SkU 1982/83:40

Skatteutskottets betänkande
1982/83:40

om tillfällig vinstskatt (prop. 1982/83:102)
Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:102 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om tillfällig vinstskatt,

2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

3. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.

Som ett led i strävandena att åstadkomma en återhållsam lönerörelse läggs
i propositionen fram ett förslag om tillfällig vinstskatt.

Skatten tas ut av aktiebolag och utgår normalt med 20 % av utdelningen för
det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 30 juni 1983. Investmentbolag
och andra s.k. förvaltningsföretag är undantagna. Riksskatteverket är
beskattningsmyndighet.

Utdelning på aktier som nyemitteras under år 1983 ingår inte i
skatteunderlaget. Vidare får underlaget i vissa fall - t.ex. i koncernförhållanden
- minskas med mottagen utdelning. Den föreslagna lagen innehåller
också en skatteflyktsklausul som tar sikte på situationer då bolaget minskar
sin utdelning i syfte att undgå vinstskatten och i stället tillgodoser aktieägarna
på annat sätt.

Enligt förslaget är börsnoterade företag skyldiga att göra preliminära
inbetalningar som får räknas av mot vinstskatten. Preliminärbeloppet är
10 % av aktieutdelning som beslutas efter den 15 februari 1983 och som
förfaller till betalning under detta år.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 40

SkU 1982/83:40

1 Förslag till

Lag om tillfällig vinstskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Svenska aktiebolag som lämnar utdelning för verksamhetsåret 1983 är
skattskyldiga till vinstskatt. Skatten tillfaller staten och förs till allmänna
pensionsfonden.

Ett bolag, som för verksamhetsåret 1983 omfattas av bestämmelserna i
punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen
(1928:370), är inte skattskyldigt.

Riksskatteverket är beskattningsmyndighet.

2 § Med utdelning avses vinstutdelning till aktieägarna enligt 12 kap.
aktiebolagslagen (1975:1385), 52 § lagen (1955:183) om bankrörelse eller
12 kap. försäkringsrörelselagen (1982:173).

3 § Med verksamhetsåret 1983 avses ett räkenskapsår som inleds senast den
1 juli 1983 och som avslutas närmast efter denna dag. Är detta räkenskapsår
kortare än åtta månader skall verksamhetsåret 1983 anses omfatta även det
därpå följande räkenskapsåret.

Omfattar verksamhetsåret 1983 två räkenskapsår skall det sista räkenskapsåret
vara avgörande vid tillämpning av 1 § andra stycket och 5 §.

4 § Vinstskatten är 20 procent av beskattningsunderlaget. Beskattningsunderlaget
är skillnaden mellan den utdelning som bolaget lämnar för
verksamhetsåret 1983 och lämnad utdelning som enligt 5 § skall tillgodoräknas
bolaget. Leder beräkningen till ett underskott (negativt beskattningsunderlag)
är bolaget berättigat att från staten erhålla ett belopp motsvarande 20
procent av underskottet.

Är verksamhetsåret 1983 för ett bolag som lämnar utdelning kortare än
tolv månader skall utdelningen vid beräkning av beskattningsunderlaget
räknas upp så att den svarar mot ett verksamhetsår som är tolv månader. Är
verksamhetsåret 1983 längre än tolv månader skall utdelningen räknas ned
på motsvarande sätt.

Utdelning på aktier som är att anse som nyemitterade ingår inte i
beskattningsunderlaget i den mån bolaget är berättigat till avdrag för
utdelningen enligt lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss
aktieutdelning. Har aktierna utgetts i samband med bolagets bildande anses
aktierna som nyemitterade om beslut om ökningen har anmälts för
registrering under verksamhetsåret 1983. Har aktierna utgetts i samband
med ökning av bolagets aktiekapital anses aktierna som nyemitterade om
beslut om ökningen har anmälts för registrering under verksamhetsåret
1983.

SkU 1982/83:40

Bestämmelserna om rätt till betalning på grund av negativt beskattningsunderlag
gäller också bolag som inte lämnar någon utdelning för verksamhetsåret
1983, dock inte bolag som avses i 1 § andra stycket.

5 § Utdelning som uppburits av ett bolag skall tillgodoräknas detta om

1. bolaget är frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt punkt 1
tredje-femte styckena av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen
(1928:370) och

2. utdelningen har lämnats av ett bolag som är skattskyldigt för
utdelningen enligt denna lag.

Ett bolag skall vidare tillgodoräknas utdelning, uppburen av ett företag
som är frikallat från skattskyldighet för utdelningen under de förutsättningar
som anges i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen
(förvaltningsföretag), om

1. bolaget vid utdelningstillfället äger mer än 90 procent av aktierna eller
andelarna i förvaltningsföretaget,

2. bolaget skulle ha varit frikallat från skattskyldighet för utdelningen
enligt punkt 1 tredje-femte styckena av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen
för det fall att utdelningen hade uppburits av bolaget i stället för
förvaltningsföretaget samt

3. utdelningen har lämnats av ett bolag som är skattskyldigt för
utdelningen enligt denna lag.

Vid bedömningen av om bolaget eller förvaltningsföretaget enligt kommunalskattelagen
är - eller skulle ha varit - frikallat från skattskyldighet för
utdelningen skall antas att utdelningen uppburits under verksamhetsåret
1983.

6 § Ett bolag vars aktier vid ingången av år 1983 var inregistrerade vid
Stockholms fondbörs skall i avräkning på vinstskatt göra en preliminär
inbetalning till riksskatteverket. Preliminärbeloppet är 10 procent av
utdelning enligt 2 § som har beslutats efter den 15 februari 1983 och som
förfaller till betalning under samma år. Preliminärbeloppet skall betalas
senast den 1 juli 1983 om utdelningen har förfallit till betalning den 1 juni
1983 eller tidigare och i annat fall inom en månad från utdelningens
förfallodag.

Ett bolag, som för verksamhetsåret 1983 omfattas av bestämmelserna i
punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen
(1928:370), är inte skyldigt att betala preliminärbelopp.

Preliminärbelopp skall inte betalas för utdelning för verksamhetsåret
1983.

7 § Har preliminärbelopp inte betalats in i rätt tid skall bolaget erlägga en
avgift. Avgiften är 2 procent av det obetalda beloppet för den kalendermånad
då beloppet rätteligen skulle ha betalats in och därefter 2 procent av

SkU 1982/83:40

beloppet för varje påbörjad kalendermånad till och med den då betalning
sker, dock längst till och med den månad då bolaget enligt 8 § senast skall
lämna deklaration.

8 § Bolag som är skattskyldiga enligt denna lag samt bolag som endast är
skyldiga att betala preliminärbelopp skall lämna deklaration. Deklarationen
skall ha kommit in till riksskatteverket senast åtta månader efter utgången av
verksamhetsåret 1983.

Bolag som inte är skyldiga att lämna deklaration men som har rätt till
betalning enligt 4§ skall göra en skriftlig ansökan om utbetalning hos
riksskatteverket. Ansökningen skall ha kommit in till verket senast tjugo
månader efter utgången av verksamhetsåret 1983.

9 § Vinstskatt och avgift enligt 7 § skall ha kommit in till riksskatteverket
senast den dag då deklarationen skall ha kommit in till verket. Vid
inbetalningen får avdrag göras för erlagt preliminärbelopp.

10 § Har ett bolag i syfte att reducera beskattningsunderlaget minskat sin
utdelning för verksamhetsåret 1983 och i stället ökat utdelningen för
näraliggande år eller har bolaget annars otillbörligen vidtagit åtgärd som
syftar till att kringgå denna lag, skall beskattningsunderlaget bestämmas
efter vad som får antas ha gällt om bolaget inte hade vidtagit den otillbörliga
åtgärden.

11 § Regeringen får, om det föreligger synnerliga skäl, helt eller delvis befria
ett bolag från skyldigheten att betala preliminärbelopp och avgift enligt
7 §.

12 § Vid inkomsttaxeringen medges inte avdrag för vinstskatt och avgift
enligt 7 §. Belopp som betalas ut enligt 4 § utgör inte skattepliktig intäkt.

13 § Lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
(förfarandelagen) gäller i fråga om vinstskatt. Därvid iakttas följande.

Reglerna om förhandsbesked i 4 kap. förfarandelagen skall inte tillämpas.
Detsamma gäller reglerna om vite, anstånd med skattens erläggande och
besvärsrätt för annan än den skattskyldige och allmänt ombud.

Vad som i förfarandelagen föreskrivs om en skattskyldig gäller även den
som endast är skyldig att betala.preliminärbelopp samt den som gör ansökan
enligt 8 § andra stycket. Bestämmelserna om skatt gäller också belopp som
skall betalas ut enligt 4 § och avgift enligt 7 §. Vid tillämpning av reglerna om
efterbeskattning och skattetillägg skall vidare uppgift, som varit ägnad att
leda till för hög utbetalning, jämställas med uppgift som varit ägnad att leda
till för låg skatt.

Beslut om fastställande av skatt får inte meddelas senare än två år och

SkU 1982/83:40

beslut om efterbeskattning inte senare än fyra år från utgången av det
kalenderår då verksamhetsåret 1983 gått till ända.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1983.

1* Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 40

SkU 1982/83:40 6

2 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner
och rättigheter, förordningen
(1927:321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen
(1928:370), förordningen
(1933:395) om ersättningsskatt,
lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt, lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift, lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt, lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
lagen (1958:295) om sjömansskatt,
lagen (1982:1194) om hyreshusavgift,

2. lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1953:397) om
avgift för fettvaror som användas för
framställning av fettemulsion m.m.,
lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt,
stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar
, vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen (1973:1216) om
särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen (1982:691)
om skatt på vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982:1201) om skatt

2. lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394) om
tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen (1973:1216) om
särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen (1982:691)
om skatt på vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982:1201) om skatt
på viss elektrisk kraft,

1 Senaste lydelse 1982:1202.

SkU 1982/83:40

på viss elektrisk kraft,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den
ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg
eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1983. Den äldre lydelsen av 1 § gäller
fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på tid före
ikraftträdandet.

SkU 1982/83:40

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

på

1. skatt och avgift, som anges i 1 §
första stycket uppbördslagen
(1953:272), samt skatt enligt lagen
(1908:128) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter,
lagen (1958:295) om sjömansskatt
och kupongskattelagen
(1970:624),

2. skatt enligt lagen (1968:430) om

3. skatt eller avgift enligt lagen
(1908:129) med vissa bestämmelser
om handel med fondpapper, lagen
(1928:376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1953:397)
om avgifter för fettvaror som användas
för framställning av fettemulsion
m.m., lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372) om
bensinskatt, lagen (1961:394) om
tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1973:1216)
om särskild avgift för oljeprodukter,
bilskrotningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen (1982:691)
om skatt på vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på videobandspelare
samt lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen

3. skatt eller avgift enligt lagen
(1928:376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen

(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen

(1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skatt
på spel, lagen (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon,
lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor, lagen (1982:691) om skatt på
vissa kassettband, lagen (1982:1200)
om skatt på videobandspelare samt
lagen (1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft,

(1973:601) samt lagen (1976:339) om

1 Senaste lydelse 1982:1203.

SkU 1982/83:40

saluvagnsskatt,

5. tull och särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) samt avgift enligt
lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område
och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av
vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller
avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1983. Den äldre lydelsen av 1 § gäller
fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på tid före
ikraftträdandet.

SkU 1982/83:40

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1982/83:2217 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen om tillfällig vinstskatt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kollektiva löntagarfonders oförenlighet med vår
nuvarande sociala och miljömässigt reglerade marknadsekonomi,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av åtgärder för att ytterligare bredda sparandet i
produktiva verksamheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av en omsorgsfull beredning av regeringens
propositioner.

1982/83:2218 av Ola Ullsten m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen om tillfällig vinstskatt.

1982/83:2219 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen om tillfällig vinstskatt.

Motion väckt under den allmänna motionstiden

1982/83:1644 av Ola Ullsten m. fl. (fp)
såvitt avser yrkande

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag om
särskild utdelningsskatt inte bör framläggas.

Yttranden

Konstitutionsutskottet och finansutskottet har avgivit yttranden över
propositionen och motionerna (KU 1982/83:8y, FiU 1982/83:5y). Yttrandena
har fogats som bilagor till betänkandet.

Utskottet

I propositionen läggs fram ett förslag om tillfällig vinstskatt. Den skall
erläggas av svenska aktiebolag (inkl. bank- och försäkringsaktiebolag samt
finansbolag) och utgå med 20 % av till aktieägarna utdelade vinstmedel för
det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 30 juni 1983.
Investmentbolag och andra s. k. förvaltningsföretag har undantagits från

SkU 1982/83:40

vinstskatten. Vidare har - för att nyemmissionsverksamheten under år 1983
inte skall hämmas - föreskrivits att utdelning på aktier som nyemitterats
under detta år inte skall ingå i skatteunderlaget. Underlaget får också i vissa
fall - exempelvis i koncernförhållanden - minskas med mottagen utdelning.

Börsnoterade företag skall i avräkning på vinstskatt göra en preliminär
inbetalning till riksskatteverket med 10 % av aktieutdelning som beslutas
efter den 15 februari 1983 och som förfaller till betalning under detta år.

För att förhindra att ett bolag otillbörligen vidtar åtgärd i syfte att undgå
vinstskatt har föreslagits en särskild skatteflyktsklausul som gör det möjligt
att bestämma beskattningsunderlaget efter vad som skulle ha gällt om den
otillbörliga åtgärden inte hade vidtagits.

I tre partimotioner, 2219 av m, 2217 av c och 2218 av fp, yrkas avslag på
propositionen. Fp har redan i en under den allmänna motionstiden i år väckt
motion, 1644, begärt att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna att förslag om särskild vinstskatt inte bör föreläggas riksdagen. Ett
återkommande tema i motionerna är att vinstskatten utgör ett första steg mot
införande av löntagarfonder och att den på sikt kan väntas leda till ökad
centralisering och byråkratisering av näringslivet. Det görs gällande att
skatten drabbar produktivt sparande och därigenom kommer att negativt
påverka investeringar och nyföretagande. Kritiken i motionerna riktar sig
också mot den föreslagna skatteflyktsklausulen och mot att skatten skall
tillföras allmänna pensionsfonden. I motionerna från m och c påtalas särskilt
att förslaget inte varit föremål för sådan remissbehandling som avses i
regeringsformen och att möjligheterna att bedöma frågor rörande lagstiftningens
praktiska konsekvenser och tillämpning därför är begränsade.
Motionärerna bakom c-motionen begär ett riksdagsuttalande om angelägenheten
av en omsorgsfull beredning av regeringens propositioner. De vill
dessutom att riksdagen skall ge regeringen till känna att kollektiva
löntagarfonder är oförenliga med Sveriges nuvarande socialt och miljömässigt
reglerade marknadsekonomi och understryker också vikten av att
åtgärder vidtas för att ytterligare bredda sparandet i produktiva verksamheter.

Konstitutions- och finansutskotten har av skatteutskottet beretts tillfälle
yttra sig över propositionen och motionerna. Av yttrandena, vilka fogats som
bilagor till detta betänkande, framgår att en majoritet i de båda utskotten
tillstyrker propositionen och avstyrker bifall till motionerna.

Syftet med den provisoriska vinstskatten har i första hand varit att skapa en
återhållsam lönerörelse och därigenom så långt det är möjligt säkerställa de
positiva effekterna av den av regeringen i höstas beslutade devalveringen.
Erfarenheterna hittills av årets avtalsrörelse ger enligt utskottets mening stöd
för antagande att vinstskatten tillgodosett detta syfte. Med hänsyn härtill och
då det är angeläget att förutsättningarna för årets avtalsrörelse inte rubbas
anser sig utskottet - i avvaktan på ett förslag om ett mer permanent

SkU 1982/83:40

vinstdelningssystem - kunna i princip godta förslaget i propositionen.

Mot bakgrund av vad konstitutionsutskottet anfört motsätter sig skatteutskottet
inte heller att vinstskatten tills vidare tillförs allmänna pensionsfonden.
Frågan hur skattemedlen skall förvaltas och användas får - som
departementschefen framhåller - prövas i ett senare sammanhang.

Även i övrigt godtar skatteutskottet den i propositionen föreslagna
utformningen av vinstskatten. Med hänsyn till att propositionen är avsedd att
behandlas i riksdagen först den 27 april 1983 och lagen om tillfällig vinstskatt
således inte kan publiceras i Svensk författningssamling före den 1 maj detta
år eller den dag då den är avsedd att träda i kraft föreslår utskottet en ändring
av ikraftträdandebestämmelserna till vinstskattelagen, skattebrottslagen och
lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m. Utskottet förordar
också en formell rättelse i vinstskattelagens 4 §.

Med de sålunda föreslagna ändringarna tillstyrker utskottet bifall till
propositionen. Enligt utskottets mening saknar riksdagen anledning att i
detta sammanhang göra något uttalande om löntagarfonder eller om angelägenheten
av att bredda sparandet i produktiva investeringar. Inom utskottet
råder inte några delade meningar om att sådant sparande på olika sätt bör
gynnas. Det kan emellertid enligt utskottets mening förutsättas att regeringen
- utan något särskilt uttalande av riksdagen - kommer att lägga de
förslag på detta område som är motiverade och möjliga.

Vad slutligen angår frågan om beredning av regeringens propositioner är
utskottet - liksom m- och c-motionärerna - inte av annan uppfattning än att
beredningen bör ske med all den omsorg som är möjlig. Vad särskilt angår
det nu aktuella förslaget vill utskottet inte bestrida att en sedvanlig
remissbehandling kunde varit värdefull med hänsyn till ärendets speciella
karaktär. Med en sådan remissbehandling hade emellertid syftet med den
provisoriska vinstskatten kunnat äventyras, och utskottet har mot den
bakgrunden, och då överläggningar i ärendet förekommit mellan regeringen
och riksskatteverket innan förslaget remitterades till lagrådet, i likhet med
konstitutionsutskottet ansett några formella hinder för ett bifall till
propositionen inte föreligga.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till samtliga motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

1. beträffande tillfällig vinstskatt

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:102 och

med avslag på motionerna 1982/83:1644 yrkande 3, 1982/

83:2217 yrkande 1,1982/83:2218 och 1982/83:2219 antar de vid

propositionen fogade förslagen till

a) lag om tillfällig vinstskatt med de ändringarna att

dels 4 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade

lydelse:

SkU 1982/83:40

Regeringens förslag

Utskottets förslag

4 §

4 § Vinstskatten är

Är verksamhetsåret

Utdelning på aktier som är att
anse som nyemitterade ingår inte i
beskattningsunderlaget i den mån
bolaget är berättigat till avdrag för
utdelning enligt lagen (1967:94) om
avdrag vid inkomsttaxeringen för
viss aktieutdelning. Har aktierna
utgetts i samband med bolagets bildande
anses aktierna som nyemitterade
om beslut om ökningen har
anmälts för registrering under verksamhetsåret
1983. Har aktierna
utgetts i samband med ökning av
bolagets aktiekapital anses aktierna
som nyemitterade om beslut om
ökningen har anmälts för registrering
under verksamhetsåret 1983.
Bestämmelserna om

- av utskottet,
motsvarande sätt.

Utdelning på aktier som är att
anse som nyemitterade ingår inte i
beskattningsunderlaget i den mån
bolaget är berättigat till avdrag för
utdelning enligt lagen (1967:94) om
avdrag vid inkomsttaxeringen för
viss aktieutdelning. Har aktierna
utgetts i samband med bolagets bildande
anses aktierna som nyemitterade
om bolaget har anmälts för
registrering under verksamhetsåret
1983. Har aktierna utgetts i samband
med ökning av bolagets aktiekapital
anses aktierna som nyemitterade om
beslut om ökningen har anmälts för
registrering under verksamhetsåret
1983.

andra stycket.

dels ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1 maj
1983.

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft en vecka
efter den dag då lagen enligt uppgift
på den kommit ut frän trycket i
Svensk författningssamling.

b) lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) med den ändringen
att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1 maj
1983. Den äldre lydelsen av 1 § gäller
fortfarande i fråga om skatter och
avgifter som belöper på tid före
ikraftträdandet.

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft en vecka
efter den dag då lagen enligt uppgift
på den kommit ut från trycket i
Svens k författningssamling. Den äldre
lydelsen av 1 § gäller fortfarande i
fråga om skatter och avgifter som
belöper på tid före ikraftträdandet.

c) lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:

SkU 1982/83:40

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 maj Denna lag träder i kraft en vecka
1983. Den äldre lydelsen av 1 § gäller efter den dag då lagen enligt uppgift

fortfarande i fråga om skatter och på den kommit ut från trycket i

avgifter som belöper på tid före Svensk författningssamling. Den äld ikraftträdandet.

re lydelsen av 1 § gäller fortfarande i

fråga om skatter och avgifter som
belöper på tid före ikraftträdandet.

2. beträffande löntagarfonder

att riksdagen avslår motion 1982/83:2217 yrkande 2,

3. beträffande åtgärder för att bredda sparandet i produktiva
verksamheter

att riksdagen avslår motion 1982/83:2217 yrkande 3,

4. beträffande beredning av regeringens propositioner
att riksdagen avslår motion 1982/83:2217 yrkande 4.

Stockholm den 12 april 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s)*, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c),
Egon Jacobsson (s)*, Karl Björzén (m)*, Anita Johansson (s), Anna Lindh
(s), Erkki Tammenoksa (s) och Kjell Johansson (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Syftet
med” och slutar på s. 12 med ”samtliga motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Mot förslaget i propositionen kan riktas allvarliga invändningar av såväl
formell som materiell art.

Sedan socialdemokraterna övertog regeringsmakten i höstas har riksdagen
förelagts flera förslag, bl. a. avseende nya skatter, vilka antingen inte alls eller
endast mycket bristfälligt remissbehandlats. Skatteutskottet har haft anled -

SkU 1982/83:40

ning att tidigare påtala detta förhållande och finner det mot den bakgrunden
anmärkningsvärt att regeringen nu på nytt lägger ett förslag som inte har varit
föremål för någon remissbehandling i egentlig mening. De överläggningar
om vinstskatten som enligt uppgift ägt rum mellan riksskatteverket och
företrädare för finansdepartementet har uppenbarligen avsett lagstiftningens
formella utformning och inte dess materiella innehåll. Enligt utskottets
mening hade, med hänsyn till arten och omfattningen av det föreliggande
förslaget och till vinstskattens delvis komplicerade karaktär, en sedvanlig
remissbehandling varit särskilt motiverad. Betecknande för förslagets
ofullkomlighet i formellt hänseende är också att lagrådet i sitt yttrande säger
sig ha haft begränsade möjligheter att med ledning av det föreliggande
materialet bedöma sådana frågor om lagstiftningens praktiska konsekvenser
och tillämpning som det enligt grundlagen åligger lagrådet att särskilt
beakta.

Utskottet anser således att beredningen av den förevarande propositionen
varit så bristfällig, att den redan av det skälet på formella grunder bör avslås
av riksdagen.

Även i sak kan allvarliga erinringar riktas mot vinstskatten. Den innebär
uppenbarligen ett första steg mot löntagarfonder och kommer, såvitt
utskottet kan bedöma, med nödvändighet att leda till ökad maktkoncentration
och till ökad byråkratisering och centralisering av svenskt
näringsliv.

Skattesparandet och den särskilda skattereduktionen för aktieutdelning
har otvivelaktigt haft en positiv inverkan på sparandet och på näringslivets
möjligheter att anskaffa riskvilligt kapital. I höstas sänktes skattereduktionen
för skattefondsparandet med 10 % och avskaffades skattereduktionen
för aktieutdelning helt. Dessutom infördes särskilda regler om skyldighet för
aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker att betala in en del av
vinsterna på räntelösa konton i riksbanken. Att i ett läge, då en allmän
målsättning borde vara att underlätta produktiva och motverka improduktiva
investeringar, belasta företagen ytterligare med en 20-procentig
vinstskatt och därigenom försämra avkastningen på industriell verksamhet
och minska industriinvesteringarna förefaller utskottet föga välbetänkt.

Skälet för att införa vinstskatten säges i propositionen i första hand vara att
skapa förutsättningar för återhållsamhet i den pågående lönerörelsen.
Utskottet har för sin del svårt att förstå att en vinstskatt skulle kunna få denna
effekt och den borde enligt utskottets mening i vart fall ha kunna uppnås med
medel vilka medfört mindre negativa verkningar för företagen.

Utskottet vill slutligen understryka vad lagrådet och finansutskottet anfört
i fråga om förslaget att specialdestinera vinstskattemedlen till AP-fonden.
Skatteutskottet, som i andra sammanhang ställt sig avvisande till specialdestination
av skatter, anser i likhet med finansutskottet att vinstskatten i
enlighet med den s.k. fullständighetsprincipen hade bort redovisas över
statsbudgeten.

SkU 1982/83:40

Med det anförda avstyrker utskottet förslaget om vinstskatt.

De synpunkter som utskottet i det föregående framfört i fråga om
beredning av regeringspropositioner och om vikten av åtgärder för att bredda
sparande i produktiva investeringar ligger helt i linje med de yrkanden om
riksdagsuttalanden i dessa frågor som ställs i partimotionen från c. Utskottet
tillstyrker följaktligen dessa yrkanden. Eftersom den kritik som utskottet
riktat mot den föreslagna vinstskatten enligt utskottets mening är i än högre
grad berättigad när det gäller kollektiva löntagarfonder anser utskottet sig
också böra biträda det yrkande i c-motionen som gäller sådana fonder.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet hemställer

1. beträffande tillfällig vinstskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2217 yrkande 1,
1982/83:2218 och 1982/83:2219 samt med anledning av motion
1982/83:1644 yrkande 3 avslår proposition 1982/83:102,

2. beträffande löntagarfonder

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2217 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kollektiva löntagarfonders oförenlighet med vår nuvarande
socialt och miljömässigt reglerade marknadsekonomi,

3. beträffande åtgärder för att bredda sparandet i produktiva
verksamheter

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2217 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av åtgärder för att ytterligare bredda sparandet i
produktiva verksamheter,

4. beträffande beredning av regeringens propositioner

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2217 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av en omsorgsfull beredning av regeringens propositioner.

SkU 1982/83:40

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande
1982/83:8 y

angående förslaget om tillfällig vinstskatt (prop. 1982/83:102)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1982/83:102 och motionerna 1982/83:2217-2219.

I propositionen föreslås en lag om tillfällig vinstskatt. Lagen avses träda i
kraft den 1 maj 1983. Vinstskatten skall tas ut av aktiebolag och skall normalt
utgå med 20 % av utdelningen för det räkenskapsår sorn avslutats, närmast
efter den 30 juni 1983. Investmentbolag och andra s. k. förvaltningsföretag
skall vara undantagna från vinstskatten. Enligt förslaget blir börsnoterade
företag skyldiga att göra preliminära inbetalningar som får räknas av mot
vinstskatten. Preliminärbeloppet är 10 % av aktieutdelning som beslutas
efter den 15 februari 1983 och som förfaller till betalning under detta år.
Vinstskatten skall tillfalla staten och föras till allmänna pensionsfonden.
Frågan om hur vinstskattemedlen skall förvaltas och användas kommer
enligt propositionen att tas upp i annat sammanhang.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1982/83:2217 av
Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), 1982/83:2218 av Ola Ullsten m. fl. (fp) och
1982/83:2219 av Ulf Adelsohn m. fl. (m). I samtliga motioner yrkas avslag på
propositionen. Med hänvisning till vad lagrådet uttalat i ärendet anför
motionärerna erinringar mot det förhållandet att förslagen i propositionen
inte har undergått sedvanlig remissbehandling.

Mot förslaget att föra vinstskattemedlen till allmänna pensionsfonden
anförs betänkligheter i motionerna. Enligt motion 2217 är en sådan s. k.
specialdestination främmande förvår nuvarande skattepolitik. Motsvarande
synpunkter förs fram i motion 2218. Riksdagen måste enligt motionen kräva
att ett slutligt förslag föreligger om hur vinstskattemedlen skall användas
innan ställning kan tas till skatteförslaget i fråga.

I motionerna kritiseras vidare utformningen av skatteflyktbestämmelsen i
10 § förslaget till lag om tillfällig vinstskatt. Förslaget innebär att om ett bolag
som omfattas av lagen i syfte att reducera beskattningsunderlaget minskat sin
utdelning för verksamhetsåret 1983 och i stället ökat utdelningen för
näraliggande år eller om bolaget vidtagit annan otillbörlig åtgärd som syftar
till att kringgå lagen kan bolaget beskattas efter vad som får antas ha gällt om
bolaget inte hade vidtagit den otillbörliga åtgärden.

Konstitutionsutskottet får för sin del anföra följande.

Enligt 7 kap. 2 § regeringsformen (RF) skall vid beredning av regeringsärenden
behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda
myndigheter. I den omfattning som behövs skall sammanslutningar och

SkU 1982/83:40

enskilda lämnas tillfälle att yttra sig. Bestämmelsen är generellt tillämplig vid
beredning av regeringsärenden.

Vad gäller det nu aktuella förslaget har upplysts att någon egentlig
remissbehandling inte varit möjlig att genomföra eftersom regeringen
bedömt det nödvändigt att avlämna propositionen till riksdagen i sådan tid
att en dämpande effekt på årets lönerörelse kunde åstadkommas. Överläggningar
med riksskatteverket förekom innan förslaget remitterades till
lagrådet.

Av den nämnda grundlagsbestämmelsen följer att det i varje särskilt fall
får bedömas i vad mån det finns behov av att inhämta upplysningar och
yttranden från myndigheter och sammanslutningar. Utskottet utgår ifrån att
finansdepartementet genom överläggningarna med riksskatteverket inhämtat
de upplysningar som departementet bedömt vara behövliga för ärendets
beredning. Utskottet har således inte funnit anledning att rikta kritik mot
regeringen beträffande beredningen av ärendet.

Beträffande frågan om s. k. specialdestination medger 9 kap. 2 § RF att
riksdagen kan bestämma att statsmedel vid sidan av den s. k. budgetregleringen
får utnyttjas för bestämda ändamål. Förslaget att föra vinstskattemedlen
till den allmänna pensionsfonden står således inte i strid med RF. Det
nu föreliggande förslaget innebär endast att de influtna vinstskattemedlen
skall föras till den allmänna pensionsfonden i avvaktan på ett kommande
förslag om hur medlen skall förvaltas och användas.

Vad slutligen gäller betänkligheterna mot den i propositionen föreslagna
skatteflyktsbestämmelsen vill utskottet framhålla att lagrådet i sitt yttrande
konstaterat att en skatteflyktsbestämmelse av det slag som föreslås inte torde
kunna undvaras om lagstiftningen skall få önskad effekt. Lagrådet har inte
heller funnit skäl att göra någon erinran ur rättssäkerhetssynpunkt mot
skatteflyktsbestämmelsens utformning. Utskottet har inte någon annan
uppfattning i frågan.

Stockholm den 5 april 1983

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s)*, Hans Nyhage (m), Kurt Ove
Johansson (s), Kerstin Nilsson (s)*, Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s),
Karin Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Birger Hagård
(m) och Gunnar Nilsson i Eslöv (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1982/83:40

Avvikande mening

av Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Sven-Erik
Nordin (c), Karin Ahrland (fp), Ove Eriksson (m) och Birger Hagård (m),
vilka anser att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Vad
gäller” och slutar med ”i frågan” bort ha följande lydelse:

Det nu föreliggande skatteförslaget är enligt utskottets mening av sådan
genomgripande beskaffenhet att en remissbehandling enligt den nämnda
grundlagsbestämmelsen självklart borde ha skett. De överläggningar som
enligt vad som upplysts har ägt rum mellan företrädare för finansdepartementet
och riksskatteverket kan inte anses utgöra en ersättning för en
regelrätt remissbehandling. Några dokument över vad som förevarit vid
överläggningarna har inte företetts. Bristen i beredningen framträder tydligt
mot bakgrund av att lagrådet i avsaknad av remissmaterial har ansett sig ha
begränsade möjligheter att bedöma sådana frågor om lagstiftningens
praktiska konsekvenser och tillämpning som avses i 8 kap. 18 § tredje stycket

4. och 5. RF och som det enligt grundlag åligger lagrådet att särskilt beakta.
De svårigheter att bedöma förslagets verkan i olika hänseenden som således
föreligger måste enligt utskottets uppfattning avhjälpas innan riksdagen tar
ställning i ärendet.

Beträffande utformningen av förslaget vill utskottet göra ett par påpekanden.

Den i propositionen valda tekniken att föra vinstskatten till den allmänna
pensionsfonden aktualiserar RF:s reglering angående s. k. specialdestination.
Enligt huvudregeln i 9 kap. 2 § RF förutsätts att riksdagens beslut om
hur statens medel skall användas fattas inom budgetregleringen. Den
bestämmelse i den nämnda paragrafen i RF som öppnar möjlighet till
specialdestination är utformad som en undantagsregel. Härigenom kommer
indirekt till uttryck den s. k. fullständighetsprincip som brukar iakttas i fråga
om statsbudgeten, nämligen att så mycket som möjligt av statens verksamhet
skall regleras inom statsbudgeten. Utformningen av RF:s bestämmelser i
detta hänseende manar till en restriktiv hållning när det gäller specialdestinerade
skatter. I praktiken har en sådan hållning också iakttagits på senare år
då en avveckling skett av specialdestination av statsinkomster. Riksdagen
har härvidlag också klart markerat sin principiella inställning. Utskottet
erinrar bl. a. om finansutskottets enhälliga uttalande i FiU 1979/80:4 y där
utskottet bl. a. anför följande:

En bärande princip i statsbudgetens uppbyggnad är numera att specialdestination
av statsinkomster till bestämt ändamål inte bör förekomma.
Skälen härför är fr. a. att statsmakternas handlingsfrihet minskar och att
fortlöpande avvägningar mellan olika handlingsalternativ försvåras då medel
specialdestineras. Stabiliseringspolitiskt önskvärda åtgärder kan också
motverkas. Med dessa skäl som bakgrund har tidigare specialdestinationer
av statsmedel efter hand avvecklats. De senaste stegen i denna riktning tas i

SkU 1982/83:40

och med att den särskilda fonderingen av automobilskattemedel avvecklas
och att nuvarande teknik med revolverande lånefonder försvinner.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att specialdestination av statsinkomster
är under avveckling. Enligt utskottets mening bör ny sådan
specialdestination inte införas.

Den skatteflyktsklausul som förslaget innehåller har enligt utskottets
mening fått en så allmän avfattning att det kan förutses svårigheter i många
fall för de skattskyldiga bolagen att bedöma de skatterättsliga konsekvenserna
av sina vinstdispositioner. Förslaget kan därför enligt utskottets
mening inte anses tillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt.

SkU 1982/83:40

Bilaga 2

Finansutskottets yttrande
1982/83:5 y

över proposition 1982/83:102 on. tillfällig vinstskatt

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 15 mars 1983 beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1982/83:102 om tillfällig vinstskatt
jämte motionerna 1982/83:2217-2219.

Som ett led i strävandena att åstadkomma en återhållsam lönerörelse läggs
i propositionen fram ett förslag om tillfällig vinstskatt.

Skatten tas ut av aktiebolag och utgår normalt med 20 % av utdelningen
för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 30 juni 1983.

Enligt förslaget är börsnoterade företag skyldiga att göra preliminära
inbetalningar som får räknas av mot vinstskattep. Preliminärbeloppet är
10 % av aktieutdelning som beslutas efter den 15 februari 1983 och som
förfaller till betalning under detta år.

Den influtna vinstskatten bör föras till AP-fonden. Frågan om hur medlen
skall förvaltas och användas kommer att tas upp i ett annat sammanhang. Ett
förslag kommer att föreläggas riksdagen senare i år. Det nu framlagda
förslaget är en provisorisk lösning. Ett förslag till mer permanent vinstdelningssystem
där basen för vinstdelningen inte utgörs av utdelningen utan av
företagets vinst över en viss nivå (övervinst) utreds för närvarande.

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts: 2217 av
Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), 2218 av Ola Ullsten m. fl. (fp) och 2219 av Ulf
Adelsohn m. fl. (m). I samtliga motioner yrkas avslag på förslaget om
vinstskatt. Förslaget är ett första steg mot införande av löntagarfonder vilket
utgör det kanske allvarligaste hindret för en expansion inom det svenska
näringslivet, anför motionärerna. Genom den föreslagna, tredubbla,
beskattningen av aktieutdelningar missgynnas det produktiva sparandet.

Motivet att förslaget om vinstskatt skulle ha en återhållsam effekt på
lönerörelsen ifrågasätts i motionerna. Motionärerna motsätter sig också att
vinstskatten skall tillföras allmänna pensionsfonden.

Finansutskottet får för sin del anföra följande.

I den politik som måste föras för ätt ta till vara devalveringens positiva
effekter utgör frågan om att skapa en återhållsam lönerörelse ett mycket
centralt inslag. Erfarenheterna har visat att om inte aktiva insatser görs för
att underlätta en lugn och återhållsam löneavtalsrörelse kan genom olika
kompensatoriska krafter en inflationsprocess skapas som skulle kunna
försämra Sveriges kostnadsläge. Mot denna bakgrund är det angeläget att
åtgärder vidtas för att dämpa dessa kompensatoriska krafter. Utskottet delar

SkU 1982/83:40

den uppfattning sorn framförs i propositionen att en vinstskatt kan ha en
sådan dämpande effekt. Utfallet av lönerörelsen hittills stärker utskottets
uppfattning i denna sak.

Eftersom bolagsskatten normalt erläggs med två års eftersläpning och för
att åtgärden skall få avsedd effekt under 1983 bör enligt utskottets
uppfattning skatten preliminärdebiteras redan 1983. Endast därigenom får
åtgärden den likviditetsbegränsande effekt för företagen som är nödvändig
för att den skall verka lugnande på lönerörelsen. Utskottet tillstyrker därför
att preliminär debitering görs och att det preliminära skatteuttaget sätts till
10 % för börsnoterade företag.

Enligt propositionen bör vinstskatten föras till AP-fonden. Som lagrådet
anfört innebär en finansiering av tilläggspensioneringen med medel, som
härrör från ett annat kollektiv än de försäkrade eller deras arbetsgivare, ett
väsentligt avsteg från de allmänna grunder på vilka försäkringen hittills
byggt. Utskottet har emellertid inte något att erinra mot det provisoriska
förslaget. Utskottet anser att den s. k. fullständighetsprincipen för statsbudgeten
innebär att vinstskatten i någon form bör redovisas över statsbudgeten.
Med det anförda tillstyrker utskottet för sin del förslagen i proposition
102.

Stockholm den 7 april 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Rolf Wirtén (fp), Per-Axel Nilsson (s). Roland
Sundgren (s). Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c),
Hugo Hegeland (m), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Gerd Engman (s), Britta
Hammarbacken (c). Anders Andersson (m), Hans Petersson i Hallstahammar
(vpk), Axel Wennerholm (m) och Bo Krogvig (s).

Avvikande meningar

1. Rolf Wirtén (fp), Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c). Hugo Hegeland
(m), Britta Hammarbacken (c), Anders Andersson (m) och Axel Wennerholm
(m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”1
den” och på s. 2 slutar med ”proposition 102” bort ha följande lydelse:

Förslaget om en vinstskatt innebär, som utskottet ser det, ett första steg
mot införande av kollektiva löntagarfonder. Riksdagen uttalade våren 1982
på förslag av finansutskottet att ett införande av kollektiva löntagarfonder
skulle medföra en långtgående maktkoncentration och en försämring av
sysselsättning och ekonomisk utveckling. Det nu framlagda förslaget
förstärker de farhågor utskottet då uttryckte.

SkU 1982/83:40

Sedan våren 1982 har premieringen av skattefondsparandet reducerats,
den särskilda skattereduktionen för aktieutdelningar slopats och tvångsvisa
avsättningar av företagens vinster till räntelösa konton i riksbanken införts.
Detta har kraftigt försämrat villkoren för sparandet i riskvilligt kapital.
Därtill kommer den nu föreslagna vinstskatten. Utskottet ser mot denna
bakgrund med stark oro på möjligheterna att klara näringslivets försörjning
av riskkapital. Den positiva utvecklingen för aktiesparandet riskerar att
brytas. Därigenom äventyras den ekonomiska tillväxten och förutsättningen
för att komma till rätta med de obalanser som finns i den svenska ekonomin.
Att vinstskatten kan komma att användas för aktieköp och fonduppbyggnad
- propositionen ger på denna punkt inte något bestämt besked - minskar inte
utan snarare förstärker den oro utskottet känner för vårt lands ekonomiska
utveckling. Genom ett fondsystem som dominerande ägare av det svenska
näringslivet kommer maktkoncentrationen att öka, vilket leder till ökad
byråkratisering och centralisering. Dynamiken i näringslivet försämras och
industristrukturen blir ännu mer föråldrad. På längre sikt riskeras därmed
sysselsättningen i produktivt arbete och marknadsekonomin raseras.

Som motiv för vinstskatten anges i propositionen att den skulle verka
återhållande på lönerörelsen. Utskottet vill starkt ifrågasätta att en vinstskatt
kan ha denna effekt. Som utskottet anfört är det svårt att finna skäl för varför
vinstskatten skulle ha positiva verkningar på tillväxten i samhällsekonomin.
De omtalade sambanden mellan vinster och löneglidning är minst sagt
diffusa. Något underlag för ett sådant samband redovisas inte. Att dessutom
hävda att preliminärdebitering av skatten skulle ha något samband med
lönebetalningsförmågan vittnar om stora brister i kunskapen om hur
företagen fungerar. En preliminärdebitering påverkar likviditeten i företaget
men inte vinstnivån. Förslaget förefaller även i dessa hänseenden vara illa
genomtänkt.

I den nu föreliggande propositionen anges att de influtna skattemedlen
skall tillföras AP-fonden, men man redovisar inte hur vinstskatten skall
förvaltas eller användas. I den s. k. krispropositionen angavs att medlen
skulle användas för aktieförvärv. Utskottet har tidigare i olika sammanhang
uttalat sig för att systemet med specialdestinering av skatter och avgifter bör
upphöra. Utskottet har alltjämt samma uppfattning och avstyrker att nya
skatter eller avgifter införs som endast skall användas för bestämda ändamål.
Som lagrådet påpekat är detta ett principiellt mycket viktigt beslut som det
inte ges några som helst underlag för i propositionen.

Med vad som här anförts avstyrker utskottet från sina utgångspunkter
förslaget i proposition 102 i sin helhet.

2. Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anför:

Jag biträder förslaget till vinstskatt men vill samtidigt understryka vikten
av att ett konkret förslag till vinstskatt som inte bara beskattar utdelningarna

SkU 1982/83:40

utan också vinsten i företagen skyndsamt bör framläggas. Ett sådant
vinstsystem kan enligt min mening vara en del i ett system för finansiering av
samhällsfonder och lokala fackliga investeringsfonder av det slag som
föreslagits av vänsterpartiet kommunisterna.

När det gäller motiven för den föreslagna vinstskatten kan jag inte
godkänna dessa, eftersom vinstskatten i huvudsak sägs vara ett instrument
för att nå en lugn lönerörelse som förhindrar att löntagarna kompenserar sig
för de förluster de åsamkats genom den förda politiken. Jag vill i stället peka
på att det snabbt bör framläggas ett regeringsförslag om hur de lönearbetare
och tjänstemän som drabbats hårdast skall kunna få kompensation för de
negativa effekterna av såväl devalvering, lönerörelse och skatteöverenskommelser
som gynnar de högre inkomsttagarna.

Motiveringen att en återhållsam lönerörelse är nödvändig för att inte
försämra landets kostnadsläge avslöjar att man anser att vägen ut ur krisen
går över försämringar för lönearbetarna, att man överbetonar exportens roll
samtidigt som man ger efter för den borgerliga illusionen att högre vinster för
kapitalet är bra oavsett hur dessa uppstår. Detta synsätt kan inte
accepteras.

mtnmb/gotmb Stockholm 19B3 75242