i 24 § 1 morn., får avdrag göras för vad som
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad
som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. d. i samband med
utrangeringen.

till 29 §

7.6 Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är avsedd för användning i
ägarens rörelse, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget
beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens
anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har
färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast ett
fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då
byggnaden anskaffades.

1 en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och
tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för
rörelseändamål (byggnadsinventarier). 1 enlighet härmed räknas som
byggnadsinventarier i en industribyggnad tillgångar avsedda för den industriella
driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t. ex.
räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e. d., samt
anordningar för användningen av dessa tillgångar som t. ex. särskilda
fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten,

6 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avlopp m. m., avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och speciella
värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för
avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier
i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas exempelvis
hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m. m. Tjänstgör en
konstruktion, för vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen,
i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap, såsom kan
vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion
som byggnadsinventarier. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en
byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens
allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller
gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är
avsedd för såväl en byggnads användning för rörelseändamål som byggnadens
allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden
i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar rörelseändamålet
respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin
helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst
tre fjärdedelar kan anses hänförliga till rörelseändamålet. Om utgifterna för
ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens
allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt
punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken
hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till
anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad. Har en
byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den
verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden tillsammans
med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av vederlaget
för fastigheten - i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2
kap. 3 § jordabalken - belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad
som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnaden kan även innefatta
byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas,
varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget
för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaden
jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller understiga ett
skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet
jämkas. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit
åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre
anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett
för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Haren investeringsfond e. d. eller Haren investeringsfond e. d. eller
statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för

anskaffning av en byggnad, skall anskaffning av en byggnad, skall

som anskaffningsvärde för byggna- som anskaffningsvärde för byggnaden
anses den verkliga utgiften för den anses den verkliga utgiften för

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnaden minskad med det ian- byggnaden minskad med det ian språktagna

beloppet. språktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne
fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett
moderbolag eller en övertagande förening övertar en byggnad från ett
dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3
mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms
med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall
beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan
antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens
utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på
grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens
värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn tas även
till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för
utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är
belägen på annans mark och som används i rörelse, vid nyttjanderättens
upphörande inte skall lösas av jordägaren.

Skattskyldig får i fråga om en byggnad, som är avsedd att användas i hans
rörelse. göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med årliga värdeminskningsavdrag-
med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-,
till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent
för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den till- eller ombyggda
delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare,
får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre
ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad, får avdrag göras för vad som
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad
som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. d. i samband med
utrangeringen.

15.7 Har bolag eller förening sålt 15. Har ett svenskt moderföretag
lagertillgångar till utländskt dotter- sålt lagertillgångar till ett utländskt

bolag för vidare försäljning i obear- dotterföretag för vidare försäljning i

betat eller bearbetat skicka utländsk obearbetat eller bearbetat skick på

marknad och kvarligga sådana till- utländsk marknad och kvarligger

gångar osålda hos dotterbolaget vid sådana tillgångar osålda hos dotter utgången

av beskattningsåret för företaget vid utgången av beskatt moderföretaget,

må avdrag åtnjutas ningsåret för moderföretaget, medför
i räkenskaperna gjord avsätt- ges avdrag för avsättning till intern ning

till internvinstkonto. Avdraget vinstkonto. Motsvarande gäller för

må icke överstiga skillnaden mel- ett svenskt dotterföretag, som ingår i

lan, å ena sidan, det vid försäljning- en koncern med ett svenskt moderfö en

till dotterbolaget tillämpade pris- retag, om dotterföretaget sålt lager et

för kvarliggande lagertillgångar, i tillgångar till ett utländskt företag

förekommande fall minskat med inom koncernen. Avdraget får inte

belopp, varmed värdet av dessa ned- överstiga skillnaden mellan å ena

7 Senaste lydelse 1964:82.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse

satts hos dotterbolaget, samt, å andra
sidan, moderföretagets anskaffningskostnad
för samma tillgångar.
Har avdrag åtnjutits för avsättning till
internvinstkonto, skall avsättningen
återföras till beskattning nästföljande
beskattningsår; vid detta års utgång
skall frågan om avdrag för förnyad
avsättning prövas med hänsyn till då
rådande förhållanden.

Föreslagen lydelse

sidan det vid försäljningen tillämpade
priset för kvarliggande lagertillgångar,
i förekommande fall
minskat med belopp varmed värdet
av dessa nedsatts hos det utländska
företaget, samt å andra sidan
säljarföretagets utgifter för samma
tillgångar. Avdraget får vidare inte
överstiga den avsättning till internvinstkonto
som säljarföretaget gjort i
sina räkenskaper och inte heller den
del av internvinsten enligt koncernredovisningen
som belöper på avsättningen
i fråga.

Som moderföretag räknas moderbolag,
moderförening eller sådant
moderföretag som avses i lagen
(1980:1103) om årsredovisning
m. m. i vissa företag.

Vad ovan sägs skall äga motsva- Avdrag för avsättning till internrande
tillämpning beträffande en- vinstkonto skall återföras till beskattskild
rörelseidkare, som försålt lager- ning nästföljande beskattningsår,
tillgångar till av honom ägt utländskt
bolag.

16.8 Utgifter för anskaffande av sådana markanläggningar på fastighet,
avsedd för användning i ägarens rörelse, som avses i andra stycket, dras av
genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer
av sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den
skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts
under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan
till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anläggningens
anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har
färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett
fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då
anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken
skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller
annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförandet av stödmurar och
torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar
såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner,
parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga
anläggningar för personal, planteringar e. d. samt, i den mån de inte vid
fastighetstaxering är att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och
tunnlar e. d.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att
användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier i rörelse eller sådana inventarier som används för viss
verksamhet såsom fundament e. d., industrispår, traversbanor samt ledning -

8 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m. m. (markinventarier). Till
markinventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrningsanordningar.
Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den
på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning
fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur
stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten
respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin
helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten.
Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till
byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till
byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna
3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Haren investeringsfond e. d. eller Haren investeringsfond e. d. eller
statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för

anskaffning av en markanläggning, anskaffning av en markanläggning,

skall som anskaffningsvärde för skall som anskaffningsvärde för

markanläggningen anses den verkli- markanläggningen anses den verkliga
utgiften för markanläggningen ga utgiften för markanläggningen

minskad med fyra tredjedelar av det minskad med fyra tredjedelar av det

ianspråktagna beloppet. ianspråktagna beloppet.

Övergår en rörelsefastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren,
om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om ett
moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett
dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3
mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för
den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte
tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den pä fastigheten
bedrivna rörelsen läggs ned och fastighetens markanläggningar på grund
därav saknar värde för fastighetens ägare.

18 a. Avdrag får göras för bidrag
som utan villkor lämnas till regional
utvecklingsfond som avses i förordningen
(1978:504) om överförande
av vissa uppgifter frän företagareförening
till regional utvecklingsfond.

till 36 §

l.9 Vid beräkning av realisations- 1. Vid beräkning av realisationsvinst
upptages såsom intäkt vad som vinst skall såsom intäkt tas upp vad

erhållits för den avyttrade egen- som erhållits för den avyttrade egendomen
med avdrag för försäljnings- domen med avdrag för försäljnings -

9 Senaste lydelse 1976:343.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse

provision och liknande kostnader.
Avdrag får - med iakttagande dock
av de särskilda föreskrifter som gälla
enligt punkt 2 nedan - ske för alla
omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet),
således för erlagd
köpeskilling jämte inköpsprovision.
stämpelskatt o. d. (ingångsvärdet)
och för vad som nedlagts på
förbättring av egendomen (förbättringskostnad)
m. m. Vidare får vid
vinstberäkningen den skattskyldige
åtnjuta avdrag för under beskattningsåret
utbetalda förvaltningskostnader
och räntor, därest dessa
ej böra hänföras till annan förvärvskälla.

Föreslagen lydelse

provision och liknande kostnader.
Avdrag får - med iakttagande dock
av de särskilda föreskrifter som gäller
enligt punkterna 2 a-2 c nedan -ske för alla omkostnader för egendomen
(omkostnadsbeloppet), således
för erlagd köpeskilling jämte
inköpsprovision, stämpelskatt o. d.
(ingångsvärdet) och för vad som
nedlagts på förbättring av egendomen
(förbättringskostnad) m. m.
I omkostnadsbeloppet får inte inräknas
kostnader som läckts genom
bidrag från stat eller kommun eller
genom näringsbidrag.

Vid vinstberäkningen får den
skattskyldige göra avdrag för förvaltningskostnader
och räntor
som har utbetalats under beskattningsåret,
om dessa inte bör hänföras
till aman förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 19S3 och skall, om annat inte följer av
1-3 nedan, tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

1. I fråga om stöd till näringsidkare för deras näringsverksamhet skall,
såvida stödet lämnats före ikraftträdandet eller under beskattningsår för
vilket taxering sker år 1984 eller tidigare, alltjämt tillämpas äldre bestämmelser.

2. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 §,
punkt 2 a av anvisningarna till 25 §, punkterna 7, 15 och 16 av anvisningarna
till 29 § samt den nya punkten 18 a av anvisningarna till 29 § skall tillämpas
första gången vid 19S4 års taxering.

3.1 fråga om engångsbelopp enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna
till 19 § skall, såvida beloppet blivit tillgängligt för lyftning före den 1 januari
1982, alltjämt tillämpas de bestämmelser som gällde dessförinnan.

SkU 1982/83:44

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall
upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej
förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och
därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av
kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva
undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift,
skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller
av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken be- Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet
ännu ej inträtt, så talningsskyldighet ännu ej inträtt, så

ock annan villkorlig skuld får ej ock annan villkorlig skuld får ej

avdragas vid beräkningen, liksom ej avdragas vid beräkningen, liksom ej

heller vid beskattningsårets utgång heller vid beskattningsårets utgång

oreglerade hushållsskulder och där- oreglerade hushållsskulder och därmed
jämförliga skulder. Avdrag med jämförliga skulder. Avdrag

medgives för värdet av sådan garan- medgives dock dels för värdet av

tiavsättning för vilken avdrag medgi- sådan garantiavsättning för vilken

ves vid inkomsttaxeringen. avdrag medgives vid inkomsttax eringen,

dels för skuld avseende
sådant villkorligt stöd på vilket vid
eftergift av återbetalningsskyldigheten
skall tillämpas bestämmelserna i
punkt 2 åttonde stycket av anvisningarna
till 19 § kommunalskattelagen
(1928:370).

Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet,
som enligt 3 § 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsberäkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedannämnda
slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den
skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något
föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på grund av
taxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock
tillkommande skatt, varå den skattskyldige erhållit debetsedel under

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse 1980:959.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förstnämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga
studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas första gången vid
1985 års taxering.

SkU 1982/83:44

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Basunderlaget beräknas till två Basunderlaget beräknas till två
och en halv gånger lönekostnaderna och en halv gånger lönekostnaderna

enligt andra stycket ökat med vad enligt andra stycket ökat med vad

den skattskyldige för beskattnings- den skattskyldige för beskattningsåret
har lämnat i bidrag för forsk- året har lämnat i bidrag för forsknings-
och utvecklingsarbete och nings- och utvecklingsarbete och

med kostnader för förvärv av resul- med kostnader för förvärv av resultat
av sådant arbete. Summan tat av sådant arbete. Summan

minskas med vad den skattskyldige minskas med vad den skattskyldige

för beskattningsåret har erhållit i för beskattningsåret har erhållit i

bidrag för forsknings- och utveck- näringsbidrag enligt punkt 2 av anvis lingsarbete

och med intäkter på ningarna till 19 § kommunalskattela grund

av avyttring eller upplåtelse av gen (1928:370) och annat bidrag för

resultat av sådant arbete. Ett statsbi- forsknings- och utvecklingsarbete

drag skall dock inte beaktas om den samt med intäkter på grund av avytt skattskyldige

- med hänsyn till resul- ring eller upplåtelse av resultat av

tatet av det arbete som bidraget har sådant arbete.

utgått för eller annan liknande
omständighet - kan bli skyldig att
betala tillbaka bidraget eller på annat
sätt utge vederlag för detta.

Beräkningen av lönekostnaderna enligt första stycket skall grundas på vad
den skattskyldige för beskattningsåret har erlagt i kontant lön till anställda
som under minst en fjärdedel av sin arbetstid har utfört forsknings- och
utvecklingsarbete. I lönekostnaderna får räknas in endast vad som hänför sig
till forsknings- och utvecklingsarbete.

Bidrag och kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete i utlandet, som
sammanlagt överstiger 500 000 kronor, får inräknas i basunderlaget endast
om riksskatteverket medger det. Riksskatteverkets beslut i sådan fråga får
överklagas hos regeringen genom besvär.

Ökningsunderlaget beräknas till ökningen för beskattningsåret av den
skattskyldiges basunderlag i förhållande till motsvarande underlag under
närmast föregående beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller
längre tid än tolv månader skall basunderlaget jämkas med hänsyn till
detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas första gången vid
1985 års taxering.

1 Lagen omtryckt 1981:1315.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1980:955.

SkU 1982/83:44

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 1 § lagen (1951:763)
om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 1 §

1.1 Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår,
om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i
någon form lämnats under ifrågavarande år.

För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra
ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig till
minst två beskattningsår.

Engångsbelopp, som uppbäres så- Engångsbelopp, som uppbäres såsom
ersättning för årlig pension, som ersättning för årlig pension,

skall i allmänhet anses hänföra sig till skall i allmänhet anses hänföra sig till

tio år. Engångsbelopp, som beskat- tio år. Engångsbelopp, som beskattas
med tillämpning av bestämmel- tas med tillämpning av bestämmelserna
i fjärde stycket av anvisningar- serna i punkt 1 fjärde stycket av

na till 19 § kommunalskattelagen anvisningarna till 19 § kommunal (1928:370),

skall icke anses såsom skattelagen (1928:370), skall icke

ackumulerad inkomst. anses såsom ackumulerad inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 5 morn., skall anses hänföra sig till
det antal år den skattskyldige innehaft den avyttrade egendomen. Realisationsvinst
vid avyttring av fastighet får dock inte fördelas på mer än fyra år i
andra fall än då vinsten har uppkommit vid sådan avyttring som avses i 2 §
lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst eller då
vinsten till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminskning av
den avyttrade fastigheten.

Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år som motsvarar
förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet
av ett års skogstillväxt å fastigheten.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 2 mom. vid 5)-7) samt i 3 § 4 mom.
vid 2), 5) och 6), skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige
bedrivit jordbruket eller rörelsen. Ackumulerad inkomst, som avses i 3 §
3 mom. vid 2) och 3), skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige
innehaft fastigheten. Har skattskyldig åtnjutit ackumulerad inkomst som nu
sagts i egenskap av delägare i handels- eller kommanditbolag, skall
inkomsten anses hänförlig till den tid han varit delägare i bolaget. Inkomsten
skall dock anses hänförlig till kortare tid än den skattskyldige bedrivit
jordbruket eller rörelsen eller innehaft fastigheten eller varit delägare i
bolaget, därest han så yrkar och företer utredning om det antal år vartill
inkomsten hänför sig, eller om det eljest framstår såsom uppenbart att
inkomsten hänför sig till kortare tid.

Har jordbruk eller rörelse, som bedrivits av den ena av två makar,
övertagits av den andra maken, skall denne, om han så yrkar, anses hava

1 Senaste lydelse 1981:297.

SkU 1982/83:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bedrivit jordbruket eller rörelsen jämväl under den förstnämnda makens
innehav av förvärvskällan, under förutsättning att makarna då voro taxerade
med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller, därest
andra maken haft inkomst, skulle hava taxerats med tillämpning av nämnda
bestämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i
handels- eller kommanditbolag, som ägts av den ena av två makar, övertagits
av den andra maken samt när jordbruk, rörelse eller andel i bolag i samband
med den ena makens död övertagits av den andra maken, och denne var
ensam dödsbodelägare. Inkomst, som enligt tredje stycket av anvisningarna
till 52 § kommunalskattelagen (1928:370) taxeras hos make, skall icke till
någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad i nästföregående stycke stadgas om makar skall i tillämpliga delar
gälla även andra skattskyldiga, vilka taxeras med tillämpning av där angivna
bestämmelse.

Vid skatteberäkning enligt 1 § skall den avlidne och dödsboet anses som en
och samma skattskyldig.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983.

SkU 1982/83:44

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §'

Särskilt investeringsavdrag medges inte för följande inventarier, nämligen 1)

inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,

2) begagnade inventarier,

3) sådana motordrivna fordon och släpfordon som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972:603),

4) fartyg, luftfartyg och järnvägsvagnar samt containrar och liknande
anordningar för befordran av gods,

5) föremål avsedda för utsmyckning,

6) inventarier för vilka anskaffningsvärdet under beskattningsåret inte har
uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Bestämmelserna i första stycket 3) gäller inte släpvagn som dras av traktor
eller motorredskap och som används endast på sätt som anges i vägtrafikskattelagen
(1973:601) i fråga om traktor klass II.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren är i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap, medges särskilt investeringsavdrag
endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har
påbörjats efter den 31 oktober 1980.

Särskilt investeringsavdrag beräk- Särskilt investeringsavdrag beräknas
inte för sådan del av anskaff- nas inte för sådan del av anskaffningsvärdet
av inventarier för vilken ningsvärdet av inventarier för vilken

utgått statsbidrag som avses i åttonde utgått näringsbidrag enligt punkt 2 av

stycket av anvisningarna till 19 § anvisningarna till 19 § kommunal kommunalskattelagen

(1928:370). skattelagen (1928:370). Särskilt in Särskilt

investeringsavdrag beräknas vesteringsavdrag beräknas inte helinte
heller för sådan del av anskaff- ler för sådan del av anskaffningsvär ningsvärdet

för vilken vinstfond det för vilken vinstfond enligt lagen

enligt lagen (1980:456) om insätt- (1980:456) om insättning på tillfälligt

ning på tillfälligt vinstkonto eller vinstkonto eller investeringsfond eninvesteringsfond
enligt lagen ligt lagen (1979:609) om allmän
(1979:609) om allmän investerings- investeringsfond eller motsvarande

fond eller motsvarande äldre författ- äldre författning har tagits i

ning har tagits i anspråk. anspråk.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas första gången vid
1985 års taxering.

1 Senaste lydelse 1981:304.

SkU 1982/83:44

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Särskilt investeringsavdrag medges inte för utgifter till den del de avser

1) lokaler avsedda för bostadsändamål,

2) bensinstationer, parkeringshus eller parkeringsanläggningar,

3) butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,

4) samlingslokaler eller nöjeslokaler,

5) sporthallar eller andra idrottsanläggningar.

Avdrag medges endast om det belopp som skall ligga till grund för
beräkningen av avdraget för ett och samma arbete har uppgått till minst
10 000 kronor.

Särskilt investeringsavdrag beräknas
inte för sådan del av utgifterna
för vilken utgått statsbidrag som
avses i åttonde stycket av anvisningarna
till 19 § kommunalskattelagen
(1928:370). Särskilt investeringsavdrag
beräknas inte heller för sådan
del av utgifterna för vilken vinstfond
enligt lagen (1980:456) om insättning
på tillfälligt vinstkonto eller
investeringsfond enligt lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond
eller motsvarande äldre författning
har tagits i anspråk.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas första gången vid
1985 års taxering.

Särskilt investeringsavdrag beräknas
inte för sådan del av utgifterna
för vilken utgått näringsbidrag enligt
punkt 2 av anvisningarna till 19 §
kommunalskattelagen (1928:370).
Särskilt investeringsavdrag beräknas
inte heller för sådan del av utgifterna
för vilken vinstfond enligt lagen
(1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto eller investeringsfond enligt
lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond eller motsvarande
äldre författning har tagits i
anspråk.

SkU 1982/83:44

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:1099) om särskilt investeringsavdrag
vid redovisningen av mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1981:1099) om särskilt investeringsavdrag
vid redovisningen av mervärdeskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Avdrag medges vid anskaffning av döda inventarier avsedda för stadigvarande
bruk i verksamheten.

Med inventarier förstås tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas
enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier. Som inventarier anses dock inte nyttigheter som
avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370)
och inte heller tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29 §
nämnda lag.

Avdrag medges inte för sådan del Avdrag medges inte för sådan del
av anskaffningsvärdet av inventarier av anskaffningsvärdet av inventarier

för vilken utgår statsbidrag som avses för vilken utgår näringsbidrag enligt

i åttonde stycket av anvisningarna till punkt 2 av anvisningarna till 19 §

19 § kommunalskattelagen. Avdrag kommunalskattelagen. Avdrag

medges inte heller för sådan del av medges inte heller för sådan del av

anskaffningsvärdet för vilken inves- anskaffningsvärdet för vilken investeringsfond
enligt lagen (1979:609) teringsfond enligt lagen (1979:609)

om allmän investeringsfond eller om allmän investeringsfond eller

motsvarande äldre författning tas i motsvarande äldre författning tas i

anspråk. anspråk.

Anskaffas inventarier av kommissionärsföretag som avses i 43 § 2 mom.
kommunalskattelagen tillkommer - såvida rörelseinkomsten redovisas hos
kommittentföretag - avdraget sistnämnda företag oaktat inventarierna ägs
av kommissionärsföretaget.

I fråga om inventarier som hyrs ut av aktiebolag som avses i lagen (1980:2)
om finansbolag under en period av minst tre år för att enligt särskilt avtal
användas av hyrestagare (finansiell leasing) tillkommer avdraget hyrestagaren
oaktat inventarierna ägs av finansbolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983.

SkU 1982/83:44

8 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 26 § samt 37 § 1 och 5 mom. taxeringslagen
(1956:623)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §2

Om inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna
beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse
redovisas enligt bokföringsmässiga grunder med räkenskapsavslutning
medelst vinst- och förlustkonto, skall självdeklaration utöver vad eljest är
föreskrivet innehålla:

1) uppgift om storleken av omsättningen,

2) uppgifter huru värdesättningen å lager samt fordringar skett,

3) uppgift huru det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats till överensstämmelse
med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade
grunderna,

4) uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avdrag för värdeminskning,

5) uppgifter rörande gjorda avdrag för avsättningar till pensions- eller
andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag,

6) uppgift om vad den skattskyldige i varor, penningar eller annat uttagit ur
näringsverksamheten eller annorledes använt för bestridande av levnadskostnader
eller eljest för utgifter, som icke äro hänförliga till omkostnader i
verksamheten, så ock om andra förmåner som den skattskyldige åtnjutit av
fastigheten eller rörelsen.

7) uppgift om belopp, som vid inkomstberäkningen avdragits såsom
resekostnader, i den mån sådant belopp icke utgivits till anställda och
upptagits å kontrolluppgifter rörande dessas förmåner, dock att, därest
lämnandet är förenat med synnerliga svårigheter, uppgiften efter medgivande
av skattechefen i det län. där den skattskyldige skall taxeras till statlig
inkomstskatt, må lämnas först efter anmaning,

8) uppgift om kostnader för reklam, som riktar sig till bestämda personer
och som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde,

9) uppgift om verkställda ned- 9) uppgift om kontraktsnedskriv skrivningar

av värdet å rättigheter till ning och kontraktsavskrivning,

leverans av omsättningstillgångar

samt maskiner och andra inventarier,
samt

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1978:943.

SkU 1982/83:44

Föreslagen lydelse

10) uppgifter rörande i räkenskaperna
gjorda avsättningar för framtida
garantiutgifter, samt

11) uppgifter rörande sådana i
räkenskaperna gjorda avsättningar
till internvinstkonto för vilka avdrag
yrkats och den del av internvinsten
enligt koncernredovisningen som belöper
på avsättningarna i fråga.

Redovisas inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken
intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen eller rörelse
enligt bokföringsmässiga grunder men utan räkenskapsavslutning medelst
vinst- och förlustkonto, skall beträffande innehållet i självdeklaration i
tillämpliga delar gälla även vad ovan sägs.

Vid redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall gift
skattskyldig uppge art och omfattning av sitt och makens arbete i
förvärvskällan samt i övrigt lämna de uppgifter som erfordras för tillämpning
av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vad i denna paragraf stadgas skall av livförsäkringsanstalt, såvitt angår
försäkringsrörelse, iakttagas allenast i vad gäller uppgifter om huru
värdesättningen å lager samt fordringar skett; härutöver skall iakttagas vad i
27 § sägs om skyldighet att lämna där avsedda uppgifter.

Nuvarande lydelse
37 §

1 momf Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan
anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

Föreslagen lydelse
37 §

1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan
anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

Nuvarande lydelse

10) uppgifter rörande i räkenskaperna
gjorda avsättningar för framtida
garantiutgifter.

3 Senaste lydelse 1982:1008.

SkU 1982/83:44

9. Den som har lämnat
stöd som avses i
punkt 2 av anvisningarna
tilt 19 § kommunalskattelagen(1928:370).

Föreslagen lydelse

Den som enligt beslutet
skall åtnjuta stödet.

Näringsbidraget
eller det belopp som
eftergetts, jämte
uppgift om datum
för utbetalningen av
bidraget eller beslutet
om eftergift
och stödets ändamål.

Nuvarande lydelse

5 m o m ,4 Den som har att
avlämna kontrolluppgift enligt 1
mom. punkterna 1, 2, 3 b-3 f eller 7
skall senast den 31 januari under
taxeringsåret till inkomsttagaren
översända uppgift med de upplysningar
som lämnas i kontrolluppgiften.

Föreslagen lydelse

5 mom. Den som har att avlämna
kontrolluppgift enligt 1 mom.
punkterna 1,2,3 b-3 f, 7 eller 9 skall
senast den 31 januari under taxeringsåret
till inkomsttagaren översända
uppgift med de upplysningar
som lämnas i kontrolluppgiften.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas såvitt gäller 26 §
första gången vid 1984 års taxering och såvitt gäller 37 § 1 och 5 mom. första
gången vid 1985 års taxering.

4 Senaste lydelse 1978:316.

SkU 1982/83:44

9 Förslag till

Lag om upphävande av förordningen (1961:528) om skattefrihet
för bidrag från norrlandsfonden, m. m.

Härigenom föreskrivs att förordningen (1961:528) om skattefrihet för
bidrag från norrlandsfonden, m. m. skall upphöra att gälla den 1 juni 1983.
Den upphävda lagen gäller dock alltjämt i fråga om bidrag eller lån som har
lämnats före ikraftträdandet eller under beskattningsår för vilket taxering
skett år 1984 eller tidigare.

SkU 1982/83:44

Motion

Med anledning av proposition 1982/83:94 har väckts motion 1982/83:2244
av Knut Wachtmeister m. fl. (m).

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att den föreslagna avdragsrätten i
punkt 18 a i anvisningarna till 29 § KL ändras enligt följande:

”Avdrag får göras för bidrag som i samband med strukturrationalisering
lämnas för sysselsättningsfrämjande åtgärder under förutsättning att bidraget
lämnas utan villkor.”

Utskottet

Propositionen innehåller förslag om ändrade regler för beskattning av stöd
till företag och om den skattemässiga behandlingen av bidrag till regionala
utvecklingsfonder. I propositionen föreslås också en utvidgning av rätten att
genom avdrag för avsättning till internvinstkonto erhålla uppskov med
beskattningen av vinst vid överlåtelse av lagertillgångar mellan företag inom
en koncern.

Reglerna för beskattning av företagsstöd anpassas enligt förslaget till de
principer som kommit till uttryck i bokföringsnämndens anvisningar för
redovisning av sådana stöd i företagens bokföring. Detta innebär att i princip
endast stöd som lämnas utan förbehåll om återbetalning blir skattepliktiga,
medan stöd som ges med sådant förbehåll enligt huvudregeln skall behandlas
som lån och således inte föranleda någon beskattningsåtgärd. Endast om
mottagaren av stödet inte uppfyller de villkor som uppställts eller bryter mot
de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller om förutsättningarna
för stödet eljest rubbas till följd av någon oförutsedd händelse
skall stöd som kan återkrävas räknas som bidrag.

Förslaget i propositionen innebär, såvitt utskottet kan bedöma, att den
oklarhet som hittills rått när det gällt att avgöra vilka företagsstöd som skall
behandlas som bidrag i KL:s mening i huvudsak undanröjs. De föreslagna
reglerna - vilka fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen - och de
klarläggande uttalanden i fråga om vissa stödformer som departementschefen
gör i propositionen är enligt utskottets mening ägnade att leda till
betydande förenklingar vid den praktiska tillämpningen såväl för de
skattskyldiga som för taxeringsmyndigheterna. Utskottet tillstyrker därför
bifall till propositionen i denna del.

Bidrag till regionala utvecklingsfonder skall enligt propositionen vara
avdragsgilla vid beräkning av rörelseinkomst förutsatt att de lämnas utan
villkor.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) anser att bidrag som ett företag lämnar i
syfte att utveckla ett läns näringsliv bör vara avdragsgilla oavsett om bidragen
förmedlas via en regional utvecklingsfond eller ej. Motionärerna begär
därför i motion 2244 att alla bidrag som i samband med strukturrationalise -

SkU 1982/83:44

ring lämnas för sysselsättningsfrämjande åtgärder skall vara avdragsgilla
under förutsättning att de lämnas utan villkor.

En regional utvecklingsfond skall enligt normalstadgarna för sådan fond
aktivt verka för fortsatt utveckling av länets näringsliv och för ökade
möjligheter till trygg sysselsättning. Den har till uppgift bl. a. att bevilja och
förmedla lån och bidrag inte bara från staten, landstingskommun eller
kommun utan också från annan som ställer medel till förfogande.

I likhet med departementschefen anser utskottet att det, inte minst av
administrativa skäl och för att undvika missbruk av avdragsrätten, finns
anledning begränsa denna till sådana bidrag som lämnas till regionala
utvecklingsfonder. I likhet med departementschefen vill utskottet också
understryka att den omständigheten att avdragsregeln omfattar endast
bidrag till regionala utvecklingsfonder inte utesluter att avdrag kan medges
för stöd till sysselsättningsfrämjande åtgärder i andra fall. Till avdragsgill
driftkostnad i rörelse räknas nämligen bl. a. kostnader för personal, som är
eller varit anställd i rörelsen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2244.

Mot den i propositionen föreslagna utvidgningen av rätten att vid
överlåtelse av lagertillgångar inom en koncern göra avdrag för avsättning till
internvinstkonto har utskottet inte funnit anledning till erinran. Inte heller i
övrigt har utskottet något att invända mot de delar av propositionen som
hänvisats till utskottet. Utskottet tillstyrker följaktligen bifall till propositionen
i dessa delar

Som framgår av inledningen till detta betänkande innehåller såväl den nu
aktuella propositionen 94 som den till skatteutskottet likaledes remitterade
propositionen 157 förslag om ändringar av anvisningarna till 19 § KL.
Utskottet har ansett att behandlingen av nämnda lagrum bör ske i ett
sammanhang i samband med behandlingen av proposition 94.

De ändringar av anvisningarna till 19 § KL som föreslås i prop. 157 är
delvis av formell art men avser också en justering i sak. Innebörden av denna
är att hela den tjänstepension som utbetalas efter en pensionstagares död i
framtiden skall utgöra skattepliktig inkomst och att således samma regler
kommer att gälla i fråga om såväl statliga som icke statliga pensionssystem.
Utskottet tillstyrker bifall till detta förslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:94 såvitt avser
förslaget om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och till
proposition 1982/83:157 såvitt avser förslaget om ändring av
anvisningarna till 19 § samma lag samt med avslag på motion
1982/83:2244 antar det på s. 4-20 i detta betänkande återgivna
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

SkU 1982/83:44

2. att riksdagen med bifall i övrigt till proposition 1982/83:94 i vad
den hänvisats till skatteutskottet antar de vid denna proposition
fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

b) lag om ändring i lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt,

c) lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

d) lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning,

e) lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m.m.

f) lag om ändring i lagen (1981:1099) om särskilt investeringsavdrag
vid redovisningen av mervärdeskatt,

g) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

h) lag om upphävande av förordningen (1961:528) om skattefrihet
för bidrag från norrlandsfonden, m.m.

Stockholm den 19 april 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Björn Molin (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m),
Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

Reservation

Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren
och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”En
regional” och slutar med ”motion 2244” bort ha följande lydelse:

Syftet med förslaget om rätt till avdrag för bidrag till regionala
utvecklingsfonder är att främja sysselsättning i samband med strukturrationaliseringar.
Om detta syfte skall kunna tilldogoses i önskvärd utsträckning
bör enligt utskottets mening bidragen vara avdragsgilla vare sig de förmedlas
av en regional utvecklingsfond eller ej. Utskottet anser således att varje
bidrag som främjar näringslivet inom ett län och tryggar sysselsättningen bör

SkU 1982/83:44

vara avdragsgillt vid taxeringen. Förslag om författningsändring av den
innebörden bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:94 såvitt
avser förslaget om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
och med bifall till proposition 1982/83:157 såvitt avser förslaget
om ändring av anvisningarna till 19 § samma lag samt med
anledning av motion 1982/83:2244

a) antar det på s. 4-20 i detta betänkande återgivna förslaget till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) ger regeringen till känna vad utskottet anfört om rätt till
avdrag för bidrag som utges för att främja ett läns näringsliv.

minab/gotab Stockholm 1983 75288