SkU 1982/83:18
Skatteutskottets betänkande
1982/83:18
om utvidgad uppgiftsskyldighet vid vissa utlandsbetainingar m. m.
(prop. 1982/83:73)
Propositionen
Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:73 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
1 propositionen föreslås att fåmansföretag och näringsidkare som är
fysisk person skall åläggas att i självdeklaration lämna uppgifter om vissa
slag av betalningar till utlandet. Vidare föreslås att beviskravet i vissa
hänseenden sänks för skattemyndigheterna vid misstanke om inkomstöverföring
mellan en svensk näringsidkare och person i utlandet genom
oriktig prissättning e.d. Förslagen bygger på en av brottsförebyggande
rådet lämnad promemoria, PM 1980: 3, Utlandsbeskattning 1.
De nya reglerna avses bli tillämpliga första gången vid 1984 års taxering.
Lagförslagen har följande lydelse.
1 Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 18
SkU 1982/83:18
2
1 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrivs att i taxeringslagen (1956:623)' skall införas en ny
paragraf, 26 a §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 a §
Om ett fåmansföretag eller en
näringsidkare som är fysisk person
gjort avdrag vid inkomstbeskattningen
för något av följande slag
av ersättningar vilka har tillgodoförts
mottagare i utlandet, skall i
självdeklarationen lämnas uppgift
om ersättningarnas sammanlagda
belopp för varje land. Skyldigheten
gäller ersättningar som avser
ränta, utom sådan som utgår
därför att betalning inte erlagts i
rätt tid,
royalty eller annan ersättning för
upphovsrätt elter annan därmed
jämförlig rättighet såsom rätt till
patent, varumärke, mönster samt
litterärt och konstnärligt verk.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången beträffande självdeklaration som skall avges till ledning för
1984 års taxering.
1 Lagen omtryckt 1971:399.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.
SkU 1982/83:18
3
2 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom förskrivs att 43 § 1 mom. samt anvisningarna till 41 c § och
punkt 1 av anvisningarna till 43 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
43
1 morn.1 Har näringsidkare lill
någon, som är ekonomiskt intresserad
i hans företag eller kan öva
inflytande på dess ledning eller i
vars företag han är ekonomiskt
intresserad eller på vars företags
ledning han kan öva inflytande, försålt
varor till lägre pris eller av honom
köpt varor till högre pris än de
i allmänhet gällande eller i övrigt
med honom avtalat ekonomiska
villkor som avvika från vad som
skulle hava avtalats mellan två av
varandra oberoende näringsidkare
och har, i följd härav, inkomsten av
företaget blivit lägre än den eljest
skolat bliva, samt har tillika den,
vilken inkomsten i stället tillförts,
icke att utgöra skatt för inkomsten
här i riket, skall inkomsten av företaget
beräknas till det belopp, vartill
den kan antagas hava uppgått,
därest dylika åtgärder icke vidtagits.
§
1 mom. Har näringsidkares inkomst
blivit lägre till följd av att
villkor avtalats som avviker från
vad som skulle ha avtalats mellan
sinsemellan oberoende näringsidkare,
skall inkomsten beräknas till
det belopp som den skulle ha uppgått
till om sådana villkor inte förekommit,
under förutsättning att
a) den som på grund av avtalsvillkoren
tillförts inkomst inte skall
beskattas för denna här i riket,
b) det finns sannolika skäl att
anta att ekonomisk intressegemenskap
föreligger mellan näringsidkaren
och den med vilken
avtalet träffats och
c) det inte av omständigheterna
framgår att villkoren tillkommit av
andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.
Anvisningar
till 41 c §2
För sådan ränta på vinstandelslån som icke är beroende av det låntagande
företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna
i 22, 25, 29, 36 och 39 §§.
Ränta vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig
ränta) anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den förvärvskälla
vari det lånade kapitalet har nedlagts, endast under förutsättning att
a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden, eller
b) ensamrätt eller företrädesrätt b) ensamrätt eller företrädesrätt
till teckning av lånet har lämnats till teckning av lånet har lämnats
någon som icke äger aktier eller an- någon som icke äger aktier eller andelar
i det låntagande företaget och delar i det låntagande företaget och
1 Senaste lydelse 1965:573.
2 Senaste lydelse 1977:243.
SkU 1982/83:18
4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
icke har sådan intressegemenskap
med företaget som avses i 43 § /
mom. eller 57 § 3 mom. första
stycket samt - såvitt gäller fåmansföretag
som avses i 35 § 1 a mom. —
icke heller är företagsledare i företaget
eller närstående till sådan företagsledare
eller till aktie- eller andelsägare
i företaget, eller
icke har sådan intressegemenskap
med företaget som avses i punkt I
av anvisningarna till 43 § eller 57 §
3 mom. första stycket samt - såvitt
gäller fåmansföretag som avses i
35 § 1 a mom. - icke heller är företagsledare
i företaget eller närstående
till sådan företagsledare eller
till aktie- eller andelsägare i företaget,
eller
c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på
svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt
till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i
förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.
I fall som avses i andra stycket c) skall det låntagande företaget dock
som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts upptaga
ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna
kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tages
till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen
av lånet har avslutats.
På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket under förutsättning
att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande
får antagas ha bestämts på affärsmässig grund besluta att rörlig ränta
skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt
till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier
eller andelar i företaget. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här
avses får talan ej föras.
Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i 35 § 1 a
morn., gäller — oberoende av bestämmelserna i andra och tredje styckena
— att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsledare
i företaget eller dem närstående personer eller någon som på annan
grund har intressegemenskap med företaget, icke är avdragsgill.
Uttrycken företagsledare och närstående personer harden innebörd som
anges i 35 § 1 a mom.
till 43 §
l.3 I 1 mom. denna paragraf
meddelas vissa bestämmelser för
det fall, att överflyttning av inkomst
ägt rum från här i riket skattskyldig
näringsidkare till härstädes
icke skattskyldig person. Bestämmelserna
gälla bland annat när en
näringsidkare direkt eller indirekt
deltager i ledningen eller övervakningen
av en annan näringsidkares
företag eller äger del i detta företags
kapital liksom när samma personer
direkt eller indirekt deltaga i led
-
1.11 mom. denna paragraf meddelas
vissa bestämmelser för det
fall, att överflyttning av inkomst
har skett från en näringsidkare som
är skattskyldig här i riket till en person
som inte är skattskyldig här.
Vid tillämpningen av dessa bestämmelser
skall ekonomisk intressegemenskap
anses föreligga då en näringsidkare
direkt eller indirekt deltar
i ledningen eller övervakningen
av en annan näringsidkares företag
eller äger del i detta företags kapital
5 Senaste lydelse 1965:573 och 1979:612.
SkU 1982/83:18
5
Nuvarande lydelse
ningen eller övervakningen av de
båda företagen eller äga del i dessa
företags kapital.
Vid bedömning av prissättningen
vid affärer mellan svenskt moderbolag
och utländskt dotterbolag
måste särskild försiktighet iakttagas
med hänsyn till de av affärsmässiga
skäl betingade omständigheter
som kunna påverka prissättningen
i sådana fall.
I 57 § 3 mom. givas bestämmelser
för vissa fall av överflyttning av
inkomst, där båda kontrahenterna
varit här i riket skattskyldiga.
Föreslagen lydelse
eller då samma personer direkt eller
indirekt deltar i ledningen eller
övervakningen av de båda företagen
eller äger del i dessa företags
kapital.
I 57 § 3 mom. ges bestämmelser
för vissa fall av överflyttning av inkomst,
där båda kontrahenterna varit
här i riket skattskyldiga.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1984 års taxering.
Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om inkomster som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Motion
1982/83:312 av Knut Wachtmeister (m) och förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m).
I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen.
Utskottet
I propositionen föreslås en skyldighet att i självdeklarationen lämna
uppgift om vissa betalningar till utlandet och att bevisbördan för skattemyndigheterna
lättas i fråga om reglerna mot vinstöverföring till mottagare i
utlandet.
Den föreslagna uppgiftsskyldigheten innebär att fåmansföretag och fysiska
personer som är näringsidkare skall lämna uppgift om vissa ersättningar som
har tillgodoförts mottagare i utlandet. Förslaget gäller vissa räntebetalningar
och ersättningar för royalty, upphovsrätt eller liknande och innebär att
ersättningarnas sammanlagda belopp för varje land skall anges.
I fråga om vinstöverföring till utlandet gäller f. n. att en näringsidkares
redovisade inkomst kan justeras om han genom oriktig prissättning e. d.
flyttat över vinst till ett utländskt företag. Ett villkor för att dessa regler skall
kunna tillämpas är att det föreligger en ekonomisk intressegemenskap
SkU 1982/83:18
6
mellan näringsidkarna och det utländska företaget och att detta företag inte
beskattas här i landet. I praktiken har det visat sig svårt för skattemyndigheterna
att fullt ut bevisa att en ekonomisk intressegemenskap föreligger
mellan den skattskyldige i Sverige och det utländska företaget. I propositionen
föreslås därför att det skall räcka med att man från det allmännas sida gör
detta sannolikt.
I motion 312 yrkar Knut Wachtmeister (m) och förste vice talmannen
Ingegerd Troedsson (m) avslag på propositionen. Enligt motionärernas
uppfattning torde resultatet av den föreslagna uppgiftskyldigheten främst bli
en ytterligare uppgiftsbelastning på hederliga företagare och ytterligare
svåröverskådlighet i deklarationsförfarandet. Beträffande det andra förslaget
i propositionen kritiserar motionärerna att skattemyndigheterna på
lösare grunder än hittills skall kunna frångå ett exportföretags inkomstredovisning.
De motsätter sig de föreslagna skärpningarna i lagstiftningen.
Bred enighet råder om att åtgärder bör vidtas mot den internationella
skatteflykten och att man bör hindra eller försvåra otillbörliga transaktioner
som syftar till att undvika beskattning i Sverige. Som anförs i propositionen
och i motionen bör huvudlinjen för att komma till rätta härmed vara att
fortsätta ansträngningarna att få till stånd ett förbättrat internationellt
samarbete på detta område. Detta arbete kan emellertid förväntas leda till
förbättringar endast på lång sikt. Inte minst mot denna bakgrund är det
nödvändigt att i möjligaste mån ändra skattelagstiftningen så att skattemyndigheternas
arbete underlättas.
Propositionen bygger på förslag från brottsförebyggande rådet (BRÅ) av
innebörd bl. a. att den skattskyldige åläggs att bevisa att vissa slag av
utlandstransaktioner verkligen sker av affärsmässiga skäl och inte i
skatteundandragande syfte. BRÅ:s förslag har kritiserats för att det skulle
strida mot kravet på rättssäkerhet och försvåra seriösa transaktioner. I de nu
aktuella förslagen har denna kritik enligt utskottets uppfattning tillgodosetts.
Syftet med den föreslagna uppgiftsskyldigheten, som enligt utskottets
uppfattning inte kan anses alltför betungande, är endast att skattemyndigheterna
skall få upplysningar om vissa klart avgränsade transaktioner för att
de skall kunna bedöma om ytterligare undersökningar behöver göras. När
det gäller vinstöverföringar till utlandet innebär förslaget i allt väsenligt
endast att kravet på bevisning om intressegemenskap i fortsättningen inte
ställs orimligt högt utan begränsas till en sannolikhetsbedömning. I övrigt har
reglerna i stort sett samma innebörd som tidigare.
Departementschefen framhåller att de nu aktuella åtgärderna inte
tillgodoser syftet med BRÅ:s förslag men att de bör prövas i avvaktan på att
effektivare åtgärder kan komma att utarbetas. Utskottet instämmer häri.
Samtidigt vill utskottet understryka angelägenheten av att man snabbt
ingriper mot skatteflykten till utlandet och av att regeringen fortsätter sina
ansträngningar i denna riktning.
SkU 1982/83:18
7
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motion 1982/83:312 och med bifall till
proposition 1982/83:73 antar de vid propositionen fogade
förslagen till
1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
Stockholm den 1 februari 1983
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Anita Johansson
(s), Anna Lindh (s) och Erkki Tammenoksa (s).
Reservation
Knut Wachtmeister (m), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m),
Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Bred
enighet” och slutar på s. 7 med ”avstyrker motionen” bort ha följande
lydelse:
Bred enighet råder om att åtgärder bör vidtas mot den internationella
skatteflykten och att man bör hindra eller försvåra otillbörliga transaktioner
som syftar till att undvika beskattning i Sverige. Som anförs i propositionen
och i motionen bör huvudlinjen för att komma till rätta härmed vara att
fortsätta ansträngningarna att få till stånd ett förbättrat internationellt
samarbete på detta område. Samtidigt bör ändringar i skattelagstiftningen
övervägas i syfte att underlätta skattemyndigheternas arbete. Som motionärerna
framhåller bör man dock inte genomföra åtgärder som försvårar
exportansträngningarna, särskilt inte i dessa tider då Sverige förlorat andelar
på utlandsmarknaden.
Den i propositionen föreslagna uppgiftsskyldigheten i självdeklarationen i
fråga om vissa utlandsbetalningar kommer knappast att göra jakten på
skattesmitare effektivare. Resultatet kommer i stället att bli att hederliga
företagare kommer att få ytterligare uppgiftsbelastning och att deklarationsförfarandet
blir ännu mer svåröverskådligt.
När det gäller de s. k. omfaktureringsaffärema kommer de föreslagna
SkU 1982/83:18
8
lättnaderna i bevisreglema för skattemyndigheterna att medföra att ett
exportföretags inkomster kommer att kunna höjas på lösare grunder än
hittills. Även om skattemyndigheterna kan ha svårt att bevisa att intressegemenskap
föreligger mellan företaget i Sverige och betalningsmottagaren i
utlandet - något som hittills har krävts för att prissättningen skall kunna
frångås vid beskattningen - strider det i alltför hög grad mot rimliga krav på
rättssäkerhet att sänka beviskraven till enbart en sannolikhetsbedömning.
Detta skulle medföra att ett svenskt företag under vissa omständigheter
tvingas bevisa att företaget inte har intressegemenskap med ett utländskt
företag, och att förebringa sådan bevisning torde i många fall vara mycket
svårt. Det bör framhållas att det finns en lång rad andra anledningar till en
annorlunda prissättning än en eventuell intressegemenskap, och de exempel
härpå som lämnas i propositionen torde inte vara fullständiga. Redan av
rättssäkerhetsskäl bör därför propositionen avslås även på denna punkt.
Därtill kommer att det framlagda förslaget är olämpligt även från den
synpunkten att det skulle försvåra sådan affärsverksamhet som är angelägen
för vår export.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionen och avstyrker propositionen.
Samtidigt vill utskottet understryka angelägenheten av att man snabbt
ingriper mot skatteflykten till utlandet och av att regeringen fortsätter sina
ansträngningar i denna riktning.
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:312 avslår proposition
1982/83:73.
mlnab/gotmb Stockholm 1983 73687