Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande 1982/83:18

om utvidgad uppgiftsskyldighet vid vissa utlandsbetalningar m. m. (prop. 1982/83:73)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:73 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I propositionen föreslås att fåmansföretag och näringsidkare som är fysisk person skall åläggas att i självdeklaration lämna uppgifter om vissa slag av betalningar till utlandet. Vidare föreslås att beviskravet i vissa hänseenden sänks för skattemyndigheterna vid misstanke om inkomst­överföring mellan en svensk näringsidkare och person i utlandet genom oriktig prissättning e.d. Förslagen bygger på en av brottsförebyggande rådet lämnad promemoria, PM 1980: 3, Utlandsbeskattning I.

De nya reglerna avses bli tillämpliga första gången vid 1984 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1982/83. 6 saml. Nr 18

SkU 1982/83:18

 

SkU 1982/83:18                        '                                           2

1    Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att i taxeringslagen (1956:623)' skall införas en ny paragraf, 26 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

26 a §

Om ett fåmansföretag eller en näringsidkare sotn är fysisk person gjort avdrag vid inkomstbeskatt­ningen för något av följande slag av ersättningar vilka har tillgodo­förts mottagare i utlandet, skall i självdeklarationen lämnas uppgift om ersättningarnas sammanlagda belopp för varje land. Skyldigheten gäller ersättningar sotn avser

ränta, utom sådan som utgår därför alt betalning inte erlagts i rätt tid,

royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller annan därmed jämjörlig rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt och konstnärligt verk.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången beträffande självdeklaration som skall avges till ledning för 1984 års taxering.

' Lagen omtryckt 1971:399,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

 

SkU 1982/83:18                                                                   3

2    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förskrivs att 43 § 1 mom. samt anvisningarna till 41 c § och punkt 1 av anvisningarna till 43 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

43                                                 §
1  mom.' Har näringsidkare till     1  mom. Har näringsidkares in-
någon, som är ekonomiskt intres- komst blivit lägre till följd av att
serad i hans företag eller kan öva villkor avtalats som avviker från
inflytande på dess ledning eller i vad som skulle ha avtalats mellan
vars företag   han  är  ekonomiskt sinsemellan oberoende näringsid-
intresserad eller på vars företags käre, skall inkomsten beräknas till
ledning han kan öva inflytande, för- det belopp som den skulle ha upp­
sålt varor till lägre pris eller av ho- gått till om sådana villkor inteföre-
nom köpt varor till högre pris än de kommit, under förutsättning alt
i allmänhet gällande eller i övrigt   a) den som på grund av avtals­
med  honom   avtalat   ekonomiska villkoren tillförts inkomst Inte skall
villkor som avvika från  vad som   beskattas för denna här i riket,
skulle hava avtalats mellan två av  b) det finns sannolika skäl att
varandra oberoende näringsidkare anta   att   ekonomisk   intressege-
och har, i följd härav, inkomsten av menskap   föreligger   mellan    nä-
förelaget blivit lägre än den eljest ringsidkaren och den med vilken
skolat bliva, samt har tillika den,                    avtalet träffats och
vilken inkomsten i stället tillförts, c) det inte av omständigheterna
icke att utgöra skatt för inkomsten framgår att villkoren tillkommit av
här i riket, skall inkomsten av före- andra skäl än ekonomisk intresse­
taget beräknas till det belopp, var-                            gemenskap,
till den kan antagas hava uppgått,
därest dylika åtgärder icke vidta­
gits.

Anvisningar

till 41 c §-

För sådan ränta på vinstandelslån som icke är beroende av det lånta­gande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestäm­melserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§.

Ränta vars storlek är beroende av förelagets utdelning eller vinst (rörlig ränta) anses som avdragsgill omkostnad för företagel i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts, endast under förutsättning att

a)    lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden, eller

b)   ensamrätt eller företrädesrätt      b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats till teckning av lånet har lämnats någon som icke äger aktier eller an- någon som icke äger aktier eller an­delar i det låntagande företaget och     delar i'det låntagande företaget och

' Senaste lydelse 1965:573. - Senaste lydelse 1977:243.

 

SkU 1982/83:18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

icke har sådan intressegemenskap med företaget som avses i 43 § / mom. eller 57 § 3 mom. första stycket saml - såvitt gäller fåmans­företag som avses i 35 § 1 a mom. -icke heller är förelagsledare i före­taget eller närstående till sådan fö­retagsledare eller till aktie- eller an­delsägare i företaget, eller

icke har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna till 43 § eller 57 § 3 mom. första stycket samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 § 1 a mom. - icke heller är före­tagsledare   i   företaget   eller   när­stående till sådan företagsledare el­ler till aktie- eller andelsägare i fö­retaget, eller c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädes­rätt till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i andra stycket c) skall det låntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts upp­taga ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrä­desrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tages till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckning­en av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande förelag får riksskatteverket under förutsätt­ning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets uppta­gande får antagas ha bestämls på affärsmässig grund besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i 35 § 1 a mom., gäller - oberoende av bestämmelserna i andra och tredje styckena - att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsle­dare i företaget eller dem närstående personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap med förelaget, icke är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i 35 § I a mom.

till 1.' I 1 mom. denna paragraf meddelas vissa bestämmelser för del fall, att överflyttning av in­komst ägt rum från här i riket skatl­skyldig näringsidkare till härstädes icke skattskyldig person. Bestäm­melserna gälla bland annat när en näringsidkare direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervak­ningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital liksom när samma personer direkt eller indirekt dellaga i led-

43 §

1. I I mom. denna paragraf med­delas vissa bestämmelser för del fall, att överflyttning av inkomst har skett från en näringsidkare som är skattskyldig här i riket till en per­son som inte är skattskyldig här. Vid tillämpningen av dessa bestätn-melser skall ekonomisk intressege­menskap anses föreligga då en nä­ringsidkare direkt eller indirekt del­tar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital

' Senaste lydelse 1965: 573 och 1979:612.

 

SkU 1982/83:18

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

ningen eller övervakningen av de eller då samma personer direkt el-
båda företagen eller äga del i dessa ler indirekt deltar i ledningen eller
företags kapital.                          övervakningen av de båda företa-

gen eller äger del i dessa företags kapital.

Vid bedömning av prissättningen vid affärer mellan svenskt moder­bolag och utländskt dotterbolag måste särskild försiktighet iaktta­gas med hänsyn till de av affärs­mässiga skäl betingade omständig­heter som kunna påverka prissätt­ningen i sådana fall.

I 57 § 3 mom. givas bestämmel-    I 57 § 3 mom. ges bestämmelser

ser för vissa fall av överflyttning av för vissa fall av överflyttning av in-
inkomst, där båda kontrahenterna komst, där båda kontrahenterna va-
varit här i riket skattskyldiga.      rit här i riket skattskyldiga.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkommit frän trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om inkomster som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Motion

1982/83:312 av Knut Wachtmeister (m) och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m).

I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen.

Utskottet

I propositionen föreslås en skyldighet att i självdeklarationen lämna uppgift om vissa betalningar till utlandet och att bevisbördan för skattemyn­digheterna lättas i fråga om reglerna mot vinstöverföring till mottagare i utlandet.

Den föreslagna uppgiftsskyldigheten innebär att fåmansföretag och fysiska personer som är näringsidkare skall lämna uppgift om vissa ersättningar som har tillgodoförts mottagare i utlandet. Förslaget gäller vissa räntebetalningar och ersättningar för royalty, upphovsrätt eller hknande och innebär att ersättningamas sammanlagda belopp för varje land skall anges.

I fråga om vinstöverföring till utlandet gäller f. n. att en näringsidkares redovisade inkomst kan justeras om han genom oriktig prissättning e. d. flyttat över vinst till ett utländskt företag. Ett villkor för att dessa regler skall kunna tillämpas är att det föreligger en ekonomisk intressegemenskap

 

SkU 1982/83:18                                                        6

mellan näringsidkarna och det utländska företaget och att detta företag inte beskattas här i landet. I praktiken har det visat sig svårt för skattemyndig­heterna att fullt ut bevisa att en ekonomisk intressegemenskap föreligger mellan den skattskyldige i Sverige och det utländska företaget. I propositio­nen föreslås därför att det skall räcka med att män från det allmännas sida gör detta sannolikt.

I motion 312 yrkar Knut Wachtmeister (m) och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) avslag på propositionen. Enligt motionärernas uppfattning torde resultatet av den föreslagna uppgiftskyldigheten främst bli en ytterligare uppgiftsbelastning på hederliga företagare och ytterligare svåröverskådlighet i deklarationsförfarandet. Beträffande det andra försla­get i propositionen kritiserar motionärerna att skattemyndigheterna på lösare grunder än hittills skall kunna frångå ett exportföretags inkomstredo­visning. De motsätter sig de föreslagna skärpningarna i lagstiftningen.

Bred enighet råder om att åtgärder bör vidtas mot den internationella skatteflykten och att man bör hindra eller försvåra otillbörliga transaktioner som syftar till att undvika beskattning i Sverige. Som anförs i propositionen och i motionen bör huvudlinjen för att komma till rätta härmed vara att fortsätta ansträngningarna att få till stånd ett förbättrat internationellt samarbete på detta område. Detta arbete kan emellertid förväntas leda till förbättringar endast på lång sikt. Inte minst mot denna bakgrund är det nödvändigt att i möjUgaste mån ändra skattelagstiftningen så att skattemyn­digheternas arbete underlättas.

Propositionen bygger på förslag från brottsförebyggande rådet (BRÅ) av innebörd bl. a. att den skattskyldige åläggs att bevisa att vissa slag av . utleindstransaktioner verkligen sker av affärsmässiga skäl och inte i skatteundandragande syfte. BRÅ:s förslag har kritiserats för att det skulle strida mot kravet på rättssäkerhet och försvåra seriösa transaktioner. I de nu aktuella förslagen har denna kritik enligt utskottets uppfattning tillgodosetts. Syftet med den föreslagna uppgiftsskyldigheten, som enhgt utskottets uppfattning inte kan anses alltför betungande, är endast att skattemyndig­heterna skall få upplysningar om vissa klart avgränsade transaktioner för att de skall kunna bedöma om ytterUgare undersökningar behöver göras. När det gäller .vinstöverföringar till utlandet innebär förslaget i allt väsenligt endast att kravet på bevisning om intressegemenskap i fortsättningen inte ställs orimligt högt utan begränsas till en sannolikhetsbedömning. I övrigt har reglerna i stort sett samma innebörd som tidigare.

Departementschefen framhåller att de nu aktuella åtgärderna inte tillgodoser syftet med BRÅ:s förslag men att de bör prövas i avvaktan på att effektivare åtgärder kan komma att utarbetas. Utskottet instämmer häri. Samtidigt vill utskottet understryka angelägenheten av att man snabbt ingriper mot skatteflykten till utlandet och av att regeringen fortsätter sina ansträngningar i denna riktning.

 

SkU 1982/83:18                                                        7

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motio­nen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:312 och med bifall till proposition 1982/83:73 antar de vid propositionen fogade förslagen till

1.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Stockholm den 1 februari 1983

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josef son (c), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s) och Erkki Tammenoksa (s).

Reservation

Knut Wachtmeister (m), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Bred enighet" och slutar på s. 7 med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:

Bred enighet råder om att åtgärder bör vidtas mot den internationella skatteflykten och att man bör hindra eller försvåra otillbörliga transaktioner som syftar till att undvika beskattning i Sverige. Som anförs i propositionen och i motionen bör huvudhnjen för att komma till rätta härmed vara att fortsätta ansträngningarna att få till stånd ett förbättrat internationellt samarbete på detta område. Samtidigt bör ändringar i skattelagstiftningen övervägas i syfte att underlätta skattemyndighetemas arbete. Som motionä­rerna framhåller bör man dock inte genomföra åtgärder som försvårar exportansträngningama, särskilt inte i dessa tider då Sverige förlorat andelar på utlandsmarknaden.

Den i propositionen föreslagna uppgiftsskyldigheten i självdeklarationen i fråga om vissa utlandsbetalningar kommer knappast att göra jakten på skattesmitare effektivare. Resultatet kommer i stället att bli att hederliga företagare kommer att få ytterligare uppgiftsbelastning och att deklarations­förfarandet blir ännu mer svåröverskådligt.

När det gäller de s. k. omfaktureringsaffäreraa kommer de föreslagna

 

SkU 1982/83:18                                                        8

lättnadema i bevisreglerna för skattemyndigheterna att medföra att ett exportföretags inkomster kommer att kunna höjas på lösare grunder än hittills. Även om skattemyndigheterna kan ha svårt att bevisa att intresse­gemenskap föreligger mellan företaget i Sverige och betalningsmottagaren i utlandet - något som hittills har krävts för att prissättningen skall kunna frångås vid beskattningen - strider det i alltför hög grad mot rimliga krav på rättssäkerhet att sänka beviskraven till enbart en sannolikhetsbedömning. Detta skulle medföra att ett svenskt företag under vissa omständigheter tvingas bevisa att företaget inte har intressegemenskap med ett utländskt företag, och att förebringa sådan bevisning torde i många fall vara mycket svårt. Det bör framhållas att det finns en lång rad andra anledningar till en annorlunda prissättning än en eventuell intressegemenskap, och de exempel härpå som lämnas i propositionen torde inte vara fullständiga. Redan av rättssäkerhetsskäl bör därför propositionen avslås även på denna punkt. Därtill kommer att det framlagda förslaget är olämpligt även från den synpunkten att det skulle försvåra sådan affärsverksamhet som är angelägen för vår export.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionen och avstyrker propositio­nen. Samtidigt vill utskottet understryka angelägenheten av att man snabbt ingriper mot skatteflykten till utlandet och av att regeringen fortsätter sina ansträngningar i denna riktning.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:312 avslår proposition 1982/83:73.

minabfgofb   Stockholm 1983 73687