Socialförsäkringsutskottets betänkande

1982/83:25

om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande, gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel) (prop. 1982/ 83:129) samt Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande (prop. 1982/83:100)

Propositionerna

Proposition 1982183:129

I proposition 1982/83:129 har regeringen (utbUdningsdepartementet) föreslagit riksdagen

dels att

1. anta förslag tiU lag om, ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. besluta att tiU Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 3220000 kr.,

dels att godkänna vad som föreslagits

3. beträffande studerandehälsovårdens inriktning och organisation,

4. om resetiUägg för gymnasieelever,

5. om tUlfäUig premie vid förtida återbetalning av studiemedel.

Propositionen innehåller förslag om den framtida utformningen av hälsovård för högskolestuderande.

Tyngdpunkten inom studerandehälsovården föreslås ligga på förebyggande, sociala och kurativa insatser. Motionsidrotten ingår som en del av den förebyggande hälsovården. De studerandes behov av somatisk och psykiatrisk sjukvård får däremot huvudsakligen tiUgodoses inom ramen för den offentiiga hälso- och sjukvården.

De studerande föreslås behålla ansvar och huvudmannaskap för hälsovården för högskolestuderande vid statliga högskoleenheter. Högskoleenheterna ges ett större inflytande över verksamheten. Dessa skaU sluta avtal med studerandesammanslutningar som genom avtalen blir berättigade tiU statsbidrag på vissa vUlkor.

Medlen till studerandehälsovården samlas under ett anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Skolhälsovården inom den kommunala delen av högskolan föreslås bibehållas i oförändrat skick.

Universitets- och högskoleämbetet blir central myndighet för aU studerandehälsovård fr. o. m. den 1 juli 1984. Den nya statsbidragsförordningen föreslås träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1985/86.

1 Riksdagen 1982/83. 11 saml. Nr 25

SfU 1982/83:25

SfU 1982/83:25 2

I propositionen läggs vidare fram förslag som rör resetilläggen inom studiehjälpen. De medel som i 1983 års budgetproposition beräknats för sådana resetillägg omvandlas till ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen. Länshuvudmännen skall, för att få tiUgång tiU statsbidraget, ansvara för de dagliga resorna till och från skolan för de studiehjälpsberättigade elevema inom resp. ansvarsområde.

Centrala studiestödsnämnden skall även i fortsättningen svara för ersättningen tiU svenska elever som är bosatta och studerar utomlands.

Det nya statsbidraget föreslås utgå fr. o. m. den I juli 1983.

Slutligen innehåller propositionen förslag om att studiestödslagen skall förses med ett tillägg, vari regeringen bemyndigas att för viss angiven tidsperiod bevilja en högre premie än nu vid förtida friviUig återbetalning av studiemedel.

De i propositionen framlagda lagförslagen finns intagna i bilaga.

Proposition 1982/83:100

Regeringen har i proposition 1982/83:100, bU. 10 (utbildningsdepartementet) under litt G. Studiestöd m. m., anslaget G 8 föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, tiU Bidrag tUl hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1983/84 beräkna ett förslagsanslag av 5720000 kr.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1982/83:129 I motion 1982/83:2354 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om riktat statsbidrag tUl
länshuvudmännen, samt

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förändring av resetilläggen
för gymnasieelever tiU ett riktat bidrag till primärkommunerna.

I motion 1982/83:2360 av Ingrid Sundberg (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåUer om att i motionen anförda synpunkter beaktas vid fastställande av reglema för resetillägg för gymnasieelever.

I motion 1982/83:2368 av Jörgen UUenhag (fp) och Kenth Skårvik (fp) hemställs

1. att riksdagen fastställer att det nya statsbidragssystemet skall gälla från budgetåret 1984/85,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stiidiebidragsberättigade elever som bor och studerar utomlands.

SfU 1982/83:25

Utskottet

Inledning

I förevarande proposition 1982/83:129 läggs förslag fram rörande den framtida utformningen av hälsovården för högskolestuderande. Propositionen innehåller vidare förslag till ändrade bestämmelser för ersättning för gymnasieelevernas resor, förslag om tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av studiemedel samt vissa anslagsfrågor för budgetåret 1983/ 84.

Utskottet, som nedan under skUda mbriker behandlar de olika förslagen i propositionen och de motioner som föranletts av denna, behandlar i samband med anslagsfrågorna även proposition 1982/83:100, bilaga 10, G 8.

Studerandehälsovården

År 1967 beslutade riksdagen om inriktningen av den nuvarande studerandehälsovården inom den statliga delen av högskolan (prop. 1967:48, SU 1967:96 och rskr 220). Den principiella utgångspunkten för riksdagsbeslutet var att de studerande skulle tiUförsäkras samma möjligheter till hälso- och sjukvård som övriga medborgare, men att de inom studerandehälsovården skulle ges specieUa möjligheter tiU vård av psykiska och psykosomatiska sjukdomar som kunde ha samband med studiemiljön. Vidare betraktades motionsidrotten som en väsentlig del av den förebyggande hälsovården.

Departementschefen anför i propositionen att den nuvarande studerandehälsovården i alltför stor utsträckning har inriktats mot somatisk och psykiatrisk sjukvård. Behovet av att ha sådan vård specieUt för studeran-degmppema har samtidigt minskat p.g. a. den offentiiga hälso- och sjukvårdens utveckling och det förbättrade utomlänsavtalet. 1 propositionen föreslås därför att den offentiiga sjukvården i huvudsak skall tUlgodose de studerandes behov av somatisk och psykiatrisk sjukvård medan studerandehälsovården i första hand skall inriktas på förebyggande hälsovård och sociala och kurativa insatser. Studerandehälsovården skall således vara ett komplement tUl den offentliga vården i syfte att främja de studerandes hälsa i den specieUa miljö som högskolan utgör.

Utskottet finner ingen anledning till erinran mot propositionens förslag i denna del.

Vad gäller organisationen av studerandehälsovården inom statlig hög-skoleutbUdning bedrivs denna verksamhet i dag i de studerandes egen regi. Vid flertalet högskoleenheter finns en mer eller mindre välutbyggd studerandehälsovård och på de större högskoleorterna finns också en organiserad motionsidrott för studerande. Kostnaderna för denna verksamhet täcks tUl ca hälften med statsbidrag och i övrigt med bidrag från studeran-deorganisationema och med avgifter. Inom den kommunala delen av hög-

SfU 1982/83:25 4

skolan omfattas praktiskt taget alla studerande av skolhälsovården. Huvudmannaskapet för skolhälsovården är knutet till huvudmannaskapet för utbUdningen och den finansieras i sin helhet av huvudmannen.

I propositionen föreslås att de studerande genom sina sammanslutningar skall behålla ansvaret och huvudmannaskapet för studerandehälsovården och motionsidrotten. För att tUlse att verksamheten får den inriktning som redovisats ovan skaU de statliga högskoleenheterna på resp. ort få beslutanderätt i fråga om statsbidrag. En fömtsättning för att statsbidrag skall utgå är att en studerandekår eller en sammanslutning av studerandekårer sluter avtal med berörd högskoleenhet om hälsovårdens närmare inriktning och omfattning. I dessa avtal bestäms också vilka studerande som skall ha tUlgång tUl hälsovården. För den kommunala delen av högskolan skall skolhälsovården bibehållas oförändrad. Det centrala myndighetsansvaret för den hälsovårdande verksamheten, som i dag är splittrat på skolöverstyrelsen (SÖ) och socialstyrelsen, föreslås överfört tiU universitets-och högskoleämbetet (UHÄ).

Utskottet biträder propositionen även i nu behandlad del.

Finansieringen av studerandehälsovården och motionsidrotten sker som ovan nämnts med dels statsbidrag, dels de studerandes egna bidrag, dels ock bidrag från kommuner och landstingskommuner. För budgetåret 1980/ 81 fördelade sig bidragen på följande sätt. Statsbidrag utgick med ca 8,5 mUj. kr., de studerande bidrog med ca 6 milj. kr. och bidragen från kommuner och landstingskommuner uppgick tiU ca 1,1 milj. kr. Statsbidragen är i dag splittrade på flera anslag och huvudtitiar. Ersättning för läkarvård utgår ur anslaget Bidrag till sjukförsäkringen under socialdepartementets huvudtitel. Vidare utgår medel ur anslaget Bidrag tiU hälso- och sjukvård för studerande och ur vissa högskoleanslag under utbildningsdepartementets huvudtitel. Slutligen utgår medel tUl motionsidrotten ur anslaget Stöd tiU idrotten under jordbmksdepartementets huvudtitel.

EnHgt propositionen skall ett nytt reservationsanslag för studerandehälsovård inrättas under utbildningsdepartementets huvudtitel. Anslaget skall ersätta det nuvarande anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande. Till anslaget skaU även föras medel från anslaget Bidrag tUl sjukförsäkringen under socialdepartementets huvudtitel. Från det nya anslaget skall medel utgå för studerandehälsovård på samtliga berörda orter. Medlen fördelas på berörda högskoleenheter i huvudsak med hänsyn tiU antalet studerande på resp. ort. Beträffande medel tUl motionsidrotten föreslås ingen anslagsförändring. De föreslagna anslagsförändringarna skall enligt departementschefen bidra tiU att utveckla studerandehälsovården i överensstämmelse med de uppställda målen. I propositionen fömtsätts att såväl de studerande som landstingskommunerna och kommunerna även i fortsättningen skall bidra till verksamheten.

Utskottet har ingen erinran mot propositionen i nu behandlad del.

SfU 1982/83:25 5

Departementschefen anför i propositionen att det nya anslaget för studerandehälsovård inte bör inrättas förrän de föreslagna förändringarna beträffande inriktning och organisation är genomförda. I propositionen föreslås mot denna bakgmnd att förslaget om nytt statsbidragssystem skall genomföras fr. o. m. budgetåret 1985/86. UHÄ föreslås bli central myndighet för studerandehälsovården fr. o. m. den 1 juli 1984.

I motion 2368 av Jörgen UUenhag och Kenth Skårvik begärs i yrkande 1 att riksdagen beslutar att det nya statsbidragssystemet för studerandehälsovården skall träda i kraft fr.o.m. budgetåret 1984/85. Motionärerna anför att den föreslagna förändringen av verksamhetens inriktning är angelägen och med hänsyn till att det förändrade statsbidragssystemet är en fömtsättning härför bör man inte som föreslås i propositionen dröja med ikraftträdandet till budgetåret 1985/86. Motionärerna framhåller att det på vissa orter redan i dag finns en välutvecklad studerandehälsovård och enligt motionärerna borde man på dessa orter redan från budgetåret 1984/ 85 ges möjlighet att verka i enlighet med den föreslagna inriktningen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om att de föreslagna förändringarna beträffande inriktning och organisation bör genomföras innan det nya anslaget inrättas. Riksdagen beslutade under hösten 1982 aft alla studerande vid samtliga högskoleenheter skall ha obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutning (prop. 1982/83:27, UbU 1982/83:9 och rskr 62). Med hänsyn till att detta beslut, som är en viktig fömtsättning för den föreslagna organisationen av studerandehälsovården, fattats så nyligen är det enligt utskottets bedömning inte rimligt att anta att organisationsförändringarna kan genomföras i sådan tid aft det nya statsbidragssystemet kan träda i kraft redan budgetåret 1984/85. Utskottet anser sig inte heller kunna förorda ett tidigare ikraftträdande för vissa högskoleorter med hänsyn tiH de svårigheter, som därvid skulle uppkomma såväl administrativt som anslagsmässigt. Med det anförda biträder utskottet propositionens förslag och avstyrker följaktiigen bifall tiU motionen 2368, yrkande 1.

Gymnasieelevernas resor

Inom ramen för studiehjälpssystemet utgår bl. a. resekostnadsersättning till elever i gymnasial utbildning som gör dagliga resor mellan hemmet och skolan. Ersättningen har formen av ett tUlägg tiU studiebidraget och utgår enligt särskUda regler som bl. a. innehåller krav på resväg av viss längd. Resetilläggen är maximerade och administreras av skotförvaltningarna, som rekvirerar ersättning för utgivna belopp från centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN utfärdar också föreskrifter om hur bestämmelsema om resetillägg i studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen (1973:418) bör tillämpas. ResetiUägget betalas ut tiU eleven (eUer målsman). Eleven planerar själv sitt resande.

I propositionen föreslås att de medel som i budgetpropositionen beräknats för resetillägget omvandlas till ett riktat statsbidrag tiU länshuvudmän-

SfU 1982/83:25 6

nen som skall ansvara för de dagliga resorna till och från skolan för de studiehjälpsberättigade elevema. CSN skall fördela dessa medel tUl länshuvudmännen, som lämnar nämnden nödvändigt underlag för denna fördelning. Framställning om medel för kommande budgetårs statsbidrag görs av CSN. En årlig kostnadsprövning bör liksom hittiUs ske. Bakgmnden till förslaget är att fömtsättningarna för planering av elevemas resor till och från skolan har förändrats genom tillkomsten av länshuvudmän enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik. De bestämmelser som i dag reglerar resetilläggen är emellertid inte anpassade till ett sådant system. I de län där huvudmän och skolförvaltningar har tagit på sig ett ansvar för att planera och anordna reseservice har därför ett byråkratiskt system byggts upp bl. a. för att via fullmakt från bidragsmottagarna föra över resetiUäggen till länshuvudmännen. Fr.o.m. den 1 juli 1983 kommer länshuvudmän för den lokala och regionala kollektivtrafiken att finnas i samtiiga län. Kommunerna och landstingskommunen i resp. län svarar för länshuvudmännens verksamhet som kan drivas som kommunalförbund eller i form av aktiebolag där samtliga aktier ägs av landstingskommunen och kommunerna. Departementschefen anför i propositionen att de föreslagna förändringarna av resetUläggen kommer att medföra betydande administrativa vinster för såväl CSN som länsbolagen. Vidare kommer elevemas resebehov att bli bättre tUlgodosett och de slipper också göra kontantutlägg vid biljettköp. Fördelningen av det riktade statsbidraget bör enligt propositionen göras med utgångspunkt i vad som utgått i resetillägg inom resp. huvudmans område under budgetåret 1981/82. Departementschefen förutsätter därvid att fördelningen för budgetåret 1983/84 görs på ett sådant sätt, att det inte inom någon huvudmans område utgår mindre statligt stöd till gymnasieelevemas resor än vad som skulle ha varit fallet vid ett bibehållande av det nuvarande systemet. CSN kan vid fördelningen ta hänsyn till exempelvis de senaste årens taxe- och elevutveckling och efter inhämtande av synpunkter från landstings- och kommunförbunden göra önskvärda justeringar. Fördelningen av medel för kommande budgetår kan göras på gmndval av erfarenheter från budgetåret 1983/84.

I motion 2354 av Kerstin Göthberg m.fl. yrkas avslag på propositionens förslag om riktat statsbidrag till länshuvudmännen och motionärema begär i stället att resetilläggen omvandlas till ett riktat statsbidrag till primärkommunerna. Enligt motionärerna är det angeläget att få till stånd en samordning mellan gymnasieelevemas resor och skolskjutsar för gmndskoleele-vema och en sådan samordning skuUe enligt deras mening främjas om statsbidraget utgick till primärkommunema. Den samordning som då skulle kunna skapas skulle också enligt motionärema vara till fördel för de elever som inte kan utnyttja länshuvudmännens kollektivtrafikservice. Vidare framhåller motionärerna att deras förslag skulle medföra att sedvanliga kommunala likställighetsprinciper blir tillämpliga vilket skulle innebära hel kostnadstäckning för de elever som bor vid sidan av kollektivtrafiksystemet.

SfU 1982/83:25 7

Enligt vad utskottet erfarit har i samband med beredningen av ärendet om riktat statsbidrag till länshuvudmännen för gymnasieelevernas resor även beaktats möjligheten aft ge statsbidrag som ett riktat bidrag till primärkommunema. Det visade sig emellertid innebära ett betydligt mer komplicerat system än det i propositionen föreslagna. Med hänsyn till det stora antalet kommuner i landet är det mycket svårare att fördela tillgängliga medel på ett något så när rättvist sätt mellan kommunerna. Förändringarna år från år kan också förutsättas bli betydande. Detta skulle innebära eft stort administrativt merarbete för CSN och förmodligen skulle den administrativa besparingen på central nivå därigenom minska avsevärt. Hämtöver skulle det, under fömtsättning att länsbolagen kommer att ha hand om de flesta gymnasieelevers resor genom kollektivtrafiken, bli betydande administrativa problem på lokal nivå, när kommunernas statsbidrag skall komma länsbolagen tUl del. Utskottet viU utöver de synpunkter som anförts ovan också framhålla att med det system som föreslagits i propositionen finns inget som hindrar kommunerna från att i samråd med länsbolaget göra en samordning av exempelvis gymnasie- och gmndskoleelevers resor. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 2354. Utskottet, som i likhet med departementschefen förutsätter att fördelningen av det riktade statsbidraget för budgetåret 1983/84 görs på ett sådant sätt att det inte inom någon huvudmans område utgår mindre statligt stöd till gymnasieelevernas resor än vad som skulle ha varit fallet vid ett bibehållande av det nuvarande systemet, tillstyrker propositionens iförslag i nu behandlad del.

Med hänsyn till aft det inte kommer att vara möjligt för länshuvudmännen att erbjuda samtliga elever kollektivtrafikservice har i propositionen föreslagits att huvudmannen får avgöra om en elevs resor skall göras med kollektivtrafik som huvudmannen svarar för, med annan kollektivtrafik eller, om möjligheter att resa kollektivt saknas, på annat sätt. Elever som åsamkas kostnader för sina resor till och från skolan skall ersättas för detta av huvudmannen.

Ingrid Sundberg anför i motion 2360 att koUektivt resande i vissa fall ur tidsaspekt kan vara mycket oförmånligt för eleven. Hon anser därför att huvudmannen vid avgörande av resesätt bör beakta också den enskilde elevens önskemål med hänsyn till bostadsorten och uppkommen tidsvinst. Motionären begär ett uttalande av riksdagen om att regeringen vid fastställande av reglerna för resetillägg beaktar dessa synpunkter.

Genom att omvandla de individuella resetiUäggen för gymnasieelever tUl ett riktat statsbidrag till länshuvdmännen har staten flyttat över ansvaret för gymnasieelevernas resor till kommuner och landsting. Någon detaljreglering av bestämmelsema från regeringens sida är därför inte avsedd. Utskottet vill dock erinra om att en fömtsättning för propositionens förslag om ett förändrat system för ekonomisk ersättning för gymnasieskolelevernas resor var att elevernas resemöjligheter inte skuUe få försämras. Mot

SfU 1982/83:25 8

bakgmnd av det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2360 inte är påkallad.

Ersättning för resekostnader tUl gymnasieelever som är svenska medborgare och studerar utomlands skall enligt propositionen även fortsättningsvis kunna utgå enligt särskilda regler som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Dessa ärenden bör även fortsättningsvis handläggas hos CSN.

I motionen 2368 av Jörgen UUenhag och Kenth Skårvik begärs i yrkande 2 ett uttalande från riksdagen om att CSN i fortsättningen speciellt bör uppmärksamma situationen för studiehjälpsberättigade elever som bor och studerar utomlands med hänsyn tiU att devalveringen påverkat deras studiehjälp.

Utskottet, som fömtsätter att CSN vid prövningen av ersättning för resekostnader på studieorten för denna gmpp av elever liksom hittills utgår från de faktiska resekostnadema,' anser inte att någon särskild åtgärd från riksdagens sida är påkallad med anledning av motion 2368 yrkande 2.

Tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av studiemedel

Enligt gäUande bestämmelser, 8 kap. 57 § studiestödslagen, utgår viss premie om man gör frivUliga återbetalningar av studiemedel i förtid. Premien innebär i korthet, att det i förtid inbetalda beloppet förhöjs med en tiondels procent för vart och ett av de år som återstår tiU och med det år då den återbetalningsskyldige fyller 65 år, dock högst med tre och en halv procent.

I propositionen föreslås att studiestödslagen förses med ett tillägg, vari regeringen bemyndigas att för viss angiven tidsperiod tillämpa förmånligare regler vid förtida återbetalning av studiemedel än vad som nu gäller. De förmånligare reglema skall gälla endast den för vilken studiemedelsavgift har faststäUts och som fr.o.m. år 1984 har minst fem år kvar på återbetalningstiden. Den förhöjda premien kommer att utgå med mellan 5% och 20% beroende på antalet kvarvarande återbetalningsår. Bakgmnden tiU förslaget är ett intresse av att i rådande statsfinansiella läge ytterligare stimulera förtida återbetalningar av studiemedel. För den återbetalningsskyldige innebär förslaget - mot bakgmnd av att reglerna för återbetalning av studiemedel är mycket fördelaktiga - endast ett erbjudande om att tillgodogöra sig den framtida vinsten omedelbart.

Propositionen i nu berörd del har inte föranlett något motionsyrkande och utskottet biträder förslaget.

Medelsanvisningen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bil. 10 (utbUdningsdepartementet) under litt. G punkt G 8 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande föreslagit riksdagen att i avvaktan på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 5720000 kr. I nämnda

SfU 1982/83:25 9

anslag ingår 25OOO0() kr. som här förts över från anslaget Bidrag till sjukförsäkringen.

I proposition 1982/83:129 här regeringen mot bakgmnd av att propositionens övriga förslag inte fömtsätter någon ansJagsomläggning förrän budgetåret 1985/86 föreslagit riksdagen att till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1903/84 anvisa ett förslagsanslag av 3 220000 kr.

Utskoftet tillstyrker regeringens i proposition 1982/83:129 framlagda förslag om medelsanvisnihg till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande studerandehälsovårdens inriktning och organisation
att riksdageit godkänner vad som i proposition 1982/83:129 före
slagits beträffande studerandehälsovårdens inriktning och orga
nisation,

2. beträffande tidpunkten för införande av ett nytt statsbidragssy
stem

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:129 och med avslag på motioii 1982/83:2368 yrkande 1 godkänner vad som i propositionen föreslagits om tidpunkten för införande av ett nytt statsbidragssystem,

3. beträffande resetillägg för gymnasieelever

att riksdagen med bifaU tUl proposition 1982/83:129 och med avslag på motion 1982/83:2354 godkänner vad som i propositionen föreslagits om resetillägg för gymnasieelever,

4. beträffande hänsynstagande till elevs önskemål vid avgörande
av resesätt

att riksdagen avslår motion 1982/83:2360,

5. beträffande studiehjälpsberättigade elever som bor och studerar
utomlands

att riksdagen avslår motion 1982/83:2368 yrkande 2,

6. beträffande tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av
studiemedel

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:129 föreslagits om tilUalligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av studiemedel,

7. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:129 antar i pro
positionen framlagt förslag tiU lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349),

SfU 1982/83:25 10

8. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:129 och med anledning av proposition 1982/83:100, bil. 10, lift. G, punkt G 8 till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1983/84 anvisar eft förslagsanslag av 3220000 kr.

Stockholm den 10 maj 1983

På socialförsäkringsutskottets vägnar NILS CARLSHAMRE

Närvarande: Nils Carlshamre (m), Börje NUsson (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Elis Andersson (c), Ulla Johansson (s), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Barbro NUsson i Visby,(m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c) och Margö Ingvardsson (vpk).

Reservation

ResetiUägg för gymnasieelever (mom. 3)

Nils Carlshamre (m), Allan Åkeriind (m), Gullan Lindblad (m), Elis Andersson (c), Karin Israelsson (c), Barbro Nilsson i Visby (m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Enligt vad" och slutar med "behandlad del." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att det är angeläget med en förändring av reglerna för resetillägg eftersom nuvarande system i många fall leder till en onödig byråkrati. Enligt utskottets mening förehgger det dock en stor risk för att det i propositionen föreslagna systemet med ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen medför nya administrativa kostnader och missgynnar kommuner med dåligt utbyggd kollektivtrafik och således elever i glesbygd. Utskottet anser därför att det i motion 2354 föreslagna systemet med ett riktat statsbidrag till primärkommunerna innebär en bättre lösning. Härigenom kan man lättare åstadkomma en samordning mellan gymnasieelevernas resor och skolskjutsar för grundskoleeleverna, vilket skulle vara till gagn för elever i glesbygd. Vidare kan, enligt utskottets mening, förslaget i motionen medge alternativa lösningar och större hänsynstagande till den enskilde elevens behov. Såsom framhållits i motionen bUr också sedvanliga kommunala Ukställighets-principer härigenom tillämpliga vilket torde innebära hel kostnadstäckning för de elever som bor vid sidan av kollektivtrafiksystemet. Med det anförda avstyrker utskottet propositionens förslag om ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen och tillstyrker förslaget i motion 2354 om ett rUctat

SfU 1982/83:25 11

statsbidrag till primärkommunerna. Vad utskottet anfört bör ges regeringen tUl känna.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Genom att" och slutar på s. 8 med "är påkallad." bort ha följande lydelse:

Mot bakgmnd av vad utskottet ovan anfört om ett riktat statsbidrag till primärkommunerna anser utskottet att motion 2360 härigenom blivit tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa 3. beträffande resetillägg för gymnasieelever

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2354 och med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett riktat statsbidrag till primärkommunema.

SfU 1982/83:25 12

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349) dels att 3 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap, 2 §, 3 kap. 3 och 9 §§ samt 8 kap. 57, 69 och 85 §§ skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2§

Studiehjälp består av studiebidrag jämte tillägg, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning.

Tillägg till studiebidraget utgår i Tillägg till studiebidraget utgår i

form av inackorderingstillägg, rese- form av inackorderingstillägg, in-

tUlägg, inkomstprövat tillägg och komstprövat tillägg och behovsprö-

behovsprövat tillägg. vat tillägg.

3 kap.

3§ Studiehjälp utgår från och med kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 16 år, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Inkomstprövat tillägg utgår från och med månaden efter den under vilken den studerande fyllt 17 år.

Inackorderingstillägg, resetiUägg Inackorderingstillägg och be-
och behovsprövat tillägg utgår även hovsprövat tUlägg utgår även till
till studerande som ej uppnått sä- studerande som ej uppnått sådan ål-
dan ålder som anges i första der som anges i första stycket,
stycket.

9§

Vid prövning av fråga om inack- Vid prövning av fråga om inack
orderingstillägg eUer resetiUägg på orderingstillägg på gmnd av ändra-
grund av ändrade förhållanden får de förhållanden får hänsyn ej tagas
hänsyn ej tagas till sådan ändring till sådan ändring som skett mindre
som skett mindre än en månad före än en månad före slutet av läsåret
slutet av läsåret eller sådan del av eller sådan del av läsåret för vilken
läsåret för vUken studiebidrag be- studiebidrag beviljats,
viljats.

Skåp.

57 §

Frivillig återbetalning under avgiftsår tillgodoräknas den återbetalningsskyldige på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen för-höjes med en tiondels procent för varje helt år som vid inbetalningstillfället återstår till utgången av det år, under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år. Förhöjningen får dock ej ske med högre belopp än som motsvarar tre och en halv procent.

SfU 1982/83:25 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen kun bestämma att frivillig återbetalning, som sker under viss angiven tidsperiod, skall förhöjas utöver vad som följer av första stycket.

Har beslut om att debitera den Har beslut om att debitera den
återbetalningsskyldige preliminär,    återbetalningsskyldige preliminär
avgift eller kvarstående avgift helt   avgift eller kvarstående avgift helt
eller delvis förfallit enligt 66 § på eller delvis förfallit enligt 66 § på
grund av att den återbetalningsskyl-     grund av att den återbetalningsskyl
dige ej eriagt det debiterade belöp-   dige ej erlagt det debiterade belop
pet eller del därav, avräknas dock pet eller del därav, avräknas dock
frivillig betalning i första hand på frivillig betalning i första hand på
det obetalda beloppet, sedan detta   det obetalda beloppet, sedan detta
omräknats enligt tredje stycket. omräknats enligt fjärde stycket.
Vid denna avräkning tillgodoräknas Vid denna avräkning tillgodoräknas
ej någon förhöjning enligt första ej någon förhöjning enligt första
stycket.                                       stycket eller enligt bestämmelser

som avses i andra stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket det obetalda beloppet påförts den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles muUipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsår till och med avgiftsåret närmast före det under vilket den frivilliga återbetalningen sker,

69 § Extra avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda belopp i fråga om vilket beslut om debitering förtallit enligt 66 § multipliceras först med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsär för vilket beloppet debiterats den återbetalningsskyldige. Del belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje följande avgiftsår till och med året närmast före det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit före det år när han skulle ha fyllt 65 år, avgiftsåret två år före det under vilket han avlidit.

Vid multiplikation enligt första Vid multiplikation enligt första
stycket för visst avgiftsår medräk- stycket för visst avgiftsår medräk
nas ej sådant belopp som på grund nas ej sådant belopp som på grund
av frivillig återbetalning under tidi- av frivillig återbetalning under tidi
gare avgiftsår avräknats enligt 57 § gare avgiftsår avräknats enligt 57 §
andra och tredje styckena. tredje och fjärde styckena.

Extra avgift får icke i något fall överstiga återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång.

85 § Belopp som någon är berättigad att återfå enligt 74 eller 75 § men som enligt 76 § ej äterbäres på gmnd av att viss avgift ej erlagts räknas som avbetalning på den obetalda avgiften.

Nuvarande lydelse

Sådant överskjutande belopp som avses i 74 § första stycket och som ej återbäres på grund av att den återbetalningsskyldige ej begär det jämställes med slutlig avgift för året. Bestämmelserna i 57 § första stycket äger därvid ej tUlämpning.

Föreslagen lydelse

. Sådant överskjutande belopp som avses i 74 § första stycket och som ej återbäres på grund av att den återbetalningsskyldige ej begär det jämställes med slutlig avgift för året. Bestämmelserna i 57 § första stycket eller de bestämmelser som avses 157 § andra stycket skall därvid ej tillämpas.