Skatteutskottets betänkande

1982/83:44

om ändrade regler för beskattning av näringsbidrag m.m. (prop. 1982/83:94)

Propositionen m. m.

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:94, såvitt den hänvisats till skatteutskottet, att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

5. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning,

6. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.,

7. lag om ändring i lagen (1981:1099) orn särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt,

8. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

9. lag om ändring i lagen (1961:528) om skattefrihet för bidrag till
norrlandsfonden, m. m.,

I propositionen läggs fram förslag om ändrade regler för beskattning av stöd till företag. I anslutning härtill föreslås en ändring av bestämmelserna om aktiebolags skyldighet att träda i likvidation. I propositionen behandlas vidare frågan om avdrag för bidrag som ett företag lämnar för att främja sysselsättningen på viss ort. Propositionen innehåller slutligen förslag om ändrade avdragsregler för avsättning till s. k. internvinstkonto.

De nuvarande reglerna för beskattning av statsbidrag till företag, vilka infördes år 1973, behålls i huvudsak oförändrade. Beteckningen statsbidrag ersätts dock med beteckningen näringsbidrag. För att minska den osäkerhet som f. n. råder i fråga om gränsdragning mellan bidrag och lån införs en uttrycklig definition av begreppet näringsbidrag. Som näringsbidrag anses i första hand statliga stöd som lämnas utan förbehåll om återbetalningsskyldighet. Även stöd som kan återkrävas skall emellertid enligt förslaget under vissa förutsättningar räknas till näringsbidrag. Så blir fallet om återbetalning kan komma i fråga endast om mottagaren inte uppfyller de villkor som har uppställts eller bryter mot de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet. Den omständigheten att stödbeloppet måste återbetalas om en

1 Riksdagen 1982/83. 6 saml. Nr 44

SkU 1982/83:44

SkU 1982/83:44 2

oväntad händelse inträffar som rubbar förutsättningarna för stödet, hindrar inte heller att stödet skall behandlas som ett bidrag.

Med stöd av en särskild dispensregel i anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (KL) kan regeringen f. n. besluta att ett lån för vilket återbetalningsskyldigheten har gjorts beroende av mottagarens framtida resultatutveckling eller annan liknande omständighet, skall anses utgöra skattepliktig intäkt för låntagaren. Har dispens meddelats får företaget avdrag för eventuella amorteringar på lånet. I propositionen föreslås ätt dispensregeln upphävs. Detta medför att villkorliga stöd av detta slag i framtiden generellt kommer att behandlas som lån. Efterges återbetalningsskyldigheten skall det eftergivna beloppet i princip behandlas som ett näringsbidrag.

Ett slopande av dispensregeln kan - för det fall att det villkorade lånet betalats ut till ett aktiebolag - påverka tillämpningen av reglerna i aktiebolagslagen om tvångshkvidation. Genom att stödbeloppet skall redovisas som skuld medför stödet inte någon förbättring av bolagets soliditet trots att avsikten med stödet ofta just varit att bolaget inte skall behöva träda i likvidation. I propositionen föreslås därför att reglerna om tvångslikvidation ändras. Ändringen innebär att bolaget vid beräkningen av det egna kapitalets storlek inte skall la hänsyn till en skuld på grund av stathgt stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet. Som villkor för detta gäller bl. a. att stödbeloppet vid en eventuell konkurs eller hkvidation behöver återbetalas först sedan övriga skulder till fullo betalats. - Propositionen har i denna del hänvisats till lagutskottet.

F. n. finns inga regler om hur realisationsvinst skall beräknas vid avyttring av tillgångar som har anskaffats med hjälp av näringsbidrag. I propositionen föreslås en uttrycklig regel i detta avseende som innebär att kostnader som har bestritts med hjälp av statliga stöd inte får inräknas i omkoslnadsbelop-pet.

I samband med större företagsnedläggelser e. d. förekommer det att berörda företag erlägger bidrag till den regionala utvecklingsfonden eller till särskilt bildade s. k. utvecklingsbolag. Avsikten med bidragen är att främja sysselsättningen på orten eller regionen. F. n. saknas bestämmelser om hur bidrag av detta slag .skall behandlas i skattehänseende. I propositionen föreslås att bidragen skall vara omedelbart avdragsgilla under förutsättning att de betalas till en regional utvecklingsfond.

I KL finns regler som medger syenska företag avdrag för avsättningar till internvinstkonto. För att avdragsrätt skall föreligga krävs bl. a. att internvinsten hänför sig till lagertillgångar som sålts från ett svenskt moderföretag till ett utländskt dotterbolag.

I propositionen föreslås att reglerna om internvinstkonto bhr tillämpliga även på försäljningar från ett svenskt dotterföretag till ett utländskt dotterföretag i en koncern med gemensamt svenskt moderföretag. Vidare föreslås att reglerna för beräkning av avdragets storlek justeras något.

SkU 1982/83:44 3

De föreslagna ändringarna beträffande näringsbidragens skattemässiga behandling skall tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Förslagen rörande reglerna om avdrag för bidrag till regionala utvecklingsfonder och om avdrag för avsättning till internvinstkonto skall gälla fr. o. m. 1984 års taxering.

Propositionen innehåller förslag om ändring av anvisningarna till 19 § KL. I en proposition (1982/83:157) om följdlagstiftning till inkomstskattereformen m. m., som utskottet kommer att behandla senare i vår, föreslås en mindre ändring i samma anvisningar. Behandlingen av nämnda anvisningar bör ske i ett sammanhang och i anslutning till den nu aktuella propositionen 94.

Med hänsyn härtill har lagförslagen i denna proposition kompletterats med de i proposition 1982/83:157 föreslagna ändringarna av anvisningarna till 19 §. Med de justeringar som föranleds härav får de till skatteutskottet remitterade författningsförslagen följande lydelse.

1* Riksdagen 1982/83. 6 saml. Nr 44

SkU 1982/83:44 4

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att 32 § 1 mom., anvisningarna till 19 §, punkterna 3 och 4 av

anvisningarna till 22 §, punkt 2 a av anvisningarna till 25 §, punkterna 7, 15

och 16 av anvisningarna till 29 § och punkt 1 av anvisningarna till 36 § skall ha

nedan angivna lydelse,

dels alt i anvisningarna till 29 § skall införas en ny punkt, 18 a, av nedan

angivna lydelse.

32 §

1 mom.' Till intäkt av tjänst hänföras:

avlöning, arvode, traktamente, sportler och annan förmån i penningar, bostad eller annat, som utgått för tjänsten;

pension och i den mån icke annat följer av vad nedan i 2 mom. stadgas livränta, som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring - dock, såvitt fråga är om sådan livränta till följd av personskada som icke avses i 2 mom., endast livränta eller del därav som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll - ävensom ersättning, som i annan form än livränta utgått på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst - dock icke ersättning, som avser sjukvårds- eller läkarekoslnader -samt undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som i 31 § avses samt engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt anvisningarna till 19 §.

1 mom. Till intäkt av tjänst hänföras:

avlöning, arvode, traktamente, sportler och annan förmån i penningar, bostad eller annat, som utgått för tjänsten;

pension och i den mån icke annat
följer av vad nedan i 2 mom. stadgas
livränta, som utgått på grund av
sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäk
ring eller annorledes än på grund av
försäkring - dock, såvitt fråga är om
sådan livränta lill följd av personska
da som icke avses i 2 mom., endast
livränta eller del därav som avser
ersättning för förlorad inkomst av
skattepliktig natur eller för förlorat
underhåll - ävensom ersättning, som
i annan form än livränta utgått på
grund av sjuk- eller olycksfallsför
säkring, tagen i samband med tjänst
- dock icke ersättning, som avser
sjukvårds- eller läkarekostnader -
samt undantagsförmåner, periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk inläkt som i 31 § avses
samt engångsbelopp som utgår lill
följd av personskada och utgör
skattepliktig intäkt enligt

punkt 1 av anvisningarna till 19 §.

Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts - såsom vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp -vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.

Sådan ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare och som bestämmes med hänsyn även till andra omständigheter än den försäkrades levnadsålder och anställningstid räknas endast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare angives i punkt 11 av anvisningarna. Motsvarande gäller i fråga om sådan avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten till arbetstagare. Även avgångsersättning som utbetalas till arbetstagare som omfattas av s. k. trygghetsavtal räknas endast delvis som intäkt av tjänst på det sätt som angives i punkt 11 av anvisningarna.

Har tjänsteinnehavare såsom löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt, att garanlibelopp för fastigheten skall enligt 47 § upptagas som skattepliktig inkomst för honom, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från fastigheten, räknas såsom intäkt av jordbruksfastighet eller av annan faslighet.

Anvisningar

(första-sjunde styckena) till 19 §-

Socialhjälp, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats/ange eller patient å hospital, m. m. är icke att hänföra tiU skattephktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.)

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet avräknas såsom

1. Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll, som/lar lämnats intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus e. d. utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberänigades frånfälle.

Med skadeslåndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet avräknas såsom

Nuvarande lydelse

icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktigintäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet * anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall. då denne på grund av 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa, är skattepliktig inläkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock all ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den

Föreslagen lydelse

icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i förekommande fall tillsammans med, vad som avräknats tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke överstiga femlon basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av elt engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för del år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den

Nuvarande lydelse

för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) och flyttningsstöd enligt förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

(tionde - tolfte styckena)

Skatteplikt föreligger icke för en-gångsbidrag som utgår i samband med arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Föreslagen lydelse

för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbelsska-deförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbeismark-nadskungörelsen (1966:368) och flyttningsstöd enligt förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

Om.slällningsbidrag enligt arbels-marknadskungörelsen (1966:368) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig inläkt.

Skatteplikt föreligger icke för en-gångsbidrag som utgår i samband med arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Nuvarande lydelse

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

Föreslagen lydelse

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

2. Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återbetalningsskyldighet som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med näringsbidrag avses också statligt stöd som är förenat med återbetalningsskyldighet om sådan skyldighet uppkommer endast om

a) näringsidkaren inte uppfyller de
villkor som har uppställts för stö
det,

b) näringsidkaren inte följer de
föreskrifter som har meddelats vid
beviljandet av stödet eller

c) eljest något ovänlat inträffar som
uppenbarligen rubbar förutsättning
arna för stödet.

Som näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som lämnas av kommuner, skattskyldiga som avses i 53 § I mom. första stycket d) och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

(åttonde stycket)

Statsbidrag, som utgår till näringsidkare för hans näringsverksamhet, är icke skattepliktig inkomst, om bidraget använts för an bestrida kostnad för vilken rätt tiU avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har bidraget använts för an bestrida sådan kostnad i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är den kostnad för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall upptagas som intäkt, får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för kostnaden vid taxeringen för det år då bidraget upptages som intäkt. Yrkande härom skall göras i

En näringsbidrag är inte skattepliktig inkomst om del har använts för en utgift .som inte är avdrags-gUlyare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då bidraget las upp som intäkt. Yrkande om delta skall göras i deklarationen/ordet beskattningsår då yrkande om avdraget annars enligt denna

Nuvarande lydelse

deklarationen avseende det beskattningsår då yrkande om avdraget eljest enligt denna lag först skolat framställas. Återbetalas bidrag, som upptagits som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Harbidraget använts för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget. Är bidraget större än det taxeringsmässiga restvärdet för tillgången, skall elt belopp motsvarande skillnaden utgöra skattepliktig intäkt för mottagaren. Återbetalas statsbidrag, som påverkat beräkningen av anskaffningskostnaden i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen påverkats. I den mån statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, får den skattskyldige vid återbetalningen lUlgo-doföra sig avdrag för den del som sålunda utgjort skattepliktig intäkt. Har bidraget använts för alt anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager), utgör bidraget skattepliktig intäkt, men skall å andra sidan vid tillämpning av 41 § och anvisningarna lill nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden läckts av bidraget icke medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas statsbidrag, som använts för anskaffande av lagertillgångar, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses ökat med del återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger motsvarande tillämpning för statsbidrag i form av amorteringsfritt

Föreslagen lydelse

lag först skulle ha framställts. Återbetalas ett bidrag, som har tagits upp som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskr ningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inte har läckts av bidraget. / fråga om andra markanläggningar än täckdiken, skogsvägar och sådana som anskaffats av nyttjanderättsha-vare skall dock såsom anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften för anläggningen minskad med fyra tredjedelar av bidraget. Är bidraget,större än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skillnaden skattepliktig intäkt. Återbetalas ett näringsbidrag, som har påverkat beräkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen har påverkats. I den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, får den skattskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 41 § och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningsvärdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas ett näringsbidrag, som har använts för anskaffande av lagertillgångar, skall tillgångarnas anskaffningsvärde anses ha ökat med det återbetalade beloppet.

(nionde stycket)

Stöd som staten lämnar till företag i form av lån, för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av förelagets framlida resultatutveckling eller annan liknande omständighet, skall inte anses som skattepliktig inkomst. Regeringen kan dock, om synnerliga skäl därtill föreligga, på ansökan av företagel besluta att lånebeloppet skall anses utgöra skaliepliktig intäkt i företagels näringsverksamhet. I beslutet skall anges om lånet i sin helhet skall utgöra skattepliktig intäkt under det beskattningsår då lånet ställes till företagets förfogande eller om utbetalat lånebelopp skall utgöra skattepliktig inläkt under beskattningsår till vilket utbetalningen är hänförlig. Återbetalas lån, som i enlighet med beslutet upptagits såsom skattepliktig intäkt, får företaget göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Skall en näringsbidrag, som har uppburils elt visst beskattningsår, användas för avsett ändamål först eii senare beskattningsår skall på yrkande av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde-sjätte styckena uppskjutas lill taxeringen för del senare beskattningsåret.

Har stöd med viUkorUg åierbeial-ningsskyldighel som inte utgör näringsbidrag lämnats tiU en näringsidkare för näringsverksamheten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbetalnings-skyldigheten heh eller delvis efterges följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit avdragsgill skall del eftergivna beloppet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för all anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige vid taxeringen för del år då del eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag motsvarande del eftergivna beloppet. Delta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skalte-mä,ssiga restvärde. Kan den skallskyldige inte visa vad ett visst skuldbelopp har använts lill. skall del anses ha använts lill direkt avdragsgilla kostnader.

SkU 1982/83:44 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 22 §

3. Utgifter för anskaffande av driftbyggnad som är belägen på fasligheten, däri inbegripet för driften behövliga bostadsbyggnader, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan lill viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd alt användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är
upplåten till personal (personalbostad), dels,ock ägares eller brukares
bostadsbyggnad, i den mån byggnaden inte representerar ett större värde än
som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Avdrag får
sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan anses belöpa på
behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driftbyggnad
än bostadsbyggnad. .

1 en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning i driften (byggnadsinvenlarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier sådana tillgångar som bås, box eller spilta, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vatienkopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsan-läggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras lill byggnaden.

I fråga om byggnadsinvenlarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna lill 21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark på vilka de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fastigheten

3 Senaste lydelse 1981:295,

1*' Riksdagen 1982/83. 6 samt Nr 44

SkU 1982/83:44 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av faslighetens hela taxeringsvärde. -Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får jämkas om den del av vederlaget för fasligheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinvenlarier visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m. m. som har förvärvals. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för alt åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Haren investeringsfond e. d. eller Haren investeringsfond e. d, eller

statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad skall som anskaffning av en byggnad skall som
anskaffningsvärde för byggnaden anskaffningsvärde för byggnaden
anses den verkliga utgiften för bygg- anses den verkliga utgiften för bygg
naden minskad med det ianspråktag- nåden minskad med det ianspråktag
na beloppet. na beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en överlagande förening övertar en byggnad från elt dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningslid kan antas komma alt röna inflytande av framlida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Har en byggnad uppförts av en nytljanderällshavare och är jordägaren inte enligt nytljanderättsavtalet skyldig att vid nyttjande-rättstidens utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn tas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med årliga värdeminskningsavdrag -med lO procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en driftbyggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. d. i samband med utrangeringen.

SkU 1982/83:44 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en jordbruksfaslig-het. vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan, dras-om annat inte följer av punkt 1 - av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har beslritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent förär räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast. såsom röjning, schaktning eller rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. Till markanläggning hänförs också körplan, parkeringsplats e. d., täckdike, öppet dike, invall-nings- och vattenavledningsförelag, mark- eller skogsväg eller brunn. Till anskaffningsvärdet för markanläggriing hänförs även värdet av en markanläggning som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt a\lepp i direkt anslutning till ett täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet härmed hänförs lill markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng som är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning eller ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Till markinventarier hänförs också stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fasligheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fasligheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras lill byggnaden.

1 fråga om markinvenlarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Haren investeringsfond e. d. eller Haren investeringsfond e. d. eller

statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning anskaffning av andra markanlägg-skall som anskaffningsvärde för ningar än täckdiken, skogsvägar eller markanläggningen anses den verkli- sådana som anskaffats av nytljande-ga utgiften för markanläggningen rättshavare skall som anskaffnings-

' Sena.ste lydelse 1982:323,

SkU 1982/83:44 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

minskad med fyra tredjedelar av det värde för markanläggningen anses
ianspråktagna beloppet. den verkliga utgiften för markan-

läggningen minskad med fyra tredjedelar av det ianspråktagna beloppet. A vser anskaffningen ett täckdike eller en skogsväg eller har anläggningen anskaffats av en nytljanderällshavare, skall sotn anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften för anläggningen minskad med det ianspråktagna beloppet. Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten på jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastigheten.

till 25 §

2 a.' Utgifter för anskaffande även byggnad, som avses i 24 § 1 mom., dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan lill viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. Av punkt 2 b framgår att underlaget för avskrivning enligt nu förevarande punkt skall minskas, när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilka bidrag inte har utgått. I anskaffningsvärdet för en byggnad inräknas även utgifter för plantering, parkeringsplats eller annan jämförlig anläggning på fastigheten. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas utgifter som ägaren har haft för rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och har skett i nära anslutning lill den nya byggnadens uppförande.

Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av vederlaget för fastigheten belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde.

5 Senaste lydelse 1981:295,

SkU 1982/83:44 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Otn den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa pä byggnaden visas mera avsevärt över- eller undersliga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för alt den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes riinligl och kan det antas alt detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Haren investeringsfond e. d. eller Haren investeringsfond e. d. eller

statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad, skall anskaffning av en byggnad, skall
som anskaffningsvärde för byggna- som anskaffningsvärde för byggna
den anses den verkliga utgiften för den anses den verkliga utgiften för
byggnaden minskad med del ian- byggnaden minskad med det ian
språktagna beloppet. språktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag är 1,5 för byggnad av sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och 1,75 för byggnad av trä. I fall som avses i 25 S 2 mom. första stycket c) är procentsatsen 3. Avdraget får dock beräknas efter högre procentsats, om särskilda omständigheter föranleder därtill.

Utrangeras byggnad, som avses i 24 § 1 mom,, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e, d. i samband med utrangeringen.

till 29 §

7.'' Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är avsedd för användning i ägarens rörelse, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. 1 fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast elt fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det är då byggnaden anskaffades.

1 en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål (byggnadsinventarier). 1 enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i en industribyggnad tillgångar avsedda för den industriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t. ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e. d., samt anordningar för användningen av dessa tillgångar som t. ex. särskilda fundament. Som byggnadsinvenlarier räknas vidare ledningar för vatten.

''Seniisle lydelse 1981:295,

SkU 1982/83:44 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avlopp m, m., avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinvenlarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas exempelvis hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m. m. Tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till viss del som maskin eljer redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsinvenlarier. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning för rörelseändamål som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar rörelseändamålet respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till rörelseändamålet. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skattskyidiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av vederlaget för fastigheten - i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap: 3 § jordabalken - belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnaden kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget för fasligheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinvenlarier visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde, får dock del för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att ät någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e. d. eller Har en investeringsfond e.d. eller

statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en byggnad, skall anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsvärde för byggna- som anskaffningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för den anses den verkliga utgiften för

SkU 1982/83:44 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnaden minskad med del ian- byggnaden minskad med det ian
språktagna beloppet. språktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den lid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn las även till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och som används i rörelse, vid nyttjanderättens upphörande inte skall lösas av jordägaren.

Skattskyldig får i fråga om en byggnad, som är avsedd alt användas i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen- utom med årliga värdeminskningsavdrag - med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent för år räknat från den lidpunkt då byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. d. i samband med utrangeringen.

15, Har bolag eller förening sålt 15. Har ett svenskt moderföretag
lagertillgångar till utländskt dotter- sålt lagertillgångar till ett utländskt
bolag för vidare försäljning i obear- dotterföretag för vidare försäljning i
betat eller bearbetat skicka utländsk obearbetat eller bearbetat skick på
marknad och kvarligga sådana till- utländsk marknad och kvarligger
gångar osålda hos dotterbolaget vid sådana tillgångar osålda hos doiter-
utgängen av beskattningsåret för företaget vid utgången av beskatt-
moderförelaget, må avdrag åtnjutas ningsåret för moderföretaget, med
för i räkenskaperna gjord avsätt- ges avdrag för avsättning till intern-
ning till internvinstkonto. Avdraget vinstkonto. Motsvarande gäller för
må icke överstiga skillnaden mel- ett svenskt dotterförelag, som ingår i
lan, å ena sidan, del vid försäljning- en koncern med ett svenskt moderfö-
en tiU dotterbolaget tillämpade pris- retag, om dotterföretaget sålt lager-
el för kvarliggande lagerlillgångar, i tillgångar till ett utländskt företag
förekommande fall minskat med inom koncernen. Avdraget får inte
belopp, varmed värdet av dessa ned- överstiga skillnaden mellan å ena

Senaste lydelse 1964:82,

Nuvarande lydelse

satts hos dotterbolaget, samt, å andra sidan, moderföretagets anskaffningskostnad för samma tillgångar. Har avdrag åtnjutits för avsättning till internvinstkonto, skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår; vid detta års utgång skall frågan om avdrag för förnyad avsättning prövas med hänsyn till då rådande förhållanden.

Föreslagen lydelse

sidan det vid försäljningen tillämpade priset för kvarliggande lagertillgångar, i förekommande fall minskal med belopp varmed värdet av dessa nedsatts hos det utländska företagel, samt å andra sidan säljarföretagets utgifter för samma tillgångar. Avdraget får vidare inte översliga den avsättning ull internvinstkonto som säljarföretaget gjori i sina räkenskaper och inte heller den del av internvinsten enligt koncernredovisningen som belöper på avsättningen i fråga.

.Som moderföretag räknas moder
bolag, moderförening eller sådant
moderföretag som avses i lagen
(1980:1103) om årsredovisning
m: m. i vissa företag.
Vad ovan sägs skall äga motsva- Avdrag för avsättning till inlern-

rande tdlämpning beträffande en- vinstkonto skall återföras Ull beskan-

skild rörelseidkare, som försåU lager- ning nästföljande beskattningsår.

tillgångar lill av honom ägt utländskt

bolag.

16.* Utgifter för anskaffande av sådana markanläggningar på fastighet, avsedd för användning i ägarens rörelse, som avses i andra stycket, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anläggningens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbeté som behövs för alt marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförandet av stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningr ar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för personal, planteringar e. d. samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är alt hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e. d.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i rörelse eller sådana inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, traversbanor samt ledning-

8 Senaste lydelse 1981:295,

SkU 1982/83:44 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m, m. (markinventarier). Till markinventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinvenlarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens alltnänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinvenlarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna .3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Haren investeringsfond e, d. eller Haren investeringsfond e. d, eller

statsbidrag tagits i anspråk för .näringsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en markanläggning, anskaffiiing av en markanläggning,
skall som anskaffningsvärde för skall som anskaffningsvärde för
markanläggningen anses den verkli- markanläggningen anses den verkli
ga utgiften för markanläggningen ga utgiften för markanläggningen
minskad med fyra tredjedelar av det minskad med fyra tredjedelar av det
ianspråktagna beloppet. ianspråktagna beloppet.

Övergår en rörelsefastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om elt moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp. byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av del avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den pä fastigheten bedrivna rörelsen läggs ned och fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare.

18 a. Avdrag får göras för bidrag som ulan villkor lämnas lill regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

till 36 §
1.' Vid beräkning av realisations- 1. Vid beräkning av realisations-

vinst upplages såsom intäkt vad som vinst skall såsom intäkt las upp vad erhållits för den avyttrade egen- som erhållits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäljnings- domen med avdrag för försäljnings-

' Senaste lydelse 1976:,'!43,

Nuvarande lydelse

provision och liknande , kostnader. Avdrag får - med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter som gälla enligt punkt 2 nedan - ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet), således för er-lagd köpeskilling jämte inköpsprovision, stämpelskatt o. d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m. m. Vidare får vid vinstberäkningen den skattskyldige åtnjuta avdrag för under beskattningsåret uibeialda förvaltningskostnader och räntor, därest dessa ej böra hänföras till annan förvärvskälla.

Föreslagen lydelse

provision och liknande kostnader. Avdrag får - med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter som gäller enligt punkterna 2 a-2 c nedan -ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet), således för eriagd köpeskilling jämte inköpsprovision, stämpelskatt o. d. (ingångsvärdet) och för vad sbin nedlagts på förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m. m. / omkostnadsbcloppei får inte inräknas kostnader som täckts genom bidrag från stal eller kommun eller genom näringsbidrag.

Vid vinstberäkningen får den skattskyldige göra avdrag för förvaltningskostnader och räntor som har utbetalats under beskattningsåret, om dessa inte bör hänföras till arnan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 19S3 och skall, om annat inte följer av 1-3 nedan, tillämpas första gingen vid 1985 års taxering.

1. I fråga om stöd till näringsidkare för deras näringsverksamhet skall, såvida stödet lämnats före ikraftträdandet eller under beskattningsår för vilket taxering sker år 1984 eller tidigare, alltjämt tillämpas äldre bestämmelser.

2. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna lill 22 §, punkt 2 a av anvisningarna till 25 §, punkterna 7, 15 och 16 av anNisningarna till 29 § samt den nya punkten 18 a av anvisningarna till 29 § skall tillämpas första gängen vid 1984 års taxering.

3.1 fråga om engångsbelopp enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 19 § skall, såvida beloppet blivit tillgängligt för lyftning före den 1 januari 1982, alltjämt tillämpas de bestämmelser som gällde dessförinnan.

SkU 1982/83:44 . 21

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1947:577) om statiig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken be- Borgensförbindelse, för vilken be-

talningsskyldighet ännu ej inträtt, så talningsskyldighet ännu ej inträtt, så
ock annan villkorlig skuld får ej ock annan villkorlig skuld får ej
avdragas vid beräkningen, liksom ej avdragas vid beräkningen, liksom ej
heller vid beskattningsårets utgång heller vid beskattningsårets utgång
oreglerade hushållsskulder och där- oreglerade hushållsskulder och där
med jämförliga skulder. Avdrag med jämförliga skulder. Avdrag
medgives för värdet av sådan garan- medgives dock dels för värdet av
tiavsättning för vilken avdrag medgi- sådan garantiavsättning för vilken
ves vid inkomsttaxeringen. avdrag medgives vid inkomsttax-

eringen, dels för skuld avseende sådant villkorligt stöd på vilket vid eftergift av återbetalningsskyldigheten skall tillämpas bestämmelserna i punkt 2 ättonde stycket av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i faslighet, som enligt 3 § 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsberäkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedannämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på grund av taxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock tillkommande skatt, vara den skattskyldige erhållit debetsedel under

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859, 2 Senaste lydelse 1980:959,

SkU 1982/83:44 23

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag

vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 S lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Basunderlaget beräknas till två Basunderlagel beräknas till två

och en halv gånger lönekostnaderna och en halv gånger lönekostnaderna enligt andra stycket ökat med vad enligt andra stycket ökat med vad den skallskyldige för beskattnings- den skattskyldige för beskattningsåret har lämnat i bidrag för forsk- året har lämnat i bidrag för forsknings- och utvecklingsarbete och nings- och utvecklingsarbete och med kostnader för förvärv av resul- med kostnader för förvärv av resultat av sådant arbete. Summan lat av sådant arbete. Summan minskas med vad den skattskyldige minskas med vad den skattskyldige för beskattningsåret har erhållit i för beskattningsåret har erhållit i bidrag för forsknings- och utveck- näringsbidrag enligt punkt 2 av anvis-lingsarbete och med intäkter på ningarna till 19 § kommunalskatiela-grund av avyttringeller upplåtelse av gen (1928:370) och annat bidrag för resultat av sådant arbete. £fr5M«(- forsknings- och utvecklingsarbete drag skall dock inte beaktas om den saml med intäkter på grund av avytt-skailskyldige - med hänsyn till resul- ring eller upplåtelse av resultat av talet av del arbete som bidraget har sådant arbete. utgått för eller annan liknande omständighet - kan bli skyldig an betala tillbaka bidraget eller på annat sån utge vederlag för detta.

Beräkningen av lönekostnaderna enligt första stycket skall grundas på vad den skattskyldige för beskattningsåret har erlagt i kontant lön till anställda som under minst en fjärdedel av sin arbetstid har utfört forsknings- och utvecklingsarbete. I lönekostnaderna får räknas in endast vad som hänför sig till forsknings- och utvecklingsarbete.

Bidrag och kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete i utlandet, som sammanlagt överstiger 500 000 kronor, får inräknas i basunderlagel endast om riksskatteverket medger del. Riksskatteverkets beslut i sådan fråga får överklagas hos regeringen genom besvär.

Ökningsunderlaget beräknas till ökningen för beskattningsåret av den skattskyldiges basunderlag i förhållande till motsvarande underlag under närmast föregående beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader skall basunderlaget jämkas med hänsyn till detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

1 Lagen omtryckt 1981:1315,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1980:955,

SkU 1982/83:44 24

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig

inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 1 § lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 1 §

1,' Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår, om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i någon form lämnats under ifrågavarande år.

För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig till minst två beskattningsår.

Engångsbelopp, som uppbäres så- Engångsbelopp, som uppbäres så-

som ersättning för årlig pension, som ersättning för årlig pension,
skall i allmänhet anses hänföra sig till skall i allmänhet anses hänföra sig till
tio år. Engångsbelopp, som beskat- tio år. Engångsbelopp, som beskat
tas med tillämpning av bestämmel- tas med tillämpning av bestämmel
serna i fjärde stycket av anvisningar- serna i punkt I fjärde stycket av
■ na till 19 § kommunalskattelagen anvisningarna till 19 § kommunal-
(1928:370), skall icke anses såsom skattelagen (1928:370), skall icke
ackumulerad inkomst, anses såsom ackumulerad inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 5 mom., skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige innehaft den avyttrade egendomen. Realisationsvinst vid avyttring av fastighet får dock inte fördelas på mer än fyra år i andra fall än då vinsten har uppkommit vid sådan avyttring som avses i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst eller då vinsten till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet av ett års skogstillväxt å fastigheten.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 2 mom. vid 5)-7) samt i 3 § 4 mom. vid 2). 5) och 6), skall anses hänföra sig till det antal år den skallskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen. Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 3 mom. vid 2) och 3), skall anses hänföra sig till det antal år den skallskyldige innehaft fastigheten. Har skattskyldig åtnjutit ackumulerad inkomst som nu sagts i egenskap av delägare i handels- eller kommanditbolag, skall inkomsten anses hänförlig till den tid han varit delägare i bolaget. Inkomsten skall dock anses hänförlig till kortare tid än den skattskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen eller innehaft fastigheten eller varit delägare i bolaget, därest han så yrkar och företer utredning om det antal år vartill inkomsten hänför sig. eller om det eljest framstår såsom uppenbart att inkomsten hänför sig till kortare tid.

Har jordbruk eller rörelse, som bedrivits av den ena av två makar, övertagits av den andra maken, skall denne, om han så yrkar, anses hava

I Senaste Ivdelse 1981:297,

SkU 1982/83:44 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bedrivit jordbruket eller rörelsen jämväl under den förstnämnda makens innehav av förvärvskällan, under förutsättning att makarna då voro taxerade med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller, därest andra maken haft inkomst, skulle hava taxerats med tillämpning av nämnda bestämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i handels- eller kommanditbolag, som ägts av den ena av två makar, övertagils av den andra maken samt när jordbruk, rörelse eller andel i bolag i samband med den ena makens död övertagits av den andra maken, och denne var ensam dödsbodelägare. Inkomst, som enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370) taxeras hos make, skall icke till någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad i nästföregående stycke stadgas om makar skall i tillämpliga delar gälla även andra skattskyldiga, vilka taxeras med tillämpning av där angivna bestämmelse.

Vid skatteberäkning enligt 1 § skall den avlidne och dödsboet anses som en och samma skattskyldig.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983.

Särskilt investeringsavdrag medges inte för följande inventarier, nämligen

1) inventarier med en beräknad varaktighetslid av högst tre år,

2) begagnade inventarier,

3) sådana motordrivna fordon och släpfordon som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603),

4) fartyg, luftfartyg och järnvägsvagnar samt containrar och liknande anordningar för befordran av gods,

5) föremål avsedda för utsmyckning,

6) inventarier för vilka anskaffningsvärdet under beskattningsåret inte har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Bestämmelserna i första stycket 3) gäller inte släpvagn som dras av traktor eller motorredskap och som används endast på sätt som anges i vägtrafikskattelagen (1973:601) i fråga om traktor klass II.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, medges särskilt investeringsavdrag endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har påbörjats efter den 31 oktober 1980.

Särskilt invesleringsavdrag beräknas inte för sådan del av anskaffningsvärdet av inventarier för vilken utgått näringsbidrag enligt punkt 2 av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (1928:370). Särskilt investeringsavdrag beräknas inte heller för sådan del av anskaffningsvärdet för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonlo eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

Särskilt invesleringsavdrag beräknas inte för sådan del av anskaffningsvärdet av inventarier för vilken utgått statsbidrag som avses i åttonde .stycket av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen . (1928:370). Särskilt invesleringsavdrag beräknas inte heller för sådan del av anskaffningsvärdet för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

1 Senaste lydelse 1981:304,

Särskilt investeringsavdrag medges inte för utgifter till den del de avser

1) lokaler avsedda för bostadsändamål,

2) bensinstationer, parkeringshus eller parkeringsanläggningar,

3) butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,

4) samlingslokaler eller nöjeslokaler,

5) sporthallar eller andra idrottsanläggningar.

Avdrag medges endast om det belopp som skall ligga till grund för beräkningen av avdraget för ett och samma arbete har uppgått till minst 10 000 kronor.

Särskilt investeringsavdrag beräknas inte fiir sådan del av utgifterna för vilken utgått statsbidrag som avses i åttonde siyckci av anvisningarna till 19 S kommunaiskattelagen (1928:370), Särskilt investeringsavdrag beräknas inte heller för sådan del av utgiftenia för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

Särskilt investeringsavdrag beräknas inte för sådan del av utgifterna för vilken utgått näringsbidrag enligt punkt 2 av anvisningarna till 19 § kommunaiskattelagen (1928:370), Särskilt investeringsavdrag beräknas inte heller för sådan del av utgifterna för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) oin insättning på tillfälligt vinstkonto eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

SkU 1982/83:44 28

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:1099) om särskilt investeringsavdrag

vid redovisningen av mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1981:1099) om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Avdrag medges vid anskaffning av döda inventarier avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten.

Med inventarier förstås tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestäminelser som gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Som inventarier anses dock inte nyttigheler som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22

Avdrag medges inte för sådan del Avdrag medges inte för sådan del

av anskaffningsvärdet av inventarier av anskaffningsvärdet av inventarier
förvilken utgår statsbidrag som avses för vilken utgår näringsbidrag enligt
/nffo/;c/ei7>'c/:cf av anvisningarna till punkt 2 av anvisningarna till 19 §
19 § kommunalskattelagen. Avdrag kommunaiskattelagen. Avdrag

medges inte heller för sådan del av medges inte heller för sådan del av
anskaffningsvärdet för vilken inves- anskaffningsvärdet för vilken inves
teringsfond enligt lagen (1979:609) teringsfond enligt lagen (1979:609)
om allmän investeringsfond eller om allmän investeringsfond eller
motsvarande äldre författning las i motsvarande äldre författning tas i
anspråk, anspråk.

Anskaffas inventarier av kommissionärsföretag som avses i 43 § 2 mom. kommunalskattelagen tillkommer - såvida rörelseinkomsten redovisas hos kommittentföretag - avdraget sistnämrida företag oaktat inventarierna ägs av kommissionärsföretaget,

I fråga om inventarier som hyrs ut av aktiebolag som avses i lagen (1980:2) om finansbolag under en period av minst tre år för alt enligt särskilt avtal användas av hyrestagare (finansiell leasing) tillkommer avdraget hyrestaga-ren oaktat inventarierna ägs av finansbolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983,

SkU 1982/83:44 29

8 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 26 § samt 37 § 1 och 5 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 § Om inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunaiskattelagen (1928:370) eller rörelse redovisas enligt bokföringsmässiga grunder med räkenskapsavslutning medelst vinst- och förlustkonto, skall självdeklaration utöver vad eljest är föreskrivet innehålla:

1) uppgift om storleken av omsättningen,

2) uppgifter huru värdesättningen å lager samt fordringar skett,

3) uppgift huru det bokföringsmässiga vinslresultatet justerats till överensstämmelse med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna.

4) uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avdrag för värdeminskning.

5) uppgifter rörande gjorda avdrag för avsättningar till pensions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag,

6) uppgift om vad den skattskyldige i varor, penningar eller annat uttagit ur
näringsverksamheten eller annorledes använt för bestridande av levnads
kostnader eller eljest för utgifter, som icke äro hänförliga till omkostnader i
verksamheten, så ock om andra förmåner som den skattskyldige åtnjutit av
fastigheten eller rörelsen.

7) uppgift otn belopp, som vid inkomstberäkningen avdragits såsom
resekostnader, i den mån sådant belopp icke utgivits till anställda och
upptagits å kontrolluppgifter rörande dessas förmåner, dock att. därest
lämnandet är förenat ined synnerliga svårigheter, uppgiften efter medgivan
de av skattechefen i det län. där den skattskyldige skall taxeras till statlig
inkomstskatt, må lämnas först efter anmaning,

8) uppgift om kostnader för reklam, som riktar sig till bestämda personer
och som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde,

9) uppgift   om   verkställda ned-      9) uppgift om kontrakisnedskriv-
skrivningar av värdet å rättigheter lill     ning och kontraklsavskrivning,
leverans   av    omsutiningsiillgångar

samt maskiner och andra inventarier, sarni

I Lagen omtryckt 1971:399,

Senaste Ivdclse av lagens rubrik 1974:773,

- Sciiiistc Ivdclse 1978:943,

SkU 1982/83:44 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10) uppgifter rörande i räkenska- 10) uppgifter rörande i räkenska-

perna gjorda avsättningar för framti- perna gjorda avsättningar för framti
da garantiutgifter. da garanliutgifter, samt

11) uppgifter rörande sådana i räkenskaperna gjorda avsätiningar till internvinstkonto för vilka avdrag yrkats och den del av iniernvinsien enligt koncernredovisningen som belöper på avsättningarna I fråga. Redovisas inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen eller rörelse enligt bokföringsmässiga grunder men ulan räkenskapsavslutning medelst vinst- och förlustkonto, skall beträffande innehållet i självdeklaration i tillämpliga delar gälla även vad ovan sägs.

Vid redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall gift skattskyldig uppge art och omfattning av sitt och makens arbete i förvärvskällan samt i övrigt lämna de uppgifter som erfordras för tillämpning av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vad i denna paragraf stadgas skall av livförsäkringsanstalt, såvitt angår försäkringsrörelse, iakttagas allenast i vad gäller uppgifter om huru värdesättningen å lager samt fordringar skett; härutöver skall iakttagas vad i 27 § sägs om skyldighet att lämna där avsedda uppgifter.

Nuvarande lydelse

37 § / mom.-' Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje är utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiflsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

Föreslagen lydelse

37 § / lywm. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

'Senaste lydelse 1982:1008,

SkU 1982/83:44 33

Motion

Med anledning av proposition 1982/83:94 har väckts motion 1982/83:2244 av Knut Wachtmeister m. fl. (m).

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att den föreslagna avdragsrätlen i punkt 18 a i anvisningarna till 29 § KL ändras enligt följande:

"Avdrag får göras för bidrag som i samband med strukturrationalisering lämnas för sysselsättningsfrämjande åtgärder under förutsättning att bidraget lämnas utan villkor."

Utskottet

Propositionen innehåller förslag om ändrade regler för beskattning av stöd till företag och om den skattemässiga behandlingen av bidrag lill regionala utvecklingsfonder. I propositionen föreslås också en utvidgning av rätten att genom avdrag för avsättning till internvinstkonto erhålla uppskov med beskattningen av vinst vid överlåtelse av lagertillgångar mellan företag inom en koncern.

Reglerna för beskattning av företagsstöd anpassas enligt förslaget lill de principer som kommit till uttryck i bokföringsnämndens anvisningar för redovisning av sådana stöd i företagens bokföring. Detta innebär att i princip endast stöd som lämnas utan förbehåll om återbetalning blir skattepliktiga, medan stöd som ges med sådant förbehåll enligt huvudregeln skall behandlas som lån och således inte föranleda någon beskattningsåtgärd. Endast om mottagaren av stödet inte uppfyller de villkor som uppställts eller bryter mot de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller om förutsättningarna för stödet eljest rubbas till följd av någon oförutsedd händelse skall stöd som kan återkrävas räknas som bidrag.

Förslaget i propositionen innebär, såvitt utskottet kan bedöma, att den oklarhet som hittills rått när det gällt att avgöra vilka företagsstöd som skall behandlas som bidrag i KL:s mening i huvudsak undanröjs. De föreslagna reglerna - vilka fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen - och de klarläggande uttalanden i fråga om vissa stödformer som departementschefen gör i propositionen är enligt utskottets mening ägnade att leda till betydande förenklingar vid den praktiska tillämpningen såväl för de skattskyldiga som för taxeringsmyndigheterna. Utskottet tillstyrker därför bifall till propositionen i denna del.

Bidrag till regionala utvecklingsfonder skall enligt propositionen vara avdragsgilla vid beräkning av rörelseinkomst förutsatt att de lämnas utan villkor.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) anser att bidrag som ett förelag lämnar i syfte att utveckla ett läns näringsliv bör vara avdragsgilla oavsett om bidragen förmedlas via en regional utvecklingsfond eller ej. Motionärerna begär därför i motion 2244 att alla bidrag som i samband med strukturrationalise-

SkU 1982/83:44 34

ring lämnas för sysselsättningsfrämjande åtgärder skall vara avdragsgilla under förutsättning att de lämnas utan villkor.

En regional utvecklingsfond skall enligt normalstadgarna för sådan fond aktivt verka för fortsatt utveckling av länets näringsliv och för ökade möjligheter till trygg sysselsättning. Den har till uppgift bl. a. att bevilja och förmedla lån och bidrag inte bara från staten, landstingskommun eller kommun utan också från annan som ställer medel till förfogande.

I likhet med departementschefen anser utskottet alt del, inte minst av administrativa skäl och för att undvika missbruk av avdragsrätten, finns anledning begränsa denna till sådana bidrag som lämnas till regionala utvecklingsfonder. I likhet med departementschefen vill utskottet också understryka att den omständigheten att avdragsregeln omfattar endast bidrag till regionala utvecklingsfonder inte utesluter att avdrag kan medges för stöd till sysselsättningsfrämjande åtgärder i andra fall. Till avdragsgill driftkostnad i rörelse räknas nämligen bl. a. kostnader för personal, som är eller varit anställd i rörelsen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2244.

Mot den i propositionen föreslagna utvidgningen av rätten att vid överlåtelse av lagertillgångar inom en koncern göra avdrag för avsättning till internvinstkonto har utskottet inte funnit anledning till erinran. Inte heller i övrigt har utskottet något att invända mot de delar av propositionen som hänvisats till utskottet. Utskottet tillstyrker följaktligen bifall till propositionen i dessa delar

Som framgår av inledningen till detta betänkande innehåller såväl den nu aktuella propositionen 94 som den till skatteutskottet likaledes remitterade propositionen 157 förslag om ändringar av anvisningarna lill 19 § KL. Utskottet har ansett alt behandlingen av nämnda lagrum bör ske i ett sammanhang i samband med behandlingen av proposition 94.

De ändringar av anvisningarna till 19 § KL som föreslås i prop. 157 är delvis av formell art men avser också en justering i sak. Innebörden av denna är att hela den tjänstepension som utbetalas efter en pensionstagares död i framtiden skall utgöra skattepliktig inkomst och att således samma regler kommer att gälla i fråga om såväl statliga som icke statliga pensionssystem. Utskottet tillstyrker bifall till detta förslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:94 såvitt avser förslaget om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och till proposition 1982/83:157 såvitt avser förslaget om ändring av anvisningarna till 19 § samma lag samt med avslag på motion 1982/83:2244 antar det på s. 4-20 i detta belänkande återgivna förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

SkU 1982/83:44 35

2. att riksdagen med bifall i övrigt till proposition 1982/83:94 i vad den hänvisats till skatteutskottet antar de vid denna proposition fogade förslagen lill

a) lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

b) lag om ändring i lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,

c) lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

d) lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investerings
avdrag för inventarieanskaffning,

e) lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt inveslerings
avdrag för byggnadsarbeten m.m.

f) lag om ändring i lagen (1981:1099) om särskilt investerings
avdrag vid redovisningen av mervärdeskatt,

g) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

h) lag om upphävande av förordningen (1961:528) om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m.m.

Stockholm den 19 april 1983

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Björn Molin (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

Reservation

Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "En regional" och slutar med "motion 2244" bort ha följande lydelse:

Syftet med förslaget om rätt till avdrag för bidrag till regionala utvecklingsfonder är att främja sysselsättning i samband med strukturrationaliseringar. Om detta syfte skall kunna tilldogoses i önskvärd utsträckning bör enligt utskottets mening bidragen vara avdragsgilla vare sig de förmedlas av en regional utvecklingsfond eller ej. Utskottet anser således att varje bidrag som främjar näringslivet inom ett län och tryggar sysselsättningen bör

SkU 1982/83:44 36

vara avdragsgillt vid taxeringen. Förslag om författningsändring av den innebörden bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:94 såvitt avser förslaget om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och med bifall till proposition 1982/83:157 såvitt avser förslaget om ändring av anvisningarna till 19 § samma lag samt med anledning av motion 1982/83:2244

a) antar det på s. 4-20 i detta betänkande återgivna förslaget till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) ger regeringen till känna vad utskottet anfört om rätt till
avdrag för bidrag som utges för att främja ett läns närings
liv.

mlnab/gotab Stockholm 1983 75288