SfU 1982/83:19

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1982/83:19

om studiestöd (prop. 1982/83:100)

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1982/83:100
under utbildningsdepartementet, bilaga 10, litt. G. Studiestöd m.m. upptagna
anslagen G 1-G 7. I anslutning härtill behandlar utskottet också ett
antal motionsyrkanden om studiesociala frågor.

Anslaget G 8 behandlas i betänkande SfU 1982/83:25.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under litt. G. Studiestöd m. m. föreslagit riksdagen att
(G 1) godkänna att 20100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84 används för att
delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden m. m.,

(G 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 55 392 000 kr.,

(G 2) godkänna vad som förordats angående förvaltningen av vissa äldre
studielån,

(G 2) godkänna att 7551000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84 används för att
delvis finansiera anslaget Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning
av studiesocialt stöd,

(G 2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av
21457000 kr.,

(G 3) till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 1 159300000 kr.,

(G 4) anta förslag till lag om ändrade återbetalningsvillkor för vissa äldre
studielån,

(G 4) till Studiemedel m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 3862800000 kr.,

(G 5) anta förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

(G 5) godkänna att 582400000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84 används för att
finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

(G 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 582400000 kr.,

(G 6) godkänna att 36000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84 används för att
finansiera delar av anslaget Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

1 Riksdagen 1982/83. 11 sami. Nr 19

SfU 1982/83:19

(G 6) till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret
1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 64000000 kr.,

(G 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 200000 kr.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande:

SfU 1982/83:19

Förslag till

Lag om ändrade återbetalningsvillkor för vissa äldre studielån

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En låntagare, som har beviljats studielån enligt studiehjälpsreglementet
(1964:402), kan begära att lånet jämte ränta skall återbetalas som
om fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen
(1973:349).

I sådana fall gäller bestämmelserna i 8 kap. studiestöd slagen och i denna
lag.

2 § De ändrade återbetalningsvillkoren skall alltid gälla med verkan från
och med den 1 januari visst år (förändringsåret).

Ansökan om ändrade återbetalningsvillkor skall ges in till centrala studiestödsnämnden
och får tidigast avse tiden från och med nästkommande 1
januari (förändringsdagen). Om ansökan ges in senare än den 31 augusti
visst år, får den dock tidigast avse tiden från och med den 1 januari andra
året efter ansökningsåret.

3 § Frågor om ändrade återbetalningsvillkor prövas av centrala studiestödsnämnden.

4 § Förändringen skall omfatta samtliga amorteringar och ränteannuiteter.
Centrala studiestödsnämnden får besluta att årsränta, som har förfallit
till betalning på förändringsdagen, skall omfattas av förändringen.

5 § För sådan låntagare som inte har uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel före förändringsdagen skall bestämmelsen i 8 kap. 2 § studiestödslagen
(1973: 349) om första avgiftsåret avse det år från och med vilket
förändringen sker. Årsbeloppet för detta år beräknas dock till det belopp
som skulle ha utgått i amortering och ränteannuitet för året, om förändringen
inte hade skett. Om den återbetalningsskyldige efter förändringsdagen
uppbär återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen beräknas
årsbeloppet för närmast följande år enligt 8 kap. 25-28 §§ studiestödslagen.

6 § För sådan låntagare som har uppburit återbetalningspliktiga studiemedel
för vilka årsbelopp enligt 8 kap. 22 § studiestödslagen (1973:349)
skall beräknas för förändringsåret gäller följande bestämmelser.

Bestämmelserna i 8 kap. 25-28 §§ studiestödslagen om avgiftsår d skall
avse det år från och med vilket förändringen sker. Bestämmelserna i
samma paragraf om nya studiemedel skall därvid tillämpas på de amorteringar
och ränteannuiteter och årsräntor som omfattas av förändringen.
Årsbeloppet för avgiftsår d får dock inte bestämmas till lägre belopp än det
som skulle ha utgått i amortering och ränteannuitet för samma år, om
förändringen inte hade skett.

7 § För låntagare som har uppburit återbetalningspliktiga studiemedel,

SfU 1982/83:19

för vilka årsbelopp inte skall beräknas för förändringsåret, gäller att återbetalningen
av samtliga lån, som skall återbetalas som studiemedel, böljar
enligt bestämmelserna i 8 kap. 2§ studiestödslagen (1973:349).

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2. Om de ändrade återbetalningsvillkoren skall gälla från den 1 januari
1985 eller från den 1 januari 1986 avskrivs tio procent av den kapitaliserade
räntan, dock minst 200 kronor, i samband med förändringen. Om den
kapitaliserade räntan understiger 200 kronor avskrivs i stället återstående
kapitaliserad ränta.

SfU 1982/83:19

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)1

dels att punkterna 6 a-e i övergångsbestämmelserna skall upphöra att
gälla,

dels att nuvarande 5 kap. 4—8 §§ och 6 kap. 6—10 §§ skall betecknas 5
kap. 5-8, 4 §§ och 6 kap. 7-10 §§ respektive 6§,

dels att de nya 5 kap. 5 och 7 §§ samt 6 kap. 7 och 9 §§ skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 5, 7, 11 och 24 §§, 4 kap. 3, 16 och 19 §§, 8 kap.
43 §, 9 kap. 2 § samt punkt 6 i övergångsbestämmelserna skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 11 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §2

Studerande vid grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag med 275
kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket han fyllt 16
år.

Detsamma gäller studerande som Detsamma gäller studerande som
deltager i motsvarande undervis- deltar i motsvarande undervisning
ning vid skola som avses i 33 eller vid skola som avses i 33,34 eller 34
34 § skollagen (1962:319). a § skollagen (1962:319).

3 kap.

5 §

Studiehjälp utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande
bedriver studier.

Studiehjälp i form av återbetalningspliktiga studiemedel utgår även för
tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 13—19 §§,
om ej annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Vid tillämpning av första stycket
och bestämmelse som avses i andra
stycket beaktas endast hela, sammanhängande
tidsperioder under
ett kalenderhalvår om 15 dagar för
heltidsstuderande och 30 dagar för
deltidsstuderande.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta
det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen
utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de

1 Lagen omtryckt 1981:579.

2 Senaste lydelse 1982:1244.

tl Riksdagen 1982/83. 11 sami. Nr 19

Rättelse: S. 35, rad 8 Står: förslagsanslag Rättat till: reservationsanslag

SfU 1982/83:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.

Inackorderingstillägg utgår med
365 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering. Tilllägget
omfattar dessutom hemreseersättning
enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

Behovsprövat tillägg utgår med
högst 265 kronor i månaden.

Inackorderingstillägg utgår med
400 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering. Tilllägget
omfattar dessutom hemreseersättning
enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

§4

Behovsprövat tillägg utgår med
högst 290 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

24 §

Vid beräkning av studiehjälp för
sådan del av läsår som överskjuter
eller ej uppgår till hel månad, skall
för vecka beräknas en fjärdedel av
månadsbeloppet. Studiehjälp beräknas
icke för dagar, som ej utgör
hel vecka.

Belopp som enligt första stycket
beräknas för vecka avrundas till
helt krontal vid öretal under 50 nedåt
och vid annat öre tal uppåt.

Vid beräkning av studiehjälp,
skall för period om 15 dagar beräknas
hälften av månadsbeloppet.

Belopp som enligt första stycket
beräknas för period om 15 dagar
avrundas till helt krontal vid öretal
under 50 nedåt och vid annat öretal
uppåt.

4 kap.

3 §

Studiemedel får ej beviljas för tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den
studerande redan har beviljats studiemedel, får den studerande ej uppbära
studiemedlen för denna tid. Har den studerande redan uppburit studiemedel
för sådan tid gäller 7 kap. 20 §.

Studiemedel får ej heller beviljas
eller uppbäras för tid för vilken utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning
eller utbildningsbidrag
för doktorander utgår, om ej

Studiemedel får ej heller beviljas
eller uppbäras för tid för vilken utbildningsarvode
under lärarutbildning,
utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning
eller ut -

3 Senaste lydelse 1982; 266.

4 Senaste lydelse 1982:266.

SfU 1982/83:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annat följer av bestämmelse som bildningsbidrag för doktorander ut regeringen

meddelar. går, om ej annat följer av bestäm melse

som regeringen meddelar.

16 §

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första
stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar
med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet,
nämligen

Antal hela, samman-		Antal hela, samman-
hängande tidsperioder		hängande tidsperioder
om 15 dagar för vilka		om 15 dagar för vilka
studiemedel skall utgå	Del av	studiemedel skall utgå	Del av
under kalenderhalvåret	basbeloppet	under kalenderhalvåret	basbeloppet
		högst 2	135 procent
högst 3	125 procent	3	125 procent
4	110 procent	4	110 procent
5	95 procent	5	95 procent
6	85 procent	6	85 procent
7	70 procent	7	75 procent
lägst 8	55 procent	8	65 procent
		9	55 procent
		lägst 10	45 procent

För deltidsstuderande minskas
det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första stycket
och 14 § för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar
med en niondel av den del av den
studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger 140 procent
av basbeloppet.

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder
om 30 dagar för vilka
studiemedel skall utgå Del av
under kalenderhalvåret basbeloppet

1 160 procent

2 150 procent

3 140 procent

4 130 procent

lägst 5 120 procent

Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt 13
§ första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje hel sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar av den del av
den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

SfU 1982/83:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

4§

Timstudiestöd utgör 33 kronor
för studietimme enligt 3 § första
stycket 1 och för timme enligt 3 §
första stycket 2.

5§

Timstudiestöd utgör 36 kronor
för studietimme enligt 3 § första
stycket 1 och för timme enligt 3 §
första stycket 2.

6§ 7§

Timstudiestöd får inom ett län under samma budgetår utgå med sammanlagt
högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Det belopp som står till förfogande
för timstudiestöd inom ett län
utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete
på en huvudsaklig arbetsplats
inom länet,

2. arbetstagare som på grund av
resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sitt arbete på
en huvudsaklig arbetsplats men
som med hänsyn till sina arbetsförhållanden
under den tid utbildningen
pågår kan anses tillhöra länet.

Det belopp som står till förfogande
för timstudiestöd inom ett län
utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete
huvudsakligen inom länet och
för vilken facklig organisation har
ansökt om timstudiestöd,

2. arbetstagare som på grund av
resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sitt arbete
inom huvudsakligen ett län men för
vilken facklig organisation, som
har sin postadress i länet, har ansökt
om timstudiestödet,

3. arbetstagare som själv har ansökt
om timstudiestöd och som är
bosatt i länet, när han ger in ansökan
om sådant stöd.

Regeringen eller myndighet som
regeringen utser får bestämma att
viss del av det belopp som står till
förfogande för timstudiestöd inom
ett län skall förbehållas

1. sådana arbetstagare för vilka
facklig organisation med stöd av 8
§ andra stycket ansöker om timstudiestöd
eller

2. någon på annat sätt bestämd
grupp av arbetstagare.

6 kap.

6§ 7§

Inkomstbidrag utgör 198 kronor Inkomstbidrag utgör 216 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 170 kronor Intematbidrag utgör 180 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

8§ 9§

Dagsstudiestöd får inom ett län under samma budgetår utgå med sam -

SfU 1982/83:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

manlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Det belopp som står till förfogande
för dagstudiestöd inom ett län
utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete
på en huvudsaklig arbetsplats
inom länet,

3. studerande som ej är arbetstagare
och som är bosatt i länet, när
han ger in ansökan om dagstudiestöd.

Regeringen eller myndighet som
regeringen utser får bestämma att
viss del av det belopp som står till
förfogande för dagstudiestöd inom
ett län skall förbehållas

1. sådana arbetstagare för vilka
facklig organisation med stöd av 10
§ andra stycket ansöker om dagstudiestöd,

2. någon pä annat sätt bestämd
grupp av studerande.

Det belopp som står till förfogande
för dagsstudiestöd inom ett län
utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete
huvudsakligen inom länet och
för vilken facklig organisation ansökt
om dagstudiestöd,

2. arbetstagare som på grund av
resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sitt arbete
inom huvudsakligen ett län menför
vilken facklig organisation som har
sin postadress i länet, har ansökt
om dagstudiestödet,

3. studerande som själv har ansökt
om dagstudiestöd och som är
bosatt i länet, när han ger in ansökan
om sådant stöd.

U §

Har internatbidrag beviljats
facklig organisation för fördelning
mellan vissa arbetstagare gäller
följande utan hinder av vad som
eljest föreskrivs i detta kapitel.

1. Bidraget får utgå till den fackliga
organisationen i stället för till
den studerande.

2. Bidraget skall motsvara den
faktiska kostnaden för resor, kost
och logi för den studerande.

3. För varje kurs får bidragen
dock aldrig beräknas till högre belopp
än som motsvarar 180 kronor i
genomsnitt för varje dygn och varje
studerande som har rätt till bidra -

get.

SfU 1982/83:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

43 §6

Fråga om slutlig avgift för ett avgiftsår
prövas särskilt för viss återbetalningsskyldig,
om medgivande
enligt 39 § har lämnats eller om den
återbetalningsskyldige begär sådan
prövning. För prövningen gäller
44-49 §§.

Ansökan om prövning enligt första
stycket skall ha kommit in till
centrala studiestödsnämnden före
utgången av november månad tredje
året efter avgiftsåret.

Fråga om slutlig avgift för ett avgiftsår
prövas särskilt för viss återbetalningsskyldig,

1. om medgivande enligt 39 § har
lämnats,

2. om den återbetalningsskyldige
begär sådan prövning eller

3. om den återbetalningsskyldige
inte har betalt den preliminära avgiften
i sin helhet före utgången av
året efter avgiftsåret och om han
bedöms ha varit bosatt i riket under
avgiftsåret.

För prövningen gäller 44—49 §§.
Ansökan om prövning enligt första
stycket 2 skall ha kommit in till centrala
studiestödsnämnden före utgången
av november månad tredje
året efter avgiftsåret.

9 kap.

2 §

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och
har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast
återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på
sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13-19
§§, 4 kap. 28—35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej
återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap.
till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig på grund
av ålder, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges
förmyndare.

På studiemedel enligt 4 kap. och
på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7
kap. som återkräves enligt första eller
andra stycket utgår ränta från
den dag när medlen uppburits efter
en räntesats som vid varje tidpunkt
med två procent överstiger normalräntan
för lån från statens utlåningsfonder.
Om särskilda skäl föreligger.
kan återbetalningsskyldig

h Senaste lydelse 1982:266.

SfU 1982/83:19

Nuvarande lydelse

befrias helt eller delvis från skyldighet
att erlägga räntan.

6. Bestämmelserna i 22 §, 23 §
andra och tredje styckena samt 24 §
studiehjälpsreglementet (1964:402)
äger fortfarande tillämpning med
avseende på studielån som beviljats
enligt studiehjälpsreglementet,
om ej låntagaren begär sådan förändring
av återbetalningsvillkoren
som avses i andra stycket.

Begär låntagare förändring av
återbetalningsvillkoren för studielån
enligt studiehjälpsreglementet
(1964:402), skall lånet jämte ränta
återbetalas som om fråga vore om
återbetalningspliktiga studiemedel
enligt denna lag i dess lydelse enligt
lagen (1974:483) om ändring i
studiestödslagen samt punkterna
6a—6e._

Föreslagen lydelse

former av studiestöd som återkrävs
enligt denna paragraf utgår ränta
enligt samma räntesats från den
dag som infaller en månad efter det
beslut om återkrav fattats. Om det
finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige
befrias helt eller
delvis från sin skyldighet att erlägga
räntan.

6. För studielån som har beviljats
enligt studiehjälpsreglementet
(1964:402) gäller bestämmelserna i
22 §, 23 § andra och tredje styckena
samt 24 § studiehjälpsreglementet
fortfarande, allt i den mån annat
inte följer av andra—sjunde styckena.
För återbetalning av sådant
studielån enligt studiehjälpsreglementet
för vilket låntagaren har begärt
att studielånet skall få återbetalas
enligt lagen (1982:000) om
ändrade återbetalningsvillkor för
vissa äldre studielån gäller dock
enbart vad som följer av bestämmelserna
i den lagen.

Om låntagaren inte betalar ränta,
amortering eller ränteannuitet
inom föreskriven tid, skall påminnelse
om detta sändas till låntagaren.
För påminnelsen utgår påminnelseavgift
med belopp som regeringen
bestämmer.

Om amorteringsplanen ändras
och amorteringstiden därför utsträcks,
får amorteringstiden dock
förlängas längst till och med det år
då låntagaren fyller 65 år. En låntagare
är inte skyldig att betala ränta,
amortering eller ränteannuitet
som förfaller till betalning efter det
att låntagaren har fyllt 65 år.

Om en låntagare åberopar tillfälliga
svårigheter som skäl för att
han inte kan fullgöra sin betalningsskyldighet
enligt amorteringsplanen,
får centrala studiestödsnämnden
besluta om anstånd med
erläggande av ränta, amortering
och ränteannuitet. Sådant beslut
får avse anstånd under högst sex
månader.

Rättelse: S. 29, rad 11 Står: förslagsanslag Rättat till: reservationsanslag

SfU 1982/83:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den, som under ett eller flera år har uppburit eller uppbär vårdbidrag
enligt 9 kap. 4§ lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande
och på grund av vården av handikappat barn inte kan förvärvsarbeta, får
befrias från betalningsskyldighet såvitt avser ett belopp som motsvarar
summan av amortering, ränteannuitet och årsränta för samma år.

Föreligger synnerliga skäl får låntagare
befrias från honom åvilande
betalningsskyldighet även i annat
fall än som avses i tredje stycket
eller 24 § andra stycket studiehjälpsreglementet
(1964:402).

Föreligger synnerliga skäl får låntagare
befrias från honom åvilande
betalningsskyldighet även i annat
fall än som avses i femte stycket
eller 24 § andra stycket studiehjälpsreglementet
(1964:402).

En fordran skall avskrivas om indrivningen
skulle vålla mer arbete
eller större kostnad än vad som är
skäligt och indrivningen inte är påkallad
frän allmän synpunkt.

Vid frivillig slutreglering av studielån
under perioden den 1 juli—
den 31 december 1983 avskrivs tio
procent av kapitalskulden, dock
minst 200 kronor. Understiger
kapitalskulden 200 kronor avskrivs i
stället återstående kapitalskuld.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 8 kap. 43 § och punkt 6 förstasjunde
styckena i övergångsbestämmelserna den 1 januari 1984 samt i
övrigt den 1 juli 1983.

SfU 1982/83:19

Motionerna

1 motion 1982/83:197 av Larz Johansson (c) hemställs att riksdagen
begär att regeringen föranstaltar om sådan ändring eller komplettering av
studiestödsförordningen att det i motionen anförda syftet kan uppnås.

I motion 1982/83: 322 av Björn Samuelson (vpk) föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag till reformering av det studiesociala
stödet under 1980-talet enligt vad som anförs i motionen.

1 motion 1982/83:560 (motivering i 581) av Ulf Adelsohn m.fl. (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrade villkor
för studiefinansieringen i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motion 1982/83:563 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en höjning av fribeloppet vid utbetalande av studiemedel.

I motion 1982/83:565 av Anna Lindh (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att se över studiestödet.

I motion 1982/83:568 av Hans Nyhage (m) och Inger Wickzén (m)
hemställs

1. att riksdagen beslutar att ansvaret för den uppsökande verksamheten
på arbetsplatser skall åvila studieförbunden,

2. att riksdagen beslutar att de statliga bidragen för denna verksamhet
skall gå till studieförbunden.

I motion 1982/83:1071 (motivering i 1070) av Ola Ullsten m.fl. (fp)
hemställs att riksdagen beslutar att studiemedelsbeloppet fr.o.m. den 1
juli 1983 skall höjas till 145% av allmänna basbeloppet.

I motion 1982/83:1255 av Lilly Bergander m.fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
förändring av 3 kap. 27 § studiestödslagen.

I motion 1982/83:1262 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) hemställs att riksdagen
godkänner vad i denna motion förordats om förändringar inom studiehjälpssystemet.

I motion 1982/83:1281 av Ingrid Sundberg (m) och Bo Arvidson (m)
yrkas att riksdagen av regeringen begär en översyn av reglerna för resetilllägg
i syfte att åstadkomma större rättvisa mellan elever i olika län och på
olika avstånd från skolan.

I motion 1982/83:1282 av Lars-Ingvar Sörenson (s) och Jan Bergqvist (s)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av studiemedelsbestämmelsema
för de utlandsstuderande.

t2 Riksdagen 1982/83. 11 sami. Nr 19

SfU 1982/83:19

I motion 1982/83:1284 av Lars Wemer m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar godkänna vad i denna motion föreslagits om förändringar
inom studiehjälpssystemet.

I motion 1982/83:1801 av Lennart Bladh m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att rätt till kollektiv ansökan
gällande tim- och dagstudiestöd samt internatbidrag även skall gälla för
handikapporganisationer.

I motion 1982/83:1809 av Stina Gustavsson (c) hemställs

1. att riksdagen fastställer timstudiestödet till oförändrat 33 kr.,

2. att riksdagen avvisar förslaget om medel till planering av uppsökande
verksamhet.

I motion 1982/83:1810 av Stina Gustavsson m.fl. (c, fp, m) hemställs att
riksdagen vidhåller sitt tidigare beslut vad gäller ändring i studielagens
bestämmelser så att LRF, SHIO-F och handikapporganisationerna kan
tillämpa kollektivt ansökningsförfarande för erhållande av vuxenstudiestödets
internatbidrag och att även SFR erhåller samma rätt.

I motion 1982/83:1816 av Olle Svensson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
gymnasieelevernas resetillägg.

I motion 1982/83:1817 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) hemställs att
riksdagen anhåller att regeringen slopar de nuvarande kvoterna avseende
grundskole- och gymnasiestudier och låter vuxenutbildningsnämnderna
själva avgöra fördelningen av medel.

I motion 1982/83:2176 av Per Unckel m.fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära översyn av reglerna
för timstudiestödet i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att timstudiestödet skall utgöra 30 kr. per
studietimme,

3. att riksdagen beslutar att antalet timstudiestöd skall vara 20000 för
budgetåret 1983/84,

4. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att internatbidragen
skall kunna rekvireras kollektivt av de fackliga organisationerna,

5. att riksdagen beslutar att dagstudiestödets inkomstbidrag skall utgå
med 180 kr.,

6. att riksdagen beslutar att dagstudiestödets internatbidrag skall utgå
med 170 kr.,

7. att riksdagen beslutar att godkänna att 531 100000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1983/84 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

8. att riksdagen beslutar att till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 531 100000 kr.,

SfU 1982/83:19

9. att riksdagen beslutar att timersättningen vid grundutbildning för
vuxna för de studerande som har inkomstbortfall bestäms till 30 kr.,

10. att riksdagen beslutar att godkänna att 29000000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1983/84 används för att finansiera delar av anslaget till Timersättning vid
grundutbildning för vuxna,

11. att riksdagen beslutar att till Timersättning vid grundutbildning för
vuxna för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 57000000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförts om
bidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt utbildning av
studieorganisatörer m. m..

Utskottet

Det studiesociala stödet omfattar förlängt barnbidrag till elever över 16
år i grundskolan, studiehjälp till elever under 20 år på gymnasieskolnivå,
studiemedel till äldre elever på gymnasieskol- och högskolenivå, vuxenstudiestöd
och timersättning vid grundutbildning för vuxna. Vuxenstudiestödet
finansieras helt och timersättning vid grundutbildning för vuxna delvis
genom en särskild arbetsgivaravgift, vuxenutbildningsavgiften.

Med hänvisning till de besparingar som företagits inom det studiesociala
området under innevarande budgetår anser departementschefen att någon
ytterligare större besparing inom området f. n. inte bör genomföras. Såvitt
gäller studiehjälpen är det tvärtom nödvändigt med vissa förbättringar och
också en bättre samordning med övriga familjepolitiska åtgärder med
hänsyn till att den överväldigande majoriteten av ungdomar mellan 16 och
18 år befinner sig i reguljär utbildning eller berörs av arbetsmarknadsutbildning.

Kostnaderna för studiemedel har, framhåller departementschefen, stigit
kraftigt under senare år beroende dels på en ökad andel studerande som
utnyttjar stödet, dels på att de studerande utnyttjar ett genomsnittligt
högre belopp än tidigare. Någon höjning av studiemedelsbeloppen är därför
enligt departementschefen inte möjlig.

Under senare år har betydande belopp av vuxenutbildningsavgiften förts
över till anslaget till folkbildning. Innevarande år bekostas även de fackliga
organisationernas centrala kursverksamhet i huvudsak med avgiftsmedel.
Departementschefen anser med hänsyn till det kärva ekonomiska läget det
inte möjligt att ändra denna ordning. Däremot föreslås höjningar av timoch
dagstudiestödens belopp. Genom den nyligen företagna uppräkningen
av utbildningsbidragets dagpenning sker en höjning även av bidragsdelen
inom det särskilda vuxenstudiestödet med ca 20% på grund av den samordning
som finns mellan de båda bidragsformerna.

Administrationen av det studiesociala stödet beräknas inom en femårsperiod
kunna rationaliseras så att en 10-procentig nedskärning av anslagsramarna
kan genomföras.

SfU 1982/83:19

Utskottet behandlar nedan propositionens olika förslag till medelsanvisning
och motionsförslag i anslutning härtill.

G.l Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet
för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och 24
vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd
och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

Medelsbehovet för CSN:s, studiemedelsnämndernas och vuxenutbildningsnämndernas
verksamhet beräknas till 55 392 000 kr. Härav beräknas
20100000 kr. avse vuxenutbildningsnämndemas verksamhet, CSN:s administration
av vuxenstudiestödet och kostnader för information om vuxenstudiestödet,
och detta belopp föreslås finansierat genom medel från
vuxenutbildningsavgiften. Vid beräkningen har medel till fackliga m.fl.
organisationer för information m. m. om vuxenstudiestöd om ca. 1 milj. kr.
överförts till anslaget Vuxenstudiestöd m. m.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget om medelsanvisning.

G. 2 Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt
stöd

Från anslaget bestrids kostnaderna för postverkets handläggning av
studielån och studiemedel och riksförsäkringsverkets och de allmänna
försäkringskassornas handläggning av vuxenstudiestöd.

I propositionen förordas att förvaltningen av vissa äldre studielån överförs
från postverket till CSN. Vidare föreslås att ett belopp motsvarande
kostnaderna för riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas
handläggning av vuxenstudiestödet, 7551000 kr., tillförs anslaget genom
medel från vuxenutbildningsavgiften. Till anslaget föreslås anvisat ett
förslagsanslag av 21457000 kr.

Utskottet biträder propositionen i nämnda delar.

G. 3 Studiehjälp m.m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för förlängt barnbidrag och studiehjälp.

Det förlängda barnbidraget och studiebidraget inom studiehjälpen har
fr. o. m. den 1 januari i år höjts från 250 till 275 kr. i månaden i samband
med en motsvarande höjning av det allmänna barnbidraget (prop. 1982/
83:55, SfU 1982/83:13, Rskr 101).

Studiehjälpen består förutom av studiebidraget av olika tillägg. Resetilllägg
eller inackorderingstillägg utgår utan ekonomisk prövning medan inkomstprövat
tillägg och behovsprövat tillägg förutsätter en sådan prövning.
Detsamma gäller återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpssystemet.

SfU 1982/83:19

I propositionen föreslås att inackorderingstillägget höjs från nuvarande
365 kr. till 400 kr. per månad.

Beträffande resetillägget anför departementschefen att det senast den 1
juli 1983 kommer att finnas länsbolag för kollektivtrafiken i samtliga län
och att hon efter överläggningar med bl. a. Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet avser att återkomma i frågan om förändringar av
resetilläggen. Så har numera skett i den nyligen avlämnade propositionen
1982/83:129 om vissa studiesociala frågor. I denna proposition föreslås att
de medel som i budgetpropositionen beräknats för resetillägget omvandlas
till ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen, som skall ansvara för de
dagliga resorna till och från skolan för de studiehjälpsberättigade eleverna.

I motionerna 1281 av Ingrid Sundberg och Bo Arvidson och 1816 av Olle
Svensson begärs en översyn av reglerna för resetillägg. I motionerna tas
olika problem upp när det gäller överensstämmelsen mellan resebidragens
storlek och de faktiska kostnaderna för resorna.

Med hänsyn till det numera framlagda förslaget om ett överförande av
ansvaret för elevernas resor till länshuvudmännen för kollektivtrafiken,
vilket kommer att behandlas i utskottets betänkande SfU 1982/83:25,
behöver motionerna 1281 och 1816 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 197 av Larz Johansson begärs att rese- och inackorderingstilllägg
skall kunna utgå även till elever i förberedande dansutbildning. Denna
utbildning, som försöksvis får anordnas i Stockholm, Göteborg och Malmö
som en särskild studieväg inom grundskolan utgör ett obligatoriskt förstadium
till den gymnasiala dansutbildningen. Med hänsyn till att hela riket är
upptagningsområde för den förberedande dansutbildningen är det enligt
motionären nödvändigt med ett statligt åtagande i fråga om rese- och
inackorderingskostnaderna för eleverna om principen om rätt till utbildning
oberoende av bostadsort och föräldrarnas sociala och ekonomiska
ställning skall kunna upprätthållas.

Utskottet kan ställa sig bakom syftet med motionen. Enligt vad utskottet
erfarit bereds emellertid f. n. inom utbildningsdepartementet ett ärende om
studiehjälp till elever vid förberedande dansutbildning. Utskottet förutsätter
att regeringen därvid positivt prövar möjligheterna att ge ekonomiskt
stöd till elever som dagligen reser till utbildningsorter eller som måste vara
inackorderade där. Motion 197 får med det anförda anses besvarad.

Det inkomstprövade tillägget är vad avser belopp och inkomstprövningsregler
samordnat med det statliga bostadsbidraget. Detta innebär att
tillägget utgår med högsta belopp, 240 kr. per månad, vid ett ekonomiskt
underlag upp till 41 000 kr. för två vårdnadshavare och 33000 kr. för en
ensam vårdnadshavare. Upp till ett inkomstunderlag av 62000 kr. reduceras
tillägget med 15 % av inkomsten och därefter med 22 %. Någon
ändring beträffande det inkomstprövade tillägget föreslås inte i propositionen
med hänvisning till att inom regeringskansliet pågår beredningen av

SfU 1982/83:19

bostadsbidragskommitténs nyligen avgivna förslag om förändrade regler
för bostadsbidragen.

Rolf Dahlberg m. fl. föreslår i motion 1262 att det inkomstprövade tillägget
skall höjas till 300 kr. per månad och att tillägget skall reduceras med
20 % vid inkomster över 62000 kr. Lars Wemer m.fl. föreslår i motion
1284 att tillägget skall höjas till 260 kr. i månaden och reduceras först vid
ett inkomstunderlag av 44000 kr. resp. 35000 kr. Den övre reduktionsgränsen
skall vidare höjas till 67 000 kr. De nämnda motionsförslagen överensstämmer
med vad motionärerna föreslagit beträffande de statliga bostadsbidragen
i motioner som hänvisats till civilutskottet.

Civilutskottet har i betänkandet CU 1982/83:22 med hänvisning till
pågående beredningsarbete av bostadsbidragskommitténs förslag avstyrkt
att förändringar f. n. görs i bestämmelserna om statligt bostadsbidrag.
Socialförsäkringsutskottet anser för sin del att det inte heller finns anledning
att nu göra någon förändring i bestämmelserna om inkomstprövat
tillägg och avstyrker följaktligen bifall till motionerna 1262 och 1284.

Beträffande det behovsprövade tillägget föreslås i propositionen en höjning
från 265 kr. till 290 kr. per månad. Vidare föreslås att inkomstgränsen
för detta tillägg höjs från 54000 kr. till 56000 kr. per år. Utskottet biträder
förslagen.

Vid prövningen av rätten till studiehjälp innehåller studiestödslagen en
bestämmelse om att i fråga om fosterbarn gäller vad som sägs om föräldrar
i stället fosterföräldrar. I och med att barnavårdslagen (1960:97) ersattes
av socialtjänstlagen (1980:620) mönstrades begreppet fosterbarn ut ur
lagstiftningen. Enligt en övergångsbestämmelse till socialtjänstlagen skall
dock bestämmelser i lag eller annan författning om fosterbarn, fosterföräldrar
och fosterhem tillämpas i den betydelse som de har i den författningen.

CSN har i sin anslagsframställning ansett att begreppet fosterbarn och
fosterföräldrar bör tas bort i de studiesociala författningarna så att dessa
anpassas till socialtjänstlagen. Departementschefen är inte beredd att nu
förorda en sådan ändring.

Lilly Bergander m.fl. framhåller i motion 1255 att det finns ett flertal
skäl att få bort bestämmelserna om fosterbarn i de studiesociala författningarna
med hänsyn till bristerna i överensstämmelse mellan dessa författningar
och socialtjänstlagen. Bl. a. påpekar motionären att placeringen
i familjehem inte längre är tidsbegränsad. I de fall placeringen inte längre
gäller men den studerande fortfarande bor i det tidigare familjehemmet
anser motionärerna att han eller hon måste betraktas som inackorderad
eller inneboende med egen ekonomi, varför rätten att erhålla studiestöd
inte skall begränsas av bestämmelsen om fosterbarn.

Utskottet delar uppfattningen att tillämpningen av begreppet fosterbarn i
de studiesociala författningarna i många fall kan leda till orättvisa konse -

SfU 1982/83:19

kvenser. Utskottet anser därför att det finns anledning för regeringen att
göra en översyn av bestämmelserna. Eftersom frågan är komplicerad är
utskottet emellertid inte berett förorda någon bestämd lösning. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med
anledning av motion 1255.

I propositionen läggs även fram vissa andra förslag inom studiehjälpsområdet,
bl. a. att den studiestödsberättigande tiden skall beräknas på
samma sätt som i studiemedelssystemet. Utskottet har ingen erinran mot
förslagen eller mot den av regeringen föreslagna medelsanvisningen till
anslaget Studiehjälp m. m.

G. 4 Studiemedel m. m.

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.
För ett normalläsår uppgår studiemedlen för heltidsstuderande till
142 % av basbeloppet inberäknat det särskilda tilläggsbeloppet till basbeloppet
om 300 kr. Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningspliktig.
Bidragsdelen utgör 2178 kr. för en heltidsstuderande per
normalläsår. Har den studerande barn, kan ett återbetalningspliktigt barntillägg
utgå med 25 % av basbeloppet per barn.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och
förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid minst fyra månader
per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under
kalenderhalvåret överstiger 55 % av basbeloppet. Vid heltidsstudier
under kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglema gynnsammare.

Studiemedelsskulden löper utan ränta men justeras årligen upp enligt det
s. k. garantitalet som fr. o. m. den 1 januari 1982 är 1,042.

Studiemedlen återbetalas genom årliga avgifter, jämnt fördelade över
återbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen kan beviljas om det
s. k. avgiftsunderlaget understiger tre och ett halvt basbelopp.

Såvitt gäller studiemedlens belopp föreslås i motion 560 av Ulf Adelsohn
m.fl. att detta höjs till 155 % av basbeloppet. För att höjningen inte skall
leda till långsiktiga kostnadsökningar för staten bör enligt motionärerna
samtidigt bidragsdelen avskaffas och hela studiemedelsbeloppet göras
återbetalningspliktigt. Motionärerna anser att bidragsdelen numera blivit
så liten att dess rekryterande effekt får anses som mycket svag. Med
hänsyn till att förslagets detaljer och kortsiktiga finansiering bör studeras
närmare begärs att regeringen får i uppdrag att lägga fram förslag om
ändringar i bestämmelserna om studiemedel fr. o. m. den 1 januari 1984 i
enlighet med vad som föreslagits i motionen.

Ett yrkande om en höjning av studiemedlens belopp framförs också i
motion 1071 av Ola Ullsten m.fl. Motionärerna begär beslut av riksdagen
om en höjning av studiemedlens belopp fr. o. m. den 1 juli 1983 till 145 %
av basbeloppet.

SfU 1982/83:19

Såsom framhållits i propositionen har kostnaderna för studiemedel stigit
kraftigt under senare år och fortsätter att stiga. En reell höjning av studiemedelsbeloppet
har också genomförts fr. o. m. den 1 januari i år genom att
tilläggsbeloppet till basbeloppet på 300 kr. påverkar även beräkningen av
studiemedel. I nuvarande pressade budgetläge finns det enligt utskottets
uppfattning inget utrymme för en ytterligare höjning av studiemedlens
belopp, och utskottet avstyrker därför bifall till såväl motion 1071 som
motion 560.

Motionärerna i motion 563 av Ing-Marie Hansson m.fl. anser att bestämmelserna
om inkomstprövning vid studiemedelstilldelningen bör göras
generösare för att ge de studerande ökade möjligheter att förvärvsarbeta
vid sidan om studierna under lov och helger utan att studiemedlen
därmed reduceras. Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen
i frågan.

Utskottet konstaterar att även detta motionsförslag skulle medföra ökade
kostnader för studiemedel, och utskottet avstyrker därför bifall till
motion 563.

I motion 1282 av Lars-Ingvar Sörenson och Jan Bergqvist behandlas den
ekonomiska situationen för studerande som får studiemedel för studier
utomlands. Motionärerna erinrar om att den svenska kronans värde som
betalningsmedel utomlands minskat med ca en fjärdedel till följd av de
senare årens devalveringar vilket förändrat de ekonomiska förutsättningarna
för dem som studerar utomlands. Motionärerna begär därför en översyn
av studiemedelsbestämmelsema för denna grupp studerande.

Vid studier utomlands kan förutom ordinarie studiemedel även utgå
extra studiemedel enligt av CSN utfärdade föreskrifter. Maximibeloppet
för extra studiemedel till studerande vid utomnordisk läroanstalt utgjorde
per halvår fram till november 1982 7000 kr. och under november-december
1982 10000 kr. Fr.o. m. vårterminen 1983 kan högst 12000 kr. per
kalenderhalvår utgå i extra studiemedel. För studier vid läroanstalter i
andra nordiska länder gäller inte den nämnda begränsningen. Genom de
nämnda ändringarna i bestämmelserna om extra studiemedel har sålunda
getts utrymme för hänsynstagande till faktiska kostnadsökningar vid utlandsstudier.
Någon särskild åtgärd med anledning av motion 1282 anser
utskottet inte påkallad.

Två motioner tar upp frågan om en översyn av studiemedelssystemet. I
motion 565 av Anna Lindh erinras om att den år 1975 tillsatta studiestödsutredningen,
som haft till uppgift att se över bl. a. studiemedelssystemet,
inte kunnat slutföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt på grund av
tilläggsdirektiv om att kommande förslag inte får ta nya ekonomiska resurser
i anspråk. Motionären menar emellertid, med hänsyn till de förändringar
som skett inom högskoleområdet och bland de studerande vad avser
ålders- och familjestrukturen sedan studiemedelssystemet infördes, att det

SfU 1982/83:19

finns goda skäl att åter se över studiemedelssystemet. Syftet med en sådan
översyn skall vara att stärka de studerandes ekonomiska situation och
införa ett mer skonsamt återbetalningssystem.

Björn Samuelson begär i motion 322 förslag från regeringen om en
reformering av studiestödssystemet med den långsiktiga målsättningen att
samhället skall stå för hela uppehället under studietiden. Enligt motionären
kan detta ske antingen genom studielön under studietiden eller genom att
inkomstgränsen för återbetalning av studiemedlen gradvis höjs. Motionären
förordar, med hänvisning till de stora löneskillnader som finns i samhället,
det senare alternativet.

En översyn av studiemedelssystemet med en sådan inriktning som kommit
till uttryck i motionerna förutsätter att det finns ett ekonomiskt utrymme
för reformer på området, ett utrymme som nu inte är tillgängligt.
Däremot bör ett kontinuerligt översynsarbete ske i syfte att utnyttja tillgängliga
resurser så effektivt som möjligt. Man kan då söka åstadkomma
nödvändiga förbättringar genom omprioriteringar. Ett sådant arbete bedrivs
också inom CSN och utbildningsdepartementet. Utskottet avstyrker
med det anförda bifall till såväl motion 565 som motion 322.

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget
Studiemedel ävensom de övriga förslag i propositionen som läggs fram
under det nu behandlade avsnittet.

G. 5 Vuxenstudiestöd m.m.

Anslaget Vuxenstudiestöd m. m. finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften,
vilken erläggs av arbetsgivare. Avgiften uppgår f. n. till
0,25 % av lönesumman. Under anslaget bestrids, förutom utgifter för
särskilt vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd även bidrag
som utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande
verksamhet, utbildning av studieorganisatörer och information
om vuxenstudiestödet.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för studerande
på grundskol- och gymnasieskolnivå. Stödet utgår under kurstiden
dels som ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag
som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels
i form av återbetalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med så
stort belopp att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som
ett beskattat utbildningsbidrag.

Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser
vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 198 kr. per
dygn och intematbidrag med 170 kr. per dygn.

Timstudiestöd är främst avsett för deltagare i studiecirklar. Stödet utgår
med 33 kr. per timme.

Inkomstbidraget inom dagstudiestödet och timstudiestödet kan endast
utgå till arbetstagare medan övriga stödformer kan utgå även till andra.

SfU 1982/83:19

Enligt beräkningar i propositionen kommer inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1983/84 att uppgå till 760 milj. kr. Därutöver
ger enligt propositionen slutregleringen för budgetåret 1981/82 ett
överskott på 8 milj. kr. Sedan vissa medel från vuxenutbildningsavgiften
överförts till andra anslag beräknas utrymmet för vuxenstudiestöd m. m.
uppgå till 582,4 milj. kr. Medlen föreslås fördelade enligt följande:

Uppsökande verksamhet på arbetsplatser 30,0 milj. kr.

Planering av uppsökande verksamhet och
utbildning av studieorganisatörer samt

information om vuxenstudiestöden 11,0 milj. kr.

Timstudiestöd 64,8 milj. kr.

Dagstudiestöd 71,3 milj. kr.

Särskilt vuxenstudiestöd 405,3 milj. kr.

Med hänsyn till att dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning höjts
fr. o. m. den 1 januari i år har kostnaderna för de särskilda vuxenstudiestöden
ökat. I propositionen beräknas att utrymme finns för 14000 helårsstöd
vilket är en minskning med 4400 stöd. Såvitt gäller timstudiestöden förordas
i propositionen en höjning av ersättningen från 33 kr. till 36 kr. per
timme. Utrymme finns härefter för 20000 timstudiestöd om 90 timmar,
vilket är en minskning med 5000 stöd. Även dagstudiestödens belopp
föreslås höjda, inkomstbidraget från 198 kr. till 216 kr. per dag och internatbidraget
från 170 kr. till 180 kr. per dygn. Utrymmet utgör oförändrat
15000 stöd om 12 dagar.

Utskottet har erfarit att slutregleringen av vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1981/82 gett ett överskott av ytterligare 20milj. kr. i förhållande
till beräkningarna i propositionen. Utskottet föreslår att dessa medel används
för finansiering av särskilda vuxenstudiestöd. Beloppet ger utrymme
för ytterligare 700 stöd.

Förslaget till medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, 30
milj. kr., innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 2
milj. kr. Förslaget till medel för planering av uppsökande verksamhet och
utbildning av studieorganisatörer samt information om vuxenstudiestöden
innebär en ökning med 1 milj. kr.

1 motion 2176 av Per Unckel m.fl. föreslås en minskning av anslaget till
Vuxenstudiestöd m. m. med 51,3 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Motionärerna anser att timstudiestödet skall minskas till 30 kr. per
timme och inkomstbidraget till 180 kr. per dag samt att internatbidraget
skall vara oförändrat. Förslagen motiveras med att det inte skall vara
ekonomiskt lönsamt att delta i studiecirklar under arbetstid. Vidare föreslås
i motionen att bidragen till uppsökande verksamhet och till planering
av uppsökande verksamhet, utbildning av studieorganisatörer och information
om vuxenstudiestöden skall sänkas till tillhopa 7 milj. kr. Motionärerna
anför att dessa ändamål under senare år åtnjutit ett betydande stöd

SfU 1982/83:19

och att de uppdämda behov av kontakt och påverkan som kan ha förelegat
i inte ringa utsträckning nu bör vara tillgodosedda. Stina Gustavsson anser
i motion 1809 att en höjning av timstudiestödet till den nivå som föreslagits
inte är rimlig med hänsyn till reallöneläget inom många branscher, och hon
föreslår att timstudiestödet skall utgå med oförändrat belopp. Motionären
motsätter sig också den föreslagna höjningen av bidragen till uppsökande
verksamhet och planeringsåtgärder m. m. med hänvisning till att det finns
en betydande efterfrågan på utbildning med vuxenstudiestöd.

Utskottet anser det angeläget att timstudiestöden och inkomstbidragen,
som utgått med oförändrade belopp under de senaste två budgetåren, höjs
till en sådan nivå att de täcker inkomstbortfallet vid studier. Utskottet
biträder propositionens förslag om höjning av tim- och dagstudiestöden
och avstyrker bifall till motionerna 2176 och 1809 i motsvarande delar.
Såvitt gäller bidragen till uppsökande verksamhet och åtgärder med planering
m. m. av verksamheten framgår av CSN:s anslagsframställning att det
fortfarande finns ett stort behov av insatser på detta område för att utbildning
och stöd skall nå dem som är i störst behov därav. Utskottet biträder
även i detta avseende propositionens förslag och avstyrker bifall till de
nämnda motionerna i motsvarande delar.

Det ovan anförda innebär att utskottet utöver regeringens förslag till
medelsanvisning föreslår att ytterligare 20 milj. kr. avseende överskott
budgetåret 1981/82 på vuxenutbildningsavgiften används för att finansiera
anslaget Vuxenstudiestöd och att anslaget höjs med motsvarande belopp.

De särskilda vuxenstudiestöden är som nämnts främst avsedda för studier
på grundskolnivå och gymnasieskolnivå. En mindre del av stöden
utgår vid yrkesteknisk högskoleutbildning. Enligt anvisningar i regleringsbrev
skall, sedan medel för stöd för studier på högskolenivå framräknats,
återstående medel fördelas ungefär lika mellan bidrag till studier på
grundskolnivå och gymnasieskolnivå. Vid vaije ansökningstillfälle får vuxenutbildningsnämndema
omfördela resterande medel från grundskolnivå
till gymnasieskolnivå och tvärtom.

Föreskrifterna om fördelning kritiseras i motion 1817 av Erkki Tammenoksa
m.fl. Motionärerna anser att det bör ankomma på vuxenutbildningsnämnderna
själva att avgöra fördelningen av medlen. De nuvarande föreskrifterna
får enligt motionärerna konsekvenser som direkt strider mot
vuxenstudiestödets syfte. I många län har anslagna medel till studier på
grundskolnivå inte kunnat förbrukas, och något urvalsförfarande har inte
blivit aktuellt mellan de sökande, medan nämnderna vid beviljande av
medel för studier på gymnasieskolnivå tvingats tillämpa ett mycket hårt
urvalsförfarande. Motionärerna påpekar också att de korta yrkesinriktade
gymnasieutbildningarna i allmänhet står öppna även för sökande utan
förkunskaper motsvarande grundskolekompetens och att därför många
korttidsutbildade vuxna väljer denna utbildning.

Nuvarande anvisningar för fördelning av det särskilda vuxenstudiestö -

SfU 1982/83:19

det ger såsom nämnts ett visst utrymme för vuxenutbildningsnämndema
för omfördelning av stöden. Med hänsyn till de erfarenheter som redovisats
i motionen kan det emellertid finnas anledning för regeringen att
överväga om nuvarande kvoteringsregler är helt ändamålsenliga. Utskottet
förutsätter att sådana överväganden sker, och någon särskild åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motion 1817 anser utskottet inte påkallad.

Timstudiestöd kan utgå till deltagare i språkcirklar, fackliga cirklar,
samhällsinriktade cirklar och cirklar som vänder sig till handikappade. Det
ankommer på skolöverstyrelsen att avgöra om en cirkel har den nämnda
inriktningen.

Motion 2176 innehåller också ett yrkande om en översyn av reglerna för
timstudiestöd som skall syfta till en klar avgränsning av det ämnesområde
som grundar rätt till timstudiestöd.

Utskottet behandlade en motion med likartat syfte vid föregående riksmöte.
1 betänkande SfU 1981/82:8 erinrade utskottet om att riksdagen vid
1980/81 års riksmöte tagit ställning till vilka olika slag av cirkelverksamhet
som skall berättiga till timstudiestöd och att vägledande uttalanden om
verksamhetens inriktning och innehåll getts i samband därmed. Utskottet
fann det inte påkallat med någon översyn av bestämmelserna på området.
Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker bifall till motion 2176
även i nu behandlad del.

Regeringen har i propositionen förordat att inga centralt utfärdade kvoteringsanvisningar
i fortsättningen skall finnas vid fördelning av tim- och
dagstudiestöd. Vidare sägs att en sådan friare resursanvändning kan innebära
problem beträffande besvärsrätten. Regeringen avser därför att låta
se över bestämmelserna om besvär.

CSN har i sin anslagsframställning föreslagit en begränsning av den typ
av kurser vid folkhögskolor för vilka dagstudiestöd skall kunna utgå.
Regeringen föreslår i stället att ett större ansvar läggs på de fackliga
organisationerna och vuxenutbildningsnämndema när det gäller prioritering
av sådana sökande och sådan utbildning så att de av statsmakterna
angivna målen med dagstudiestöden uppfylls.

Enligt vad utskottet erfarit pågår f. n. en utvärdering av vuxenstudiestödsreformen
hos CSN. Med hänsyn härtill utgår utskottet från att regeringen
innan slutlig ställning tas beträffande kvoteringsanvisningar och
prioritering mellan utbildningar beaktar resultatet av nämnda utvärdering.

Utskottet utgår vidare från att förslaget beträffande kvoteringsanvisningar
tidsmässigt samordnas med översynen av besvärsreglerna så att
tillämpningsproblem undviks.

Ansökan om timstudiestöd och dagstudiestöd kan göras såväl av enskild
person som kollektivt av fackliga organisationer.

Två motioner behandlar möjligheterna att göra kollektiva ansökningar.
Lennart Bladh m.fl. begär i motion 1801 att handikapporganisationerna

SfU 1982/83:19

skall få möjlighet att kollektivt göra ansökningar om såväl tim- som dagstudiestöd
medan Stina Gustavsson m. fl. i motion 1810 begär att Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Sveriges hantverks- och industriorganisationFamiljeföretagen
(SHIO-Familjeföretagen), Sveriges Fiskares riksförbund
(SFR) och handikapporganisationerna skall få tillämpa ett kollektivt
ansökningsförfarande när det gäller internatbidraget inom dagstudiestödet.

På förslag av utskottet begärde riksdagen vid föregående riksmöte ett
förslag från regeringen om rätt till kollektiv ansökan av internatbidrag för
såväl egenföretagarorganisationer som handikapporganisationer (SfU
1981/82:8 och 14, rskr 205). CSN fick därefter i maj 1982 i uppdrag av
regeringen att utreda frågan, och uppdraget har redovisats i en rapport i
oktober samma år med förslag till författningsändringar. Förslaget innebär
att lokala och regionala organisationer av LRF, SHIO-Familjeföretagen
och SFR samt Handikappförbundens centralkommitté (HCK) och De handikappades
Riksförbund (DHR) medges rätt att kollektivt ansöka om internatbidrag.
Rapporten är bilagd till en skrivelse till regeringen i vilken
CSN:s styrelse anför att förslaget läggs med utgångspunkt i de direktiv
som getts för uppdraget men att CSN vill framhålla att regelsystemet blir
mer invecklat och administrativt krångligare än f. n. om förslaget genomförs.
Det är en oundviklig följd av en utvidgad rätt till kollektiva ansökningar
för icke fackliga organisationer. CSN vill med hänsyn därtill för sin
del inte förorda att förslaget genomförs.

I en reservation till betänkande SfU 1981/82:8 motsatte sig utskottets
socialdemokratiska ledamöter att internatbidraget skulle få sökas kollektivt
av andra än de fackliga organisationerna. Utskottet ansluter sig till
denna uppfattning. Vuxenstudiestödet finansieras enbart med medel från
vuxenutbildningsavgiften som erläggs av arbetsgivarna, och det är också i
första hand avsett för löntagarna. Så länge egenföretagarna inte erlägger
vuxenutbildningsavgift anser utskottet att någon utvidgning av de administrativa
möjligheterna för andra än arbetstagare att få del av stöden inte
bör genomföras. Härtill kommer de hinder av bl. a. administrativ art som
CSN påpekat.

När det gäller frågan om rätt för handikapporganisationerna att göra
kollektiv ansökan om tim- och dagstudiestöd talar det förhållandet att
handikappade utgör en prioriterad grupp vid bedömningen av rätt till
vuxenstudiestöd för att dessa organisationer skulle få rätt att ansöka om
vuxenstudiestöd kollektivt. CSN:s förslag berör emellertid endast möjligheten
att ansöka kollektivt om internatbidraget.

Utskottet förutsätter att regeringen på grundval av det material som
CSN lagt fram ånyo prövar om det utan större administrativa svårigheter
går att utvidga rätten att göra kollektiva ansökningar till att avse även de
båda ifrågavarande handikapporganisationerna. Motionerna 1801 och 1810
får med det anförda anses besvarade.

SfU 1982/83:19

Sedan dagstudiestödet sökts och beviljats kollektivt fördelar den fackliga
organisationen stöden mellan medlemmarna. Studerande som avslutat
sin utbildning med dagstudiestöd måste därefter sända in en rekvisition på
intematbidraget. I ett stort antal fall ger den studerande då en fullmakt om
utbetalning direkt till den fackliga organisationen.

På CSN:s begäran föreslås i propositionen att intematbidraget skall
kunna rekvireras kollektivt av facklig organisation. I motion 2176 hemställs
om avslag på detta förslag. Motionärerna menar att ändringen leder
till att vuxenutbildningsnämnderna inte kan följa upp vilka personer som
utbildats med hjälp av intematbidraget.

Förslaget om kollektiv rekvisition av intematbidraget är ett led i CSN:s
försök att rationalisera administrationen av studiestödet. CSN har beräknat
att ändringen medför en minskning av ca 34 000 rekvisitioner. Härtill
kommer motsvarande färre utbetalningar från försäkringskassorna. Nettovinsten
beräknas omräknat i tjänster på vuxenutbildningsnämnderna till
1,5-2,0 tjänster. CSN menar att några påtagliga nackdelar inte finns med
ändringen eftersom en uppföljning av vilka som utbildats med internatbidrag
kan göras stickprovsmässigt.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att förslaget bör genomföras,
och utskottet avstyrker bifall till det nu förevarande yrkandet i motion
2176.

Fackliga organisationer och egenföretagarorganisationer erhåller bidrag
till uppsökande verksamhet på arbetsplatser. 1 motion 568 av Hans Nyhage
och Inger Wickzén begärs att studieförbunden skall ha ansvaret för
den uppsökande verksamheten på arbetsplatser och därmed också bidragen
till denna verksamhet.

Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte bifall till en motion med
samma syfte som den nu förevarande. Utskottet anslöt sig därvid till det
ställningstagande beträffande ansvaret för och bidragen till den uppsökande
verksamheten som dåvarande departementschefen gjort i budgetpropositionen.
Utskottet finner inte nu anledning att frångå detta ställningstagande
och avstyrker bifall till motion 568.

G 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna

Timersättning vid grundutbildning för vuxna utgår till ungdomar och
vuxna som har fatt ingen eller ofullständig utbildning för deltagande i
undervisning på grundskolenivå. Stödet utgår med 33 kr. per timme för den
som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i grundutbildningen och
till annan med 13 kr. per timme. Ungdomar mellan 16 och 20 år får
timersättning endast om de förlorar arbetsinkomst. För övriga i dessa
åldersgrupper kan studiehjälp utgå.

Kostnaderna för timersättning till personer som förlorar arbetsinkomst
finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften, medan anslaget i
övrigt finansieras med budgetmedel.

SfU 1982/83:19

I konsekvens med förslaget om höjning av timstudiestödets belopp föreslås
i propositionen att den högre timersättningen vid grundutbildning för
vuxna skall höjas till 36 kr. i timmen. I motion 2176 av Per Unckel m.fl.
föreslås att ersättningen sänks till 30 kr. i timmen och att anslaget minskas
med 7 milj. kr.

Utskottet har ovan biträtt förslaget i propositionen om en höjning av
timstudiestödet till 36 kr., och utskottet biträder såväl förslaget om höjd
timersättning vid grundutbildning för vuxna som förslaget till medelsanvisning.
Utskottet avstyrker således bifall till motion 2176 också i nu
nämnda delar.

G 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti Utskottet

biträder regeringens förslag till medelsanvisning under denna
punkt.

Lagförslagen

Utskottet har ingen annan erinran mot regeringens förslag till lagändringar
än att utskottet föreslår en redaktionell ändring i förslaget till ny
lydelse av 9 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner att 20100000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1983/84 används för att delvis finansiera anslaget Centrala
studiestödsnämnden m. m.,

2. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 55 392000 kr.,

3. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1982/
83:100 angående förvaltningen av vissa äldre studielån,

4. att riksdagen godkänner att 7551000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1983/84 används för att delvis finansiera anslaget Ersättning till
vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd,

5. att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 21457 000 kr.,

6. beträffande resetillägg

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1281 och 1982/83:1816,

7. beträffande studiehjälp till elever i förberedande dans utbildning
att riksdagen avslår motion 1982/83:197,

SfU 1982/83:19

8. beträffande inkomstprövat tillägg

att riksdagen avslår motionerna 1982/83: 1262 och 1982/83:1284,

9. beträffande begreppet fosterbarn

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1255 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn,

10. att riksdagen till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 1 159300000 kr.,

11. beträffande studiemedlens belopp

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:560 och 1982/83:1071,

12. beträffande inkomstprövning vid studiemedelstilldelningen
att riksdagen avslår motion 1982/83:563,

13. beträffande studiemedel vid studier utomlands
att riksdagen avslår motion 1982/83:1282,

14. beträffande en översyn av studiemedelssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:322 och 1982/83:565,

15. att riksdagen till Studiemedel m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag om 3862800000 kr.,

16. beträffande timstudiestöd

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med anledning av motion 1982/83:2176 yrkande 3 samt med
avslag på motionerna 1982/83: 1809 yrkande 1 och 1982/83:2176
yrkande 2 antar i propositionen framlagt förslag till lydelse av
nya 5 kap. 5 § studiestödslagen (1973:349),

17. beträffande dagstudiestödets storlek

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1982/83:2176 yrkandena 5 och 6 antar i
propositionen framlagt förslag till lydelse av nya 6 kap. 7 § studiestödslagen
(1973:349),

18. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet och till planering
m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motionerna 1982/83:1809 yrkande 2 och 1982/83:2176 yrkande
12,

19. beträffande fördelning av särskilda vuxenstudiestöd
att riksdagen avslår motion 1982/83:1817,

20. beträffande översyn av reglerna för timstudiestöd
att riksdagen avslår motion 1982/83:2176 yrkande 1,

21. beträffande kollektiv ansökan om tim- och dagstudiestöd

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1801 och 1982/83:1810,

22. beträffande rekvisition av internatbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1982/83:2176 yrkande 4, antar i propositionen
framlagt förslag till ny paragraf, 6 kap. 11 § studiestödslagen
(1973:349),

SfU 1982/83:19

23. beträffande ansvar m. m. för uppsökande verksamhet på arbetsplatser att

riksdagen avslår motion 1982/83:568,

24. beträffande medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1982/83:2176 yrkandena 7 och 8,
dels godkänner att 602400000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/
84 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 602400000 kr.,

25. beträffande timersättning vid grundutbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motion 1982/83:2176 yrkande 9,

26. beträffande medelsanvisning till Timersättning vid grundutbildning
för vuxna

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1982/83:2176 yrkandena 10 och 11,
dels godkänner att 36000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84
används för att finansiera anslaget Timersättning vid grundutbildning
för vuxna,

dels till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 64000000 kr.,

27. att riksdagen till Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 200000 kr.,

28. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar-de i propositionen framlagda förslagen till

a) Lag om ändrade betalningsvillkor för vissa äldre studielån,

b) Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad förslaget
inte berörts under momenten 16, 17 och 22 ovan, dock med den
ändringen att 9 kap. 2 § erhåller följande såsom Utskottets förslag
betecknade lydelse

SfU 1982/83:19

Propositionens förslag Utskottets förslag

9 kap.

2 §

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och
har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast
återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på
sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13—
19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där
ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 7 kap.
17 a§.

På återbetalningspliktiga studiemedel
enligt 3 kap., på studiemedel
enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. som återkrävs
enligt första eller andra
stycket utgår ränta från den dag när
studiemedlen uppburits efter en
räntesats som vid varje tidpunkt
med två procentenheter överstiger
statens utlåningsränta. På andra
former av studiestöd som återkrävs
enligt denna paragraf utgår ränta
enligt samma räntesats från den dag
som infaller en månad efter det beslut
om återkrav fattats. Om det
finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige
befrias helt eller
delvis från sin skyldighet att erlägga
räntan.

Stockholm den 12 april 1983

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s),
Gösta Andersson (c), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Gullan
Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m), Karin Nordlander
(vpk), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Gunhild Bolander (c),
Margareta Hemmingsson (s) och Rune Backlund (c).

På återbetalningspliktiga studiemedel
enligt 3 kap., på studiemedel
enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. som återkrävs
enligt första eller andra
stycket utgår ränta från den dag när
medlen uppburits efter en räntesats
som vid varje tidpunkt med två procentenheter
överstiger statens utlåningsränta.
På andra former av
studiestöd som återkrävs enligt
denna paragraf utgår ränta enligt
samma räntesats från den dag som
infaller en månad efter det beslut
om återkrav fattats. Om det finns
särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige
befrias helt eller delvis
från sin skyldighet att erlägga
räntan.

SfU 1982/83:19

Reservationer

1. lnkomstprövat tillägg (mom. 8)

Karin Nordlander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Civilutskottet
har” och slutar med ”och 1284” bort ha följande lydelse:

I reservation 19 b (vpk) till civilutskottets betänkande 1982/83:22 har
tillstyrkts en höjning av det statliga bostadsbidraget till 260 kr. ävensom att
de undre reduktionsgränserna skall höjas till 44000 resp. 35000 kr. och den
övre reduktionsgränsen till 67 000 kr. Socialförsäkringsutskottet tillstyrker
för sin del att i enlighet med förslaget i motion 1284 motsvarande förändringar
sker i bestämmelserna om inkomstprövat tillägg. Motion 1262 blir
därmed delvis tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande inkomstprövat tillägg

att riksdagen med bifall till motion 1982/83: 1284 och med anledning
av motion 1982/83: 1262 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Studiemedlens belopp (mom. II)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Såsom
framhållits” och slutar med ”motion 560” bort ha följande lydelse:

Värdet av studiemedlens totalbelopp har inte följt den allmänna standardutvecklingen
utan i stället reellt sett minskat. Detta har föranlett att
rekryteringen till sådana heltidsstudier som kräver lång studietid försvagats.
Förvärvsarbete vid sidan av studierna har blivit allt vanligare, vilket
oftast är till nackdel såväl för den enskilde som för samhället. Utskottet
finnér det därför angeläget med en höjning av totalbeloppet. För att detta
inte skall leda till långsiktiga kostnadsökningar bör bidragsdelen som numera
utgör mindre än 8% av totalbeloppet avskaffas och studiemedlen i
sin helhet göras återbetalningspliktiga. Ett avskaffande av bidragsdelen
kan också motiveras med att dennas rekryterande effekt numera är mycket
liten.

I enlighet med vad som föreslagits i motion 560 anser utskottet att de
återbetalningspliktiga studiemedlens totalbelopp skall utgöra 155% av basbeloppet
och att riksdagen nu bör fatta principbeslut härom och uppdra åt
regeringen att lägga fram förslag så att reformen kan träda i kraft den I
januari 1984.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motion 1071, till den
del motionen inte kan anses tillgodosedd genom utskottets förslag ovan.

SfU 1982/83:19

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa
11. beträffande studiemedlens belopp

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:560 och med anledning
av motion 1982/83:1071 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

i. Studiemedlens belopp (mom. II)

Gösta Andersson, Gunhild Bolander och Rune Backlund (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Såsom
framhållits” och slutar med ”motion 560” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening motiverar såväl de studerandes sociala situation
som kravet på att de studerande skall genomföra sina studier på
avsedd tid att studiemedlens totalbelopp höjs. I fjolårets budgetproposition
tog den dåvarande center-folkparti-regeringen ett första steg för en förbättring
av studiemedlen genom att totalbeloppet höjdes från 140 till 142%
av basbeloppet. En ytterligare höjning till 145% av basbeloppet bör nu
ske. Höjningen kan kostnadsberäknas till ca 80 milj. kr. Det får ankomma
på regeringen att på tilläggsbudget föreslå anvisade de ytterligare medel
som förslaget kan föranleda.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande studiemedlens belopp

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1071 och med avslag
på motion 1982/83: 560 antar följande som Reservanternas förslag
betecknade

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § studiestödslagen (1973:349) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 kap. Studiemedel

13 §

Studiemedel utgår med 7,78 pro- Studiemedel utgår med 8,06 procent
av basbeloppet för varje hel, cent av basbeloppet för varje hel,

sammanhängande tidsperiod för sammanhängande tidsperiod för

vilken den studerande har rätt till vilken den studerande har rätt till

studiemedel. Tidsperioden skall studiemedel. Tidsperioden skall

omfatta för heltidsstuderande 15 omfatta för heltidsstuderande 15

och för deltidsstuderande 30 dagar. och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14, 16,
17, 19,22 eller 25 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

SfU 1982/83:19

4. Översyn av studiemedelssystemet (mom. 14)

Karin Nordlander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”En
översyn” och slutar med ”motion 322” bort ha följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna har vid ett flertal tidigare tillfallen motionsledes
framfört kravet på att samhället i ökad omfattning bör finansiera
kostnaderna under studietiden och att det långsiktiga målet skall vara att
studiestödet ersätts med studielön. Detta förutsätter en samtidig fortlöpande
utjämning av motsvarande skillnader i löner i samhället. En alternativ
väg för att få en utjämning till stånd är att såsom förordats i motion 322
successivt höja inkomstgränsen vid prövningen av återbetalningsskyldigheten.
Lättnaderna i återbetalningsskyldigheten styrs då i första hand till
dem som har störst behov därav. Utskottet anser att regeringen med
hänsyn till det anförda bör lägga fram förslag till en reformering av studiestödet
med den inriktning som angivits ovan. Härigenom tillgodoses även
syftet med motion 565.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

14. beträffande en översyn av studiemedelssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:322 och med anledning
av motion 1982/83:565 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

5. Timstudiestöd, dagstudiestödets storlek, bidrag till uppsökande verksamhet
och till planering m. m. samt medelsanvisning till Vuxenstudiestöd
m. m. (mom. 16—18 och 24)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”700 stöd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har erfarit att slutregleringen av vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1981/82 gett ett överskott av ytterligare 20 milj. kr. i förhållande
till beräkningarna i propositionen. Utskottet finnér inte skäl att använda
detta överskott för vuxenstudiestöd kommande budgetår.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motsvarande belopp” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör tim- och dagstudiestöden samtidigt
som de ger en rimlig ersättning för förlorad arbetsförtjänst inte göra det
ekonomiskt lönande att delta i utbildning under arbetstid. Timstudiestödet
bör därför utgå med 30 kr. per timme för av regeringen föreslaget antal stöd
och inkomstbidraget inom dagstudiestödet utgå med 180 kr. per dag.
Någon anledning till höjning av internatbidraget anser utskottet inte föreligga.
Såvitt gäller bidragen till uppsökande verksamhet och åtgärder med

SfU 1982/83:19

planering m. m. av verksamheten har sedan reformens tillkomst betydande
belopp utgått till dessa ändamål. De uppdämda behov av kontakt och
påverkan som tidigare kan ha förelegat bör numera vara till stor del
tillgodosedda. För ändamålen bör därför anvisas tillhopa 7 milj. kr., vilket
innebär en besparing på 34 milj. kr.

Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker bifall till yrkandena 2,
3, 5, 6 och 12 i motion 2176 ävensom yrkandena 7 och 8 i samma motion
om medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m.m. och avstyrker bifall till
propositionen i motsvarande delar. Härigenom tillgodoses delvis även
motion 1809.

dels att utskottet under momenten 16-18 och 24 bort hemställa

16. beträffande timstudiestöd

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2176 yrkandena 2 och
3 och med anledning av motion 1982/83: 1809 yrkande 1 samt
med avslag på propositionen i motsvarande del antar följande
såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av nya 5 kap.

5 § studiestödslagen (1973:349)

Propositionens förslag Reservanternas förslag

5 kap.

5 §

Timstudiestöd utgör 36 kronor Timstudiestöd utgör 30 kronor

för studietimme enligt 3§ första för studietimme enligt 3§ första

stycket 1 och för timme enligt 3§ stycket 1 och för timme enligt 3§

första stycket 2. första stycket 2.

17. beträffande dagstudiestödets storlek

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2176 yrkandena 5 och

6 och med avslag på propositionen i motsvarande del antar
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av
nya 6 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349)

Propositionens förslag Reservanternas förslag

6 kap.

7 §

Inkomstbidrag utgör 216 kronor Inkomstbidrag utgör 180 kronor

för vaije dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 180 kronor Internatbidrag utgör 170 kronor

för vaije dygn. för vaije dygn.

18. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet och planering
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2176 yrkande 12 och
med anledning av motion 1982/83: 1809 yrkande 2 samt med
avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1982/83:19

24. beträffande medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2176 yrkandena 7 och
8 och med anledning av propositionen i motsvarande delar
dels godkänner att 531 100000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/
84 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.
dels till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 531 100000 kr.

6. Timstudiestöd och bidrag till uppsökande verksamhet och till planering
m. m. (mom. 16 och 18)

Gösta Andersson, Gunhild Bolander och Rune Backlund (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

En höjning av timstudiestödet till den i propositionen föreslagna nivån
motsvarar inte reallöneläget inom många branscher. Utskottet anser därför
att regeringens förslag bör avslås av riksdagen. Inte heller när det gäller
bidrag till de fackliga organisationerna för planering av uppsökande verksamhet
m. m. anser utskottet att någon höjning av bidragen i förhållande
till föregående budgetår är motiverad, eftersom det finns en betydande
efterfrågan på vuxenstudiestöd.

dels att utskottet under momenten 16 och 18 bort hemställa

16. beträffande timstudiestöd

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1809 yrkande 1 och
med avslag på propositionen i motsvarande del och motion 1982/
83:2176 yrkandena 2 och 3 avslår propositionens förslag till
ändrad lydelse av nya 5 kap. 5 §,

18. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet och till planering
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1809 yrkande 2 och
med anledning av propositionen samt med avslag på motion
1982/83:2176 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om bidrag till planering av uppsökande
verksamhet, utbildning av studieorganisatörer och information
om vuxenstudiestöd. *

7. Översyn av reglerna för timstudiestöd (mom. 20)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att en översyn av reglerna för

SfU 1982/83:19

timstudiestödet sker i syfte att begränsa cirkelverksamheten på arbetstid
till studier som är meningsfulla och ändamålsenliga. Annan cirkelverksamhet
bör, med hänsyn till de ofrånkomliga störningar på arbetsplatsen som
deltagandet i studieverksamhet vållar, kunna genomföras på fritiden. Utskottet
tillstyrker sålunda bifall till motion 2176 i nu behandlad del.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa

20. beträffande översyn av reglerna för timstudiestöd

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2176 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av reglerna för timstudiestöd.

8. Kollektiv ansökan om tim- och dagstudiestöd (mom. 21)

Nils Carlshamre (m), Gösta Andersson (c), Allan Åkerlind (m), Gullan
Lindblad (m), Siri Häggmark (m), Gunhild Bolander (c) och Rune Backlund
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som böijar med ”1 en”
och slutar med ”CSN påpekar” bort ha följande lydelse:

CSN:s förslag att lokala eller regionala organisationer av LFR och
SHIO-Familjeföretagen, SFR, HCK och DHR skall få rätt att kollektivt
ansöka om dagstudiestödets intematbidrag grundar sig på det beslut i
frågan som riksdagen fattade vid föregående riksmöte. Angelägenheten av
att förslaget kan genomföras väger enligt utskottets mening tyngre än de
invändningar av administrativ art som CSN framfört. Utskottet anser
sålunda att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare fattade beslut och begära att
regeringen snarast lägger fram författningsförslag i frågan. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker bifall till motion 1810 ävensom till motion
1801 i motsvarande del.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa

21. beträffande kollektiv ansökan om tim- och dagstudiestöd

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1810 och med anledning
av motion 1982/83:1801 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

9. Rekvisition av intematbidrag (mom. 22)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som böijar med ”Förslaget
om” och slutar med ”motion 2176” bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag om att intematbidraget skall kunna rekvireras
kollektivt av de fackliga organisationerna i stället för som nu av den
enskilde kursdeltagaren leder såsom framhållits i motion 2176 till att
vuxenutbildningsnämnderna inte kan följa upp vilka personer som utbildas

SfU 1982/83:19

med hjälp av internatbidraget. Enligt utskottets mening är en sådan ordning
mycket otillfredsställande och utskottet avstyrker på grund härav
bifall till propositionen i motsvarande del.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa

22. beträffande rekvisition av internatbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2176 yrkande 4 avslår
propositionens förslag om att i studiestödslagen (1973:349) skall
införas en ny paragraf, 6 kap. 11 §.

10. Ansvar m. m. för uppsökande verksamhet på arbetsplatser (mom. 23)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som böljar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”motion 568” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att studieförbunden, som är
anordnare av den studiecirkelverksamhet som den. uppsökande verksamheten
avser, också skall ha ansvaret för denna. Detta är så mycket mer
angeläget som det i stor omfattning råder en klar diskriminering av flertalet
studieförbund, när det gäller möjligheterna för dem att på arbetsplatserna
presentera sitt utbud, erbjuda sin service och stå som cirkelarrangör.
Anförtros studieförbunden ansvaret för den uppsökande verksamheten
kan den monopolställning som i betydande utsträckning råder vid anordnandet
av studiecirkelverksamhet brytas.

En naturlig följd av förslaget ovan är enligt utskottet att studieförbunden
också får uppbära de statliga bidragen för den uppsökande verksamheten.

Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motion 568.

dels att utskottet under moment 23 bort hemställa

23. beträffande ansvar m. m. för uppsökande verksamhet på arbetsplatser att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:568 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Timersättning vid grundutbildning för vuxna och medelsanvisning till
Timersättning vid grundutbildning för vuxna (mom. 25 och 26)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som böijar med ”Utskottet
har” och slutar med ”nämnda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan (res. 5) biträtt förslaget i motion 2176 om en beräkning
av timstudiestödets belopp till 30 kr. per timme, och utskottet biträder
även förslaget i samma motion om en sänkning av timersättning vid grundutbildning
för vuxna till motsvarande belopp. Anslaget kan härigenom
minskas med 7 milj. kr.

SfU 1982/83:19

dels att utskottet under momenten 25 och 26 bort hemställa

25. beträffande timersättning vid grundutbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2176 yrkande 9 och
med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande medelsanvisning till Timersättning vid grundutbildning
för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2176 yrkandena 10
och 11 och med anledning av propositionen i motsvarande del
dels godkänner att 29000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1983/84
används för att finansiera anslaget Timersättning vid grundutbildning
för vuxna,

dels till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 57000000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983